Rapportens uppläggning

Transkript

1 Tid för vardagsliv 13 Rapportens uppläggning Den här rapporten handlar om kvinnors och mäns tidsanvändning. Beskrivningen görs främst utifrån ett könsperspektiv men även ett familjecykelperspektiv finns med. Det senare innebär att kvinnor och män som befinner sig i olika faser av livet 1 jämförs. Inom ramen för det redovisas vilka mer övergripande förändringar i tidsanvändningen som skett under 1990-talet. Framställningen koncentrerar sig i det avsnittet på förändringen över tid snarare än på skillnader mellan redovisningsgrupper. Först beskrivs förändringen på generell nivå, därefter med uppdelning på redovisningsgrupper och för mer uppdelade aktiviteter. I nästa avsnitt beskrivs hur kvinnor och män fördelar tiden på olika aktiviteter år 2000/01 samt vilka likheter och skillnader som finns i kvinnors och mäns tidsanvändning. Rapporten är översiktlig i den meningen att det som presenteras utgör en mycket begränsad del av de möjligheter till analyser och jämförelser som det underliggande materialet erbjuder. Omfattande material De data som samlats in i undersökningen innehåller mycket stora mängder information. Det beror på undersökningsansatsen, och då särskilt på att dagbokföring används som datainsamlingsmetod. I tidsdagböckerna registrerar undersökningspersonerna episoder genom att notera vilken aktivitet som huvudsakligen sker och, om fler aktiviteter sker samtidigt, vilken den andra är samt hur dags de börjar och slutar. Det registreras även om, och i så fall vilka, andra personer (främst andra hushållsmedlemmar) som finns närvarande samt var aktiviteten sker (grov klassificering). Slutligen registreras 1 Familjecykelindelningens kategorier framgår av bilaga 3.

2 14 Tid för vardagsliv vilket färdmedel som används vid förflyttningar. I dagboken tecknas således en typ av mikrolivshistoria; vad sker under loppet av de undersökta dagarna, episod för episod, klockslag för klockslag. Data innehåller således information inte bara om vilka aktiviteter som kännetecknar dessa episoder, utan också deras frekvens, sekvens och varaktighet. Samt när på dygnet de inträffar. De som deltog i undersökningen intervjuades också om hushållssammansättning och olika individuella omständigheter. Även detta bakgrundsmaterial är rikt på information. I rapporten utnyttjas en mycket begränsad del av den totala insamlade informationen. Just på grund av informationsrikedomen är det inte möjligt att utnyttja materialet fullt ut i ett och samma sammanhang. Det finns mycket mer att hämta genom att närma sig materialet med utgångspunkt i skilda typer av frågeställningar 2. Ett bisyfte med rapporten är att ge några exempel på olika typer av beskrivningar och analyser som materialet kan användas till. Förhoppningen är att det ska stimulera till att materialet ska komma att utnyttjas i rimlig proportion till sin potential. Internationell harmonisering Den nu genomförda undersökningen är harmoniserad med motsvarande undersökningar som genomförts under senare år i ett stort antal länder i Europa, inom och utom EU. Inom en nära framtid kommer det att finnas möjlighet att för första gången ta fram jämförande statistik för dessa länder. Populationer och kodsystem I de avsnitt som behandlar utvecklingen under 1990-talet jämförs resultaten från Tidsanvändningsundersökningarna år 1990/91 och 2000/01. Undersökningen 1990/91 genomfördes under en niomånadersperiod (september-maj), den senare under 12 månader, dvs. ett helt år. För jämförelser av undersökningarna utnyttjas en delmängd av de uppgifter som samlades in år 2000/01, nämligen de som avser motsvarande niomånadersperiod som år 1990/91. De jämförda populationerna utgörs av befolkningen i åldern år. Uppgifterna i de tabeller och diagram som avser förhållandena år 2000/01, och där syftet inte är att göra jämförelser bakåt i tiden, baseras på hela 12-månadersmaterialet. Det medför att vissa typer av skattningar skiljer sig något åt beroende på om de ingår i jämförelser bakåt i tiden eller ej. 2 Den som är intresserad av vilka möjligheter materialet erbjuder kan kontakta SCB för närmare information.

3 Tid för vardagsliv 15 Kodsystemet för aktiviteter är hierarkiskt uppbyggt och har tre nivåer (se bilaga 2). Den mest aggregerade nivån har fem aktivitetseller tidskategorier, nämligen förvärvsarbete, hemarbete eller obetalt arbete, studier, personliga behov samt fri tid. Det är nivå 1. Aktivitetskategorierna på den nivån är i sin tur indelade i ett varierande antal underkategorier. Mellannivån (nivå 2) består av ett 20-tal olika aktiviteter. Dessa är i sin tur indelade i ett stort antal (totalt cirka 100) aktiviteter på nivå 3. I avsnittet som redovisar hur tidsanvändningens struktur förändrats under 1990-talet för befolkningen i yrkesverksam ålder (20-64 år), görs jämförelsen främst med utgångspunkt från aktiviteter på den mest aggregerade nivån, dvs. nivå 1. I följande avsnitt har aktiviteterna brutits ned och jämförelserna görs på mellannivån (nivå 2) och i vissa fall den mest detaljerade nivån (nivå 3). Jämförelserna bakåt i tiden avser dessutom nästan uteslutande huvudaktiviteter. Det är de aktiviteter som undersökningspersonerna själva uppger som svar på frågan vad de huvudsakligen ägnade sig åt under loppet av mätdagarna. Dagboken lämnade även utrymme för att anteckna en eventuell parallell aktivitet. I några enstaka fall kommer dessa att beaktas vid jämförelserna. Indelning av vardagslivets aktiviteter Vid redovisning av tidsanvändningsstatistik på den mest generella nivån delas vardagslivets aktiviteter vanligen in i fyra till sex, eller som här i fem kategorier 3. Förvärvsarbete Hemarbete Studier Personliga behov Fri tid Den första kategorin består av förvärvsarbete. Allt förvärvsarbete ingår, även resor till och från arbetet, pauser, mm. Lunchrasten ingår om den inte används för någon typ av ärenden, t.ex. att gå till posten eller ta en promenad. Det är därmed fråga om bruttoarbetstid. Indelningen med alla tre nivåer finns i bilaga 2. Den andra aktivitetskategorin är hemarbete. Det innefattar större delen av alla de sysslor som har att göra med skötsel och omsorg om hem och familj. Här ingår hushållsarbete (matlagning, städning och 3 Notera att indelningar av detta slag är mer eller mindre godtyckliga. De kan göras på många olika sätt beroende på syfte. Den indelning som används här bygger på Aas, D. (1978) Studies of Time-Use: Problems and Prospects. Acta Sociologica 1978, Vol 21, No.2.

4 16 Tid för vardagsliv tvätt), underhållsarbete (reparationer och underhåll av hus, hem, fordon, trädgårdsarbete och annat), omsorg om barn och andra samt inköp av varor och tjänster. Hemarbete betecknas ofta som obetalt arbete i kontrast till förvärvsarbete, som är betalt. Det råder numera knappast delade meningar om att såväl hemarbetet som förvärvsarbetet är produktiva verksamheter av stor betydelse för ekonomi och välfärd. Argumentet för att beteckna en aktivitet som produktiv är att den uppfyller det så kallade tredjepartskriteriet. Kriteriet går ut på att allt som vi gör men skulle kunna betala någon annan att utföra åt oss är att betrakta som produktion 4. Att laga mat kan man göra själv eller överlåta till någon annan att göra mot betalning, t.ex. en restaurant. Därmed är matlagning en produktiv verksamhet. En tredje kategori är studier. Här ingår studier av olika slag, såväl målinriktade studier inom undervisningssystemet som studiecirklar och liknande. Den fjärde kategorin består av att sova, äta, sköta personlig hygien och liknande. Det betecknas här personliga behov och är den tid som används för att tillgodose de nödvändigaste fysiologiska behoven. Den sista kategorin är fri tid. Det är en restkategori i den meningen att de aktiviteter som inte klassificeras i någon de fyra första kategorierna samlas här. Samtidigt är dessa aktiviteter sådant som man i dagligt tal brukar beteckna som fritidsaktiviteter. Notera att denna indelning inte innebär något ställningstagande till vad som t.ex. är fri tid eller personliga behov. Det är fråga om att tillämpa en av många, många möjliga och mer eller mindre rimliga indelningar som det underliggande datamaterialet erbjuder. En genomsnittsdag skenbart enkel Av tabell 1 framgår hur tidsanvändningen på den mest generella nivån förändrats under 1990-talet. Den bild av vardagslivet som en genomsnittsdag lik den i tabellen ger, är skenbart enkel. Den visar hur två befolkningsgrupper, kvinnor respektive män i åldern år, genomsnittligt fördelar sina 24 dygnstimmar på fem olika huvudgrupper av aktiviteter under ett genomsnittligt dygn. Det är en skattning av hur befolkningsgrupperna som helhet fördelar alla sina timmar på de olika verksamheterna, men beräkningen sker per individ i grupperna. Det är en totalbild som skalats ner till individnivå. Den representerar ett bestämt kollektiv under en bestämd tidsperiod i historien. Det är en beräkning på hög abstraktionsnivå av vad man kanske skulle kunna benämna kvinnors dag respektive mäns 4 Se t.ex. Reid, M.G. (1934) Economics of Household Production. New York, Wiley and Sons, s. 11.

5 Tid för vardagsliv 17 dag, en slags generaliserade dagar. De ger inte någon information om fördelningar inom grupperna, dvs. den kamouflerar t.ex. hur stora andelar av befolkningsgrupperna som faktiskt utövat aktiviteterna under de slumpmässigt utvalda mätdagarna.