SIST IN FÖRST UT? Björn Johansson BILSTÖDET SAMLAS I VÄSTERVIK. Intervjun MÖT MANNEN I SVART. Försäkringskassan 2.0 SÅ BLIR NYA ORGANISA TIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SIST IN FÖRST UT? Björn Johansson BILSTÖDET SAMLAS I VÄSTERVIK. Intervjun MÖT MANNEN I SVART. Försäkringskassan 2.0 SÅ BLIR NYA ORGANISA TIONEN"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 1 25 januari 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan Intervjun MÖT MANNEN I SVART BILSTÖDET SAMLAS I VÄSTERVIK Björn Johansson SIST IN FÖRST UT? Försäkringskassan 2.0 SÅ BLIR NYA ORGANISA TIONEN

2 Ett verkligt gott och Försäkringskassan i Sverige har avtal med oss så väl mött på alla Rygginstituten... Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: givande 2007 med kvalitetssäkrad rehab Här är våra produkter och koder med avtal fram till och med maj 2007: 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/ d 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ b 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 0014/ e 4 veckors whiplashsrehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ c 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien Avtalskod: FG 00114/ f Nya avtal gällande utredningar med avtalsnummer Arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar (ARU) Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) Kombiutredningar Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: www rygginstitutet se

3 # 1 Det är något särskilt med att återvända till Foppaland Var på ett besök på kontoret i Ö-vik tillsammans med generaldirektören. Det var inte vilket besök som helst, jag är uppväxt i detta Foppaland och min mamma jobbade på just det här kontoret under en stor del av sitt liv. Det var Lisbeth som tog emot mig i receptionen. Alltid lika färgglad och fräsig. Och dottern Petra, som gick på dagis med min lillsyrra, ska doktorera. Många av dessa kvinnor, och ett fåtal män (Tage tex) har sett mig springa i korridorerna sen jag var liten. Nu har Ann-Marie i växeln, som alltid svarade när jag ringde till mamma, gått i pension, liksom min egen mor. Mycket om sjuka kassan har man hört vid middagsbordet genom åren. Och aldrig, aldrig kunde jag föreställa mig själv som anställd här. Jag kommer ihåg mammas engagemang, den starka kamratskapen, vännerna och yrkesstoltheten. Små lyckor och solglimtar, sorger och bedrövelser. Men också flexklockan som jagade mamma. Alltid extralånga måndagar, övertid och helgjobb. Omorganisationer och kampen för att få ut pengarna i tid. Och resorna och mötena på CK i Härnösand då hon övernattade på den hemska 70-talslådan Scandic längs E4:an. Så klart väcktes många tankar när jag började här. Mamma var kluven. Stolt på ett sätt och samtidigt orolig. Vi pratar jobb då och då. Men ibland vill hon faktiskt inte veta något. Hon har sedan länge kastat loss från kassan. Själv ser jag fram emot alla resor som finns kvar att göra, både i kryss och medvind, innan jag ska kasta ankar. Catharina byström, chefredaktör AKTUELLT Så byggs Försäkringskassan Flera nya regler för Förslag om minskad detaljstyrning 8 SÅ GJORDE VI Nu samlas all handläggning av bilstödet för funktionshindrade i Västervik Björn Johansson är en av de nyanställda inom Försäkringskassan. Nu ska bort, och han bloggar om sina tankar om detta PROBLEMLÖSARNA Får man ha bisysslor? 22 INTERVJU Thomas Falk är en otypisk byråkrat på toppnivå som gillar att klä sig i svart FOKUS Knölig och långsam handläggning av sjukskrivna funktionshindrade 28 Flödesdatabasen förnyar forskningen 28 Minskad utslagning av unga sänker ohälsoskulden 29 ÅSIKTER Behåll försäkringsspecialisterna i länen 31 Fuskbekämpare i Västra Götaland har ordet 32 Tre tycker om nedskärningarna inom Försäkringskassan 33 NÄST SIST Tipssexan och språkspalt 35 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 dagens socialförsäkring Januari 2007

4 5MINUTER MED: Stefan Hermansson Projektledare och jurist på Gotland. AKTUELLT Så byggs Försäkri Under året öppnar Försäkringskassan ett kontor i Spanien. Kontoret ska vara bemannat med två personer och kontrollera arbetsförmågan hos personer med sjukersättning. Låter lite som ett drömjobb att få arbeta på solkusten? Finns det många spekulanter på jobbet? Det tilltalar nog många att få arbeta på solkusten. Men man får inte glömma bort är att det är ett krävande arbete som utredarna ska utföra. Det är definitivt inte tal om någon semesterresa eller något lyxliv. Jo, det är många som har visat sitt intresse för jobbet, och det gäller inte minst personer utanför Försäkringskassan. Varför behövs det ett kontor just i Spanien? I projektet ingår att kontrollera personer bosatta i Spanien och Frankrike. Personkretsen i Spanien är betydligt större än i Frankrike och det är därför ett naturligt val att placera kontoret där. En annan bidragande orsak är att vi fått in anmälningar om att en del personer arbetar samtidigt som de får sjukersättning. Vilka fördelar ger det att ha ett kontor på plats? Vi får en möjlighet att träffa de försäkrade och därmed också bättre förutsättningar att bedöma rättten till ersättningen. Försäkringskassan gör normalt efterkontroller när det gäller personer som får sjukersättning i Sverige. Vi ser ingen anledning till att personer som är bosatta utomlands ska undgå den sedvanliga uppföljningen av rätten till ersättningen. Christer Järild I år startar den mest omfattande förändringen i Försäkringskassans historia. Det handlar om att bygga en ny struktur för bra kundmöten, god och enhetlig service samt en effektiv handläggning blir ett händelserikt år. Det ska bli bättre både för kunderna och för medarbetarna. Kunderna ska få bättre service och medarbetarna bättre förutsättningar att göra ett bra jobb. Att Försäkringskassan nu är en organisation gör att möjligheterna att organisera verksamheten på ett smart sätt har ökat rejält. Självbetjäning På sikt för alla prioriterade förmåner Information och interaktion före, under och efter ett ärende I framtiden det virtuella kontoret som utför samma tjänster som ett vanligt kontor Tanken är att själva organisationen på ett tydligt sätt ska stödja det Försäkringskassan vill uppnå. Handlar det om förfrågningar, spontana besök och enklare handläggning så ska det skötas på ställen som är utformade just för det. Handlar det om handläggning som kräver djupare utredning och personliga möten så sköts det bättre på annat håll. Kan saker och ting klaras av på ett bra sätt i telefon eller med hjälp av självbetjäning så ska det också ske i möjligaste mån. En slags specialisering skulle man kunna säga. Vidareutveckling Man kan också säga att det är en vidareutveckling av sådant som redan har påbörjats, både nationellt och i länen. Till exempel koncentration av olika slag av handläggning. Vad det handlar om är att kundmötet och handläggningen, oavsett vilken kanal kunden väljer för att kontakta oss, ska ske enkelt, snabbt och rätt. Man ska få ett bra bemötande och svar på sina frågor, säger Charlotte Ahlström, chef för programmet som ska driva arbetet med att genomföra verksamhetsstrategin. Först ut är telefonkundtjänsten. Idag går de flesta telefonsamtal till Försäkringskassan direkt ut i organisationen. Av dessa kommer 70 procent inte fram på det nummer man slagit. Något som föranleder nya samtal och besök på försäkringskontoren. Tanken med nya telefonkundtjänsten är att en mycket större del av samtalen ska gå hit. Fler kunder ska få hjälp med sitt ärende direkt i telefon, och öppettiderna ska bli mer generösa. Samtidigt avlastas handläggarna och får större arbetsro. Tekniken får styra Medarbetarna kommer att vara både generalister och specialister, och tekniken får styra samtalen rätt. Komplexa ärenden och ärenden som kräver mycket efterarbete vidarebefordras till produktions eller specialistcenter. Tanken är att den första telefonkundtjänsten ska starta i juni, som en pilot. På vilken ort det ska ske bestäms i februari. Var de tre övriga, som ska vara etablerade i slutet av året, ska ligga bestäms någon månad senare. När det gäller kontor och mötesplatser ser det idag lite olika ut i länen. Nu blir det en gemensam struktur för hela landet. Ärenden kommer att hanteras på tre olika slags enheter, utifrån typ av ärende och kundens behov. Det handlar om kontor (kundmötesplatser), produktionscenter och specialistcenter. Parallellt med den här förändringen fortsätter utvecklingen av självbetjäningstjänsterna. På sikt ska kunden exempelvis kunna få information om sitt eget pågående ärende. Ärenden som är vanliga men inte kräver att handläggaren och kunden träffas, ska handläggas vid något av produktionscentren i landet, enligt programmets förslag. Det kan gälla till exempel tillfällig föräldrapenning eller bostadsbidrag. Centren ska ledas nationellt och de som arbetar här kommer inte att ha någon direkt koppling till det län där centret ligger. Effektiv, kompetent och rättssäker handläggning är syftet. 5 kanaler för framtida kundmöten Telefonkundtjänst Fler samtal än idag På fyra orter Gemensamt telefonnummer Sammanlagt årsarbetare Ökat mandat att ta och förmedla beslut dagens socialförsäkring Januari 2007

