Konsekvenser av den spanska arbetsreformen 2012 och dess betydelse för en flexiblare arbetsmarknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser av den spanska arbetsreformen 2012 och dess betydelse för en flexiblare arbetsmarknad"

Transkript

1 Konsekvenser av den spanska arbetsreformen 2012 och dess betydelse för en flexiblare arbetsmarknad

2 Förord Industrin inom Europa genomgår stora och grundläggande förändringar. Finanskris och den därefter följande skuldkrisen har påverkat efterfrågan och sysselsättning negativt. Industrin genomgår en omfattande strukturomvandling. På svaga marknader skärps också konkurrensen mellan företag och för att underlätta för den inhemska industrin att ta sig framåt har vid sidan av flera krisdrabbade mindre länder även stora länder som Italien och Spanien genomfört ett antal reformer på arbetsmarknaden. Med modernare och för en global konkurrens bättre anpassade regler kan förutsättningarna för industrin i dessa länder förväntas förbättras, åtminstone i relativa termer. Förändringar i regelsystem för arbetsmarknaden inom Europa kan påverka företagens val av lokalisering av produktion. Förändringarna påverkar också konkurrensförutsättningarna mellan inhemsk industri och industri från andra länder. För svensk industri är det därför viktigt att reformerna på arbetsmarknaden inom Europa analyseras. Vi behöver förstå både de mer direkta konsekvenserna och hur dessa reformer på andra sätt kan förväntas få betydelse för konkurrenskraften framöver. Teknikföretagen har därför gett Meysam Sadegh i uppdrag att skriva två separata rapporter om konsekvenserna av de senaste reformerna på arbetsmarknaden i de för oss viktiga länderna Italien och Spanien. Meysam Sadegh har civilingenjörsexamen från Chalmers och efter att ha arbetat flera år inom finans och strategi i London och Stockholm, läser han f.n. en MBA på IE Business School i Madrid. Stockholm i januari 2013 Anders Rune Chefekonom Teknikföretagen

3 Sammanfattning Spaniens senaste ekonomiska kris kan i flera avseenden särskiljas ifrån den i andra krisdrabbade euroländer. Obalanserna drevs tidigt fram i privata sektorn genom sänkta räntor och bankernas omfattande kreditmöjligheter till privatpersoner och företag vilket gav upphov till en fastighetsbubbla. Med den globala krisen påverkades även den spanska handeln och kapitalmarkanden samtidigt som många skuldsatta byggprojekt avbröts eller står idag tomma. På några år lyckades den spanska ekonomin svänga från snabb tillväxt och överhettning till stagnation och massarbetslöshet. Samtidigt har den spanska arbetsmarkanden sedan Franco-diktaturen präglats av starka lagar om anställningsskydd. Dessa skydd har gjort arbetsmarknaden stel och utan direkt anpassning till en konkurrenskraftig omvärld. När arbetsmarkanden för visstidsanställningar avreglerades 1984 växte även den duala eller delade arbetsmarknaden som idag motsvarar hela 40 procent av den spanska arbetskraften medan tillsvidareanställda utgör resten. Konsekvensen av den delade arbetsmarknaden blev att visstidsanställda fungerat som en sysselsättningsbuffert under goda ekonomiska tider medan denna grupp även är den främsta andelen som sägs upp vid konjunktursnedgångar. Den 10 februari 2012 tog Spaniens regering ett historiskt steg att reformera flera av landets äldsta bestämmelser i arbetslagstiftningen rörande anställning samt uppsägning av tillsvidareanställda. De nya reglerna, sammanfattade i lag 3/2012, introducerar en anställningsform till den spanska arbetsmarkanden för tillsvidareanställningar med 12 månaders provanställning utan arbetstagarens rätt till avgångsvederlag för första året. Efter ett par parlamentariska omläggningar publicerades den nya arbetsreformen den 8 juli 2012 och den trädde i kraft samma dag och därmed ersattes den gamla spanska arbetslagstiftningen. Dessutom får tillsvidareanställda som idag blir uppsagda på grund av arbetsbrist det lagstadgade avgångsvederlaget sänkt från 45 dagars ersättning per tjänstegjort arbetsår till 33 dagar. Utbetalningsperioden förkortas även från maximalt 42 påföljande månader till 24 månader samtidigt som de olika uppsägningskategorierna har förenklats. Arbetsgivare som påvisar försvagade ekonomiska förutsättningar eller verksamhetsförluster över tre påföljande kvartal kan därutöver begära att få avgångsvederlaget sänkt ännu mer. Den lagstadgade ersättningen blir då 20 dagars ersättning per tjänstegjort år med högst 12 påföljande månadsbetalningar. Den nya reformen innefattar även en rad ekonomiska incitament för att anställda unga samt kvinnor. Förändringarna i Spanien är vågade och drastiska samtidig som de av reformkritiker uppfattas ha mer begränsade kortsiktiga positiva effekter på arbetsmarknaden. Det som bör begrundas i detta sammanhang är att de nya arbetsreformerna lagt en tydlig grund för hur förändrade strukturer kan växa fram i Spanien och varför dessa blir nödvändiga för att länder, företag och även individer bättre ska kunna konkurrera i en globaliserad omvärld. Den praktiska betydelsen av arbetsreformerna i Spanien kommer dock att behöva mer tid innan de samhällsekonomiska effekterna kan utvärderas. 2

4 Inledning Under de senaste åren har allt fler ekonomer och politiker i Europa talat för att flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden, eller labour market flexsecurity, inte längre behöver vara varandra motsats 1. Flexsecurity-modellen som exempelvis präglar den danska arbetsmarknaden balanserar extern lagstiftad anställningstrygghet med företags- eller branschspecifik anställningsflexibilitet. Fördelarna med denna arbetsmarknadspolitik handlar inte bara om den praktiska möjligheten för företag att ställa om vid konjunktursvängningar eller hantera globaliseringen, utan även om ett ändrat förhållningssätt till arbete och arbetsmarknad. Flexsecurity-modellen anses också vara en väg till strukturomvandling som i sig är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt, ökade reallöner och förbättrad välfärd 2. Utifrån dessa samband anses Spanien ha den mest föråldrade arbetslagstiftningen i Euroområdet. Lagarna kombinerar komplexa procedurer med juridiska restriktioner för hur arbetsgivare kan säga upp personal och därtill tvingas betala ut stora summor i avgångsvederlag. Som på den italienska (men även den svenska) arbetsmarkanden så återkommer den delade eller duala arbetsmarknaden i Spanien, där sysselsättningen delats upp mellan de trygga tillsvidareanställda och de ständigt osäkra visstidsanställda. Under den senare ekonomiska tillväxtfasen mellan åren , ökade de nominella lönerna i Spanien med uppemot 40 procent. Denna utveckling bidrog även till att de genomsnittliga bostadspriserna i Spanien ökade med cirka 190 procent 3. Genomsnittliga bostadspriser i Spanien ( ) (euro / kvadratmeter) Nominella Priser Reala priser (1996) Källa: Sociedad de Tasación och IE Business School, Department of Economics, feb 2012 Med det kraftigt försämrade ekonomiska läget i Europa och omvärlden nådde krisen också den spanska ekonomin och arbetslösheten steg till en ny bottennivå. Den öppna arbetslösheten mellan 2007 och december 2012 ökade från 7,3 procent till 25,8 procent. Som under tidigare ekonomiska kriser i Spanien följde omfattande uppsägningar av 1 Balansen mellan trygghet och flexibilitet på svensk arbetsmarknad, S.O. Littorin, Regeringskansliet, 2 jun Ibid. 3 The Housing Market in Spain: Will Prices Continue to Fall?, IE Business School Department of Economics, feb

5 visstidsanställda på grund av att dessa inte lyckades förnya sina kontrakt till att få tillsvidareanställningar 4. Från fackligt håll har de största företrädarna länge kritiserat de dåliga arbetsvillkoren för visstidsanställda. Paradoxalt nog motsätter sig facket även de nya arbetsreformerna som i själva verket skapar en större överensstämmelse med den duala arbetsmarknaden 5. En orsak är att majoriteten av de fackligt anslutna tillhör gruppen tillsvidareanställda av den spanska arbetskraften vilket skapar en intressekonflikt. En ytterliggare iakttagelse är att år 2011 var endast 17 procent av den spanska arbetskraften fackanslutna vilket kan jämföras med Sverige där fackligt medlemskap uppgick till 71 procent 6. Det låga medlemskapet i spanska facken beror bland annat på att anställningsskyddet oftast förhandlats utan direkt fackligt anknytning och istället hanterats centralt via regeringen och industriföreträdare. Därtill har lönebildningen blivit missvisande då kollektiva löneförhandlingar ofta skett på branschnivå och då mellan fack och industrirepresentanter. En konsekvens har blivit att lönesättningen inte tagit hänsyn till företag i en stark tillväxtfas som velat betala konkurrenskraftigare löner för att både utveckla och bevara kompetens. På motsvarande sätt har företag i en nedåtgående konjunktur inte haft möjligheten att sänka löner eller periodiskt frysa lönerna varvid enda alternativet varit att säga upp personal till en mycket högre engångskostnad. Med låg flexibilitet i lönesättning har det varit svårt för företag att hänga med konkurrensen både under perioder av god ekonomisk tillväxt och exempelvis under den nuvarande ekonomiska krisen. Som tidigare omnämnts har procedurer för anställning och uppsägning av personal varit mycket invecklade och kostsamma i Spanien. Den spanska arbetsmarknaden omfattas av närmare 30 olika juridiska anställningsavtal med särskilda regler både kring arbetsskydd och arbetsträtt. Utvecklingen beror bl.a. på att många av dessa avtal har följt med tidigare arbetsreformer och därmed fortsatt påverkat arbetsmarknadens funktionssätt. En konsekvens av detta har, precis som i Italien, varit att uppsägning av personal ofta blir en utdragen process som ekonomiskt missgynnar de flesta parter (förutom eventuellt den juridiska kåren eller de fackliga företrädarna). Sammantaget har Spanien onekligen haft flertalet djupgående strukturella problem där en förlegad arbetsmarknadspolitik även bidragit till landets begränsade förmåga att hantera en flexibel, produktiv och konkurrenskraftig arbetsmarkand. Dessutom bidrog en skulddriven ekonomisk tillväxt samt ett konstant handelsunderskott till en överhettad marknadstillväxt, ett skuldberg samt till en brusten bostadsbubbla. Spanien har sedan 2011 genomdrivit flera drastiska reformpaket, besparingsprogram och särskilda arbetsreformer som ska vända den negativa trenden i spanska ekonomin, dess rekordhöga arbetslöshet för att successivt återskapa tillväxten samt marknadens förtroende. Denna rapport kommer i följande kapitel att sammanställa och analysera de arbetsreformer den spanska regeringen antog under Målsättningen är att kartlägga och summera 4 Record Greek jobless rate highest in euro zone in September, Reuters, 6 dec The reform of the Spanish labour market is politically costly, and will only bring minor economic changes Vicente Cuñat, London School of Economics and Political Science, Apr Trade Union Density, OECD, Dec 2012 samt 4

6 betydelsen av de nya bestämmelserna för den spanska arbetsmarknadens konkurrenskraft, ökade produktivitet och ambitionen att minska gapet i den duala arbetsmarknaden. 1. Spanska arbetsmarknadens resa och fall När den första demokratiska regeringen formades i Spanien under 1970-talet, lämnades landets arbetslagstiftning relativt oförändrat. Det primära skälet var att regeringen fann svårigheter och motstånd att montera ner den redan etablerade arbetsmarknadsmodellen som byggde på Franco-diktaturens stela lagar om arbetsskydd och förbud av fackföreningar. Arbetsmarknaden fortsatte präglas av livstidsanställningar och anställningstrygghet. Trots ökat intresse för lagstiftning av facklig representation och kollektiva avtalsförhandlingar, återkom det kraftiga motståndet till att reformera lagarna om det spanska arbetsskyddet. Landet var dock i behov av en förnyad arbetslagstiftning bland annat för att främja den demokratiska andan i Spanien. Utveckling ledde 1980 till att det spanska parlamentet godkände den nya Spanska Arbetslagstiftningen ( Ley del Estatuto de los Trabajadores ). Den nya lagen karaktäriserades av två huvudområden där den ena var ett fortsatt starkt anställningsskydd med begränsade möjligheter till uppsägning av tillsvidareanställda eller regional tvångsomplacering. Det andra huvudområdet var den utbredning av kollektiva avtalsförhandlingar som fick ske stegvis både på provins- och branschnivå. Fram till mitten av 1980-talet stod tillsvidareanställda för cirka 90 procent av den totala arbetskraften i Spanien. Visstidsanställda fick enbart utföra säsongsarbeten som till exempel arbete inom jordbruk och turistnäringen. Skulle en tillsvidareanställd emellertid bli uppsagd på grund av arbetsbrist, var en arbetsgivare som ett första steg tvungen att erbjuda 20 dagars ersättning för varje år av tjänstgöring och då under 12 påföljande månadsbetalningar 7. Skulle arbetsdomstolen i ett andra steg döma att uppsägningen varit ogiltig, hade arbetstagaren antingen rätten till en återanställning eller ett större avgångsvederlag på motsvarande 45 dagars ersättning för varje år av tjänstgöring med maximalt 42 månatliga utbetalningar. Denna regel kom att prägla den spanska arbetsmarknaden fram till de nya reformerna i februari Spanska arbetsmarkanden för visstidsanställda liberaliserades 1984 som då präglades av energi- och råvaruintensiv industriproduktion inom gruvnäringen, varvs- och stålindustrin. Samma år liberaliserades arbetsmarknaden med en ny anställningsform för visstidsanställda för att tillgodose industrin, men än viktigare den säsongartade turistnäringen och byggnadssektorn. Den nya anställningsformen av visstidsanställningar innebar högst 8 dagars ersättning per intjänat arbetsår och den totala livslängden på kontrakt var 36 månader 8. Efter denna anställningsperiod kunde arbetsgivare antingen välja att anställa personen som tillsvidareanställd eller avsluta arbetsavtalet. Konsekvensen av denna reform blev tämligen oönskad eftersom duala arbetsmarkanden ökade lavinartat och år 1990 motsvarade visstidsanställda cirka 35 procent av spanska arbetsmarkanden. En ytterliggare konsekvens av reformen blev att övergången från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar sjönk från 18 procent 1987 till 5 procent Som en konsekvens av det höga oljepriset förlamades industrinäringen och arbetslösheten sköt under mycket kort tid upp till närmare 20 procent. Spanien skulle 7 Two-tier employment protection reforms: The Spanish experience, Bentolila, Dolado and Jimeno (2008) 8 The unresolved issue of the 2012 Spanish Labour Market Reform, Hernandez, IE Business School, jan Ibid. 5

7 återigen uppleva en rekordhög arbetslöshet tio år senare under 1994, då på motsvarade 24,6 procent. 10 Divergensen på den spanska arbetsmarknaden fortsatte öka och från år 2007 till år 2011 hade andelen visstidsanställda ökat från 33 procent till hela 40 procent 11. Nedanstående graf sammanfattar hur en konjunktursvängning kan slå hårt mot de visstidsanställda relativt tillsvidareanställda och egenföretagare. Grafen sammanfattar även effekten av sysselsättningsgraden under ekonomisk nedgång. Mellan 2007 och mitten av 2012 minskade sysselsättningsgraden för visstidsanställda med 36 procent medan nedgången för tillsvidareanställda var enbart 6 procent. Bilden påvisar även hur stark det spanska anställningsskyddet har varit för tillsvidareanställda där arbetsgivare ej kunnat anpassa bemanningen efter gällande ekonomisk konjunktur. Sysselsättningsgrad efter anställningsform Spanien ( ) 110 Index 2007= Tillsvidareanställd Egenföretagare Visstidsanställd kv 3 94 kv 3 86 kv Tillsvidareanställda Egenföretagare Visstidsanställda Källa: Nationella räkenskaper, Haver Analytics, Jul 2012 På motsvarande sett visar nästa bild hur sysselsättningen bland de yngre och män allmänt minskade under finanskrisen. En orsak är återigen den strukturella effekten av den delade arbetsmarknaden där visstidsanställda oftare fungerar som en sysselsättningsbuffert än som en långsiktig arbetskraft. Majoriteten av de visstidsanställda har även lägre utbildning och är yngre (här mellan år) Spain Jobless Crisis Deepens, The Wall Street Journal, WSJ.com, 28 apr The Different Paths of Greece and Spain to High Unemployment, ritholtz.com, 28 nov Evaluating the 2012 Spanish labour market reform, Péréz et al, Department of Economics, U. Pablo Olavide, 31 aug

8 Total sysselsättningsgrad utifrån ålder (2007, 2009, 2011) Procent Ålder Män Kvinnor Källa: Organization for Economic Co-operation and Development (2012) Upprepade visstidsanställningar kan även innebära att arbetsgivare undviker att kompetensutveckla personalen vilket aggregerat skapar en mindre produktiv sysselsättning och en lägre förädlingsnivå i. Utvecklingen har även förorsakat stora ekonomiska och sociala klyftor mellan olika åldersgrupper och regioner vilket även bidragit till större samhällsklyftor 13. Under det första decenniet av 2000-talet skapades en tredjedel av de nya jobben i Europa i en expansiv Spansk ekonomi. En bidragande faktor till sysselsättningsökningen var den snabbväxande byggnads och infrastrukturssektorn i Spanien (och även i Portugal) vilket särskilt underblåste visstidsanställningar i entreprenadsektorn. År 2007 var nästan 13 procent av spanska arbetskraften sysselsatta inom byggsektorn 14. Denna kraftiga polarisering av arbetskraft i byggsektorn skulle senare visa sig ha förödande konsekvenser för spanska ekonomin och den kraftigt ökade arbetslösheten. Mellan 2007 och 2011 föll bidraget från spanska byggnadssektorn som andel av BNP med cirka 35 procent. Under samma period stod 60 procent av sysselsättningsminskningen i spanska byggsektorn och cirka två tredjedelar av alla uppsägningar i Spanien gällde visstidsanställda 15. Det kan med denna utveckling konstateras att den visstidsanställda andelen av spanska arbetsmarknaden är ytterst volatil med stark korrelation till konjunkturcyklerna. Nästkommande kapitel beskriver höjdpunkterna i Spaniens nya arbetsreform och dess betydelse vid uppsägningar och rekrytering av personal. 2. Spanska arbetsreformen februari 2012 Den nya Spanska arbetsreformen (3/2012) godkändes den 10 februari Trots att lagen trädde i kraft redan två dagar efter dess annonsering den 12 februari 2012 så skedde ett par överläggningar i parlamentet med smärre justeringar av lagen. Resultatet blev en slutlig publicering av den kompletta arbetsreformen den 6 juli 2012 vilken trädde i kraft den 8 juli 2012 och därmed ersattes den tidigare arbetslagstiftningen Unemployment in Spain: An Analysis of Labor Mobility and Young Adult Unemployment, V. Garcia-Rubiales, Stanford University (2004) 14 Ibid. 15 Spanish Labour Force Survey 2012, 16 Detailed summary of the changes to employment legislation, following the approval of Law 3/2012 dated 6 July, jul 2012 Clifford Chance 7

9 Huvudsyftet med de nya reglerna är att främja större flexibilitet i arbetsmarknaden, skapa nya ekonomiska incitament för att anställda långtidsarbetslösa samt öka stabiliteten i sysselsättning för visstidsanställda. Det senare ska uppnås bland annat genom regler och nya ekonomiska incitament som till exempel avdrag för sociala och arbetsgivareavgifter 17. För att därtill minska gapet i den tvåbenta eller duala arbetsmarkanden i Spanien samt öka den totala arbetskraftens rörlighet godkändes även nya regler som sänker kostnader för uppsägning av tillsvidareanställda. Målsättningen med den regeln är att på sikt även minska gapet mellan de kostnader som uppkommer vid uppsägning av visstidsanställda och arbetstagare som är tillsvidareanställda. Arbetsgivare kommer även att behöva bli tydligare i att ange orsakerna till uppsägningar och då på grund av ekonomiska skäl eller arbetsbrist. Bemanningsföretag för visstidsanställningar ska via statliga stöd även kunna erbjuda arbetstagare som varit visstidsanställda diverse former av kompetensutveckling. Målsättningen är att förnya visstidsanställdas utsikter att efter en kortare anställning kunna få en fast anställning. (fr.o.m. 1 januari 2013 begränsas visstidsanställningar till maximalt 24 månader från tidigare 36 månader.) En ytterliggare åtgärd som kommer att vara fördelaktigt för små och medelstora samt nyetablerade företag, är en ny anställningsform med prövotid på tolv månader. Spanska parlamentet har sedan ekonomiska reformer från 2010 även höjt pensionsåldern till 67 år 2013 istället för dagens 65 år. Övergångsperioden uppskattas löpa till Till skillnad från den italienska arbetsreformen som präglades av nya regler för uppsägningar, fokuserar den spanska motsvarigheten på olika statliga stöd och ekonomiska stimulanser för att rekrytera in till arbetsmarkanden. I nästföljande avsnitt följer en sammanfattning av de nya uppsägningsreglerna samt av nya stimulansprogram för rekryteringar. Nya bestämmelser för individuell (objektiv eller ofrivillig) uppsägning Med de nya arbetsreformerna introducerades nya procedurer för uppsägning av både kollektivt tillsvidareanställda samt enskilda personer på företag med 50 eller fler anställda. Regeringens ambitioner med de nya reglerna är primärt att sänka arbetsgivarnas stora uppsägningskostnader samt minska fackliga ombuds inflytande i slutförhandlingarna för att därmed ge arbetsgivare större frihet att hantera uppsägningar under arbetsdomstolens tillsyn. Den nya arbetsreformen introducerar även fyra förenklade kategorier av uppsägningar vilka sammanfattas nedan 19 : 1. Ekonomiska skäl Kollektiva uppsägningar kan komma att bli aktuella efter verksamhetsförluster som varat i tre påföljande kvartal. Därtill kan även en negativ utveckling av försäljning eller rörelseresultat föranleda behovet av kollektiva uppsägningar. 17 Labor market reform, Ministry of Economy and Competitiveness, feb Trade unions strike over proposed pension reforms, eurofond.eu, 31 mar Summary of the most important aspects of Royal Decree Law 3/2012 proposing urgent measures for the reform of the labor market, Jones Day, One Firm Worldwide, 30 mar

10 2. Operativa eller tekniska skäl Tillfällen då teknologisk rationalisering kan komma att påverka bemanningsbehovet. 3. Organisatoriska skäl Förändringar i system eller rutiner kring hur arbeten genomförs varvid personal blir övertaligt. 4. Produktionsskäl Bygger på förändringar i marknadsefterfrågan av produkter eller tjänster varefter arbetsgivarens personalstyrka kan behöva justeras. Den kanske mest fundamentala förändringen i den spanska arbetsreformen 2012 är den avsevärt lägre kostnadsbilden för arbetsgivare vid uppsägning av tillsvidareanställda. För att aktivt reducera gapet mellan tillsvidareanställda och de visstidsanställda, innefattar den nya arbetsreformen alltså en reducering av både kostanden och perioden för vilket en arbetsgivare blir skyldig att utbetala avgångsvederlag. Förutom de förenklade objektiva skälen för uppsägning av kollektivanställda kommer individuella uppsägningar att baseras på uppsägningskategorierna beskrivna ovan. Avgångsvederlaget för individuella uppsägningar med de nya reglerna sänks från 45 dagars ersättning för varje inarbetad år ned till 33 dagar. Även utbetalningsperioden sänks från tidigare maximalt 42 påföljande månadsbetalningar 20 till högst 24 påföljande månadsbetalningar 21. I praktiken innebär lagändringen att tillsvidareanställda som sagts upp efter exempelvis 30 års tjänstgöring har rätt till 33 dagars ersättning för varje inarbetad år men dock upp till 24 arbetsår, (d.v.s. 33 dagars bruttolön under 24 påföljande månadsbetalningar) 22. Denna ersättningsmodell genomsyrar även hela den nya arbetsreformens förordningar kring avgångsvederlag. Om arbetsgivaren kan påvisa att verksamheten under tre påföljande kvartal visat förlust kan arbetsgivaren motivera att högst utbetala motsvarande 20 dagars ersättning för varje inarbetat år och då med högst 12 påföljande månadsbetalningar. 23 En annan viktig lagändring, som förklaras närmare i nästa avsnitt för kollektiva uppsägningar av tillsvidareanställd personal, är att arbetsgivare inte längre behöver ansöka om det statligt reglerade uppsägningstillståndet. Tillstånd som behövts för uppsägning av tillsvidareanställd personal kunde tidigare ansökas hos statliga myndigheter enbart efter fackligt samråd. Utifrån de nya bestämmelserna räcker det med att en arbetsgivare informerar facket om behovet av uppsägningen för att sedan i egen regi och med direkt tillsyns hos lokal arbetsdomstolen verkställa och slutförhandla om densamma. Nya bestämmelser för kollektiva uppsägningar Före de nya bestämmelserna behövde arbetsgivare vid behov av uppsägning av personal först överlägga med fackliga företrädare ( work council ) innan en formell ansökan om det statliga uppsägningstillståndet kunde ske hos arbetsmyndigheten. Skulle en arbetsgivare 20 Spain s Employment Law and 2012 Labor Reform, Fisher & Phillips LLP, 6 jun oskälig uppsägning utifrån tolkning unfair dismissal 22 EMEA Labour and Employment Law Newsletter, Ernst & Young, våren Spain s employment law and 2012 labor reform, Fisher & Phillips LLP, 6 jun

11 komma överens med fackens ombud, utfärdades uppsägningstillståndet automatiskt medan det i alla andra fall avslogs. Denna procedur som opartiskt översågs av lokal arbetsdomstol gav facken ett ansenligt förhandlingsutrymme eftersom dessa enkelt kunde välja bort en uppgörelse och därmed avslå arbetsgivares ansökan om uppsägningstillståndet. Förutom i situationer då företag befann sig en akut ekonomisk kris, blev konsekvensen av denna två-partslösning att företaget ofta fick betala ett mycket högre avgångsvederlag än det lagstadgade beloppet 24 (som innan de nya bestämmelserna motsvarade maximalt 45 dagars ersättning för varje inarbetad år av tjänstgöring och högst under 42 månatliga utbetalningar). Med de nya bestämmelserna slopas alltså detta särskilda krav att arbetsgivare enbart efter förhandling med facket kan ansöka om det administrativa uppsägningstillståndet. Däremot behöver formella samtal med fackliga representanter ändå föras men enbart i försök att uppnå en uppgörelse. Om en arbetsgivare under samtalen skulle uppleva att en uppgörelse med facket inte kommer att uppnås kan arbetsgivare direkt gå vidare med att genomföra kollektiva uppsägningar i egen regi 25 och då under fortsatt tillsyn hos arbetsdomstolen 26. En annan intressant lagändring är att kollektiva avtal ( Collective Bargaining Agreements eller CBA ) på branschnivå, som tidigare varit bindande till respektive arbetsgivare, kommer att kunna ersättas med kollektiva avtal på företagsnivå. Förändringen kommer att gynna arbetsgivare som får större utrymme att justera samt hantera de totala utgifterna för tillsvidareanställd personal under själva anställningen. Nedan följer några exempel på de frågor som berörs när de nya arbetsreformerna ger företräde till kollektiva avtal på företagsnivå: 27 Total årlig lön, pensioner och tillägg för sjukvård och semester Övertidsersättning för heltidsanställning samt skiftarbete Arbetsfördelning av olika arbetsmoment Arbetsskift och semesterplanering Bestämmelser för sjukpenning, pensioner och karensdagar Vid kollektivanställning blir den nya uppsägningstiden 15 betalda arbetsdagar som motsvarar uppsägningsperioden och därtill ett lagstadgat avgångsvederlag på motsvarande 20 dagars ersättning för varje inarbetad tjänsteår att utbetalas under högst 24 påföljande månader. Med reformerna har ombudens förhandlingsutrymme vid kollektiva uppsägningar och avstängningar på arbetsplats, begränsats påtagligt. Dessutom ska framtida och branschspecifika avtalsförhandlingar för lönebildning primärt anpassas till varje branschs långsiktiga ekonomiska förmåga att betala dessa löneökningar. Vidare kommer den lokala arbetsförmedlingens roll, som tidigare varit relativt beskyddande till arbetstagarens fördel, att begränsas till medling vid kollektiva uppsägningar samt vid förhandlingar om arbetstidsförkortning. 24 Spain passes major labour law amendments that curtail the leverage of works councils and collective bargaining agreements, Baker & McKenzie, apr Ibid. 26 Summary of the most important aspects of Royal Decree Law 3/2012 proposing urgent measures for the reform of the labor market, Jones Day, One Firm Worldwide, 30 mar Spain passes major labour law amendments that curtail the leverage of works councils and collective bargaining agreements, Baker & McKenzie, 2 apr

12 Arbetsförmedlingen roll kommer i och med den nya reformen att försvagas i frågan om att motverka kollektiva omplaceringar. Tidigare hade lokala arbetsförmedlingar kunnat lägga blockad på kollektiva uppsägningar samt massomplaceringar. 28 Med de nya reformerna får arbetsgivare alltså ett mycket större inflytande och självständighet över erforderliga uppsägningar samt framtida bemanningsbehov. Däremot kommer den tidigare regeln som tillåter betalda arbetsdagar för förhandlingar att kvarstå medan det faktiska beslutet kommer att vara arbetsgivarens men under arbetsdomstolens opartiska tillsyn. 29 Ändrade regler för uppsägningar som ogiltigförklarats av arbetsdomstol I de fall tillsvidareanställda sagts upp på oskäliga grunder eller om uppsägningen ogiltigförklaras av lokal arbetsdomstol, kommer arbetsgivare fortsättningsvis behöva betala ett skadeståndsbelopp som motsvarar det som gäller för uppsägning på grund av objektiva eller ekonomiska skäl. Storleken på skadeståndet sänks från tidigare 45 dagars till 33 dagars lön per intjänat år och då med maximalt 42 påföljande månatliga utbetalningar. Ett tillägg är att vid framtida uppsägningar av denna form kommer en övergångsperiod att gälla. I praktiken betyder övergångsperioden att vid en uppsägning kommer den retroaktiva 45- dagarsregeln att löpa fram till den nya lagens införande 12 februari 2012 och därefter gäller 33-dagarsregeln fram till att resten av 42-månadsperioden har löpt ut. Skulle en person bli uppsagd 42 månader efter den nya lagens införande gäller således enbart 33-dagarsregelen. Ytterliggare tillämpningar Vid uppsägning av ekonomiska skäl i företag med färre än 25 anställda kommer Spaniens nationella arbetslöshetskassa FOGASA att ersätta upp till 8 dagar per intjänat arbetsår. 30 Införandet av detta statliga stöd kan bli avgörande för småföretagens överlevnad särskilt om 8-dagarsregelen jämförs med de tidigare lagstadgade uppsägningskostnaderna beskrivna ovan. Vid uppsägning på grund av ekonomiska skäl har en arbetsgivare med fler än 50 anställda en omplaceringsskyldighet. Detta blir dock i praktiken en tolkningsfråga då de nya reglerna minskar fackens och arbetsförmedlingens roll vid kollektiva uppsägningar. En arbetsgivares omplaceringsskyldighet kommer därför mer bli beroende på arbetsgivaren och uppsägningssituationen. 31 För kollektiva uppsägningar av tillsvidareanställda över 50 år behöver arbetsgivaren göra särskilda avsättningar. Syftet med avsättningarna är att staten ska kunna skapa en ersättningsplan efter det att avgångsvederlagets utbetalning löpt ut och arbetstagaren inte funnit nytt arbete. Eftersom de nya reglerna lyfter bort behovet av det statliga tillståndet som tidigare krävts för att säga upp tillsvidareanställd kollektivpersonal, avskaffas även ett annat tillstånd som tidigare behövts för att arbetsgivare ska kunna införa tillfälliga arbetstoppar, 28 Ibid. 29 Ibid. 30 Fondo de Garantia Salarial (FOGASA) är Spaniens främsta statliga a-kassasystem som implementerades Systemet har historiskt fungerat som en underliggande inkomstförsäkring för arbetslösa. Under lågkonjunktur har systemet dock varit avgörande för småföretags omorganisationer och personaljusteringar vilket även räddat dessa från konkurser (eurofund.eu, 14 aug 2009). 31 Summary of the most important aspects of Royal Decree Law 3/2012 proposing urgent measures for the reform of the labor market, Jones Day, One Firm Worldwide, 30 mar

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Konsekvenser av den italienska arbetsreformen 2012 och dess betydelse för en flexiblare arbetsmarknad

Konsekvenser av den italienska arbetsreformen 2012 och dess betydelse för en flexiblare arbetsmarknad Konsekvenser av den italienska arbetsreformen 2012 och dess betydelse för en flexiblare arbetsmarknad Förord Industrin inom Europa genomgår stora och grundläggande förändringar. Finanskris och den därefter

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR 2 ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING, AVA 2 VIKARIAT 3 SÄSONGSANSTÄLLNING 3 ANSTÄLLNING EFTER PENSIONERING 3 PROVANSTÄLLNING 3 KONVERTERING TILL TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011 Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 2009

Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 2009 Swedbank Analys Nr 5 31 augusti 29 Dansk arbetsmarknad i förändring några svenska lärdomar Den danska modellen med relativt låg anställningstrygghet, men hög inkomstsäkerhet, har framhållits som föredöme

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Uppdraget Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter kan flyttas från Norrbottens läns landsting

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-25 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOLLEKTIVAVTALET... 3 UPPDATERING... 3 BESLUTSORDNING... 3 KOSTNADER... 3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet. Gäller från 2015-08-01.

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet. Gäller från 2015-08-01. Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet Gäller från 2015-08-01. INNEHÅLL 1 Vad innebär löneväxling?... 3 2 Vem kan löneväxla till pension?... 3 3 Ersättningar som kan påverkas...

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

RECRUIT IT RIGHT OCH [FÖRNAMN EFTERNAMN] ANSTÄLLNINGSAVTAL

RECRUIT IT RIGHT OCH [FÖRNAMN EFTERNAMN] ANSTÄLLNINGSAVTAL RECRUIT IT RIGHT OCH [FÖRNAMN EFTERNAMN] ANSTÄLLNINGSAVTAL 747050-v1 Innehållsförteckning 1... Tillträdesdag och anställningsform... 3 2... Befattning... 3 3... Arbetstid, arbetsplats och bisysslor...

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Löneväxling vid Karolinska Institutet. Gäller från 2014-11-01

Löneväxling vid Karolinska Institutet. Gäller från 2014-11-01 Löneväxling vid Karolinska Institutet Gäller från 2014-11-01 Löneväxling vid Karolinska Institutet Dnr 1-647/2014 INNEHÅLL 1 Vad innebär löneväxling?... 1 2 Vem kan löneväxla till pension?... 1 3 Ersättningar

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Riktlinjer för personalplanering i Älvsbyns kommun

Riktlinjer för personalplanering i Älvsbyns kommun 1(5) RIKTLINJER DATUM 2013-03-18 Riktlinjer för personalplanering i Älvsbyns kommun Detta dokument ersätter Riktlinjer erbjudande om frivillig avgång i Älvsbyns kommun, fastställt av PU 2008-12-11 25 1.

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Varsel, arbetsbrist, uppsägning Varsel, arbetsbrist, uppsägning verksamhetsförändringar i privat sektor Akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Varsel, arbetsbrist, uppsägning

Läs mer

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Fakta om undersökningen Metod Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 500 intervjuer I dataseten på totalnivå är svaren viktade

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Anställningsskyddet internationellt. En genomgång av forskning om utformning och effekter

Anställningsskyddet internationellt. En genomgång av forskning om utformning och effekter Anställningsskyddet internationellt En genomgång av forskning om utformning och effekter Förord Svenska teknikföretag verkar i hård global konkurrens. Företagen är beroende av att Sverige kan erbjuda

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer