Växtskyddsåret Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Transkript

1 Växtskyddsåret 214 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation

2

3 VÄXTSKYDDSÅRET 214 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Metodik... 6 Vädret 213/ Höstvete Råg Rågvete Vårvete Korn Havre Våroljeväxter Höstoljeväxter Ärter Potatis

4 INLEDNING I denna skrift kan du läsa om resultaten från prognos- och varningsverksamheten i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län under växtskyddsåret 214. Försöksresultat från referensförsök redovisas under rubrikerna höstvete och korn. Skriften kan användas som uppslagsverk och som ett komplement till mer analyserande litteratur, t.ex. försöksredogörelser. Syftet med prognos- och varningsverksamheten Prognos- och varningsverksamheten är ett viktigt hjälpmedel för att kunna behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel. Växtskyddscentralen använder resultaten från veckovisa graderingar samt inventeringar för att ställa prognoser och ge information om det aktuella växtskyddsläget. Behovet att bekämpa skadegörare varierar mycket, både mellan år och mellan olika fält samma år. Att bevaka skadegörarna i sina odlingar och behovsanpassa sina bekämpningar är två stora delar av integrerat växtskydd. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är växtskyddsbrev, telefonkontakter, fältvandringar, Jordbruksverkets hemsida och facebooksidan Växtskyddscentralen Uppsala. De avgörande besluten om bekämpning måste jordbrukaren själv fatta efter bedömning av bekämpningsbehovet i det enskilda fältet. Åkerarealens användning i regionen I tabell 1 framgår stora skillnader mellan 214 och 213. Det såddes ovanligt lite höstgrödor inför 213 på grund av väderförhållandena och istället odlades mer vårvete, korn och våroljeväxter. Hösten 213 var förutsättningarna ovanligt goda för höstsådda grödor. 214 minskade arealen våroljeväxter markant bland annat på grund av att det inte finns några godkända betningsmedel mot skadeinsekter. Tabell 1. Åkerarealens användning 214 (ha). Preliminära uppgifter från Jordbruksverket. Gröda Stockholms län Uppsala län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Totalt i regionen Förändr. jmfr 213 Höstvete Vårvete Råg Rågvete Höstkorn Korn Havre Blandsäd Majs Baljväxter Höstraps Höstrybs Vårraps Vårrybs Oljelin Vall & bete Grönfoder Frövall Potatis Träda * Summa *

5 Medverkande Medverkande i prognos- och varningsverksamheten 214 var Växtskyddscentralen i Uppsala (VSC), Hushållningssällskapet, Lantmännen i Gävleborgs län, samt Landsbygdsenheten på Länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs län. I samtliga län deltog även jordbrukare, totalt 14 stycken (tabell 2). Tabell 2. Antal graderare inom Uppsala Växtskyddscentrals region 214. Hushållnings- Län VSC Länsstyrelse sällskapet Jordbrukare Övriga Lantmännen Totalt Stockholms (AB) Uppsala (C) Västmanland (U) Dalarnas (W) Gävleborgs (X) Summa Figur 1. Graderingar utfördes på totalt 54 gårdar. Gårdar som graderas av lantbrukaren själv markeras med grönt, gårdar som graderas av Växtskyddscentralen markeras med rött och de blå graderades 214 av Hushållningssällskapet. Källa: Google Maps. 5

6 METODIK Prognos- och varningsverksamheten Från slutet av april till mitten av juli utfördes regelbunden bevakning av skadegörare i stråsäd, ärter och oljeväxter. Obehandlade rutor graderades en gång i veckan i konventionellt odlade fält. Rutorna var en sprutbredd breda och ca 3 m långa. Graderingar utfördes även på tre gårdar med ekologisk odling. I regionen graderades totalt 186 fält, se tabell 3. Insekter räknas på 25 strån (stråsäd) alternativt 25 plantor (övriga grödor). Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på 5 blad från de tre översta bladnivåerna och anges som procent angripna blad. Tabell 3. Antalet graderingsrutor 214,fördelade läns- och grödvis. Län Råg Höstvete Rågvete Vårvete Korn Havre Vårraps Vårrybs Höstraps Ärter Summa Stockholm Uppsala Västmanland Dalarna Gävleborg Summa Referensförsök För att utvärdera de råd om bekämpning som getts under året och förbättra underlaget för framtida behovsanpassning utförs så kallade referensförsök med olika svampbehandlingar. Försöken i Uppsalas område har under 214 varit fyra i höstvete och fyra i korn. Försöksresultaten redovisas under respektive gröda. De fullständiga resultaten finns att läsa på Fältforsks webbplats samt på webbplatsen där året försöksrapporter publiceras. 6

7 VÄDRET 213/214 September 213 var varm och torr, framför allt i Västmanland och Dalarna. Oktober var normal och november något nederbördsfattig enligt mätningarna i Falun. Vintern var mild och på många håll blev det aldrig någon djupare tjäle. Medeltemperaturerna i december och februari var fem till sex grader högre än normalt. Även januari var varm. Under vintern kom ganska mycket nederbörd, främst i form av regn. Snötäcket var som mest runt 1 cm djupt och låg som längst fyra veckor i sträck, något längre i Dalarna. I södra delarna av regionen fanns det lantbrukare som körde startgiva med gödning när det blivit barmark i februari. Våren kom tidigt med ovanligt höga medeltemperaturer i mars och april. I mars föll ytterligare en omgång med snö. På många håll kunde vårbruket starta redan i mars och de första vårgrödorna spirade kring Uppsala i slutet av april. Även graderingsverksamheten drog igång tidigare än vanligt. Sedan bromsades våren upp av en period med lägre temperaturer och mer nederbörd. Kring Valborg föll det till och med snö och Vattholma, Uppsala, satte snörekord 1 maj med 2 cm. Det förekom nattfroster på flera minusgrader i början av maj, vilket försenade många ogräsbehandlingar i höstgrödorna. Juni bjöd på växlande väder men överlag var försommaren ganska regnig och medeltemperaturerna lägre än normalt. I början av juli kom högsommarvärmen och den stannade kvar i flera veckor. Åskskurar förekom men annars var det mycket torrt och soligt. I början av augusti rasade den stora skogsbranden i Västmanland. Augusti hade högre regnmängder än normalt i stora delar av regionen. Skördearbetet påbörjades i månadsskiftet juli augusti. Efter det kom en period som sträckte sig in i september då det inte hann torka upp mellan skurarna. På en del platser i Bollnäsområdet var det torrt hela sommaren. Soltimmar månadsvis september 213 augusti 214 tim 4 Uppsala 213/214 Normal Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Antal soltimmar månadsvis i Uppsala 213/14 (SMHI). 7

