Framtiden i våra händer 11/2014. nya ministern slu-tillhörighet en av första frågorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtiden i våra händer 11/2014. nya ministern slu-tillhörighet en av första frågorna"

Transkript

1 11/2014 Framtiden i våra händer Filosofen gustaf Arrhenius tar över rodret vid institutet för framtidsstudier sid 24 nya ministern slu-tillhörighet en av första frågorna sid 4 Lönesättande samtal öppnar för möjligheter såväl som problem sid 8 tema: arbetsmiljö åbo universitet satsar på oberoende medlare sid 19

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. En skräddarsydd inkomstförsäkring Telefon: växel. e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel , Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Förhandlingarna mellan Arbetsgivarverket och Saco-S, OFR/S och Seko som avslut ades strax före halvårsskiftet resulterade i det nya omställningsavtalet som börjar gälla 1 januari Det har i tidigare nummer av Universitetsläraren skrivits om avtalet och de försämringar det innebär för visstidsanställda och doktorander. SULF reserverade sig i Saco-S representantskap när beslutet om att teckna avtalet fattades. Vår sektor har väsentligt fler visstidsanställda än andra delar av staten. Den svenska modellen innebär att de som ger upp något till exempel sin trygghet ska få något i stället, till exempel ett omfattande omställningsavtal. Därför är det av största vikt för förbundet att skapa trygghet för dessa medlemmar utöver de ansträngningar vi redan gör för att minska andelen visstidsanställda. För att minska effekterna av dessa försämringar kommer SULF nu att införa en kollektiv inkomstförsäkring för medlemmar. Målsättningen har varit att förhandla fram en försäkring väl anpassad till våra medlemsgrupper och därmed en skräddarsydd försäkring för dig som arbetar inom högskolesektorn och väljer att göra karriär inom högskolan. Exempel på sådana grupper är doktorander, postdoktorer, forskarassistenter och biträdande lektorer. De måste få möjlighet att ägna sig åt sin karriär och kunna känna att de är trygga även för den händelse att de drabbas av kortare perioder av arbetslöshet. En bra sådan försäkring ska ge upp till 80 procent av den inkomst man hade före arbetslösheten och omfatta alla medlemmar som blir arbetslösa och är medlemmar i en arbetslöshetskassa. Försäkringen ska dessutom ge en tydlig trygghet under en så lång period att den som vill byta sektor ska få möjlighet att göra det under ordnade former. Kvalitet i utbildning och forskning förutsätter att nydisputerade inte har sämre villkor än andra på arbetsmarknaden. För att skapa en karriär inom högskolan krävs arbetsro och möjlighet att ägna sig åt att bedriva forskning och utbildning av god kvalitet, att vidareutveckla sig. Det är illa nog att nydisputerade har svårt att se hur karriären kommer att gestalta sig bortom ett lapptäcke av tidsbegränsade anställningar. De ska inte också behöva oroa sig för ett alltför stort inkomstbortfall vid arbetslöshet. SULF:s inkomstförsäkring gäller fullt ut från 1 januari 2015, vilket betyder att de som uppfyller villkoren redan då ska kunna få ut försäkringen om de inte får inkomstförstärkning från Trygghetsstiftelsen under villkoren i trygghetsavtalets övergångsregler eller enligt omställningsavtalet. Försäkringen är också anpassad till att man efter tre års visstidsanställning hos samma arbetsgivare kan få utfyllnad av arbetslöshetskassan i 44 dagar, motsvarande två månader med a-kassa. Dessa bestämmelser gäller också doktorander. Den medlem som får ut dessa 44 dagars ersättning får sedan ersättning från försäkringen i upp till samma antal dagar som övriga försäkrade. SULF säkerställer nu att medlemmarna får en skräddarsydd inkomstförsäkring för högskolan som del av sitt medlemskap. Det innebär att de får trygghet att undervisa och forska för att meritera sig utan att behöva oroa sig för inkomsten under eventuell arbetslöshet. håkan lindkvist 1:e vice ordförande i sulf 2 Universitetsläraren 11/2014

3 innehåll 11: nya ministern vill se mer samverkan i sektorn ny rapport visar: 6 negativ publicitet påverkar inte förtroendet för forskning 8 Lönesättande samtal stärker chefens inflytande Foto: linda HÅkansson Foto: istock 10 skövde visade facklig bredd 12 Forskarsamarbete ska rädda östersjön 14 Ukä inleder utvärdering av forskarutbildning tema: ARbEtsmiLJö 16 vassaste kniven i lådan 18 kvinnliga universitetslärare oftare långtidssjukskrivna 19 oberoende medlare löser konflikter på åbo universitet 22 bara ett samtal bort 23 Etiköversyn kan lösa CEpn-konflikt 24 vi har ett gemensamt ansvar för framtiden 28 DEbAtt Fördomsfullt om sydafrikanska universitet Foto: susanne kronholm 29 högskolepedagogiken måste vila på akademisk grund 37 på gång sulf kalendarium 38 sulf informerar gästkrönika: 40 i centrum med rätt förutsättningar Foto: susanne kronholm 11/2014 Framtiden i våra händer Filosofen Gustaf Arrhenius tar över rodret vid Institutet för framtidsstudier sid 24 Nya ministern SLU-tillhörighet en av första frågorna sid 4 Lönesättande samtal Öppnar för möjligheter såväl som problem sid 8 Tema: arbetsmiljö Åbo universitet satsar på oberoende medlare sid 19 på omslaget: gustaf Arrhenius tillträder den 1 november som ny vd och forskningsledare vid institutet för framtidsstudier. Universitetsläraren nr 12/2014 har manus- och annonsstopp 31 oktober Universitetsläraren 11/2014 3

4 Nya ministern vill se mer samverkan i sektorn Många höjde nog på ögonbrynen när Helene Hellmark Knutsson presenterades som minister för högre utbildning och forskning. Själv blev hon lika förvånad. Hon signalerar ingen omstörtande agenda, men kan snart tvingas ta ställning till SLU:s framtida departementstillhörighet. text: marielouise samuelsson För SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, blev regeringsskiftet omvälvande i och med beslutet att landsbygdsdepartementet läggs ner. SLU som sedan 1977, då lärosätet inrättades, har tillhört landsbygdsdepartementet (tidigare jordbruksdepartementet) blir istället en del av näringsdepartementet. Såvida inte förändringen öppnar för att införliva SLU under utbildningsdepartementet, där Helene Hellmark Knutsson nu ansvarar för högre utbildning och forskning. SLU:s departementstillhörighet är dock ingenting som den nytillträdda ministern vill uttala sig om. Däremot finns SLU-frågan på ministerns långa listor över ärenden att sätta sig in i, personer och institutioner att träffa, besöka och lyssna till. Samverkan och samspel blir nyckel ord när Helene Hellmark Knutsson beskriver sina och regeringens ambitioner. Hon vill att lärosätena ska samverka (mera), med varandra och med näringslivet. Ministern själv måste också samverka, inom S/MP-regeringen och departementsinternt, som en av tre ministrar på det utbildningsdepartement där miljöpartiets Gustaf Fridolin är chef. Jag har ju lång erfarenhet av att vara politiker, men departementet är väldigt annorlunda jämfört med kommun och landsting, säger Helene Hellmark Knutsson. Från sina fyra år som finanslandstingsråd i opposition och tidigare nio år som kommunstyrelseordförande är hon framför allt van att ha ansvar för och inflytande över hela budgeten alternativt skuggbudgeten, nu får hon istället konkurrera med andra statsråd om bitar av budgetkakan. Hon jämför känslan av att komma ny till departementet med när hon som 31-åring rekryterades till det socialdemokratiska styret i Sundbyberg, en kommun med lång tradition av så kallat starka män. Ja, det är lite samma sak att bli minister som det var att som ung kvinna och i princip fritidspolitiker komma in i kommunpolitiken i Sundbyberg. Man kan apropå det notera att hon är andra kvinnan i en lång rad av män som haft politiskt ansvar över högre utbildning och forskning, enda undantaget var Lena Hjelm Wallén (S), mellan 1982 och Det känns stort och hedrande, det är ett viktigt och svårt område, säger Helene Hellmark Knutsson, som själv blev lika förvånad som många i sektorn över utnämningen. Kring vissa politikområden efterfrågas ministrars personliga erfarenheter och det blev stor uppmärksamhet kring att Helene Hellmark Knutsson saknar högskoleexamen. Hon har läst enstaka kurser vid Stockholms universitet, bland annat historia, en följd av att hon valde helklassisk linje i gymnasiet, där hon läste latin och grekiska. Hennes mer aktuella och politiska ingångar till framför allt forskning är erfarenheterna från regionpolitiken, där de ofta dominerande sjukvårdsfrågorna hör samman med klinisk forskning. Hon har också suttit som vice ordförande i Mälardalsrådet, en politisk-ideell organisation för samverkan mellan politik, näringsliv och akademi. När en minister tillträder formeras blixtsnabbt uppvaktande skaror av intressenter. Att IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien) lyckades locka Helene Hellmark Knutsson till det första framträdandet var ingen tillfällighet, IVA är ett sammanhang där hon redan känner sig hemma. Jag har varit där flera gånger som landstingspolitiker, hos IVA finns ett spännande nätverk. IVA-seminariet där hon debuterade hade rubriken Hur samspelet mellan universiteten och näringslivet ska förbättras. Det, liksom IVA:s ändamåls paragraf... till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling, har beröring med innovation, som regeringen särskilt lyfter fram genom att Stefan Löfven ska leda ett innovationsråd och att Mikael Dambergs statsrådsportfölj benämns närings- och innovationsminister. De senaste forskningspropositionerna har rubricerats Forskning och innovation, frågan är om Helene Hellmark Knutsson och Mikael Damberg kommer att lägga gemensamma propositioner? Mikael Damberg kommer jag självklart att ha ett nära samarbete med, säger Helene Hellmark Knutsson, som avstår från mer specifika svar om forskningsproppar. I regeringsförklaringen finns utfästelser som att basanslagen för forskning ska 4 Universitetsläraren 11/2014

5 foto: lasse skog foto: linda håkansson prioriteras upp, att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, att unga forskares villkor ska förbättras, att forskning ska respekteras som den långsiktiga verksamhet det är och att en ny forskningsproposition därför kommer att ha ett tioårigt perspektiv. Andelen kvinnliga professorer ska öka, Anders Lönn har utsetts till statssekreterare i utbildningsdepartementet. Precis som ministern har han sin bakgrund i i regionalpolitiken. Tidigare har han varit generalsekreterare för Mälardalsrådet. med hjälp av ett ännu inte utarbetat bonussystem och forskningsanslagen fördelas jämställt vi är ju en feministisk regering, som Helene Hellmark Knutsson påpekar. Antalet högskoleplatser ska ökas i hela Jag har ju lång erfarenhet av att vara politiker, men departementet är väldigt annorlunda jämfört med kommun och landsting. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning landet, kvaliteten i högskolan ska samtidigt höjas och arbetslivsforskningens resurser ska stärkas. Vi vill också göra satsningar på humaniora och samhällsvetenskap, säger Helene Hellmark Knutsson, som också gärna talar om lärarutbildningen; vikten av kvalitet och skolornas behov av fler lärare, i regeringsförklaringen talas om nationell samling för läraryrket. En hel del av ansatser och ambitioner känns igen från alliansens retorik och politik, den nytillträdda ministern berömmer också sina företrädare, bland annat för satsningar på forskning. Det är mycket som gjorts bra under alliansens år och det finns inget skäl att ändra på sådant som fungerar, säger Helene Hellmark Knutsson, som nämner Jan Björklund som en av personerna på listan över dem hon snarast vill träffa. När intervjun görs är budgeten fortfarande under beredning, än så länge saknas alltså konkreta besked om pengar, det finns heller inga tidsplaner för eventuella reformer och svaret på frågan om vad Helene Hellmark Knutsson vill åstadkomma blir av nödvändighet försiktigt: Jag ser fram emot att nå våra mål i regeringsförklaringen. l Nya namn tar plats i utbildningsutskottet text: marielouise samuelsson Valresultatet innebär att Yvonne Andersson, KD, förlorade den plats i riksdagen som hon haft sedan Därmed försvinner en av de inte alltför många riksdagsledamöter som har ett stort engagemang i samt kunskap om högre utbildning och forskning. Yvonne Andersson, som är filosofie doktor i pedagogik och universitetslektor vid Linköpings universitet, har suttit i utbildningsutskottet mellan 2010 och 2014, hon var suppleant i utskottet 2007 och 2010 och ordinarie ledamot 1998 och När en regerings majoritet är svag blir, vilket många har påpekat, riksdagen alltmer betydelsefull och utskotten därmed centrala för att förankra och förbereda beslut och för samverkan över partigränserna. Lena Hallengren, ordförande i utbildningsutskottet. Torkild Strandberg, vice ordförande i utbildningsutskottet. i det utbildningsutskott som nu utsetts är Lena Hallengren (S) ordförande och Torkild Strandberg (FP) vice ordförande, ingen av dessa kan sägas ha profilerat sig i frågor kring högre utbildning och forskning. Bland de övriga ledamöterna är det Ulrica Carlsson (C), Amar Jabin (MP), samt inte minst Betty Malmberg (M) och Thomas Strand (S) som hittills tillhört de som kan anses representera mest kunskap kring och politiskt intresse för det som berör universitet och högskolor. l Universitetsläraren 11/2014 5

6 Ny rapport visar: Negativ publicitet påverkar inte förtroendet för forskning Hellre negativ publicitet om forskning än ingen publicitet alls. Det är en av slutsatserna i rapporten Fusk och förtroende Om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning från Vetenskap & Allmänhet. text: Per-Olof Eliasson foto: Klas-Herman Lundgren Det här är ett första försök att titta på forskningsrapporteringen i Sverige, och det finns absolut anledning att titta djupare på det här. Maria Lindholm, chefsutredare på Vetenskap & Allmänhet Vetenskap & Allmänhet konstaterar i rapportens inledning att det är viktigt att allmänheten har ett stort förtroende för forskningen, inte minst för att samhället satsar så mycket pengar på forskning. Organisationen har därför i samarbete med SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier) vid Göteborgs universitet undersökt om medias rapportering om forskningsfusk minskar allmänhetens förtroende för forskningen. Efter att Ulrika Andersson, som genomfört undersökningen, gått igenom ett antal nyhetsmedia under perioden och jämfört med förtroendesiffrorna för forskning i de årliga SOM-undersökningarna har hon kommit fram till att rapporteringen om forskningsfusk inte verkar ha någon mätbar inverkan på förtroendet för forskningen. Och det kanske inte är så underligt eftersom bara tre procent av artiklarna och nyhetsinslagen handlade om fusk. Vidare konstaterar Ulrika Andersson i rapporten det välkända faktum att de som har störst förtroende för forskning har hög utbildningsnivå, i hög utsträckning läser morgontidningar och generellt litar på sina medmänniskor, medan de som har lägst förtroende har låg utbildning, inte läser morgontidningar och har mindre tillit till medmänniskorna. Därför drar Ulrika Andersson slutsatsen att rapporteringens inriktning i de flesta fall inte förefaller spela särskilt stor roll för förtroendet det viktiga är att alls exponeras för information och nyheter om forskning. Vidare konstaterar hon att forskningens synlighet utanför de akademiska väggarna är av särskild vikt för att stärka allmänhetens förtroende för forskning. Rapporten innehåller mycket uppgifter om forskningspublicering och allmänhetens attityder men alltså inga klockrena samband mellan fuskrapportering och forskningsförtroende. Rapporten har gett oss flera intressanta svar, men nästan väckt lika många nya frågor, säger Maria Lindholm, chefsutredare på Vetenskap & Allmänhet. Till exempel frågar hon sig vad människor lägger i begreppet förtroende. När man säger att man har förtroende för forskning, vad är det man har förtroende för? Är det forskningsämnet, eller den enskilde forskaren, eller för systemet som ser till att allt går rätt till? Nu har vi sökt pengar för att göra sådana fördjupade studier. Rapporten tar inte upp effekter av mediemarknadens förändring; hur allt större del av befolkningen hämtar sin huvudsakliga information från webben och exponerar sig allt mindre för allmänna nyhetsmedia. Det är sådant vi vill undersöka och som vi har sökt pengar för att göra. Vi har sökt medel för att generellt undersöka hur forskningsrapporteringen ser ut. Minskar andelen vetenskapsjournalister i förhållande till allmänreportrar och påverkar det rapporteringen? Det vore också intressant att undersöka hur forskningsrapporteringen ser ut i sociala medier och andra digitala kanaler. Den aktuella rapporten ser Maria Lindholm som en start. Det här är ett första försök att titta på forskningsrapporteringen i Sverige, och det finns absolut anledning att titta djupare på det här, säger hon. l Fotnot: Läs mer på: 6 Universitetsläraren 11/2014

7 foto: Håkan Lindgren Siffrorna saknas inte längre Universitetskanslersämbetet presenterar för första gången statistik över andelen tidsbegränsat anställda i akademin. Det här var efterlängtat, siffrorna saknas inte längre, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa. Problemet med många tidsbegränsade anställningar bland forskande och undervisande personal på landets lärosäten är en fråga som SULF har drivit hårt de senaste åren och bland annat uppmanat både regeringen och UKÄ att publicera statistik över tidsbegränsade anställningar per lärosäte. När uppgifterna inte fanns med i UKÄ:s årsrapport i våras gav SULF ut undersökningen Siffrorna som saknas. SULF:s chefsutredare Karin Åmossa är nöjd. Rapporten är efterlängtad och borde ha varit självklar långt tidigare. Siffrorna saknas inte längre. Det är oerhört glädjande att problemet med de osäkra anställningarna i akademin nu även erkänns från myndighetshåll, säger hon, och tillägger: SSF missgynnar föräldralediga SULF har påpekat för Stiftelsen för Strategisk Forskning att utlysningen av Ingvar Carlsson Award* missgynnar personer som är eller har varit föräldralediga. text: Per-Olof Eliasson Sökande som varit föräldralediga kan få dispens från kravet på att doktorsexamen inte får vara avlagd före 1 januari Däremot kan de inte få dispens från kravet att de efter sin postdok utomlands inte får ha börjat arbeta i Sverige före den 1 september SULF vill se ändrade kriterier så att föräldraledighet även i det andra Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef. fallet räknas av från tidsgränsen. SSF svarar i ett brev att målgruppen för bidraget är hemvändande postdoktorer och en ändring av den andra tidsgränsen skulle medföra att Nu finns alla förutsättningar att åstadkomma verkliga förändringar. Statistiken är i princip densamma som tidigare redovisats av SULF. I genomsnitt har 31 procent av alla universitetslärare och Karin Åmossa, SULF:s forskare en tidsbegränsad anställning. chefsutredare. Störst är andelen på Försvarshögskolan med 58 procent tidsbegränsat anställda, följt av Karolinska institutet med 49 procent. Minst andel har Högskolan i Borås och Högskolan Väst, båda 12 procent. l foto: Håkan Lindgren föräldralediga skulle kunna söka stödet vid fler tillfällen än de som inte varit föräldralediga. SULF:s förhandlingschef Robert Andersson menar att stiftelsens argument inte håller. Att föräldralediga kan söka flera gånger gäller också för det första kriteriet och jag förstår inte varför det är problem i ena sammanhanget men inte det andra. SULF tycker fortfarande att båda kriterierna skulle ta hänsyn till föräldraledighet, det är i själva verket så man brukar tänka för att ge alla samma chans att meritera sig efter doktorsexamen, säger Robert Andersson. l *Programmet Ingvar Carlsson Award vänder sig till hemvändande postdoktorer som vill fortsätta sin karriär vid ett svenskt lärosäte. SULF inför inkomstförsäkring SULF kommer att teckna en kollektiv inkomstförsäkring för sina medlemmar. Det beslutade förbundsstyrelsen på ett extrainsatt möte den 15 oktober. Försäkringen i bolaget Förenade Liv blir obligatorisk och träder i kraft 1 januari Behovet av en inkomstförsäkring uppstod när trygghetsavtalet tidigare i år sades upp av Arbetsgivarverket och ersattes med det nya omställningsavtalet (se Universitetsläraren nr 8/2014). I det gamla avtalet fanns en utfyllnad av inkomst vid arbetslöshet, som omfattade alla anställda, men så är inte fallet med omställningsavtalet. Jag är mycket glad över att våra medlemmar får en prisvärd och förmånlig inkomstförsäkring inkluderad i medlemskapet, säger förbundsordförande Mats Ericson. Se även ledaren på sidan 2 och SULF informerar, sidan 38, i detta nummer samt l kronor har fördelats av Vinnova till 15 forskningsprojekt som ska bidra till att Sverige når sina miljömål. Medlen har utlysts inom området transport- och miljöinnovationer. Den kunskap som kommer fram genom projekten leder till innovationer som bidrar till ekologisk hållbarhet, samtidigt som det skapas nya affärsmöjligheter och stärkt konkurrenskraft för Sverige, säger Rein Jüriado, handläggare på Vinnova, i ett uttalande. l Lund får ny ordförande Margot Wallström är som bekant ny utrikesminister och har därmed lämnat över ordförandeklubban vid Lunds universitet. Tillfällig efterträdare är styrelsens vice ordförande Lars Ljungälv. Nomineringsgruppen har påbörjat arbetet med att hitta en ny ordförande, meddelar universitetet på sin webblats. l Universitetsläraren 11/2014 7

8 Lönesättande samtal stärker chefens inflytande Lönesättande samtal innebär möjligheter men kan också innebära problem. Det anser Karin kronberg, ordförande i Saco-S-föreningen vid Högskolan i Skövde, ett av de lärosäten som startat processen i år. För mig är det väldigt tydligt att lönesättande samtal stärker chefens inflytande, säger hon. text: Per-Olof Eliasson foto: högskolan i skövde Högskolan i Skövde håller i skrivande stund på med lönesättande samtal för personalen på förvaltningen, och nästa år ska också medarbetarna på institutionerna få löner satta vid lönesättande samtal. Reaktionen bland medlemmarna inför övergången till lönesättande samtal har varit lite blandad, det finns de som tror att det här kommer att bli jättebra och det finns de som är oroliga för att de anser sig ha svårt att tala för sin egen sak. Vi kommer naturligtvis att utvärdera både processen och utfallet när årets lönerevision är avslutad, säger Karin Kronberg. Hon anser att lönesättande samtal öppnar för möjligheter samtidigt som det kan bli besvärligheter. Förutsatt att processen fungerar bra och att kommunikationen mellan anställd och chef fungerar tillfredsställande, kan det här bli något bra. Samtidigt ska man ha lagom förväntningar på vad det kan innebära i plånboken. Jag försöker tala om för medlemmarna att vi inte får mer pengar i systemet för att vi går över till en annan förhandlingsmodell. Karin Kronberg framhåller att ute på institutionerna finns det nog lärare som upplever att chefen inte vet vad medarbetarna gör i sin vardagliga yrkesutövning. Med lönesättande samtal kan man få chansen att konkret prata om vad man gör och vad man tycker fungerar bra Om man ska ha kritiskt tänkande medarbetare kan man inte samtidigt förvänta sig följsamma anställda. Karin Kronberg, ordförande för Saco-S-föreningen vid Högskolan i Skövde och mindre bra och kunna få chefens synpunkter på det. Om det fungerar väl skulle det kunna leda till positiva effekter, tror jag. Hon påpekar att resultatet kan bli väldigt bra men att det lika gärna kan gå riktigt illa. Om man som anställd upplever att det man gör inte värderas på ett rättvist sätt blir det mycket tydligare med lönesättande samtal. Det finns en luddighet i vad man lönesätts på och vilka prestationer som egentligen uppskattas och det krävs att chefen ska kunna kommunicera detta tydligt. Universitetslärare är vana att jobba självständigt och om chefen har en annan ståndpunkt än den anställde om hur arbetet ska läggas upp kan det bli en grund för verkliga konflikter, som kan gå personligt nära. Här finns en inbyggd motsättning i det akademiska systemet. Om man ska ha kritiskt tänkande medarbetare kan man inte samtidigt förvänta sig följsamma anställda. Karin Kronberg menar att lönesättande samtal förstärker linjeorganisationen där chefen bestämmer över vad medarbetaren ska göra. För mig är det väldigt tydligt att det här stärker chefens inflytande över verksamheten, säger hon. SULF har genomfört en undersökning bland Saco-S-föreningarna om processen att införa lönesättande samtal. 8 Universitetsläraren 11/2014

9 Förhandling mellan människor sker ständigt och i många sammanhang. Förr såg man förhandling som en tävling där den ena parten vann och den andra förlorade. Ett modernare synsätt är att god förhandling leder till bra lösningar för alla inblandade! Förhandling innehåller teorier, exempel, rollspel och intervjuer med kända personligheter från näringslivet och politiken. Boken behandlar vanligt förekommande förhandlingstaktik, hur den personliga kommunikationen och relationen mellan parterna påverkar förhandlingen och hur du kan argumentera mer effektivt. Förhandling är avsedd för kurser på universitet, högskola, utbildnings företag och företagsinterna utbildningar. Den är också lämplig för självstudier för dig som vill utvecklas som förhandlare. Bokens innehåll går att tillämpa på förhandlingar både i affärslivet, privat och inom andra områden. Förhandling innehåller mallar för planering, genomförande och utvärdering, i boken och på Nils Lindell är konsult, utbildare och coach och har mångårig erfarenhet av utbildningar inom projektledning, förändringsledning, förhandling och marknadsföring. (xxxx-x) Det har kanske inte gått så snabbt som man trodde i början på vissa lärosäten. Generellt är att de stora universiteten har en bit kvar jämfört med de mindre högskolorna eftersom de har en större organisation att hantera. Ofta måste arbetsgivarna ändra i organisationen och chefsstrukturen och de har kanske prioriterat andra frågor, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson. Undersökningen visar att lärosätena har helt olika tidsplaner för införandet. En del lärosäten kommer att införa lönesättande samtal i åtminstone delar av verksamheten redan i år eller nästa år. Ett mindre antal har infört det fullt ut redan nu. Andra kommer att fortsätta att sätta lönerna genom traditionell förhandling de närmaste åren. Eftersom lönesättande samtal enligt det centrala avtalet ska införas 2016, om man inte lokalt kommer överens om annat, ställs det inte på sin spets förrän en bit in på 2016, säger Robert Andersson. SULF kommer att stödja de lokala Saco S föreningarna i processen. Närmast kommer man att bearbeta resultatet av undersökningen och ta fram en checklista på vad lokala parter ska tänka på om man inför lönesättande samtal, vilken tillsammans med exempel på lokala överenskommelser ska läggas ut på hemsidan som stöd till lokala förhandlare. Härnäst arrangerar SULF en konferens för lokala förhandlare den 6 november i Stockholm. Förbundet har också planer på aktiviteter nästa år för att ge stöd i processen. Dessutom fortsätter det partsgemensamma arbetet som Saco S bedriver tillsammans med Arbetsgivarverket. Hur det går hänger mycket på arbetsgivarens vilja och förmåga att anpassa sin organisation till lönesättande samtal, säger Robert Andersson. l Juridik Juridik - Civilrätt, Straffrätt, Processrätt är en modern introducerande bok som innehåller alla områden som normalt ingår i grundläggande juridiska kurser. Boken innehåller även ett omfattande avsnitt med övningsfrågor. Boken är avsedd för studier i juridik på grundnivå, t.ex. juridisk översiktskurs och juridisk introduktionskurs. Juridik - Civilrätt, Straffrätt, Processrätt är författad av nio av landets ledande experter inom området, verksamma vid universiteten i Stockholm, Örebro och Umeå. För extra stöd i studierna. Ladda ned Juridik-appen från App Store eller Google Play. FRIHETENS FÖRLOVADE IMPERIUM Ideologi och utrikespolitik i det amerikanska systemet Svante Karlsson Andra böcker av intresse 744 s, mjukband Boken syftar till att ge läsaren bättre grepp om usa:s utrikespolitiska komplexitet genom att kombinera vad som kallas informell och formell politik och därigenom ge nya perspektiv. Läsaren kan följa med från landets födelse 1776 till Bushadministrationens avgång 2009 och se om det är skillnad på amerikanska regeringar säger och vad de gör? Finns det ett mönster? I boken undersöks också hur ideologi och utrikespolitik har gått hand i hand och skapat det i dag globala amerikanska systemet. Hållbara investeringar Extern redovisning Förhandling Nils Lindell Andra upplagan Nils Lindell Förhandling Förhandling Att läsa och förstå bokslut tel Universitetsläraren 11/2014 9

10 Maria Mattiasson, ombudsman på SULF:s förbundskansli, visar Maria Wickenberg, bibliotekarie på Högskolan i Skövde, hur hon ska fylla i medlemsansökan. Mikael Ejdebäck är SULF-medlem sedan tidigare. Skövde visade facklig bredd 22 av landets lärosäten deltog när SULF-dagen arrangerades den 1 oktober. De lokala fackklubbarna, uppbackade av förbundskansliet, var ute för att rekrytera nya medlemmar, berätta om den lokala verksamheten och om SULF:s viktigaste frågor. I Skövde möttes högskolans medarbetare av ett bokbord och engagerade SULF-företrädare. text: anders jinneklint foto: mikael ljungström Hej, är du medlem i SULF? Frågan upprepas ständigt till förbipasserande medarbetare vid Högskolan i Skövde under SULF-dagen. Anna Karin Pernestig, ordförande, och Christina Karlsson, vice ordförande i den lokala SULF-föreningen, har dukat upp ett bokbord där de gör allt för att hinna tala med så många som möjligt och dela ut facklig information. För dagen har de förstärkning av Cecilia Lindh och Maria Mattiasson från SULF:s förbundskansli. Högskolan i Skövde är Sveriges minsta lärosäte med cirka studenter. Högskolans profilerade områden är it, systembiologi, virtuella system, hälsa och lärande samt framtidens företagande. Mest kända är kanske utbildningen i datorspelsutveckling och sjuksköterskeutbildningen. Den lokala SULF-föreningen har 176 medlemmar, vilket innebär en av de högsta procentandelarna bland alla SULF-föreningar. Jag hoppas förstås att vi ska rekrytera nya medlemmar under SULFdagen, men många är ju redan anslutna. Framför allt hoppas jag att vi kan öppna ögonen mer för SULF:s arbete, säger Anna-Karin Pernestig. Utmaningarna för forskare och lärare på en liten högskola skiljer sig en del jämfört med större lärosäten. Det är tufft att få medel från Vetenskapsrådet och andra stora finansiärer. Därför söker vi forskare mycket pengar från bland annat KK-stiftelsen, som kräver att man har näringslivskontakter, berättar Anna-Karin Pernestig. Finansieringen är en fråga som även SULF-föreningen skulle vilja engagera sig mer i. Redan nu försöker vi påverka politikerna, eftersom de har dragit undan så mycket forskningsmedel. Det är en viktig fråga hur man kan se till att de små högskolorna ska kunna finnas kvar, säger Anna-Karin Pernestig. Vid bokbordet stannar många och pratar, bläddrar i broschyrer och diskuterar fackliga frågor. Många är mycket riktigt redan medlemmar, två av dessa är Susanne Källerwald och Britt-Marie Gunnarsson. Jag jobbade inom försvaret när jag 10 Universitetsläraren 11/2014

11 Lönestegen innebär en stor trygghet för doktoranderna. Den har vi förhandlat fram lokalt och den finns med i de årliga förhandlingarna. Anna-Karin Pernestig, ordförande för SULF i Skövde gick med i SULF, det kändes viktigt i samband med akademiseringen av försvaret, säger Britt-Marie Gunnarsson. Vi är båda chefer, men jag ser inget konstigt i att samtidigt vara medlem i facket. Vi har dialogmöten med facket och jag är mycket nöjd med våra lokala fackliga företrädare, säger Susanne Källerwald. Anna-Karin Pernestig berättar att enda gången hon som fackligt förtroende vald har varit inblandad i en konflikt med ledningen var i frågan om arbetstidsavtalet. Då var min chef tydlig med att vi bara var oense i de fackliga frågorna och inte när det gällde arbetet i övrigt, det var skönt att veta. Just arbetstidsavtalet var alldeles nyligen föremål för het debatt. Vi kom överens med arbetsgivaren precis före den omorganisation som nu är genomförd. Nu har vi fått nya prefekter och som facklig organisation måste vi därför bevaka frågan extra mycket nu, säger Anna-Karin Pernestig. En annan viktig fråga är, liksom på de flesta arbetsplatser, lönerna. För doktoranderna i Skövde tillämpas en lönestege som gör att lönen ökas genom ett givet mönster. Nästan inga doktorander finansieras med hjälp av stipendier eller utbildningsbidrag. Lönestegen innebär en stor trygghet för doktoranderna. Den har vi förhandlat fram lokalt och den finns med i de årliga förhandlingarna med arbetsgivaren, säger Anna-Karin Pernestig. Enda nackdelen är att lönestegen gör att doktoranderna inte behöver fundera över frågor som löneanspråk, något som de därför inte lär sig. Därför försöker vi från SULF:s sida stötta dem i lönefrågor när de blir aktuella för en ny tjänst eller ska söka sig vidare. Vid bokbordet samtalar Maria Mattiasson med Mikael Ejdebäck, redan SULF-medlem, och Maria Wickenberg, bibliotekarie på högskolebiblioteket och medlem i fackförbundet DIK. Hon får information om hur det fungerar att vara dubbelansluten till två förbund. Jag är nyfiken och vill gärna lära mig mer om universitets- och högskolevärlden, säger hon, strax efter att ha fyllt i medlemsansökan. Christina Karlsson och Cecilia Lindh går runt mellan högskolans olika byggnader och delar ut informationsmaterial. Christina Karlsson berättar att en av de stora utmaningarna är att högskolan har egen examinationsrätt inom endast ett ämne; informationsteknologi. Det kräver samarbeten med andra lärosäten och många av våra doktorander har sin anställning någon annanstans. Vissa kan tycka att det är problematiskt att veta var de har sin egentliga tillhörighet. Därför är det extra viktigt för oss att ha en trivsam arbetsmiljö och att vara rädda om den kompetens vi knyter till oss. Vi kan inte konkurrera på samma sätt som de stora lärosätena, säger hon. SULF-dagen i Skövde är över för den här gången och de lokala företrädarna pustar ut. Jag är väldigt nöjd med dagen. Vi har mött många medlemmar och fått prata om våra viktigaste frågor, säger Anna-Karin Pernestig. l Hallå där Friedrich Heger, ombudsman på SULF och projektledare för SULFdagen som i år arrangerades för första gången. Vilka är dina intryck av SULF-dagen? Det gick jättebra, i utvärderingen skrev någon att det var ett fantastiskt tillfälle, inte bara för att rekrytera nya medlemmar, utan även för medlemsvård och för att möta befintliga medlemmar. Lokala företrädare fick chansen att nå ut med tankar och verksamhet. Såväl förbundsstyrelsen, som lokalföreningar och personalen på kansliet känner sig stolta. Vad tycker du om uppslutningen runt om i landet? Det blev ännu bättre än förväntat, responsen har varit fantastisk. Vi hade före trädare ute på 22 lärosäten och vissa av dem är ju geografiskt uppdelade på flera campus, till exempel Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola, där vi i båda fallen hann till båda campusområdena. Jag hoppas att dagen ger ringar på vattnet, att folk kommer att prata om SULF i fikarummet och så vidare. Vad var bra och mindre bra med dagen? Vi hade tre huvudsakliga mål: att rekrytera, kommunicera den lokala verksamheten och berätta om SULF:s viktigaste frågor, som tidsbegränsade anställningar och förbättrade karriärvägar. Av utvärderingen framgår att vi lyckades med alla tre. Mindre bra var framförhållningen, vi i projektgruppen kom ut ganska sent med vår information kring SULF-dagen. Det kan vi göra bättre nästa gång, så att lokalföreningarna hinner förbereda mer. Blir det en SULF-dag igen nästa år? 99 procent av alla som fyllt i utvärderingen tycker att vi ska fortsätta 2015, och det vore dumt att inte fortsätta i den här andan. Några medlemmar har ringt till sina lokalföreningar och frågat om det blir en upprepning av SULF-dagen. Det finns en stor sannolikhet att vi kör den 1 oktober 2015, men det är inte bara jag som bestämmer i den här frågan. l foto: adam haglund Universitetsläraren 11/

12 Forskarsamarbete ska rädda Östersjön Karolina Ininbergs klev på en segelbåt för att utforska livet i havet. Tillsammans med J. Craig Venter Institute (JCVI) i Kalifornien kartlägger hon och kollegan Martin Ekman livet i Östersjön. JCVI har tekniken, vi har lokalkännedom och goda kunskaper om giftiga cyanobakterier, berättar Karolina Ininbergs. text: lisa beste När Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet, fick höra att amerikanen Craig Venter, en av världens mest inflytelserika forskare och entreprenörer, var på väg med en expedition till Östersjön insåg hon att svenska forskare borde vara med. Teamet från JCVI samlade prover i europeiska hav som blivit påverkade av människan. Det var för fem år sedan. Birgitta Bergman och Craig Venter sökte svensk finansiering för att kunna göra gemensamma analyser av havsvattenproverna. De fick pengar, drygt 33 miljoner kronor, från BalticSea2020 och Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Vi satte upp forskarteam på Stockholms universitet och vid JCVI och inledde ett mycket produktivt samarbete, berättar Birgitta Bergman. I somras tog Karolina Ininbergs och Martin Ekman, båda forskare på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, över ledarskapet för projektet i Östersjön, då Birgitta Bergman gått i pension på deltid. Karolina Ininbergs tycker inte att det är någon större skillnad att samarbeta med ett privat institut i Kalifornien, jämfört med akademiska samarbeten inom Sverige, och när det gäller forskningsfinansiering fungerar det likadant där som här. Även om JCVI är ett stort privat institut så är stora delar av forskningen där finansierad från externt håll. De är beroende av anslag på samma sätt som forskare i Sverige, säger hon. Birgitta Bergman ser några kulturella skillnader. foto: Lisa Beste Även om JCVI är ett stort privat institut så är stora delar av forskningen där finansierad från externt håll. De är beroende av anslag på samma sätt som forskare i Sverige. Karolina Ininbergs, forskare vid Stockholms universitet I USA har jag sett en entusiasm för forskning som jag ibland tycker saknas i Sverige. Amerikanska forskare är mer rörliga än de svenska, de är beredda att flytta runt och arbetar på flera olika universitet, innan de till sist etablerar sig på ett ställe. Det stimulerar till nytänkande, säger hon. Martin Ekman berättar att själva avståndet mellan Stockholm och JCVI i San Diego spelar in. Vi kommunicerar via Skype, och passar på att ha projektmöten när vi ses på internationella konferenser, berättar han. Samarbetet med Craig Venter startade egentligen redan för nio år sedan. Birgitta Bergman studerade cyanobakterier vid Zanzibar i Indiska oceanen, och träffade Craig Venter på en konferens i Mexiko. Han hade samlat in och analyserat vattenprover från de öppna oceanerna jorden runt och Indiska Oceanen stod på tur. De hade redan upptäckt mängder av mikroorganismer, berättar Birgitta Bergman. Sargassohavet, till exempel, betraktades tidigare som en öken när det gäller olika livsformer. Craig Venter och hans team hade hittat arter som tidigare varit okända där. Birgitta Bergman frågade om Craig Venter kunde komma till Zanzibar med sitt segelfartyg. Det ville de inte, på grund av att det fanns pirater i området, men de skickade en forskare med portabel utrustning liknande den som fanns installerad på båten, berättar hon. Karolina Ininbergs var med på segelbåten som samlade in prover i Östersjön för fem år sedan. Hon hamnade på båten av en slump. 12 Universitetsläraren 11/2014

13 foto: JCVI foto: narin Celepli En blandning av cyanobakterier från Östersjön under mikroskop. Vi var på besök på JCVI precis när forskarna därifrån skulle ge sig av från Kalifornien till de europeiska haven. Jag frågade om jag fick följa med, som volon tär, och det fick jag, berättar hon. Karolina Ininbergs åkte hem och packade väskan, avbröt en postdok-tjänst, Forskaren och entreprenören Craig Venter gav en presskonferens i samband med sitt besök på SciLifeLab-dagen i Stockholm i våras. Tillsammans med svenska forskare leder han ett projekt för att återställa balansen i Östersjön. tog flyget och mötte båten från JCVI i Florida. Expeditionen över Atlanten, i Medelhavet och i Östersjön tog tio månader, och under tiden blev Karolina Ininbergs anställd som postdoktor på en ny tjänst, även retroaktivt från expeditionens start. Det var en chansning, men jag kunde inte missa ett sådant spännande tillfälle, säger hon. Martin Ekman berättar att projektet handlar både om grundforskning och applicerbar forskning. Östersjön kan ses som en modell som är representativ för andra hav som blivit utsatta för övergödning. Samtidigt kommer resultat från projektet att ge vägledning om hur Östersjön ska förvaltas, till exempel när det gäller kontroll av utsläpp, berättar han. På JCVI studerar forskarna mikroorganismer från världshaven med samma teknik som Craig Venter använde för att sekvensera och studera människans arvsmassa. De tar reda på vilka organismer som finns i vattenproverna genom att studera vilka gener som uttrycks i proverna. Forskningstekniken kallas metagenomik och metatranskriptomik. Man kan upptäcka alla mikroorganismer i vattenmiljön på en gång, det vill säga inte en enskild organism i taget. Tillsammans har de svenska forskarna och JCVI snabbt fått fram mängder av data om organismer som lever i Östersjön. Det handlar om ett enormt stort antal sekvenser av genetisk kod, DNA, som talar om när, var och hur olika bakterier, virus, plankton och alger blommar i havet. Det ska bli en kunskapsbas som vi och andra forskare kommer att ha användning för under lång tid framöver. Det blir en karta över de minsta beståndsdelarna i näringskedjan i Östersjön, berättar Karolina Ininbergs. l Universitetsläraren 11/

14 UKÄ inleder utvärdering av forskarutbildning Under våren 2015 påbörjar Universitetskanslersämbetet en kvalitetsutvärdering av forskarutbildning, enligt ny modell. Det blir då en första omgång i mindre skala, som test av modellen som UKÄ arbetar med att ta fram och som i december ska skickas på remiss till lärosätena. Till sin hjälp i metodutvecklingsarbetet har UKÄ en rådgivande grupp, bestående av experter från sektorn. Under hösten knyts också ytterligare två referensgrupper till arbetet. Text: marielouise samuelsson foto: Karin Wrete Det är länge sedan forskarutbildningen utvärderades, vilket bidragit till att det varit svårt att avgöra vilka underlag som ska ligga till grund för utvärderingen. Jeanette Johansen, projektledare vid UKÄ:s utvärderingsavdelning Universitetskanslersämbetet (och tidigare Högskoleverket) har haft regeringens uppdrag att utvärdera också forskarutbildning, men har fått anstånd att vänta med utvecklingen av det systemet för att istället prioritera kvalitetsutvärdering av grund- och avancerad nivå. Jeanette Johansen, projektledare vid UKÄ:s utvärderingsavdelning, berättar att man för ungefär ett år sedan på allvar kunde påbörja förberedelser för utvärdering av forskarutbildning. Även om några knäckfrågor och detaljer återstår är de stora dragen färdiga. Dessa stora drag är att modellen vilar på tre ben, dels hur lärosätena säkerställer att doktoranden når alla examensmål, dels utvärdering för att avgöra om forskningens kvalitet och omfattning är tillräcklig, UKÄ vill som en tredje aspekt också införliva lärosätenas eget kvalitetsarbete. Det är länge sedan forskarutbildningen utvärderades, vilket bidragit till att det varit svårt att avgöra vilka underlag som ska ligga till grund för utvärderingen, säger Jeanette Johansen. Enligt den metod som UKÄ föreslår ska introduceras nästa år är det fyra faktorer som i sin tur ska tillämpas på vart och ett av de förutbeskrivna benen : Självvärdering. Allmänna och individuella studieplaner samt uppföljning. Intervjuer med doktorander och handledande personal, eventuellt också intervjuer med alumner. UKÄ kommer även att titta på indikatorer på forskningens omfattning och kvalitet för att se om forskningen är av tillräcklig bredd och djup. Dessa indikatorer kan exempelvis bestå av publikationslistor. Till forskningens kvalitet hör också antalet doktorander och forskare i forskningsmiljön, det vill säga hur stort nätverket är, säger Jeanette Johansen. Doktorsavhandlingar kommer inte att vara en del av underlaget, vilket har väckt frågor i sektorn, men UKÄ har valt bort dem med motiveringen att avhandlingar redan är granskade och godkända, i och med disputationen. Ett annat skäl som UKÄ har anfört är att utvärdering av avhandlingar helt enkelt skulle bli alltför resurskrävande. I den modell vi har tagit fram är det tänkt att alla underlag ska knådas samman till ett sammanlagt och fylligt omdöme, till hjälp för lärosätena, säger Jeanette Johansen. En tvågradig skala kommer troligen att gälla, det vill säga antingen godkänt eller icke-godkänt. Mer exakt vilka begrepp som ska användas är ännu inte klart, men UKÄ vill gärna komma bort från det ofta kritiserade bristande kvalitet som används i utvärdering på grundoch avancerad nivå. En viktig del i förberedelserna för den nya utvärderingsmodellen har varit att kartlägga antalet forskarutbildningar och därmed hur en forskarutbildning ska definieras. Svaren på den enkät som UKÄ skickade ut visar att det finns cirka 920 forskarutbildningar, några med upp till tusen aktiva forskare, andra med noll aktiva. UKÄ har under året presenterat sitt pågående arbete och fört diskussioner med universitet och högskolor. Jag tycker att vi mött en ökande förståelse och flera lärosäten har uttryckt att man ser fram emot att utvärdering av forskarutbildning ska komma igång, säger Jeanette Johansen. l 14 Universitetsläraren 11/2014

15 arbetsmiljö foto: istock Psykosociala frågor i fokus Allt fler lider av besvär på grund av sitt arbete, det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Mest ökar psykiskt relaterade problem som stress och dåliga relationer i arbetet, framför allt bland kvinnor. Men det finns sätt att uppmärksamma problem och få hjälp att lösa dem i tid. På de följande sidorna kan du läsa om några av dessa. Den 22 oktober var Skyddsombudens dag och med anledning av detta uppmärksammar vi den funktion som kan vara både medarbetarnas och chefernas viktigaste verktyg. Vid Åbo universitet används sedan flera år metoden arbetsplatsmedling. Oberoende kollegor med speciell utbildning fungerar som medlare för att lösa konflikter, med stor framgång. På ett mer personligt plan kan professionellt samtalsstöd vara viktigt i svåra situationer. Ett sådant stöd ingår bland annat i några av SULF:s medlemsförsäkringar. Läs om psykosocial arbetsmiljö på sidorna Universitetsläraren 11/

16 arbetsmiljö Vassaste kniven i lådan Stressigt på jobbet? Konflikt med kollegan? Dålig arbetsledning? Alla problem påverkar arbetsmiljön. Skyddsombudet kan därför vara både medarbetarnas och chefernas viktigaste verktyg. text: kajsa skarsgård foto: eva-maria diehl Bland personalen tror jag att vi är lite bortglömda. Man är så uppe i det man gör och tar inte tag i saker förrän det blivit riktigt jobbigt. Det är synd. Om problemen jäser för länge kan de bli oåterkalleliga. Inger Cullman, forskningsingenjör och huvudskyddsombud vid Umeå universitet Bland personalen tror jag att vi är lite bortglömda. Man är så uppe i det man gör och tar inte tag i saker förrän det blivit riktigt jobbigt. Det är synd. Om problem jäser för länge kan de bli oåterkalleliga, säger Inger Cullman som är forskningsingenjör och ett av huvudskyddsombuden vid Umeå universitet. Arbetsmiljölagen är tydlig. Arbetsgivaren är skyldig att jobba systematiskt för att upprätthålla en bra arbetsmiljö. Skyddsombudet ska bevaka att det görs. Nyligen konstaterade Arbetsmiljöverket att stress inte är en individfråga utan en organisationsfråga. Det är en seger för de psykosociala arbetsmiljöfrågorna som ofta hamnar i skuggan av de fysiska. När Inger Cullman får samtal från en stressad kollega stöttar hon denna att i första hand tala med sin chef. Chefen ansvarar för att det inte är för mycket press på enskilda. Fungerar inte det måste man gå högre upp i organisationen, säger Inger Cullman. Skyddsombudet kan kräva kartläggningar av arbetssituationen, att uppgifter omfördelas och att chefen hjälper den anställde att prioritera. Agerar inte arbetsgivaren då kan skyddsombudet med arbetsmiljölagen i ryggen göra en formell begäran om åtgärder, en så kallad 6:6a. Om inte den hörsammas träder Arbetsmiljöverket in. Det har Inger Cullman varit med om i ett fall rörande en konflikt i en arbetsgrupp. Men det hör till ovanligheterna eftersom de flesta problem kan lösas i ett tidigare skede. Vid en konflikt kan det räcka att skyddsombudet är med som stöd för att en dialog om problemet och dess lösningar ska komma till stånd. Skyddsombudets potential används sällan till fullo. Det menar Maria Steinberg som har jobbat med arbetsmiljörätt i 35 år och för närvarande är lektor vid Örebro universitet. Skyddsombudet ska vara med i all planering som berör arbetsmiljön, långt innan de fackliga företrädarna kommer in och förhandlar om arbetsgivarens förslag, säger Maria Steinberg som även sitter i SULF:s förbundsstyrelse. Alla arbetsplatser med fler än fyra anställda ska ha ett skyddsombud, även där det inte finns kollektivavtal och facklig representation. På statliga arbetsplatser finns möjlighet att sluta samverkansavtal för att bättre föra samman skyddsombudens och fackens arbete. På vissa håll har det stärkt de anställdas inflytande genom att frågor som tidigare behandlades i två olika stuprör nu har ett gemensamt forum. På andra håll har det lett till att skyddsombudet hamnat i skymundan. Det är problematiskt. Arbetsgivaren kan lättare köra över de fackliga företrädarna än skyddsombuden, säger Maria Steinberg. En och samma person kan vara både skyddsombud och fackligt förtroendevald. Klokt använt kan dubbla roller vara ett sätt att öka en företrädares inflytande på arbetsplatsen. Men det gäller att denne vet när det är bäst att ta på sig vilken hatt, och att även arbets givaren får veta vilken hatt som är på. Om facket till exempel är oenigt med arbetsgivaren i förhandlingen om en 16 Universitetsläraren 11/2014

17 arbetsmiljö omorganisation kan det sluta som en notering i protokollet. Till syvende och sist är det nämligen arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Men skyddsombudet kan då fortsätta att agera genom att kräva en inventering av beslutets arbetsmiljörisker liksom insatser för att minska dem. Hur arbetsmiljöansvaret är organiserat skiljer sig mellan lärosäten. Ofta är ansvaret delegerat till prefekter som bara har befattningen i några år och parallellt har andra uppdrag. Vid Mälardalens högskola har facken fått igenom att de som är chefer ska vara det till 100 procent. Några ville fortsätta forska samtidigt, men det ledde till att de gjorde chefsjobbet mindre bra, vilket drabbade medarbetarna, säger huvudskyddsombudet Eduardo Medina som är lektor i sociologi blev Mälardalens högskola den första i Sverige att arbetsmiljöcertifieras. Den granskas därför av externa revisorer, men alla lärosäten har samma arbetsmiljölag att följa. Brister arbetsgivaren i sitt ansvar kan det vara ett brott. Att det också gäller den psykosociala arbetsmiljön blev Krokomfallet en påminnelse om. I vintras dömde tingsrätten två chefer för grovt arbetsmiljöbrott för att de foto: dani franjkovic inte hade gjort tillräckligt för en mobbad medarbetare som sedan tog sitt liv. Den närmaste chefen, som utpekades som mobbaren, dömdes inte. Hon hade nämligen inte fått arbetsmiljöansvaret delegerat till sig. Chefer vid Mälardalens högskola måste gå en tredagarskurs tillsammans med nya skyddsombud för att meritera sig för det delegerade arbetsmiljöansvaret. En gång sa en chef upp sin delegation. Hon tyckte inte att arbetsgivaren försåg henne med det stöd hon behövde för att medarbetarna inte skulle råka illa ut. Det var en bra markering och arbetsgivaren kunde inte säga nej. Efter några månader kom de överens och hon tog tillbaka ansvaret, säger Eduardo Medina. Maria Steinberg vill se mer stöd till chefer och tycker att de borde välja egna skyddsombud. Det har även diskuterats inom SULF vid Umeå universitet. Men Inger Cullman poängterar att skyddsombudet kan vara ett viktigt stöd för cheferna även när de i första hand företräder medarbetarnas perspektiv. De flesta av våra chefer är tacksamma för att det finns skyddsombud och tycker att det är en stabil funktion att ha när prefekter byts ut. Kan man hålla den goda samverkansandan och man är konstruktiv blir skyddsombudet en positiv spelare på sin arbetsplats, säger hon. foto: adam haglund Inger Cullmans erfarenhet är att skyddsombudet har reella möjligheter att påverka. Detta kom också Maria Steinberg fram till i avhandlingen hon disputerade med Hon tittade på 200 fall där skyddsombudet begärt åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen, och lika många fall där skyddsombudet använt sin rätt att omedel bart stänga en arbetsplats på grund av en akut fara för hälsan. I över 90 procent av fallen kunde skyddsombudet påverka på något sätt. Kanske inte exakt som de ville, men de startade en process. Mitt budskap är att det tar tid, men att skyddsombuden kan påverka mer än de tror och att de ska använda all sin erfarenhet och kreativitet i arbetsmiljöarbetet, säger Maria Steinberg. l fakta Vad kan skyddsombudet göra för dig? Konflikt i arbetsgruppen Vara med som stöd i samtal för att reda ut konflikten. Begära att en chef får bättre stöd och utbildning för att axla sitt ledarskap. För hårt arbetstryck Informera om dina rättigheter och arbetsgivarens skyldigheter. Begära att chefen avlastar dig, hjälper dig att prioritera eller anställer mer personal. Vara med som stöd när en rehabiliteringsplan görs efter sjukskrivning. Kränkande jargong Stödja i samtal med chefen. Begära att policys för likabehandling dammas av och att insatser för en inkluderande arbetsmiljö görs. Eduardo Medina, universitetslektor i sociologi och huvudskyddsombud, Mälardalens högskola. Maria Steinberg, universitetslektor i arbetsmiljörätt, Örebro universitet. Vad kan du göra för skyddsombudet? Föra en dialog med din chef i första hand. Inte vänta tills en kris utvecklas innan du tar kontakt med skyddsombudet. Hjälpa skyddsombudet att samla in konkret underlag om arbetsmiljön. Ha förståelse för att förändringsarbete tar tid. Bli skyddsombud du med. Universitetsläraren 11/

18 arbetsmiljö Kvinnliga universitetslärare oftare långstidssjukskrivna Kvinnliga universitetslärare har nästan tre gånger så många längre sjukskrivningsperioder än sina manliga kollegor. Det framgår av statistik från Försäkringskassan. Generellt har kvinnor högre sjukskrivning på svensk arbetsmarknad och detta är något vi bör arbeta med genom ett intensifierat jämställdhetsarbete, fastslår SULF:s ordförande Mats Ericson. text: sören viktorsson foto: håkan lindgren Rent allmänt tycks hälsan vara ganska god bland landets universitetslärare. Försäkringskassans statistik visar att 2013 var antalet längre sjukskrivningsperioder snudd på hälften jämfört med alla yrkesgrupper sammantagna. Vad man tittat på är antalet startade sjukfall som pågått i över 14 dagar och räknat per anställda inom yrket ifråga. Gruppen universitetslärare ligger i bottenligan vad avser det absoluta antalet dagar man varit sjukskriven. Vilket inte nödvändigtvis är samma sak som faktisk sjukdom, vilken borde ha genererat sjukskrivning, kommenterar Mats Ericson som menar att vi här mycket väl också kan ha att göra med underrapportering. Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan, hänvisar till en annan under sökning som visar att lärare gene rellt sett är en mycket välmotiverad yrkesgrupp. Det kan ju vara en delförklaring till att de inte så ofta är sjukskrivna, trots arbetsmiljöproblem, säger han. Under perioden har antalet sjukfall som pågått längre än 14 dagar ökat med 11 procent för universitetslärarna mot 5,2 procent för alla övriga yrkesgrupper sammantagna. Det är alltså dock en ökning från en tämligen låg nivå, jämfört med snittet för samtliga yrkeskategorier i landet. Vad som främst sticker ut i Försäkringskassans statistik för gruppen universitetslärare är att kvinnorna har nästan tre gånger fler längre sjukskrivningsperioder än männen. För 2013 var antalet kvinnor med sådana perioder 78,8 per tusen mot 26,5 bland männen. SULF:s ordförande Mats Ericson, som själv är professor i industriell arbetsvetenskap vid KTH, vill inte med automatik dra slutsatsen att vi här skulle ha att göra med en större grad av ojämställdhet än på arbetmarknaden i övrigt. Det tar dock inte bort det allmängiltiga förhållandet att kvinnor rent generellt på svensk arbetsmarknad har högre sjuklighet och sjukskrivning än män och att detta är något vi bör arbeta med genom ett intensifierat jämställdhetsarbete, konkluderar han. Men borde kanske saken undersökas närmare? Det kräver en djupare analys exempelvis av om arbetsförhållandena inom akademin är mer olika och ogynnsamma för kvinnor än män, i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt, svarar Mats Ericson och fortsätter: En annan fråga är om det finns en kraftig underrapportering av faktisk sjuklighet och behov av sjukfrånvaro hos gruppen universitetslärare i allmänhet. Om så är fallet; skiljer sig underrapporteringen mellan kvinnor och män och vad kan det i så fall tänkas bero på? l Mats Ericson, SULF:s ordförande. 18 Universitetsläraren 11/2014

19 arbetsmiljö Oberoende medlare löser konflikter på Åbo universitet Konflikter på arbetsplatsen kan förlama verksamheten. Vid Åbo universitet har man ett långt utvecklat system för att lösa sådana här knutar. Ju tidigare vi kan ingripa, desto bättre för alla parter, fastslår personalutvecklingschef Ismo Saario. text: sören viktorsson foto: istock Den akademiska miljön, med många och starka viljor, leder lätt till konflikter. I värsta fall handlar det om anställda som inte längre pratar med varandra och atmosfären är förgiftad. I första hand är det den lokala arbetsledarens uppgift att försöka lösa sådant här. Men konflikter kan vara så svåra och ha gått så långt att de inte längre anser sig klara av det, säger Ismo Saario. Vid Åbo universitet (ej att förväxla med svenskspråkiga Åbo akademi) började man redan 2007 att systematiskt arbeta med de här frågorna. Vi blev inbjudna att delta i ett pilotprojekt inom ramen för Timo Pehrmans doktorsavhandling om arbetsplatsmedling. Två konflikter här vid universitetet medlades med hans metod och slutresultatet blev mycket bra, berättar Saario. Pehrman, före detta utbildningschef på mejerijätten Valio, bygger sin metod på att konflikter bäst löses genom samtal och att man istället för att leta syndabockar söker konkreta lösningar som återställer harmonin på arbetsplatsen. Våra erfarenheter var så goda att Åbo universitet redan 2009 permanentade den här modellen. Arbetsplatsmedling är alltså sedan dess ett institutionaliserat verktyg som vi från personalavdelningens sida kan erbjuda för konfliktlösning, förklarar personalutvecklingschef Saario. Hur går det då till, rent konkret? Ansvaret, när en konflikt är under uppsegling eller redan ett faktum, ligger Universitetsläraren 11/

20 arbetsmiljö foto: sören viktorsson En traditionell metod där någon eller några anställda tilldelas en varning, löser inga problem. Men genom reparativ rättvisa har vi en möjlighet att verkligen åstadkomma en försoning och få en fräsch nystart. Ismo Saario, personalutvecklingschef, Åbo universitet hos den lokala arbetsledaren. Men har en konflikt pågått ett tag kan den vara så infekterad att man inte längre kan se någon lösning på den, berättar Ismo Saario och fortsätter: Då är det naturliga att arbetsledaren ringer mig. Jag försöker skaffa mig en bild av situationen och kan vid behov även prata med personer på arbetsplatsen ifråga. Rör problemet missbruk eller annan typ av sjukdom, går det genast till företagshälsovården. Och medlingsinstitutet används heller inte för rena lönetvister. Det finns vissa indikatorer som pekar på att man har att göra med en djupare arbetsplatskonflikt. En sådan är när någon part upplever sig ha blivit sårad eller kränkt. Nästa steg kan då vara att man upphör att prata med varandra och därefter börja tolka varandras beteenden på ett sätt som inte alls behöver vara korrekt, förklarar Saario. De flesta problem kan lösas utan medling, men när inget annat återstår på Åbo universitet används detta verktyg. Det är en styrka att hela organisationen står bakom. Och som universitet är vi naturligtvis också noga med att modellen har ett empiriskt, vetenskapligt underlag, fastslår Ismo Saario. Facket spelar inte någon direkt roll i de här medlingarna, som är tänkta att röra endast de inblandade plus medlarna. Det har dock förekommit att någon bett att få ta med sig en facklig förtroendeman som stöd och det är tillåtet, förklarar Saario. Själva förfarandet är mycket metodiskt (se faktaruta). De inblandade kalllas först till ett informationsmöte. Där berättar två erfarna medlare om vad som kommer att hända. Det här mötet är mycket viktigt. De berörda får se att medlarna inte är några farliga personer och att vi inte är ute efter att skuldbelägga någon, påpekar Saario. Eftersom medlingsförfarandet är känt av alla anställda och så väl förankrat i organisationen, händer det sällan att någon berörd skulle vägra att delta. Nästa steg är så att medlarna, som själva är medarbetare vid Åbo universitet och specialutbildade i metoden, eller företagshälsovårdens psykologer som har samma utbildning, intervjuar var och en av de berörda enskilt. Medlarna har inga färdiga frågeformulär utan jobbar narrativt. Det viktigaste är att var och en som är berörd verkligen får berätta rakt upp och ner hur han eller hon upplever situationen, berättar Ismo Saario. Dags så för själva medlingen. En nog så spänd situation, inte minst om man till exempel är ensam och mot sig har flera arbetskamrater. Vi är medvetna om det och i sådana fall kan den som är ensam ta med sig en eller flera stödpersoner, upplyser Saario. En förutsättning för själva medlingen är tystnadsplikt, och Åbo universitet kan därför inte lämna ut några detaljer till media. Men grundläggande är att tillräckligt med tid oftast minst fyra, fem timmar anslås. De berörda får i tur och ordning ge sin version av situationen och medlarnas roll är att lyssna och underlätta processen. De får däremot inte ta beslut, det gör de berörda, berättar personalutvecklingschef Saario och tillägger att heta känslor kan komma fram under medlingen. Men det är i sig ofta bra. Någon kan uppleva sig utsatt för grova kränkningar och nu får den andra parten se och förstå detta. Men, och det är väldigt viktigt, vi är aldrig ute efter att utse syndabockar eller skyldiga. Vill man göra det ska man gå till tingsrätten...! En grundtanke i hela processen är reparativ rättvisa, det vill säga att den som upplever sig ha blivit illa behandlad får berätta för den andra hur detta upplevts. Var och en har sin upplevelse. Det kan också hända att en person upplevt sig mobbad av flera arbetskamrater, medan dessa tycker att det är den här personen som mobbat dem, förklarar 20 Universitetsläraren 11/2014

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund Sveriges universitetslärarförbund / Box 1227 / 111 82 Stockholm tel: 08-505 836 00/fax: 08-505 836 01 / e-post: kansli@sulf.se SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SULF:s lönebilaga

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Lönesättande samtal SLU september 2013. Personalavdelningen

Lönesättande samtal SLU september 2013. Personalavdelningen Lönesättande samtal SLU september 2013 Personalavdelningen Dan Åkhagen, personalspecialist, ank. 2258 Helen Nordhall, personalspecialist, ank. 2283 Cecilia Mårtas, personalspecialist, ank. 2293 Aktuella

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR Ansökan skickas via e-mail till respektive handläggare på (Rekryteringsenheten) Ansvarig Fyll i datum (beräknad tid)

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfondens uppdrag är att aktivt hjälpa anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist till ett nytt jobb Omställningsfonden

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Innehåll: - Avtal 2013 - Aktuella frågor för förhandling och samverkan - Summering av Hänt i veckan - Interna aktiviteter på gång - Mejladress till förbundet AVTAL

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen BESLUT 1 2013-06-27 Dnr PE 2013/356 Rektor Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen Bakgrund Rektor fattade

Läs mer

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF)

Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Mall för stadgar för lokal organisation inom Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Ändamål och uppgifter 1 Sveriges Universitetslärarförbunds lokalförening SULF/X, är lokal organisation för SULFs medlemmar

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Lunds universitets klassificeringsstruktur version 1.1

Lunds universitets klassificeringsstruktur version 1.1 KLASSIFICERINGSSTRUKTUR Bilaga 1 (5) 2015-03-23 dnr V 2015/322 Juridik och dokumenthantering Sektionschef Annette Nilsson Lunds universitets klassificeringsstruktur version 1.1 1 Styra verksamhet 1.1 Hantera

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer