Sveriges nationella reformprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges nationella reformprogram"

Transkript

1 Utkast till Sveriges nationella reformprogram Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

2 1. Inledning Den svenska regeringens långsiktiga målsättning för den ekonomiska politiken är att skapa en hög varaktig välfärd som kommer alla till del, hög uthållig tillväxt som är förenlig med god miljö och hälsa, full sysselsättning samt ekonomisk stabilitet. Under förra mandatperioden vidtog regeringen en rad omfattande reformer och åtgärder för att komma till rätta med det stora utanförskapet och för att öka arbetskraftsutbudet. Insatser vidtogs för att skapa goda villkor för företagande, stärka Sveriges konkurrenskraft, underlätta utvecklingen mot en resurseffektiv ekonomi och samtidigt värna sunda offentliga finanser. Den långsiktiga inriktningen för politiken ligger fast och redan genomförda reformer vårdas. 1 Från kris mot full sysselsättning Den finansiella och ekonomisk krisen drabbade Sverige liksom övriga EU-länder med kraft. Utgångsläget i Sverige var dock bättre än i många andra länder och starka offentliga finanser har möjliggjort kraftfulla insatser för att möta krisen och bekämpa arbetslösheten. Sverige är nu på väg ur krisen med en oväntat starkt återhämtning i ekonomin och på arbetsmarknaden. Regeringens främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. Inriktningen för regeringens politik den närmaste perioden är att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande, samt att värna om och utveckla välfärden. I regeringens budgetproposition för 2011 föreslås åtgärder för närmare 13 miljarder kronor (0,4 procent av BNP). Det omfattar kraftfulla åtgärder för att arbetslösheten inte ska bita sig fast på en hög nivå. Riktade insatser behövs för långtidsarbetslösa, ungdomar och andra personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Utbildning sätts i fokus för att öka såväl kvalitet som kvantitet i utbildningssystemet. Regeringen föreslår vidare ytterligare reformer för att förbättra villkoren för företagare och för att stärka innovationsklimatet. Regeringens reformambitioner för en varaktig tillväxt och full sysselsättning De utmaningar som Sverige står inför framöver är alltjämt att öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, säkra finansieringen av välfärden och framtida konkurrenskraft samt möta klimathotet. Regeringens politik kommer således även fortsättningsvis inriktas mot strukturellt riktiga reformer som ytterligare stärker ekonomins funktionssätt och lägger grunden för hög uthållig tillväxt, full sysselsättning samt ekonomisk stabilitet. Regeringens reformambitioner kommer att genomföras bara i den takt att överskottsmålet i de offentliga finanserna på 1 procent av BNP kan säkras. Politikens huvudinriktning är alltjämt att stärka arbetslinjen. Alla som kan ska ges chansen att delta i arbetslivet. På detta sätt minskas klyftorna och välfärden finansieras uthålligt. När sysselsättningen ökar och arbetslösheten faller är det centralt att säkra att arbetsmarknaden fungerar väl så att uppgången inte bryts i förtid. Att stimulera arbetskraftsutbudet, fortsatt stärka drivkrafterna till att arbeta och till yrkesmässig och geografisk rörlighet samt skapa bättre förutsättningar att anställa och starta företag är avgörande för en rättvis fördelning och en utveckling av välfärden. Ett dynamiskt näringsliv med nya och växande företag ökar sysselsättningen och bidrar till finansieringen av vår gemensamma välfärd. 1 Den genomförda politiken under förra mandatperioden finns presenterad i Sveriges handlinsprogram för tillväxt och sysselsättning , Sveriges handlinsprogram för tillväxt och sysselsättning samt i uppföljningsrapporterna för 2007 och

3 Forskning och innovation samt infrastruktur är centrala delar av tillväxtpolitiken och för att Sverige ska stå väl rustat inför framtiden. I en globaliserad värld måste svensk konkurrenskraft främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll i exportprodukt. Samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturinvesteringar ger snabbare och effektivare person- och godstransporter och är av stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för investeringsklimatet. Båda dessa områden har prioriterats högt under den gångna mandatperioden och nya satsningar avses genomföras. Europa 2020 en gemensam strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Sverige står tillsammans med övriga EU-länder inför en rad långsiktiga utmaningar bl.a. globalisering, en åldrande befolkning och klimatförändringar. Europa 2020 är Europeiska Unionens gemensamma strategi för att möta dessa utmaningar och lägga grunden för hållbar tillväxt, full sysselsättning och hållbara offentliga finanser i Europa. Strategin antogs av Europeiska rådet i juni 2010 och utgör ett gemensamt ramverk för åtgärder och insatser inom unionen för att främja hållbar tillväxt och sysselsättning. Utgångspunkten är de integrerade riktlinjerna för genomförandet av strategin i EU och i medlemsstaterna. Av dessa följer att länderna ska genomföra reformer med syfte att uppnå bl.a. sunda offentliga finanser, förbättrat företagsklimat, förbättrad utbildning och forskning samt ökat arbetskraftsdeltagande. Riktlinjerna lyfter även fram vikten av öppna och väl fungerande marknader för att stärka EU:s globala konkurrenskraft. I strategin ingår också fem övergripande målsättningar för sysselsättning, social delaktighet, utbildning, FoU samt klimat som ska mäta resultatet fram till år I strategin ingår att medlemsstaterna ska, med beaktande av de integrerade riktlinjera, anpassa strategin efter nationella förutsättningar och utgångslägen. I april varje år ska medlemsstaterna ha utarbetat reformprogram som presenterar det nationella genomförandet av strategin i politiken. Det inbegriper bland annat att länderna ska utforma nationella mål och identifiera landspecifika faktorer som är viktiga för att stärka tillväxten. Denna rapport är ett utkast till Sveriges nationella reformprogram som utarbetats på begäran av Europeiska kommissionen. Utkastet utgår från regeringens skarpa förslag till åtgärder i budgetpropositionen för Regeringen kommer att arbeta vidare med att utveckla och precisera de nationella målen. Målen ska presenteras i 2011 års ekonomiska vårproposition och därefter i det slutgiltiga nationella reformprogrammet som ska lämnas till EU i april Regeringens bedömning är att nivån i de preliminära förslagen till svenska mål kan nås inom ramen för beslutad politik och skarpa åtgärder presenterade i budgetpropositionen för Det ekonomiska läget Svensk ekonomi Den svenska ekonomin befinner sig fortfarande i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Sverige har dock klarat sig bättre genom den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet än de allra flesta andra Europeiska länderna. En expansiv ekonomisk politik och en snabb omsvängning i efterfrågan på svenska exportvaror har bidragit till en återhämtningen på bred front. Utvecklingen har bidragit till att hushållen och företagen blivit allt mer optimistiska och till att konsumtionen och investeringarna har tagit fart. Förutsättningarna för en fortsatt stark och bred återhämtning är goda även framöver. En fortsatt expansiv penningpolitik i kombination med regeringens reformer, t.ex. jobbskatteavdraget, höjda statsbidrag till kommunerna och sänkt skatt för pensionärer, bidrar till 3

4 att hushållens reala disponibla inkomster ökar. En sysselsättningsökning har också en positiv effekt på konsumtionen och investeringarna. Samtidigt har den djupa lågkonjunkturen medfört att hushållen har ökat sparandet av försiktighetsskäl, vilket har lett till en historiskt hög sparkvot. Framöver bedöms försiktighetssparandet minska i takt med att arbetsmarknaden förbättras, vilket bidrar till att konsumtionen ökar relativt starkt de närmaste åren. Den ökande världshandeln bidrar till en ökad efterfrågan på svenska exportvaror. Samtidigt ökar investeringarna i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger. Sammantaget bedöms BNP stiga med 4,8 procent 2010 och med 3,7 procent 2011 (se tabell 1). Under fortsätter återhämtningen och resursutnyttjandet närmar sig balans i slutet av Att återhämtningen går snabbare än vad som tidigare förutsågs medför att de permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits. Det medför att BNP kan växa snabbare och nå en högre nivå utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Samtidigt finns en betydande risk för en sämre utveckling föranledd bl.a. av den statsfinansiella situationen i omvärlden. En svagare tillväxt i länder med stora statsfinansiella problem riskerar leda till att återhämtningen i konjunkturen i Sverige går långsammare och i värsta fall till en andra konjunkturnedgång. Tabell 1 Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om annat ej anges BNP -5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 2,8 BNP-gap 1-5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 Sysselsatta 2-2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetade timmar -2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Arbetslöshet 3 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 Löner 4 3,4 2,5 2,6 3,1 3,3 3,4 KPI 5-0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 Finansiellt sparande 6-1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Statsskuld 7 37,0 34,6 32,4 29,7 25,7 21,1 1 I procent av potentiell BNP år. 3 I procent av arbetskraften, år. 4 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 5 Årsgenomsnitt. 6 Offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP. 7 I procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 3. Makroekonomisk utveckling och politikens inriktning Säkerställa överskott har högsta prioritet Inriktningen för den ekonomiska politiken innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa balans och överskott på 1 procent av BNP, vilket ligger i linje med överskottsmålet för de offentliga finanserna. Att respektera det finanspolitiska ramverket är en förutsättning för att övrig politik ska vara framgångsrik. Uppsatta utgiftstak ska hållas och överskott i de offentliga finanserna ska säkras relativt snabbt. Sveriges starka offentligfinansiella läge har visat sig vara helt avgörande för att möta den finansiella och ekonomiska krisen. Tack vare den starka positionen kunde regeringen vidta kraftfulla stimulansåtgärder för att dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen och 4

5 undvika en smärtsam finanspolitisk konsolidering. De omfattande reformer som genomförts under de senaste åren har bidragit såväl till att lindra krisens effekter som till att öka den varaktiga sysselsättningen. Åtgärderna har varit effektiva och har bidragit till att den svenska ekonomin och arbetsmarknaden uppvisar en stark återhämtning. Återhämtningen ska vårdas och arbetslösheten pressas tillbaka Osäkerheten om utvecklingen i vår omvärld är dock stor, och återhämtningen sålunda bräcklig. Sveriges förmåga att kunna möta en ny ekonomisk nedgång måste säkras. Regeringens bedömning är att det inte behöver vidtas några ytterligare stora stabiliseringspolitiska åtgärder i rådande konjunkturläge. Politiken inriktas istället på att vårda återhämtningen och säkra överskott i de offentliga finanserna inför nästa konjunkturnedgång, men också på att förebygga flaskhalsar och tendenser till överhettning när ekonomin tar fart. I regeringens budgetproposition för 2011 presenteras konkreta och detaljerade förslag för 2011, vilka uppgår till ungefär 13 miljarder SEK ( 0,4 procent av BNP). Inriktningen är att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande och att värna och utveckla välfärden. En viktig del i den ekonomiska politiken är att säkerställa finansiell stabilitet och en väl fungerande kreditgivning, såväl till företag som hushåll. Utfasningen av stödprogrammen ska därför genomföras på ett ansvarsfullt sätt och behov av nya åtgärder snabbt övervägas vid eventuell förnyad finansiell oro. Den snabba återhämtningen av svensk ekonomi medför också en stark återhämtning av de offentliga finanserna. Med de åtgärder som föreslås i budgeten för 2011 bedöms den offentliga sektorns finansiella sparande åter uppvisa överskott 2012 och uppgå till nära 3procent av BNP Tabell 2 Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Procent av BNP respektive potentiell BNP Finansiellt sparande -1,2-1,3-0,4 1,0 2,0 2,9 Sjuårsindikatorn 0,8 0,8 0,7 konjunkturjusterad 1 1,5 1,7 1,9 Strukturellt sparande 2,1 0,6 1,0 2,0 2,7 3,2 BNP-gap -5,7-3,3-2,5-1,6-1,1-0,5 Sjuårsgenomsnitt -1,2-1,6-2,0 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med en antagen budgetelasticitet på 0,55. Anm.: År 2009 är utfall. Tabellen inkluderar förslagen i denna budgetproposition. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Osäkerheten är emellertid betydande och regeringens bedömning innebär att det är nödvändigt att ha en säkerhetsmarginal i förhållande till överskottsmålet fram till Regeringen gör bedömningen att ett möjligt utrymme för angelägna struktur- och välfärdsreformer inte bör intecknas i förhand utan i stället stämmas av löpande inför varje nytt budgetår. Det är mer ansvarsfullt att minska ett för högt varaktigt sparande genom reformer när ett varaktigt utrymme är säkerställt, än att tvingas till nedskärningar. 5