5 ngskassan 2.0 Komplexa ärenden som kräver mer utredning ska handläggas i specialistcenter. Det gäller exempelvis långa sjukfall och handikappärenden. Här är möten mellan handläggare och kund mer regel än undantag, möten som ska vara inbokade i förväg och som får ta tid. Mötesplats kan variera efter kundens önskemål. Den kund som befinner sig i en komplicerad situation ska dessutom kunna få en personlig koordinator, det vill säga en specialisthandläggare som fungerar som kontaktperson för kunden genom hela ärendets gång även om fler handläggare av olika skäl kan vara inblandade i själva handläggningen. En ny yrkesroll inom Försäkringskassan med andra ord. Ett i varje kommun Men det är inte meningen att tillgängligheten ska försämras tvärtom. Den som vill besöka Försäkringskassan spontant ska också kunna göra det. Därför kommer det att finnas minst ett kundmöteskontor i varje kommun, vilket är något fler än idag. Många kommer att vara små, och med fördel samlokaliserade med andra myndigheter. Precis som i telefonkundtjänsten ska enklare handläggning kunna skötas här. Det blir mindre verksamhet kvar i länen. Vad kan det få för konsekvenser? Genom att mer styrs nationellt underlättas ledning och styrning, inte minst blir det lättare att åstadkomma likhet över landet. Det är en fördel. När det gäller länen har ju också Curt Malmborg aviserat att dagens indelning i 21 län ska ses över. Finns det risk för problem med gränsdragning alternativt dubbelarbete mellan olika enheter? Nej, det blir i princip ingen skillnad Programmet för Försäkringskassan 2.0 har föreslagit en ny struktur för kundmöten och handläggning. mot idag, säger Charlotte Ahlström. Vi har redan gränser mellan kundmöte och produktion. Skillnaden är att i morgon sitter vi i två hus. Vi ska ha tydliga processer i systemet och tydliga gränser för när man lämnar över ärenden. Det blir också viktigt att vi har en bra produktionsstyrning, det vill säga att vi kan följa att det som ska ske också sker. Finns det risker rent allmänt med en så här stor förändring? Ja, det gör det alltid. I själva omställningen finns risk att vi tappar både i kapacitet och kvalitet, och att vi därför inte kan säkerställa vårt basuppdrag. Därför måste vi hela tiden ha en balans i det vi gör och inte gå för fort fram. Det får inte ske på bekostnad av kvaliteten. När kommer specialist och produktionscenter att vara på plats? Till sommaren 2008 hoppas vi. Men alla kommer naturligtvis inte att starta Den nya strukturen ska underlätta enhetlig service, säger Charlotte Ahlström, programchef. 330 Kundmötesplatser Specialistcenter Produktionscenter samtidigt. Även centren kommer att starta med piloter där vi kan testa alla steg, till exempel processer och rekryteringsförfaranden, innan vi kan dra igång i full skala. Vad avgör vilka orter som väljs? Det varierar lite, men det handlar bland annat om var det finns kompetens och bra resultat. Närhet till kunder, andra aktörer och annan försäkringskasseverksamhet kan spela roll, liksom hyresnivå och tillgång till lokaler. Charlotte Ahlström påpekar att det ännu inte har fattats något formellt beslut om specialist och produktionscentren, och att mycket utvecklingsarbete återstår. Men vi tycker att det är bättre att leverera planer och förändringar efter hand, att det syns vad vi gör i programmet och att det kan börja hända saker. Eva Lindén Ill: lasse widlund Kundmötesplatser I varje kommun Cirka 330 stycken Bokade och spontana besök, förfrågningar, enklare handläggning Från kundens sida sett samma service och utbud över hela landet Specialistcenter stycken Ska styras regionalt Ärenden som kräver djupare utredning, aktiva insatser och personliga möten Produktionscenter stycken Ska styras i en nationell enhet Vanligt förekommande ärenden med enkla beslut Mer sällan förekommande ärenden med komplexa beslut dagens socialförsäkring Januari 2007

6 AKTUELLT Fler nya regler från 1 januari 2007 l Inkomsttaket har sänkts från 10 till 7,5 prisbasbelopp för dem som får tillfällig föräldrapenning eller havandeskapspenning. Den vanliga föräldrapenningen berörs inte av taksänkningen. l Av den inkomst som ligger till grund för beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning ska 80 procent vara pensionsgrundande i stället för som tidigare 93 procent. l Den som har sjuk- eller aktivitetsersättning kan ha sin ersättning vilande för att studera. l Beslut om rätt till bilstöd ska fattas av tjänsteman och inte av socialförsäkringsnämnd. l Perioden innan ett nytt bidrag för inköp av bil kan lämnas förlängs från sju till nio år. l Föräldrar till funktionshindrade barn får ett ökat grundbidrag för inköp av bil. l Reglerna i EG-förordning 1408/71 och 574/72 ska tillämpas mot de nya EUländerna Bulgarien och Rumänien. l Den högsta dagersättningen inom aktivitetsstödet sänks från 730 till 680 kronor per dag. l Den övre hyresgränsen för bostadstillägg till pensionärer höjs från till kronor i månaden för ogift och från till 2500 kronor i månaden för gift ålderspensionär. l För särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs hyresgränsen från till kronor per månad för ogift och från till kronor för gift. l Försäkringsdelegationerna har lagts ned. l Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har upphört. l Nystartsjobb har införts. Foto: maria annas, pressens bild Sjuka får lägre ersättning Nya regler minskar sjukpenningen. Tre regeländringar inom sjukförsäkringen leder till att sjuka får lägre ersättning. Från årsskiftet har inkomsttaket vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) återställts från 10 till 7,5 prisbasbelopp. Det betyder att man bara får tillgodoräkna sig lön upp till kronor per år (drygt kronor i månaden) när sjukpenningen räknas fram. Samtidigt har sättet att beräkna SGI ändrats. SGI ska multipliceras med en omräkningsfaktor på 0,989. Det innebär att SGI minskar med 1,1 procent. Även föräldrapenningen omfattas av omräkningsfaktorn. Den tredje förändringen är att den högsta sjukpenningen per dag för arbetslösa sänks från 521 till 486 kronor. Det beror på att den högsta dagpenningen i arbetslöshetsersättningen sänkts. Den som är arbetslös ska inte kunna få mer från Försäkringskassan än från arbetslöshetskassan. Sven-Erik Johansson Företagarna vill slippa socialförsäkringarna Låt företagarna stå utanför socialförsäkringen. Ingen ska betala premier för något de inte har någon nytta av. Förslaget finns i en rapport från småföretagens organisation Företagarna. I rapporten visas att småföretagare utnyttjar socialförsäkringarna i betydligt mindre grad än anställda. Skälet är att även om försäkringarna ersätter en del av lönen så täcks inte kostnader som telefoni och hyror. Om företagarna får stå utanför socialförsäkringarna kan de i stället spara pengar till egna trygghetslösningar, menar Företagarna. Läs hela rapporten på Företagarnas webbplats (www. foretagarna.se). Diskussion om brott mot pensionsöverenskommelsen Enligt socialdemokraterna är den nya borgerliga regeringens beslut om att endast 80 procent av den inkomst som ligger till grund för beräkningen av sjukoch aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) ska vara pensionsgrundande i stället för som tidigare 93 procent ett brott mot pensionsöverenskommelsen från mitten av 90-talet. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson tillbakavisar anklagelserna. Men hon har nu gått med på att den nya kontrollgruppen för pensionsöverenskommelsen ska diskutera frågan för att nå klarhet om vad som gäller. Nordisk socialförsäkring samlas i portal Försäkringskassan har fått regeringens uppdrag att ingå i den nordiska arbetsgrupp som ska arbeta fram en nordisk internetbaserad socialförsäkringsportal. Syftet är att ge lättillgänglig information för dem som flyttar mellan de olika länderna. Informationen kommer att finnas tillgänglig på alla nordiska språk. Målet är att portalen ska vara klar i samband med att Sverige tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet Förebilden är den nordiska portal som sedan maj 2005 finns inom skatteområdet. dagens socialförsäkring Januari 2007

