Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne

Transkript

1 Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholms och Bjuvs kommuner, finns en mosaik av olika jordar och karaktär på lantbruket. På Bjärehalvön är det lätta jordar med mycket potatisodling. Perstorp och Örkelljunga är dominerat av mjölkproduktion, mycket grovfoder och stor andel mulljord, Klippan är ett mellanting mellan de två första. Ängelholm och Åstorp domineras av lerjordar, delvis styva, med medelhög djurtäthet. Bjuv och Höganäs är ganska styva lerjordar med medelhög djurtäthet. Mulljord Fjäderfä Svin Häst Får Sand Jordart Lerig Köttdjur Djur Mjölkkor Mellan / styv lera Lättlera Det finns 73 växodlingsgårdar, 100 mjölkgårdar och 10 svingårdar i databasen med två balanser eller fler. Resultaten från svingårdarna är osäkra pga litet antal gårdar men både växtodlings- och mjölkgårdarna har minskat sitt kväveöverskott Kvävebalans på olika typgårdar från Nordvästra Första ca 5 år senare kg N-överskott per ha kg N/ha - 1 kg N/ha - 3 kg N/ha Växtodling Mjölk Svin På grund av olika karaktär görs en presentation av mjölkproduktionen för hela området medan växtodlingsgårdarna delas på lerjordsområdet (Ängelholm, Åstorp, Bjuv, Höganäs) och lättjorden (Båstad, Klippan). Det finns inga växtodlingsgårdar i databasen från Perstorp och Örkelljunga.

2 Resultat från växtodlingsgårdarna inom lerjordområdet i Nordvästra Det finns 48 st växtodlingsgårdar i denna del av regionen som har två balanser eller fler. De förändringar som presenteras har i genomsnitt skett under en period om fyra år. Grödfördelningen vid den senaste balansen var ca 1/3 höstsäd, 1/3 vårsäd och utöver detta främst 9% oljeväxter, 8 % sockerbetor och 6 % potatis. Mellan / styv lera Jordart Lättlera Lerig Sand Frövall Trindsäd Potatis Mulljord Oljeväxter Grovfoder Träda Grödor Sockerbetor Grönsaker Vårsäd Höstsäd Ändrad grödfördelning mellan första och senaste balansen - Kvarnvete -4 % - Fodervete +2% - Foderkorn -1 % - Maltkorn +7 %. - Oljeväxter +3% - Sockerbetor -2% - Trindsäd -2% Kväve på lerjordarna i Nordvästra Kvävetillförseln är hög i denna region, i snitt 147 kg N/ha, där mineralgödseln naturligtvis är huvudparten. Med tanke på den relativt höga andelen styvare leror är det naturligt med högre kvävegivor jämfört med skördenivå än tex på Söderslätt där lättleran är mer dominerande. Skördarna är medelhöga med bortförsel på 97 kg N/ha, vilket är 10 kg lägre än växtodlingsgårdarna i Sydväst och Sydöst. Överskottet blir 50 kg N/ha, vilket är 15 kg högre än regionerna med lägst överkott i Skåne bland växtodlingsgårdarna. Överskottet har minskat 5 kg per ha mellan den första och den senaste balansen vilket är en ganska stor minskning i jämförelse med andra regioner. Minskningen beror främst på ökad bortförsel via högre skördar. Mineralgödseltillförseln har ökat ca 5 kg men importen av organiska gödselmedel minskad ung motsvarande. Kväveflödena på växtodlingsgårdar på lerjordarna i Nordvästra vid senaste balansen Kvävenedfall Kvävefixe ring Stallgödsel Vegetabilier Strömedel Överskott Kvävebortförsel Kvävetillförsel Mineralgödsel Vegeta bilier

3 Fosfor och kalium på lerjordarna i Nordvästra Fosforbalansen visar i den senaste balansen nära nollstrecket med i snitt -2 kg P/ha, dvs. det bortförs lite mer fosfor än det tillförs. Nivån har ändrats något sedan första balansen då den var +1 kg P/ha. Grödorna bortför ca 18 kg P/ha, men det tillförs 16 kg P/ha. Markförrådet ligger i snitt på en nivå mellan klass III och IV som är ganska optimal och det finns ingen anledning att i genomsnitt ändra tillförseln. kg /ha Tillförsel Bortförsel Över-/underskott 0-20 Fosfor Kalium Kaliumbalansen ligger, liksom för fosfor, nära balans, -1 kg K/ha. Grödorna tillförs 40 kg K/ha medan bortförseln ligger på 41 kg K/ha. Värdena har ändrats marginellt mellan den första och den senaste balansen. Med tanke på att lerjordarna dominerar i denna region, och att dessa innehåller mycket naturligt kalium, betyder detta att det i snitt finns utrymme för minskad tillförsel. För både fosfor och kalium gäller att det är dålig överensstämmelse på enskilda gårdar mellan markinnehåll och balanserna, vilket borde väcka tankar till bättre styrning.