6 Diagram 1 Finansiellt sparande och BNP-gap Finansiellt sparande BNP-gap Reformambitionerna genomförs endast om ekonomin tillåter. De finanspolitiska målen ska respekteras. Reformambitionerna på längre sikt innebär ytterligare steg mot strukturellt riktiga reformer för att stärka ekonomins funktionssätt. Det handlar om att fortsatt stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen, göra det mer attraktivt att starta och driva företag för fler växande företag samt stärka Sveriges konkurrenskraft. För regeringens mandat period fram till 2014 presenterar regeringen reformambitioner som uppgår till ca 33 miljarder kronor (ca 1 procent av BNP). Reformambitionerna betingas av ordning och reda i de offentliga finanserna. Det kan bli nödvändigt att avstå från att genomföra reformer, att skjuta dem på framtiden eller att tillföra ytterligare finansiering, om den ekonomiska utvecklingen blir svagare än väntat. På detta sätt tar regeringen fortsatt ansvar för Sverige och värnar en trygg utveckling där fler kommer i arbete och välfärden kan stärkas. 4. En politik för hög uthållig tillväxt, hög varaktig sysselsättning och en välfärd som kommer alla till del En utmaning för den ekonomiska politiken på lång sikt är att även i framtiden ta tillvara de fördelar som globaliseringen medför, samtidigt som ekonomins anpassning till ändrade förutsättningar underlättas. Sunda och hållbara offentliga finanser, låg inflation, stabila spelregler på arbetsmarknaden, upprätthållandet av arbetslinjen, satsning på utbildning och kompetens samt ett gott företagsklimat utgör grunden i regeringens politik för att möta globaliseringens utmaningar och skapa förutsättningar för en god anpassningsförmåga. I detta avsnitt presenteras regeringens strukturpolitik. Politiken bidrar till att lägga grunden för en smart och hållbar tillväxt för alla och svarar därmed upp mot Europa 2020-strategins målsättningar och riktlinjer. Regeringens politik under kommer således att inriktas mot strukturella reformer som ytterligare stärker ekonomins funktionssätt och lägger grunden för hög uthållig tillväxt, full sysselsättning samt ekonomisk stabilitet. Att säkerställa starka offentliga finanser har högsta prioritet. Regeringens reformambitioner under betingas av att det uppstår ett varaktigt reformutrymme. Först när det är säkerställt att överskottsmålet nås och ett varaktigt reformutrymme uppstått kommer nedanstående reformambitioner att prioriteras. Under respektive avsnitt redovisas Sveriges nationella klimat- och energimål samt regeringens preliminära förslag till nationella mål för sysselsättning, forskning och utveckling, utbildning samt minskat utanförskap. I avvaktan på att de slutliga målen fastställs 6

7 i samband med vårpropositionen 2011 är de preliminära målen beräknade utifrån vad som bedöms vara förenligt med uthållig tillväxt och överskottsmålet för offentliga finanser, baserat på beslutad politik och skarpa åtgärder presenterade i budgetpropositionen för Regeringens förslag till mål kommer slutligen att presenteras i vårpropositionen 2011 och i Sveriges nationella reformprogram för genomförandet av Europa 2020-strategin. 4.1 Ökad sysselsättning och minskat utanförskap Politikens utmaningar Att ge fler kvinnor och män möjlighet till jobb är en grundläggande rättvisefrågan. Ingen klyfta är så stor som den mellan dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden. Kvinnor och män måste ha samma möjligheter att påverka sin vardag och forma sina liv. Detta är inte bara centralt ur ett rättviseperspektiv, utan också för ett effektivt användande av samhällets resurser. Ökat arbetskraftsutbud och en varaktig sysselsättning är nödvändigt för att trygga välfärden och för att lindra belastningen på de offentliga finanserna till följd av den åldrande befolkningen. Sviterna av den ekonomisk krisen är fortsatt kännbara och även om en återhämtning har inletts på bred front finns en risk att arbetslösheten fastnar på en hög nivå under lång tid eller att människor som förlorar jobbet lämnar arbetsmarknaden. Det kan leda till mer långsiktigt strukturella problem med lägre sysselsättning och produktionskapacitet i ekonomin som följd. Det är därför viktigt att förhindra att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. De kommande åren med hög tillväxt måste tas till vara så att fler personer, även de som historiskt haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden kan börja arbeta. Det finns tydliga indikationer på att arbetsmarknaden har börjat att återhämta sig under Både arbetskraften och sysselsättningen har ökat under det första halvåret 2010 och arbetslösheten har börjat falla tillbaka. Andelen personer i arbetskraften, en kvot som var relativt konstant under krisen, har nu börjat öka igen, bl.a. till följd av regeringens politik. Det innebär samtidigt att nedgången i arbetslösheten väntas bli förhållandevis måttlig trots ökad sysselsättning. Ytterligare ett positivt tecken är att antalet lediga jobb ökar. Särskilt i den privata sektorn, men även i den offentliga, finns nu många lediga jobb. Även företagens anställningsplaner är positiva. Dessa framåtblickande indikatorer pekar på att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka under hösten Tabell 3 Nyckeltal Procentuell förändring om annat ej anges Utfall 2009, prognos Produktivitet 1,2-2,6 2,8 2,5 2,3 1,8 1,6 Arbetade timmar 2-2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Sysselsatta 3-2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetslöshet 4 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 2 Kalenderkorrigerad år. 4 Andel av arbetskraften år. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Under krisen har andelen personer med långa inskrivningstider vid Arbetsförmedlingen stigit kraftigt (se diagram 2 nedan) men det finns nu tecken på att den ökar långsammare. Risken 7