7 Vi kan vara stolta över resultaten Försäkringskassan kommer inte att nå alla styrkortsmål för Men produktionsdirektör Maivor Isaksson är ändå nöjd med resultaten som hon sammantaget betecknar som goda. Vi har gjort bra ifrån oss utifrån förutsättningarna, säger Maivor Isaksson. Hon lyfter fram e-underskrifterna, ohälsotalet och betyget i kundundersökningen. Även handläggningstiderna utvecklas positivt även om det inte är tillräckligt bra på alla håll, till exempel när det gäller arbetsskadorna och övriga ärenden som beslutas i socialförsäkringsnämnd. Desto bättre ser det ut för sjukpenning och tillfällig föräldrapenning där decembersiffrorna visade att målet om utbetalning inom 30 dagar nåddes. Ett annat mål som nåtts för 2006 är Försäkringskassans egen sjukfrånvaro som har sjunkit till fem procent. Stolta över resultaten Hon nämner också några av de koncentrerade verksamheterna. Efterlevandepension i Luleå som har till hundra procent tillräckliga beslutsunderlag, kundcentret i Säffle och Åmål som har mycket korta svarstider och statlig fordran i Östersund som ökat inbetalningarna med nästan 17 procent. Jag tycker att alla medarbetare kan vara stolta över våra resultat. Maivor Isaksson understryker att det över nu gäller att behålla de goda re Vad hände? Det viktigaste förbättringsområdet gäller kvaliteten, säger Maivor Isaksson Fokusområden Tillräckliga beslutsunderlag Ohälsoområdet Arbetsskadorna Bekämpa brott Tandvård 65+ Ny HR organisation Gemensam personalpolitik Gemensam utbildningsorganisation, Kompetensforum Chefsöverenskommelser Fler Ensa processer Koncentrerad handläggning under egen chef Särskilda avarbetningsenheter för arbetsskadelivräntor Handläggningen av bilstöd koncentreras Fler verksamheter till Gemensam service Arbetet mot fusk tog fart Brev och blanketter har förenklats sultaten och den goda service man har lyckats åstadkomma så här långt Och samtidigt ska vi förbättra oss ytterligare. Det absolut viktigaste nu är att vi får ordning på vår kvalitet, framför allt att vi ser till att ha tillräckliga beslutsunderlag i sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst. Krävas mycket Ett annat självklart fokusområde är ohälsan där ohälsotalet nu är nere under 40 dagar. När Curt Malmborg sade att vi borde komma ner till 37 dagar var det många som inte trodde det var möjligt. Därför är det spännande att följa trenden nu. Men det kommer att kräva mycket, vi måste orka fortsätta förbättra oss. Här kommer Maivor Isaksson extra noga att följa hur det går med avstämningsmöten och Pila-verksamheten. Hon är optimistisk och menar att alla styrkortsmål kommer att klaras inom en inte alltför lång framtid. Trots allt har vi ett utomordentligt utgångsläge nu med de resultat vi har i bagaget och med de förändringar i organisationen som håller på att genomföras eller är planerade. Eva Lindén 2007 Vad händer? Nationell telefonkundtjänst Ny struktur för kontor och handläggningscenter Omorganisation av huvudkontorets staber Personalomställning till följd av minskade resurser Pila verksamhet i hela landet från 1 mars Enhetlig länsorganisation senast 1 april. Ny försäkringssupport testas från 1 april på gång... Riksdag och departement 24/1 Från socialbidrag till arbete. Slutbetänkande. Försäkringskassans uppdrag 19/2 Underlag för regeringens handlingsplan för regelförenkling. Beskrivning av Försäkringskassans regelförenklingsarbete. 28/2 Plan för hur de extra medlen för att förebygga och minska fusk och felaktigheter ska användas under /2 Rapport om förändringsarbetet till regeringen. I Försäkringskassan 30-31/1 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 20/2 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 20/2 Årsredovisningen ska vara lämnad. I omvärlden 7-8/2 Effektivare matchning och bedömning av arbetsförmåga. Konferens om lösningsfokuserade insatser för individer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Från Försäkringskassan medverkar Bruno Berglund och Anna Johnsson som var projektledare för Pilaprojektet. Fokus på kvalitet och handläggningstider Förändrad sjukskrivningsprocess Beslutsstöd vid sjukskrivning Ensa arbetet fortsätter Intensifierad utveckling av självbetjäningstjänsterna Nyordning för beslut av nämndärenden Beslut om pensionsadministrationen dagens socialförsäkring Januari 2007

8 AKTUELLT Departementsförslag på remiss Försäkringskassan får friare händer Att lagstifta om Försäkringskassans arbetsmetoder var ingen lyckad lösning. Det minskar handläggarnas möjlighet att välja bästa arbetssätt i varje ärende, och det hämmar metodutvecklingen. Det anser en arbetsgrupp inom regeringskansliet i en promemoria som nu är ute på remiss. Bland annat vill man slopa tidsgränsen för avstämningsmöten. Det har länge varit känt att den nya regeringen vill ta bort arbetsgivarnas skyldighet att göra rehabiliteringsutredningar. Förslaget har nu satts på pränt av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Till grund för promemorian ligger bland annat Försäkringskassans och Socialstyrelsens förslag om en bättre sjukskrivningsprocess som lämnades före jul. Lämna upplysningar Men givetvis måste Försäkringskassan även i fortsättningen få kännedom om förhållanden och möjligheter på arbetsplatsen. Men i stället för att själv göra en utredning när en anställd varit sjukskriven en viss tid ska arbetsgivaren lämna upplysningarna till Försäkringskassan. Men det blir inte så att utredningen flyttas över till Försäkringskassan för att där göras i en viss form. Redan idag har Försäkringskassan skyldighet enligt lag att snarast och i samråd Förslagen i korthet Omsvängning Förslagen innebär en omsvängning från senare års detaljreglering av Försäkringskassans arbete, som kritiserats av många, till att mer betona vad som är lämpligt i varje enskilt fall. Erfarenheterna av att lagstifta om Försäkringskassans arbetsmetoder har varit negativa, skriver arbetsgruppen. Det riskerar att låsa arbetet på ett mindre lämpligt sätt. Ibland vidtas också åtgärder bara för att det står i lagen och inte för att de behövs, och handläggningen kan fördröjas. Tidsgränser riskerar också att bli tidpunkter för när insatser tidigast sker. Sist, men inte minst, konstateras att det inte är lämpligt att formulera exakt när Försäkringskassan bör genoml Arbetsgivaren ska lämna uppgifter till Försäkringskassan för att behov av rehabilitering ska kunna klarläggas, i stället för att göra en egen utredning så som idag svara för rehabiliteringsåtgärder m m på arbetsplatsen (enligt bl a Arbetsmiljölagen). l Tidsfrister för rehabiliteringsutredningar, avstämningsmöten och rehabplaner avskaffas. med den försäkrade se till att dennes behov av rehabilitering klarläggs. Arbetsgruppen anser att den skrivningen räcker. Hur och när Försäkringskassan gör detta behöver inte regleras i lag. Tidsgränsen faller Förändringen innebär att även dagens tidsgräns för avstämningsmötet faller (eftersom den är kopplad till tidpunkten för när rehabiliteringsutredningen kommer in till Försäkringskassan). Det skulle naturligtvis vara möjligt att reglera detta på nytt, till exempel genom att mötet ska genomföras inom viss tid från sjukfallets början. Men i stället väljer man att slopa tidsgräns helt och hållet. Inte heller måste Försäkringskassan göra en rehabiliteringsplan inom en viss tid. Inte fyllt sin funktion Så här har man resonerat: Att rehabiliteringsutredningarna inte har fyllt sin funktion är väl känt. De har kommit in till Försäkringskassan sent eller inte alls, och har oftast inte varit till någon nytta bland annat eftersom arbetsgivarna ofta saknar kompetens på området. Då är det bättre att Försäkringskassan inte behöver vänta och påminna, utan i stället kan agera direkt och fråga efter de uppgifter man behöver. Arbetsgivarnas ansvar enligt bland annat Arbetsmiljölagen påverkas dock inte. De kommer fortfarande att inom sin verksamhet ha ansvar för åtgärder för att en anställd ska kunna komma tillbaka till arbetet. Nya uppgifter till Säffle och Åmål Samtidigt som medfinansieringen slopas är det nu klart att kundcentret får flera nya arbetsuppgifter med koppling till arbetsgivare. Med viss bantning av verksamheten kommer Försäkringskassans kundcenter i Åmål och Säffle att fortsätta vara ett stöd till arbetsgivarna. Kerstin Ekstrand Christiansson. Vid årsskiftet avskaffades arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningkostnaden, som utgjorde en stor del av kundcentrets arbetsuppgifter. Men samtidigt som medfinansieringen slopas är det nu klart att kundcentret får tre nya arbetsuppgifter. Dels koncentreras handläggningen av arbetshjälpmedel och delar av handläggningen av särskilt högriskskydd till Åmål och Säffle. Dels tillkom- mer den helt nya arbetsuppgiften för Försäkringskassan att sammanställa intyg till personer som blir aktuella för regeringens satsning på nystartsjobb. Kopplingen till arbetsgivare har varit en viktig utgångspunkt när vi valt just dessa förmåner. Det är också viktigt att vi med befintliga resurser kan handlägga med kvalitet och effektivitet, säger Kerstin Ekstrand Christiansson. En direkt följd av att medfinansieringen avskaffas är att 12 personer med tillfälliga anställningar inte får förlängt avtal. Det innebär att verksamheten bantas från 62 till 50 handläggare. Christer Järild Arbetshjälpmedel: Försäkringskassan har möjlighet att ge bidrag till arbetshjälpmedel till anställda, egna företagare och fria yrkesutövare på arbetsmarknaden. Nystartsjobb: Den som anställer en person som varit borta från arbetslivet under minst ett år slipper arbetsgivaravgiften viss tid. Särskild högriskskydd: Personer som ofta är sjuka kan söka olika högriskskydd. dagens socialförsäkring Januari 2007