8 Snödjup 1 oktober april 214 cm Falun Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm Uppsala Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm Sala Okt Nov Dec Jan Feb Mar Figur 3. Perioder då hela marken var snötäckt. Mätningar vid tre väderstationer (SMHI). 8

9 Nederbörd månadsvis september 213 augusti 214 mm 12 Falun 213/214 Normal Sept Nov Jan Mars Maj Juli mm Uppsala Sept Nov Jan Mars Maj Juli mm Västerås Sept Nov Jan Mars Maj Juli Figur 4. Nederbörd vid tre väderstationer (SMHI). 9

10 Temperatur månadsvis september 213 augusti C Falun 213/214 Normal Sept Nov Jan Mars Maj Juli C Uppsala Sept Nov Jan Mars Maj Juli C Västerås Sept Nov Jan Mars Maj Juli Figur 5. Temperaturen vid tre väderstationer (SMHI). 1

11 Nederbörd och temperatur dygnsvis maj juli 214 C/mm 3 Falun Nederbörd Temperatur 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm Uppsala /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm Västerås /5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Figur 6. Nederbörd/temperatur dygnsvis vid tre väderstationer (SMHI). 11

12 HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning I regionen graderades 56 fält varje vecka från 28 april till 14 juli. Tabell 4. Sortfördelning i höstvete 214 i olika län. Län Olivin Kranich Julius Ellvis Harnesk Norin Stava Loyal Tobak Akteur Brons Övriga AB C U W 1 X 1 1 Sådd, övervintring och grödutveckling Det var goda förutsättningar för sådd av höstvete 213. Graderingsfälten såddes från slutet av augusti till slutet av september med tyngdpunkt på andra veckan i september. Uppkomsten var i vissa tidigt sådda fält något fördröjd på grund av lite nederbörd. För övrigt var etableringen god och plantorna kunde växa länge och bestocka sig väl under den milda hösten. Våren kom tidigt och utvecklingsstadie 3 noterades i några fält redan i början av april. När graderingarna påbörjades var utvecklingen 2 3 veckor tidigare än vanligt. Dock bromsades det hela under maj och i början av juli var utvecklingen bara en vecka före normal tidpunkt. Den svala perioden under maj gav vetet möjlighet att tillväxa mer vegetativt. Man kunde hitta plantor med tre noder (utvecklingsstadie 33) där flaggbladet ännu inte var synligt, vilket är ovanligt. Höstvetet började blomma i mitten av juni. Begynnande mjölkmognad inträffade runt månadsskiftet juni juli. Skördarna blev överlag mycket bra och rekordhöga på många håll. Kvalitén blev bra. Undantagen var låga falltal i vissa sent skördade fält samt låg proteinhalt då kvävetillgången inte täckt behovet vid en så hög skördenivå. Det blev inga problem med fusariumtoxin (till exempel DON). Stråbassjukdomar Angreppen av stråknäckare var svaga under vårgraderingen. Symptom noterades i fem fält med som mest index 5,8 (medel,4). Sommargraderingen gjordes efter utvecklingsstadie 75 och gav i genomsnitt ett indexvärde på 27, vilket är mycket högre än vanligt. Elva fält hade större angrepp än den ungefärliga skadetröskeln som är 3. Dessa fält var spridda i Västmanlands, Uppsala och Stockholms län. De två hårdast drabbade hade index runt 75. Trots detta så verkade grödan sällan vara påverkad, men i enstaka fält kunde man se vitaxighet då en del ax brådmognade. Angreppen av rotdödare var svaga och förekom i en tredjedel av proverna. Genomsnittsindex för rotdödare var,8. Vid graderingen efter utvecklingsstadie 75 noterades även enstaka stråfusarios Mjöldagg I början av maj noterades mjöldagg i nio graderingsrutor med som mest 22 % angripna blad. Senare under säsongen fanns angrepp endast i små mängder på de översta bladen. 12

13 % Angr. blad Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Gulrost Sädesbladlus Löss/strå Utv.st. 77 median 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 Datum Figur 7. Skadegörarutvecklingen i höstvete 214. Medeltal för AB, C, U, W och X län. Slutangrepp för gulrost visas i Figur 8. Rost I slutet av april hittades gulrost i sex graderingsrutor. I de flesta av de fallen var det i sorten Kranich men angrepp fanns även i Olivin och Norin. Fynden gjordes i Uppsala, Västmanlands och Stockholms län. En månad senare hade antalet rutor med fynd ökat till nio, men det var inga kraftiga angrepp på de översta bladen. Även ett fält med sorten Akteur var drabbat då. I början av juni förekom i vissa fält tydligt synliga partier med kraftigt angripna plantor. Dessa kallas foci och uppkommer då smitta från enstaka plantor uppförökas hastigt och sprids till plantorna runt omkring. Under juni ökade antalet sorter som drabbades av gulrost. Angreppsutvecklingen i graderingsrutorna varierade och medelvärdet i regionen var betydligt högre än tidigare år. I ett sortförsök i Hedemora upptäcktes små mängder gulrost vid ett graderingstillfälle i midsommartid i sju av tolv sorter. I regionen observerades kraftigast angrepp i Cumulus, Nimbus, Audi, Kranich och Akteur. Bland graderingsrutorna utmärkte sig några rutor med Kranich och en med Akteur som nådde 1 % angripna blad vid midsommar. Vid sista graderingstillfället var dessa graderingsrutor totalt nedvissnade och angrepp fanns även i axen. Totalt var två tredjedelar av graderingsrutorna angripna av gulrost och medelvärdet blev det högsta hittills (se figur 8). De sorter som klarade sig bäst var Mariboss, Ellvis och Julius. Små angrepp av brunrost hittades i fem fält vid månadsskiftet juni juli. I ett fält (Veckholm) skedde en kraftig uppförökning, men annars var angreppen mycket svaga. Vid mjölkmognad noterades brunrost i 13 % av graderingsrutorna. Även ett fält i Gävleborgs län hade då nått en hög angreppsnivå, nämligen 5 % angripna blad. 13

14 Andel angripna blad, % Brunrost Gulrost Figur 8. Slutangrepp av brunrost och gulrost i höstvete i AB, C, U, W och X län under åren Graderingarna gjorda från och med utvecklingsstadie 75. Bladfläcksvampar När graderingarna startade förekom svaga angrepp av svartpricksjuka allmänt på de nedersta bladen. När flaggbladet var synligt noterades bladfläckar på de översta bladen i nästan 7 % av de graderade rutorna. Vid den tidpunkten var det svartpricksjuka som dominerade. Vetets bladfläcksjuka förekom i vissa fält med veteansträngda växtföljder. Brunfläcksjuka började dyka upp i början av juni och den ökade i vissa fält. I början av juli fanns bladfläckar i alla graderingsrutor med en variation från 2 till 1 % angripna blad. I figur 9 kan man se utvecklingen över säsongen och årets angrepp av bladfläckar slutar på en nivå som ligger något över medelnivån. Angrepp på 6 % eller mer fanns i drygt hälften av rutorna. % angripna blad Bladfläckar 1998 Bladfläckar 27 Bladfläckar 211 Bladfläckar 212 Bladfläckar 213 Bladfläckar Utv. st. Figur 9. Angreppsutvecklingen av bladfläcksvampar i höstvete i AB, C, U, W och X län. Jämförelse mellan de senaste åren samt 27 (medelangrepp) och 1998 (maxangrepp). 14

15 Fysiologiska fläckar noterades i slutet av maj och början av juni. Vanligast var fynden i sorterna Kranich, Ellvis och Mariboss. Tabell 5. Fyra svampbehandlingsförsök i höstvete 214 i serie L Ett led behandlat i DC (Åsby DC 55) redovisas. Skörd och merskörd kg/ha. I tre av försöken var merskördarna av svampbehandling ej statistiskt säkra (n.s. betyder non significant). Behandling l/ha Stora Bärby, Örsundsbro Lilla Vallskog, Uppsala Brunnby, Västerås Åsby, Hallstahammar Obehandlat Proline,4 + Comet Pro,3 n.s. n.s. 43 n.s. Sjukdomar svartpricksjuka svartpricksjuka svartpricksjuka brunfläcksjuka brunfläcksjuka brunfläcksjuka Angripen bladyta 6,3 resp 6,8 % 2,5 resp 2,2 % 2 % 1 % blad 2 i obehandlat led Sort Olivin Julius Olivin Ellvis Län C C U U Bladlöss En vecka in i juni hittades sädesbladlöss i graderingsrutorna runt om i regionen. Mängderna förblev små hela säsongen. Trips Vid begynnande axgång (DC 47) graderades förekomsten av stora sädestripsen. Det fanns i genomsnitt,3 trips/strå, vilket är en ganska låg notering. Bekämpningströskeln 1 trips/strå uppnåddes i fyra graderingsrutor. Skador på flaggbladets slida, som tripsarnas näringssug förorsakar, graderades tre veckor efter axgång. I genomsnitt hade 4 % av fälten skador. Medel var 7,8 % skadade flaggbladslidor. De starkaste angreppen (4 64 %) fanns norr om Uppsala. Skadetröskel bedöms vara ca 7 % skadade flaggbladslidor. Vetemyggor Angreppen av vetemyggornas larver var mycket svaga. Larver av den röda vetemyggan förekom i 3 % av axproverna och i dem var i genomsnitt,3 % av kärnorna angripna. Den gula vetemyggans larver noterades i tre prover och bara enstaka kärnor var angripna. 15

16 % angripna kärnor Stockholm Uppsala Västmanland Figur 1. Angrepp av vetemyggor i höstvete i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Vetedvärgsjuka Vetedvärgsjuka var väldigt sällsynt. Randig dvärgstrit inventerades i gulskålar hösten 213 och stritar fångades runt Uppsala, Märsta, Veckholm, Enköping och Västerås. Mängderna var större än de senaste tre åren och som mest fångades 21 stritar på en vecka i Stockholms län. Början av september 213 var varm och det var då de största mängderna av stritar fångades. Från mitten av september var vädret ostadigare och svalare och antalet stritar minskade ner till noll eller enstaka per vecka. Analyser med PCR gjordes av SLU för att detektera virus och det fanns bara hos stritar som fångats vid Veckholm. Under våren 214 inventerades stritar under tiden då vetet var känsligt för virusinfektion. Inga stritar fångades under den perioden, vilket säkert berodde på det kalla och regniga vädret. Inventeringen under hösten 214 visade också på spridd förekomst av randig dvärgstrit. I de flesta fall fångades enstaka per vecka men i Örsundsbro var antalet mer än 5 stycken i mitten av september. SLU:s analyser visade på förekomst av virus på flera platser runt Uppsala och i Stockholms län. Övriga skadegörare Inga större angrepp av fritfluga noterades och inte heller någon större förekomst av gulstrimsjuka. 16

17 RÅG Omfattning och sortfördelning Sju fält graderades varje vecka från 28 april till 23 juni. Tabell 6. Sortfördelning i råg 214. Län Amilo Evolo Marcelo Palazzo Ottarp Stockholm 1 1 Uppsala Dalarna 1 Sådd, övervintring och grödutveckling Graderingsfälten såddes sista veckan i augusti och i början av september. Övervintringen var överlag god, även om några graderingrutor hade ganska glesa bestånd. När graderingarna började var rågen redan i tvånodsstadiet (DC 32). Axgången inträffade kring månadsskiftet maj juni och blomningen en vecka in i juni. Mycket råg skördades under gynnsamma förhållanden i början av augusti. Skörden blev generellt sett hög och kvaliteterna bra med undantag för låga rymdvikter i vissa partier. Stråbassjukdomar Ingen systematisk gradering gjordes i år, men det kom rapport om kraftiga angrepp av stråknäckare i ett fält utanför graderingsverksamheten. Svampsjukdomar I en av graderingsrutorna noterades små mängder av mjöldagg under hela säsongen (sorten Evolo). Vid sista graderingstillfället fanns enstaka angripna blad i ytterligare en ruta (sorten Marcelo). I mitten av maj förekom sköldfläcksjuka i fem av graderingsrutorna. I början av juni fanns det i alla. Maxangreppet var 6 % angripna blad. Första fyndet av brunrost gjordes en vecka in i juni. Vid sista graderingstillfället fanns brunrost i ytterligare ett fält. I det hårdast drabbade fältet var 3 % av bladen angripna, men antalet rostpustlar per blad var fortfarande litet. 17