4 Resultat från växtodlingsgårdarna inom lättjordområdet i Nordvästra Det finns 22 st växtodlingsgårdar i denna del av regionen (Båstad och Klippan) som har två balanser eller fler. De förändringar som presenteras har i genomsnitt skett under en period om fyra år. Grödfördelningen vid den senaste balansen var ca 1/3 vårsäd, 1/3 potatis och utöver detta främst 17 % höstsäd och 9 % grovfoder Mellan / styv lera Lättlera Jordart Lerig Sand Potatis Trindsäd Träda Mulljord Grovfoder Oljeväxter Sockerbetor Grönsaker Grödor Vårsäd Höstsäd Ändrad grödfördelning mellan första och senaste balansen - Potatis + 1% - Foderkorn +2 % -Rågvete +3% - Maltkorn -6 %. - Oljeväxter +3% - Sockerbetor -2% - Trindsäd +1% T äd 2% Kväve på lättjordarna i Nordvästra Kvävetillförseln är medelhög i denna region, i snitt 115 kg N/ha, där mineralgödseln naturligtvis är huvudparten. Tillförseln ligger ca 35 kg lägre än växtodlingsgårdarna i sydväst och sydöst. Tillförseln har ökat några kg mellan första och senaste balansen främst pga ökad mineralgödselmängd. Bortförsel via skörden är förhållandevis låg, 63 kg N/ha, vilket är 50 kg mindre än växtodlingsgårdarna i Sydväst och Sydöst. Anledningen är sannolikt den stora odlingen av färskpotatis och lätta jordar med lägre spannmålsskördar. Bortförseln har ökat några kg under perioden främst pga ökade skördar. Överskottet vid senaste balansen var 53 kg N/ha, vilket är 15 kg högre än regionerna med lägst överkott i Skåne bland växtodlingsgårdarna. Överskottet är i princip oförändrat mellan första och den senaste balansen. Kväveflödena på växtodlingsgårdarpå lättjordarna i Nordvästra vid senaste balansen Kvävenedfall Kvävefixe ring Stallgödsel Vegetabilier Animalier Kvävebortförsel Kvävetillförsel Mineralgödsel Överskott Vegeta bilier

5 Fosfor och kalium på lättjordarna i Nordvästra Fosforbalansen visar i den senaste balansen ett överskott på 8 kg P/ha, dvs. det tillförs ca 70 % mer fosfor än det bortförs. Nivån är oförändrad mellan första och senaste balansen. Grödorna bortför ca 12 kg P/ha, men det tillförs 20 kg P/ha. Markförrådet ligger i snitt mellan klass IV och V. Det finns stort utrymme att minska tillförseln. kg /ha Tillförsel Bortförsel Över-/underskott 0-20 Fosfor Kalium Kaliumbalansen vid senaste balansen låg på överskott på 20 kg K/ha. Grödorna tillförs ca 70 kg K/ha medan bortförseln låg på ca 50 kg K/ha. Tillförseln har ökat mellan första och senaste balansen pga ökad mineralgödselgiva. Bortförseln har också ökat pga större skörd men inte riktigt lika mycket. Kalium överskottet har alltså ökat från ett redan ganska högt värde och det finns utrymme för mindre tillförsel. För både fosfor och kalium gäller att det är dålig överensstämmelse på enskilda gårdar mellan markinnehåll och balanserna, vilket borde väcka tankar till bättre styrning.

6 Resultat från mjölkgårdarna i Nordvästra Det finns 100 Greppamjölkgårdar i denna region som har två balanser eller fler. Ungefär hälften finns i Båstad, 25 % i Ängelholm och resten jämnt fördelat på övriga. De förändringar som presenteras har i genomsnitt skett under en period om sex år. Djurtätheten vid senaste balansen var 1,03 de/ha vilket är en minskning men 0,05 sedan första balansen. Grovfoder odlas på 66 % av arealen och spannmål, främst vårsäd, på 23%. Mjölkkor och rekrytering dominerar naturligtvis helt bland djuren. Övriga grödor Träda Vårsäd Höstsäd Köttdjur Svin Häst Får Dräktiga kvigor Grödor Yngrekvi gor Djur Grovfoder Mjölkkor Mellan första och senaste balansen har spannmålsodlingen minskat 2 % och grovfoderarealen ökat med 6% Mellan första och senaste balansen har andelen mjölkkor ökat 1 % och rekryteringsdjuren ökat med sammanlagt 0,4%. Köttdjur har minskat med 0,6% och svinen har minskat med 1 % Kväve Kvävetillförseln är generellt hög till mjölkgårdar, i detta fall ca 200 kg N vid den senaste balansen med en djurtäthet på 1,03 de/ha. Detta är dock ca 10 kg lägre än på mjölkgårdar i många andra regioner. De stora posterna är foderimport, mineralgödselkväve och kvävefixering. Tillförseln har minskat med 15 kg N mellan första och senaste balansen, främst pga av lägre mineralkvävetillförsel med 8 kg N/ha lägre kvävefixering med 5 kg N/ha och minskad foderimport på ca 2 kg N/ha. Kväveflödena på mjölkgårdar i Nordvästra vid senaste balansen Org. Gödsel Strömedel Vegetabilier Kvävenedfall Kvävefixering Kvävebortförsel Mjölk/ kött/ livdjur Mineralgödsel Kvävetillförsel Livdjur Stallgödsel Överskott Vegeta bilier Foder

7 Bortförseln vid senaste balansen var ca 64 Kg N/ha, varav 41 kg/ha via mjölk/kött/livdjur, 14 kg via växtodlingsprodukter och 8 kg via stallgödsel. Bortförseln har minskat med 3 kg under perioden ungefär lika fördelat på de tre posterna. Överskottet, vid senaste balansen var 135 kg N/ha, vilket är en minskning på 12 kg sedan den första balansen. För hela Skåne sker på mjölkgårdarna en övergång till flytgödsel på fastgödselns bekostnad, så även i denna region. Vid senaste balansen fanns 37 % av djuren i flytgödselsystem vilket är 9 % högre andel än vid första balansen. Detta ger ett bättre kväveutnyttjande och minskat behov av mineralgödsel. Fosfor och kalium Fosfortillförseln vid senaste balansen var på mjölkgårdarna i denna region 16 kg P/ha varav foderimporten stod för 12 kg P/ha och mineralgödseln för 2 kg P/ha. Vi pekar ofta ut mineralfodret men där detta finns specialredovisat utgör det ca 1 kg P/ha. Tillförsel av mineralgödselfosfor har minskat ca 1 kg under perioden och foderfosfor lika mycket. Bortförseln låg på 13 kg fördelat främst på mjölk/kött (9 kg P/ha), växtodlingsprodukter (3 kg P/ha) och export av stallgödsel (2 kg/ha). Bortförseln av fosfor har minskat marginellt under perioden. Senaste balansen visar ett fosforöverskott på ca 3 kg/ha vilket är 2 kg lägre än vid första balansen. Med tanke på fosfortillståndet, som i snitt ligger mellan klass III och IV, finns generellt utrymme för fortsatt minskad tillförsel. Fosfor och kaliumbalansen på mjölkgårdar i Nordvästra vid senaste balansen 60 kg /ha Tillförsel Bortförsel Över-/underskott 0 Fosfor Kalium Kaliumtillförseln vid senaste balansen var 39 kg K/ha, varav foderimporten stod för 30 kg K/ha, strömedelsimporten för ett drygt kg och mineralgödsel för 6 kg K/ha. Mellan första och senaste balansen har tillförseln av kalium minskat med 6 kg varav foder minskat med 5 kg K/ha och mineralgödsel minskat med 2 kg K/ha. Bortförseln vid senaste balansen var 27 kg K/ha, fördelat främst på 12 kg K via mjölk/kött, 6 kg via stallgödselexport och 2 kg via växtodlingsprodukter. Kaliumbortförseln har minskat med 3 kg K/ha jämnt fördelat mellan mindre foderexport, mindre bortförsel av stallgödsel och vegetabilier.

8 Senaste balansen visar ett överskott på 12 kg K/ha, vilket är 2 kg lägre än vid första balansen. Kaliumtillståndet i marken ligger i snitt mellan klass II och III. Det finns generellt anledning att upprätthålla ett överskott runt 5-10 kg så det finns i snitt utrymme för minskat inflöde. För både fosfor och kalium gäller att det är dålig överensstämmelse mellan markvärde och balanser på enskilda gårdar vilket bör ge inspiration till förbättrad styrning.