9 Foto: eva lindén Om förslagen i Socialdepartementets promemoria blir verklighet kan handläggarna arbeta lite friare. Bland annat behöver man inte längre bevaka att arbetsgivarna skickar in en rehabiliteringsutredning utan frågar arbetsgivarna det man behöver veta. Vad händer med Rehabiliteringsutredningen? Den av regeringen tillsatta utredningen om arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar presenterade sitt betänkande i december. Den föreslog att arbetsgivarna i stället för rehabiliteringsutredning ska göra en plan för åtgärder på arbetsplatsen. Förslaget hänger ihop med utredningens direktiv från den tidigare regeringen, och stämmer inte överens med hur vi ser på saken, säger Jonas Nilsson, sakkunnig hos socialförsäkringsministern. Men det finns bra analyser och resonemang i utredningen, och den kommer att vara ett av underlagen för regeringens proposition. Någon remissrunda blir det dock inte. Rehabiliteringsutredningens betänkande Fokus på åtgärder (SOU 2006:107) presenterades på Försäkringskassans intranät 7 december. Socialstyrelsens och Försäkringskassans förslag till en bättre sjukskrivningsprocess presenterades 22 december. föra exempelvis ett avstämningsmöte. Det är ofta viktigt med tidiga möten, men omständigheter i det enskilda fallet måste få avgöra tidpunkten. Remissyttrandena ska vara hos Socialdepartementet 5 februari. Propositionen beräknas komma i mars eller april och tidpunkt för genomförande föreslås till 1 juli i år. Eva Lindén Tommy Sundholm, t.f. chef för enheten för sjukpenning och samordnad rehabilitering vid huvudkontoret, tycker att förslagen är bra. De ligger väl i linje med det vi har föreslagit regeringen. Det är positivt att arbetsgivarens skyldighet att skicka in en rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan tas bort. Likaså att de olika tidsgränserna avskaffas. Men det är viktigt att det blir klart uttalat att arbetsgivarens ansvar i övrigt inte förändras, det vill säga arbetsgivaren ska fortfarande göra det som behövs för en effektiv rehabilitering. I vårt remissyttrande kommer vi att arbeta in våra förslag som handlar om hur sjukskrivningsprocessen ska hanteras bättre, både från vår och sjukvårdens sida. Alfta Rehab Center Tradition, Forskning, Kvalité, Utveckling TJÄNSTER Kombinerad ARU/FMU (3 veckors utredning PILA-projektet) för att kartlägga personers rätt till ersättning, grad av arbetsförmåga samt eventuellt behov av rehab. Arbetslivsinriktad rehabilitering avseende whiplash, rygg/led, stress och utmattningstillstånd, övervikt, fibromyalgi. Bokning: Box 94, ALFTA Alfta Rehab Center finns nära dig: Kalix, Umeå, Östersund, Alfta, Uppsala, Falun, Västerås, Stockholm, Göteborg. Besök gärna vår hemsida dagens socialförsäkring Januari 2007

10 AKTUELLT Samarbete ska stoppa bedragarna Försäkringskassan samverkar med försäkringsbolagen för att bekämpa bedrägerier. Under hösten ordnades seminarier med fuskutredare från Försäkringskassan och utredningsinspektörer samt personskadereglerare från försäkringsbolagen. Gertrud Lehmann, Länsförsäkringar Syftet är att hitta beröringspunkter mellan Försäkringskassan och försäkringsbranschens utredare och att komma till rätta med de bedrägerier som är riktade mot det allmänna och privata försäkringssystemet. Förhoppningen är att lokala nätverk ska bildas. Vi utreder samma sak ur ett allmänt respektive privat perspektiv. Det är ofta samma människor det handlar om. Vi kan samarbeta kring arbetssätt och fånga upp trender, fenomen och tecken på att bedrägerier sker, säger Stefan Spendrup från Larmtjänst AB. Vi ska inte försöka luckra upp sekretessen. Däremot ska vi försöka se var det finns möjligheter att utbyta erfarenheter. På seminarierna har deltagarna bland annat fått grupparbeta kring alternativa strategier och utredningsmetoder. De har även fått veta mer om parternas riktlinjer kring sekretesslagen och fått en föreläsning om polisanmälan och brotten av åklagarmyndigheten. Gertrud Lehmann, utredningschef på Länsförsäkringar AB, är tillsammans med enheten för gemensamma försäkringsfrågor på Försäkringskassans huvudkontor initiativtagare till seminarierna. Hon ser stora vinster med samarbetet: Om privata bolag blir lurade så blir Försäkringskassan ännu mer lurad. Och vanliga människor blir lurade på försäkringspengar och skattepengar. Många myndigheter samverkar Gertrud Lehmann menar att försäkringsbedrägerier är ett problem som parterna måste komma till rätta med tillsammans. I dag samverkar många myndigheter i olika frågor. I framtiden kommer säkert även försäkringsbolag att omfattas. Det är oförsvarligt mot alla ärliga människor att inte jobba vidare. Fuskutredare från Försäkringskassan och utredningsinspektörer samt personskadereglerare från försäkringsbolagen medverkade på seminariet om bedrägerier. Gemensamma frågor l Beslut om sjukersättning l inkomstutredningar l utredningsanteckningar/uppgivna omständigheter l Händelsen l Motiv Vad händer då i fortsättningen? Försäkringskassan har redan satt i gång samarbetet i några län, säger Magnus Nilsson på Försäkringskassans huvudkontor som tillsammans med Stefan Spendrup ingått i planeringskommittén och hållit i seminariernas genomförande. Deltagarna har fått skriva brev till sig själva om vad de kan bidra med i det fortsatta samarbetet. Breven skickas tillbaka till deltagarna som en påminnelse, säger Magnus Nilsson. eva Häggmark Många utsätts för hot och våld i jobbet På Försäkringskassan har 13 procent utsatts för hot och våld i arbetet under de senaste 18 månaderna. Motsvarande siffra på Arbetsförmedlingen är 17 procent. Det visar en undersökning bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmar som nyligen genomförts. Det här stämmer inte med de siffror vi har. I vårt incidentrapporteringssystem är det betydligt färre fall som rapporteras, säger Berit Sjödin, säkerhetschef på Försäkringskassans huvudkontor. I den senaste arbetsmiljömätningen uppgav 4,6 procent av dem som svarat att de utsatts för hot om våld de senaste 12 månaderna och tre procent har varit utsatta för våld i arbetet. Skillnaderna kan bero på hur frågorna är formulerade och skillnaderna i tidsspannet, menar Berit Sjödin. Fördubblades varje år Under åren 2001 till 2005 fördubblades antalet incidentanmälningar på Försäkringskassan varje år. Förra året anmäldes dock lika många fall som Om man jämför med siffrorna i arbetsmiljömätningen är det ungefär 25 procent av fallen som anmäls via incidentrapporteringssystemet. Utbildning spelar en viktig roll enligt SSR:s undersökning. Personer som fått utbildning vet oftare hur de ska agera och känner sig också säkrare. Samtidigt har sex av tio dålig utbildning eller ingen utbildning alls om hur de ska arbeta tryggt och säkert. Sedan i augusti 2006 finns riktlinjer om vilka i organisationen som behöver utbildning i de här frågorna. Det är viktigt att alla utsatta grupper får det. De närmaste åren ska stora grupper utbildas. Hur många och i vilken takt är en ekonomisk fråga. Hela 98 procent av de tillfrågade i Berit Sjödin, säkerhetschef på Försäkringskassans huvudkontor. 200 anställda inom Försäkringskassan och 200 anställda inom Arbetsförmedlingen intervjuades. Samtliga är medlemmar i SSR. Försäkringskassan anser att de kan tala öppet med kolleger och chefen om säkerhetsfrågor. Vi uppmanar alla att prata öppet om sådana saker. Man får inte känna sig misslyckad om man blir hotad, säger Berit Sjödin. Birgitta Eklund, facklig representant för SSR i Försäkringskassan, tycker att det är oacceptabelt att medarbetare utsätts för hot och våld i arbetet: Det finns mycket kvar att göra. När det gäller fysisk säkerhet och utbildning i bemötande av kunder i kris har vi dock kommit en bit på väg. Däremot saknas fortfarande till exempel rutiner för stöd till medarbetare vid eventuell rättegång. För oss är det här en prioriterad fråga och vi upplever att arbetsgivaren delar vår uppfattning. Det är också synd att vi inte har något huvudskyddsombud i organisationen som kan bevaka frågan. Eva Häggmark Foto:eva häggmark 10 dagens socialförsäkring Januari 2007

11 Diskrimineringsfrågorna under en hatt Försäkringskassan har nu samlat allt sitt arbete kring diskriminering under den gemensamma beteckningen Mänskliga rättigheter. Från årsskiftet gäller en samlad policy och handlingsplan för diskrimineringsarbetet. Alla som är i kontakt med Försäkringskassan barn och vuxna har oavsett kön, etnisk bakgrund, trosuppfattning, ålder, funktionshinder, eller sexuell läggning rätt till ett professionellt bemötande och att få service och stöd utifrån sina förutsättningar och behov. Försäkringskassans ledning fattade strax innan jul ett beslut som innebär att det nu finns en samlad policy och De är ansvariga: Barn. Ansvariga: Carina Magnusson och Maria Lidström Jämställdhet. Anvariga: Hanna Larheden och Therese Borrman Etnisk mångfald. Ansvarig: Nelli Kopola Handikapp. Ansvarig: Gabriella Thureson Sexuell läggning och Ålder är nya områden inom området mänskliga rättigheter. Billy Gustafsson, riksdagsledamot Från riksdagen Nelli Kopola ansvarar för perspektivet etnisk mångfald. Utredningen ska inte ta upp administrationen Riksdagsledamot Billy Gustafsson (s) har i en skriftlig fråga till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) uppmärksammat de planerade strukturförändringarna inom Försäkringskassan. Han vill att ministern ska ge Försäkringskassan direktiv om att avvakta med förändringarna tills den aviserade parlamentariska utredningen om socialförsäkringen är klar. Cristina Husmark Pehrsson konstaterar i sitt svar att utredningen inte ska ta upp hur administrationen av socialförsäkringen organiseras. Det finns därför i dag inga skäl för regeringen att ( ) intervenera i Försäkringskassans förändringsarbete, skriver hon. handlingsplan för mänskliga rättigheter i socialförsäkringen. Policyn har ett tydligt antidiskrimineringsperspektiv. I fokus står enhetlig rättstillämpning och rättssäkerhet, samt tillgänglighet. Planen gäller för det kundorienterade arbetet. När det gäller förhållanden på arbetsplatsen finns det en handlingsplan och policy, säger Gabriella Thureson, som liksom övriga ansvariga arbetar på huvudkontoret. Utbildning och påverkan Hur ska då de mänskliga rättigheterna integreras i den dagliga verksamheten på Försäkringskassan? Framför allt handlar det, menar Nelli Kopola, om en satsning på utbildning och att påverka de anställdas attityder, men också om att samla in fakta och att analysera hur väl Försäkringskassan respekterar de mänskliga rättigheterna. Vi bygger upp en struktur som ska motverka diskriminering och det handlar mycket om gemensamma aktiviteter. En första insats är att tillsammans med Kompetensforum utforma utbildningar. Prioriterade målgrupper är första linjens chefer och handläggare, men tanken är att det ska finnas ett utbildningsmoment om mänskliga rättigheter i flertalet utbildningar inom Försäkringskassan. ivan Markowicz Försäkringskassan får ökat ansvar för integration Att Integrationsverket läggs ned den 1 juli innebär att en rad myndigheter, däribland Försäkringskassan, får ett tydligare ansvar för att följa upp och utvärdera arbetet för mångfald och mot diskriminering. Därför måste myndigheterna omgående få instruktioner om de nya uppgifterna och ansvaret. Det samordnande ansvaret bör tas över av regeringskansliet. Det kommer regeringens utredare Gunilla Bruun fram till efter att ha analyserat konsekvenserna av nedläggningen. Resultatet av analysen bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen beräknas fatta beslut tidigast i slutet av januari. sedan sist på fia... Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 4 december Tydlig styrning viktig inom tfp Det spelar ingen roll hur bra processerna för handläggningen är om det inte finns en tydlig ledning, konstaterar tre processutvecklare. 6 december Över förväntan för HR helpdesk Det är många som ringer den nyinrättade supportfunktionen för personalrelaterade frågor. 11 december Juventus medspelare till nya jobb Projektet Juventus i Skåne ska hjälpa unga sjukskrivna till riktiga jobb. 12 december Rekordresultat för handläggning Handläggningstiderna för sjukpenning och tillfällig föräldrapenning visar under oktober på rekordartade resultat. 13 december Nu införs nya länsorganisationen Försäkringskassan får en ny gemensam länsorganisation med geografiska områden och enhetliga befattningar. 15 december Nej till ny pensionsmyndighet Försäkringskassan är kritisk till förslaget att bilda en ny pensionsmyndighet. 21 december Stora regionala skillnader Det är fortfarande stora regionala skillnader i hur Försäkringskassan beviljar förmåner till gravida, konstaterar Riksrevisionen. 8 januari Tar besluten i egna händer Särskilda beslutsfattare inom Försäkringskassan ska ersätta socialförsäkringsnämnderna, föreslår Försäkringskassan i ett uppdrag till regeringen. 12 januari Tillväxt för orange kuvert För första gången får pensionärerna ett eget orange kuvert med skräddarsydd information. dagens socialförsäkring Januari

12 Västervik tar hand Effektivare, snabbare och mer likartad handläggning är målet när Försäkringskassan nu samlar arbetet med bilstöd för funktionshindrade till Västervik. Tjugosju färska handläggare ska se till att det blir så redan från starten. te xt: anders ljungberg foto: bertel ferm Bilstöd är en förmån nära gränsen till vad som vanligen faller på kommuner och landsting. Trots att bilstödet har varit föremål för en hel del tänkande genom åren, senast i utredningen Mobil med bil (SOU 2005:26), så ligger det kvar hos Försäkringskassan. Annars skulle det varit annan verksamhet i lokalerna i Västervik, för Försäkringskassan hade utfäst sig att placera cirka 30 arbetstillfällen här. Eva Holmquist, chef för bilstödsenheten i Västervik Foto: MATILDA AHL Att själv få välja alla medarbetare har varit en fantastisk förmån, säger Eva Holmquist, chef för bilstödsenheten i Västervik. Eva Holmquist är den som under förra året byggt upp verksamheten. Egentligen hör hon hemma i Försäkringskassan i Västra Götaland. Att hon är kvar som chef un- 12 dagens socialförsäkring Januari 2007

13 om bilstödet der 2007 var inte tanken från början men framstod under resans gång som en naturlig lösning. Mycket gjort redan Fram till den 15 november, då nya ansökningar om bilstöd började droppa in i Västervik i stället för i länen, har mycket hunnits med. Lokaler har ordnats, kompetensprofiler mejslats fram, platsannons utformats, processanalys genomförts, resursbehov beräknats, metod- och it-stöd utvecklats och behovet av försäkringsläkartid analyserats. Och säkert en hel del ytterligare. Det mesta är klart även om det ännu inte går att veta om till exempel resurserna är rätt beräknade. Från och med årsskiftet fattas besluten om rätten till bilstöd inte längre av socialförsäkringsnämnderna utan av särskilt utsedda tjänstemän. Just nu pågår uppbyggnaden av en beslutsgrupp vid enheten i Västervik som kommer Fortsättning på nästa sida Här blir besluten verklighet Det är på företag som Autoadapt i Lerum utanför Göteborg som bilstödet görs om till det fordon som för kunden innebär ett friare S liv. Mathias Wanglöf på verkstaden i Lerum monterar ett reglage på ratten så att många funktioner kan skötas med handen i stället för foten. Nyheter om bilstöd Från och med årsskiftet fattas besluten av särskilda tjänstemän i stället för av socialförsäkringsnämnderna. Nytt är att beslut om rätten till bilstöd och storleken på bidraget fattas samtidigt. En förbättring för kunden som nu får hela beslutet vid samma tillfälle. Nytt grund- och anskaffningsbidrag kan i fortsättningen endast betalas ut efter nio år mot tidigare sju år. Förändringen har ställt till en del trassel för personer som planerat att byta bil, särskilt för dem som också kommer att hinna passera någon av de åldersgränser som finns i reglerna. Om bilen gått mer än mil sedan köpet kan man få nytt bidrag. Som bilist ser du knappast vilka av dina medtrafikanter som har anpassade bilar. Det kan vara små enkla åtgärder. Som en platta att lägga på golvet för att få vänstergas, en uppmjukad servostyrning för till exempel en reumatiker med för lite kraft i handen eller en förarstol med delad sits så att stödet under ena benet kan höjas. Men mest iögonfallande när man går runt i verkstaden är förstås de stora anpassningarna. Robotliknande liftar som styrda av föraren placerar rullstolen i bakluckan eller på taket i en box som bara är lite bredare än de vanliga. Skåpbilar invändigt ombyggda så att stora rullstolar kan köras in direkt till förareller passagerarplatsen. Vridbara säten som dockas med specialbyggda rullstolar. Och mycket annat. För Försäkringskassans del är bilstöd inget ansikte mot ansikte-ärende. Det är det hos bilanpassarna. Vi träffas och går igenom hur behovet ser ut, säger Christer Falk, produktspecialist på Autoadapt. För att den tekniska lösningen ska bli den rätta behöver vi se hur kunden beter sig vid bilen och på förarplatsen. Dämpa förväntningarna Ibland får vi försöka dämpa förväntningarna. Även med det bästa hjälpmedel kan det vara svårt att köra. Försäkringskassans beslut gäller kundens dagsform, påpekar Christer Falk. Även om ytterliga anpassningsbidrag kan ges vid förändrade medicinska förutsättningar måste ändå anpassningarna utformas så att de fungerar i flera år. En bedömning av hur ett funktionshinder utvecklas liksom om hur ett barns växt påverkar den tekniska lösningen måste göras i varje fall. Det var svårt även tidigare och blir ännu svårare nu med nioårsregeln. Det går att göra mycket med en bil för att personer med funktionshinder ska kunna köra själv. Mycket, men inte vad som helst. Det kan bli svåra diskussioner med kunden. Tror vi att personen inte kommer att klara att köra bilen på ett säkert sätt avråder vi och då får vi ta en diskussion med Vägverket, säger Christer Falk. dagens socialförsäkring Januari

14 Roger Johansson är 31 år och återvändare. Han lämnade Västervik för tio år sedan för här gick det ju inte att leva och bo. I Norrköping utbildade han sig till samhälls- och kulturanalytiker och fick jobb som utredare inom socialtjänsten. Fast de senaste åren har han arbetat som utbildare för säljare inom bilindustrin. I Barcelona. Men nu har han alltså återvänt, med spansk flickvän, för att ge Västervik en ny chans. Man måste kunna säga nej på ett rakt och tydligt sätt. I verkstaden hos bilanpassaren blir beslutet verklighet. Harald Freytag, marknadschef på Autoadapt, dockas från en specialbyggd rullstol till det vridbara sätet. att bestå av fyra personer när den är färdig. De fyra ska alternera mellan tre olika roller; kvalitetsgranskare, föredragare och beslutsfattare. De ska också återkoppla till handläggarna och stödja dessa i arbetet med olika ärenden. Hela sommaren gick till anställningsintervjuer. Det fanns uppåt 250 ansökningar, de allra flesta med tillräcklig kompetens för uppgiften. La pussel Eva Holmquist la ett stort pussel där bitarna bestod av formell kompetens, erfarenhet, hänsyn till kön och ålder med mera. Slutresultatet blev som hon Förarstol med betydligt bättre stöd än vanliga stolar. Plus fläkt! På plats i förarsätet tar en robotarm från bakluckan hand om rullstolen Foto: STAFFAN GUSTAVSSON Pia Franzén är 48 år. En gång i tiden tog hon examen på förvaltningslinjen och har arbetat med administrativa uppgifter inom skolan. Under flera år var hon personlig assistent till eget barn och hade själv bilstöd som förälder. Så jag förstår hur behovet ser ut. Med det här jobbet får jag nytta av min gamla utbildning igen. 14 dagens socialförsäkring Januari 2007

15 tänkte sig. De flesta är akademiker. Där finns bland andra jurister, socialpedagoger, socionomer, statsvetare och en arbetsterapeut. Pia Franzén och Roger Johansson tog chansen att återvända till ett jobb på hemorten Västervik efter utflykter i världen. När DS besöker Västervik i december har de sex veckors introduktionsutbildning bakom sig och har börjat handlägga ärenden. Utbildningen har förstås innehållit mycket om lagen men också tagit upp en hel del om förhållningssätt. Många nöjda För även om bilstödet har många nöjda kunder så blir det avslag i ungefär 35 procent av ärendena. Och då måste man kunna säga nej på ett rakt och tydligt sätt, säger Roger Johansson. Handlägga bilstöd skiljer sig från mycket annat inom Försäkringskassan. Ett nej från oss innebär ju inte att försörjningen dras undan, säger Pia Franzén. Men kunderna kan ju vara missnöjda ändå. Som nu med ändringen från sju till nio år innan man kan få nytt bidrag. Vi har redan fått samtal från besvikna kunder, säger Pia Franzén. Vi måste kunna förklara varför det blir avslag på ett bra sätt. Okomplicerade utredningar Båda två är av uppfattningen att utredningarna inte är så komplicerade. Processen är tydlig och leder i de flesta fall till något mycket positivt, mer frihet, vilket gör att kunderna är villiga att vara delaktiga. Bilstödsenheten är inrymd på tredje våningen i Electrolux gamla lokaler i Västervik, 20 minuters rask promenad utanför stadskärnan. Huset delar man med Försäkringskassans kontor i Västervik. Även de nyinflyttade. Lokalerna är ljusa och uppfräschade. De 27 hand- eller så lyfts den upp i takboxen. Produktspecialisten Christer Falk demonstrerar. Johannes Löf kommer till Försäkringskassan efter tio år som officer. Han har även friskvårds- och lärarstudier bakom sig. Ingrid Lörelius kommer närmast från den privata sektorn, från ett vårdföretag, men har också arbetat inom kommuner och landsting. Ofta med äldreomsorgsfrågor. Foto: STAFFAN GUSTAVSSON Vi har fått ihop bra arbetsgrupper med olika åldrar och kompetenser. läggarna sitter i grupper i ett tämligen spatiöst landskap. De arbetar i tre ungefär lika stora grupper med ett antal län vardera. Att ha den vanliga Försäkringskassan i samma byggnad är inte så dumt. Kunskap om försäkringarna finns på våningarna under. Även om man tillhör olika organisationer inom Försäkringskassan, har separata budgetar och fullt upp så kan man ju alltid fråga. Om inte annat så i lunchrummet. Ingen av handläggarna har någon erfarenhet av bilstöd med sig till enheten, inte ens de två som kommer från andra arbetsuppgifter inom Försäkringskassan. Så den möjlighet som man normalt Ingen vanlig växelspak. Med handreglaget kan man gasa och bromsa och sköta blinkers och vindrutetorkare. Ibland ser lösningarna enkla ut. Som den här vänstergaspedalen. har som ny, några bland arbetskamraterna att luta sig emot när man ännu inte kan, saknas här. Utan stöd är man dock inte. Precis som när andra ärendeslag koncentrerats eller flyttats bidrar också här handledare med erfarenhet av ärendeslaget med stöd och kunskapsöverföring. Tre personer från olika län finns på plats varje vecka. Alla blir experter Tidigare har bilstöd på sina håll varit en deltidssyssla. I Västervik blir alla experter. Att kontakten med kunderna bara kommer att ske i telefon är inget problem. Bilstödet har aldrig varit ett ansikte mot ansikte-ärende. Vi har fått ihop bra arbetsgrupper med olika åldrar och skilda kompetenser. Vi jobbar för att skapa öppenhet mellan grupperna, det ska vara självklart att dela med sig av gamla och nya erfarenheter, säger Johannes Löf, en av enhetscheferna. Han och kollegan Ingrid Lörelius är båda nya inom Försäkringskassan. De har ansvar för femton medarbetare vardera. Efter ett par månader på plats kan de konstatera att jobbet är kul. Och att döma av de uppföljningssamtal de haft delas den uppfattningen av personalen också efter det att den första smekmånaden på nya jobbet har passerat. Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring Januari

16 Foto: STAFFAN GUSTAVSSON Fortsättning från föregående sida Ärenden bereds fortfarande i länen men efter första juli i år kommer bara baskunskapen finnas kvar i länen. Ännu är enheten inte uppe i fullt tempo men ärendena blir snabbt fler och fler. Vi hade också en hel del särskilt brådskande fall i november och december på grund av regeländringarna 1 januari 2007, säger Ingrid Lörelius. Det gäller personer som trott att de skulle kunna byta bil sju år efter det de fick den nuvarande eller personer som närmar sig de 50. Lika tider överallt Ett mål nås gratis vid rikskoncentration av ett ärendeslag de regionala skillnaderna i handläggningstider försvinner. Att kapa handläggningstiderna kommer inte att bli lika enkelt. Men snabbare handläggning ska det bli. I Försäkringskassans styrkort för 2006 var målet 120 dagar. Rikssnittet hamnade kring 150 dagar. Processbeskrivningen som tagits fram för bilstödet landade på 60 dagar för handläggningen. Under resans gång funderade man på 90 dagar men så kom beslutet om att flytta besluten från socialförsäkringsnämnderna och så blev det 60 dagar. Men hur lång tid det kommer att ta innan beslut i ärendena är fattade är svårt att sia om. Den nya beslutsordningen, ännu inte klubbad vid DS besök, ser ut att ta ungefär lika lång tid. När DS, i december, ber Eva Nya på jobbet, men snart experter på bilstöd. Holmquist om en kvalificerad gissning säger hon 85 dagar vilket ju ändå är en avsevärd förbättring jämfört med de 150 dagarna i dag. Vägverket har alltid haft en viktig roll som samarbetspartner till Försäkringskassan i bilstödsarbetet. Från årsskiftet blir de än viktigare. I fortsättningen får de alla ärenden på remiss. Det är de som har kompetensen att avgöra om bilanpassningsföretagen gjort vad som offererats och att den anpassade bilen är trafiksäker. Det är också personal från Vägverket som träffar kunden om det behövs. De är jätteviktiga, säger Eva Holmquist. Det blir mer jobb för dem och de har fått nyanställa. Dessutom har de märkt under våra diskussioner att de tidigare jobbat väldigt olika över landet. Nu håller de på att styra upp sin verksamhet, det vore ju konstigt om våra ärenden fick olika behandling beroende på var i landet kunden bor. Kvalitetslyft Eva Holmquist är övertygad om att den enhet hon byggt upp kommer att klara sin uppgift på ett bra sätt och att specialiserade handläggare innebär ett kvalitetslyft för bilstödet. Vid enheten för bilstöd får handläggarna möjlighet till kontinuerliga diskussioner med kollegor och täta kontakter med kvalitetssäkrarna. Frågan om det ändå finns några orosmoln på himlen kräver lite betänketid. En del svårigheter kan hon se men framhåller att de har lösningar på dem. Den första frågan gäller om de anställda verkligen tagit till sig den utbildning de fått under Så ser reglerna för bilstöd ut i korthet Bilstöd kan ges till funktionshindrade eller till föräldrar med funktionshindrade barn. Det finns tre typer av bidrag för köpet av fordon. Anskaffningsbidraget är behovsprövat. 2. Maxbeloppet kronor kan ges till den som har en bruttoinkomst lägre än om året. Nytt grund- och anskaffningsbidrag kan ges efter nio år eller efter det bilen gått mil. Anpassningsbidraget lämnas för kostnader som 3. uppstår när bilen specialutrustas. Bidraget har ingen övre gräns. Det går att få ett nytt anpassningsbidrag under perioden. Dessutom kan man i vissa fall få bidrag till körkortsutbildning. november och december och att de kan utveckla den. Den andra gäller flödet i arbetet. Akterna finns kvar i länen. Nu krävs dagliga kontakter med länen, i cirka hälften av ärendena behövs gamla bilstödshandlingar. Så många kontakter kan bli ett irritationsmoment. Lösningen är att bygga upp ett eget, nationellt, bilstödsarkiv i Västervik. Och går det som tänkt så finns ett sådant på plats under februari. Grundbidraget är 1. högst kronor. Pengarna räcker (nästan) aldrig Bilstödet har sedan 1997 haft ett fast utgiftstak. Pengarna har aldrig räckt hela året vilket leder till den för Försäkringskassan märkliga situationen att ett beslut om rätt till bidrag kan fattas tidigt på hösten medan pengarna dröjer till nästa år stängde vi de maskinella utbetalningarna i juni, säger Christina Janzon, försäkringansvarig för bilstöd på Försäkringskassans huvudkontor. Förra året var bättre, då fick vi extrapengar i budgeten och i tilläggsbudgeten på våren var det dags att stoppa i mitten av november. Pengarna tog sedan slut kring Lucia. Hyggligt okey, säger Christina Janzon. Ett spännande och roligt ärendeslag, säger Christina Janzon, med en intressant blandning av försäkring och teknik. Dessutom med andra kontakter än de vanliga. Det finns nog lite sorg hos dem som blir av med denna arbetsuppgift. 16 dagens socialförsäkring Januari 2007

17 Högaktuell utbildning Handläggarutbildning Sjukfrånvaro Sjukförsäkring Rehabilitering Lagar! Skärpt lag 1 december 2006 Förändringar 1 januari 2007 Skärpt lag mot diskriminering av funktionshindrade med en anställning. Ersättningsnivåer i sjukförsäkringen. Medfinansiering avskaffas. På gång! Rehabiliteringsutredning SOU 2006:107 "Focus på åtgärder" Socialförsäkringsutredning SOU 2006:86 "Mera försäkring och mera arbete" Försäkringskassan Socialstyrelsen "Kvalitetssäkrad sjukskrivningsprosess" Tydliga ansvarsfördelningar. Rehabiliteringsutredning avskaffas och ersätts med "plan för åtgärder". Samverkan och sanktioner. Fristående sjukförsäkring. Företagshälsovårdens roll. Tydligare tidsgräns i försäkringen. Enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Beslutsunderlag med fokus på arbetsförmåga. Rätten att utföra underlag/sjukintyg. Stockholm Hilton Slussen 7-9 mars 2007 Sälen Högfjällshotellet mars 2007 Landskrona Örenäs Slott april 2007 Själagårdsgatan 19, Stockholm Tfn Fax Beställ gärna mer information och kursprogram! Besök vår hemsida

18 Björn hann bara jobba en dag sen kom besked om nedskärningar Björn Johansson fick jobb på Försäkringskassan inom ramen för en satsning på att få ned ohälsan. Han är också en del av en nödvändig generationsväxling inför kommande stora pensionsavgångar bland personalen. Men redan andra dagen fick han besked om att det nya jobbet var i farozonen. te xt: sven-erik johansson foto: peter nordahl På försäkringskontoret i Tumba, söder om Stockholm, är det lugnt och stilla när DS kommer dit ett par dagar före jul. Men det är ett bedrägligt lugn. Precis som på andra håll i länet, och i landet i övrigt, oroar sig de anställda för hur framtiden ska gestalta sig. Vad kommer Försäkringskassans pressade budgetläge och de aviserade neddragningarna av personal att leda till? Vilka blir av med jobben och hur blir det för dem som blir kvar? Även Björn Johansson, nyanställd sjukpenningbedömare, ger ett lugnt och samlat intryck när vi slår oss ned i personer måste bort För att klara sina minskade budgetramar för 2007 måste Försäkringskassan minska antalet anställda, som i dag är cirka , med cirka Ungefär hälften är uppsägningar och resten pensionsavgångar och frivillig avgång. Samtidigt är Försäkringskassan inne i en omfattande förändringsprocess. En ny organisation (Försäkringskassan 2.0, se sid 4 5 i detta nummer), med bland annat nationell telefonkundtjänst, produktionscenter och specialistcenter, håller på att ta form. ett av kontorets besöksrum för ett samtal om det aktuella läget. Han befinner sig i den direkta farozonen för att bli av med jobbet och paniken och hopplösheten lurar förstås under ytan. Men han har bestämt sig för att låta bli att tänka på det svåra tills han får klart besked. Han vill inte låta oron förstöra den förestående julledigheten. Eller som han skriver på sin privata blogg: Julefrid. Nu kopplar jag ner och försöker ignorera verkligheten ett tag. Överlevnadsinstinkten väckt Samtidigt säger han att överlevnadsinstinkten vaknat till liv: Så länge det finns det minsta hopp om att få behålla jobbet så finns det ingen anledning att ge upp. Björn Johansson, som är 33 år, började på Försäkringskassan den 1 november. Fylld av förhoppningar såg han fram emot ett spännande jobb och nya arbetskamrater. Men redan andra dagen hade chefen för kontoret en genomgång med all personal om det ansträngda budgetläget. Ena dagen var jag lugn och glad och såg en ljus framtid, nästa dag var det osäkert och jobbigt, säger han. I mitten på december var det ett nytt informationsmöte och då var förutsättningarna ännu sämre. Mot bakgrund av det till synes hopplösa läget erbjöds de nyanställda att få sluta direkt och få 14 dagars extra lön. Men ingen nappade på det. Våra chefer har hela tiden försökt hålla vårt humör uppe och informerat oss om vad de vet. Det har varit en öppen kommunikation och de har inte hållit inne med något. Björn Johansson fick nys om jobbet på en fest via en kompis som jobbar på ett annat försäkringskontor och tyckte att det lät intressant. Innan dess visste han inte så mycket om Försäkringskassan. Men han kände att utbildningen, en magisterexamen i statsvetenskap, skulle kunna passa. Dock var han litet orolig för att de senaste årens arbete inom teatern, bland annat som skådespelare, skulle ligga honom i fatet. Men så var inte fallet. Tvärtom. Man tyckte att mina erfarenheter från teatern, inte minst att kommunicera med människor, kunde vara en tillgång i arbetet. När han väl fått jobbet tyckte han att han hittat tillbaka till den bana som han inlett med studierna i början av 90-talet. Bakom studierna, liksom bakom Fortsättning på nästa uppslag 18 dagens socialförsäkring Januari 2007

19 Björn bloggar om sin framtid Citat ur bloggen: Vi som är alldeles nyanställda, precis dagarna innan totalt anställningsstopp infördes, som lämnat andra anställningar och som försöker planera en framtid, håller på att bli alldeles snurriga av alla spekulationer och all ovisshet. tisdag 14 november Björn Johansson är en av de nyanställda akademiker som Försäkringskassan nyligen har rekryterat. Får han behålla jobbet eller blir det sist in först ut? Och vem vet, kanske drabbar det inte oss och våra anställningar, men det här var inte någon bra början på det nya jobbet. tisdag 14 november Läs mer ur bloggdagboken på nästa sida dagens socialförsäkring Januari

20 Björns blogg... Annars känner jag mig lite dagen efter idag. Dagen efter jobbiga nyheter på jobbet. Men jag kämpar. För mig själv. För mina nya vänner och för alla andra som berörs och bryr sig. lördag 16 december Idag har jag skummat regeringens regleringsbrev som kom i dagarna. Liksom den gamla regeringen betonar den nya vikten av att minska ohälsan och göra detta genom tidiga och aktiva insatser för få tillbaka människor i arbete. En annan utmaning som kommer igen ( ) är behovet av att på lämpligt sätt hantera den generationsväxling som är på gång inom organisationen. Eller i alla fall borde vara på gång. Det är där jag och vi kommer in i bilden. tisdag 2 januari Senaste bud: Fackliga förhandlingar i veckan som kommer. Besked inom ett par veckor. För att se det positivt, att vi varit kvar så här länge kanske tyder på att det verkligen finns de som vill ha oss kvar. fredag 12 januari På Försäkringskassan har det nu gått ut ett påbud om att alla provanställda ska avskedas. På mitt kontor håller vi oss kvar ändå på någon sorts bananskal, eller vad det kan vara. Hur länge? Tills imorgon? Nästa vecka? Två månader? Hur länge som helst?. onsdag 17 januari Fortsättning från föregående sida mitt engagemang i teatern, låg ett stort intresse för samhället och människor. Samtidigt fick han en möjlighet att lämna den osäkra kulturbranschen för en, som han trodde, tryggare tillvaro i statlig tjänst. Vid anställningsintervjun talades om en satsning inom ohälsan som Björn Johansson och hans likaledes nyanställda Vi borde ta chansen att tidigarelägga generationsväxlingen genom att stimulera äldre medarbetare att gå i pension. Det är ett strategiskt viktigt vägval och ett alternativ till att säga upp yngre som vi ändå vet att vi kommer att behöva i framtiden. Det menar Martin Runefelt, HR-chef vid Försäkringskassan i Stockholms län. Martin Runefelt är relativt ny på sin tjänst. En av hans huvuduppgifter är att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Han säger att om personalstyrkan måste minskas rakt av på grund av det kolleger (de var totalt fem som fick jobb i Tumba) skulle bli en del av. Ville ha unga akademiker Det gjordes också klart att man ville ha in unga akademiker i Försäkringskassan för att möta förestående pensionsavgångar. Men även att det fanns goda möjligheter till utbildning och vidareutveckling liksom utrymme för egna initiativ. svåra budgetläget så måste ett antal av de nyrekryterade sägas upp. Men redan om ett par år skulle vi bli tvingade att nyrekrytera igen i samband med de stora pensionsavgångarna. Då är det bättre att försöka tidigare- Jobbet såldes in ordentligt och jag nappade. Jag tänkte att det fanns en framtid här, att det verkade vara ett bra ställe att jobba på. Efter några dagars introduktion i Tumba fick Björn Johansson, tillsammans med ett fyrtiotal andra nya handläggare från kontor runt om i länet, en månads utbildning vid länskontoret. Fokus låg på sjukpenning och ohälsa. Förväntningarna har infriats När DS träffar honom är han tillbaka i Tumba och redan igång med egna ärenden. Han ringer försäkrade och läkare, betalar ut pengar och lägger upp planer. Men jag håller fortfarande på att skolas in och vi har en handledare som bistår oss nyanställda. Så här långt har förväntningarna på jobbet infriats. Även om ärendena börjar staplas på hög och han inte alltid hinner med allt han vill göra. Men framförallt tycker han fortfarande att han passar bra för jobbet. Det vore ett slöseri att säga upp oss. Även om jag förstår att Försäkringskassan inte är till för oss anställda i första hand kan jag inte låta bli att tänka på det. Jag är övertygad om att vi behövs och har något att tillföra. Fotnot: En blogg är en personlig och öppen dagbok på webben. Tidigarelägg generationsväxlingen lägga generationsväxlingen. Det bygger på att Försäkringskassan försöker stimulera de medarbetare som enligt avtal eller övergångsregler kan ta pension tidigare att utnyttja den möjligheten. Inte pressa de äldre Men man får inte pressa de äldre medarbetarna. Det skulle bli en dålig avslutning för dem och personalpolitiskt fel. Å andra sidan kan en del medarbetare säkert tycka att det vore skönt med en tidigare pensionering. Samtidigt gäller det att ta vara på de äldre som har lång erfarenhet och nyckelkompetens. 20 dagens socialförsäkring Januari 2007

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng"

5. Remiss från Socialdepartementet om Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng Ärende som behandlas direkt i kommunstyrelsen: 5. Remiss från Socialdepartementet om "Slopat krav på intyg för barns frånvaro för att få tillfällig föräldrapeng" Bilaga KS 2012/145/1-2 Bilaga KS 2012/145/1

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING. # 2 28 FEBRUARI 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan. Temasidor. Henriette Johansson. dalarnas röst

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING. # 2 28 FEBRUARI 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan. Temasidor. Henriette Johansson. dalarnas röst DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 2 28 FEBRUARI 2007 tidningen för dig i Försäkringskassan FEL OCH RÄTT SÄTT ATT GE ETT NEJ Temasidor NYA FÖRSÄK RINGSKASSAN TAR FORM KONSTEN ATT HÅLLA ÅNGAN UPPE Henriette Johansson

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF)

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Dnr 2008-04-14 AdmD-68-2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) Sammanfattning Kammarrätten har anmodats att yttra

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport Inledning Regeringen har begärt månatlig rapportering om de åtgärder Försäkringskassan vidtar för att säkerställa

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

PM 2006-10-19. Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg

PM 2006-10-19. Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg PM 2006-10-19 Roger Vilhelmsson Karin Lien Olofsson Matilda Nyström Margareta Sjöberg Kommentarer till budgetpropositionen för 2007 I budgetpropositionen för år 2007 föreslår regeringen en ökad belastning

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer