Hotellåret. Hotell. Nyckeltal. Revpar. Average room rate. Överkapacitet. Gross operating profit. Beläggning. Uppgång. Konjunktur

Transkript

1 Rest_nr_v.qxd -- : Sida NR RESTAURATÖREN NYHETER HOTELLÅRET Beläggning Nyckeltal Disponibel rumskapacitet Logiintäkt Nedgång Beläggningsgrad Konferens Average room rate Gross operating profit Rumsnätter Överkapacitet Hotell Uppgång Konjunktur Hotellåret HOTELLKONJUNKTUREN I SVERIGE var fortsatt trög under. et sålda rumsnätter steg med, procent till, miljoner. Samtidigt sjönk snittpriset för antalet sålda rum för tredje året i rad med procent, vilket gjorde att de totala logiintäkterna var oförändrade,, miljarder kronor. Men FÖRSÄLJNINGEN ACCELERERADE framför allt under andra halvåret som hade betydligt högre tillväxt än första halvåret. Det gäller både vardagar och helger. et utländska besökare ökade med procent och uppgick till procent av alla övernattningar. TEXT GÖRAN GRANHED STATISTIKBEARBETNING ALEXANDRA RASCH GRAFIK MATTIAS DE FRUMERIE SHR ext g.granhed@shr.se SHR ext a.rasch@shr.se t m.defrumerie@restauratoren.se

2 Rest_nr_v.qxd -- : Sida HOTELLÅRET RESTAURATÖREN NYHETER NR Utsikterna för pekar på en fortsatt god tillväxt i den svenska ekonomin. Den kommer att gynna hotellens efterfrågan. Antagligen kommer tillväxten att vara så väl underbyggd att hotellen kan bryta den nuvarande negativa prisutvecklingen. Utbudet av hotellrum steg med, procent till, miljoner rumsnätter, vilket motsvarar cirka rum per dag. Beläggningsgraden på riksnivå var oförändrad, procent. Det är lägst i Norden. På riksnivå minskade revpar, intäkten per tillgängligt rum, till kronor, vilket är en nedgång med procent. Totalt omsatte hotellbranschen i Sverige miljarder kronor inklusive restaurangverksamhet. Sammantaget arbetar personer i företagen. Affärsresandet, som minskat de sista åren, vände upp med, procent sett över helåret medan fritidsresandet steg med, procent. I dag utgör andelen affärs- och konferensresande procent. För ett par år sedan låg andelen på procent. En förbättrad hotellkonjunktur i alla nordiska länder ledde till ökad efterfrågan men till pressade priser. Hotellekonomin i dessa länder styrs till procent av inomnordisk efterfrågan. SHR har för Restauratörens räkning listat de största orterna i fallande ordning efter antalet sålda rumsnätter. Tillsammans svarar de för cirka procent av den totala hotellmarknaden i Sverige. Några av orterna på listan visar en mycket låg revpar. Det skulle kunna fungera som tankeväckare och diskussionsunderlag för hur lönsamheten för hotellen ska kunna stärkas på längre sikt. En enkel analys att göra för varje destination eller hotell som ännu inte gjort den. Hotellens koncentration till de större städerna är påtaglig. av de största orterna står för procent av all rumsförsäljning i Sverige. Hälften av de listade städerna visade marknadstillväxt och fler sålda rumsnätter under året jämfört med året innan. procent av städerna Beläggningsgrad Sålda rum Disponibel rumskapacitet ETT HOTELLS INTJÄNINGSFÖRMÅGA bestäms av beläggningsgraden och den genomsnittliga intäkten per sålt rum som också kallas average room rate, arr. Det beräknas som den totala logiintäkten, exklusive frukost och moms, delat med antalet sålda rum. Beläggningsgraden motsvarar antalet sålda rumsnätter i förhållande till årets öppethållandedagar. Revenue per available room, revpar, är detsamma som den genomsnittliga intäkten per tillgängligt rum. Det beräknas som total logiintäkt delat med disponibel rumskapacitet. Så här ser sambanden ut. hade stigande beläggningsgrader, procent var oförändrade. Resten hade sjunkande beläggning. Bland de större städerna med volymtillväxt finns Stockholm ( procent) och Uppsala, Örebro och Västerås (alla ). I södra Sverige är det Lund som går mest framåt. Västsverige går trögt. Kungälv () och Vänersborg () är undantag. I Norrland ökade Gävle () och Piteå () mest. Bäst gick Sälen/Malung med en tillväxt på procent. Det finns totalt orter som har en hotellkapacitet per dag som överstiger rum. Prispressen fortsatte under. Intäkten per sålt rum average room rate, arr minskade på drygt hälften av de orterna. Det var bara en av de tio största städerna som kunde höja priset trots att efterfrågan förbättrades. Väger man in effekterna av både kapacitet och pris får man fram ortens intjäningsförmåga, revpar. Listan över vinnare och förlorare kommer då att se annorlunda ut än om man bara studerar volymtillväxten. I topp hamnar Kramfors med en förbättrad revpar på procent. Andra vinnande orter är Sälen/Malung (), Såtenäs (), Enköping och Norrtälje (). Några destinationer med mycket negativ revparutveckling är Nynäshamn (-), Hällefors (- ), Sunne och Simrishamn (-), Kiruna och Karlskoga (-). I de tre största städerna minskade revpar genomgående under, även om intjäningsnivån fortfarande ligger högt. Andra städer med hög revpar är till exempel Strömstad och Varberg. Den största omsvängningen i volym skedde i Stockholms x Arr = Total logiintäkt sålda rum Total logiintäkt Disponibel rumskapacitet län som dominerar hotellmarknaden i Sverige. procent av alla intäkter genereras där. Inget län ökade volymen ( procent) så starkt. Samtidigt sjunker priserna. Det betyder att revpar ligger kvar oförändrat på samma nivå som året innan, cirka kronor. Men det är fortfarande procent lägre än då revpar hamnade på kronor. Det beror på att prisnivån är rejält nedtryckt jämfört med tidigare. Under gick det rejält bakåt för Stockholms kranskommuner. Den negativa trenden vände i positiv riktning under. Hotellen på Stockholmsmarknaden visar också upp de bästa nyckeltalen i landet. Ändå har företagen fått ta mycket stryk av den konjunkturnedgång som varit. I många län backade hotellförsäljningen. Beläggningsgraden i av de länen understiger procent. Det understryker att överkapacitet plågar många destinationer. Undantag finns. I Gävleborgs län ökade efterfrågan men priserna föll. ökade ändå med procent. På Gotland steg revpar främst på grund av ökade priser. I Västmanland ökade efterfrågan och beläggning men priserna sjönk något. steg med procent. Några län där motvinden för hotellen var extra stor var Västerbottens, Värmlands, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. Minskad efterfrågan i kombination med lägre priser gav lägre intäkter. Det påverkar revpar negativt. Även i Jämtland gick revpar tillbaka, trots fler sålda rum. är ett bra mått på hotellens intjäningsförmåga, vilket inte gästnätter är, som ofta används som ett tillväxtmått inte minst av ledande turistorganisationer. et toppdagar ökade i Stockholm men minskade på andra håll. Stockholm hade dagar då beläggningsgraden översteg procent. Att räkna toppdagarna är en enkel mätare för att se åt vilket håll hotellvinden blåser. Sedan sekelskiftet har de blivit färre i takt med sämre konjunktur och större rumsutbud. hotellänen Mellansverige gjorde bäst ifrån sig ifjol Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Dalarnas län Östergötlands län Norrbottens län Jönköpings län Västerbottens län Värmlands län Uppsala län Hallands län Västernorrlands län Jämtlands län Kalmar län Örebro län Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län Blekinge län Kronobergs län Gotlands län Totalt sålda rum -tal Beläggning,% Arr, kr Logiintäkter, Mkr Fotnoter och förklaringar Snittintäkt per belagt rum Logiintäkt per disponibelt rum De rödfärgade siffrorna visar den procentuella förändringen -. Källor: SCB/SHR/ Turistdelegationen

3 Stockholm Göteborg Malmö Sigtuna Jönköping Helsingborg Uppsala Örebro Karlstad Sundsvall Halmstad Norrköping Linköping Umeå Västerås Sollent/Järf/Uppl Väsby Lund Solna Luleå Kalmar Östersund Gävle Växjö Gotland Skövde Åre Nacka Kungsbacka/Mölndal Lidingö Eskilstuna Kiruna Södertälje Borlänge Borås Kristianstad Karlskrona Varberg Sunne Nyköping Leksand Skellefteå Falun Huddinge,Botkyrka,Salem Örnsköldsvik Malung Värmdö Piteå Haninge Täby/Vaxholm Trollhättan Oskarshamn/Vimmerby Borgholm Lerum/Härryda Falkenberg Härjedalen Norrtälje Ronneby Sandviken Ludvika Simrishamn Upplands-Bro Uddevalla Mora Strömstad Båstad Ängelholm Karlshamn Österåker Kävlinge/Eslöv Enköping Vaggeryd/Värnamo Håbo Stenungsund Lycksele/Vilhelmina Hällefors Landskrona Vänersborg Kungälv Bollnäs Nynäshamn Hudiksvall Ljungby Rättvik Lysekil Sollefteå Älvdalen Ystad Falköping Lidköping Gällivare Karlskoga Höganäs Västervik Katrineholm Hässleholm Götene Söderhamn Kramfors Sotenäs Strängnäs De största Totalt Sverige sålda rum -tal - anläggningar Disponibla rum/dag Beläggning, %, Företag Privat Målgrupper, % aff konf grp frit Andel svenska gästnätter, % Arr, kr Total logiintäkt, Mkr, kr NY NY NY Placering hotellkommunerna Topp hotellkommunerna Topp aff=affärsresenärer, konf=konferensresenärer, grp=gruppresenärer, frit=fritidsresenärer Källor: SCB/SHR/Turistdelegationen Exkl patientboende Förändring -, % Disp kap Sålda rum Arr Total logiintäkt Fotnot och förklaringar Rest_nr_v.qxd -- : Sida

4 Rest_nr_v.qxd -- : Sida HOTELLÅRET RESTAURATÖREN NYHETER NR I Göteborg blåste det motvind efter flera framgångsrika år. Där föll antalet toppdagar med över procents beläggning till. Man får gå tillbaka till för att hitta motsvarande låga nivå. I Malmö är det stabilt och små skillnader mot året innan. Flest uthyrda rum på riksnivå nådde hotellen tisdagen den maj då rum var uthyrda, vilket motsvarar procents beläggning. Som vanligt är det tisdagar och onsdagar som har de högsta beläggningstalen medan helgerna är sämre. Mönstret bryts i juli under semesterperioden. Under några fredagar och lördagar härbärgerade hotellen över gäster. Då låg i gengäld rumsfaktorn på, person per belagt rum, medan den bara var, i slutet av maj, när affärs- och konferensresandet fortfarande är intensivt. Juli månad skapar gästflöden men logiintäkterna totalt och per gäst går ändå ned rejält, för att i stället toppa under höstmånaderna, den kanske viktigaste perioden för hotellets lönsamhet. Vare sig man räknar i totalintäkt, per rum eller per gäst ligger september i topp. Schablonbilden av sommaren som turistindustrins högsäsong, stämmer dåligt i ett ekonomiskt perspektiv. Fler privatbetalande gäster och färre företagskunder på hotellen, det har varit en tydlig trend allt sedan slutet av -talet. Då var andelen företagsgäster procent, i dag är den procent. Det kan illustreras med hur beläggningen förändrats under veckans dagar. Från till har antalet sålda rum i Sverige på söndag till torsdag gått ner med cirka procent. På fredagar och lördagar däremot har antalet sålda rum ökat med procent. Här har konjunkturnedgången inte alls påverkat efterfrågan negativt. Samtidigt blir det allt fler gäster på varje belagt rum under helgerna, men oförändrat antal på vardagarna. När privatmarknaden växer blir det allt viktigare att följa intäktsströmmarna eftersom betalningsförmågan inte är densamma som för företagskunderna. Hotellens val av distributionskanal blir allt viktigare. Sverige är ett av länderna i Europa med högst kedjeandel. Kedjor och marknadsorganisationer svarar för procent av hotellens intäkter. Drygt fristående hotell tar hand om resterande procent av intäkterna. Räknar man i sålda rumsnätter var kedjornas andel procent. För tio år sedan var motsvarande andel procent. SHR har identifierat cirka sveriges hotellbransch Hotellsverige i ett nötskal hotell hotellrum per dag Disponibel kapacitet Logiomsättning, miljarder kr Belagda rum, miljoner Beläggningsgrad, % Genomsnittlig rumsintäkt, kr, kr årsanställda Rumsfaktor (gäster per belagt rum) Årets höjdardagar Bäst rumsbeläggning sept, Tis % dgr med bel % dgr med bel % Stockholm Göteborg Malmö Tors sept, %, miljoner rumsnätter,,,, Tis aug, % Hela Sverige Tis maj, % hotell som ägs eller samarbetar med de integrerade helägda kedjorna eller ingår i någon av de etablerade markandsorganisationerna. Viss dubbelräkning förekommer eftersom vissa anläggningar är med i flera marknadsorganisationer samtidigt. De fristående hotellen nådde tillsammans en beläggningsgrad under på procent och en revpar på kronor. För kedjor och markandsorganisationer var beläggningsgraden procent och revpar blev kronor. Viktigt att komma ihåg när man jämför kedjehotell och fristående hotell: Kedjehotellen är många gånger positionerade i städerna där förutsättningarna och marknadspotential är annorlunda än på landsorten där många av de mindre fristående hotellen är belägna. Hotellens val av distributionsvägar har också en annan dimension, nämligen internet, som blivit ytterligare en kanal för hotellen att kommunicera med slutkunden. (Läs mer om ämnet på sidan ) Branschproffs menar att var genombrottet för de renodlade nätaktörerna som säljer resor och hotell via internet. De etablerade GDS-systemen som är kopplade till flygbolagens bokningssystem tappar Flest gäster, hela landet: fredagen juli marknadsandelar liksom resebyråerna. De tas i stället omhand av de nya nätaktörerna med andra affärsupplägg där hotell blir en del i produktpaketet. Det kräver nya kunskaper på hotellen som inte alltid finns i dag. Utvecklingen ställer hotellföretagen inför nya möjligheter men också utmaningar. Valet av distributionskanal och hur man ska förhålla sig till dessa kommer att vara några av branschens hetaste frågor under de närmaste åren. Det är hotellens intäktsmix som skapar förutsättningar för lönsamhet i hotellbranschen. SHR:s nyckeltalsundersökning för visar dock att en högre logiandel för hotellet oftast ger en bättre lönsamhet. Hotellföretagen är både kapitalintensiva och personalintensiva. Därmed har den underliggande hotellkonjunkturen stor betydelse för hur de fasta kostnaderna kan fördelas på de uthyrda rummen. Medan marknaden visar stora svängningar över året, under veckan och i olika städer är utbudet av rum i stort sett konstant på den lokala marknaden. SHR:s nyckeltalsrapport speglar verksamhetsåret. Det var ett ganska bra år sett över en konjunkturcykel. Cityhotellen i Stockholm och Göteborg uppnådde logiandelar på nivån procent. Det är en fördelaktig mix för en verksamhet som också inkluderar restaurangförsäljning. Hotellen utanför storstäder och residensstäder hamnar vanligtvis på cirka procents logiandel. En viktig förklaring är att hotellet på landsorten ofta är mera restaurangintensivt, vilket i sin tur ger sämre marginaler. Rapporten visar också att omsättningen per arbetad timme överstiger kronor. Det motsvarar en omsättning per årsanställd på kronor. Här finns stora skillnader beroende på geografiskt läge och hotellens storlek. Hotellen har under långa tider varit kostnadsorienterade. På senare år har allt mer fokus kommit att riktas mot intäktssidan och hur den kan optimeras. Revenue management har blivit ett begrepp och fått praktisk tillämpning på många större företag. Influenserna kommer i hög grad från flygbranschen som varit föregångare. Intäkt per tillgänglig flygstolskilometer har fått sin motsvarighet i hotellens revpar. Biluthyrarna å sin sida talar om intäkt per tillgänglig bildag. Tar vi även in kostnadssidan för att bedöma hotellets rörelseresultat före kapitalkostnader är GOP ett vanligt mått. GOP står för gross operating profit och gör det även möjligt att jämföra ägda och hyrda verksamheter samtidigt. I nyckeltalsrapporten hamnar GOP genomsnittligt på procent. Detta resultat ska i sin rumsförsäljningen under Juli bjuder på fyllda bäddar och dålig lönsamhet logiintäkt per gäst, kr januari februari mars botten: juli april maj juni juli topp: september augusti september oktober november december sålda gästnätter, tusental botten: januari januari februari mars april maj juni juli topp: juli augusti september oktober november december total logiintäkt, Mkr januari februari mars april maj juni juli topp: september botten: december augusti september oktober november december Källor: Källa: SCB, Turistdelegationen, SHR

5 Rest_nr_v.qxd -- : Sida NR RESTAURATÖREN NYHETER HOTELLÅRET fördelningen av de sålda rummen Marknadsorganisationerna tappar mark % (%) Sweden Hotels, % (%) Romantik Hotels % (%) Ditt Hotell % (%) Svenska Möten, % (%) Best Western, % (%) Fristående hotell Norrhotell % (%) Country- side Hotels, Ramada % (%) Sweden % (%) % (%) Norlandia, Choice, Accor, Amica Konferens, Sodexho % (%) De fristående hotellen Total logiintäkt, Beläggning, % Mkr First Hotels, Rezidor Sas, Elite Hotels, Grand Hôtel Holdings, Nordic Hotels (med partnerhotell), % (%) Scandic/Hilton, Sheraton, Rica Hotels (med partnerhotell) % (%) Frivillig marknadsorganisation Arr % (%) Integrerad kedja, utlandsägd - rum, % (%) > rum, % (%) % (%) - rum, % (%) - rum, % (%) Integrerad kedja, svenskägd Hotellkedjorna i Sverige ARR hotell Romantik Hotels Svenska Möten Countryside Hotels First Hotels, Rezidor Sas, Elite Hotels, Grand Hôtel Holdings, Nordic Hotels (med partnerh) Scandic/Hilton, Sheraton, Rica Hotels (med partnerhotell) Best Western Ramada Sweden Norlandia, Choice, Accor, Amica Konferens, Sodexho Norrhotell Sweden Hotels Ditt Hotell Fotnoter och förklaringar - rum - rum - rum > rum Totalt Källa: SCB/SHR Snittintäkt per belagt rum, kr Varumärke ägt av Sweden Hotels () Siffror inom parentes är jämförelser från. Källor: SCB/SHR/Turistdelegationen tur ge utrymmer för hyror, avskrivningar och finanskostnader samt lämna vinst till ägarna. GOP hamnar på cirka procent på Stockholmshotellen. Samtidigt måste det täcka en betydligt högre hyresnivå än vad som är normalt i landsortsstäderna. Ändå blir vinstmarginalen för hotellen i storstäderna i allmänhet betydligt bättre än i andra delar av Sverige. Nettoresultatet hamnade på i snitt knappt procent. De byggrelaterade investeringarna i hotell- och restaurang- branschen uppgick till cirka miljarder kronor för igångsatta projekt. Enligt Byggfakta planeras de närmaste åren investeringar i hotellbranschen för mer än miljarder kronor. Det finns ett antal stora hotellprojekt i Stockholmsområdet. Men byggplaner på hotell finns också i Malmö, Göteborg, Strömstad och Östersund med flera orter. Av erfarenhet vet man att planer inte är samma sak som fullföljda projekt. Många stannar kvar på arkitekternas ritbord eller mals ner i papperskorgen i den långa planprocessen innan spaden kan sättas i marken. Av alla EU-länder ligger näringslivet i Sverige sist i investeringsligan enligt färsk statistik från Eurostat. Bara procent av BNP går till investeringar. Samtidigt kommer börsbolagens utdelningar och återköpsprogram i år att uppgå till över miljarder kronor. Sveriges dåliga placering tycks bero på att det saknas investeringsprojekt som klarar lönsamhetskraven. Det som ändå förvånar är den extremt goda tillgången till riskkapital för investeringar i hotellbranschen, som knappast ligger högst på önskelistan med tanke på det generellt låga kapacitetsutnyttjandet av befintliga anläggningar och den svaga avkastningen. Däremot vill branschens företrädare finansiera marknadsföringsprojekt, produktutveckla och stimulera efterfrågan för att fylla upp befintlig kapacitet. Många företag skulle också vilja öka närvaron på de konkurrensutsatta utlandsmarknaderna för att locka hit fler utländska gäster. Då är resurserna mycket begränsade, trots att avkastningen förmodligen är högre i dessa projekt än i byggnader. Inte minst är exportaffärerna av turism bra för statskassan. Ett bra exempel på projekt är aktuella Mamma Mia som visas för utsålda hus i många städer i USA och Europa. Det är en önskeprodukt inte bara för teaterproducenter utan även för hotell och researrangörer eftersom den genererar stabila kassaflöden. Investeringar i upplevelseprodukter kan ge exceptionellt bra lönsamhet för investerarna. Därför är slutsatsen knappast att en investering i teater- och musikalbranschen är att bygga fler teaterlokaler. Lika lite som att en satsning på hotellbranschen främst är att bygga fler hotell. Det verkar som investerarna behöver guidning. hotellbranschens nyckeltal Intäkter och utgifter Intäktsfördelning, % Logi Konferens Restaurangintäkt Övrig intäkt Oms/arbetad timme, kr Oms/kvm och år, kr Oms/årsanställd, tkr Varukostnad Arbetskraft Övrig drift Kapitalkostnader Nettoresultat Effektivitetstal Kostnadsstruktur, % Restauration Konferens Logi Sverige kom en svag vändning under hösten. Den syntes allra tydligast i Stockholmsområdet. Men vändningen sker från en låg nivå. Alltsedan konferensmarknaden kulminerade år har konfererandet fallit med procent i volym. Konferensmarknaden drivs av aktivitetsnivån i näringslivet. Ännu har den inte fått upp styrfarten efter lågkonjunkturen. Det är långt kvar till sötebrödsdagarna vid sekelskiftet. Det blir ljusare i tunneln, men att snart komma tillbaka till samma volymer som tidigare är inte någon självklarhet. Konferensveckan är alldeles för kort, bara tre eller fyra dagar. För många anläggningar gäller det därför att komplettera med annan typ av verksamhet för att fylla upp kapaciteten till exempel på helgerna. Problemet är att det segmentet har mycket sämre betalningsförmåga än konferenspubliken. Just nu är många konferensanläggningars kostym alldeles för stor i förhållande till efterfrågan. Att hitta rätt strategi och koncept för framtiden blir därför en prioriterad fråga för många. SHR följer sedan flera år tillbaka en jämförelsegrupp på konferensanläggningar i hela landet. Den svarar för procent av alla logiintäkter på hotell och konferens i Sverige. Nedgången på konfererandet är förmodligen ännu större än vad jämförelsegruppen visar eftersom många konferensanläggningar kompenserat sig i det korta perspektivet med andra gästkategorier för att fylla upp rummen. Vi kan se att beläggningsgraden år för den här gruppen låg på procent, medan beläggningen förra året bara uppgick till procent. Ändå har många konferensanläggningar tillämpat en offensiv prisstrategi och försökt bibehålla priserna. Både totalintäkter och snittpriser toppade, alltså något senare än volymtoppen. Därefter har den underliggande efterfrå- Nettoresultat Råvaror Kapital Övrigt Övrigt Arbetskraft Källa: SHR Efter flera år med minskad efterfrågan på konferenser i

6 Rest_nr_v.qxd -- : Sida HOTELLÅRET RESTAURATÖREN NYHETER NR Tiden talar för de fristående I EN TID DÅ BEFINTLIGA hotellkedjor växer och tar marknadsandelar och då konkurrensen om gästerna hårdnar allt mer, är det många enskilda privata hotellägare som ställer sig frågan om man ska gå med i någon av hotellkedjorna eller om det fortfarande finns fördelar med att fortsätta vara ett enskilt privatägt hotell. Att tillhöra en kedja eller ingå i en samarbetsorganisation har traditionellt framförallt tre fördelar: Lojalitetsprogram Rikstäckande avtal Inköpsprogram Utifrån gästens perspektiv är en av de stora fördelarna med att välja ett kedjehotell att man oftast får vad man förväntar sig, oavsett i vilken stad eller del av landet man befinner sig i. Varumärket garanterar en viss servicenivå, standard på rummen, parkeringsplats i anslutning till hotellet och så vidare. På den lokala marknaden kan ett väl fungerande privat hotell med ett eget starkt varumärke vara starkare än hotellkedjorna. Där kan samarbetet och relationen med lokala organisationer, företag, och politiker vara en klar fördel i förhållande till hotellkedjorna, eftersom det har ett betydligt större emotionellt värde med uppskattning och stöd på orten. Den personliga servicen och korta beslutsgångarna samt större långsiktighet ger en bättre anpassning till den lokala marknadens behov jämfört med många av de större hotellkedjorna. Hotellklassificeringen har i det perspektivet i hög grad stärkt enskilda privata hotells möjligheter att nå rätt målgrupp och agera utanför den lokala marknaden. Nu vet gäster utanför orten vad som kan förväntas av ett lokalt, enskilt privat hotell vad gäller servicenivå och andra bedömningskriterier för klassificeringen vilket tidigare var hotellkedjornas stora fördel. I en tid av allt tuffare konkurrens ställs det naturligtvis mycket större krav på både hotellkedjor och enskilda privata hotell. Min övertygelse är att de privata hotellen utanför kedjorna kommer att öka sina marknadsandelar genom större flexibilitet och anpassning till den lokala marknaden samt genom fördelarna med hotellklassificeringen. Tidens anda går dessutom mot personlighet och individualitet, och där tror jag att de enskilda privata hotellen har en stor fördel. LEIF PAULSSON Grand Hotel i Lund (privatägt) konferensmarknaden - anläggningar Utförsbacken planar ut Sålda rum (-tal) gan inte räckt till för att hålla uppe priset som fallit tillbaka. Det betydde i sin tur att revpar, för första gången inte ökade längre. Jämfört med toppåret så var revpar för hela gruppen procent lägre förra året. I SHR:s jämförelsegrupp av konferensanläggningarna som gjorts med hjälp med av SCB-statistik finns tre geografiska områden. Alla visade under vikande volymuppgifter men det finns geografiska skillnader. I Mellansverige, med tonvikt på Stockholmsmarknaden, minskade konferensvolymen med procent på helåret. Där har trenden vänt, men fortfarande är Stockholmsmarknaden långt under tidigare nivåer. Volymerna under höstmånaderna var högre månad för månad jämfört med året innan. Det slog i sin tur igenom på revpar som ökade för första gången sedan. I Norrland gick konfererandet tillbaka både i volym och pris, och därmed sjönk även revpar. I södra och västra Sverige har konfererandet också utvecklats svagt under de sista två åren. Däremot har prisutvecklingen fortsatt uppåt, vilket lotsar revpar i rätt riktning. Denna del av Sverige har också drabbats minst av nedgången efter toppen. europeiska, går hotellmarknaden som tåget. Efterfrågan på rum steg med procent, liksom även priserna. Därmed banade man väg för en stark revparökning på procent. Resandet i Europa ökade enligt World Tourism Organization med procent under. Rapporter från hotellen i Europa visar en klar uppgång. Preliminära uppgifter pekar på att övernattningarna stigit med procent. Här ligger Sverige på den nedre halvan med knappt procent. En förklaring kan vara att konjunkturutvecklingen fördelar sig lite olika mellan länder, vilket i sin tur påverkar hotell- och resandeutvecklingen. nordens hotellmarknad rasade i Danmark Sverige Norge Danmark Finland Totalt Rumskapacitet, Beläggnings- Sålda rum, milj milj grad, %,,,,, Logiintäkter (mkr) I USA, där konjunkturuppgången ligger steget före den ARR, SEK London är alltid en god mätare på hur Europas hotellkonjunktur utvecklas. Här ökade tillresandet stadigt vilket antyder en positiv köpkraft bland europeiska resekonsumenter. Förra året steg både priser och efterfrågan på hotellen vilket ledde till att revpar återhämtade sig med hela procent jämfört med. Det svenska utrikesflyget ökade med procent medan inrikesflyget steg med procent. Den sammantagna förbättringen på procent var den första på helårsbasis sedan. Men lågprisflyget ökar, vilket gör att volymsiffrorna inte ger en särskilt precis indikation om intäkter och lönsamhet. Lågprisflygbolagens marknadsandel i Europa uppgår nu till procent. Efterfrågan på hotellrum steg med procent i de nordiska länderna. Det är främst Danmark och Norge som visar tillväxt. Det har ändå inte varit tillräckligt för att hålla uppe prisnivån som fallit på samtliga marknader. De lägsta snittpriserna har Finland medan Danmark har haft den högsta kapacitetstillväxten. Sverige har fortfarande den lägsta beläggningsgraden av de nordiska länderna. Det är bara Norge som visar en ökning av revpar som hamnar på svenska kronor. Norge har något lägre prisnivå än Sverige men har i gengäld högre beläggningsgrad. Därför hamnar revpar på en bättre nivå. De nordiska hotellen omsätter tillsammans miljarder svenska kronor på logi fördelat på hotellanläggningar. Företagssektorn för hotellen i Sverige minskar i andel. Sverige är dock i samma situation som i Danmark. Norge och Finland har betydligt fler gäster från hushållssektorn. Det gör de svenska hotellen mer sårbara för lönsamhetsförsämring när affärs- och konferenssektorn sviktar. De svenska hotellens andel av utländska gäster ligger i dag på procent. Trots flera års diskussioner om vikten av att öka den andelen var siffran för år sedan bara procent. Här är Sveriges position sämre än övriga Nordens. Fortfarande är Sverige därför det minst exportinriktade landet när det gäller inkommande turism. RevPar, SEK Förklaringar De rödfärgade siffrorna visar den procentuella förändringen -. Källor: Nordiska statistikbyråer i samarbete med hotellorganisationerna Källor: SCB/SHR ARR (kr) hotell hotellrum -tal (kr)