18 % Angr. blad Utv.st 5/5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 Datum Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Figur 11. Skadegörarutvecklingen i råg 214. Medeltal för Stockholms, Uppsala och Dalarnas län. Trips Stora sädestripsen förekom i alla fält och i genomsnitt var antalet,3 trips per flaggbladslida vid axgång. Tripsarnas näringssug orsakar skador på flaggbladslidorna och det noterades på många strån i graderingsrutorna men skadorna var inte så omfattande. Tabell 7. Förekomst av stora sädestripsen i råg. Jämförelse Antal tripsar per flaggbladsslida vid begynnande axgång (DC 47). Medeltal ,1,3,2,2,3,2 1,3,6,4,3 Övriga skadegörare Enstaka sädesbladlöss noterades i ett fält. 18

19 RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Från 28 april till 7 juli graderades varje vecka sex fält. Tabell 8. Sortfördelning i rågvete 214 i olika län. Län Tulus Empero Sequenz Remiko Uppsala Gävleborg 1 Sådd, övervintring och grödutveckling Hälften av graderingsfälten såddes sista veckan i augusti och resten 2 3 veckor senare. Förhållandena för bestockning och övervintring var goda. Stråskjutningen hade redan startat då graderingssäsongen inleddes men den blev något utdragen. Flertalet fält blommade i mitten av juni. Skördarna blev överlag goda. Stråbassjukdomar Två graderingsrutor graderades med avseende på stråknäckare och rotdödare. Graderingen gjordes efter utvecklingsstadie 75. Stråknäckarindex var i det ena fallet 4, vilket är över skadetröskeln, och i det andra fallet 11. Rotdödarindex var respektive 12, vilket är under skadetröskeln. Den ungefärliga skadetröskeln är i båda fallen 3. Mjöldagg och bladfläckar I början av säsongen förekom små mängder mjöldagg och från början av juni var de översta bladen angripna i två av graderingsrutorna. I den ena, med sorten Tulus, kom angreppet tidigt men stannade på 3 % angripna blad. Strax före axgång var 18 % av de övre bladen angripna och förekomsten var då riklig i botten av beståndet. I den andra, med sorten Remiko, kom angreppet i mitten av juli och ökade till 68 % vid sista graderingen. Vi följde också ett sortförsök utanför Vattholma under säsongen och där hade Tulus och Remiko kraftigast angrepp av mjöldagg. Vid sista graderingstillfället förekom bladfläckar i alla rutor och maxangreppet var 5 % angripna blad. De sjukdomar som förekom var svartpricksjuka, brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka. I en graderingsruta förekom dessutom små mängder av sköldfläcksjuka under slutet av säsongen. Rost Gulrost hittades i fält utanför graderingsverksamheten under april och troligen hade smittade plantor funnits i vissa fält redan föregående höst. De tidiga fynden gjordes i sorterna Tulus, Empero, Sequenz och Remiko i centrala Uppsala län. Inom graderingsverksamheten konstaterades gulrost i två rutor vid första graderingen (Sequenz och Tulus) men det dröjde innan angreppen utvecklades. Från utvecklingsstadie 32, i mitten av maj, förekom mycket karaktäristiska, gula strimmor på bladen i ett Tulusfält men väldigt få sporulerande pustlar. De symptomen i rågvete är typiska för gulrostrasen Warrior. Ökningen av gulrost var relativt långsam under säsongen och åldersresistens förekom. Ett fält (Sequenz) som haft tidig smitta nådde dock 94 % angripna blad. I den rutan var även axen angripna vid sista graderingen. Rapport om gulrostangrepp i ett Remikofält i Gnarp, 19

20 Hälsingland, kom i mitten av juli och det är det nordligaste fyndet av gulrost som vi känner till. Ingen brunrost konstaterades. % angr. blad /5 12/5 19/5 26/5 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Utv.st. median Datum Figur 12. Skadegörarutvecklingen i rågvete 214. Medeltal för Uppsala och Gävleborgs län. Trips Trips förekom i små mängder vid axgång. I genomsnitt fanns,7 tripsar per flaggbladslida. Tripsskador noterades i två fält med som mest 36 % angripna flaggbladsslidor. Skadetröskel bedöms vara ca 7 % skadade flaggbladslidor. 2

21 VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Mellan 12 maj och 21 juli graderades en gång per vecka 21 vårvetefält. Tabell 9. Sortfördelning i olika län 214. Län Quarna Diskett Vinjett Dacke Kadrilj Triso Curry Amaretto Stockholm 1 Uppsala Västmanland 1 1 Dalarna 3 Gävleborg Sådd och grödutveckling Ett av graderingsfälten såddes redan första veckan i april, men merparten såddes tredje och fjärde veckan i april. Fyra av graderingsfälten såddes i maj. Stråskjutningen startade i början av juni i en tredjedel av graderingsrutorna. I början av juli var det axgång men de sent sådda fälten låg lite efter. Många av rutorna graderades sista gången i utvecklingsstadie Högsommarvärmen drev därefter på grödan så att senare gradering inte var möjlig i vissa fält. Skördearbetet kunde påbörjas tidigt men stördes av regnskurar. Skördnivån och kvalitén blev överlag bra med undantag för sent skördade fält där falltalen blev låga. Mjöldagg Mjöldagg noterades i några graderingsrutor i juni (sorten Diskett) men angreppsnivåerna var med ett undantag låga. Ett sent sått fält hade vid sista graderingstillfället 7 % angripna blad. Det fältet låg i Tierpstrakten och sorten var Quarna. Rost Gulrost konstaterades i 8 % av graderingsrutorna vilket är mycket mer än de senaste åren. Första fynden gjordes i början av juni i Uppsala län och i mitten av juni i Gävleborg och Stockholms län. Vid första graderingen i juli noterades angrepp i tolv graderingsrutor och nivåerna varierade mellan enstaka angripna blad upp till 42 %. Vid sista graderingstillfället hade fem fält över 5 % angripna blad. Alla sorter som var med i graderingsverksamheten drabbades. Det fanns dock en tendens att Diskett smittades tidigt och fick de kraftigaste angreppen. Brunrost noterades i fem graderingsrutor. I två av dem i Västmanland kom angreppet vid blomning i början av juli, i de andra fälten kom det senare. Som mest var drygt 4 % blad angripna. Svartrost noterades i två graderingsrutor i mitten av juli. Bladfläcksvampar Bladfläckar förekom allmänt i slutet av graderingssäsongen. Medelvärdet blev maximalt 21 % angripna blad, vilket är en medelnivå jämfört med tidigare år. Endast ett par graderingsrutor hade mer än 3 % angripna blad. Den vanligaste sjukdomen var svartpricksjuka och den dök upp i mitten av juni. I ett par fält noterades vetets bladfläcksjuka. 21

22 Fritfluga De riskvärderingar för fritfluga som gjordes visade på låg eller måttlig risk. Angrepp av fritfluga förekom i 6 % av fälten där graderingar gjordes, men skadorna var små. Som mest fanns ett fält med 12 % angrepp (Uppsala län). Läs vidare om prognosen för fritflugeangrepp under avsnittet om havre. Bladlöss På de flesta av inventerade häggar var förekomsten av havrebladlusens ägg liten, men variationer fanns (se vidare under avsnittet om korn). Från början av juni började små mängder av havrebladlöss uppträda i graderingsrutorna. Antalet ökade fram till midsommartid då de hittades i 6 % av graderingsrutorna. Medelvärdet var då 1,4 löss/strå. Största mängderna fanns i Örsundsbrotrakten (upp till 13 löss per strå) och i Västmanland (upp till 3 löss per strå). Sädesbladlöss förkom sporadiskt från slutet av juni. De ökade under juli, men mängden löss var oftast liten. % Angr. blad 1 Löss/strå /6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 21/7 Bladfläckar Gulrost Mjöldagg Havrebladlus Utv.st. median Datum Figur 13. Skadegörarutvecklingen i vårvete 214 i Stockholms, Uppsala Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Löss graderades inte 14/7 och 21/7. 22

23 Vetemyggor Angrepp av röd vetemygga förekom i hälften av axproverna med en variation mellan,5 % och 6,2 % angripna kärnor (se figur 13). Skadetröskeln som är ca 4 5 % angripna kärnor uppnåddes i två fall i Uppsala län. Två prov från Gävleborgs län graderades och i dem var angreppen svaga. Larver av gul vetemygga uppmärksammades på enstaka kärnor i fyra prover. % angripna kärnor Stockholm Uppsala Västmanland Figur 14. Angrepp av vetemyggor i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län år Uppgifter saknas från 211. För Stockholm och Västmanland saknas resultat för vissa år på grund av för få graderade fält. 23

24 KORN Omfattning och sortfördelning Under säsongen graderades 42 fält veckovis, från 12 maj till 21 juli. Tabell 1. Sortfördelning i olika län 214. Län Tipple Propino Tamtam Catriona Salome Judit Makoff Rosalinda Aukusti Quench Einar Luhkas Filippa AB C U W 1 1 X 1 Utöver sorterna i tabellen graderades i Gävleborgs län ett fält av vardera Mintuu och Baronesse. Sådd och grödutveckling Huvuddelen av graderingsfälten såddes under andra halvan av april. 13 fält såddes redan i månadsskiftet mars april. Många av de tidigt sådda fälten låg i Västmanlands län. Fyra av graderingsfälten såddes i maj och de låg i de nordligare delarna av regionen. Fälten med tidig uppkomst utsattes för nattfrost i början av maj men inga större skador uppstod. Stråskjutningen startade i början av juni och många kornfält gick i ax i början juli. Det fanns ovanligt många graderingsrutor med tidiga kornsorter. Dessa började skördas i början av augusti. Efter det drog skörden ut på tiden på grund av regnskurar. Skördarna blev normala till höga. Kvalitén var överlag bra. Mjöldagg och rost Ingen mjöldagg noterades i graderingsrutorna. Lite kornrost noterades i tre graderingsrutor i slutet av graderingsperioden. Bladfläckar och sköldfläcksjuka Primära angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom i 67 % av graderingsrutorna, vilket är mycket. Angreppsnivåerna låg oftast under fem procent, men två fält utmärkte sig. Dessa hade 76 respektive 2 % angripna plantor. Det kom även rapporter om kraftiga primärangrepp från fält utanför graderingsverksamheten. Många av de drabbade fälten var betade, men den svala och blöta perioden efter sådd tros ha varit gynnsam för smittspridning och det förekom höga utsädessmittor i vissa fall. Sekundära angrepp av kornets bladfläcksjuka noterades ovanligt tidigt, i slutet av maj, före stråskjutningen. Riktvärde för bekämpning uppnåddes vid sen stråskjutning i en tredjedel av graderingsrutorna eftersom det fanns fläckar på övre bladen och det varit en regnig period. I mitten av juni, före axgång, fanns bladfläckar på de övre bladen i 8 % av graderingsrutorna. Tre av fälten hade redan då kraftiga angrepp (över 7 % angripna blad). I mitten av juli var angreppsnivån över 6 % i nio av rutorna. Åtta rutor hade vid det tillfället mindre än 15 %, så stor variation fanns. 24

25 % Angr. blad 1 Löss/strå /5 2/6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 21/7 Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Havrebladlus Utv.st. median Datum Figur 15. Skadegörarutvecklingen i korn 214. Medeltal för AB, C, U, W och X län. Sköldfläcksjuka graderades inte 21/7. Havrebladlus graderades inte 14/7 och 21/7. Sköldfläcksjuka noterades i fem graderingsrutor. Angreppsnivåerna var låga utom i ett fält i Västmanland. I slutet av säsongen noterades Ramularia i enstaka fall. Brunfläcksjuka konstaterades i ett graderingsfält ganska tidigt på säsongen. Tabell 11. Fyra svampbehandlingsförsök i korn 214 i serie L Ett led behandlat i DC redovisas. Skörd och merskörd kg/ha. Vid Fröslunda och Bältarbo blev det inga statistiskt säkra merskördar av behandlingarna (n.s. betyder non significant). Behandling, l/ha Fröslunda, Örsundsbro Lilla Vallskog, Uppsala Brunnby, Västerås Bältarbo, Hedemora Obehandlat Proline,2 + Comet Pro,3 n.s n.s. Dominerande sjukdom Bladfläcksjuka Bladfläcksjuka Bladfläcksjuka Bladfläcksjuka Angripen yta blad 2 obehandlat led 11 % 5 % 7% 33 % Sort Propino Tipple Salome Judit Län C C U W Bladlöss Inventering av ägg av havrebladlus på hägg gjordes under vintern Antal ägg per knopp var litet, i genomsnitt,23. Det fanns en tendens att det var mer ägg på häggarna i Gävleborg och Dalarna. Där konstaterades det högsta värdet, 1,38 ägg/knopp. Det högsta värdet i övriga län var,47 ägg/knopp. I slutet av maj kunde man finna vingade löss i häggar och i fält. Utflygningen från häggarna avstannade troligen under den kalla, regniga perioden. I slutet av juni kunde man därför åter finna vingade och nyfödda havrebladlöss i fält. I början av juni fanns havrebladlöss i ungefär hälften av graderingsrutorna, spritt över regionen. Mängderna var små och de satt då ofta under markytan. Under juni ökade oftast inte mängderna löss, men i enstaka fält överskreds bekämpningströskeln. De största mängderna fanns vid midsommar. Då räknades t.ex. 9 1 löss/strå vid Örsundsbro och Storvreta, samt 15 löss/strå vid Märsta. Utvecklingsstadierna i de fälten var då

26 Enstaka sädesbladlöss noterades sporadiskt i hela regionen från början av juni, men mängderna förblev små. Inga symptom av gulsotvirus rapporterades. Minerarfluga Det var ovanligt lite näringsstick av minerarflugor under bestocknings- och stråskjutningsfasen. Även i de nordliga områdena av regionen, där det brukar vara mycket stick, var som mest 6 % av bladen angripna. Angreppsgraden av minerarflugornas larver vid tiden för axgång redovisas i tabell 12. Tabell 12. Angrepp av minerarflugornas larver, s.k. minor i korn. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212). Län AB ,2 C, ,6,2,9 U 3 14,2 41 3,5 1,3 6,9 W och X Övrigt Flygsot noterades i drygt 2 % av graderingsrutorna, vilket är ganska mycket. Angreppsgraden var dock låg. Kornjordloppa förekom i maj och drabbade tidigt uppkomna kornfält i Uppsala län. Bestånden fick ett vitaktigt utseende som berodde på kornjordloppans gnag men även på frostskador. Grödan kunde troligen kompensera för dessa angrepp. 26

27 HAVRE Omfattning och sortfördelning Under perioden 12 maj till 21 juli utfördes veckovisa graderingar i 16 havrefält. Tabell 13. Sortfördelning i olika län 214. Län Belinda Kerstin Galant Matilda Haga Nike Cilla Akseli Ivory Stockholm 1 1 Uppsala Västmanland Dalarna 1 Gävleborg Sådd och grödutveckling Såtidpunkten för graderingsfälten var ganska varierande. De fyra första såddes första veckan i april, de flesta i andra halvan av april och det sista i mitten av maj. I de tidigaste fälten började stråskjutningen i början av juni. En månad senare var det vippgång i de flesta fält. Många av rutorna graderades sista gången i utvecklingsstadie 73. Högsommarvärmen drev därefter på grödan så att senare gradering inte var möjlig i vissa fält. Skördarna var normala till höga. Kvalitén var överlag bra. Förekomsten av fusariumtoxinet DON var mycket begränsad. Bladfläckar Primära angrepp av havrens bladfläcksjuka förekom i drygt hälften av fälten med som mest 6 % angripna plantor. Sekundära angrepp av bladfläcksjuka förekom i drygt hälften av graderingsfälten i slutet av säsongen. Medelvärdet var 17 % angripna blad i utvecklingsstadie 73 och den högsta noteringen var 3 %. Ingen bladbakterios konstaterades. Rost Första fyndet av kronrost gjordes en vecka in i juli i en graderingsruta i Uppland då havren blommade. Ytterligare fynd gjordes i Västmanland senare samma vecka. Vid samma tidpunkt hittades svartrost i enstaka fält. Flygsot Havreflygsot noterades i två graderingsrutor i Uppsala och Västmanlands län. Angreppsgraden var i dessa låg. Bladlöss och rödsot På de flesta av inventerade häggar var förekomsten av havrebladlusens ägg låg, men variationer fanns (se vidare under avsnittet om korn). Från början av juni började små mängder av havrebladlöss uppträda i graderingsrutorna. Antalet ökade till mitten av juni då de hittades i nästan alla fält. Medelvärdet var då 1,1 löss/strå. Fälten i Stockholms län och östra Uppsala län hade då störst mängder, 2,5 8,8 löss/strå vid axets vidgning (DC 45 49). Från graderingsrutan i Dalarna rapporterades fyra löss/strå vid midsommar (DC 39). Sädesbladlöss förekom sporadiskt i små mängder. Vid de sista graderingarna kunde man i vissa fält hitta grupper av löss i vipporna. Rödsotvirus rapporteras från sju graderingsfält. De högsta noteringarna var 1 respektive 2 plantor/m 2 och det noterades i Dalarnas respektive Gävleborgs län. 27

28 % Angr. blad 1 Löss/strå /6 9/6 16/6 23/6 3/6 7/7 14/7 Bladfläckar Havrebladlus Sädesbladlus Kronrost Utv.st. median Datum Figur 16. Skadegörarutvecklingen i havre 214. Medeltal för AB, C, U, W och X län. Fritfluga Mängden övervintrande fritflugor bedömdes som måttlig. Fritflugor börjar svärma vid 9 daggrader vilket i år inföll 19 2 maj i Uppsalas, södra Dalarnas och Västmanlands län. I resten av regionen började svärmningen upp till en vecka senare. Fram till 2 maj var vädret svalt och regnigt och inga fritflugor fångades i den blåskål som var utplacerad i Stockholms län. Alla riskvärderingar som gjordes visade på liten eller måttlig risk. Fritflugeskador konstaterades i drygt hälften av rutorna som graderades och angreppen var begränsade. Medelvärdet var 4,4 % angripna huvudskott i de fält där angrepp noterades. De största angreppen fanns i två fält norr om Uppsala som hade 8 respektive 1 % angripna huvudskott. Havren uppnådde där 1,5-bladsstadiet efter tidpunkten för 9 daggrader. Minerarfluga Näringsstick av minerarflugor graderades i början av juni (början på stråskjutningen) och det var mycket liten förekomst. Vid axgången graderades andelen blad med minor. Det högsta angreppet var 18 % vilket var ett ovanligt lågt maxvärde. Den noteringen gjordes i Gästrikland. Tabell 14. Angrepp av minerarflugans larver, så kallade minor. Länsvisa medeltal Procent angripna blad 1 3 vid DC (t.o.m. DC 73 år 212). Län AB C ,6 1 U ,3,8 W & X

29 VÅROLJEVÄXTER Omfattning och sortfördelning Mellan 12 maj och 15 juli graderades varje vecka 17 fält, varav 15 med vårraps och två med vårrybs. Inventering av svampsjukdomar utfördes i slutet av augusti. Tabell 15. Gröd- och sortfördelning i olika län 214. Vårraps Vårrybs Län Mosaik Mirakel Majong Juliette Cordelia Uppsala Västmanland 4 2 Dalarna 1 Gävleborg 1 Sådd och grödutveckling Arealen våroljeväxter var endast ca 3 % av den normala i regionen dvs. 4 5 av ca 15. Antalet graderingsrutor har inte minskat lika drastiskt, utom i Stockholms län där inga rutor graderades. Att antalet inte minskat mer kan delvis bero på att många odlare i graderingsverksamheten ändå sådde våroljeväxter, men på en mindre areal. Tre av vårrapsfälten såddes i början av april men merparten såddes under andra halvan av april. Två graderingsfält såddes i maj, varav ett var vårrybs. Några fält fick känna av nattfrosten i början av maj men klarade sig ganska bra. De tidigaste fälten började blomma i mitten av juni men de flesta stod i full blom i början av juli. Vädret under mognad och skörd var gynnsamt och inga större problem med drösning förekom. Enligt inrapportering till Svensk raps var genomsnittsskörden för vårraps ca 1 9 kg/ha och för vårrybs lite lägre. Kvalitéterna och oljehalterna var överlag goda. Bomullsmögel Det blev väldigt lite angrepp av bomullsmögel i graderingsrutorna, se tabell 16. En graderingsruta med tät raps i Dalarna utmärker sig dock med 25 % angripna plantor. Inga apothecier grodde i de nedgrävda sklerotiedepåerna. Alla riskvärderingar i graderingsrutorna visade på låg risk. Tabell 16. Angrepp av bomullsmögel i våroljeväxter 214. Andel rutor i olika angreppsklasser, % angripna plantor % angripna plantor Län Antal fält Medeltal Medeltal Uppsala ,9 Västmanland ,6 9,9 Dalarna Övriga svampsjukdomar Samtidigt med graderingen av bomullsmögel under augusti inventerades också förekomsten av vissa andra svampsjukdomar. Angrepp av svartfläcksjuka förekom i de flesta graderingsrutor med i genomsnitt 1,1 % angripen yta på skidorna vilket är mindre än normalt. Ingen klumprotsjuka noterades. 29

30 Rapsbaggar Rapsbaggar förekom i början av juni och det var i vissa fält före knoppstadium. Som mest räknades då tre rapsbaggar/planta men de flesta fält hade mindre än en. Det är svårt att jämföra mängden rapsbaggar mellan olika år utifrån graderingarna. Det beror på att många graderingsfält bekämpas med insekticider vilket påverkar mängden rapsbaggar även om en obehandlad ruta lämnas. Mängden rapsbaggar upplevdes dock som stor på flera platser i regionen. Under ett antal år har SLU tillsammans med oss genomfört labstudier av rapsbaggars känslighet mot olika insektsmedel. Under 214 testades rapsbaggar från fem platser (Uppsala, Björklinge, Veckholm, Märsta och Enköping). Känsligheten mot pyretrioder testades med lambda-cyhalotrin och känsligheten mot neonikotinoider testades med tiakloprid. Känsligheten mot pyretrioder varierar, men vi kan räkna med att pyretroidresistenta populationer förekommer i området. Årets resultat visar också på oväntat svag effekt (låg känslighet) av neonikotinoiden tiakloprid. Orsaken är inte fastställd men begynnande resistens hos rapsbaggar kan inte uteslutas. Om det skulle handla om resistens är även neonikotinoiden acetamiprid med största sannolikhet drabbad. Övriga insekter Jordloppor förekom allmänt, men angreppgraden var i de flesta fall låg, kanske till följd av att de flesta fält bekämpades mot insekter. I vissa områden, till exempel Örsundsbro, gav de dock stora problem. Jordloppornas aktivitet ökade under andra halvan av maj och små plantor kunde bli totalt skadade, vilket även drabbade sent sådda fält som utvecklades långsamt. Flera fält fick sås om, trots att bekämpning mot jordloppa hade gjorts. Under sommaren noterades stora mängder av jordloppor. Förutom vågrandig jordloppa var det till stor del svart jordloppa men även sidenglänsande jordloppa. Framför allt märktes skadorna på krasse och kål i trädgårdar men även gnag på våroljeväxter senare på säsongen. Kålmal noterades i några fält i slutet av maj och antalet vingade individer ökade till början av juni. I Dalarna och Hälsingland förekom större mängder vingade individer vid den tidpunkten. Vädret var dock inte gynnsamt för fjärilens uppförökning. Endast små skador noterades. Larver av kålfluga konstaterades på våroljeväxtrötter från midsommartid och framåt i Västmanlands och Uppsala län. I vissa fält förekom skador på hälften eller fler av plantorna. I hårt drabbade fält bedöms skadorna på rötterna ha orsakat betydande skördeförluster. 3

31 HÖSTOLJEVÄXTER Omfattning och sortfördelning Åtta höstrapsfält graderades veckovis från 6 maj till 3 juni. Inventering av svampangrepp utfördes i graderingsrutorna i början av augusti. Tabell 17. Sortfördelningen 214 i olika län. Län Compass Epure Galileo Sherpa Excalibur Pr44d6 Pr45d5 Stockholm Uppsala Sådd och grödutveckling De flesta höstrapsfälten i graderingsverksamheten såddes tredje veckan i augusti. Två såddes tidigare och ett senare. Övervintringen var mycket god och bestånden blev ovanligt frodiga, täta och jämna. De flesta graderingsrutorna hade börjat blomma i mitten av maj och blomningen blev utdragen, mer än en månad i de flesta fält. Skördarna blev ofta höga. Enligt inrapportering till Svensk raps var genomsnittsskörden för höstraps ca 3 8 kg/ha. Skadeinsekter Rapsbaggar förekom i nästan alla graderingsrutor, men i små mängder. Angrepp av kålmal förekom i begränsad omfattning. Vid graderingen av bomullsmögel i augusti graderades även skador av kålflugans larver på rötterna. Två fält i Uppsala län hade höga angrepp; 47 respektive 78 %. Medel var 27 % angripna plantor. Sjukdomar Sklerotiedepåer lades ut på sju platser i Stockholms och Uppsala län. I slutet av maj hade de första apothecierna grott på en plats i vardera län. Angreppen blev mycket kraftiga i vissa fält, både i och utanför graderingsverksamheten. Inventering av bomullsmögel gjordes i augusti och alla fält hade angrepp. Nivåerna varierade mellan 2 och 88 % och medel var 21 %. Ingen klumprotsjuka noterades i graderingsrutorna. 31

32 ÄRTER Omfattning och sortfördelning Under perioden 12 maj 15 juli graderades varje vecka 13 fält. Tabell 18. Sortfördelningen 214 i olika län. Län Casablanca Rocket Clara Ingrid Tinker Faust Onyx Stockholm 1 Uppsala Dalarna 1 Västmanland 1 1 Sådd och grödutveckling Graderingsfälten såddes från början av april till början av maj. I mitten av juni började de tidigaste graderingsfälten få knoppar och i början av juli blommade alla. Det varma och torra vädret i juli drev på grödan till snabb mognad. Skörden påbörjades under den gynnsamma perioden i början av augusti. Skördenivån blev normal och kvalitén blev överlag god. Ärtbladlus I början av juni hittades de första ärtbladlössen. Mängden löss ökade sedan under resten av graderingsperioden och från mitten av juni uppnåddes bekämpningströskel i några fall. Västmanland och Örsundsbrotrakten hade de största angreppen medan det i graderingsrutorna i norra Uppsala län och Dalarna inte hittades några ärtbladlöss. Som mest noteras 2 löss/toppskott i början av juli i ett fält som då var i baljsättningsstadium. Ärtvecklare Undersökning av ärtvecklarlarvens skador i baljprover gav som resultat larvätna ärter i 37 % av baljorna i medeltal, vilket är högt (se tabell 19). I ett område norr om Uppsala var förekomsten särskilt hög. Där hade två av proverna mer än 9 % angripna baljor och det var inte ovanligt med mer än en larv per balja. Dessa två fält hade relativt få baljor per planta, vilket bidrar till många angripna baljor. Fältet i Dalarna hade inte några angripna baljor alls, vilket även varit fallet de två senaste åren på den gården. Tabell 19. Angrepp av ärtvecklare i Uppsalas växtskyddscentral område Procent angripna baljor i medeltal under 2-talet Ärtbladmögel De tidiga angreppen av ärtbladmögel var kraftigare i år än de senaste åren. De första observationerna gjordes i två graderingsrutor i början av juni. 5 respektive 36 % av plantorna hade då angrepp. I mitten av juni noterades angrepp av ärtbladmögel i ungefär hälften av fälten och andelen angripna plantor varierade mellan 8 och 64 %. Plantorna var i knoppstadie (DC 51) eller begynnande blom vid den tidpunkten. Angreppsutvecklingen avstannade och de övre delarna av plantorna förblev friska. 32

33 Ärtbladmögel graderades även i baljproverna. Det förekom i 9 % av proverna med i genomsnitt 9,7 % angripna baljor. Angreppsgraden var som mest 33 % angripna baljor. Från de graderingsfält som drabbades kraftigast under sommaren togs dock inga baljprover in. Övriga svampsjukdomar Baljor graderades med avseende på ärtfläcksjuka och det förekom i 8 % av proverna, men som mest på 1 % av baljorna. Angreppsgraden var låg och ofta täcktes endast en liten yta på baljan av fläckar. Inga angrepp av bomullsmögel noterades i de baljprover som samlades in. Övriga insekter Som vanligt förekom gnagskador av ärtvivel i de flesta fält, men inga hotande angrepp rapporterades. 33

34 POTATIS Omfattning Inga veckovisa graderingar gjordes utan säsongen sammanfattas här med hjälp av uppgifter från Hushållningssällskapets potatisrådgivare Åsa Rölin. Potatisbladmögel Det var ett lägre smittotryck av bladmögel än normalt, tack vare det torra vädret i juli. Både Dacom bladmögelprognos och den norska prognosmodellen VIPS visade på långa perioder med lågt bladmögeltryck. Odlarna kunde göra färre bekämpningar än normalt och brunröta upplevdes inte som något problem. Flertalet ekologiska odlingar kunde växa utan angrepp fram till skörd. Torrfläcksjuka Alternaria solani som orsakar torrfläcksjuka brukar inte vara något problem och inga angrepp konstaterades i år. Groddbränna, lackskorv och filtsjuka Rhizoctonia solani orsakar groddbränna, missformade knölar, lackskorv och filtsjuka. Under årets säsong var omfattningen normal. Skorv Vanlig skorv förekom mer än normalt och gav i en del fall kraftiga angrepp. Stjälkbakterios Stjälkbakterios är ett problem som beror på årsmån och utsädeskvalitet. I år förekom det en del stjälkbakterios, trots att vädret inte var särskilt gynnsamt för bakterien. Smitta förekom i vissa utsäden och gav skördeförluster och kvalitetsbrister i begränsad omfattning. Virus Speciellt i sorten King Edward fanns det fält med stor förekomst av krussjuka orsakad av virus (PVY). Omfattningen bedöms som mindre än 213. Några allvarligare förekomster av rostringar i årets skörd rapporterades inte, men enstaka angrepp kan ha förekommit. Insekter Förekomster av stritar och dess skador brukar inte vara något problem och noterades inte under säsongen i vår region. Direktskador orsakade av löss rapporterades inte. 34

35

36 Författare: Lina Norrlund, Magnus Sandström och Anders Lindgren Omslag: Gulrost Foto: Gunilla Berg Eftertryck tillåts om källan anges. Adresser: Jordbruksverket Växtskyddscentralen Dragarbrunnsgatan 35, 2 tr Uppsala Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Klostergatan Skara Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Flottiljvägen Kalmar Tfn Jordbruksverket Växtskyddscentralen Box Alnarp Tfn Webbplats: Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se ISSN JO14:16