8 för långtidsarbetslöshet skiljer sig dock åt mellan olika grupper. Personer födda utanför Europa, äldre personer och personer med högst förgymnasial utbildning är långtidsarbetslösa i högre utsträckning än andra grupper. Ett allvarligt problem är således att arbetslöshetstiderna förlängts till följd av krisen vilket riskerar att dämpa uppgången i den varaktiga sysselsättningen. Diagram2 Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid på mer än två år Procent av befolkningen 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, år år Födda utanför Europa Förgymnasialt utbildade Samtliga inskrivna Anm.: Säsongrensade månadsvärden. Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Utvecklingen i riktning mot färre biståndsmottagare bröts under Under 2009 fick drygt personer ekonomiskt bistånd någon gång under året. Den ökning av antalet biståndsmottagare, som har skett på senare tid, kan till stor del hänföras till den ekonomiska krisen och ökad arbetslöshet. Även antalet långvariga biståndsmottagare har ökat under de senaste åren. För långvariga biståndsmottagare är orsakerna till ekonomiskt bistånd ofta komplexa och kräver samordnade och effektiva lösningar. Trots denna utveckling är antalet barn i hushåll med biståndsmottagare lågt sett ur ett längre perspektiv. Politikens inriktning Full sysselsättning är regeringens främsta mål. Alla som kan arbeta ska kunna få ett jobb. Arbete är grunden för att kunna påverka den egna tillvaro men även grunden för nationens välstånd. Under föregående mandatperiod vidtog regeringen en rad omfattande reformer och åtgärder, vilka sammantaget syftade till att stärka arbetslinjen och att minska utanförskapet (se Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning och samt uppföljningsrapport 2007 och 2009). Den politiken ligger fast och genomförda reformer inom bl.a. skattesystemet, arbetslöshets- och sjukförsäkringen ska vårdas. I kölvattnet av den ekonomiska krisen är en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken att motverka att krisens negativa effekter på arbetsmarknaden permanentas med bestående hög arbetslöshet och växande utanförskap. De ljusare utsikterna för Sveriges ekonomi innebär dock att åtgärderna för att mildra krisens negativa konsekvenser successivt kommer att anpassas efter det nya arbetsmarknadsläget. I krisens akuta skede inriktades politiken på att dämpa fallet i sysselsättningen samt på åtgärder som säkerställer att arbetslösa bibehåller sin motivation och anställningsbarhet. Nu bör åtgärderna i allt större utsträckning inriktas mot att underlätta konjunkturuppgången och hindra att flaskhalsar och överhettning uppstår. Volymerna i de arbetsmarknadspolitiska programmen ska efter hand återgå till nivåerna innan krisen. För att den ökande arbetskraftsefterfrågan ska leda till en varaktigt högre sysselsättning är det viktigt att de som är arbetslösa söker och finner jobb och att långtidsarbetslösheten minskar. Regeringens nya åtgärder för att anpassa 8

9 arbetsmarknadspolitiken till konjunkturläget omfattar totalt 1,4 miljarder kronor 2011 och sammanlagt 1 miljard kronor för perioden För att stimulera individer att söka arbete har regeringen föreslagit att coachningsinsatserna för 2011 ökas i förhållande till vad som tidigare beslutats. Förstärkningen bör huvudsakligen riktas till korttidsarbetslösa, men även till personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Satsningen på coachning kommer under 2011 att uppgå till totalt 950 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara cirka årsplatser. Vidare avser regeringen att satsa ytterligare resurser på nya praktikplatser under 2011, vilket tillsammans med redan beslutade åtgärder innebär helårsplatser. Regeringen har föreslagit ytterligare årsplatser på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå (yrkesvux) till en total kostnad av 980 miljoner kronor för läsåret 2010 och Syftet med satsningen är främst att ge arbetslösa möjligheter till utbildning men också att motverka brist på yrkesutbildade personer genom att ge den enskilde möjlighet att genomgå grundläggande yrkesutbildning. Dessutom har regeringen föreslagit nya satsningar på lärlingsutbildningar inom vuxenutbildningen från hösten Totalt tillförs 566 miljoner kronor till årsplatser 2011 till För att förhindra att långtidsarbetslösheten permanentas på en hög nivå har regeringen föreslagit att det särskilda anställningsstödet tillfälligt förstärks 2011 och 2012 genom en höjning av taket för ersättning till arbetsgivare. Därutöver avser regeringen att införa ett ekonomiskt stöd för handledning till arbetsgivare som anställer personer med särskilt anställningsstöd. Det finns sedan en lång tid grupper bestående av ungdomar, utrikes födda och äldre personer samt personer med funktionsnedsättningar som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har därför föreslagit ytterligare åtgärder för att öka arbetsutbudet och för att öka efterfrågan på arbetskraft, särskilt för ungdomar och andra som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Ungdomar som inte avslutat sina gymnasiestudier löper särskilt stor risk att hamna i utanförskap. I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen en temporär satsning på folkhögskolorna för ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. I budgetpropositionen för 2011 föreslås en förlängning av denna satsning med ett år t.o.m För att underlätta för arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år, som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan, att studera på komvux föreslås att det högre studiebidraget inom studiemedelssystemet blir tillfälligt tillgängligt för dem under För att arbetslösa ungdomar lättare ska kunna ta korta tillfälliga jobb utan att riskera att därigenom inte omfattas av jobbgarantinför unga, föreslås det blir tillåtet att arbeta en månad inom en fyramånadersperiod och ändå omfattas av jobbgarantin. Satsningen beräknas medföra att cirka fler ungdomar i årsgenomsnitt deltar i jobbgarantin för ungdomar från 2011 och framåt. Alla kvinnor och män ska ha möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar, men många personer med funktionsnedsättning står av olika skäl långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen vill förbättra förutsättningarna för dessa personer att finna, få och behålla ett arbete och avser därför att se över de åtgärder och insatser som idag finns, så att dessa blir mer effektiva, koordinerade och mer flexibla i relation till individuella behov. Regeringen har under 2010 påbörjat samtal med arbetsmarknadens parter om hur regeringen och parterna tillsammans kan förbättra möjligheterna för personer som har en 9

10 funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, att komma in på arbetsmarknaden och där behålla ett arbete. Regeringen har också under 2010 beslutat om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. För att säkra kvaliteten i Arbetsförmedlingens insatser och för att bland annat prioritera arbetet med att öka möjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga att få jobb avser regeringen att förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 200 miljoner kronor under Även för långtidssjukskrivna kan det behövas särskilda insatser för att stärka deras förmåga att kunna återgå till arbetsmarknaden. Den 1 januari 2010 infördes ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, arbetslivsintroduktionen, för de personer som har erhållit maximalt antal ersättningsdagar i sjukförsäkringen. Arbetslivsintroduktionen är en individanpassad utredning och kartläggning av individens förutsättningar och behov av stöd. När individen lämnar introduktionen ska han eller hon vara klar att gå vidare till annan arbetsrelaterad insats inom Arbetsförmedlingen, arbete eller utbildning. Regeringen inför den 1 december 2010 ett nytt system för att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända flyktningar och deras anhöriga. Det reformerade systemet innebär bland annat att en statlig ersättning införs som stärker individens incitament både att delta i aktiviteter och att arbeta vid sidan av etableringsaktiviteter. Vidare ges Arbetsförmedlingen får i uppdrag att upprätta en etableringsplan och ett samordnande ansvar för att påskynda den nyanländes etablering. Som ett fortsatt led i att bekämpa utanförskapet för nyanlända invandrare föreslås en förstärkning av instegsjobben genom en höjning av subventionsgraden från 75 till 80 procent samt ersättning för arbetsgivarens kostnader för handledning. Vidare föreslås, som en del av lärarlyftet, en förbättringar av sfi-lärarnas (svenskundervisning för invandrare) kompetens. Utöver tidigare genomförande reformer för att stimulera äldre personers arbetskraftsdeltagande och att förbättra möjligheterna för äldre arbetslösa att stanna kvar på arbetsmarknaden, förkortades temporärt kvalificeringstiden för ett nystartsjobb från tolv till sex månader år 2010 för personer som fyllt 55 år. Regeringens reformambitioner Politikens huvudinriktning är alltjämt att stärka arbetslinjen. I regeringens reformambitioner för den resterande delen av mandatperioden ingår också ett antal åtgärder för att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft. För att minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att starta och driva företag vill regeringen ytterligare förstärka jobbskatteavdraget. Ambitionen är också att höja den nedre gränsen för statlig inkomstskatt i syfte att färre personer med vanliga inkomster ska betala statlig inkomstskatt. Regeringen avser vidare att sänka mervärdesskatten för restaurang- och cateringtjänster vilka förväntas ge positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen. Den svenska arbetsmarknadsmodellen är en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. Vissa grupper som ungdomar och utrikes födda har dock svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket föranleder mindre justeringar av gällande regler och andra åtgärder. Regeringen vill också införa en allmän inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Hur en sådan ska utformas utan att få negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt är dock komplicerat och frågan utreds av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 10

11 De omfattande reformerna av sjukförsäkringsreformen som genomfördes förra mandatperioden har gett goda resultat. Sjukskrivningsprocessen har blivit mer aktiv. Färre individer blir sjukskrivna och sjukperioderna har blivit kortare. Antalet personer med sjukoch aktivitetsersättning har minskat med en femtedel. Regeringen avser att bl.a. vidta åtgärder som underlättar för unga med aktivitetsersättning att komma in på arbetsmarknaden. Sammantaget har den minskade ohälsan lett till en kraftig minskning av utanförskapet. Regeringen avser fortsatt att följa utvecklingen för att säkerställa att reformen får avsedda effekter. Parallellt med reformen av sjukförsäkringssystemet, gjordes stora satsningar för att öka tillgängligheten, valfriheten och kvaliteten i den svenska hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens område under förra mandatperioden. Dessa satsningar fortsätter även under kommande mandatperiod. Preliminärt förslag till nationellt sysselsättningsmål Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till minst 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. Det övergripande EU-målet är en höjning av sysselsättningsgraden till minst 75 procent för kvinnor och män till år Preliminärt förslag till nationellt mål för minskat utanförskap Öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen kvinnor och män år som är utanför arbetsmarknaden(utom heltidsstuderande), som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna. Det övergripande EU-målet är att främja social delaktighet, genom att sträva efter att hjälpa åtminstone 20 miljoner människor att komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning till år Regeringens förslag till mål är formulerat utifrån ambitionen att öka den sociala delaktigheten genom minskat utanförskap. Regeringen avser att återkomma med ett förslag till ett preciserat mål för minskat utanförskap i vårpropositionen Ökad kunskap Politikens utmaningar Sverige som tillväxt- och välfärdsnation ska ha en utbildning och forskning i världsklass. För att möta en hårdare internationell konkurrens, samhällets behov och arbetsmarknadens krav behövs ett utbildningsväsende av god kvalitet. Arbetslivet ställer krav på både breda och djupa kompetenser. Kraven på rörlighet på arbetsmarknaden ökar. Men det finns stora utmaningar för utbildningsväsendet. Drygt var tionde elev som avslutat grundskolan är inte behörig till gymnasieskolans nationella program. Totalt uppgick andelen till 11,2 procent avgångna våren 2009, varav 10,1 procent för flickor och 12,4 procent för pojkar. Drygt en av tre svenska 20-åringar saknar grundläggande högskolebehörighet. 11

12 Kvaliteten i högskoleutbildningarna behöver stärkas och genomströmningen förbättras. Det är för att möta dessa utmaningar som regeringen lägger om utbildningspolitiken. Politikens inriktning och reformambitioner Regeringen har påbörjat och genomfört en rad åtgärder för att förbättra utbildningssystemets olika delar under , däribland höjda studiemedel, en ny lärarutbildning, en gymnasiereform, en ny skollag, införande av en lärarlegitimation och en omläggning av svensk grundskola och en ny yrkeshögskola. Regeringen avser fortsätta reformeringen av skolan, med ambitionen att öka förutsättningarna för mer och bättre kunskap genom en framtidsinvestering i kunskapsnationen Sverige om totalt 7,7 miljarder kronor under perioden I syfte att bredda möjligheterna för eleverna görs den största satsningen någonsin på lärlingsutbildning. För att öka kvaliteten i skolan genomförs ett lärarpaket med fortsatt lärarlyft, elevernas kunskaper utvärderas med tidigare betyg och fler nationella prov. Fortsatt stöd ges till elever som behöver extra hjälp i skolarbetet genom en förlängd läsa-skriva-räknasatsning och en förlängd satsning på sommarskolor genomförs. Vidare aviseras därutöver en satsning på att höja kvaliteten på skolor i utsatta områden fr.o.m För att möta arbetsmarknadens krav och den ökade konkurrensen från omvärlden satsas det på stärkt undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik. Mer kreativa och företagsamma elever ska uppmuntras med en satsning på entreprenörskap och skapande verksamhet i skolan. Möjligheterna ökas för vuxna att ställa om för ett föränderligt arbetsliv genom fler platser på yrkesvux och för arbetslösa ungdomar år som saknar fullständig gymnasieutbildning att komplettera sin utbildning (se avsnitt 4.1). Även inom högre utbildning och forskning fortsätter satsningarna Regeringen anser att det är angeläget att ersättningssystemen såväl i forskning som i grundutbildning i högre utsträckning än i dag premierar kvalitet. För att uppnå målet om en högskola i världsklass anser regeringen också att arbetet med att öka lärosätenas självständighet bör fortsätta. En utveckling mot större autonomi för lärosätena måste dock kombineras med ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering och statsmakternas behov av ekonomisk kontroll, uppföljning och ekonomiskt ansvarstagande. Tillgängligheten och möjligheterna för högre utbildning stärks genom en förbättrad ekonomi för studenterna genom att studiemedlet höjs från hösten Preliminära förslag till nationella utbildningsmål Andelen åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara högst 10 procent år Det övergripande EU-målet är att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent år Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till procent år Det övergripande EU-målet att sträva efter att öka andelen åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 procent år

13 4.3 Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med nya och växande företag Politikens utmaningar Handel med varor och tjänster, företagens direktinvesteringar och arbetskraftens rörlighet över gränserna det som bl.a. ingår i begreppet globalisering är förutsättningar för ekonomiskt välstånd i ett litet land som Sverige. Öppna marknader med väl fungerande konkurrens är grunden för ett livskraftigt och dynamiskt näringsliv och därmed ökad sysselsättning. För att kunna dra nytta av globaliseringens fördelar ställs samtidigt krav på ekonomins förmåga till ständig anpassning till nya förutsättningar. Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med god anpassningsförmåga är således centralt för tillväxt och sysselsättning. Sverige faller väl ut i internationella jämförelser vad avser konkurrenskraftsförmågan i ett global perspektiv. Enligt OECD är Sverige det land som sammantaget har de bästa förutsättningarna inom OECD-området att dra nytta av en allt mer globaliserad värld. 2 I studien har bl.a. flexibiliteten på arbetsmarknaden, kunskapsnivån, innovationsförmågan och nyföretagandet jämförts mellan olika OECD-länder. Det är emellertid viktigt att Sverige fortsätter att bygga vidare på sina styrkor; den konkurrenskraftiga industriella basen, den växande tjänstesektorn och den välutbildade arbetskraften. Det är med kunskap och kvalitet som svenska företag bäst kan konkurrera. Genom privata och offentliga satsningar på infrastruktur, utbildning, forskning och innovationer säkerställs företagens förmåga att konkurrera på världsmarknaden. För att förbättra förutsättningarna för god ekonomisk tillväxt är åtgärder som bidrar till att öka sysselsättningen, investeringarna och produktiviteten avgörande. Den ekonomiska tillväxten måste dessutom vara förenlig med en god miljö och hälsa, dvs. den ska vara uthållig. Politikens inriktning och reformambitioner Forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken. I en globaliserad värld måste svensk konkurrenskraft främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter. Regeringen lämnade 2008 en forsknings- och innovationsproposition avseende perioden Förslagen i propositionen innebär att de statliga FoU-medlen successivt höjs med upp till 5 miljarder kronor fram till Resurstillskotten är de största som gjorts i någon forskningsproposition i Sverige. Det forskningspolitiska målet är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld för att bidra till ökad hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. I propositionen lanserade regeringen ett nytt inslag i systemet för forskningsfinansiering: strategiska satsningar. Dessa satsningar görs inom de strategiskt viktiga områdena medicin, teknik och klimat. Regeringen presenterade också åtgärder för att främja nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat, bl.a. genom ökad tillgång till offentligt riskkapital och förstärkta resurser till lärosätenas verksamhet. Regeringen planerar att lägga en ny forsknings- och innovationsproposition under mandatperioden samt att utarbeta en nationell innovationsstrategi under samma period. 2 Rae, D. och M. Sollie (2007), Globalisation and the European Union: Which Countries are Best Placed to Cope, Economic Department Working Paper, nr

14 För att utnyttja globaliseringens fördelar är det viktigt att politiken inriktas på att främja god konkurrens. Onödiga hinder för de företag som vill etablera sig i Sverige ska tas bort. Därmed ökar konkurrensen vilket leder till lägre priser och ett större och mer varierat utbud av varor och tjänster. Ökad internationell konkurrens bidrar till att göra svenska företag mer produktiva genom att de får tillgång till nya idéer och nya produktionsmetoder. Genom en aktiv och pådrivande roll inom EU verkar regeringen för att den inre marknaden ska utvecklas och förbättras till gagn för medborgare, konsumenter och företag samt för att frihandeln värnas i utformningen av den gemensamma handelspolitiken. Konkurrens stimulerar innovation och effektivitet som stärker ekonomins förmåga till anpassning till nya förutsättningar. Flera delar av den svenska ekonomin har liberaliserats och därmed öppnats för entreprenörer, inte minst inom välfärdsområdet. Det arbetet ska fortsätta bl.a. genom ett utvecklat vårdval och stärkt valfrihet inom äldreomsorgen genom t.ex. stimulansmedel till kommuner som vill införa valfrihetssystem och fortsatt satsning på fritt val av hjälpmedel. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla och statliga myndigheter bör som regel inte bedriva säljverksamhet på marknaden. Regler för att begränsa statliga myndigheters säljverksamhet på marknaden har införts i konkurrenslagen. Staten bör i princip inte äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens såvida inte bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på annat sätt. När det gäller statliga stöd till företag bör dessa begränsas till sådana åtgärder som avser att motverka främst marknadsmisslyckanden. En översyn av regelverken för statligt stöd som syftar till förbättrad tillämplighet pågår. Goda villkor för företagande är avgörande för ekonomisk tillväxt. För att uppnå en hög nivå på de privata investeringarna krävs att Sverige har ett bra företagsklimat. Regeringen vidtog under förra mandatperioden ett stort antal åtgärder i syfte att förbättra näringslivsklimatet. Det har blivit lättare och billigare att anställa och regelverken har förenklats. Arbetet med att säkra ett livskraftigt näringsliv kommer att drivas vidare. Den ständigt pågående strukturomvandlingen i svensk ekonomi bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etableras och nya företag bildas. Regeringen avser att tillsätta en bred utredning av företagsbeskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteförändringar bör rangordnas. Regeringen avser vidare att se över beskattningen av sparande i aktier och andra värdepapper i syfte att förenkla regler och effektivisera administrationen. En god offentlig och kommersiell service skapar förutsättningar för att hela landet ska kunna växa. Genom landsbygdsprogrammet ska landsbygdens villkor ytterligare förbättras under mandatperioden. För att stärka innovationsklimatet ytterligare föreslås i budgetproposition för 2011 bl.a. en satsning på ALMI:s rådgivnings- och mentorverksamhet, innovationsfinansiering (genom Innovationsbron), ytterligare satsningar på regelförenkling för företagen samt särskilda satsningar på exportrådgivning till små- och medelstora företag. En särskild satsning görs för att stärka utvecklingskraften i norra Sveriges inland, Inlandsinnovation. Ökat entreprenörskap och utvecklad innovationsförmåga ska bidra till förnyelse av ekonomin. Regeringens satsning på kvinnors företagande fortsätter. Satsningen på rådgivning och mentorskap för företagare, bl.a. invandrare, förstärks. Satsningarna uppgår till ca 400 miljoner kronor per år för perioden 14

15 Därutöver föreslås 2 miljarder kronor på hösttilläggsbudget redan 2010 för Inlandsinnovation. Regeringen beslutade i november 2009 om en bredbandsstrategi för Sverige där regeringens inriktning för bredbandspolitiken tydliggörs och nya mål presenteras. I en proposition i mars 2010 föreslår regeringen en mer modern och ändamålsenlig lagstiftning för förvaltning av radiofrekvenser för att kunna möta den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen. För att ta tillvara möjligheter som digitaliseringen av samhället erbjuder kommer regeringen att ta fram en digital agenda för Sverige. En annan viktig del av den politiska inriktningen är att åstadkomma bättre fungerande marknader för alla och långsiktigt hållbar konkurrens, genomförandet av det s.k. telekompaketet med ändrade EU-regler för den elektroniska kommunikationssektorn spelar här en viktig roll. De nya uppdaterade rättsakterna ska genomföras i Sverige senast den 25 maj Regeringens inriktning är även att under 2011 höja nivån för s.k. funktionellt tillträde till Internet, inom den samhällsomfattande tjänsten, till 1 Mbit/s. Väl fungerande transporter är av stor betydelse för en långsiktigt hållbar transportförsörjning för näringslivets konkurrenskraft och för investeringsklimatet. Regeringen beslutade i mars 2010 om en trafikslagsövergripande nationell plan som innehåller satsningar på närmare 500 miljarder kronor för perioden I och med detta höjdes anslagen med 3,9 miljarder kronor per år. Omfattande resurstillskott erhålls därtill genom brukar- och medfinansiering. Regeringen har vidare fortsatt omstruktureringen av myndighetsorganisationen på transportområdet mot en mer trafikslagsövergripande organisation genom en sammanläggning av Banverket och Vägverket och en överföring av vissa planeringsuppgifter från Sjöfartsverket till ett nytt Trafikverk som bildades den 1 april Under innevarande mandatperiod, kan ett nytt infrastrukturbeslut komma att fattas. Preliminära förslag till nationellt FoU mål Offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP år Det statliga åtagandet omfattar inte att garantera övriga aktörers insatser för att nå målet. Det övergripande EU-målet är att till 2020 höja offentliga och privata investeringarna i FoU till 3 procent av BNP. 4.4 Förbättra miljö och klimat för en uthållig tillväxt Politikens utmaningar Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och kräver globala lösningar. Fortsatta satsningar behövs för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Miljö-, klimat- och energiutmaningen är en drivkraft för teknik-, varu- och tjänsteutveckling inom alla branscher. Näringslivet måste ges förutsättningar att ställa om för att klara miljöoch klimatkrav. Samtidigt bör förutsättningarna för näringslivet att bättre kunna ta tillvara tillväxtpotentialen i denna utveckling förbättras. Politikens inriktning och reformambitioner Som ett led i att utveckla klimat- och energipolitiken och svara upp mot EU:s energi- och klimatpolitiska mål presenterade regeringen i mars 2009 en sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:162 och 2008/09:163) som antogs av riksdagen sommaren

16 Politiken innebär bland annat att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år Det nationella målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Målet har en högre ambitionsnivå än det åtagande som Sverige har enligt EU:s bördefördelning. För att nå målet har redan beslutade styrmedel kompletterats med utvecklade ekonomiska styrmedel på skatteområdet. Regeringen avser även att tidigt och fullt ut genomföra minskningar i enlighet med beslutade åtgärder inom EU. Därutöver kommer Sverige, inom ramen för det nationella målet, att genomföra utsläppsminskande åtgärder i andra länder, såsom gröna investeringar i utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder. Regeringen bedömer att klimatmålet till största delen nås med beslutade och aviserade åtgärder. Detta förutsätter dock att fortsatta klimatinvesteringar i andra länder genomförs. Regeringen aviserar därför att ytterligare medel tillförs för fortsatta klimatinvesteringar i andra länder fr.o.m Sveriges åtagande för andelen förnybar energi enligt EU:s direktiv om förnybar energi innebär en ökning till 49 procent Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen Enligt Sveriges handlingsplan för förnybar energi, som lämnades in till Europeiska kommissionen den sista juni 2010, förväntas att Sverige med gällande styrmedel kommer att uppnå det nationella målet för förnybar energi. Ett viktigt styrmedel för att kunna uppnå 50 procent förnybar energi år 2020 är elcertifikatsystemet. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag våren 2010 om ett höjt mål i elcertifikatsystemet. Det höjda målet innebär att 25 TWh ny förnybar elproduktion ska komma till stånd till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Utveckling av vindkraft på land kommer att spela en mycket viktigt roll i uppfyllandet av detta mål. Regeringen fortsätter att satsa på styrmedel som syftar till en mer effektiv utbyggnad av vindkraft genom stöd för marknadsintroduktion av vindkraft, nätverket för vindbruk, medel för planering av vindkraft för länsstyrelse samt vindkraftsamordnare. Genom det svenska landsbygdsprogrammet stimuleras en ökad produktion av förnybar energi inom jord- och skogsbruket. För att bidra till det svenska målet om minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn år 2020 och dels till visionen om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, kommer det från och med den 1 januari 2011 att ges en möjlighet till en ökning av den skattebefriade låginblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Därutöver föreslås ett demonstrationsprogram för elbilar och laddhybrider samt en supermiljöbilspremie för bilar med låga utsläpp. Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är viktig för att driva fram den senaste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon. Regeringen har därför som reformambition att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för de bilar som är utrustade med den senaste och bästa tekniken för drift med elektricitet eller annan gas än gasol. Regeringen avser återkomma med ett detaljerat förslag under 2011 om vilka bilar som nedsättningen kommer att omfatta. Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och Målet avser tillförd energi relaterat till BNP. I budgetpropositionen för 2010 avsatte regeringen 575 miljoner kronor under åren för fortsatta insatser för energieffektivisering på lokal och regional nivå respektive insatser för hållbar energianvändning. Därtill avsatte regeringen 300 miljoner kronor årligen för finansiering av ett femårigt program för energieffektivisering under perioden Programmet innehåller förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, insatser för information, rådgivning, stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, med särskilt fokus på små och medelstora företag. 16

17 Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2011 ökade satsningar på miljöteknik, förnybar energi samt energiforskning. Åtgärder på forskning, utveckling och demonstration av ny teknik är ett viktigt verktyg för att nå regeringen målsättningar på klimat- och energiområdet. Regeringen har genomfört en särskild satsning på kommersialisering av ny energiteknik. Satsningen, som i första hand avser andra generationens biodrivmedel uppgick till 875 miljoner kronor för perioden För att stärka det regionala arbetet för minskad klimatpåverkan och energiomställning har regeringen utsett tre pilotlän för grön utveckling. Avsikten är att utveckla det regionala klimat- och energiarbetet så att också en grön ekonomi främjas genom nya jobb, tillväxt och ökad konkurrenskraft. Regeringen har i juli 2010 beslutat om agendan IT för en grönare förvaltning med målet att miljöanpassad IT ska användas för att minska statlig miljöbelastning. Vid en kontrollstation 2015 ska den faktiska utvecklingen i förhållande till de energi- och klimatpolitiska målen 2020 utvärderas, vilket kan föranleda justeringar av styrmedlen. Regeringen bedömer att koldioxidskatten inte behöver höjas under mandatperioden utöver fattade beslut och normal inflationsjustering. Bristen på råvaror globalt innebär att behovet av återvinning ökar och att avfallsmängderna och innehåll av farliga ämnen ska minimeras. Avfallshierarkin införs i miljöbalken. Kraven på innovation och ny teknik stärks. Miljötekniksektorns andel av den totala svenska varuexporten ökade under 2009 från 2,8 till 3,2 procent. En bred nationell miljöteknikstrategi tas fram. Inriktningen för svensk havspolitik är att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras samtidigt som havsknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Dessutom utökas den havsmiljösatsning som påbörjades under förra mandatperioden. Insatser inom landsbygdsprogrammet skapar förutsättningar för en god miljö i havet och i kustområdena. Farliga kemikalier och gifter behöver avlägsnas från vår vardag och miljö. En handlingsplan för att identifiera, begränsa och fasa ut farliga kemikalier ska utarbetas. Arbetet förstärks med 100 miljoner kronor under mandatperioden. Satsningarna för att förbättra miljö och klimat uppgår till 0,7 miljarder kronor 2011 och till 2,5 miljarder kronor för perioden Nationellt klimat och energimål Sveriges har åtagit sig, inom ramen för EU:s energi- och klimatpolitiska mål, att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent jämfört med Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre än utsläppen Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU- ETS). Sveriges har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen Riksdagen har beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen

Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen Mål Lista på åtgärder som vidtagits Bedömd påverkan av åtgärderna (kvalitativ eller kvantitativ) Nationellt 2020 mål för sysselsättning

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Sveriges nationella reformprogram 2011. Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Sveriges nationella reformprogram 2011. Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Sveriges nationella reformprogram 2011 Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla 2 Innehåll 1. Inledning... 5 2. Det ekonomiska läget... 9 3. Makroekonomisk utveckling och politikens

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa

Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa Oro kring politisk utveckling i Italien Reformarbete pågår i Spanien Frågetecken kring Greklands fortsatta implementering av programåtgärder Cypern femte eurolandet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016 Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Samhällsbygget ansvar för Sverige

Samhällsbygget ansvar för Sverige Samhällsbygget ansvar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2017 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht 23 september 2016 Foto: Maskot / Folio Regeringens satsningar Den svenska modellen 2 Stabil

Läs mer

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015 Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsläget Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari 217 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Inriktningen på jobbpolitiken 216 Investeringar för jobb och tillväxt Bostadbyggande

Läs mer

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Finanspolitiska rådets uppdrag Utvärdera regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik Årlig rapport i maj - budgetproposition - vårproposition Lång

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Totalt innebär satsningen 9,2 miljarder kronor till kommunsektorn, välfärden, skolan och utbildningssystemet 2010-2014.

Totalt innebär satsningen 9,2 miljarder kronor till kommunsektorn, välfärden, skolan och utbildningssystemet 2010-2014. 2010-07-08 9,2 miljarder till jobben, välfärden och en framtidsinvestering i det unga Sverige Alliansregeringen har under mandatperioden prioriterat välfärdens kärna. Reformer har genomförts för höjd kvalitet

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Analysprocessen... Regional tillväxt 2013 En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

Agenda. 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget. 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken

Agenda. 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget. 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken Agenda 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken 4. Moderaternas prioriteringar inför BP 2016 Moderaterna sätter jobben

Läs mer

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Halland och målen i Europas 2020-strategi 01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland Mot full sysselsättning en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland 1 Sverige står starkt Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Sammanfattning Det finanspolitiska ramverket, med dess breda parlamentariska stöd, är och har varit till stor nytta för Sverige

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer