Sundbyvägen 88, Sporthallen, Spånga. Undersökningen påbörjades den 16 januari 2009 kl och avslutades kl

Transkript

1 Bilaga 1 Polismyndigheten i Stockholms län Dalum Tekniska roteln Diarienummer K SOLNA TINGSRÄTT Rotel 1: Stockholm AB/ Protokoll över brottsplatsundersökning INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 183 Inledande uppgifter Undersökningen Lennart Brännerud, LKC begärd av: Anledning tijl undersökningen: Vållande till annans död. Handläggare: Medundersökare: Krinsp Charlotte Möller Krinsp Lars-Olov Larsson Plats och tider för undersökningen: Avspärrning: Sundbyvägen 88, Sporthallen, Spånga. Undersökningen påbörjades den 16 januari 2009 kl och avslutades kl Ja Bevakning: Ja, radiobil 3920 med pa von Trzaska och pa Waldin. Övrig information: Innan platsundersökningen påbörjades fick vi information av personalen i radiobil 3920 om att några barn i 8-årsåldern tillsammans med en fritidsledare hade befunnit sig i sporthallen. Två barn hade frågat om de tick ta fram handbollsmålen och hade fått o.k. av fritidsledaren. Ett tredje barn, en pojke, fanns intill när de började hantera målen. Ett av målen ramlade omkull och hamnade över pojken. Pojken var förd med ambulans tiil sjukhus innan undersökningen påbörjades. Förutom personal i radiobil 3920 fanns även yttre befäl Christina Andersson i radiobil 3060 på platsen. Hon beslutade att när platsundersökningen var klar kunde avspärrningen hävas. Skolintendent Michael Werbcrlovv, Sundbyskolan, kontaktades när undersökningen var klar och han informerades om alt de kunde rensöra lokalen. Pa liandbollsmalen fanns ingen uppgift om vem som har tillverkat Jossa. Skolinfcndcni Michad Werberlmv uppgav d/n 19 januari KX)<) au handhnllsmäleiis tillverkare är K GM AB. I (9)

2 Platsbeskrivning SporthaJIen som är ca 408 kvm, och mäter ca 17 x 24 meter, har ett flertal in och utgångar, bl.a. till omklädningsrum och direkt ut från byggnaden. Iakttagelser och undersökningar I sporthallens ena hörn stod två handbollsmål uppställda och lutade mot ena kortsidesväggen. Bild 1. Bilden är tagen från den ena kortsidan och rakt mot den andra kortsidan. Längs den hortre kortsidan, i det högra hörnet, står två handbollsmål. Pä golvet rakt framför målen, ca 2,5 meter ut frän vardera vägg fanns bl.a. en större blodansamling och material efter sjukvårdens livräddande åtgärder. Bild 2. Framför målen finns bl.a. en blodansamling. 2 (9)

3 Projtcjc^PI^ :58 diarienr: 0201-K (9)

4 Protokoll Platsundersökning, :58 diarienr: 0201-K På väggen, till vänster om målen, satt en krok ca 135 cm över golvet och det ärjroligjatt öglanpå vajern skulle hakas _pä krokan för att säla-ajjpj^måjen mot väggen när de inte används, Vi undersökte om vajern gick att haka på kroken. På grund av att vajern måste spännas över målen fodrades en viss kraft för att detta skulle kunna genomföras. Vajerns längd bidrog till att målen måste stå tight tillsammans och inte med en allt för stor lutning mot väggen för att tå vajern på plats. Av samma skäl behövdes viss kraft också för att få loss vajern. f - -I ULL i i. - I Bild 4, På väggen, till vänster om målen, sitter en krok. 11 i t.4 i i'.' i!" n i MC ii Det inre handbollsmålet stod lutad mot väggen med fronten in mot väggen. Det yttre målet stod lutat mot det inre målet med fronten ut mot hallen. Avståndet mellan yttre målets golvstolpar och nivån med blodansamlingen var ca 200 cm. I "Hiiiiiiiiiiiiiiiniifj Bild :\ Avståndet mellan yttre målet och nivån med blodansiiinlingen är ca 200 cm. 4 (9)

5 15 Avätandet från ribbans bakre vänstra överkant, på det yttre målet, och väggen var cate4^m ; rj3en vänstra gavelstolpens nedre del var ca 57 cm ut från väggen. Bild 6. Visar hur målen stod uppställda. 5 (9)

6 Konstruktion Golvstolparna yttermatt mättes till ca 208 cm och ribban till ca 316 cm. Golvstolparna och ribban består av fyrkantiga trästolpar som mäter ca 8 x 8 cm. Kryssen som fäster ihop golvstolparna med ribban är i metall precis som de nedre delarna av golvstolparna. I I nederkanten på golvstolparna sitter stödben i metall som fälls ut bakåt när målet ska t monteras på avsedd plats i sporthallen. Stödbenens funktion är att målet blir stadigare I samtidigt som de håller upp nätet. När målet är på plats i sporthallen fästes golvstolparna med golvsprintar (skjutreglar) och stödbenen med rattskruvar i avsedda förankringspunkter i golvet. Ett tvärstag ska sedan monteras så att stödbenens inbördes förhållanden stabiliseras. Enligt tillverkaren väger ett mål 67 kg. } Bild 7. Visar målets yttfrmått. 6 (9)

7 På varje stödben finns ett transporthjul monterat med en bult. På det yttre målet var transportlijulen inte nertaljda : På det inre målet var transporthjulen nerfällda och i Transportläae". \ V \ < 3 - \ \ \>....Via* Bild S. På det yttre målet var transporthjulen uppfällda och på det bakre nerfällda i "transportläge ". För att ändra läget på transporthjulen krävs att man lyfter upp golvstolpen och stödbenet och skjuter transporthjulet i det läge man önskar. Transporthjulen kan också ändra läge när målet ligger ner. När transporthjulen var nerfällda (transportläge), blev markfrigången mellan stödbenet och golvet ca 5 cm och mellan golvstolpen och golvet ca 2,5 cm. Bild 9. Visar avstånden när Iransporthjuiet är nerfällda (transportläge). 7 t9)

8 När transporthjulen är uppfällda vilar golvstolparna och kuddar- på undersidan av stödbenen direkt mot golvet. I uppfällt läge vilar transporthjulet mot en bult. När hjulet ska över i transportläge vrids den åt sidan. Bild 10. När transporthjulet är uppfällt vilar golvstolpen och kudden under stödbenen direkt mot golvet. På bilden är målet lutat mot väggen och därav är det ett mindre avstånd mellan golvstolpen och golvet samt kudden under stödbenet och golvet. Pilen visar hur hjulet vrids när del ska ända läge. Säkrade spår På främre målets ribba säkrades hårstrån. Handläggaren Anette Andersson meddelade den 23 januari 2009 att förundersökningsledaren tillika åklagare Gunnar-Jonasson hade beslutat att hårstråna i nuläget inte ska undersökas/analyseras. i i il HT- S.,.) Bild II. Pä ribbans övre främre kant. där pilen markerar, säkrades hårsträn. S (9)

9 19 I Handbollsmålens förmåga att tippa j När målet ställdes i lodrätt läge och med transporthjulen i uppfällda lägen blev målet framtungt och tenderade att falla framåt. När hjulen ställdes i nerfällt läge I (transportläge) och målet ställdes i lodrätt läge blev målet än mer framtungt och föll 1 spontant av sig själv framåt. Analys och slutsats För att förflytta handbollsmålen är det enklast om transporthjulen är i nerfällda lägen (transportläge) och det är därav mest troligt att transporthjulen har varit nerfällda när målen har stått lutade mot väggen. För att lä tast alt. lossa vajern behövs en viss kraft och målen kan inte lutas för kraftigt mot väggen utan målen måste stå i ett ganska lodrätt läge. Om vajern tas bort och man inte håller emot det yttre målet, under förutsättning att det står med fronten utåt, tippar målet av sig själv framåt. Avståndet mellan det yttre målet och blodansamlingen ger intryck av att målet har tippat i det läge det har stått i när det har varit uppställt mot väggen. Spår Materialmärknins AB/529-09/S001 Beskrivning Platsbeskrivning Händelser Har säkrat med tejp Från ribban på det yttre handbollsmålet C/Mink [fr/o lär Charlotte Möller Lårs-Olov Larsson 9 (9)

10 Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

11 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.