Riksarkivets LEXIT-konferens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksarkivets LEXIT-konferens"

Transkript

1 Riksarkivets LEXIT-konferens I juni 1994 tog den dåvarande regeringen initiativ till en översyn av den offentliga förvaltningens användning av ny informationsteknologi (IT). Syftet var att skapa en öppen elektronisk infrastruktur inom förvaltningen. Inom finansdepartementet inleddes ett arbetsprogram med inriktning att studera problem och föreslå åtgärder inom!t-området. Översynen anförtroddes ett s k Toppledarforum, ursprungligen med den tidigare finansministern Anne Wibble som ordförande. Inom ramen för denna översyn fick Datainspektionen uppdraget att i form av en förstudie kartlägga förvaltningens krav på legalt förändringsarbe. Arbetet har bedrivtits av en grupp, i vilken bl a Riksarkivet har varit representerat. Gruppen har nyligen framlagt en förstudie "LEXIT IT 2005" som har blivit föremål för en konferens den 16 februari 1995, från vilken denna artikel utgör ett referat. Inge/a Halvorsen, Datainspektionen, gav inledningsvis en presentation av "LEXIT IT 2005". Uppdraget har varit att kartlägga förvaltningens krav på legalt förändringsarbete som led i en effektiv användning av IT i offentlig förvaltning. N ågon vedertagen definition av IT finns egentligen inte. Gruppen har stannat för "olika metoder att förmedla information oberoende av tid och rum". Med denna utgångspunkt har man utformat och presenterat ett antal scenarier hur!t-användningen skulle kunna se ut år Gruppen har frågat ett urval myndigheter hur de uppfattar de rättsliga hinder eller oklarheter i lagstiftningen, som vid användning av IT kan finnas på grund av insynsrätt, säkerhet och sekretess, skydd av enskilds personliga integritet, rättsäker het, omfattande bl a tillgänglighet och service samt kultur och forskning. Ett urval av de synpunkter som inkommit är följande. IT bör kunna ge en bättre demokrati genom underlättad insyn, men det skulle behövas ett stöd för att kunna neka utlämnande till renodlat kommersiella intressen. Det finns svårigheter att tillämpa tryckfrihetsförordningens (TF) bestämmelser på IT, bl a att avgränsa var insynsrätten egentligen går i fråga om potentiella handlingar och hur den skall tillämpas i gemensamma nätverk. Oklarheterna har gjort investeringarna i ny teknik osäkra och man har i vissa fall avstått. Det påpekas, att sekretesslagen blir allt svårare att tillämpa i!t-världen, att den är skriven för en pappersvärld och inte anpassad till ny teknik. Varje uppgift måste granskas särskilt före utlämnande. Datalagen är likaså föråldrad i en värld där informationen i internetflödar fritt och där ~ arje uppkoppling mot utlandet egentligen först måste prövas av Datainspek- 58

2 tionen. Datalagens begrepp är föråldrade, man menar exempelvis att begreppet samkörning blir allt svårare att tillämpa, exempelvis vid användande av program som utnyttjarfönsterteknik (Windows). Utdrags- och dokumentationsskyldigheterna enligt datalagen ställer till problem vid elektronisk ärendehantering. Övergången till IT har vållat en utbredd osäkerhet vid tillämpning av förvaltningslagen, eftersom även denna lag bygger på användningen av papper. Önskemål från myndigheterna har även framförts om certifiering av godtagbara system och skapande av myndighetsgemensamma databaser. Gruppens slutsatser är, att myndigheterna verkligen strävar efter en rationell hantering och att IT blir huvudregel i morgon. Men om inte åtgärder vidtas och föråldrade regler tas bort, får man sämre rättssäkerhet, rutiner som inte kan kontrolleras och försvårad insyn. Det kan bli demoraliserande. Gruppen har därför föreslagit och att nuvarande regler om sekretess mellan myndigheter, datalagen och myndigheternas handläggning av förvaltningsärenden med användning av IT ses över med förtur och att andra vägar än det traditionella utredningsväsendet prövas. Claes Gränström, Riksarkivet, redogjorde för rapportens slutsatser och rekommendationer i ett arkivperspektiv och påminde inledningsvis om att man i rapporten sökt visa hur!t-användningen kan komma att te sig om 1 O år, en tidsrymd som i ett historiskt perspektiv är mycket kort. Då arkivverksamhet enkelt uttryckt rör sig om informationshantering inom handlings området, har man därmed berört en rad frågor av stor betydelse för arkivverksamheten. Utgångspunkten är givetvis reglerna i TF om handlingsoffentlighet. TF:s insynsrätt i form av direkt kontroll och rättssäkerhet avklingar med tiden. Den form av insyn däremot som mera kan attribueras till allmän vetgirighet, forskning eller kulturanvändning avtar inte. Den består över tiden. Målsättningarna med arkivverksamheten inom myndighetssfären framgår av stadgandet i 3 arkiv lagen, att arkiven skall bevaras, hållas ordnade och vårdas, så att de tillgodoser insynsrätten, förvaltningens och rättskipningens behov samt forskningens intressen. I själva verket har arkivsektorn under mycket lång tid arbetat med just dessa målsättningar för ögonen, även om kodifieringen i lag har kommit sent. Det måste understrykas, att god insyn eller tillgänglighet på kort sikt inte utgör eller har utgjort någon som helst motsättning till samma mål på lång sikt, snarare tvärtom. Detta förhållande blir allt tydligare i ett samhälle, som i hög utsträckning använder sig av IT. Den nya tekniken har kommit för att stanna och förändringstakten är hög. Det har sagts att samhällets normgivning släpar efter de möjligheter 59

3 60 som tekniken erbjuder. Myndigheterna har inte redovisat några rättsliga hinder när det gäller arkivfrågorna. Vi har dock inom LEXIT-gruppen pekat på åtminstone två förhållanden som alstrar problem. Det första utgörs av gallringen och handlingsbegreppet. Gallringen utgör en begränsning av möjligheten att ta del av allmänna handlingar. Med gallring förstås då även, att överförande till annat slag av databärare kan innebära förlust av information, förlust av möjliga informationssammanställningar, förlust av sökmöjligheter eller förlust av möjlighet att fastställa informationens autenticitet. Denna definition innebär i sin tur att alla allmänna handlingar, även sådana som tillkommer genom uppkopplingar till externa databaser eller nätverk, skall bevaras i den mån de utgör allmänna handlingar. Svårigheterna att i praktiken åstadkomma detta är betydande, inte minst om reglerna tillämpas enligt sin ordalydelse på myndigheternas anslutningar till internet. Det andra exemplet vi inom LEXIT pekat på är att myndigheterna har svårigheter att dokumentera, registrera och redovisa handlingar enligt de olika reglerna i datalagen, arkivlagen och sekretesslagen. En undersökning som genomförts inom Riksarkivet sommaren 1994 visar att de största bristerna i myndigheternas arkivvård ligger inom områdena redovisning eller förtecknande och gallring av det moderna ADB-materialet. Anledningen till dessa brister sägs vara att man saknar instrument för redovisning eller förtecknande eller att man inte anser det självklart vid vilken tidpunkt man skall förteckna upptagningarna och att man därför avvaktar. Inom LEXIT-arbetet har vi funnit att syftena med de angivna intressena är hållbara och att de måste skyddas rättsligt även i framtiden. Vi har även funnit att myndigheterna strävar efter att beakta de krav som följer av dessa syften, liksom de krav på en rationellt bedriven verksamhet som följer av användningen av ny informationsteknologi. Vi har funnit att rättsliga hinder kan finnas inom arkivområdet, men att dessa främst emanerar från TF:s begrepp allmän handling. Vissa intressekonflikter finns också mellan TF:s mål om öppenhet på kort och lång sikt och regeringsformens mål om den personliga integriteten. Lagstiftaren kan här underlätta för myndigheternas avvägning genom rättspolitiska ställningstaganden, vad gäller insyn på kort och lång sikt och gallring av integritetsskäl Vi föreslår vidare att vissa mer detaljerade regler bör ses över med inriktningen att detaljnivån minskas i grundlag och att detaljregler hänskjuts till författning på lägre nivå. Vidare bör nu gällande registerlagar ses över och tillsammans med datalagen i största möjliga utsträckning ersät-

4 tas av en generell integritetsskyddslag. Man kan tänka sig att begreppen allmän handling och arkivhandlling likställs i större utsträckning, kanske helt och hållet, och att begreppet allmän handling begränsas i viss mån så att det mer knyter an till verksamheten, dock att den utvidgning som under 1970-talet stadfästes genom begreppet potentiell handling bibehålls. Britt-Marie Östholm, Riksarkivet, gav en översikt över en kommande författning, i vilken Riksarkivet avser att reglera en del av de frågor som uppkommer till följd av introduktionen av ny teknik. Den skall ersätta Riksarkivets nu föråldrade allmänna råd om datorstödd registrering. Nu gällande författningar gör det svårt för myndigheter och leverantörer att få överblick över gällande regler (kravspecifikation) och för arkivmyndigheterna att få överblick över tillämpningen (för tillsyn och gallring). I ett kommande förändringsarbete är det angeläget med en klar uttolkning av arkivreglerna i en utpräglad!t-miljö. Den kommande författningen är tänkt för en situation, då en eller flera funktioner hos myndigheten är datoriserade eller på annat sätt teknikstödda. Författningen kommer att ha en inledning med en rättslig bakgrundsbeskrivning som hjälp att orientera sig i de nya reglerna. Det är svårt att presentera föreskrifter och allmänna råd inom det här området utan att placera in dem i sitt sammanhang. I författningen presenteras också ett antal definitioner av använda termer och begrepp, i de fall språkbruket kan vara kluvet och missförstånd lätt uppstår. De övergripande krav som ställs upp är att myndigheten skall planera och styra handlingsflödet på ett ändamålsenligt sått, att en plan över handlingsflödet skall upprättas om arkivmyndigheten begär detta och att myndigheten på begäran skall kunna tillhandahålla dokumentation som visar hur reglerna tillämpas. En sådan plan bör kunna utgöra en del av myndighetens kravspecifikation under utvecklingsarbetet och vid eventuell upphandling av konsulttjänster, liksom den även kan utgöra en del av den dokumentation som myndigheten enligt annan lagstiftning är.skyldig att upprätta över ADB-system. Arkivmyndigheten måste dessutom kunna begära att ett styrinstrument vid behov upprättas för kontroll av det aktuella handlingsflödet. Om detta är komplext, bör ett sådant instrument omfatta den totala arkivbildningen, en s k arkivbildnings- eller dokumenthanteringsplan. Planen bör t.ex. innehålla uppgifter om olika handlingstypers framställning (medium och databärare), överföring (t ex utskrift på papper eller mikrofilm, scanning, OCXR-inläsning) och övriga åtgärder (t ex registrering, handläggning, arkivering och ändring/gallring). 61

5 Birgitta Lindencrona, Utbildningsdepartementet, påpekade att arkivens roll är viktig i forskningssammanhang. Om arkiven inte fanns och bevarades, skulle det inom åtskilliga områden inte kunna bedrivas någon forskning. Politiker kan dock visa upp motsägelsefulla attityder när forskning om individer och grupper kommer på tal, beroende på tillfället och till vem man riktar sig. Vid ett tillfälle är forskningen nyttig och nödvändig, något som skall gynnas och uppmuntras, en annan gång är den farlig, blottställer och utlämnar människor och måste omges med starka restriktioner. Kluvenheten illustrerar den aktuella konflikten mellan att bevara för forskningen och gallra för integriteten. Tidigare var det tyngsta argumentet för gallring ekonomiskt- arkiv kostar pengar. Därför fick vi under och 1980-talen en rad förslag och utredningar om intensivdataområden och individurval av 5-, 15- och 25-födda. Det argumentet hade relevans för de skrymmande pappersarkiven. Nu är informationstekniken en annan, informationen lagras utrymmessnålt och blir allt mer lättillgänglig och bearbetningsbar. De ekonomiska argumenten för gallring håller på att förlora sin bärkraft. J ag skulle välkomna ett helhetsgrepp på hela lagstiftningen, så att arkiven i större utsträckning kan bevaras, så att man undviker slentrianmässiga urvalsbevaranden och så att man får betryggande regler för integritet utan att tvingas gallra. Gallring av integritetsskäl ger en rensad bild av vår tid och försvårar för den som söker sina rötter. Forskningen har behov av ett källmaterial som belyser alla sidor av ett samhälle, även de sidor som är mörka eller som berör socialt utslagna och andra marginaliserade grupper. Det hjälper oss att få en helhetsbild och motverkar mytbildning och okunnighet. Alla professionellt verksamma har här en uppgift som folkupplysare och opinionsbildare- Riksarkivet borde ha det även gentemot politiker- att föra ut detta budskap i vidare kretsar. Leif Gidlöf, (se även separat artikel, s 43. Reds anm) Krigsarkivet, talade om arkivverksamheten och arkivinstitutionernas roll i!t-perspektiv och påpekade inledningsvis att vi har en benägenhet att överskatta plötsliga förändringar och se dem som unika, att tala om paradigmskifte och revolution. I stället bör man betrakta utvecklingen med relativism och distans. Emellertid betecknar konceptet LEXIT något nytt och positivt såsom en satsning på att överblicka informationsteknikens utveckling fram till år 2005 i ett övergripande sammanhang. Det är från ett arkivperspektiv speciellt positivt. Vi upplever en pågående trend från ett statiskt till ett dynamiskt perspektiv och en målförskjutning i riktning mot spridning och aktivt tillgängliggörande av arkivens innehåll, engage- 62

6 mang i kunskapsförmedling och kommunikation snarare än i innehåll och kvalitet. Utvecklingen har gått från de stora centrala informationssystemen på 70-talet över decentraliseringen med persondatorn på 80- talet fram till90-talets möjligheter att arbeta lokalt och internt via nätverk som underlättar en återförening av makro- och mikroperspektiven. Ä ven om den tekniska kontinuiteten är stor, är likväl utgångspunkten för LEXIT - att avreglera och avlägsna hinder för IT- okonventionell. Det ersätter de hittillsvarande försöken att i efterskott styra och lappa i regelverken. Datalagen är ett exempel på detta. Det är därför viktigt att LEXIT har bred politisk förankring. Författningsöversynen kan då genomföras så samlat som möjligt. Två scenarier manas ibland fram i samband med IT, även bland arkivarier. Det ena är positivt - ett öppnare samhälle, lättare tillgång till information, främjande av individens egna initiativ och av dialogen i det offentliga samtalet. I det negativa scenariet är IT något ostrukturerat, med oklart ansvar och betydande integritetsrisker, informationen blir en förbrukningsvara, på det politiska planet spirar urartningstendenser med ytliga och flyktiga opinioner och risker för s.k. mentometerdemokrati, på det sociala planet riskeras en uppdelning av medborgarna i A- och B lag, beroende på deras insikter och färdigheter i den nya tekniken. Men efterhand kommer bilderna att sjunka ihop och man kommer att på ett pragmatiskt sätt söka sig fram till praktiska lösningar. I denna informationsvärld finner arkiven sin plats och börjar uppfattas som aktörer, som tillhörande den samlade informationsmiljön och inte bara som besvärliga kravmaskiner och kontrollanter. Hur kan då IT påverka arkivens roll? Det sker på flera sätt. Redan i dag finns en tendens att betrakta gallring snarast som en fråga om bevarande.!t-utvecklingen förstärker bevarandemålen. Den tekniska utvecklingen från fysiska dokument till potentiellt och obegränsat föränderliga handlingar skapar nya psykologiska förutsättningar. Inte heller kommer bevarande att längre ses som ett resurskrävande hinder. Styckepriset per bevarad digitaliserad uppgift sjunker stadigt. Påverkan av IT sker också genom att en ökad samverkan kommer till stånd mellan arkiven- ny och gemensam normbildning och fortbildning, mer av samverkan och delning av gemensamma resurser. Samverkan kommer att kunna ske enligt tre principmodeller-nätssam verkan, tekniksamarbete och fullständig administrativ samordning. Nätverkssamverkan materialiseras i form av ökad information genom uppkopplingar, informationsdelning, CD-distribuerad information m.m. Tekniksamarbete sker genom en utbyggnad av specialfunktioner och att arkivmyndigheter och andra mot avtal utnyttjar 63

7 varandras tjänster. Fullständig administrativ samordning sker bl a genom en centraliserad arkivstruktur och ett likformigt författningsverk över hela sakområdet. Genom att arkiven köper och säljer tjänster av varandra uppstår synergieffekter. En ökad samverkan mellan statlig och kommunal sektor ligger nära till hands. De effektivitetshöjande åtgärderna främjar arkivens ställning i resurskonkurrensen gentemot andra samhällssektorer och gör arkivens roll tydligare gentemot politikerna. Arkiven kommer också att möta en internationalisering, som vi i dag är helt oförberedda på. Tiden talar för en ökad öppenhet. Vi kommer inte att kunna göra någon åtskillnad på records och archives. Medieneutrala författningar gynnar den utvecklingen. I fråga om arkivens forskarservice kan det påpekas, att IT ger helt nya möjligheter, inte bara vad gäller uppkoppling mot olika nätverk, utan också i fråga om återanvändning av information. Det öppnar möjligheter att bygga upp nya forskarmiljöer för studier av!t-information. Man kommer att genom uppkopplingar kunna ta del av arkivens information på hemorten. Fjärrstudier blir vanliga.!t-tekniken ger möjligheter att scanna in och i datorn bearbeta pappersoriginal på ett sätt som närmar sig vad man skulle kunna kalla retroaktiv arkivbildning. Den datoriserade forskningsmiljön tonar fram, men var ställer ekonomin gränser? Sj älvfallet måste informationsförmedlingstjänster kunna upphandlas, men det får inte försämra den digitala informationens tillgänglighet. Det skall till sist sägas att!t-utvecklingen kräver principiellt nytänkande och att man tar till vara alla möjligheter att samverka. Vi går mot ett mer pragmatiskt och ett mindre teoristyrt arbetssätt. Per Jansson, Riksarkivet, redogjorde för hur arkivmyndigheterna genom utveckling av nya arbetsmetoder skall kunna svara upp mot de nya krav som ställs genom IT och den nya lagstiftning som förutskickas i LEXITrapporten. E t t vanligt sätt att arbeta i dag när en myndighet skall skapa ett nytt!t-system är att göra det utan tanke på arkivfrågorna. Dessa löses i bästa fall i efterhand. Både de arkivbildande myndigheterna och arkivmyndigheterna harvarit missnöjda med den lösningen. Det har länge varit ett krav från arkivsidan att vara med vid skapandet av nya!t-system. Ett projekt vid Riksarkivet, ARKSYS, som fått stöd av forskningsrådsnämnden, arbetar med frågan var i planeringsfasen arkivaspekterna skall tas in. Tidigare har arkivutredningar i regel gjorts myndighetsvis. Något sådant är inte längre rationellt. Med nätverk och kanske en databas med grunduppgifter enligt LEXIT-modell och sedan applikationer utifrån detta, blir det nödvändigt att utreda förhållandena inom hela sektorer, där 64

8 många myndigheter är involverade- statliga eller inte. Sålunda kommer Riksarkivet tillsammans med Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Naturvårdsverket, länsstyrelser och - i någon mån - Lantmäteriverket att genomföra ett arkivprojekt inom livsmiljöområdet. Ett annat motiv för tidigare arkivutredningar har varit att utöka gallringen. Då har incitamentet varit att vinna utrymme och på det sättet förbilliga arkivvården. När nu!t-användningen ökar och pappersanvändningen ersätts av elektroniskt lagrad information, kommer det ekonomiska incitamentet att minska i betydelse. Behovet av gallring försvinner visserligen inte, men det tonas ned. I stället tror jag att arkivprojekten kommer att fokusera på den information som skall bevaras, att lyfta fram material, att förbättra datakvaliteten och att göra informationen sökbar. Jag tror nämligen att arkivsidan kommer att få svara för datakvalitet och att få till stånd bra söksystem. Även autenticitetsfrågan är till en del en arkivfråga, eftersom den har en så stor betydelse för den källkritiska granskningen. Med ett ökat bevarande på elektroniskt vis finns det heller ingen anledning att arbeta med urvalsprinciper (individ urval, intensivdataområden). Man skall inte heller i framtiden behöva ändra gallringsföreskrifter därför att mindre rutinändringar görs i system. Redan i dag satsar Riks- och landsarkiven på standardisering. Det är viktigt att myndigheterna gör den upphandling som ligger i linje med Riksarkivets tekniska föreskrifter. Dessa föreskrifter kan senare ersättas av standarder. Arkivens användare kommer att vara mycket beroende av hur information hanteras. De måste kunna utöva källkritik, även om autenticitet och synen på original förändras. Då arkiven, som ovan sagts, har ett ansvar för datakvaliteten, finns anledning för arkivmyndigheterna att ställa krav på myndigheternas arkivvård, men också att själva arbeta aktivt med att ta fram bra verktyg för att redovisa arkiven. Vilka instrument finns? De flesta arkiv förtecknas fortfarande efter det allmänna arkivschemat. I sin huvudstruktur är det 92 år gammalt och tar naturligtvis ingen hänsyn till förutsättningarna att kunna redovisa digitalt lagrad information. Man arbetar nu på att ta fram ett modernare allmänt förteckningsschema. I det sammanhanget kan det vara på sin plats att nämna, att man inom den internationella organisationen International Council of Archives (ICA) håller på att ta fram en Descriptive Standard inom detta område. För att bringa ordning i arkivbildningsstadiet kanske man skulle få en renässans för arkivbildningsplanen-dock i en starkt förändrad variant. Den nya tekniken genererar vidare tendenser att myndigheter villleverera arkiv tidigare än hittills till arkivmyndigheterna. Det leder i sin tur till att arkivmyndigheterna får kontakt med nya användargrupper. Det nya sättet att se på autenticitet, 65

9 handlingsbegreppet och kravet på god datakvalitet ställer emellertid krav på arkivmyndigheterna från forskare och andra användare av informationen. De måste kunna göra källkritiska överväganden. Källkritik är naturligtvis inget nytt, men här kommer nya moment in, ex vis autenticitet med hjälp av elektroniska sigill eller överväganden om datakvalitet, i de fall den aktuella databasen hämtat uppgifter från andra databaser. I de här exemplen måste arkivmyndigheten eller den arkivbildande myndigheten hjälpa till med dokumentation för att möjliggöra bedömningarna. Ulf Söderberg, Krigsarkivet, talade om kompetenskrav och utbildningsfrågor i en!t-dominerad arkivverksamhet och ansåg att IT tveklöst får en ingripande roll på ett sätt som får allvarliga konsekvenser för yrket. Alla områden kommer att beröras och alla kommer att behöva goda kunskaper om IT. Vi står inte längre inför ett val mellan digitala upptagningar och papper. I framtiden kommer valet att stå mellan digitala upptagningar eller ingenting. En allt mindre del av all information som produceras kommer att bevaras på papper. Högre och!t-anpassade kompetenskrav kommer att gälla, inte bara inom statlig sektor, utan även hos kommunerna. De digitala arkiven måste bevaras och vårdas, annars avspeglar arkiven inte längre verksamheten. Datorer blir ett nytt redskap för användning av arkiven och det ger en enorm fördel jämfört med pappersarkiven. Men hur skall vi göra med dem som inte kan använda datorer? Arkivinstitutionerna måste ha en beredskap för!t-handikappade personer. Utöver alla de tidigare, traditionella kompetenskraven måste vi ha kunskaper i juridik, samhällsvetenskaper, medicin m m. Specialkompetenser kommer att behövas inom vissa områden. Likväl är det vår förhoppning att yrket kommer att kunna hållas ihop. Håkan Färm, Statskontoret, gav en överblick över framtiden. Vad har vi att vänta oss? Alltsedan Carl Bild t och Bill Clinton utbytte meddelanden över datanätet, råder i Sverige en närmast euforisk stämning kring allt som har med IT att göra. I regeringskansliet har man skapat nya kanaler till de styrande och varje statsråd har fått sin adress. Efter mönster från USA talar man om Information Super Highways. Tekniken finns redan och nu gäller det trafikreglerna - hur kommer man på och av dessa highways och hur beter man sig under färden? I USA leder IT till en omprövning av hela statsförvaltningen och dess sätt att arbeta. Inom EU förbereds förslag till riktlinjer om!t-användning för offentlig upphandling, för administration av dokument (ex vis körkort) och marknadsinformation för jordbrukare, tillverkare och detaljister. Hur ser förnyel- 66

10 sen av Sverige ut? I ett historiskt perspektiv har vi gått från jordbrukssamhället till industrisamhället och nu är vi på väg in i kunskapssamhäll et. I vårt land finns unika förutsättningar - vi har sedan tidigare en!ttradition och ett teknikintresse, Sverige är det datortätaste landet, vi har den mest avreglerade telemarknaden och kommunikationsnätverken är under snabb utbyggnad. Toppledarforum har tecknat en framtidsbild - informationen flödar fritt, nationellt och internationellt, ett väl förankrat legalt ramverk reglerar en offentlig elektronisk förvaltning som arbetar med geografisk obundenhet, automatiserad handläggning och integrerade rutiner som binder samman offentlig förvaltning och näringsliv. Som ett exempel på sådana nya arbetssätt kan nämnas elektronisk handel, som innebär att man genom automatiserade rutiner kommer att kunna eliminera fakturor. Varje faktura motsvarar ca 340 kr i hanteringskostnader- i den offentliga förvaltningen förekommer ca 32 miljoner fakturor. Man kan säga, att nu är IT på väg "att lyfta". Martin Holmgren, Justitiedepartementet, gav avslutningsvis en kortfattad överblick över vad som nu pågår i regeringskansliet. Man är där helt införstådd med att datalagen är föråldrad. Tills vidare måste man avvakta vad som händer inom EU med förslaget till direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter (det s k datadirektivet). Inom ministerrådet är det färdigbehandlat i sak, men går sedan vidare till parlamentet för slutbehandling. När direktivet blivit slutgiltigt fastställt, har vi tre år på oss att införliva det i svensk lagstiftning. Men så länge datalagen gäller, får vi också leva med registerlagar. I avvaktan på datadirektivet pågår förberedelser för en ny data-/integritetsskyddslag. I det samromanhanget får man även se över begreppsapparaten, det gäller sådant som handlingsbegreppet i TF mm. Kommande lagstiftning kommer att bli teknikoberoende och innesluta sådant som elektronisk ärendehantering, elektroniska anslagstavlor (BBS) mm. Med tiden kommer vi att få nya informations- och nätverksstrukturer. Då kommer även en rad glesbygds- mfl frågor, som närmast är av politiskt slag, att aktualiseras. Lennart Lundquist 67

11

12 Översikter och recensioner "V år beredskap är god" Arkivväsendet inför sekelskiftet Att inom utbildnings- och forskningssektorn planera för framtiden är ett bevis på klokhet i en tid då utvecklingen på många områden går svindlande snabbt och då knapphet på statliga resurser ser ut att bli något offentlig sektor får leva med under överskådlig tid framöver. Men för att kunna blicka framåt måste man också både se bakåt och analysera dagsläget. Ändå blir troligen prognosen såväl osäker som kontroversiell - särskilt om man överlåter åt mer än en prognosmakare att individuellt utlåta sig om vad som kan förväntas av det kommande kvartsseklet. Med avstamp i Riksarkivets 375-årsjubileum förra året har nio framträdande personer inom arkivväsendet åtagit sig att, var och en utifrån sin utsiktspunkt, kortfattat reflektera kring dagsläget och framtiden. Resultatet sammanfattas i en vacker och illustrerad liten skrift-arkiven inför tvåtusentalet. Programskrift för Riksarkivet och Landsarkiven. (Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 9, Västervik 1994) - vars syfte är att presentera en probleminventering och lägga grunden för en strategi. Här ryms såväl fakta som provocerande och divergerande åsikter. För en utomstående blir läsningen därmed intressant och spännande.. Lagerhus eller kristallkuber? Som sig bör rör det första bidraget huvudsakligen nuläget. Under rubriken "Arkiv är inga lagerhus" uppehåller sig Helmut Backhaus vid de offentliga arkivens uppgifter och aktuella problem. Han poängterar rollen av nationens minne och därmed kravet på materialets tillgänglighet för alla slags nyttjare. Bevarandeteknologins snabba utveckling, kopieringsteknikens betydelse i kampen mot slitage och gallringsproblematiken hör förstås till det som chefen för Riksarkivets depåbyrå särskilt lyfter fram. Lika naturligt är att Torbjörn Hörnfeldt från samma institutions tekniska byrå fördjupar resonemanget kring framtidens databärare. Inför hans tal om optiska band och kristallkuber med lagringskapacitet på 69

13 tiotusentals hyllmeter papper - och blixtsnabb återsökning! - prövas lekmannens fantasi och föreställningsförmåga. Det är dock inte svårt att fatta Hörnfeldts varningar inför risken att den tekniska utvecklingen går så fort att brist uppstår på den utrustning som är nödvändig för att nå och konvertera på föråldrade databärare lagrad information. En tröst är upplysningen att kanske en av lösningarna blir att återgå till en dokumenterat överlägsen databärare: pergament! Kanske är det klokt att skynda långsamt och eftertänksamt i teknikernas spår? Det är som bekant inte alltid deras "epokgörande" lösningar visat sig eviga. Offentlighetsprincip i centrum Problematiken kring de nya databärarna är omfattande och berörs även i flera andra bidrag. Att gallring är nödvändig är allom bekant men det som återstår sedan sådan företagits ska tillgodose tre krav: Rätten att ta del av allmänna handlingar, rättskipningens och förvaltningens samt forskningens behov. Men vad är en allmän handling när informationen finns på annat än papper? Claes Gränström, RA:s specialist på området, utreder i sitt bidrag några i sammanhanget väsentliga omständigheter. Den i tryckfrihetsförordning och arkivlag stipulerade svenska offentlighetsprincipen utgör grunden för kravet på arkiven att vårda och tillhandahålla myndigheters handlingar. Men det åligger å andra sidan myndigheterna vid skapandet av handlingarna att tillse att de är beständiga. Här föder den tekniska utvecklingen problem som är nödvändiga att lösa. Brister i den hanteringen får inte resultera i hinder för den enskildes insyn. Gränström påminner vidare om den viktiga men svårbestämbara övergångsperioden i ett arkivmaterials liv då nuets krav på insyn med växande tidsdistans övergår till att motsvaras av ett allmänt kultur- och forskningsintresse. (Inom forskarvärlden har man nog tyckt att det på senare tid mera varit samhällets än forskarnas önskemål som stått i fokus för arkivvärldens mödor. Ett måhända taktiskt men likväl kortsiktigt handlande. Den dag ett material inte längre är intressant för samtiden är det ju huvudsakligen forskarnas efterfrågan som legitimerar dess bevarande!) Gränström berör vidare behovet av likformighet vad beträffar arkivbeskrivningar och av kringuppgifter vid den traditionella arkivförteckningens ersättande med databärare med krav på struktur och systematik. Medieutvecklingen har skapat nya problem för arkivarierna att brottas med: Hur garantera äktheten vid förflyttning från en databärare till en annan? Hur formulera gallringsregler när det inte är pappershandlingar 70

14 utan upptagningar för automatisk databehandling det rör sig om? Vad kommer anpassningen till EG att innebära? Såväl de nya databärarna som närmandet till det internationella samhället har utsatt offentlighetsprincipen, en grundpelare för svensk demokrati och rättsordning, för stora påfrestningar. Dörr på glänt Men även om nämnda princip i stort sett varit gällande sedan 1766 står dörren till arkiven bara på glänt: "Porten är gammal och tung och gångjärnen kärva". En besökare möter alltför ofta svårigheter på sin väg till önskad information. För den uppfattningen står chefen för RA:s forskningsbyrå Kari Tarkiainen. Det finns, menar han, en schablonbild av arkiven som något otillgängligt och rentav skrämmande och av arkivarierna som drakar som bevakar sina skatter. släktforskningen, den stora demokratirörelsen i forskarvärlden, har visserligen betytt mycket för att ändra förhållandet men kvar står det faktum att återsökningsmetoderna kräver en förtrogenhet som bara institutionstjänstemännen och de akademiska forskarna besitter. Alltför sent och hittills i alltför liten utsträckning har datorerna tagits till hjälp. Men de äldre maskinskrivna arkivförteckningarna utgör då ett problem. Optisk scanning utgör sannolikt härvidlag en lösning men nyordnande och nyförtecknande av visst äldre handskrivet underlag blir sannolikt ofrånkomligt. De arkivbildande myndigheternas övergång till att datorisera sin informationsbehandling innebär problem för arkiven, som enligt offentlighetsprincipen skall tillhandahålla de nya informationskällorna på samma villkor som de pappersburna. Men här finns ännu outredda ekonomiska konsekvenser att begrunda. Tarkiainen påpekar stillsamt att mikrofilmning - för att underlätta tillhandahållandet och för att skydda material som är utsatt för frekvent utnyttjande- sedan länge varit en akut fråga för arkiven men att handlingsprogram inom arkivväsendet för denna ännu saknas. Steg på vägen mot bättre forskarservice representerar de beståndsöversikter som svenska arkiv i de kontinentala institutionernas efterföljd nu börjat producera. Flera av landsarkiven och Krigsarkivet har gått i spetsen och nu är även Riksarkivet på'väg. Om den verksamhet som lett fram till de riksövergripande Den Nationella Arkivdatabasen (NAD) och Arkivinformationssystem för Riksarkivet i och landsarkiven (ARKIS) skriver Göran Kristiansson och Per-Gunnar Ottosson i en särskild artikel. Tarkiainen berör avslutningsvis ett sällan diskuterat hinder som forskaren kan möta, det etiska. Den gällande uppfattningen är att socialt miss- 71

15 krediterande uppgifter inte bör vara tillgängliga. Men om detta skulle leda till tvättning av källmaterialet bleve resultatet på sikt en osann historieskrivning. Såväl vår tids myndigheter och makthavare som enskilda individer skulle inför framtidens granskare framstå i bättre- eller i varje fall annorlunda - och därmed falsk dager. Arkiv i riskzon Det privata näringslivet är viktigt, på det lever vi alla. Men tvingande lagar för bevarande av de privata företagens arkiv saknas i stort sett, förutom kravet på att de sista tio årens handlingar skall överlämnas till konkursförvaltaren. Kvar för framtidens forskare blir alltså de minst smickrande sidorna av svensk företagsamhet- medan resten hamnar på tippen eller i dokumentförstöraren. Resultatet blir "som att beskriva ett långt äktenskap utifrån skilmässohandlingarna" skriver landsarkivarien Anna Christina Ulfsparre som är sakförståndig på området i sin egenskap av ordförande i Section för Business and Labour Archives vid International Council on Archives. Ett fåtal stora företag tar av eget intresse sitt ansvar men resten av näringslivets historia räddas endast sporadiskt för eftervärlden. På några håll i landet tas visserligen av företag, kommuner, landsting och staten gemensamt finansierade regionala initiativ men de räcker inte till. Det måste i det läget falla på RA och landsarkiven, som också har kompetensen, att hävda samhällets ansvar att förhindra en ödesdiger lucka i den framtida kunskapen om en viktig bit av vår historia. Från kontroll till utbildning Sedan 1900-talets början har RA haft rätt och skyldighet att inspektera statliga myndigheters arkiv, ett åligg~nde som senare vad beträffar lokala och regionala arkiv delegerats till landsarkiven. Efter hand kompletterades, konstaterar landsarkivarien Carl-Edvard Edvardsson, den fysiska kontrollen med utbildning och rådgivning i arkivfrågor för myndigheternas personal. Och sedan tillkomsten av den nya arkivlagen går tillsynen främst ut på att se till att dess intentioner uppfylls. Förr var det säkerheten, sökbarheten och gallringen som kontrollerades, nu har kraven på "god offentlighetsstruktur" (:värnandet om rätten att ta del av allmänna handlingar) och acceptabel arkivbeskrivning tillkommit. Även på detta område har den tekniska utvecklingen komplicerat verksamheten-på just de sätt som berörts i ovan redovisade bid:ag. Annat som skapat problem är privatiseringen och bolagiseringen på det statliga området, där vissa verksamheter därmed hamnat utom arkivlagens räckvidd. Tendensen till 72

16 centralisering inom myndighetsvärlden - med datasystem som binder samman hela ansvarsområdet - gör att centrala myndigheter med lokala och regionala kontor ses som en arkivbildare och att Riksarkivet därmed måste ta över mer och mer av tillsynen. Ä ven om arkivens yttre volym inte beräknas växa mer ökar mängden arkivinformation däremot snabbt. Gallringsfrågorna blir av största vikt för eftervärlden och forskarna och därmed blir arkivarierna, deras utbildning och inte minst deras historiesyn, vitala frågor. Edvardsson reser spörsmålet om inte en differentiering inom yrket kommer att bli nödvändig. Men inför en uppdelning av kåren i t ex en grupp inriktad på informationshantering ("records management") och en på forskarservice ("archives service") krävs som sammanhållande gemensamma element såväl en yrkesideologi som en yrkesetik. slutton i dur I sin sammanfattande kommentar där strategin för kommande verksamhet dras upp ser riksarkivarien Erik Norberg optimistiskt på morgondagen. Problem finns- men också möjligheter. Norberg ser för sin del för sig en framtid innebärande att arkivinstitutionerna - tack vare just den problemskapande tekniska utveckling som flera av skrivbentema uppehållit sig vid -får en större roll i samhällsutvecklingen. Forskaren kan med tacksamhet notera att han lyfter fram behovet av forskarsalar med adekvat teknisk utrustning. Att arkivarierna i tjänsten själva ska kunna forska betraktar han, som själv disputerat och är aktiv forskare, som självklart. Behovet av ökad utåtriktad verksamhet- inte minst med den nya vänföreningens hjälp och stöd-mot såväl det svenska som det internationella s~mhället poängteras också. Samarbete med andra lärda verk är ett led i samma verksamhet. Det blir alltså- trots markeringen av de litet konträra och samtidiga kraven på såväl kontinuitet vad avser de traditionella viktiga uppgifterna (mottagande, vård, tillhandahållande etc) som absolut nödvändig förnyelse och orotänkande - en slutton i dur på en tänkvärd framställning. Tilläggas bör att illustrationerna är väl valda. Ett litet frågetecken dock för den ritning till avträdet vid sjukhuset i Östersund som pryder artikeln om tillsynsverksamheten. Är den avsedd att visa med vilken grundlighet inspektionerna av de lokala myndigheternas arkiv bedrevs? Jarl Torbacke 73

17 Pär Frohnert, Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige Rättshistoriskt bibliotek XL VIII. Lund Pär Frohnert vill i sin avhandling "Kronans skatter och bondens bröd", som lades fram vid historiska institutionen vid Stockholms universitet, undersöka "hur den lokala förvaltningen, och därvid särskilt uppbörden, i praktiken fungerade i 1700-talets Sverige, och hur det möte mellan statsmakt och bönder som här ägde rum tog sig uttryck" (s. 1). Avhandlingen har vuxit fram i anslutning till projektet Centralmakt och lokalsamhälle- beslutsprocess i 1700-talets N orden. Det är en lång (3 73 sidor) och detaljrik bok med många infallsvinklar, djupt beroende av arkivmaterial och mycket teorimedveten. Två fögderier undersöks, det spannmålsproducerande Västernärkes fögderi med starkt inslag av frälsejord, säterier och ståndspersoner, och Säters fögderi, ett egalitärt bondesamhälle dominerat av bergsnäringen och med skattesystemet inriktat på att förse Stora Kopparbergslagen med kol, ved och arbetskraft. Båda fögderierna låg nära respektive läns residensstad och hade goda kommunikationer. De lokala ämbetsmännen- kronofogde (häradsfogde, /krono/befallningsman), häradsskrivare och länsman - undersöks med avseende på karriär, utbildning, social herrtvist och materiella villkor, dvs som yrkesgrupp och som social grupp (kap. 3). Regelverket för uppbördssystemet diskuteras- hur det såg ut och hur det förändrades och orsakerna bakom förändringarna (kap. 4). Huvuddelen ägnas hur regelverket fungerade i praktiken, dels under "normala" år (kap. 5), dels under år då skatteuppbörden försvårades av missväxt eller uppror (kap. 6). Säters fögderi berördes direkt av Dalupproret medan Västernärkes stod utanför. Frohnert undersöker dessutom vad justitiekanslerns inspektionsresor kan ge i det här sammanhanget (kap. 7). Denne hade nämligen genom sin instruktion 1738 blivit en instans för allmänhetens klagomål mot ämbetsmännen. Lyckas då Frohnert komma bakom instruktionerna och in på verkligheten? Svaret är övervägande "ja". Undersökningarna på lokal nivå visar ett uppbördssystem som fungerar tack vare att man praktiserar sig fram efter omständigheterna. Det fungerar delvis olika i Västernärkes fögderi och i Säters och dessutom kan det variera mellan de olika socknarna i ett och samma fögderi. Frohnert framhåller att det kännetecknas av målrationalitet i stället för av formrationalitet. Kronan- på central nivå och 74

18 via sin förlängda arm länsstyrelsen-hade ingen möjlighet att upprätthålla en kontroll på detaljnivå. Kronan var också beroende av sina fogdar, häradsskrivare och länsmän. De var nämligen inte så lätta att ersätta, eftersom det var genom praktik helst'inom fögderiet ifråga som man lärde sig yrket, inte genom universitetsstudier med examen. Kronan var också beroende av de skattskyldiga - att de erlade skatterna men också att de klarade sig genom nödår och inte pressades för hårt när det politiska läget var instabilt. Under nödår lånade Kronan ut spannmål till bönderna som sedan hade att betala av dessa lån, och redogörelsen för hur de båda betalningssystem fungerade ihop, som bönderna då var involverade i - återbetalandet av spannmålslånen och skatteuppbörden - påminner om dagens diskussion om skatter och transfereringar. De räntefria spannmålslånen återbetalades nämligen utan bestämd tidsgräns och kunde dra ut på tiden och då fungera som understöd, medan skatterestantierna skulle drivas in inom tre år. Ett ex.: I Ovansiljans fögderi i Kopparbergs län hade man ännu 1760 inte betalat av lånen från missväxtåren under första delen av 1740-talet. Fogden förskotterade ibland böndernas skatter mot ränta - och sällade sig därmed till andra tillgängliga långivare som präster och handelsmän. Här anknyter Frohnert till modern forskning om skuldsättning på landsbygden, t ex Maria Ågrens. Han framhåller också att böndernas behov av lån kan ha bidragit till att de relativt snällt betalade sina skatter - om de häftade i skuld till Kronan kunde det nämligen inverka menligt på deras möjligheter att få privata krediter. Ett sådant förhållande har påvisats för Norges del under 1700-talet (s. 281). Frohnert prövar att sätta in den svenska lokala förvaltningen i ett europeiskt sammanhang och jämför såväl med Webers kriterier för en rationell byråkrati som hans kännetecken för en ståndspräglad förvaltning under ett förbyråkratiskt skede. Han finner att den svenska uppbördsförvaltningen under frihetstiden hamnar någonstans mellan dessa båda stadier. Som redan framgått väger målrationaliteten tyngre än formrationaliteten i Sverige, medan Webers rationella byråkrati kännetecknas av det omvända förhållandet. I jämförelse med den lokala förvaltningen i andra länder framstår dock den svenska som den mest byråkratiska enligt Frohnert. Det mest fascinerande i avhandlingen är kartläggningen av hur uppbördssystemet fungerade i praktiken - hur olika det nu än kunde vara. Infann sig alla skattskyldiga till uppbördsstämmorna? Körde de skattskyldiga de skattepersedlar de skulle leverera till fogden, eller till den som skulle ha persedlarna som sin indelta lön, eller dit där avsalupriserna var fördelaktigast? Samarbetade de skattskyldiga för att underlätta för egen 75

19 del? Förekom det att man var kollektivt ansvarig för att skatten levererades? Involverades sockenstämman på något stadium? Fick de skattskyldiga något kvitto på att de betalt sina skatter? Vad gjorde kronofogden personligen och vad fick länsmannen göra? Hur sammanblandade var fogdens privata ekonomi och statens skatter? Mm, mm. Det här är ingenting som står klart angivet i källorna- kvarlevorna - utan något som Frohnert vaskat fram genom idog genomgång av ett mycket stort och komplicerat källmaterial från olika arkivbildare och behandlat med kombinationsförmåga och forskarblick Här kommer också de viktiga och i dagens forskning så uppmärksammade frågorna in om mötet överhet- undersåtar, I sin analys härav finner Frohnert den av Eva Österberg m Hanvända termen interaktion tillämplig. Förhållandet var öppet för förhandlingar och möjligheter. Som all god forskning ger den här avhandlingen upphov till nya frågor och författaren har på åtskilliga ställen framhållit områden där ytterligare forskning behövs, t ex om länsmännen och om bondeståndets roll i det politiska beslutsfattandet rörande förändringar i regelverket för uppbörden. Vi som arbetar inom arkivsektorn har "kvarlevorna" i vår vård. Men det intressanta är ju den situation och det skeende som lämnade efter sig dessa kvarlevor. Och det är, som i fråga om det av Frohnert undersökta frihetstida uppbördssystemet inte alltid så enkelt att få fram vad som utspelade sig och relationerna mellan de inblandade. Det är därför utomordentligt viktigt, att teorimedvetet och öppet för aktuell forskning gå på djupet i analysen av svårtolkat arkivmaterial, både vad gäller kvarlevorna från äldre tider och kvarlevorna från dagens samhälle - i konventionell form och i den moderna teknikens dräkt. Det är därför Pär Frohnerts avhandling är en bok för arkivarier ävenom-trots att?- den inte är en handbok. Läs den! Anna-Brita Lövgren 76

20 Tartu Vlikooli (Academia Gustaviana) Senati protoko/lid Konsistoriumsprotokolle der Universität Dorpat Il Ed. Arvo Tering. Publicationes Bibliothecae Universitatis Litterarum Tartuensis VII. Tartu sid. En av de många viktiga arkivsamlingar som åter har öppnats för bl a svenska forskare efter de baltiska staternas självständighet är handskriftsamlingen i Tartus universitetsbibliotek. Redan under tsartiden besöktes biblioteket av flera svenska forskare, vilket fortsatte under Estlands självständighetstid på och 30-talen. Även under den sovjetiska regimen har enstaka svenska forskare lyckats få tillstånd att besöka biblioteket och ta del av de rika samlingarna, inte minst från den svenska tiden under 1600-talet. En central roll i det svenska 1600-talets baltiska historia i allmänhet och dess lärdomshistoria i synnerhet spelade självfallet universitetet i Dorpat, grundat Därför är det en välgärning att universitetskonsistoriets protokoll nu har börjat ges ut i en modern, kommenterad, utgåva. Nyligen har den andra volymen, omfattande åren , kommit ut av trycket i en väl kommenterad och med noter och register försedd volym. Allra sist ges några facsimil-exempel på originalhandskriften, vilka övertygar läsaren om att utgivaren fått göra ett rejält dagsverke innan han nått fram till målet. Pikturen är ibland så kladdig och svårläst, att andra klassiska skräckexempel som t ex Axel Oxenstiernas brev närmast framstår som lättlästa. Originalets latinska text har ederats parallellt med en estnisk översättning. Förord, kommentarer, noter och register är tryckta på estniska och tyska. Det är med andra ord ett storverk som utförts av den noggranne och mycket kunnige utgivaren Arv o Tering, en ung estniskt historiker som är verksam vid bibliotekets handskriftsavdelning. Arvo Tering är en god kännare av den estniska och livländska lärdomshistorien, och har bl a sysslat med Dorpatuniversitetets tyska kontakter under och talen. Hans viktigaste arbete, ur svensk synvinkel sett, är den innehållsrika volymen "Album Academicum" från 1984 innehållande biografier över universitetets tjänstemän åren , inklusive en drygt 100- sidig inledning om universitetets verksamhet, lärare och studenter samt utländska kontakter under samma period. Arvo Terings aktutgåva lovar med andra ord att bli ett standardverk för de forskare som i framtiden väljer att ägna sig åt det svenska 1600-talets lärdomshistoria och i synnerhet dess baltiska förgreningar. Lars Ericson 77

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING 2008-10-22 ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING Grundläggande information för myndigheter RIKSARKIVET Avdelningen för tillsyn 2 Inledning Syftet med denna information är att hjälpa myndigheter med ändamålsenlig

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Arkivreglemente för Hässleholms kommun Innehåll Tillämpningsområde (1 och 2a AL)... 2 Definitioner... 2 Arkivbildningens syfte (3 AL)... 2 Myndighetens arkivansvar (4 AL)... 2 Arkivmyndigheten

Läs mer

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam.

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam. Sida 1/8 Arkivreglemente för Kungsbacka kommun Förutom de i arkivlagen (AL; SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Arkivreglemente ÖFS 2010:1 Fastställd av Kommunfullmäktige 1991-12-16, 156 Historik: Kommunfullmäktige1995-12-11, 200, 2000-08-14, 69, 2006-11-27, 98, 2010-04-12, 51 (Dnr

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2007:26 Arkivregler för Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 17 september 2007 (Utl 2007:102) (Ersätter Kfs 1995:50) Innehållsförteckning

Läs mer

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

Arkivreglemente för Kristianstads kommun -1-2014 Arkivreglemente för Kristianstads kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-10-14 158 att gälla från 2014-11-01. Ersätter nr 452 Inledning Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska

Läs mer

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar.

Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Arkivreglemente för Bollnäs kommun Bilaga: Kommentarer och förklaringar. Antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 2008, 224. 1. Tillämpningsområde Utöver de bestämmelser som anges i arkivlagen och arkivförordningen

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 ARKIVREGLEMENTE FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antaget av fullmäktige 2000-05-15, 52 Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19.

ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. ARKIVREGLEMENTE FÖR HEDEMORA KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1991-12-18, med senaste ändring 2012-06-19. Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala

Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala Dnr ULA 16-2012/12407 Arkivbeskrivning för Landsarkivet i Uppsala Organisation och arbetsuppgifter Landsarkiven var regionala statliga arkivmyndigheter med det särskilda ansvaret för den statliga arkivverksamheten

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben

Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1(5) Inspektion av arkivvården vid Kungliga Svenska Aeroklubben 1. Sammanfattning Riksarkivet (RA) genomförde den 13 oktober 2011 en inspektion hos Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK). Inspektionen omfattade

Läs mer

Arkivreglemente för Köpings kommun

Arkivreglemente för Köpings kommun REGLEMENTE 1 (6) Arkivreglemente för Köpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-20, 116 Förutom arkivlagens och arkivförordningens bestämmelser om arkivvård gäller följande reglemente för den

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Sida 1 (5) ARKIVREGLEMENTE FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-11, 12 att gälla från och med den 1 januari 2016. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Bevarande av digitala allmänna handlingar www.hassleholm.se S Bevarande av digitala allmänna handlingar Riktlinjer Innehåll Inledning 3 Ansvarsfördelning 3 Bevarande av digitala allmänna handlingar 4 Åtgärder för bevarande av digital information

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun

Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-09-27 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen och

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde

Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde Arkivreglemente med tillämpningsanvisningar för Skövde kommun Förutom de i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.

Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag. Riktlinje 2015-06-24 Riktlinjer för digital arkivering KS-2015/0813 003 Antagen av Kommunstyrelsen den 2 september 2015. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag. Syftet

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Lisbeth Rye-Danjelsen Datum KS-2014/29 huvudregistrator 2014-01-27 Kommunstyrelsen Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Riktlinjer för hantering av arkiv i Knivsta kommun KS-2016/223

Riktlinjer för hantering av arkiv i Knivsta kommun KS-2016/223 Riktlinjer för hantering av arkiv i Knivsta kommun KS-2016/223 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-05-25 93 Dokumentet ersätter dokumentet Arkivorganisation beslutat av kommunchefen 2008-12-17. 1 INNEHÅLL

Läs mer

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6 ering KPMG Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Revisionsmål 1 2. Genomförande 1 3. Resultat 2 3.1 Kommunstyrelsen som arkivmyndighet 2 3.1.1 Kommunens arkivstruktur 2 3.1.2 Arkivrutiner 2 3.1.3

Läs mer

Arkivregler för Uppsala kommun

Arkivregler för Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hallgren Richard Håkansson Sara Jonsson Sven Datum 2017-01-26 Diarienummer KSN-2016-2175 Kommunstyrelsen Arkivregler för Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Stadsarkivet Dnr 9.0 7389/08 Sida 1 (8) 2016-03-17 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (8) Innehåll POLICY... 1 FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...

Läs mer

6. Gallring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2010-04-30. Landstingsarkivet

6. Gallring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2010-04-30. Landstingsarkivet ARKIVHANDBOK 2010-04-30 Landstingsarkivet 6. Gallring Innehållsförteckning Gallring.....2 Gallra, rensa och gallringsfrist... 2 Rensning... 2 Gallring av allmänna handlingar... 3 Gallring vid överföring

Läs mer

Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/

Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/ Kommunledningskontoret Antaget av kommunfullmäktige 1(6) Arkivreglemente för Vännäs kommun Dnr 2011/112-004 1 Tillämpningsområde Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter.

Läs mer

Arkivreglemente. Landstinget Blekinge. Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9)

Arkivreglemente. Landstinget Blekinge. Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9) Arkivreglemente Landstinget Blekinge Arkivreglemente för Landstinget Blekinge 1(9) Innehållsförteckning Arkivreglemente för Landstinget Blekinge... 3 1 Tillämpningsområde... 3 2 Ansvar för arkivvården...

Läs mer

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt

Läs mer

Att: Ulrika Gustafsson Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan Stockholm

Att: Ulrika Gustafsson Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan Stockholm Yttrande Datum 2013-03-21 Dnr RA 04-2013/1232 Att: Ulrika Gustafsson Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20 118 28 Stockholm Remiss: Gallringsråd nr 6,

Läs mer

Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts.

Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts. Föreliggande dokument är antaget av kommunfullmäktige 1992-10-22, 135. Dokumentet är reviderat av kommunfullmäktige 2006-06-20, 76 samt reviderat och fastställt på nytt 2011-05-24, 63. Dokumentet ska fastställas

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an article published in Scriptum. Citation for the published paper: Hatje, Anna-Karin Forskningsarkivet: en mötesplats för arkiven

Läs mer

Välkommen till arkiven!!

Välkommen till arkiven!! Välkommen till arkiven!! Vimmerby kommunarkiv och föreningsarkiv Anki Heimonen, kommunarkivarie 0492-76 94 38 anki.heimonen@vimmerby.se Vad är arkiv? Bestånd av handlingar Institution där handlingar förvaras

Läs mer

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas, - - - 1 2 kap. Definitioner I dessa föreskrifter avses med aktivitet arkiv arkivredovisning databärare förvaringsenhet förvaringsmedel handling handlingstyp handlingsslag inventarium klassificeringsstruktur

Läs mer

Riktlinjer till reglemente för den kommunala arkivvården

Riktlinjer till reglemente för den kommunala arkivvården 1 (8) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KS 2015-03-10, 61 Uppdateras: 2017 Riktlinjer till reglemente för den kommunala arkivvården Innehållsförteckning 1. Krav på arkivvård

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av stadsledningskontoret 2015:27 Arkivregler för Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2015 (Utl 2015:153) (Ersätter Kfs 2007:26)

Läs mer

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 1.4 [1] Antaget av kommunfullmäktige 126/14 2014-KS-124 Arkivreglemente för Staffanstorps kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1991:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar YTTRANDE 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Håkan Lövblad Justititedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter

Läs mer

10 OKTOBER Arkivreglemente

10 OKTOBER Arkivreglemente Arkivreglemente Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS JÄRFÄLLA KYRKOFÖRVALTNING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS JÄRFÄLLA KYRKOFÖRVALTNING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15935/08 SSA 2008:11 Järfälla kyrkoförvaltning Att: Thomas Waltin INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

PLAN FÖR TILLSYN AV ARKIVVÅRD

PLAN FÖR TILLSYN AV ARKIVVÅRD FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 90/15 2015-03-11 Ks 26 1 PLAN FÖR TILLSYN AV ARKIVVÅRD Dokument Plan för tillsyn av arkivvård Version 1. Fastställd av Kommunstyrelsen Datum 2015-03-11

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN SID 1 (9) 2007-12-21 DNR 9.3-16337/07 SSA 2007:14 Idrottsnämnden HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN Närvarande från Idrottsförvaltningen:

Läs mer

Riktlinjer för hantering av arkiv samt föreskrifter för arkivvården i Knivsta kommun KS-2016/223

Riktlinjer för hantering av arkiv samt föreskrifter för arkivvården i Knivsta kommun KS-2016/223 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Lisbeth Rye-Danjelsen 2016-03-08 KS-2016/223 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hantering av arkiv samt föreskrifter för arkivvården i Knivsta kommun KS-2016/223 Förslag

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 1996-12-17, 225 Blad 1(6) KOMMUNALT ARKIVREGLEMENTE Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering

Riktlinjer för digital arkivering Riktlinjer för digital arkivering I Linköpings kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2014-06-17 243 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se

Läs mer

Bilaga 15:4 till kommunstyrelsens protokoll den 27 augusti 2003, 12

Bilaga 15:4 till kommunstyrelsens protokoll den 27 augusti 2003, 12 Bilaga 15:4 till kommunstyrelsens protokoll den 27 augusti 2003, 12 PM 2003 RI (Dnr 001-1261/2003) Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) Remiss från Justitiedepartementet av Offentlighets-

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Tillsynsenheten Sofia Särdquist Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping Närvarande Från Förvaltningsrätten i Jönköping: chefsadministratör arkivassistent/expeditionsvakt

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING Arkivreglemente Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 5,

FÖRFATTNINGSSAMLING Arkivreglemente Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 5, Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 5, 2016-02-15 Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska finnas till hands när den efterfrågas.

Läs mer

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur

Läs mer

Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven?

Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven? Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven? och består av.. Arkivet är Myndighetens allmänna handlingar och sådana handlingar som avses i 2 kap 9 TF, om myndigheten beslutar att de

Läs mer

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m.

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. SVENSKA PM 1 (7) KOMMUNFÖRBUNDET 2001-09-25 Kommunalrättssektionen Staffan Wikell Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. 1 Övergångsbestämmelser 1.1 Inventering

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag 1. Ansvar och organisation Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax:

Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag 1. Ansvar och organisation Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag Närvarande: Från Kammarrätten i Sundsvall: Chef administrativa enheten Arkivarie Registrator Arkivassistent Från Riksarkivet:

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SÖDERTÄLJE KYRKOGÅRDSFÖRVALTNING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SÖDERTÄLJE KYRKOGÅRDSFÖRVALTNING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15051/08 SSA 2008:10 Södertälje kyrkogårdsförvaltning Att: Lennart Schånberg INSPEKTION AV HANTERINGEN

Läs mer

Dnr KK15/773. Arkivreglemente för Nyköpings kommun

Dnr KK15/773. Arkivreglemente för Nyköpings kommun Dnr KK15/773 Arkivreglemente för Nyköpings kommun Antagen 2016 Dnr KK15/773 2/5 Mål och syfte med arkivreglementet Utöver de bestämmelser om arkiv som finns föreskrivna i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen

Läs mer

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun Revisionsrapport Rutiner för arkivering Östersunds Kommun 18 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Tjörns kommuns författningssamling

Tjörns kommuns författningssamling Tjörns kommuns författningssamling Verksamhetsområde: Kommunstyrelsen Författning: Arkivreglemente Beslut: KF 9, 2002-02-04 Dnr 01.273-003 ARKIVREGLEMENTE Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Kammarrätten i Jönköping

Inspektion av arkivvården vid Kammarrätten i Jönköping 1 (8) Tillsynsavdelningen Sofia Särdquist 2015-07-06 Dnr RA 231-2015/2444 Kammarrätten i Jönköping Box 2203 550 02 Jönköping Inspektion av arkivvården vid Kammarrätten i Jönköping Inledning Riksarkivet

Läs mer

Samråd mellan bygg- och miljönämnden och arkivmyndigheten om makulering av pappershandlingar efter scanning KS-2016/333

Samråd mellan bygg- och miljönämnden och arkivmyndigheten om makulering av pappershandlingar efter scanning KS-2016/333 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-05-10 99 Samråd mellan bygg- och miljönämnden och arkivmyndigheten om makulering av pappershandlingar efter scanning KS-2016/333 Förslag till beslut

Läs mer

RAPPORT FRÅN INSPEKTION AV LÄNSKRIMINALPOLISAVDELNINGEN (POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN)

RAPPORT FRÅN INSPEKTION AV LÄNSKRIMINALPOLISAVDELNINGEN (POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN) STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-17157/10 SID 1 (5) 2011-01-12 SSA 2010:24 RAPPORT FRÅN INSPEKTION AV LÄNSKRIMINALPOLISAVDELNINGEN (POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS

Läs mer

Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Stockholm

Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande Diarienr 1(6) 2016-02-05 Dnr 1977-2015 Ert diarienr Dnr U2015/04800/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) Datainspektionen har granskat betänkandet

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR UMEÅ KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR UMEÅ KOMMUN Stadsledningskontoret ARKIVREGLEMENTE FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumenttyp Reglemente Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentinformation Arkivreglemente för Umeå kommun Dokumentnamn Arkivreglemente Dokumentansvarig

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Dnr 1896-14 Utredning och överväganden Definition av huvudman Norrbottens läns landsting anser att det är positivt att

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av arkivrutiner. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av arkivrutiner. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av arkivrutiner Krokoms kommun 2 februari 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 7 1 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun

Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun 2016-09-27 1 (7) Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun Utöver de bestämmelser om arkiv som finns föreskrivna i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) ska

Läs mer

Riksarkivet Yttrande 1 (5)

Riksarkivet Yttrande 1 (5) Riksarkivet Yttrande 1 (5) Datum Dnr RA 04-2011/2831 2012-05-28 Era Dnr SSM 2011-1137 och SSM 2011-3833 2012-05- 2 9 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm SSM Nationell remiss av SKB:s slutförvarsansökan

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE för Höörs kommun

ARKIVREGLEMENTE för Höörs kommun 2016-09-28 Magnus Nilsson 1 (8) ARKIVREGLEMENTE för Höörs kommun Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska finnas till hands när den efterfrågas. Då behövs noggrann planering och säker förvaring.

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SVENSKA KYRKAN I HUDDINGE

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SVENSKA KYRKAN I HUDDINGE STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-01-21 DNR 9.3-15936/08 SSA 2008:19 Svenska kyrkan i Huddinge Att: Christer Pettersson INSPEKTION AV HANTERINGEN AV

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Att förvalta ett kulturarv

Att förvalta ett kulturarv Att förvalta ett kulturarv Karin Borgkvist Ljung 1:e Arkivarie, FM Arkivpedagog och paleograf Riksarkivet i Marieberg 2015-11-25 Vad är Riksarkivet? Riksarkivets anses tillkommit 1618 då Axel Oxenstierna

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i. Dir. 2001:108. i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Behandlingen av personuppgifter i. Dir. 2001:108. i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. Behandlingen av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarlagstiftning Dir. 2001:108 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2001. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

ATT UPPRÄTTA ARKIVBESKRIVNING. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 3, 2013-02-26

ATT UPPRÄTTA ARKIVBESKRIVNING. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 3, 2013-02-26 ATT UPPRÄTTA ARKIVBESKRIVNING en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 3, 2013-02-26 INNEHÅLL 1 BESKRIVA ALLMÄNNA HANDLINGAR OCH ARKIV... 3 1.1 ARKIVBESKRIVNING

Läs mer

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION KOMMENTARER TILL RA-FS 2006:5 RIKSARKIVET 2007 RAPPORT 2007:1 Riksarkivets rapportserie riktar sig i första hand till statliga myndigheter men

Läs mer

Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet VÄGLEDNING 1 2016-05-26 Dnr V 2016/920 Avdelningen Dokumenthantering Åsa Berglund, avdelningschef Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet Version 1.0 Postadress Box 117,

Läs mer

Innehållsförteckning 2 (7)

Innehållsförteckning 2 (7) 2 (7) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Arkivbeskrivning för barn och utbildningsnämnden... 3 1. Barn och utbildningsnämndens organisation och verksamhet... 3 2. Arkivansvar inom barn och

Läs mer

En kort utbildning i dokumenthantering för dig som vill veta mer!

En kort utbildning i dokumenthantering för dig som vill veta mer! En kort utbildning i dokumenthantering för dig som vill veta mer! Mängden information i världen fördubblas var sjätte månad. Vi ägnar upp emot 60% av vår arbetstid åt att återställa, ändra och leta efter

Läs mer

Arkivreglemente. Mandatperioden Fastställt av landstingsfullmäktige den oktober 2014, 149

Arkivreglemente. Mandatperioden Fastställt av landstingsfullmäktige den oktober 2014, 149 Arkivreglemente Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 149 2014-10-29--30 14LS7147 2(5) ARKIVREGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND I anslutning till bestämmelserna

Läs mer

Tullverket Box STOCKHOLM

Tullverket Box STOCKHOLM YTTRANDE 1(5) Datum Dnr RA 04-2011/3784 2011-09-19 Ert Dnr STY2011-546 Tullverket Box 12 854 112 98 STOCKHOLM Förslag till Tullverkets föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Tullverkets

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för registerbaserad forskning. Dir. 2013:8. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013.

Kommittédirektiv. Förutsättningar för registerbaserad forskning. Dir. 2013:8. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013. Kommittédirektiv Förutsättningar för registerbaserad forskning Dir. 2013:8 Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013. Sammanfattning Inom forskning som förutsätter tillgång till personanknutna

Läs mer