Motioner till Partikongressen 2013

Transkript

1 Motioner till Partikongressen 2013 Umeå Arbetarekommun

2 Innehållsförteckning A-kassa, enskild... 3 A-kassa, antagen... 5 Samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, antagen... 7 Samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen,enskild... 9 Ja till omställningskraft och nej till alliansens bidragslinje, enskild Ja till omställningskraft och nej till alliansens bidragslinje, antagen En socialt utformad bostadspolitik - Tryggt och anpassat boende för äldre, enskild En socialt utformad bostadspolitik - Tryggt och anpassat boende för äldre, antagen.. 26 Avskaffa förmånssverige Behovet av en trepartsuppgörelse Bereda handikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på öppna arbetsmarknaden. Beräkning av sjukpenning för egen företagare Den sjukpenningrundande inkomsten Ekonomisk trygghet vid ålderdom En fungerande arbetsmarknad fri från missbruk av tidsbegränsade anställningar 37 Låt sjukförsäkringen bli frisk Sociala avgifter Tillväxt genom aktiv industri- och näringspolitik Generell arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar Mobilnät med täckning i hela landet Barncentrerad narkotikapolitik i Sverige och internationellt Barnkonvention skall inarbetas i svensk lagstiftning Skogsindustrin Sjuklön Motverka kärnkraften och lös uppvärmningsfrågan Satsning på kulturen - en förutsättning för det innovativa Sverige Förbjud vinstdrivande verksamhet i vård, skola och omsorg, antagen Förbjud vinstdrivande verksamhet i vård, skola och omsorg, enskild Stoppa vinstuttagen ur välfärden Riktlinjer om max 15 elever/klass i skolan Ta vara på nykomna utrikesföddas examina Inkomstrelaterade trafikböter Telefonförsäljning Inför frukost i skolan Alla barn har rätt till vila och fritid, till lek och rekreation Lägre svavelgränser skjuts till Angående översyn och eventuellt framtagande av ett nytt lagförslag om instiftande av en LVÄ (Lagen om vård av äldre) som bygger på samma principer som LVM, LVU och LPT Avdrag för medlemsavgift och a-kassa Kvinnors belastningsskador

3 Egenföretagare måste ha fler uppdragsgivare för få uppbära F-sksedel Avskaffa graviditetspenningslotteriet Skrota alliansens gymnasiereform Karensdagar i a-kassan Migrerande arbetskraft Papperslösas fackliga rättigheter Medborgerliga inkomstpension En god välfärd behövs Rehabilitering av sjukskrivna Den sjukpenninggrundande inkomsten Bättre villkor i sjukförsäkringen Synen, en del av kroppen Tändernas tillhörighet till kroppen Stärkta välfärdstjänster för en smart jämställd arbetslinje Uppvärdering av partiarbetet Val av facklig ledare och studieorganisatör Högskola Forskning

4 3 A-kassa, enskild Arbetslöshetsförsäkringen måste åter få bli en inkomstförsäkring och en omställningsförsäkring värd namnet. För den ska bli mer trovärdig måste den även anpassas så den hjälper de som behöver den bäst, de som står längst ifrån arbetsmarknaden Vi anser det vara viktigare höjning av taket och arbetsvillkoret för försäkringen sänks så i princip alla som jobbat kan få sin inkomst försäkrad, än göra inkomstbortfallsförsäkringen obligatorisk Vi anser deltidsarbete är bättre än inget arbete alls. Därför ska inte deltidsarbete missgynnas i försäkringen. Vi anser det viktigt försäkringen ska finansieras genom enhetliga a-kasseavgifter som betalas direkt av den försäkrade plus den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften Vi föreslår därför partikongressen besluta - Att höja taket i försäkringen till kronor och den nivån värdesäkras genom ett inkomstindex Motionär: SEKO S i Umeå och beslutad på styrelsemöte Arbetarekommunens yttrande: A-kassa Motionerna föreslår i olika avseenden förändring av nuvarande ersättningsnivåer i sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring., utöver också andra yrkanden som finns i respektive motion. I detta yttrande begränsar vi oss till yrkanden som rör ersättningsnivåerna. Övriga behandlas i anslutning till respektive motion. Motionen yrkar taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till kronor och den nivån värdesäkras genom inkomstindex. 3

5 4 Styrelsen instämmer i de problembeskrivningar som görs i respektive motion, och som ligger till grund för motionernas yrkanden. Principen om inkomstbortfall som vägledande är lika angelägen i arbetslöshetsförsäkringen som i sjukförsäkringen. Den allmänna sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet då något händer som gör arbetsförmågan blir neds. Att försäkringen ger verklig trygghet är viktigt för välfärdspolitiken ska behålla sin trovärdighet. Dessvärre har nivån och reglerna för sjukförsäkringen försämrats till en nivå som innebär an försäkringen inte längre kan betraktas som en reell inkomsttrygghetsförsäkring. Den sjukpenninggrundande inkomsten har idag ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder du inte får ersättning för det du tjänar utöver det beloppet. För dagen är prisbasbeloppet kr, dvs den högsta inkomst man kan tillgodoräkna sig som sjukpenninggrundande är kr per år, Det motsvarar kronor/månad. I princip är ersättningsnivån 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, upp till denna lön, i praktiken är ersättningen lägre. Arbetslöshetsförsäkringen har för dagen sämre ersättningsnivåer. Skyddet om 80 % finns upp till inkomster på tusen kronor per månad. Högsta ersättningsnivån är 680 kronor per dag, endast 5 dagar/vecka ersätts. Dvs. som mest handlar det om knappt kr/månad i ersättning, de månader som har 22 vardagar/ersättningsdagar. Detta gäller de första 200 ersättningsdagarna, därefter sjunker ersättningen till 70 % vilket motsvarar som mest ca kr/månad. För den som har en månadslön på kronor innebär det ersättningen motsvarar ca 68 procent respektive 59 procent. För den som har en månadslön på ca kr blir ersättningen ca 53,5 procent respektive 46,5 procent. För försäkringens legitimitet är det avgörande an en majoritet av löntagarna känner de från försäkringen får ersättning som motsvarar den löneinkomst de faktiskt betalat sin avgift utifrån. För allmänna försäkringar ska fylla sin funktion och förbli allmänna måste inkomstskyddet vara rimligt. Det bör vara likvärdigt i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. För allmän sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ska vara väl förankrad måste villkoren vara sådana merparten av arbetstagarna också omfas av det skydd som avsetts. Det förutsätter en höjning av de sk taken. Det är också en garant för inte skyddet ska urholkas också för de som har lägre inkomster. Är skyddet i en allmän försäkring för dåligt växer privata lösningar fram, lösningar som inte står alla till buds. Styrelsens uppfning är ersättningstaket i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bör höjas till 10 basbelopp och ersättningsnivån ska vara 90 procent i båda försäkringarna. Naturligtvis kan man diskutera etappvis utveckling av ersättningsnivån, som yrkanden i motion 12 gör. Styrelsen ser dock det som en självklar förutsättning ekonomin klarar den utgiftsökning som detta medför. Mot bakgrund av de överskott som finns i socialförsäkringarna ser styrelsen finansieringsmöjligheter. Det är också en viljeinriktning som anges. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta 4

6 skicka motionen till partikongressen Umeå Arbetarekommuns representantskapsmöte beslutade vid sammanträde skicka motionen som enskild skicka motionen till partikongressen 2013 Partidistrikt: Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt Arbetarekommun: Motionen sänds till kongressen som enskild av A-kassa, antagen Arbetslöshetsförsäkringen måste åter få bli en inkomstförsäkring och en omställningsförsäkring värd namnet. För den ska bli mer trovärdig måste den även anpassas så den hjälper de som behöver den bäst, de som står längst ifrån arbetsmarknaden Vi anser det vara viktigare höjning av taket och arbetsvillkoret för försäkringen sänks så i princip alla som jobbat kan få sin inkomst försäkrad, än göra inkomstbortfallsförsäkringen obligatorisk Vi anser deltidsarbete är bättre än inget arbete alls. Därför ska inte deltidsarbete missgynnas i försäkringen. Vi anser det viktigt försäkringen ska finansieras genom enhetliga a-kasseavgifter som betalas direkt av den försäkrade plus den arbetsmarknadsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften Vi föreslår därför partikongressen besluta - Att inträdeskraven i försäkringen ändras så även de med korta och tillfälliga anställningar omfas av försäkringen. Slopa kravet på minst 80 timmars arbete per månad eller minst 480 timmar under en sammanhängande period på 6 månader - Att ersättningens storlek ska grunda sig på ett genomsnitt av de sista 4 månaderna före arbetslösheten (istället för dagens 12 mån) - Att medlemsvillkoret sänks till 4 mån - Att egenavgiften till försäkringen ska vara enhetlig, lika för alla Motionär: SEKO S i Umeå och beslutad på styrelsemöte Arbetarekommunens yttrande; A-kassa Motionerna föreslår i olika avseenden förändring av nuvarande ersättningsnivåer i sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring., utöver också andra yrkanden som finns i respektive motion. I detta yttrande begränsar vi oss till yrkanden som rör ersättningsnivåerna. Övriga behandlas i anslutning till respektive motion. 5

7 6 Motionen yrkar taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till kronor och den nivån värdesäkras genom inkomstindex. Styrelsen instämmer i de problembeskrivningar som görs i respektive motion, och som ligger till grund för motionernas yrkanden. Principen om inkomstbortfall som vägledande är lika angelägen i arbetslöshetsförsäkringen som i sjukförsäkringen. Den allmänna sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet då något händer som gör arbetsförmågan blir neds. Att försäkringen ger verklig trygghet är viktigt för välfärdspolitiken ska behålla sin trovärdighet. Dessvärre har nivån och reglerna för sjukförsäkringen försämrats till en nivå som innebär an försäkringen inte längre kan betraktas som en reell inkomsttrygghetsförsäkring. Den sjukpenninggrundande inkomsten har idag ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder du inte får ersättning för det du tjänar utöver det beloppet. För dagen är prisbasbeloppet kr, dvs den högsta inkomst man kan tillgodoräkna sig som sjukpenninggrundande är kr per år, Det motsvarar kronor/månad. I princip är ersättningsnivån 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, upp till denna lön, i praktiken är ersättningen lägre. Arbetslöshetsförsäkringen har för dagen sämre ersättningsnivåer. Skyddet om 80 % finns upp till inkomster på tusen kronor per månad. Högsta ersättningsnivån är 680 kronor per dag, endast 5 dagar/vecka ersätts. Dvs. som mest handlar det om knappt kr/månad i ersättning, de månader som har 22 vardagar/ersättningsdagar. Detta gäller de första 200 ersättningsdagarna, därefter sjunker ersättningen till 70 % vilket motsvarar som mest ca kr/månad. För den som har en månadslön på kronor innebär det ersättningen motsvarar ca 68 procent respektive 59 procent. För den som har en månadslön på ca kr blir ersättningen ca 53,5 procent respektive 46,5 procent. För försäkringens legitimitet är det avgörande an en majoritet av löntagarna känner de från försäkringen får ersättning som motsvarar den löneinkomst de faktiskt betalat sin avgift utifrån. För allmänna försäkringar ska fylla sin funktion och förbli allmänna måste inkomstskyddet vara rimligt. Det bör vara likvärdigt i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. För allmän sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ska vara väl förankrad måste villkoren vara sådana merparten av arbetstagarna också omfas av det skydd som avsetts. Det förutsätter en höjning av de sk taken. Det är också en garant för inte skyddet ska urholkas också för de som har lägre inkomster. Är skyddet i en allmän försäkring för dåligt växer privata lösningar fram, lösningar som inte står alla till buds. Styrelsens uppfning är ersättningstaket i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bör höjas till 10 basbelopp och ersättningsnivån ska vara 90 procent i båda försäkringarna. Naturligtvis kan man diskutera etappvis utveckling av ersättningsnivån, som yrkanden i motion 12 gör. Styrelsen ser dock det som en självklar förutsättning ekonomin klarar den utgiftsökning som detta medför. Mot bakgrund av de överskott som finns i socialförsäkringarna ser styrelsen finansieringsmöjligheter. Det är också en viljeinriktning som anges. 6

8 7 Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta Bifalla motionen. skicka motionen till partikongressen Umeå Arbetarekommuns representantskapsmöte beslutade vid sammanträde bifalla motionen skicka motionen till partikongressen 2013 Partidistrikt: Västerbottens socialdemokratiska partidistrikt Arbetarekommun: Motionen sänds till kongressen som antagen av Samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, antagen Alla människors lika värde, frihet, jämlikhet och solidaritet är den idé som förenar svensk arbetarrörelse. Samverkan mellan socialdemokraterna och den fackliga rörelsen bygger på en grundläggande värdegemenskap i synen på individen och samhällets utveckling. Högerregeringen med Fredrik Reinfeldt som statsminister har helt andra värderingar och uppfningar och raserat den sociala tryggheten som vi nu måste bygga upp på område efter område. Ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna ska bidra till en rimlig levnadsstandard i de skeden i livet när man inte kan arbeta och är i behov av dem. Inkomstbortfallsprincipen, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, ska ersätta större delen av den inkomstförlust som drabbar den sjuke och arbetslöse. Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ska vara 80 procent för det stora flertalet och taket höjs till samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, så man undviker tilläggsförsäkringar. Målsättningen bör i första skedet vara 10 basbelopp. När ekonomin så tillåter, bör man successivt höja nivån över 80 procent. Vi föreslår partikongressen ger partistyrelsen i uppdrag verka för ersättningstaket för sjukpenning och arbetslöshetsförsäkringen höjs till 10 basbelopp Motionär; Per-Erik Johansson, IF Metalls S-förening 7

9 8 Arbetarekommunens yttrande: Samma nivå i sjuk-och arbetslöshetsförsäkringen Motionerna föreslår i olika avseenden förändring av nuvarande ersättningsnivåer i sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring., utöver också andra yrkanden som finns i respektive motion. I detta yttrande begränsar vi oss till yrkanden som rör ersättningsnivåerna. Övriga behandlas i anslutning till respektive motion. Motionen yrkar (s) ska verka för ersättningstaket för sjukpenning och arbetslöshetsförsäkringen höjs till 10 basbelopp, nivån blir 80 procent i både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring och, när ekonomin så tillåter, bör man successivt höja nivån över 80 procent. Styrelsen instämmer i de problembeskrivningar som görs i respektive motion, och som ligger till grund för motionernas yrkanden. Principen om inkomstbortfall som vägledande är lika angelägen i arbetslöshetsförsäkringen som i sjukförsäkringen. Den allmänna sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet då något händer som gör arbetsförmågan blir neds. Att försäkringen ger verklig trygghet är viktigt för välfärdspolitiken ska behålla sin trovärdighet. Dessvärre har nivån och reglerna för sjukförsäkringen försämrats till en nivå som innebär an försäkringen inte längre kan betraktas som en reell inkomsttrygghetsförsäkring. Den sjukpenninggrundande inkomsten har idag ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder du inte får ersättning för det du tjänar utöver det beloppet. För dagen är prisbasbeloppet kr, dvs den högsta inkomst man kan tillgodoräkna sig som sjukpenninggrundande är kr per år, Det motsvarar kronor/månad. I princip är ersättningsnivån 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, upp till denna lön, i praktiken är ersättningen lägre. Arbetslöshetsförsäkringen har för dagen sämre ersättningsnivåer. Skyddet om 80 % finns upp till inkomster på tusen kronor per månad. Högsta ersättningsnivån är 680 kronor per dag, endast 5 dagar/vecka ersätts. Dvs. som mest handlar det om knappt kr/månad i ersättning, de månader som har 22 vardagar/ersättningsdagar. Detta gäller de första 200 ersättningsdagarna, därefter sjunker ersättningen till 70 % vilket motsvarar som mest ca kr/månad. För den som har en månadslön på kronor innebär det ersättningen motsvarar ca 68 procent respektive 59 procent. För den som har en månadslön på ca kr blir ersättningen ca 53,5 procent respektive 46,5 procent. För försäkringens legitimitet är det avgörande an en majoritet av löntagarna känner de från försäkringen får ersättning som motsvarar den löneinkomst de faktiskt betalat sin avgift utifrån. För allmänna försäkringar ska fylla sin funktion och förbli allmänna måste inkomstskyddet vara rimligt. Det bör vara likvärdigt i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. För allmän sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ska vara väl förankrad måste villkoren vara sådana merparten av arbetstagarna också omfas av det skydd som avsetts. Det förutsätter en höjning av de sk taken. 8

10 9 Det är också en garant för inte skyddet ska urholkas också för de som har lägre inkomster. Är skyddet i en allmän försäkring för dåligt växer privata lösningar fram, lösningar som inte står alla till buds. Styrelsens uppfning är ersättningstaket i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bör höjas till 10 basbelopp och ersättningsnivån ska vara 90 procent i båda försäkringarna. Naturligtvis kan man diskutera etappvis utveckling av ersättningsnivån, som yrkanden i motion 12 gör. Styrelsen ser dock det som en självklar förutsättning ekonomin klarar den utgiftsökning som detta medför. Mot bakgrund av de överskott som finns i socialförsäkringarna ser styrelsen finansieringsmöjligheter. Det är också en viljeinriktning som anges. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta bifalla -satsen i motionen, " ersättningstaket för sjukpenning och arbetslöshetsförsäkringen höjs till 10 basbelopp" skicka motionen till partikongressen Umeå Arbetarekommuns representantskapsmöte beslutade vid sammanträde skicka motionen till partikongressen Partidistrikt: Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt Arbetarekommun: Motionen sänds till kongressen som antagen av Samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen,enskild Alla människors lika värde, frihet, jämlikhet och solidaritet är den idé som förenar svensk arbetarrörelse. Samverkan mellan socialdemokraterna och den fackliga rörelsen bygger på en grundläggande värdegemenskap i synen på individen och samhällets utveckling. Högerregeringen med Fredrik Reinfeldt som statsminister har helt andra värderingar och uppfningar och raserat den sociala tryggheten som vi nu måste bygga upp på område efter område. Ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna ska bidra till en rimlig levnadsstandard i de skeden i livet när man inte kan arbeta och är i behov av dem. 9

11 10 Inkomstbortfallsprincipen, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, ska ersätta större delen av den inkomstförlust som drabbar den sjuke och arbetslöse. Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ska vara 80 procent för det stora flertalet och taket höjs till samma nivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, så man undviker tilläggsförsäkringar. Målsättningen bör i första skedet vara 10 basbelopp. När ekonomin så tillåter, bör man successivt höja nivån över 80 procent. Vi föreslår partikongressen ger partistyrelsen i uppdrag verka för nivån blir 80 procent i både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring när ekonomin så tillåter bör man successivt höja nivån över 80 procent Motionär; Per-Erik Johansson, IF Metalls S-förening Arbetarekommunens yttrande Motionerna föreslår i olika avseenden förändring av nuvarande ersättningsnivåer i sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring., utöver också andra yrkanden som finns i respektive motion. I detta yttrande begränsar vi oss till yrkanden som rör ersättningsnivåerna. Övriga behandlas i anslutning till respektive motion. Motionen yrkar (s) ska verka för ersättningstaket för sjukpenning och arbetslöshetsförsäkringen höjs till 10 basbelopp, nivån blir 80 procent i både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring och, när ekonomin så tillåter, bör man successivt höja nivån över 80 procent. Styrelsen instämmer i de problembeskrivningar som görs i respektive motion, och som ligger till grund för motionernas yrkanden. Principen om inkomstbortfall som vägledande är lika angelägen i arbetslöshetsförsäkringen som i sjukförsäkringen. Den allmänna sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet då något händer som gör arbetsförmågan blir neds. Att försäkringen ger verklig trygghet är viktigt för välfärdspolitiken ska behålla sin trovärdighet. Dessvärre har nivån och reglerna för sjukförsäkringen försämrats till en nivå som innebär an försäkringen inte längre kan betraktas som en reell inkomsttrygghetsförsäkring. Den sjukpenninggrundande inkomsten har idag ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder du inte får ersättning för det du tjänar utöver det beloppet. För dagen är prisbasbeloppet kr, dvs den högsta inkomst man kan tillgodoräkna sig som sjukpenninggrundande är kr per år, Det motsvarar kronor/månad. I princip är ersättningsnivån 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, upp till denna lön, i praktiken är ersättningen lägre. Arbetslöshetsförsäkringen har för dagen sämre ersättningsnivåer. Skyddet om 80 % finns upp till inkomster på tusen kronor per månad. Högsta ersättningsnivån är 680 kronor per dag, endast 5 dagar/vecka ersätts. Dvs. som mest handlar det om knappt kr/månad i ersättning, de månader som har 22 vardagar/ersättningsdagar. Detta gäller de första 200 ersättningsdagarna, därefter sjunker ersättningen till 70 % vilket motsvarar som mest ca kr/månad. För den som 10

12 11 har en månadslön på kronor innebär det ersättningen motsvarar ca 68 procent respektive 59 procent. För den som har en månadslön på ca kr blir ersättningen ca 53,5 procent respektive 46,5 procent. För försäkringens legitimitet är det avgörande an en majoritet av löntagarna känner de från försäkringen får ersättning som motsvarar den löneinkomst de faktiskt betalat sin avgift utifrån. För allmänna försäkringar ska fylla sin funktion och förbli allmänna måste inkomstskyddet vara rimligt. Det bör vara likvärdigt i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. För allmän sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ska vara väl förankrad måste villkoren vara sådana merparten av arbetstagarna också omfas av det skydd som avsetts. Det förutsätter en höjning av de sk taken. Det är också en garant för inte skyddet ska urholkas också för de som har lägre inkomster. Är skyddet i en allmän försäkring för dåligt växer privata lösningar fram, lösningar som inte står alla till buds. Styrelsens uppfning är ersättningstaket i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bör höjas till 10 basbelopp och ersättningsnivån ska vara 90 procent i båda försäkringarna. Naturligtvis kan man diskutera etappvis utveckling av ersättningsnivån, som yrkanden i motion 12 gör. Styrelsen ser dock det som en självklar förutsättning ekonomin klarar den utgiftsökning som detta medför. Mot bakgrund av de överskott som finns i socialförsäkringarna ser styrelsen finansieringsmöjligheter. Det är också en viljeinriktning som anges. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta skicka motionen som enskild till partikongressen Umeå Arbetarekommuns representantskapsmöte beslutade vid sammanträde skicka motionen som enskild skicka motionen till partikongressen Partidistrikt: Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt Arbetarekommun: Motionen sänds till kongressen som enskild av Ja till omställningskraft och nej till alliansens bidragslinje, enskild I denna läsvärda motion vill vi lyfta fram arbetslöshetsförsäkringens betydelse för utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslöshetsförsäkringen handlar nämligen inte bara om 11

13 12 inkomsttrygghet. Försäkringen har en funktion för möjligheten nå framgång i aktiva insatser för omställningen. Den ger landets ekonomi möjlighet mjukare kunna möta konjunktursvängningar och grundlägger en världsledande förmåga möta förändringskraften i globaliseringen. Sverige behöver därför åter få en fungerande arbetslöshetsförsäkring som ger flertalet arbetstagare en hygglig inkomsttrygghet under perioder av omställning. Arbetarerörelsen behöver forts se arbetslöshetsförsäkring i sammanhang av en modern jobbskapande politik. De är förutsättningar för varandra. Ge det arbetande folket en arbetslöshetsförsäkring värd namnet Sedan regeringsskiftet 2006 har landet fått se en utveckling där arbetslöshetsförsäkringen rör sig från vara en generell försäkring som gynnar arbetslinjen till allt mer bli ett selektivt inkomststöd som förstärker alliansregeringens låglöne- och bidragslinje. Taket för högsta ersättningen i arbetslöshetsersättningen har inte höjts på tio år. I dag är det bara runt 10 procent av de heltidsjobbande som kan räkna med få 80 procent av tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet. Med allt tuffare kvalificeringskrav får allt färre rätt till a-kassa. A- kasseavgiften har chockhöjts och dyr och dålig försäkring lockar inte. Runt personer lämnade a-kassan och nyanslutningen stannade av. Anslutningsgraden till kassorna på har ett fåtal år fallit till under 70 procent. Bara var tredje arbetslös har rätt till arbetslöshetsersättning. Grupper med ekonomiska förutsättningar, och lyckligt lottande tillhöra arbetstagare med låg arbetslöshetsrisk, tecknar i allt större utsträckning privata tilläggsförsäkringar. Antalet personer som har en tilläggsförsäkring bedöms uppgå till runt 1,5 miljoner. För grupper med jämförelsevis högre arbetslöshetsrisk till exempel. arbetare inom den för Sveriges ekonomi så viktiga exportindustrin blir kostnaderna för privata försäkringar oöverstiglig. Därför behöver socialdemokraterna verka för en upprustning av den svenska arbetslöshetsersättningen där en höjning av taket i det nära perspektivet ingår som en prioriterad fråga. Prisvärd försäkring utan pekpinne i lönebildningen A-kasseavgiften har differentierats utifrån arbetslöshetsrisk i uttalat syfte påverka lönebildningen. Löntagare med hög arbetslöshetsrisk straffas med betala högre avgifter om deras fackliga organisationer förhandlar fram för bra avtal. Så tror regeringen fler jobb skapas. Fackliga organisationer, ekonomer och professorer dömer ut de differentierade avgifternas funktion för ge fler jobb. Så skapas inga jobb, men det medverkar till arbetslöshetsförsäkringen skapar stora överskott. Bara under åren beräknas försäkringen ha gett överskott till statskassan på sammanlagt runt 70 miljarder kronor. Nästa steg i alliansens strategi är förstatliga a-kassorna i syfte tvångsansluta människor till arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är långt ifrån omsorg om arbetslösa eller viljan till skapa en fungerande försäkring. Det sker i syfte skada den fackliga anslutningsgraden. Kopplingen mellan fackliga organisationer också kallad Gentmodellen har länge varit en måltavla för de fientligt sinnade i syfte komma åt de fackliga medlemmarnas styrka i löneförhandlingarna. Ett väl utfört statligt angrepp på de fackligt knutna a-kassorna kan ge genomslag på den fackliga anslutningsgraden. En påtagligt lägre facklig anslutningsgrad kan i sin tur medverka till fackliga organisationer, inom drabbade sektorer och branscher, kan få svårt bära upp rikstäckande kollektivavtalsförhandlingar. 12

14 Dyrköpta erfarenheter, efter och 80-talens trassel, om värdet av en fungerande lönebildning, byggt på parternas självständighet, ansvar för samhällsekonomi och inbördes tillit, riskerar slås i spillror. Där kollektivavtalen och fackliga närvaron på de enskilda arbetsplatserna trycks undan kommer förr eller senare regerings och riksdags lagstiftningsmakt behöva ta över. Då har Sverige fått en statlig lönepolitik och öppnat dörrarna för arbetsmarknadslagstiftning som nog mer påminner om den amerikanska än vad vi kallar den svenska modellen. Socialdemokraterna har en roll fylla för medverka till upprätthålla en ordning där parterna på arbetsmarknaden självständigt ansvarar för lönebildningen, utan statligt ingripande. Sveriges ekonomiska styrka kan aldrig bäras av statlig inkomstpolitik där regering och riksdag blandar sig i avtalsfrågor. Därför måste avgiftskopplingen till nivån på arbetslösheten i respektive bransch tas bort. A- kasseavgiften bör vara låg, stimulera till anslutning och utformas så den premierar riskspridning mellan olika arbetstagargrupper på arbetsmarknaden. A-kassornas självständighet från staten behöver värnas och befrias från risken av ett direkt eller indirekt förstatligande. Värna ekonomins stötdämpare Arbetslöshetsförsäkringens funktion som automatisk stabilisator stötdämpare vid ekonomiska nedgångar försvagas av försäkringen omfas av allt färre till allt sämre inkomstskydd under omställning. Sveriges ekonomi riskerar vid kraftiga nedgångar, som vi sett runt om i Europa, dras in i en ond spiral. Ökad arbetslöshet med svagt inkomstskydd drar ned den inhemska konsumtionen och ekonomins nedgång förvärras ytterligare. Allt fler riskerar inte klara av betala räntor på bostadslån. Bankerna riskerar hamna i trångmål och staten kan tvingas ryka in med stöd för landet ska klara fungerande kreditgivningen till hushåll och företag. Med försvagade stabilisatorer riskerar Sveriges ekonomi i stället bli allt mer beroende av löpande överskott i de offentliga finanserna statliga som kommunala för ha penningförråd ösa ur vid nedgångar i världskonjunkturer. Sverige ska ha sunda offentliga finanser, men priset för dumsnålhet riskerar bli högt i form av uteblivna investeringar i infrastruktur, kunskap och klimatsmart prisvärd energiförsörjning. Därför behöver en utvecklingsinriktad svensk ekonomi kraftfulla automatiska stabilisatorer. Sverige behöver kompetens inte allt lägre löner I tron det blir lättare för arbetsgivare hitta rätt kompetens ser regeringen till trycka ned reservationslönerna på arbetsmarknaden. Reservationslönen är som bekant en omskrivning för den lägsta lönenivå som krävs för acceptera en anställning. Och det är här som ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen kommer in i bilden. Arbetssökande som inte vill drabbas av indragen ersättning måste enligt reglerna ta erbjudna eller anvisade arbeten så vida lönen inte understiger 90 procent av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. Så ju mer regeringen kan trycka tillbaka ersättning i arbetslöshetsförsäkringen desto lägre blir reservationslönerna. Med fallande reservationslöner blir det svårare få kollektivavtalen fungera. Kollektivavtalen bygger i grund och botten på ett löfte om i konkurrens om jobben aldrig bjuda under varandra

15 14 Därför behöver Sverige en prisvärd arbetslöshetsförsäkring som tar spjärn mot regeringens ambitioner trycka tillbaka människors löner. Sveriges framtid byggs starkare av människors kunskap, färdigheter och kompetenser, inte genom tvinga människor lönekonkurrera ut varandra. Arbetsmarknad i förändring kräver aktiva insatser för omställningen Under alliansregeringens styre har landet fått uppleva konsekventa neddragningar i arbetsmarknadspolitikens aktiva innehåll. Resurserna hamstras för få omgivningen tro de riktas till verkligt behövande grupper. I själva verket handlar det om politisk snålhet, passivitet och senfärdighet som snarare leder till ihållande hög arbetslöshet och bestående svårigheter för unga och nyanlända etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitik håller gradvis på förlora sin aktiva funktion för matchning och kompetensförsörjning. Runt om i landet lever arbetsplatsernas brist på arbetskraft med rätt kompetens inom samma postnummerområde som långtidsarbetslösa. Samtidigt har Sverige under alliansregeringens styre fått utstå otillräckliga satsningar inom utbildningspolitiken. Grund- och gymnasieskolan behöver därför förstärkas för ge unga människor grunder för jobb och vidare studier. Yrkesvux- och yrkeshögskolans utbildningar är för få och förmår inte svara upp mot de kompetensbehov som landets arbetsplatser behöver. Den nationella finansieringen av vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning behöver därför utvecklas för främja människors anställningsbarhet och näringslivets kompetensförsörjningsbehov. Socialdemokratin behöver, i facklig-politisk samverkan, genomföra en offensiv för jobben. En offensiv där trygghet i omställning, jobbskapande och människors väg tillbaka i arbete verkar i harmoni. Arbetsmarknadspolitiken behöver förstärkas för snabbt, helst redan under uppsägningsperioden, ge arbetslösa individanpassade aktiva insatser i utbildning eller arbetsplatspraktik som ger yrkes- och arbetsmarknadserfarenheter. Samtidigt behövs en aktiv politik för stärka de grupper som riskerar hamna allt längre från arbetsmarknaden. Förstärkningen av arbetsmarknadspolitiken behöver klara såväl möta de nära behoven för kompetensförsörjningen med tidiga som aktiva insatser som förhindrar människor slås ut från arbetsmarknaden. Förstärkningar behöver ske för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Inte sällan uppmärksammas människors rehabiliteringsbehov först i samband vid uppsägningar. Brister i såväl rehabiliteringssom omställningsinsatser innebär många människors väg tillbaka till arbete blir lång medan vägen till utförsäkring riskerar bli desto kortare. En förutsättning för människor ska kunna återgå till arbetsmarknaden är aktiva insatser, till exempel kan utbildning, och rehabiliteringsinsatser kan ske ett i samlat sammanhang. En lösning som bör övervägas vore staten inleder dialog med parternas organ för omställning Trygghetsrådet och Trygghetsfonden med flera om hur insatserna som dessa organ utför kan samordnas med Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans resurser. Sverige behöver en utbyggnad av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen för möta arbetslivets kompetensbehov. Insatserna behöver för följa upp enskildas utvecklingsbehov kunna riktas till personer som nyligen förlorat jobben. För stärka matchningen och 14

16 kompetensförsörjningen behöver Sverige bygga upp ett fungerande system med strukturer och uthållig nationell finansiering av validering av faktiska kunskaper och färdigheter. 15 Förverkligandet av arbetsplatsernas kompetensförsörjning behöver ske med en större hänsyn till de avgörande insatserna sker lokalt eller regionalt. Nationella satsningar behöver därför ge utrymme för lokal och regional samverkan mellan insatser som faller inom skolpolitik, yrkesinriktad utbildning, högskolepolitik, näringspolitik, integrationspolitik, arbetsmarknadspolitik eller vad nu området fått för budgetetikett. En sammanhållen jobbpolitik, där kompetensförsörjning och anställningsbarhet är ledord, behöver kunna ske över politikområdenas gränser och kunna se verklighetens behov inom de regionala och lokala utbildnings- och arbetsmarknadsregionerna. Utveckla försäkringen i sammanhang av omställningsinsatserna kraft En aktiv arbetsmarknadspolitik, som har förmåga möta ekonomins upp- och nedgångar, strukturförändringar och ett arbetslivs strävan efter ökad kompetens, hör ihop med en arbetsförsäkring som ger hygglig inkomsttrygghet under omställning. På den grunden skapas också det nödvändiga ömsesidiga förtroende för de krav som måste ställas för få rätten till en försäkring som ger inkomsttrygghet under omställning. Socialdemokratins överväganden om nedtrappning av ersättningen utifrån arbetslöshetens längd, krav på deltagande i aktivitet, sökaktivitet och bortre gräns för försäkringens utbetalning osv. kan aldrig ses som isolerade frågor. Dessa överväganden måste ses i sammanhang av kraften i omställningsinsatserna. Arbetarrörelsens engagemang ska ta utgångspunkt i människors vilja till arbete nationens viktigaste tillgång. Vi hemställer om och arbetarekommun samt partidistrikt behandlar motionen och översänder den, jämte beslut, till Socialdemokraterna för behandling på partikongressen Vi föreslår partikongressen med ledning av vad som beskrivs i motionen besluta verka för en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen med riktmärket 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Motionär: Per-Erik Johansson, IF Metalls S-förening Arbetarekommunens yttrande Motionerna föreslår i olika avseenden förändring av nuvarande ersättningsnivåer i sjukförsäkring respektive arbetslöshetsförsäkring., utöver också andra yrkanden som finns i respektive motion. I detta yttrande begränsar vi oss till yrkanden som rör ersättningsnivåerna. Övriga behandlas i anslutning till respektive motion. Motionen yrkar (s) ska verka för en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen med riktmärke 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Styrelsen instämmer i de problembeskrivningar som görs i respektive motion, och som ligger till grund för motionernas yrkanden. Principen om inkomstbortfall som vägledande är lika angelägen i arbetslöshetsförsäkringen som i sjukförsäkringen. 15

17 16 Den allmänna sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet då något händer som gör arbetsförmågan blir neds. Att försäkringen ger verklig trygghet är viktigt för välfärdspolitiken ska behålla sin trovärdighet. Dessvärre har nivån och reglerna för sjukförsäkringen försämrats till en nivå som innebär an försäkringen inte längre kan betraktas som en reell inkomsttrygghetsförsäkring. Den sjukpenninggrundande inkomsten har idag ett tak. Den kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp. Det betyder du inte får ersättning för det du tjänar utöver det beloppet. För dagen är prisbasbeloppet kr, dvs den högsta inkomst man kan tillgodoräkna sig som sjukpenninggrundande är kr per år, Det motsvarar kronor/månad. I princip är ersättningsnivån 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, upp till denna lön, i praktiken är ersättningen lägre. Arbetslöshetsförsäkringen har för dagen sämre ersättningsnivåer. Skyddet om 80 % finns upp till inkomster på tusen kronor per månad. Högsta ersättningsnivån är 680 kronor per dag, endast 5 dagar/vecka ersätts. Dvs. som mest handlar det om knappt kr/månad i ersättning, de månader som har 22 vardagar/ersättningsdagar. Detta gäller de första 200 ersättningsdagarna, därefter sjunker ersättningen till 70 % vilket motsvarar som mest ca kr/månad. För den som har en månadslön på kronor innebär det ersättningen motsvarar ca 68 procent respektive 59 procent. För den som har en månadslön på ca kr blir ersättningen ca 53,5 procent respektive 46,5 procent. För försäkringens legitimitet är det avgörande an en majoritet av löntagarna känner de från försäkringen får ersättning som motsvarar den löneinkomst de faktiskt betalat sin avgift utifrån. För allmänna försäkringar ska fylla sin funktion och förbli allmänna måste inkomstskyddet vara rimligt. Det bör vara likvärdigt i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. För allmän sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ska vara väl förankrad måste villkoren vara sådana merparten av arbetstagarna också omfas av det skydd som avsetts. Det förutsätter en höjning av de sk taken. Det är också en garant för inte skyddet ska urholkas också för de som har lägre inkomster. Är skyddet i en allmän försäkring för dåligt växer privata lösningar fram, lösningar som inte står alla till buds. Styrelsens uppfning är ersättningstaket i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bör höjas till 10 basbelopp och ersättningsnivån ska vara 90 procent i båda försäkringarna. Naturligtvis kan man diskutera etappvis utveckling av ersättningsnivån, som yrkanden i motion 12 gör. Styrelsen ser dock det som en självklar förutsättning ekonomin klarar den utgiftsökning som detta medför. Mot bakgrund av de överskott som finns i socialförsäkringarna ser styrelsen finansieringsmöjligheter. Det är också en viljeinriktning som anges. Styrelsen för Umeå Arbetarekommun föreslår representantskapet besluta skicka motionen som enskild skicka motionen till partikongressen

18 Umeå Arbetarekommuns representantskapsmöte beslutade vid sammanträde skicka motionen som enskild skicka motionen till partikongressen Partidistrikt: Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt Arbetarekommun: Motionen sänds till kongressen som enskild av Ja till omställningskraft och nej till alliansens bidragslinje, antagen I denna läsvärda motion vill vi lyfta fram arbetslöshetsförsäkringens betydelse för utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslöshetsförsäkringen handlar nämligen inte bara om inkomsttrygghet. Försäkringen har en funktion för möjligheten nå framgång i aktiva insatser för omställningen. Den ger landets ekonomi möjlighet mjukare kunna möta konjunktursvängningar och grundlägger en världsledande förmåga möta förändringskraften i globaliseringen. Sverige behöver därför åter få en fungerande arbetslöshetsförsäkring som ger flertalet arbetstagare en hygglig inkomsttrygghet under perioder av omställning. Arbetarerörelsen behöver forts se arbetslöshetsförsäkring i sammanhang av en modern jobbskapande politik. De är förutsättningar för varandra. Ge det arbetande folket en arbetslöshetsförsäkring värd namnet Sedan regeringsskiftet 2006 har landet fått se en utveckling där arbetslöshetsförsäkringen rör sig från vara en generell försäkring som gynnar arbetslinjen till allt mer bli ett selektivt inkomststöd som förstärker alliansregeringens låglöne- och bidragslinje. Taket för högsta ersättningen i arbetslöshetsersättningen har inte höjts på tio år. I dag är det bara runt 10 procent av de heltidsjobbande som kan räkna med få 80 procent av tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet. Med allt tuffare kvalificeringskrav får allt färre rätt till a-kassa. A- kasseavgiften har chockhöjts och dyr och dålig försäkring lockar inte. Runt personer lämnade a-kassan och nyanslutningen stannade av. Anslutningsgraden till kassorna på har ett fåtal år fallit till under 70 procent. Bara var tredje arbetslös har rätt till arbetslöshetsersättning. Grupper med ekonomiska förutsättningar, och lyckligt lottande tillhöra arbetstagare med låg arbetslöshetsrisk, tecknar i allt större utsträckning privata tilläggsförsäkringar. Antalet personer som har en tilläggsförsäkring bedöms uppgå till runt 1,5 miljoner. För grupper med jämförelsevis högre arbetslöshetsrisk till exempel. arbetare inom den för Sveriges ekonomi så viktiga exportindustrin blir kostnaderna för privata försäkringar oöverstiglig. 17

19 Därför behöver socialdemokraterna verka för en upprustning av den svenska arbetslöshetsersättningen där en höjning av taket i det nära perspektivet ingår som en prioriterad fråga. 18 Prisvärd försäkring utan pekpinne i lönebildningen A-kasseavgiften har differentierats utifrån arbetslöshetsrisk i uttalat syfte påverka lönebildningen. Löntagare med hög arbetslöshetsrisk straffas med betala högre avgifter om deras fackliga organisationer förhandlar fram för bra avtal. Så tror regeringen fler jobb skapas. Fackliga organisationer, ekonomer och professorer dömer ut de differentierade avgifternas funktion för ge fler jobb. Så skapas inga jobb, men det medverkar till arbetslöshetsförsäkringen skapar stora överskott. Bara under åren beräknas försäkringen ha gett överskott till statskassan på sammanlagt runt 70 miljarder kronor. Nästa steg i alliansens strategi är förstatliga a-kassorna i syfte tvångsansluta människor till arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är långt ifrån omsorg om arbetslösa eller viljan till skapa en fungerande försäkring. Det sker i syfte skada den fackliga anslutningsgraden. Kopplingen mellan fackliga organisationer också kallad Gentmodellen har länge varit en måltavla för de fientligt sinnade i syfte komma åt de fackliga medlemmarnas styrka i löneförhandlingarna. Ett väl utfört statligt angrepp på de fackligt knutna a-kassorna kan ge genomslag på den fackliga anslutningsgraden. En påtagligt lägre facklig anslutningsgrad kan i sin tur medverka till fackliga organisationer, inom drabbade sektorer och branscher, kan få svårt bära upp rikstäckande kollektivavtalsförhandlingar. Dyrköpta erfarenheter, efter och 80-talens trassel, om värdet av en fungerande lönebildning, byggt på parternas självständighet, ansvar för samhällsekonomi och inbördes tillit, riskerar slås i spillror. Där kollektivavtalen och fackliga närvaron på de enskilda arbetsplatserna trycks undan kommer förr eller senare regerings och riksdags lagstiftningsmakt behöva ta över. Då har Sverige fått en statlig lönepolitik och öppnat dörrarna för arbetsmarknadslagstiftning som nog mer påminner om den amerikanska än vad vi kallar den svenska modellen. Socialdemokraterna har en roll fylla för medverka till upprätthålla en ordning där parterna på arbetsmarknaden självständigt ansvarar för lönebildningen, utan statligt ingripande. Sveriges ekonomiska styrka kan aldrig bäras av statlig inkomstpolitik där regering och riksdag blandar sig i avtalsfrågor. Därför måste avgiftskopplingen till nivån på arbetslösheten i respektive bransch tas bort. A- kasseavgiften bör vara låg, stimulera till anslutning och utformas så den premierar riskspridning mellan olika arbetstagargrupper på arbetsmarknaden. A-kassornas självständighet från staten behöver värnas och befrias från risken av ett direkt eller indirekt förstatligande. Värna ekonomins stötdämpare Arbetslöshetsförsäkringens funktion som automatisk stabilisator stötdämpare vid ekonomiska nedgångar försvagas av försäkringen omfas av allt färre till allt sämre inkomstskydd under omställning. Sveriges ekonomi riskerar vid kraftiga nedgångar, som vi sett runt om i Europa, dras in i en ond spiral. Ökad arbetslöshet med svagt inkomstskydd drar ned den inhemska konsumtionen och ekonomins nedgång förvärras ytterligare. Allt fler riskerar inte klara av betala räntor på 18

20 bostadslån. Bankerna riskerar hamna i trångmål och staten kan tvingas ryka in med stöd för landet ska klara fungerande kreditgivningen till hushåll och företag. Med försvagade stabilisatorer riskerar Sveriges ekonomi i stället bli allt mer beroende av löpande överskott i de offentliga finanserna statliga som kommunala för ha penningförråd ösa ur vid nedgångar i världskonjunkturer. Sverige ska ha sunda offentliga finanser, men priset för dumsnålhet riskerar bli högt i form av uteblivna investeringar i infrastruktur, kunskap och klimatsmart prisvärd energiförsörjning. Därför behöver en utvecklingsinriktad svensk ekonomi kraftfulla automatiska stabilisatorer. Sverige behöver kompetens inte allt lägre löner I tron det blir lättare för arbetsgivare hitta rätt kompetens ser regeringen till trycka ned reservationslönerna på arbetsmarknaden. Reservationslönen är som bekant en omskrivning för den lägsta lönenivå som krävs för acceptera en anställning. Och det är här som ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen kommer in i bilden. Arbetssökande som inte vill drabbas av indragen ersättning måste enligt reglerna ta erbjudna eller anvisade arbeten så vida lönen inte understiger 90 procent av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. Så ju mer regeringen kan trycka tillbaka ersättning i arbetslöshetsförsäkringen desto lägre blir reservationslönerna. Med fallande reservationslöner blir det svårare få kollektivavtalen fungera. Kollektivavtalen bygger i grund och botten på ett löfte om i konkurrens om jobben aldrig bjuda under varandra. Därför behöver Sverige en prisvärd arbetslöshetsförsäkring som tar spjärn mot regeringens ambitioner trycka tillbaka människors löner. Sveriges framtid byggs starkare av människors kunskap, färdigheter och kompetenser, inte genom tvinga människor lönekonkurrera ut varandra. Arbetsmarknad i förändring kräver aktiva insatser för omställningen Under alliansregeringens styre har landet fått uppleva konsekventa neddragningar i arbetsmarknadspolitikens aktiva innehåll. Resurserna hamstras för få omgivningen tro de riktas till verkligt behövande grupper. I själva verket handlar det om politisk snålhet, passivitet och senfärdighet som snarare leder till ihållande hög arbetslöshet och bestående svårigheter för unga och nyanlända etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitik håller gradvis på förlora sin aktiva funktion för matchning och kompetensförsörjning. Runt om i landet lever arbetsplatsernas brist på arbetskraft med rätt kompetens inom samma postnummerområde som långtidsarbetslösa. Samtidigt har Sverige under alliansregeringens styre fått utstå otillräckliga satsningar inom utbildningspolitiken. Grund- och gymnasieskolan behöver därför förstärkas för ge unga människor grunder för jobb och vidare studier. Yrkesvux- och yrkeshögskolans utbildningar är för få och förmår inte svara upp mot de kompetensbehov som landets arbetsplatser behöver. Den nationella finansieringen av vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning behöver därför utvecklas för främja människors anställningsbarhet och näringslivets kompetensförsörjningsbehov