Religion & Livsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Religion & Livsfrågor"

Transkript

1 NR EN INSPIRERANDE RELIGIONSUNDERVISNING UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP TEMA En inspirerande religionsundervisning Religion & Livsfrågor» Att undervisa om Koranen» Att sekter är farliga det vet väl alla?» Rättvisa och rättvisande betyg» Levande historia etiska samtal» Att förhandla islam i den svenska skolan

2 Religion för gymnasiet Religionskunskap av Lars-Göran Alm Är feminismen en livsåskådning? Finns det någon skillnad mellan kristna och humanistiska värderingar? Och hur sekulariserat är Sverige egentligen? Vilka moralregler har buddhister eller judar när det gäller kärlek och sex? Hur ser muslimer på våld och krig? Är hinduismen mera miljövänlig än andra religioner? I den här läroboken hittar du fakta om ett antal viktiga religiösa och sekulära livsåskådningar. Du får också diskutera moralfrågor och studera vad man inom olika livsåskådningar anser om dem. Detta är den tredje utgåvan av Lars-Göran Alms lärobok för gymnasiets A-kurs i religionskunskap. Mycket i den är välbekant för dem som använt boken tidigare. Men i en avdelning, Människan eller gud?, är texten till stor del nyskriven. Hela boken har setts över, bl.a. med utgångspunkt i synpunkter från lärare och granskare. Författaren har en speciell förmåga att föra en dialog med sina läsare och steg för steg föra in dem i kunskapens värld nästan utan att de märker det. Religionskunskap för gymnasiet Lärobok Kurs A, 3:e upplagan Best nr Författare: Lars-Göran Alm Natur & Kultur Tel: Fax:

3 REDAKTÖREN HÄLSAR En inspirerande religionsundervisning Ordet inspiration kommer av latinets inspiro som betyder inblåsa eller väcka liv i. Alla lärare, oavsett undervisningsämne och skolform, är medvetna om vikten av att kunna väcka liv i det stoff som undervisningen berör. Ibland är dock detta lättare sagt än gjort. Det kan kräva stora ansträngningar av läraren för att kunna skapa ett intresse hos eleverna, och för att lyckas behöver läraren ibland hjälp att hitta nycklar till elevernas motivation. Om vi lärare ska kunna inspirera och motivera våra elever så måste vi givetvis själva känna inspiration för den verksamhet vi bedriver. Därför behöver lärare få möjlighet att ständigt utvecklas och fördjupa sina kompetenser, både vad gäller ämneskunskaper och didaktisk samt metodisk skicklighet. Åtskilliga lärare upplever dock att speciellt ämnesundervisningen har fått en mindre framträdande plats bland lärarens alla arbetsuppgifter. På många skolor har ämneslag ersatts med arbetslag, ämneskonferenser med arbetslagsträffar, ämnesbudget med lagbudget. Samtidigt pekar flera undersökningar på vilken avgörande betydelse för elevernas lärande som just läraren har, och därför kan det verka ologiskt att skolor sparar in på just lärarna och deras kompetensutveckling. Bland annat dessa tankegångar låg till grund när Anders Sjöbrandt (lärarutbildare och doktorand på Stockholms Universitet) och jag planerade en fortbildningskonferens för religionskunskapslärare som hölls i Uppsala nyligen. Den mars genomfördes en tvådagars konferens anordnad av Uppsala University Education i samarbete med Föreningen Lärare i Religionskunskap. Temat för konferensen var Didaktiska perspektiv och redskap för en inspirerande religionsundervisning. Ett 90-tal lärare var på plats för att ta del av nio föredrag med varierande innehåll, och de fick även möjlighet att diskutera aktuella frågor med sina kollegor från andra håll i landet. Detta nummer av Religion & Livsfrågor har ovan nämnda konferens som tema, och det är av den orsaken jag är tillfällig temaredaktör för numret. Vi presenterar här i artikelform fem av de nio föredrag som hölls på konferensen. Det är ett mycket varierat innehåll med skilda teman: Göran Larsson skriver om hur man kan undervisa om Koranen i skolan, Peter Åkerbäck pekar på fördomar om sekter i läromedel, Annika Lindskog resonerar kring betyg och bedömning och Eskil Franck framhåller historien som utgångspunkt för etiska samtal. Den röda tråden genom artiklarna är dock att presentera olika infallsvinklar som kan inspirera och stimulera dig som lärare att utveckla din egen undervisning i religionskunskap. Tidningen avslutas med en debattartikel där Pernilla Ouis lyfter fram några problematiska aspekter när det gäller muslimska föräldrars möjlighet att befria sina barn från vissa inslag i den svenska skolan. Konferensen kommer att genomföras på nytt i höst, närmare bestämt den november. Även denna gång erbjuds FLR:s medlemmar 15 % rabatt på konferensavgiften. Mer detaljer kring konferensen kommer att publiceras längre fram under våren på FLR:s webbplats (www.flr.se) samt på Uppsala University Educations webbplats (www.uppsalaeducation.uu.se). Med förhoppning om stimulerande läsning och berikande samtal! ULF JÄMTERUD INNEHÅLL 4-5 Ordförandetankar Nils-Åke Tidman 6-8 Att undervisa om Koranen några utgångspunkter Göran Larsson Att sekter är farliga det vet väl alla? Peter Åkerbäck Rättvisande och rättvisa betyg Annika Lindskog Levande historia att lära av historien för etiska samtal Eskil Franck Att förhandla islam i den svenska skolan Pernilla Ouis Bara den som har en skaparåder i livet kan göra anspråk på kreativitet i pedagogiken. Det är därför som framtidens pedagog ska bli en verksam deltagare i livet. Vare sig det gäller teoretisk vetenskap, arbete eller praktisk samhällsverksamhet kommer han alltid att förena skolan med livet via ämnet för sin undervisning. m e dv e r k an d e i det ta nummer Göran Larsson Göteborgs universitet Peter Åkerbäck Stockholms universitet Annika Lindskog Göteborgs universitet Eskil Franck Forum för Levande Historia Pernilla Ouis Malmö högskola Lev S. Vygotskij EN INSPIRERANDE RELIGIONSUNDERVISNING 2:09

4 ORDFÖRANDETANKAR Ordförandetankar Under mars månad har det varit mycket FLR för min del. Först en helg i London med EFTRE:s styrelse. EFTRE = European Forum for Teachers of Religious Education. Nästa helg ägnade jag åt årsmöte och styrelsemöte i FLR. Jag börjar med några reflektioner efter den senaste helgen. I höstas bestämde vi i styrelsen för FLR att vi skulle försöka förlägga det kommande årsmötet till en helg på en kursgård eller liknande. Vi har ofta känt att de lördagssammanträden som vi brukar ha en gång per termin inte har räckt till för att hinna diskutera igenom våra frågor riktigt ordentligt. Jag fick i uppdrag att undersöka var vi kunde hålla till och om vi kunde inbjuda någon talare till årsmötet. Vad gör man i en sådan situation? Många med mig vänder sig då till det välkända. När jag var hemma i min barndomstrakt vid Tranås över jul åkte jag ut till vandrarhemmet Solviken vid sjön Sommen. På andra sidan sjön hade jag tillbringat många somrar som barn och ungdom. Solviken var då pensionat och senare alkoholistanstalt innan det förvandlades till ett STF-vandrarhem. Platsen är underskön och alldeles intill ligger Torpa kyrka och prästgård där Bo Giertz var komminister innan han blev vald och utsedd till biskop i Göteborg Kan man tänka sig en lämpligare plats för religionskunskapslärare att hålla sammankomst? Jag slog till och bokade. Föredragshållare då? Jo min kamrat från tiden i Kriss (Kristna studentrörelsen) i Uppsala Göran Collste är ju professor i etik i Linköping. Det är inte så långt bort. Göran ställde naturligtvis upp generöst att tala om Global rättvisa utan ersättning. Vi skickade ut inbjudningar till årsmöte och föredrag till skolor i närområdet, Tranås, Eksjö, Linköping. Och en lärare kom faktiskt till Solviken! Styrelsen, både den avgående och den tillträdande fick äntligen tid att diskutera ordentligt. Vid årsmötet var ordförandefrågan det svåra, men problemet fick en fin lösning när Annika Lindskog sa ja till uppdraget efter en genomgång om vilka uppgifter som ska åligga FLR:s ordförande. Så till mötet med EFTRE i London. Styrelsen träffas en gång varje år på olika platser i Europa. Varje medlemsland har en plats i styrelsen. Den stora frågan nu var nästa EFTRE-konferens hösten EFTRE uppstod som en mötesplats för religionslärare i Europa vid konferenserna som anordnas vart tredje år. Förra konferensen var förlagd till Budapest år Nu blir det Brügge i Belgien. Följande text som presenterar konferenstemat och ger praktiska upplysningar kan Du också hitta på EFTRE:s hemsida: Den 11:e EFTRE-konferensen kommer att äga rum i Brügge i Belgien, augusti år Konferensens tema blir: Fattigdom och social inklusion i Europa en utmaning för religionsundervisningen. Alla som arbetar med religionsundervisning i skola, lärarutbildning och forskning är välkomna. Anmälningsblankett och andra upplysningar finns på EFTRE:s hemsida www. eftre.net. Om Du anmäler dig till konferensen tidigt får Du 10 % rabatt på konferensavgiften. För att locka deltagare kan jag lägga till att en av konferensdagarna kommer att ägnas åt besök i Ypern, den stad som blev skådeplats för tre olika slag under Första världskriget. Det är ju nu 90 år sedan stilleståndsavtalet 11/11 klockan 11 och freden i Versailles. Konferensdeltagarna kommer att besöka slagfält, skyttegravar, krigskyrkogårdar och minnesmärken. Religion & Livsfrågor Utges av Föreningen Lärare i Religionskunskap Årgång 40. ISSN: Redaktör Christina Osbeck Ansvarig utgivare Annika Lindskog Redaktionens adress c/o Christina Osbeck Ängskogsvägen Skattkärr tel , Annonser Gunnar Iselau, Fossilsvängen 2, Västervik, tel Prenumeration & distribution Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Föreningen lärare i religionskunskap (FLR) Ordförande Annika Lindskog Nyebrostigen 58, Lerum tel Vice ordförande Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Sekreterare Ingemar Lundström Leires väg 84, Lerum tel Skattmästare Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Ledamöter Ola Björlin Narvavägen 9, Västerås tel Torsten Blomkvist Manhemsvägen 4 H, FALUN tel (arb) Olof Franck Falkvägen 3 B, Skövde tel (arb) Emma Hall Erikslustvägen 30 C, Malmö tel Ulf Jämterud, Bragevägen Upplands Väsby tel Bodil Liljefors-Persson Ö. Bernadottesgatan Limhamn tel Sven-Göran Ohlsson Djupadalsvägen 18, Eslöv tel Christina Osbeck Ängskogsvägen 35, Skattkärr tel Årsbok Redaktörer: Bodil Liljefors-Persson, Emma Hall. ISSN: Medlemsskap Medlem blir man enklast genom att anmäla till skattmästaren. Adress ovan. För medlemsavgiften (250 kr) erhåller man årsbok och tidsskriften (4 nr/år). För pensionärer är avgiften 200 kr. För studerande är avgiften 100 kr. FLR postgiro FLR bankgiro Hemsida Tryck & form Prinfo Grafiskt Center, Malmö religion & livsfrågor

5 EFTRE-sammankomster är inspirerande eftersom man som deltagare får höra om vad som händer i andra länder när det gäller religionsundervisning. Av min mångårige vän Peter Schreiner som arbetar på Comeniusinstitutet i Münster fick jag intressant material om vad som händer i Tyskland. Religionsundervisningen i Tyskland är konfessionell och därmed en uppgift som kyrkorna engagerar sig i. Den evangeliska kyrkan i Tyskland (EKD) har därför gett Comeniusinstitutet en spännande pedagogisk uppgift. Som en konsekvens av PISA-undersökningarna av vad elever i olika länder kan och vet vill man ha beskrivet vilka kompetenser som religionsundervisningen syftar till att ge eleverna. En sorts kvalitetssäkring av religionskunskapen, alltså. Utredningsgruppens arbete har resulterat i ett förslag med tolv nyckelkompetenser fördelade på fyra huvudområden. Varje nyckelkompetens kan sedan brytas ner i mindre frågor. I materialet finns också en handledning för läraren om hur de olika kompetenserna kan uppnås. Jag presenterar här de fyra huvudområdena och de tolv nyckelkompetenserna. Om någon vill ha ytterligare information kan man beställa materialet från Comeniusinstitutet. Det heter Grundlegende Kompetenzen religiöser Bildung. Det första huvudområdet är Subjektiv religion och inom det faller tre kompetenser 1. Att undersöka en egna trosövertygelsen, själv- och världsförståelsen och att uttrycka den inför andra och ange skäl för den. 2. Att uppmärksamma händelser i livet som kan tolkas religiöst och att pröva tolkningens hållbarhet. 3. Att känna igen religiöst avgörande händelser i det egna livet och att bearbeta dem med religionens argument. Det andra huvudområdet berör den egna traditionen, evangelisk kristendom och innehåller fyra kompetenser: 1. Att känna igen det religiösa språkets grunder, skillnader och tolkningar. 2. Att ge uttryck för evangelisk kristendom, teologiska ledmotiv såväl som nyckelhändelser i historien. 3. Att beskriva grundformer för religiös praxis, ge prov på dem och reflektera över hur de används. 4. Att kunna skilja på religion som skadar och som stödjer livet genom tydliga kriterier. Det tredje huvudområdet behandlar andra religioner och världsåskådningar. Där finns två kompetenser som ska uppnås: 1. Att sätta sig in i andra övertygelser och att kommunicera och samarbeta med personer som tillhör andra konfessioner och religioner. 2. Att kunna uttrycka tvivel och likgiltighet inför religion och att kunna pröva det berättigade däri. Det fjärde och sista området berör religion som samhällsfenomen. Där finns de återstående tre kompetenserna: 1. Att känna till och beskriva den religiösa bakgrunden till traditioner och strukturer i samhället. 2. Att förklara religiösa grundidéer och ge dem gestalt i samhälleliga konflikter. 3. Att identifiera religiösa motiv och element i kulturlivet, reflektera kritiskt över dem och förklara deras innebörd. Kompetenserna avser Sekundarstufe 1 motsvarande den svenska grundskolans högstadium om jag förstått det tyska skolsystemet rätt. Något att bita i! NILS-ÅKE TIDMAN Ny medlem i styrelsen Lördagen den 21 mars hade FLR sitt årsmöte på Solviken utanför Tranås och de olika besluten medförde några förändringar i styrelsen. Årsmötet valde en ny ordförande för föreningen, Annika Lindskog. Två medlemmar, Bengt Arvidsson och Johanna Gustavsson Lundberg, lämnade styrelsen. Glädjande nog kunde årsmötet välja in en ny ledamot, Torsten Blomkvist, som presenterar sig nedan. Torsten Blomkvist Jag arbetar som lektor i religionshistoria vid Högskolan Dalarna. En stor del av min tjänst gör jag inom lärarutbildningens allmänna utbildningsområde där jag bland annat ansvarar för examensarbetet. Mina religionsdidaktiska kompetenser ligger framförallt inom det ämnesteoretiska området. I övrigt är ett av mina stora intressen mångfaldsfrågor. I FLR:s styrelse hoppas jag kunna medverka till ämnesdidaktisk utveckling utifrån dessa kompetenser och intressen. Religionsämnets roll i dagens samhälle måste ses mot bakgrund av att religion är en allt viktigare variabel att ta hänsyn till om man vill förstå relationer mellan människor, både på nationell på och global nivå. I grund och botten handlar därför religionsämnet i skolan om att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att kunna verka som demokratiska medborgare i samhället enligt läroplanernas intentioner. Jag ser därför mycket fram mot att inom FLR:s styrelse arbeta för ett starkt religionsämne i skolan. EN INSPIRERANDE RELIGIONSUNDERVISNING 2:09 5

6 GÖRAN LARSSON Att undervisa om Koranen några utgångspunkter Koranen och dess budskap har kommit att få en allt mer framträdande roll i Sverige, och Koranen har en självklar plats i skolans religionsundervisning. Många lärare upplever dock bristande kunskaper om islams viktigaste skrift och känner därför osäkerhet inför att undervisa om denna. I den här artikeln ger Göran Larsson, docent och forskare i religionsvetenskap på Göteborgs universitet, en introduktion till undervisning om Koranen. Att världens muslimer uppfattar och ser Koranen som Guds direkta ord till människorna är knappast något nytt. Att däremot betrakta Koranen som en källa till inspiration för konstnärer, författare och kulturarbetare är däremot inte lika vanligt. Koranen är utan tvekan den främsta referenspunkten för människor med muslimsk kulturell bakgrund. I form av recitation, inskriptioner på väggar och föremål och i moskéer är islams heliga text ständigt närvarande i den muslimska världen. Att kunna återge och referera till den ses som ett tecken på bildning och förfining. Trots detta faktum är det tydligt att inte alla arabisktalande människor förstår vad som står i Koranen. Språket är ålderdomligt och tillhör inte vardagsspråket. KORANEN SOM RELIGIÖS TEXT Som religionslärare är det självklart att lyfta fram Koranens funktion och plats inom den islamiska teologin och bland muslimer i historia och nutid. Speciellt viktigt är det att betona att detta är en bok som både kan och måste tolkas för att ge mening och svar på hur muslimer skall leva sina liv. Trots att många muslimer hävdar att Koranen inte går att tolka det är bara att läsa vad som står i texten är det uppenbart att så inte är fallet. Till exempel växte en speciell litterärgenre fram från 800-talet som just syftade till att sammanställa uttolkningar av Koranen. Denna litteratur som är känd under namnet tafsir (arabiska för förklaring, tolkning etc.) bygger på Koranen, hadith-litteraturen (den litteratur som samlar profeten Muhammads sägande och görande) och de muslimska teologernas utläggningar. Förutom denna litteratur kom de muslimska teologerna också att fördjupa sig i Koranens språk, grammatik och främmande låneord. För att ytterligare öka förståelsen startades också en process där den för-islamiska poesin insamlades och kodifierades; allt med syfte att öka kunskapen om islams centrala text. Förutom den omfattande islamiska exegetiska litteraturen vittnar även Koranen själv om behovet av tolkning. En tydlig illustration är sura 3, vers 7 där Gud berättar för NOT 1. Översättning av Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap (Stockholm: Proprius förlag, 1998). 6 religion & livsfrågor

7 människorna att han talar i klara verser (ayat muhkamat) och mångtydiga verser (ayat mutashabih). Det är Han som har uppenbarat för dig denna Skrift, där det finns fast och klart formulerade buskap de utgör dess kärna och andra som är framställda i bilder. Men de vilkas hjärtan har farit vilse går efter sådant i Skriften som har framställts i bild, när de försöker så split och förvirring genom [godtycklig] tolkning av dess innersta mening dess innersta mening känner ingen utom Gud. 1 Människorna uppmanas därför att endast lyssna och ta fasta på de klara och tydliga verserna. Därför har sura 3, vers 7 betraktats som en direkt uppmaning till människorna att söka kunskap om Koranen (ett faktum som också har inneburit att behovet av att tolka textens innersta betydelse har ökat). Med tiden utvecklas ett flertal olika förhållningssätt och inställningar till huruvida Koranen kan tolkas eller inte. Trots att vissa teologer (och många muslimer) hävdar att Koranen inte får lov att tolkas illustrerar den rika floran av tafsir-böcker och de inom-islamiska diskussionerna från 800- talet fram till dagens datum att en mängd tolkningsteorier har utvecklas över tid. Tabellen nedan är en översiktlig sammanställning av några vanliga förhållningssätt och utgångspunkter som muslimska teologer använder när de närmar sig Koranen. A. Tafsir bi-l-riwaya/tafsir bi-l-ma thur (tolkning genom överföring/tradition) 1. Tafsir al-qur an bi-l-qur an (Koranen tolkas med hjälp av Koranen) 2. Tafsir al-qur an bi-l-nabawi (Koranen förklaras av profeten Muhammad) 3. Tafsir al-qur an bi-l-sahaba (Koranen förklaras av de tidiga efterföljarna, det vill säga de som var samtida med Muhammad) B. Tafsir bi-l-ra y/tafsir bi-l-diraya (tolkning med hjälp av kunskap, en sund uppfattning, eller via förnuftet och ijtihad, det vill säga en av lagskolorna oberoende tolkning) 1. Tafsir mahmud (en berömlig tolkning, det vill säga en tolkning som bygger på sunda traditioner och som är i samklang med shari a och det arabiska språkets regler) 2. Tafsir madhmum (en klandervärd tolkning, det vill säga en tolkning som inte bygger på sunda traditioner eller som inte är i samklang med shari a och det arabiska språkets regler) C. Tafsir bi-l-ishara (tolkning genom indikationer eller tecken denna form av tolkning bygger på att uttolkaren kan tyda textens innersta och egentliga innebör som inte är syndlig för den vanlige läsaren) Källa: Larsson, Göran: Att läsa Koranen. En introduktion (Stockholm: Verbum, 2006), s. 33 I ljuset av tabellen ovan är det uppenbart att det är mycket svårt att hävda att islam inte innehåller möjligheter till tolkning. Ur detta perspektiv brottas muslimska teologer med samma hermeneutiska möjligheter och problem som alla andra teologer, filosofer och tänkare, ett faktum som rimligtvis bör framkomma i den svenska skolans undervisning om islam. KORANEN SOM EN KULTURSKATT För den västerländske kulturkonsumenten är Bibeln tydligt närvarande i allt från pjäser till skönlitterära verk. Klassiska kompositörer som Georg Friedrich Händel och Johann Sebastian Bach till svenska författare som P.C. Jersild, Marianne Fredriksson, Göran Tunström och Sara Lidman har alla inspirerats av de bibliska berättelserna. Den som inte kan sin Bibel riskerar med andra ord att missa viktiga poänger och läsningen blir fattigare. För den allmänbildade läsaren är parafraser, referenser och anspelningar på religiösa texter ofta tydliga, men för den som inte känner till Bibelns beskrivningar av Jesus är stora delar av till exempel Göran Tunströms Ökenbrevet svåra att ta till sig. Det samma gäller givetvis för den moderne filmkonsumenten som tittar på Mel Gibsons The Passion of the Christ eller Life of Brian med Monty Python. För att förstå den djupa innebörden av dessa filmer krävs också en kunskap om Bibeln och kristendomens tidiga historia. För de flesta religionslärare är detta påpekande förmodligen som att sparka in öppna dörrar det förstår väl alla, eller? Men om kunskaper om kristendomen och Bibeln är nödvändiga för att förstå västerländska kulturyttringar, varför är det så få lärare som tycks reflektera över det faktum att även Koranen kan ses som en kulturskatt? Om mitt antagande är korrekt så finns det förmodligen minst två förklaringar till detta misstag. För det första anser merparten av muslimer att Koranen inte skall ligga till grund för konstnärliga fantasier och omtolkningar eftersom detta inte är en vanlig text. Koranen är Guds ord, varken mer eller mindre, och skall därför behandlas med yttersta respekt. Ett faktum som till exempel Salman Rushdie blev väl medveten om efter publiceringen av romanen Satansverserna (1989). Kontroverserna och dödsdomen mot författaren väckte både förundran och avsky i stora delar av västvärlden. För det andra är ytterst få författare som skriver på arabiska och andra islamiska språk som är översatta till svenska. Avsaknaden av utom-europeisk litteratur är påtaglig och i ljuset av denna brist är det kanske inte speciellt konstigt att till exempel arabisk litteratur inte skapar några större diskussioner i det svenska kulturlandskapet. Men för den lärare som till exempel följer debatten i kulturtidskriften Karavan -litterär tidskrift på resa mellan kulturer är det tydligt att den utom-europeiska litteraturen både erbjuder spännande läsning och alternativa synsätt. Trots att flera större förlag har vågat att satsa på översättningar från arabiska nu senast Bonniers som har publicerat och gett ut Tetz Rookes EN INSPIRERANDE RELIGIONSUNDERVISNING 2:09

8 ATT UNDERVISA I KORANEN fortsättning översättning av den egyptiske författaren Alaa al-aswanys bok Yacoubians hus är det tydligt att det råder en olycklig obalans mellan anglo-saxisk och utom-europeisk litteratur på den svenska bokmarknaden. Den engelska litteraturens dominans och bristen på översättningar är plågsamt tydlig i Tetz Rookes rapport Den nya arabiska översättningsrörelsen. Ett svenskt perspektiv (Alexandria: Svenska institutet, 2003). Samma obalans framträder även i filmens och tv-seriernas värld. Vi översköljs av ango-saxisk kultur, men är svältfödda på kultur från merparten av världens länder. Mot denna bakgrund är det kanske inte speciellt konstigt att få svenska läsare uppmärksammar eller noterar direkta och indirekta referenser till Koranen. Precis som svenska författare har låtit sig influeras och inspireras av Bibeln är det tydligt att många arabiska författare anspelar på och har använt sig av de koraniska berättelserna i sitt författarskap. Förutom den egyptiske nobelpristagaren Naguib Mahfouz som tydligt alluderar och parafraserar Koranen i sin uppmärksammade bok Awlad al-haritna (Drömmarnas gata på Svenska 1990) har ett stort antal arabiska författare och poeter låtit sig inspireras av islams heliga text. Att läsa den algeriske författaren Tahir Wattars novell al-zilzal (Jordbävningen) utan att förstå huvudpersonen Sheikh Abdelmajid Boularwahs ständiga återkoppling till sura 22:1-2 och referenserna till den yttersta tiden är att förlora en betydelsebärande dimension. 2 Men även mindre krävande litteratur som Rajaa Alsaneas chick-lit bok Flickorna från Riyadh (även denna översatt av Tetz Rooke) innehåller både direkta och indirekta referenser till islam och Koranen. Men priset för tveksamma eller allt för litterära läsningar av Koranen kan även vara högt i den arabiska världen. Förutom förföljelser och hot mot Salman Rushdie, som jag kort diskuterade ovan, knivhöggs Naguib Mahfouz på öppen gata i Kairo 1994 på grund av sina litterära författarskap (bland annat för den oortodoxa behandlingen av Koranen i Drömmarnas gata), men också för sina beskrivningar av Egyptens mörka sidor (prostitution, korruption och politiskt förtryck). Trots att gränsen mellan fiktion och det religiösa etablissemangets kritiska blick ofta är hårfin är det uppenbart att Koranen utgör en aldrig sinande källa till inspiration för arabiska författare. Men även västerländska författare har låtit sig influeras av islamisk teologi och Koranens målande beskrivningar. Ett klassiskt exempel är Dante Alighieris beskrivningar av helvetet i Divina Commedia (Den Gudomliga komedin) som bär tydliga referenser till islam. Ett något mer aktuellt exempel är Torbjörn Säfve och dennes roman De sanna och de falska som bland annat innehåller en längre fiktiv beskrivning av profeten Muhammed och islams tidiga historia. KORANEN I SKOLAN För religionslärare, men också för lärare i litteraturhistoria och svenska, är samtliga ovan nämnda exempel bra utgångspunkter för en fördjupad diskussion av å ena sidan icke-västerländsk litteratur/konst och å andra sidan islamisk teologi och Koranen. Förutom dessa fördelar kan den klassiska och moderna skönlitteraturen också fungera som ett korrektiv till stereotypa framställningar, islamofobiska generaliseringar och negativa beskrivningar i medier. I bästa fall kan litteraturen ge en ökad förståelse av det simpla faktum att människor i arabvärlden kanske inte skiljer sig så mycket från människor i västvärlden. I Mahfouz monumentala trilogi om Kairo återfinns till exempel religiösa människor, otrogna individer, hycklare, giriga personer, rädda människor och starka individer. Det är därför troligt att en läsning av arabiska författare på svenska högstadier och gymnasier också kan stärka självkänslan hos elever som har sin kulturella och religiösa bakgrund i den muslimska världen. Istället för att endast förknippas med våld, patriarkala strukturer, intolerans och fanatism öppnar sig nya möjligheter till identifikation. Arabvärlden (eller den muslimska världen i stort) blir också sed som en källa till kultur, litteratur och konst. Om denna litteratur inkluderas i skolans litterära kanon blir både lärare och elever också tvungna att sätta in sig i den idévärld som har präglat och legat till grund för författarnas idévärldar och sociala verklighet, ett faktum som obönhörligt leder läsaren till ett behov av en fördjupad kunskap om Mellanösterns historia, Koranen, västerländsk kolonialism och islamiska tanketraditioner. Litteraturtips GÖRAN LARSSON I min bok Att läsa Koranen. En introduktion (Stockholm: Verbum, 2006) ges en introduktion till både det muslimska och icke-muslimska studiet av Koranen. Boken innehåller också en tematisk presentation och genomgång av Koranen. En bra introduktion till islam och judendom i modern skönlitteratur återfinns i Glenda Abramson och Hilary Kilpatrick (red.) Religious Perspectives in Modern Muslim and Jewish Literatures (London & New York: Routledge, 2006). NOT 2. MÄNNISKOR! Frukta er Herre! Den Yttersta stundens omskakande händelser kommer att bli en svår [prövning]! Den Dag ni ser den komma skall varje kvinna som ammar sitt barn låta det ligga, förlamad av fasa, och varje havande kvinna i sin förskräckelse föda fram sitt foster i förtid, och människorna skall ses [ragla som] drukna, fastän de inte är drukna; nej, [det är rädslan för] Guds stränga straff [som driver dem från vettet]. Sura 22, vers 1-2 i svensk översättning av Mohammed Knut Bernström. 8 religion & livsfrågor

9 PROva SjäLv! Bläddra i smakprov på visar varje religion ur sitt eget perspektiv. Här är religionsboken som är helt anpassad efter dagens mångkulturella samhälle. Den presenterar alla världsreligionerna efter samma struktur, men var och en ur sitt eget perspektiv. Inte bara för att det är respektfullt mot alla, utan också för att det ger eleverna förståelse för andra kulturer. Självklart finns de spännande legenderna med, livfullt illustrerade. Vi berättar även om andra livsåskådningar och för varje årskurs finns kapitel om etik och filosofi. Läs mer om på Vill du veta mer eller beställa hjälper Kundservice gärna till. SKOLÅR 6 9 Religion Tel Fax /02

10 PETER ÅKERBÄCK Att sekter är farliga det vet väl alla? Hur bedrivs undervisning kring alternativreligiösa rörelser i den svenska skolan? Vad säger läroböckerna och vilken uppfattning får skolans elever om dessa rörelser? I den här artikeln diskuterar Peter Åkerbäck, lektor i religionshistoria på Stockholms universitet och forskare med inriktning på nya religiösa rörelser, huruvida skolan och läroböckerna verkligen förhåller sig sakligt och objektivt till de alternativreligiösa rörelser som ofta går under benämningarna sekt eller new age. SAKLIG OCH ALLSIDIG RELIGIONSUNDERVISNING Den här artikeln handlar om hur en särskild religiös miljö, den som brukar avgränsas med begreppet sekt, presenteras för elever på gymnasiet och den problematik som uppstår när dessa elever sedan skall förvandlas till studenter. Gymnasietiden är en viktig tid för många elever och här formas deras uppfattningar och föreställningar, kanske för livet. Gymnasiet har en viktig uppgift att fostra och lära upp självständiga, demokratiska och kritiskt granskande individer. Att kunna ta in information om mänskligt beteende och agerande och själv kunna bedöma och värdera detta bör vara en central uppgift för skolan att lära ut. Ett krav som ställs på den svenska gymnasieundervisningen är att den skall vara saklig och allsidig, vilket innebär att man i undervisningsmaterial bör presentera olika sidor av ett så mångfacetterat fenomen som religion och att man problematiserar olika föreställningar och åsikter. En genomgång av den litteratur som produceras för att användas i gymnasieundervisning i Sverige visar att så också sker även om det, vilket exempelvis Jan-Olof Hellsten nyligen påpekat, finns brister av olika slag. 1 Det finns dock ett religionsområde där principen att presentera olika infallsvinklar och kritiska perspektiv får falla undan för en helt annan typ av presentation. Här präglas framställningarna snarare av fördomsfullhet, missuppfattningar och förlegade synsätt, och värdeomdömen utgör snarare regel än undantag. Detta område har med de nya religiösa rörelserna eller som det oftare kallas, sekterna, att göra. För att belysa detta får två citat utgöra utgångspunkten för denna artikel. Det första lyder som följer: Denna riktning [Moonsekten] har, liksom flera andra sekter, kritiserats hårt för att den med olika medel lockar till sig medlemmar, hjärntvättar dem och ofta lurar av dem deras pengar religion & livsfrågor

11 Detta påstående får sedan stå helt okommenterat och problematiseras eller diskuteras inte alls. Detta skapar tydligt intrycket att författaren håller med om dessa anklagelser och finner påstående korrekt. Det andra, vilket presenterar ett liknande perspektiv, lyder: I sådana sekter [destruktiva] används något som kallas för tankekontroll, eller mind control som det heter på engelska. Sekten försöker ta över och styra sina medlemmar genom hjärntvätt. Det kan handla om att man inte låter folk få sova tillräckligt och att man hela tiden för fram sektens budskap. Samtidigt isoleras sektmedlemmarna och får inte träffa till exempel släktingar och vänner som står utanför sekter. Ofta krävs hårt arbete av dem som är medlemmar. Alla pengar de tjänar går till sekten. 3 Citaten ovan är hämtade ur två nyligen publicerade böcker vilka är avsedda att användas i undervisning på gymnasienivå och i grundskolan årskurs 6-9. Dessa två exempel skulle kunna få sällskap av många fler. En preliminär genomgång av den litteratur som används i undervisning på högstadier och gymnasier visar att exemplen ovan är mycket representativa för hur alternativa religiösa grupper brukar presenteras och hur begreppet sekt brukar användas. Men det perspektiv som presenteras är långt ifrån oproblematisk. 4 För det första används begreppet sekt ofta helt utan att det närmare problematiseras. Att begreppet ursprungligen är avsett som en vetenskaplig term för en särskild typ av religiös organisationsform är något som helt utelämnas. Detta är en allmän företeelse och är något som glömts bort inte enbart i undervisningslitteratur utan även i andra sammanhang såsom exempelvis medier. Begreppet är idag starkt negativt laddat och konnoterar ofta att det rör sig om en suspekt eller rent av kriminell och farlig verksamhet. Att till detta foga en helt ovetenskaplig term som destruktiv gör inte saken bättre. Någon vetenskapligt baserad forskning som karaktäriserar religiösa grupper som destruktiva sekter existerar inte. Att grundligt och vetenskapligt testa dessa påståenden mot några verkligt existerande grupper är forskning som är svår att hitta, för att inte säga omöjlig. Att man använder begrepp som destruktiv sekt visar dock med all tydlighet att de individer och organisationer som av olika anledningar inte erkänner eller godkänner olika typer av religiösa organisationer har mycket stort inflytande idag förmodligen betydligt mer än någon akademiker någonsin kommer att ha i detta land. Men att skilja mellan destruktiva sekter och vanliga sekter är inte meningsfullt. Detta skulle förutsätta att ett antal kriterier ställdes upp och att dessa sedan tillämpades på ett empiriskt material, ett inte helt omöjligt uppdrag, men någon sådan studie har mig veterligen inte presenterats. För det andra måste sanningshalten i det som sägs ovan diskuteras. Hur man väljer att framställa en religiös grupp är naturligtvis inte ytterst beroende av sanningar utan snarare uppfattningar och vilka perspektiv man väljer att fokusera. Att presentera trosuppfattningar på ett korrekt sätt är alltid en avvägningsfråga där inifrån- och utifrånperspektiv måste vägas och balanseras mot varandra. Respekt för gruppens självuppfattning måste balanseras mot den historiska forskningen och detta kräver en balansgång på en mycket slak lina. Att framställa religiösa grupper med utgångspunkt från historiska fakta och att samtidigt visa respekt för gruppens tro är ett delikat uppdrag. Man kan utifrån exemplen ovan konstatera att om exempelvis en muslimsk eller judisk grupp skulle presenteras på ett liknande sätt så skulle den boken dras in med omedelbar verkan. Men mot de nya religiösa grupperna verkar man inte behöva visa samma hänsyn. ONYANSERAD BESKRIVNING AV SEKTER Sekter presenteras som farliga genom att de hjärntvättar och lurar av sina medlemmar deras pengar. En sekt kan även, som i fallet ovan, presenteras som en destruktiv sekt och då gäller samma perspektiv. Det presenteras som fakta att vissa grupper använder någon form av hjärntvätt eller att medlemmarna inte får sova tillräckligt eller att de blir av med alla sina pengar. Alla sekter likställs med varandra och det som gäller för en gäller för alla, de är ju trots allt sekter och deras tro eller uppfattning behöver man, verkar det som, inte alls respektera. Men stämmer denna framställning med verkligheten? Detta måste stark ifrågasättas. Det finns individer som har negativa erfarenheter av sitt liv i alternativa grupper, om det råder ingen tvekan. Det finns också människor som lämnar dessa grupper och som känner sig besvikna liksom det finns anhöriga till medlemmar som är arga och besvikna. Deras röster skall vi lyssna till och de har rätt att föra fram sina erfarenheter. Men det finns precis lika många individer (eller kanske till och med fler) med helt andra upplevelser individer som snarare har positiva upplevelser av sin tid i NOTER 1. Hellsten, J-O. (2009), s. 28ff. 2. Högberg, O. & Sundqvist, M. (2008), s Tollstadius, B. & Öberg, I. (2007), s Denna framställning kommer enbart att fokusera på det perspektiv som dessa böcker vill förmedla. De rena faktafel som de faktiskt innehåller kommer inte att diskuteras, även om även detta är mycket allvarligt. Tollstadius, B. & Öberg, I. Tollstadius, B. & Öberg, I. (2007), s. 116, påstår exempelvis att det inom Jehovas vittnen endast är som kommer till himlen vilket inte alls stämmer med vittnenas tro. EN INSPIRERANDE RELIGIONSUNDERVISNING 2:09 11

12 ATT SEKTER ÄR FARLIGA DET VET VÄL ALLA fortsättning en sekt. Frågan är varför deras röster inte finns med i läroböckerna? Varför får deras historier inte vara med och skapa balans i framställningen av dessa grupper? Perspektivet att sekter, oavsett om dessa kallas för destruktiva eller inte, i huvudsak ägnar sig åt att hjärntvätta sina medlemmar och att ta deras pengar är snarare en åsikt eller attityd än ett påstående som kan anses gå att belägga vetenskapligt om man ser på den forskning som bedrivits kring dessa. Frågan är dock var denna information kommer ifrån? Det finns ett antal olika kontexter där information om sekter presenteras och en snabb presentation av de främsta är på sin plats. Det i särklass främsta sammanhang där information om sekter presenteras är media. Kvällstidningar använder ofta återkommande exempel och man drar sig inte ens vid nyhetstorka för att lyfta fram gamla exempel som om vore de nya. Budskapet är alltid detsamma, sekter är farliga och de hjärntvättar sina medlemmar. Några alternativa perspektiv kommer i stort aldrig fram. Övrig media har en tendens att följa detta perspektiv. Till sin hjälp har media ett antal olika entreprenörer som gillar att synas och att bekräfta bilden av den farliga sekten. Det finns ett antal sådana i Sverige varav de flesta inte är akademiker utan snarare har egna agendor. Ett exempel är stockholmsprästen Karl-Erik Nylund, som ibland har framställts som landets kanske främsta expert på sekter (DN ). Utöver dessa så finns det ett antal olika så kallade antikultgrupper som kämpar mot de organisationer som de anser vara odemokratiska och manipulativa (exempelvis FRI, Föreningen Rädda Individen). Dessa har all rätt att existera och rätt att föra fram sin kritik. Problemet är att detta perspektiv har en tendens att ta överhanden och bli det enda gällande där sekter unisont framställs som farliga grupper som knappast har ett existensberättigande. GLAPPET MELLAN GYMNASIEUNDERVISNING OCH FORSKNING När verkligheten om sekterna skall analyseras och presenteras på högskolor och universitet så ser det helt annorlunda ut. Många av de grupper som uppstod på och 1960-talet, så som Scientologi, Hare Krishna, Moonrörelsen etc. är idag etablerade religiösa organisationer med globala aktiviteter och närvarande på en internationell nivå. Den senaste forskningen kring dessa organisationer indikerar tydligt att dessa gruppers förhållande till det omgivande samhället har förändrats och är betydligt mindre laddat idag än för år sedan. Att karaktärisera dessa som sekter är inte bara olämpligt utan har förlorat mycket av sin förklaringskraft rent vetenskapligt. Snarare borde dessa beskrivas som samfund, dvs. religiösa organisationer vars spänning till samhället har avmattats, där förhållandet mellan dessa och samhället blivit allt mindre konfliktfyllt och där gruppen etablerat sig som en del av det religiösa utbudet snarare än som en proteströrelse mot andra religiösa grupper.(5) Det senare är snarare ett av de drag som kan sägas karaktärisera sekten snarare än samfundet. De alternativa religiösa grupperna, eller sekterna, kan presenteras på många olika sätt även på ett universitet. Men hur dessa beskrivs måste följa de principer som ligger till grund för god humanistisk forskning, där den tidigare nämnda balansgången mellan att presentera historiskt korrekta fakta och samtidigt respektera olika trosuppfattningar som religiösa grupper och individer håller, alltid måste vara en grundförutsättning. Detta gäller alla de religiösa uttryck som studeras, månde det vara kristna, muslimska, judiska eller scientologiska. Avslutningsvis vill jag återvända till den problematik som nämndes inledningsvis, dvs. det problem som uppstår när elever som utbildas med litteratur av det slag som citerades ovan skall förvandlas till studenter. Om en student beskriver sekter som destruktiva, att dessa hjärntvättar sina medlemmar och att de stjäl medlemmarnas pengar, helt utan att kunna kritiskt problematisera dessa påståenden renderar det garanterat ett underkänt resultat på en tentamen vid exempelvis Stockholms universitet. För många av de studenter som anländer direkt från gymnasiet till universitetet innebär detta en stor omställning, eller som en student uttryckte det, Jag fick ju MVG på mitt arbete om sekter i gymnasiet, och här fick jag Fx. Jag fattar ingenting?! Denna skada är dock något som går att reparera, men vad händer med alla dessa studenter som inte läser religionshistoria på högre nivåer? Är det möjligen så att gymnasiet producerar individer som lämnar sin utbildning med stora fördomar om vissa religiösa minoritetsgrupper? Om så är fallet, är det verkligen önskvärt? PETER ÅKERBÄCK REFERENSER Frisk, L. (2007). De nya religiösa rörelserna - vart tog de vägen? Nora: Nya Doxa. Hellsten, J-O. (2009). Klart underkända: En kritisk läsning av läroböcker i religionskunskap. I Signum, nr , (s ). Uppsala: Newmaninstitutet. Högberg, O. & Sundqvist, M. (2005). SO Direkt Religion: Ämnesboken. Stockholm: Bonnier Utbildning. Tollstadius, B. & Öberg, I. (2007). Mittpunkt Religionskunskap A. Lund: Studentlitteratur. NOT 5. Se exempelvis Frisk, L religion & livsfrågor

13 PROva SjäLv! Bläddra i smakprov på En angelägen nyhet! Nu finns religionsboken som tar hänsyn till elevernas olika bakgrund och ger alla världsreligioner lika stor uppmärksamhet. Upptäck Religion är en stadiebok som visar hur människor lever med sin tro. Den lyfter fram likheter och skillnader mellan religionerna och tar upp etiska frågor som barn i 10 till12-årsåldern funderar över. Den bjuder också på många spännande berättelser, livfullt illustrerade så att även lässvaga elever förstår. Läs mer om Upptäck Religion på Vill du veta mer eller beställa hjälper Kundservice gärna till. SKOLÅR 4 6 Religion Tel Fax /02

14 ANNIKA LINDSKOG Rättvisa och rättvisande betyg? Hur sätts betygen i den svenska skolan idag? Hur fördelar sig de olika betygsnivåerna mellan olika elevgrupper? Hur bedöms elevernas prestationer inom religionskunskapsämnet? Dessa frågor ligger till grund för denna artikel av Annika Lindskog, universitetsadjunkt och doktorand vid Göteborgs universitet, som vill stimulera till fortsatt diskussion om betygsättning och bedömning i allmänhet och i religionskunskapsämnet i synnerhet. BETYGENS HUVUDFUNKTIONER I många om än inte alla - undervisningsrelaterade sammanhang förekommer betygsättning. Betygen kan fylla ett flertal funktioner, däribland:»»»» Tillhandahålla information om elevens kunskaper och färdigheter Främja elevernas motivation till att studera Disciplinera eleverna i deras studier Användas vid urval till nästa nivå i utbildningssystemet. Beroende på hur ett betygsystem är konstruerat kan det vara mer eller mindre lämpat för de olika funktionerna. Sedan 1994 utgår betygsättningen inom den svenska grundskolan och gymnasieskolan från det målrelaterade betygsystemet. En tydligt uttalad ambition med detta system är att synliggöra elevernas kunskaper och färdigheter genom tillämpning av betygskriterier. 1 Därtill används dessa betyg även i urvalsprocessen i utbildningssystemet. BETYGSINFLATION? Betygen diskuteras för närvarande flitigt i media. Ett problem som ofta lyfts upp i sammanhanget är en omfattande betygsinflation, för att citera utbildningsminister Jan Björklund. En titt på statistiken ger dock inte en entydig bild av denna inflation. Om man väljer att studera hur det genomsnittliga meritvärdet 2 i grundskolan har förändrats under de senaste fem läsåren i den officiella statistiken, kan en viss höjning urskiljas. 2002/03 205,4 2003/04 206,9 2004/05 206,3 2005/06 206,8 2006/07 207,3 Tabell 1. Genomsnittligt meritvärde för samtliga elever som avslutat årskurs 9. Huruvida den stigande tendensen är att betrakta som så dramatisk som det offentliga samtalet stundom ger intryck av, kan tyckas mer diskutabelt. Ett studium av gymnasieskolans genomsnittliga betygspoäng 3 under samma tidsperiod kan ge ytterligare stöd åt ifrågasättandet av den okontrollerade betygsinflationen. 2002/03 14,0 2003/04 14,1 2004/05 14,1 2005/06 14,1 2006/07 14,1 Tabell 2. Genomsnittlig betygspoäng för elever som avslutat gymnasieskolan. Vid samtliga dessa år hade flickorna i genomsnitt 14,7 poäng och pojkarna 13,4 poäng. Det iögonfallande i dessa siffror är i min tolkning knappast tendensen till inflation, utan snarare den påfallande stabiliteten. Även om totalsiffrorna för betygen skulle kunna motsäga diskursen om betygsinflation, säger de dock långt ifrån allt i detta avseende eftersom vi inte med säkerhet vet om lärare bedömer elevers prestationer lika år från år. I Christina Cliffordsons studier av högskolstuderandes prestationer i relation till gymnasiebetygen framkommer att det inte finns ett enkelt samband mellan högre gymnasiebetyg och bättre prestationer i högskolan. Härmed får vi en indikation om att värdet hos betygen kan ha minskat. Cliffordson visar dock även att de studenter som antagits med avgångsbetyg från det målrelaterade betygsystemet klarar högskolestudierna bättre än studenter som antagits via det normrelaterade (relativa) betygsystemet eller genom högskoleprovet. Därmed förefaller det som att prognosvärdet i det nuvarande betygsystemet är relativt gott. NOT 1. Nationellt fastslagna kriterier finns för samtliga betygsteg (G, VG, MVG) för alla nationella kurser i gymnasieskolan. I grundskolan ges ämnesbetyg i åk 8 och 9. Nationella kriterier finns dock strängt enbart för betygen VG och MVG i åk Meritvärdet i grundskolan kan ligga mellan 0 och 320 poäng. För information om principerna för betygsättningen i grundskolan, se Skolverkets webbplats, 14 religion & livsfrågor

15 OLIKA GRUPPER OLIKA BETYG Siffrorna ovan gäller hela populationen elever i grund- respektive gymnasieskolan. Vi har dock noterat att flickor i genomsnitt får högre betyg än pojkar i gymnasieskolan. Samma systematiska skillnader i bedömningen av elever på gruppnivå kan även urskiljas i grundskolans betygsättning. Läsåret 2006/07 kan exempelvis följande noteras:» Flickor fick i genomsnitt 219 och pojkar i genomsnitt 196 i meritvärde.» Elever i fristående skolor fick i genomsnitt ett meritvärde på 226, jämfört med 206 i kommunala skolor.» Elever med svensk bakgrund fick i genomsnitt 210 i meritvärdes, medan elever med utländsk bakgrund 4 i genomsnitt fick 190. Av dessa uppgifter kan vi dra slutsatsen att skillnaden i betyg sannolikt är ganska avsevärd mellan en flicka med svensk bakgrund som gått på en fristående skola och en pojke med utländsk bakgrund i en kommunal skola. En i sammanhanget utslagsgivande faktor är annars föräldrarnas utbildningsbakgrund. Medan elever vars föräldrar hade en eftergymnasial utbildning om minst en termin i genomsnitt fick meritvärdet 230, var motsvarande siffra 164 för elever vars högsta utbildning var genomgången grundskola eller motsvarande. BETYG I RELIGIONSKUNSKAP Att olika elevgruppers skolprestationer bedöms olika syns även i gymnasieskolan. I gymnasieskolan bryts definitivt tanken om en enhetsskola, lika för alla, vilken alltsedan 1962 varit en grundbult för grundskolan (även om man kan fundera över hur denna ambition efterlevs i praktiken). Genom valet av gymnasieprogram sker en form av sortering av eleverna, varvid skillnaderna i betygsnivå mellan olika grupper blir än mer uppenbara än i grundskolan. Eftersom ämnet religionskunskap är ett så kallat kärnämne, läses kursen Religionskunskap A (ReA) av samtliga elever i gymnasieskolan, oavsett program. I Skolverkets statistik över utbildningsresultaten för läsåret 2006/07 framkommer att eleverna på Naturvetenskapligt program leder ligan. 49 % av dessa elever fick betyget MVG i ReA. För eleverna på Samhällsvetenskapligt program var motsvarande siffra 34 %, medan Estetiska programmet ligger på tredje plats med 28 % MVG i ReA. På jumboplatserna återfinner vi Energiprogrammet, Fordonsprogrammet och Byggprogrammet. Bara omkring 2% av eleverna på dessa program fick MVG i ReA. Skillnaderna är således avsevärda i bedömningen av elevernas kunskaper och färdigheter, beroende på programtillhörighet. Det saknas specifika studier av vad dessa skillnader beror på. Har eleverna på de lågpresterande programmen samma förutsättningar som de som bedöms som högpres- terande att nå det högsta betyget i ReA? Ges de samma förutsättningar att utveckla kunskaper och färdigheter motsvarande MVG-kriterierna och ges de samma möjligheter att visa att de uppfyllt dessa kriterier? Detta är i min mening angelägna och intressanta frågor att arbeta vidare med, i forskning så väl som i skolpraktiken. Man kan notera att alla de tre programmen med lägst andel MVG i ReA är program där majoriteten av eleverna är pojkar. Vänder vi blicken åter mot grundskolan, finner vi att flickorna i genomsnitt fick högre betyg än pojkarna i samtliga SO-ämnen läsåret 2006/07. Skillnaderna mellan flickor och pojkar var störst i ämnet religionskunskap: 22 % av flickorna och 10 % av pojkarna fick MVG i religionskunskap detta läsår. Vad är det som föranleder den olikartade betygsättningen? I den nationella utvärderingen av grundskolan 2003, framkom att religionskunskap var ett ämne som inte uppskattades i någon högre grad av eleverna, särskilt inte bland pojkarna. Ett liknande resultat framkommer i Sjödins studie av attityder bland elever i gymnasieskolan, där pojkar på yrkesförberedande program var den grupp som är mest negativ till religionskunskap. Flickor på studieförberedande program var däremot minst negativa till ämnet. Exakt vad skillnaderna skulle kunna bero på framkommer dock inte i dessa studier. Det blir ännu en fråga för vidare diskussion. ANNIKA LINDSKOG REFERENSER Cliffordson, C. (2004). De målrelaterade gymnasiebetygens prognosförmåga. Pedagogisk forskning i Sverige, 9 (2), s Lindström, L. & Lindberg, V. (red.). (2005). Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag. Sjödin, U. (1995). En skola, flera världar: värderingar hos elever och lärare i religionskunskap i gymnasieskolan. Lund: Plus Ultra. Skolverket (2005). Samhällsorienterande ämnen. Ämnesrapport 252, 2005 (Rapport från den nationella NU03-utvärderingen). Stockholm: Fritzes. Skolverket (2008). Utbildningsresultat. Riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1, Rapport 11, [WWW dokument]. URL: publikationer?id=1776 Tholin, J. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och betygskriterier historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Skrifter från Högskolan i Borås, 1. Borås: Högskolan i Borås. NOT 3. Betygspoängen i gymnasieskolan kan ligga mellan 0 och 20 poäng (ev. meritpoäng ej inräknade). För information om principerna för betygsättningen i gymnasieskolan, se Skolverkets hemsida, 4. Med utländsk bakgrund avses här elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. EN INSPIRERANDE RELIGIONSUNDERVISNING 2:09 15

16 ESKIL FRANCK Levande historia att lära av historien för etiska samtal 16 religion & livsfrågor

17 Om varje historisk händelse är unik, kan man då lära sig något från historien som kan inverka på framtida handlingar? Det menar Eskil Franck, docent i teologi och överintendent på Forum för Levande Historia, att man faktiskt kan. Med utgångspunkt från tre av 1900-talets största folkmord lyfter Eskil Franck i denna artikel fram några viktiga lärdomar man kan dra och vilken etisk reflektion kring livet idag som dessa lärdomar manar oss till. HUR KAN MAN LÄRA AV HISTORIEN? Varje historisk händelse eller skeende är unikt. Vi kan därför aldrig kopiera sådana händelser eller skeenden eller ta dem i repris. De är formade utifrån sina förutsättningar och sammanhang. Vi ska också vara medvetna om att alla händelser i det ögonblick de är överspelade övergår från händelse till berättelse om denna händelse med alla de epistemologiska och språkliga komplikationer som det medför. Vi kan däremot i fullt medvetande om dessa komplikationer jämföra olika händelser med varandra för att försöka få fram både det specifika och generella mönster. Det gäller t.ex. de olika folkmord och brott mot mänskligheten som begåtts i modern tid. Det kontextspecifika är alldeles uppenbart när vi jämför Förintelsen, Kampuchea under Pol Pot och Rwanda Samtidigt går det att se mönster och gemensamma drag. Bådadera är viktiga för att kunna lära av historien. Sakligt och didaktiskt kan denna undersökning genomföras i tre steg:» Vad var det som skedde dvs. själva händelsen och skeendet så långt vi kan komma åt dem» Hur skedde de dvs. agerandet och processen» Varför skedde de dvs. kontexten/förutsättningarna, vilka problem ville aktörerna lösa, vilken avsikt/motiv/ideologi hade de. När dessa frågor så långt som möjligt är besvarade gäller det att mjölka ur händelsen och skeendet de mer allmängiltiga mekanismerna, handlingsmönstren och drivkrafterna. Det gäller inte minst de socialpsykologiska lärdomar vi kan dra utifrån historien. Ett av de allra bästa exemplen på ett sådant arbete är den 2008 utkomna boken Gärningsmän av den tyske professorn Harald Welzer. På ett djuplodande sätt blottlägger han hur förintelseprocessen utvecklades med vanliga tyskar inblandade och medagerande. Den stora fördelen med sådana frågeställningar och studier är att vi så långt som möjligt undviker att säga att det hela är obegripligt. Är det obegripligt framställer vi händelserna och aktörerna närmast som offer för metafysiska krafter. Därmed avhänder vi oss också tanken på att vi kan lära av historien och försöka motverka att motsvarande processer får fäste bland oss idag. Det vi däremot förstår hur smärtsamt det än är kan vi påverka. Det är målet med den etiska reflektion som bör följa i historieundervisningens spår. Då kan vi också ställa oss frågan om dessa handlingsmönster och drivkrafter stämmer med våra värderingar och om inte på vilket sätt de skiljer sig åt. Vi får då också anledning att skärskåda från vilken grund våra etiska överväganden utgår. Här finns ett utmärkt tillfälle att i skolsammanhanget knyta samman historieundervisningen, den etiska bearbetningen och ett grundläggande samhällsvetenskapligt studium av vår regeringsform som tydligt anger vårt samhälles värderingsmässiga utgångspunkt och mål. Till det kan sedan också knytas en samhällsinriktad nutidsanalys om var vi eventuellt kan finna fröna till sådana handlingsmönster och drivkrafter idag och hur vi medvetet ska ställa oss till dem och inte bara framställa oss som offer för omständigheterna. VI OCH DOM Varje människa skapar sin identitet i mötet med andra jag som för henne blir till du. Varje grupp förstår sig själv i relation till andra grupper. Det är naturliga socialpsykologiska processer. Det etiska grundproblem som leder till intolerans och i sin yttersta förlängning brott mot mänskligheten och folkmord är när dessa naturliga processer övergår i marginaliserande, exkluderande, frånstötande förhållningssätt EN INSPIRERANDE RELIGIONSUNDERVISNING 2:09 17

18 levande historia fortsättning människor och grupper emellan. Det sker inte över en natt utan gradvis och kommer smygande. Lite slagordsmässigt kunde vi säga att det går sakta men successivt från nålstick till nackskott så som Welzers bok visar. Det är en process där ett vi tydligare och tydligare skapar och vill avskärma sig från ett dom, en domifieringsprocess. Resultatet blir en avhumanisering där första steget är att ifrågasätta gruppens värde. I Rwanda kallades tutsierna kackerlackor som tecken på denna nedvärdering. Därefter ifrågasätter vi dom andras plats och utrymme i samhället. Nazisterna vill få bort det judiska ogräset ur åkern genom att skicka dem österut eller placera dem i ghetto. Tankar fanns också i ett visst skede att förvisa dem alla till Madagaskar som ett judiskt reservat långt borta från Tyskland. Hur står detta resonemang i förhållande till somliga svenskars önskemål att skicka invandrare tillbaka till de länder de kommer ifrån? Sista steget är att ifrågasätta dom-gruppens existensberättigande. De bör elimineras den slutliga lösningen. Den etiska reflektionen kan här ställa frågan om vi håller på att skapa sådana dom-grupper i Sverige idag och vilka dessa grupper i så fall är. Att vi är långt, långt från det tredje steget är inget argument för att inte bearbeta frågan. Hade vi frågat tyskar 1915 om de trodde att den väl integrerade och av många ansedda judiska befolkningen inom 25 år skulle bli föremål för förföljelse och förintelse skulle de nog bara ha skakat på huvudet. Ser vi inte de små tendenserna till exkluderande domifiering är risken stor att vi en dag överrumplas av upptäckten att läget är så allvarligt att det inte går att stoppa eller än värre att vi sakta men säkert själva dragits med i processen och då bejakar den. NORMFÖRSKJUTNINGAR SKER GRADVIS I det sammanhanget bör vi vara observanta på användningen av begreppet normalitet. Det som är normalt vill vi acceptera medan vi gärna vill fjärma oss från det som är onormalt, ofta med trakasserande och exkluderande konsekvenser. Normalt kan betyda det som är vanligast, dvs. statistiskt dominerande. I den meningen är det normalt att vara högerhänt men inte vänsterhänt. Normalt kan också ha innebörden att vara normerande, dvs. så bör det vara. I den meningen kan vi inte alls använda begreppet normal i förhållande till höger- respektive vänsterhänthet. Det stora problemet är att den första betydelsen ofta görs liktydig med den andra. Heterosexuella är i statistisk majoritet i förhållande till homosexuella. Därför har det länge varit så att man ansett att det inte är normalt att vara homosexuell ur värderingssynpunkt, en värdering som samhället tack och lov gått ifrån också lagstiftningsmässigt. Vanlig=bättre det likhetstecknet håller inte inför vårt samhälles grundläggande etiska värderingar med alla människors lika värde som ledstjärna. Ur historisk och etisk synvinkel är det särskilt intressant att det ofta sker en normförskjutning i de processer som lett fram till olika mörka skeenden i vår historia. Tyskland under 1930-talet är ett bra exempel på det. Från integrerad folkgrupp över kritiskt ifrågasatt hela vägen till att elimineras och förintas. Denna normförskjutning skedde inte mellan olika grupper i folket så att somliga stod för steg ett, andra för steg två medan en mindre del hemföll åt steg tre. Det ödesdigra var att de allra flesta tyskar följde med hela förändringen av normbilden. Den etiska motkraften och hävstången mot sådan normförskjutning är grundsatsen om alla människors lika värde. Den satsen i sin tur har lett till demokratins framväxt med 18 religion & livsfrågor

19 grundbulten en person-en röst. Det är värt att lägga märke till att brott mot mänskligheten och folkmord alltid begåtts under diktatoriska regimer där ett monopolitiskt vi på olika sätt vill föra undan besvärande dom. INOM RELIGIONENS VÄRLD Att lära av historien och ta ställning i en ny tid inom religionens värld kan knytas till begreppet tradition. Användningen av det begreppet kan vara både djupt konserverande och kraftfullt nyskapande. Därför är det ett begrepp som vi bör förhålla oss problematiserande till. Det kommer från latinets tradere som betyder föra över/vidare. Den grekiska motsvarigheten paradidonai som används i Nya testamentet har samma innebörd. Båda är också dubbeltydiga; de kan dessutom betyda förråda. Judas Iskariot var den som överlämnade/förrådde Jesus. Jfr engelskans traitor = förrädare. I spänningsfältet bevara-förnya-adaptera-anpassa hanteras lärdomarna från historien inom traditionsbegreppets ram. Denna hantering stämplas då gärna som antingen legitim/rätt eller som förräderi. I dessa sammanhang frodas en myckenhet av intolerans och ömsesidiga domifieringar. Det sker både inom olika religioner och mellan dem. En viktig faktor i de domifieringsprocesser som religionerna bidrar till är de exkluderande sanningsanspråk som de ofta hävdar. Vi representerar inte Sanningen vid sidan om andras anspråk utan istället för dem. Man vill därmed inkludera andra genom en expanderande missionsstrategi. Historien visar att det inte sällan tillämpats enligt en trestegsstrategi: först övertyga, sedan övertala och om det misslyckats tvinga. Dessa religionsanspråk har också ofta samspelat med politiska ambitioner som både skapat tydliga dom och lett till övergrepp av olika slag. Västerlandets kolonialhistoria är ett bra exempel på det. Ur samhällsetisk synvinkel kan vi reflektera över den spänning som kan finnas mellan å ena sidan demokratins bejakande mångfald och tolerans och å den andra religionernas exkluderande sanningsanspråk. Denna spänning kan resultera i en konfliktyta. Anspråket på att införa sharia-lagar är ett sådant exempel. En etisk testfråga som kan ställas till och kring religionerna är: kan en religion med bevarad grundidentitet på allvar bidra till ett inkluderande samhällsklimat? I så fall hur? Om inte, varför inte? Här ger historien ett rikt material att bearbeta och lära från. SLUTORD Låt mig sluta med några teser som får tjäna som diskussionspunkter utifrån min framställning:» Historien är varje människas personliga erfarenhet omsatt till det kollektiva planet under längre tid» Ambitionen är att förädla den ständiga förändringen till utveckling mot ett bättre samhälle» Förändringen sker av sig själv utvecklingen fordrar medvetna ställningstaganden och handlingar» Utan medvetna ställningstaganden gör vi oss till offer för omständigheter och försöker frita oss från ansvar: jag lydde bara order eller det bara blev så» Vi lär av insikterna och erfarenheterna från historien vi tar ansvar för framtiden. ESKIL FRANCK Välkomna till Småstad! I vilken utsträckning får vi som människor utnyttja djur för att få ett bättre liv? Den frågan kan man nu bearbeta med hjälp av det dataspel som utvecklats vid Malmö högskola och som presenterades av Rune Jönsson i RoL nr 2/2008 och av Ulf Jämterud i FLR:s Årsbok I spelet simuleras ett samhälle, Småstad, där spelarna har att ta ställning till olika former av köttkonsumtion och framför allt till användningen av försöksdjur i läkemedelsforskning. Hur prioriterar vi mellan levande varelser? Vilka värderingskonflikter möter vi? Vilka gränser sätter vi? Spelarna får se följderna av sina beslut och syftet är både att ge information och att väcka diskussion och behov av ytterligare studier. Spelet är tänkt för högstadiet och gymnasiet och tar ca 45 minuter. Spelarna spelar parvis och det krävs att de är uppkopplade på internet. Till spelet finns förslag på hur det kan användas i undervisning samt länkar för fördjupning kring olika frågor. w w w. m a n n i s k o r o c h d j u r. s e

20 PERNILLA OUIS Att förhandla islam i den svenska skolan Bör vi tillåta att föräldrar av religiösa skäl förbjuder sina barn att delta i vissa undervisningsinslag i den svenska skolan? Vems rätt väger tyngst barns rätt till undervisning eller föräldrars rätt till religiös fostran av sina barn? Vilka problem ställs vi inför när vi inte diskuterar de här frågorna öppet? I den här artikeln resonerar Pernilla Ouis, forskare på Malmö Högskola samt debattör och konvertit till islam, kring dessa frågor och pekar på vikten av att föra en offentlig debatt kring detta. För ett par år sedan mötte jag en ung, vacker, begåvad kvinna från Irak. Hon var urförbannad. Hon hade inga fullständiga betyg från grundskolan eftersom hennes föräldrar förbjudit henne att delta i flera ämnen: religion, idrott, musik, bild och andra aktiviteter. Hon sa: Hur kunde mina outbildade föräldrar som kommer från landet få bestämma över detta? Varför försvarade inte skolan min rätt till utbildning?. Hon var tvungen att gå om Grundvux för att få betyg. Hennes vrede har inte lämnat mig någon ro, för hennes fråga är berättigad. Hur låter vi islam förhandlas och manifesteras i den svenska skolan? Jag talar alltså om hur religionen praktiseras i skolan, inte hur den undervisas. Vi vet att det är religiösa skäl som anförs när föräldrar vill att deras barn ska befrias från vissa undervisningsmoment, och att skolan ofta går dem oftast till mötes eftersom man inte ska diskriminera utifrån religion. Är detta rimligt eller kan det ifrågasättas? Alla sociala relationer är förhandlingar, och hur ska vi då förhandla islam i skolan? Vilka utgångslägen och positioner har vi? MISSLYCKAD INTEGRATION HÄMMAR DEBATT Jag är forskare, debattör och konvertit till islam; jag har burit slöja i 18 år och arbetat i mer än två decennier med att skapa förståelse för islam. Ett problem jag sett mer och mer, är att det är de extremistiska formerna av islam som sägs representera muslimerna och som blivit normen för vad som är islam i det svenska samhället. Jag har blivit anklagad för att ha blivit islamofob, men jag har alltid varit kritisk till extremistisk islam. Det måste påpekas: Islam är ingen etnicitet eller inneboende egenskap, utan en tro med en uppsättning normer kring bland annat kön, sexualitet, yttrandefrihet, politisk ordning, ekonomi. Dessa åsikter och idéer måste kunna kritiseras och diskuteras utan att man anklagas för rasism, islamofobi eller intolerans. Framförallt islamsim, det vill säga idén om islam som grunden för en samhällsordning, är bitvis problematisk. Det finns en skuldfråga i integrationsdebatten som blockerar vidare diskussion. Den handlar om vems felet är: majoritetens (vi) eller minoritetens (dom)? Är det vi och den strukturella diskrimineringen (vänstern och etablissemangets syn) eller är det dom, deras kultur och religion (högerpopulisternas förklaring) som är hindret för en lyckad integration? Att ifrågasätta hur islam begränsar barns undervisning kan tolkas som ett sätt att lägga skulden på dom. Men vi måste se dialektiken mellan minoriteter och majoriteten. Olika avarter av hemkultur uppstår här, kanske på grund av utanförskap och diskriminering. Alla har ett ansvar för att integrationen ska lyckas, och att uppdelningen i vi och dom upphör på allvar. BARN OCH UNGA DISKRIMINERAS AV FÖRÄLDRARNA Hur vanligt är det att barn inte får delta i vissa inslag i undervisningen? I en avhandling i socialt arbete Utbildning på (o)lika villkor från 2007 visar Sara Högdin på omfattningen. Kategorierna i studien är dock barn med olika grad av utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund, men man kan misstänka att bland de utländska barnen finns det ett stort antal barn som av religiösa skäl förbjuds att delta. Högdins siffror säger följande om elever på högstadiet: 27 procent utlandsfödda flickor och 17 procent utlandsfödda pojkar är förbjudna av sina föräldrar att delta i ett eller flera utbildningsinslag i skolan. För flickor och pojkar med svensk bakgrund hamnar den siffran på 3 procent. 6 procent av de utlandsfödda flickorna förbjuds att delta i skolans idrottseller simundervisning, att jämföra med siffran för utlandsfödda pojkar som är 0. Man kan konstatera att inte bara etnisk bakgrund spelar roll, utan även kön. I ämnet sexualkunskap är däremot siffrorna mer jämlika med avseende på kön, där 18 procent av utlandsfödda flickor och 17 procent av de utlandsfödda pojkarna inte får delta. Fritid och andra friare inslag i skolan påverkas också av föräldrarnas restriktioner. 14 procent av de utlandsfödda 20 religion & livsfrågor

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE10 Religionskunskap I för Gymnasielärare, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

K U R S P L A N. Religionsvetenskap allmän kurs. Religious studies general course. Svenska. Religionsvetenskap. Grundnivå

K U R S P L A N. Religionsvetenskap allmän kurs. Religious studies general course. Svenska. Religionsvetenskap. Grundnivå 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Religionsvetenskap allmän kurs Religious studies general course Kurskod RE2101 Dnr HUM 2007/422-514 Beslutsdatum 2007-09-19 Beslutande organ Beredningsgruppen

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Dnr 2014-05-27 Sid 1 (6) Religionsvetenskap med

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

En introduktion i koranstudier

En introduktion i koranstudier 2002-03-07 WWW.ISLAMISKA.ORG _ En introduktion i koranstudier Den islamiska trons första och viktigaste kunskapskälla är Koranen. Varje muslim som har underkastat sig Allah är förpliktigad att ta till

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6SO10 Samhällsorienterande ämnen för lärare årskurs 4-6, 30 högskolepoäng Social Science for Teachers Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Ämnesblock Religion 142,5 hp

Ämnesblock Religion 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock Religion 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer