PHRENICUS. Kongressen 2007 står för dörren. 20 års arbete med Schizofreniförbundet bär frukt. Prospect skapar utrymme för viktiga samtal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PHRENICUS. Kongressen 2007 står för dörren. 20 års arbete med Schizofreniförbundet bär frukt. Prospect skapar utrymme för viktiga samtal"

Transkript

1 PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2, MAJ 2007 Kongressen 2007 står för dörren Prospect skapar utrymme för viktiga samtal Vi tycker till om Nationella Psykiatrisamordnarens betänkande 20 års arbete med Schizofreniförbundet bär frukt SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 1

2 inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet. Tidningen ska spegla förbundets själ.vi vill skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom och dess följder. Phren är det grekiska ordet för själ. Phrenicus är också namnet på den nerv som sitter i mellangärdet. Phrenicus utkommer fyra gånger om året och skickas till förbundets medlemmar. Nästa nummer kommer i oktober Redaktionen ansvarar inte för, och tar sig friheten att redigera i, insänt material. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Rakel Lundgren, tel REDAKTIONSKOMMITTÉ Birgitta Andersson, IFS Norrköping Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg Per Torell, IFS Lund Kristina Kleinert, förbundskansliet REDAKTÖR Annica Holmberg, Burson-Marsteller ADRESS Schizofreniförbundet Hantverkarg. 3G, Stockholm Tel Fax OMSLAG Foto: Fotoakuten UPPLAGA 5000 exemplar MANUSSTOPP Nr 3/2007: 16 september 2007 TRYCK Mediaproduktion i Västerås AB Välkommen till kongressen 2007 och Schizofreniförbundets 20-års jubileum. Lika som för två år sedan håller vi till på norra Lidingö utanför Stockholm. Som vanligt är det ett digert program båda dagarna. Lördagen som naturligtvis mycket handlar om jubileum och seminarier, men naturligtvis också om den allt överskuggande nationella psykiatrisamordningen Ambition och Ansvar. Det skall nu bli intressant att få se vad som händer efter Milton. Vart tar psykiatrin vägen? Hur kommer politiker att reagera? Vi i Schizofreniförbundet är milt sagt luttrade vid det här laget. Under väldigt många år har vi hört att psykiatrin står mycket högt på prioriteringslistan. Väldigt högt i tal, skrift och debatt. Överbjudningar och fullständig enighet var ledstjärnan när beslutet om psykiatrireformen togs Men uppföljning efter uppföljning har visat att dessa löften långt ifrån blivit uppfyllda. Redan verkar överbjudningar komma igång. Vad vi i Schizofreniförbundet tycker är väldigt viktigt är att personer med svår, långvarig, allvarlig psykiatrisk sjukdom behandlas som vanliga människor. Ingen särbehandling med särskilda lagar och vi kräver samma vårdgaranti som alla andra har. Det handlar om människor inga mystiska varelser från en annan planet. Vart tar psykiatrin vägen? En återgång till inlåsning? Sängar eller sängplatser botar ingen. Det är vårdens innehåll som är avgörande. En aktiv psykiatrisk öppen vård med möjlighet till tillfällig inläggning när det sviktar. Men då måste man tänka nytt och även arbeta på obekväma tider som passar den enskilde. Även personer med svåra somatiska sjukdomar vårdas idag i hemmiljö. Skriet efter flera vårdplatser är som den ropandes röst i öknen. Det är innehållet i behandlingen och omhändertagandet som läker och lindrar och ibland botar. Vården och omsorgen måste förbättras och en av de viktigaste områdena är kvalitetsförbättring och kvalitetssäkring. Äntligen har det kommit ett förslag till ett kvalitativt mål för behandling av schizofreni och liknande psykoser. Trots att det funnits läkemedel för behandling av schizofreni och liknande psykoser sedan 50-talet och skattningsskalor för att bestämma sjukdomens svårighetsgrad sen 60-talet har det tills helt nyligen saknats ett kvalitativt mål för behandlingen. Men för några år sedan kom ett par internationella expertgrupper med ett gemensamt förslag - Remission. Det är vårdens skyldighet att ta till sig internationella rön och anpassa dem till svenska förhållanden. Förbi är den tid när psykiatrin kunde gömma sig bakom mystiska fördomar och hemlighetsmakeri. Men det finns också starka krafter inom vårdsfären som arbetar på förändring. Må deras arbete välsignas. Nog känns det spännande och visst tror vi på att en förändring är på väg Välkommen till kongressen börja förändringen här! Rakel Lundgren, förbundsordförande 2 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

3 När Schizofreniförbu Sn Schizofreniförbundet tycker till om den nationella psykiatrisamordnarens betänkanden Vi stödjer Nationell psykiatrisamordnings förslag och bedömningar i Ambition och Ansvar till största delen. På vissa punkter instämmer vi inte och ibland vässar vi till förslagen. Det här är en sammanfattning av våra synpunkter. Yttrandet finns i helhet på vår hemsida. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 TEXT: Ullabritt Zoannos Utredningssekreterare Nationell Psykiatrisamordnings förslag ska vara genomförda Startpunkten är Mycket borde i ärlighetens namn ha varit på plats för länge sedan i kommuner och landsting. Mycket måste man börja med redan nu. Bara 20 procent av kommunerna hade strategier för kompetensutveckling Hur ser det ut idag? Rekryteringar och kompetensutveckling måste vara på plats innan de stora pensionsavgångarna är ett faktum. Utan välutbildad och kompetent personal är inte förändringsarbete möjligt. Vi stödjer psykiatrisamordningens förslag om ett nationellt handlingsprogram för personalförsörjning. Det finns inte tid till att vänta på pengar! Det krävs kraftsamling och rivstart nu. Vad anser vi om boendestöd? Nationell psykiatrisamordning beskriver hur bristfällig kunskapen är om boende och boendestöd. Yrket kräver spetskompetens. En del av boendena är stora och institutionslika. De för tanken till mentalsjukhusen. Boendet ska ligga i individens hemkommun och vara hemlika. Boendestöd i ordinärt boende främjar återhämtning och anhöriga avlastas. Vi anser att boendestöd är en kärninsats för personer med allvarlig och långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder. Psykiatrisamordningen föreslår att boendestödet ska uttryckas i socialtjänstlagen (SoL) och vara avgiftsfritt. Vi vill däremot att det ska vara en insats i LSS. Vad anser vi om slutenvårdsplatser? Nationell psykiatrisamordning drar slutsatsen att tillgången till slutenvårdsplatser är för låg. Vi anser i och för sig att man inte får reducera antalet slutenvårdsplatser så att personer som behöver vård inte får det. Å andra sidan får inte slutenvård ersätta aktiv vård i hemmiljön. Inläggningar i slutenvård ska ske när det är absolut nödvändigt. Vi betonar att god vård och omsorg ska ha individens återhämtning som mål. Tidig intervention ska tillämpas både vid nyoch återinsjuknande. Detta är oerhört viktigt. Personer med allvarlig långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder måste prioriteras först. De ska inte heller prioriteras ner när organisationen utsätts för ekonomiskt tryck eller förändringar. Vad anser vi om rehabilitering? Vi stödjer Nationell psykiatrisamordnings förslag om rehabilitering till aktivitet i stort. Vi vill att man ska kunna påbörja studier, inte bara avsluta dem, inom ramen för stödet. Vi föreslår också att utbudet av skyddat arbete breddas med fler aktörer på området. Stöd till fontänhusens och intresseorganisationernas verksamheter är mycket viktig. Den generella översynen av tidsgränserna i insatser och ersättningar för rehabilitering är angelägna så att inte bidragsberoendet permanentas. Vad anser vi om brukar- och anhöriginflytande? Vi vill arbeta för att föra fram, stödja och utbilda personer med allvarlig långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder till ambassadörer och förespråkare för brukarinflytande. Det stödet vill vi arbeta med i våra föreningar på lokal nivå så att personer med allvarlig, långvarig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder kan framträda som utbildare och konsulter i vården. Anhörigas stöd ska leda till att personer med egen erfarenhet av allvarlig, långvarig psykiatrisk sjukdom får en central roll vid revisioner och utvärderingar av vårdens kvalitet och innehåll. Vad anser vi om anhörigstöd? Vi välkomnar särskilt förslaget om att anhörigas/närståendes situation förbättras genom att rutiner för information, stöd, samarbete och familjeintervention utarbetas. Barn, syskon och makar till personer med psykiatrisk sjukdom får inte glömmas bort. Vad anser vi om personligt ombud? Psykiatrisamordningens förtydligande av målgruppen innebär en vidgning av målgruppen. Det leder till att personkretsarna i LSS blir motsägelsefulla. De ekonomiska konsekvenserna av för bland annat LSS-insatser och verksamheten med personligt ombud måste också utredas. LSS-kommitténs översyn av LSS som ska vara klar i början av 2008 är angelägen. Personligt ombuds fristående roll är mycket viktig. Vi instämmer i psykiatrisamordningens bedömning att staten ska finansiera verksamheten. Vi sträcker oss en bit till och föreslår att staten finansierar verksamheten fullt ut. Det finns viktiga frågor kring verksamheten som måste redas ut. Vi instämmer med psykiatri- 3

4 Två flugor i en smäll Det är hög tid för kraftsamling och rivstart menar Schizofreniförbundet. Foto: samordningens uppfattning att lagstiftning på området kan äventyra ombudens fristående ställning. Vi anser att verksamheter med personligt ombud gärna kan organiseras av anhörig- och brukarorganisationerna. Vi är övertygade om att starka anhörig- och brukarstyrda ledningsgrupper skapas på flera håll i landet om de får stöd och utbildning. Vad anser vi om tvångsvården? Om behov av tvångsvård finns efter att alla möjligheter till vård på frivillig väg är uttömda ska den utföras på ett humanitärt och rättssäkert sätt. Vi vill att tvångsvården ska bli föremål för en grundlig nationell översyn i samverkan med patient-, brukar- och anhörigorganisationerna. Vi instämmer i att en översyn av LPT behövs. Vi föreslår också att man på sikt inför en samlad lagstiftning som omfattar alla grupper med nedsatt beslutsförmåga. Vad anser vi om samverkanslösningar? Huvudmännen löser sina samverkansproblem och stuprörsorganisation genom att inrätta en rad samordningsinsatser. Det blir allt svårare att navigera bland PAL, personligt ombud, case manager, god man och förvaltare för att nämna några. Vi kräver större helhetsgrepp så att individen sätts i centrum i stället för organisationen. Vad anser vi om vård-, omsorgsoch politikområdet? Vi vill ha en skarpare tillsyn av vårdoch omsorgsområdet än den som psykiatrisamordningen föreslår. Det ska finnas system för sanktioner och varningar som leder till att verksamheter tvingas till förändring när det inte fungerar. Det ska kosta att inte sköta sitt uppdrag. Förslaget om ett gemensamt politikområde för insatser för psykisk hälsa sätter efterlängtat nationellt fokus på området. Att kommuner och landsting får statsbidrag om de genomför det de lovar bådar gott för att ett förändringsarbete kommer igång. Vad anser vi om rättspsykiatrin? Vi ser positivt på psykiatrisamordningens förslag om rättspsykiatrin i stort. Utvecklingen inom området präglas av stor osäkerhet. Det är risk för felsatsningar. Därför är det viktigt att regeringen tar ställning till Psykansvarskommitténs förslag om rättspsykiatrin från Vi anser, liksom psykiatrisamordningen, att staten ska finansiera den rättspsykiatriska vården. Vad anser vi om Psykiatrireformen? Nationell Psykiatrisamordning pekar på stora brister i samhällets insatser inom vård, stöd och service till personer med långvarig, allvarlig psykiatrisk sjukdom och psykiska funktionshinder. Slutbetänkandet väcker många frågor. Det måste sägas - vi är luttrade vid det här laget. Psykiatrireformen kom av sig. Resurser som har tillförts området tidigare genom reformer, handlingsplaner och strategier har inte lämnat några större avtryck. Psykiatrisamordningen kräver ansvar och ambitionshöjning. Stafettpinnen är överlämnad till regering och riksdag, kommuner och landsting samt till de politiska partierna. Sist men icke minst är det personal av alla kategorier som skall göra t. Bokbord ger nya medlemmar och gör förbundet mer känt TEXT: Jan Lidén Två dagar per månad finns IPS Sundsvall/Timrå representerat vid ett bok- och informationsbord i Sundsvalls sjukhus entréhall samt vid vårdcentralen i grannkommunen Timrå. På bokbordet finns Schizofreniförbundets informationsbroschyrer och aktuella böcker samt omfattande information som delas ut i samverkan med bland annat RSMH, SBU, SKL, Socialstyrelsen och Kyrkans diakoni. Socialstyrelsens regionenhet i Umeå samt Psykiatrisamordningens Ingmarie Wieselgren är några av alla dem som har gjort studiebesök och konstaterat att vi är ett viktigt komplement till vården och att vi är effektiva och når många människor med våra bokbord. Vårdlärare, vårdelever och vårdpersonal besöker regelbundet bokbordet. Dessutom når vi också en hel del patienter, före detta patienter samt anhöriga, oftast då de är på väg till och från mottagningar, vårdavdelningar eller vårdcentraler. IPF- Sundsvall/Timrå ger också ut Länsbulletinen fyra gånger per år. Den når vårdpolitikere, vårdpersonal och intresseorganisationer i hela västernorrlands län samt Socialstyrelsen i Umeå. 4 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

5 år med Schizofreniförbundet Våren 1985 bjöd Socialstyrelsen in 17 myndigheter och organisationer till en stor konferens i Stockholm rörande överläggningar om den framtida psykiatrin. Jag läste om det i dagstidningen och ringde upp Socialstyrelsen, eftersom jag för en gångs skull hade blivit arg då jag såg att de inte nämnde ett ord om anhöriga. KÄLLA: Margarethe Weckman Jag frågade om de som blivit inbjudna någonsin träffat en psykiskt sjuk eller dennes anhöriga? Svaret var nej, det kunde damen på Socialstyrelsen inte påstå med gott samvete. Och dessa personer ska nu bestämma över framtiden för våra sjuka, svarade jag då ilsket. Det blev ett långt samtal som tydligen inte behagade damen från Socialstyrelsen. Slutligen fick jag veta att det fanns någon anhöriggrupp i Göteborg och som kontaktperson nämndes Åke Williams och jag fick hans telefonnummer. Göteborg visade vägen Jag ringde upp honom och åkte sedan till Göteborg och för att delta på ett av deras anhörigmöten. Några månader senare ringde Lennart Lundin från Göteborg och undrade om jag hade lyckats få ihop en anhöriggrupp i Stockholm. Det hade tyvärr inte hänt mycket på det området och jag hade bara fyra adresser till anhöriga. Lyckligtvis fanns telefonkatalogen med alla adresser till psykiatriska kliniker och öppenvårdsenheter inom Stockholmsregionen. Så jag skickade en inbjudan till dem och en extra kallelse bifogades riktad till de sjukas anhöriga om bildandet av en förening. Solnas bibliotek ställde gratis ett rum till förfogande. När jag och Lennart Lundin kom till mötet på biblioteket den 8 februari 1986 stod över tjugo personer framför dörren. Så bildades IFS i Stockholm och Stockholms län med samma stadgar som Göteborgsföreningen redan hade. ORDFÖRANDENA... Det nyinstiftade Riksförbundets första styrelse bestod av ordförande Lennart Lundin och Ragnar Malm, Göteborg, Sven Sörensen, Lund, Urban Ösby och Margarethe Weckman, Stockholm flyttade Rikskansliet från Göteborg till Jönköping och i oktober 1990 blev Gösta Granqvist från Malmö ordförande lämnade Gösta Granqvist över ordförandeklubban till Ove S. Ohlsson. I maj 1998 efterträdes han av Rolf Lundqvist från Skellefteå. I oktober 2000 flyttade Förbundet till Hantverkargatan 3 G. I maj 2001 valdes Rakel Lundgren från Arbrå som ordförande. RIKS-IFS BILDAS... Den 13 juni träffades jag och Lennart igen för att tala om samarbete. Under tiden hade även anhörigföreningar i Lund och Linköping bildats. Den 19 september ägde ett möte rum i Stockholm med Lennart Lundin, Göteborg, Sven Sörensen, Lund, Birgitta Andersson och Stina Hultgren, Linköping och Ulla Löfstedt, Eivor Saxborn, Ingrid Weström, Margarethe Weckman, Stockholm. Syftet var att bilda ett Riksförbund, vilket skedde den 22 oktober 1987 i Göteborg. LOKALFÖRENINGARNA... Ryktet om att ett Riksförbund hade bildats spred sig snabbt. Fler och fler städer startade anhörigföreningar var tio föreningar anslutna; Alingsås, Bollnäs, Göteborg, Jönköping, Linköping, Lund, Malmö, Stockholm, Värnamo och Örebro anslöt sig fem till; Gävle, Umeå, Uppsala, Vadstena och Västervik. Även kontaktpersoner från Kalmar, Luleå, Norrköping och Strömsund anmälde intresse att ansluta sig till Riks-IFS. Alla dessa eldsjälar bidrog mycket till att anhöriga fick ett ansikte i samhället och mera råg i ryggen för att kunna kämpa för sina sjuka och även blev bättre bemöta. I många städer startades även olika verksamheter för de drabbade. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 5

6 år med Schizofreniförbundet JAKTEN PÅ BIDRAG , 1989 och 1990 uppvaktade vi Handikapprådet och vädjade om bidrag till Riks-IFS. Svaret var Ni är ju bara en anhörigorganisation. Fast vi företrädde ju den tysta gruppen psykiskt sjuka som inte kunde föra sin talan och inte kände till sina rättigheter fick vi äntligen kronor i bidrag höjdes beloppet för oss till kronor. Den ena kontakten skapade den nästa och vår ideella rörelse blev mer och mer känd. Det resulterade även i att många studerande ville träffa oss eller ringde för att få mer information om sjukdomen för att kunna skriva till exempel sina tentamensarbeten eller få material för sin utbildning. Så gick det till när Riks-IFS existens blev väl känd och förankrad som förening. ETT FRÖ KAN LANDA VAR SOM HELST OCH BLI EN VACKER BLOMMA, EN GOD IDÉ KAN SPRIDA SIG OCH BLI TILL MÄNNISKORNAS FROMMA. INFORMATIONSTRÄFFARNA... I november 1987 hade vi kontakt med psykolog Ann-Sofie Hansson- Pourturaheri och kurator Göran Lindberg från Norrtulls sjukhus för att presentera en behandlingsmodell Familjeintervention vid schizofreni som Lennart Lundin hade skrivit. Men sjukhusledningen ville inte gå med på det, tills Olle Lönnerberg som var psykiater där, blev den förmedlande länken så att informationsträffar kunde starta i mars Det började gå som en trend över hela Stor-Stockholm, så att fler och fler mottagningar började erbjuda dessa informationsträffar för anhöriga och antalet IFS medlemmar ökade. ARTIKLARNA... Den tidigare skuldbeläggningen av familjen, och framför allt att mammorna var orsak till insjuknandet, började blekna. Nu började det även publiceras insändare och artiklar om schizofreni och IFS i dagspressen blev jag inbjuden av redaktör Mari-Ann Karupää från förlaget Primärvårdsservice AB till en intervju som blev en lång artikel i tidningen Vi i hemtjänst skrev Göteborgsposten om Politikernas svek i samband med avvecklingen av mentalsjukhus - som var mera bekymrade om vad som skulle hända med fastigheten än vad som hände med patienterna publicerade DN en halvsides-artikel där Ingrid Weström och jag intervjuats. Var man bjuden till städer t ex Gävle, Bollnäs mm så skrev den lokala tidningen om den händelsen trycktes IFS idag en tidning från Riks IFS med anledningen av en demonstration och årsmötet i Jönköping intervjuade Anders Nystrand från tidningen Apoteket Lennart Lundin och det blev en åtta sidor lång artikel om schizofreni. En snöboll hade börjat rulla... 6 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

7 år med Schizofreniförbundet RESORNA... Under mina drygt sju och ett halvt år som ledamot och viceordförande i Riksförbundet fick jag många inbjudningar till olika enheter för att berätta om anhörigas och de sjukas vardag, behov och brister. Det blev många resor, vilka i sin tur skapade nya kontakter. Jag träffade kända och okända personer, som till exempel Barbro Sandin på en konferens i Göteborg och sedan fick jag en inbjudan från henne till Säter. I januari 1990 bjöds jag till Åland av anhöriggruppen Förgätmigej som startats av den svensktalande befolkningen i Mariehamn på Åland. Samma år deltog jag som enda person från Sverige i en European Congress for Relatives of Mentally Ill i De Haan, Belgien. Den nya rörelsen kallades senare för EUFAMI. Det kom även inbjudan från Oslo som ville bilda en anhörigförening och dit åkte jag två gånger under I december 1994 fick jag organisera ett nordiskt möte i Stockholm. Följande deltog - Kaja Neumann och Ida Lucas från Danmark, Eija Hintsanen från Finland, Leif Berg, Gunvor Hagen och Grethe Aase från Norge samt Ove S. Ohlsson och jag från Sverige. I juni 1994 deltog jag på en konferens i Hamburg Babels hus och i november 1996 i Rom i Vatikanen, den 11 internationella konferensen, In the Image and Likeness of God: Always?. Till Rom fick jag sällskap av Ingrid Weström som talade italienska. TIDNINGEN EMPATI startade IFS i Stockholm och Stockholms län som sitt projekt tidskriften Empati genom sin Stiftelse Sympatikus. Tidskriften skulle nå alla anhöriga över hela landet i IFS rörelsen. Hälften av alla prenumeranter var från olika psykiatriska enheter, sociala myndigheter, vårdgymnasier och andra intressenter. I och med att vi hade organiserat stora tvådagars konferenser fick vi lite överskott och kunde därmed avlöna den tidigare redaktören och därefter en skrivhjälp var vi tvungna att lägga ner tidskriften. Många beklagande brev och telefonsamtal vittnade om att tidningen var väldigt omtyckt, när vi av ekonomiska skäl var tvungna att lägga ner den. KONFERENSERNA... Under åren har vi deltagit i många konferenser. Den första konferensen ägde rum den oktober 1988 i Jönköping Familjen i schizofrenivården. Den april 1989 upprepades samma konferens i Stockholm. Den mars 1990 hölls konferensen Rehabilitering vid schizofreni Nya vägar i Stockholm. Den 9 mars 1992 arrangerardes konferensen Verklighet och visioner och den 4 november en studiedag De psykiskt handikappades framtid. Den oktober 1994 arrangerades konferensen Schizofrena sjukdomar orsaker och behandling. Den 18 november 1994 hölls Riksseminariedagen Den psykiskt sjuke och lagen med en mängd kända talare. 1996, den 24 oktober, var det ett seminarium om Barn till psykiskt sjuka föräldrar. 1997, den 1 december hölls konferensen om Anhörigas verklighet idag blir den bättre i morgon?. Där presenterade vi utvärderingen av en enkät om anhörigas psykosomatiska sjukdomar med många frågor och svar om anhörigas situation. För detta projekt hade vi fått bidrag från Socialstyrelsen. Den 9 november 1998 handlade det om Stressens olika ansikten och den 20 januari 2000 var det dags för Hubinprojektet och genetik. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 7

8 år med Schizofreniförbundet MYNDIGHETERNA... Ganska tidigt inleddes ett samarbete med RSMH om t ex uppvaktningar på högsta nivå, bland annat beträffande psykoterapier hos statsråd Gertrud Sigurdsen. Vi hade även många träffar med SPES. I oktober 1988 arrangerade Folkpartiets kvinnoförbund en seminariedag där jag berättde om vår rörelse och 1991 bjöd vi in landstingspolitiker till offentliga debatter, där samtliga partier var representerade. Vi hade också många sammankomster med Socialstyrelsen beträffande olika frågor och utredningar. I oktober 1989 talade Lennart på Folkpartiets seminariedag på Riksdagshuset och två år senare blev vi båda kallade till hearing i Riksdagshuset om Psykiatriutredningen. Samma år gav Socialstyrelsen ut en skrift Mot patientens vilja och Hälso- och sjukvårdsnämnden tryckte broschyren Patienten har rätt. Det var också detta år som departementsekreteraren Svante Pettersson från Socialdepartementet skrev ett förslag till kommitédirektiv för en utredning om service, stöd och vård till psykiskt störda. Det fanns vissa regler för förståndshandikappade som professor Karl Grunewald hade engagerat sig i, och dessa skulle nu anpassas och utökas till övriga målgrupper. Jag satt med i en referensgrupp som fick framföra synpunkter och behov, som ledde fram till en lag för stöd och service, LSS. Vid en sammankomst råkade jag sitta bredvid en representant från Försäkringskassan som under förhandlingarna viskande frågade mig Hur yttrar sig schizofreni? Detta resulterade i att jag lämnade en hel del material till Peter Bursén som sedan gjorde en utmärkt sammanfattning om psykiskt sjuka. GRUPPERNA... Vi startade även en syskongrupp 1989 och gruppen barn till sjuka föräldrar 1993, vilket gav impulser till andra föreningar inom Riksförbundet. Källan startades som Riks-IFS projekt 1996, samtidigt som vi hade den första konferensen med åhörare från hela landet om denna mest utsatta grupp av anhöriga. Vad vi märkte redan i början av vår verksamhet var att anhöriga oftast hade mycket lite kunskap om sjukdomen med undantag om det redan tidigare fanns någon i släkten med samma symptom. Det är stor skillnad i dag när man kan man hitta massvis med all sorts information i datorn. INFORMATIONSSKRIFTERNA... Ulf Malm och Lennart Lundin hade tidigt gjort små informationsskrifter för föreningen i Göteborg Vad är schizofreni och IFS. Efter detta trycktes en liten mycket informativ folder Schizofreni finns det ett svar? i Göteborg med Dick Lindberg som författare. Skriften Vår son är schizofren? Familjeröster, framställt av Marie Andersson, Ingrid Rosén och Lennart Lundin, kunde Lennart i sällskap med dessa damer samt I. Ljung, I von Otter från Göteborg och mig presentera i ett eget seminarierum på den IV Internationella Kongressen, den 2-6 maj 1988 i Örebro trycktes en IFS publikation Klarspråk om schizofreni som återgav Riksradions radioprogram där psykiatern Ing-Marie Wieselgren från Ulleråker sjukhus i Uppsala har varit initiativtagare och förste talare. Därefter följde; * överläkare Olle Lönnerberg, Norrtulls sjukhus * Lars-Arvid Frithiof, byråchef Psykiatriska fackbyrå, Socialstyrelsen * Margarethe Weckman, ordförande i Intresseförening för schizofreni i Stockholm och Stockholms län * Lennart Lundin, klinikchef psykiatriska rehab kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, ordförande i Riks-IFS * Ingrid Weström, ledamot av styrelsen för IFS i Stockholm och Stockholms län * Sven Sörensen, ordförande i Intresseföreningen för Schizofreni (IFS) i Lund * Kerstin Kellgren, mamma, Stockholm * Anders Göransson, v. ordf. i RSMH i Lund * Lennart Ydén, socialforskare. 8 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

9 FÖR JÄMT TIO ÅR SEDAN firades förbundets tioårs jubileum i Göteborg. Samtidigt startade vi Schizofrenikampanjen, som finansierades av stimulansmedel. Den stora tavelutställningen, som var en del i kampanjen och ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, premiärvisades. Schizofrenikampanjen var en stor annonskampanj på närmare 15 miljoner kronor, varav hälften erhölls i rabatter. Temat var Vi vill ge schizofreni ett ansikte. Sveriges Reklamförbund, med sin prestigefyllda tävling om årets bästa annonsör gav Riks-IFS andra priset, Silverägget, bland 687 tävlande. Tidningen KommunAktuellts årliga tävling om bästa annonskampanj gav första priset Columbi Ägg till vårt förbund. VID KONGRESSEN 1998 avgick Ove S Ohlsson som förbundsordförande och efterträddes av Rolf Lundqvist. Detta år avvecklades verksamheten med de fem regionkonsulenterna som anställdes i samband med Psykiatrireformen kom också den första hemsidan VAR RIKS-IFS värd för EUFAMI:s tredje kongress, som hålls vart fjärde år. Det huvudsakliga temat var Barn till psykiskt sjuka. Samtidigt pågick den stora Psykekampanjen. Ett samarbete mellan Handikappombudsmannen (HO), RSMH och RIKS-IFS. Den invigdes i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. År 2000 ersattes det enkla medlemsbladet RIKS- IFS informerar, som utkommit med år med Schizofreniförbundet Till förbundets födelsedag den 22 oktober planeras en fylligare skrift om förbundets historia. Här följer en sammanfattning av några viktiga händelser under de senaste tio åren. TEXT: Rakel Lundgren fyra nummer per år sedan 1995 med en riktig medlemstidning. Tidningen bekostades av några läkemedelsföretag och fick namnet Phrenicus VID KONGRESSEN 2001 i Norrköping överlämnade förbundsordförande Rolf Lundqvist stafettpinnen till Rakel Lundgren. Den kongressens häftigaste fråga var förbundets namn. 20 motioner var inlämnade angående namnbytet, som förbundsstyrelsen föreslagit. Men efter mer än två timmars förhandling kunde det nya namnet Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser. Schizofreniförbundet klubbas med acklamation. Inga reservationer lämnades. På samma kongress togs också beslut om att inte bedriva operativ verksamhet på förbundsnivå. Detta innebar i princip att projektet Källan, som drevs med anslag från Stockholms kommun, övertogs av Stockholmsdistriktet. Verksamheten med referensgruppen av själverfarna knöts närmare förbundsstyrelsen genom att dess åtta representanter har eget möte eller konferens när förbundsstyrelsen sammanträder. VID KONGRESSEN 2003 fastställdes Schizofreniförbundets policyprogram. Det utgår från FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet. Samma år beslutades Designprogrammet förbundets profil på trycksaker etc. Samma dag som ombuden reste hem efter fullgjord kongress, inträffade en tagisk händelse. Det var en person som hörde röster, som körde in på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm och mejade ner flera människor, varav ett par stycken dog. Denna händelse överträffades dock av mordet på Anna Lind, utrikesministern, samma höst. Nu följde en mörk tid med mediadrev och schavottering. Kort därefter tillsattes Nationella Psykiatrisamordningen. VID 2005-ÅRS KONGRESS var åter namnfrågan på tapeten. Förbundsstyrelsens svar på motionerna utgick för första gången från policyprogrammets 22 standardregler. Strax efter kongressen kom Socialstyrelsen med en propå om medlemsantal ute i föreningarna och huruvida dessa existerade. Hela handikapprörelsen granskades. Statsbidraget grundar sig nämligen på antal medlemmar och antal föreningar SKALL SENT GLÖMMAS med fokus på Nationella psykiatrisamordningen och dess verksamhet med möten, konferenser och stor luntor att läsa. Dessutom ett valår med vad detta innebär med uppföljning i media om vad som händer och utlovas. SÅ SKRIVER VI ÅR 2007 med jubileumsår, kongress och remissvarande på en mycket viktig utredning som berör vårt förbund oerhört det 740 sidor tjocka delbetänkandet Ambition och ansvar och de sju rapporterna och delbetänkanden som utredningen också lämnat. SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007 9

10 Viktiga samtal om livet och psykiatrisk sjukdom På introduktion oduktionsträff träffen för Prospect i Studieförb udieförbundet Vux uxen ensk skolan ans lokaler i Lund blev det nästan fullt. Jag trodde att det skulle komma högst fem personer soner.. Jag hade visserlig serligen en skriv rivit it lite om progr ogrammet i vår förenings ordinarie informationsbrev och det fanns en annons på sista sid idan i Studieförb udieförbundet Vux uxen ensk skolan ans termin erminspr progr ogram, som skickats ut till alla hushåll i de drygt fem närmsta kommunerna. TEXT: Per Torell, Lund Annonsen vände sig till anhöriga till personer med psykiatrisk sjukdom och berättade att ett stort europeiskt projekt nu skulle introduceras i Sverige, och särskilt hos oss i Lund. Själv hade jag tänkt skicka information om detta till PRE (Psykiatriska rehabiliteringskliniken). De har god kontakt med anhöriga. Jag hade också tänkt skicka till kuratorer inom psykiatrin och till öppenvården och kanske till ytterligare personer och kliniker. Genom Lasarettsbiblioteket trodde jag att jag kunde hitta kanaler ut till alla. Och ingenting av detta hade jag hunnit med. Och ändå var där 17 personer närvarande. Vad glad jag var! Två grupper Vi bestämde att det skulle bli två grupper. En på eftermiddagen mellan klockan och en på kvällstid klockan Vi skulle träffas var fjortonde dag udda veckor. Kvällsgruppen på måndagar och eftermiddagsgruppen på tisdagar. De flesta av deltagarna ville komma på kvällstid, så där blev elva personer i den gruppen och sex i den andra. Man brukar säga att den ideala gruppstorleken för denna typ av cirklar är åtta personer. Nu blev det betydligt fler i den ena gruppen. Jag tycker ändå att det var riktigt att starta med båda grupperna. Vi beslutade att träffas fem gånger denna termin och fem gånger nästa termin. Då har vi också reservtid, så att vi kan fördjupa något avsnitt ytterligare om vi vill det. I den lilla gruppen har vi nu träffats fem gånger och vi behöver inte utnyttja vår reservtid. I den stora gruppen ska vi träffas ytterligare en gång denna termin för att samla ihop det som terminen givit. Stress Ett av avsnitten i vår kurs handlar om stress. När jag gick in på google.com och sökte på ordet stress fick jag 230 miljoner träffar. Det finns med andra ord en oändlig massa möjligheter att dela med sig av sin kunskap till andra och att inhämta information. På Sjukvårdsrådgivningens hemsida fanns några matnyttiga synpunkter. Ett exempel var detta textstycke; Det som vi vanligen menar när vi pratar om stress i dagens samhälle är inte unikt för just vår tid. Under slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet talades det och skrevs mycket om den stress det moderna samhället förde med sig. Sverige gick från att ha varit ett jordbrukarsamhälle till att bli en industrination. Den nya tekniken som telefoni, elektricitet och järnvägskommunikation ställde nya krav som människor måste anpassa sig till. Sorg och förlust Ett annat avsnitt i Prospect-kursen tar upp sorg och förlust. Det är ett väldigt stort ämne, som kan beröra mycket djupt. Det handlar inte bara om reaktioner i dödens närhet. Det rör förhållanden och händelser vid många tillfällen i livet. Och det handlar inte bara om personer det handlar även om saker, anställningar, byte av bostad och mycket annat. För många är poesi en hjälp att formulera det som nästan är omöjligt att uttrycka med egna ord. Andra tycker att poesi inte passar alls. Vi är olika i vårt sätt att tolka. Här finns inte rätt eller fel. Vi får acceptera våra olika uttryckssätt. Smaka nu på följande citat. Kanske berör det dig. Varje djup sorg har en förlorad glädje till föremål. Tappa inte bort denna riktning. Låt inte sorgen glömma sitt ärende. Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få. (Harry Martinsson) Viktiga frågor Dem av er som har kontakt med Svenska Kyrkan eller någon annan församling har kanske haft glädje av all den erfarenhet som finns hos dem som samlas till Sorgegrupper eller Leva-Vidare-Grupper. Ofta handlar det om att komma igenom erfarenhet i samband med dödsfall. I våra grupper är ju perspektivet ett helt annat. Alla lever fortfarande, men mycket är förändrat. Var blev alla drömmarna av? Kan jag leva ett rimligt liv, när alla förutsättningar inte 10 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

11 Mina drömmar och tankar om livet har förändrats ganska radikalt sedan jag gifte mig och fick barn. Så fick jag dessutom en son med psykiskt funktionshinder. Mitt tidsperspektiv har förskjutits. Jag är mer fokuserad på nutid. Det är bra. Jag uppmärksammar små tecken på framsteg och säger något om det. Det är bra. Jag förstår mig bättre på vikten att sätta gränser både för mig själv och för andra. Det är bra. Mitt liv har blivit mer komplicerat, men mycket roligare. Sagt av en av deltagarna i Prospect är som jag trodde att de skulle vara. Hur mycket måste jag acceptera? Hur mycket måste jag kämpa? Kan jag acceptera att vi sörjer olika, även inom samma familj? Det är många svåra, men väldigt viktiga, frågor. Förtroendefulla samtal Att kunna samtala på ett förtroendefullt sätt tillsammans med dem som har liknande erfarenheter ger inga svar, men styrka och en känsla av att inte alltid vara ensam i det som är svårast. Det finns i själva Prospectmaterialet stimulerande vinklingar och samtidigt kan man föra till helt nytt material enligt den pedagogik som gäller för studiecirklar. Och genom det öppna och förtroendefulla samtalet i grupperna kan mycket hända med oss själva. Det är ju självklart att det råder sekretess om det som sägs inom gruppen Nya vänner Många upplever att de får nya vänner och att gammal vänskap stärks genom att vara med i grupp och samtala om det som alla har gemensam erfarenhet av. Och ändå är det inte helt samma. Vi påminns om att det finns nytt att upptäcka och att psykisk ohälsa tar sig så olika uttryck, även om diagnosen kan vara samma. Nu har vi fem gånger kvar till hösten i våra två grupper. Jag hoppas att det ska fortsätta lika bra som det har börjat. Prospect skapar möjligheter till stärkande samtal när livet är skört som ett korthus. Foto: SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/

12 Kongress 2007 De viktigaste händelserna under 2006 Som vanligt startade året med förberedelser och planering för ordförandemötet, i maj, som stadgeenligt skall hållas året mellan två kongresser. TEXT: Rakel Lundgren Den Nationella psykiatrisamordningen, med Anders Milton i spetsen, gick in på sitt sista år. Det betydde att alla projekt som startats tidigare nu måste slutföras senast under förhösten. Ett tjugotal projekt och flera delrapporter på riksnivå har genomförts. Schizofreniförbundet har varit representerat i flera av dessa. En av våra medarbetare har till exempel varit utlånad för att skriva en rapport. Mycken tid har också ägnats åt Nationella nätverket omfattande ett femtontal anhörig-, patient- och brukarorganisationer. Genomläsning av material och medverkan i sammanträden har präglat året som gått. I slutet av november kom så slutrapporten och arbetet med remissvaret startade. Valkampanjen Höstens allmänna val satte även sin prägel på arbetet. Valkampanjen startade på Ordförandemötet i maj med att i grupparbeten dra upp riktlinjerna och strategin. En viktig del i kampanjen var också att följa upp frågorna från förra valet En kampanjbok togs fram under sommaren och var underlag vid mediaträningen i augusti. Flera föreningar hade insändare och artiklar i sina ortstidningar och media. Många aktiviteter Även om det interna arbetet har fått stå tillbaka det gångna året, på grund av omvärldens agerande med psykiatrisamordning och allmänna val, har ändå en hel del gjorts. Förbundets medlemstidning Phrenicus har utretts både ur ekonomisk och innehållsmässigt perspektiv. Den första handledarutbildningen för Prospect har genomförts. Trettiotalet handledare för Familj och Vänner finns nu i Sverige och flera har påbörjat studiecirklar i sin förening. Fortsättningen på Novelltävlingen att samla en del av novellerna i en antologi har gjorts och lanseringen skedde i början på nästa år Samarbetet med de sex läkemedelsföretag,som Schizofreniförbundet har samarbete med, och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har påverkats av LIF.s Etiska Regler. Dessa har arbetats fram under ett par år och partnerna behöver diskutera igenom dem för att komma överens om deras tillämpning. En arvsfråga, som avgjorts efter förhandlingar med hjälp av advokat, blev väldigt långdragen och har tagit sin tid. In på det nuvarande verksamhetsåret har den lösts till Schizofreniförbundets fördel Vissa förbättringar på förbundskansliets förhyrda lokaler har förhandlats fram med fastighetsägaren. Personalköket har fått ny utrustning, dusch har installerats, ventilationen har förbättrats och nya dataledningar har dragits. Arbetet med remisser av olika slag har varit betydande. Handikappförbunden är en viktig remissinstans och som medlemsförbund inbjuds Schizofreniförbundet att yttra sig. Det är ofta ett lagarbete och korta svarstider. Alla dessa aktiviteter kräver mycket utredningsarbete och inte minst genomläsning och korrigering av tjocka luntor. Men det är ett viktigt arbete för att kungöra våra ställningstaganden. Policyprogrammet är ett mycket bra instrument i dessa sammanhang och liksom alla de uttalanden som gjorts tidigare. Ett projekt som varit lyckosamt är Själverfarna på kansliet. Arbetet med erfarenhetsgruppen har utvecklats positivt. En person är deltidsanställd och två personer arbetar på distans med vissa uppgifter. Sysselsättning har också varit ett framträdande tema vid flera konferenser, som anordnats externt. Ordförandemötet Under två dagar, den 6 och 7 maj 2006, träffades ett 50-tal föreningsordförande till Ordförandemöte på Sånga-Säby. Första dagen talade Anders Bylund och Annica Holmberg från Burson-Marsteller om påverkansarbete med sikte på kommande höstens allmänna val. Riktlinjer för en valkampanj drogs upp. Information om pågående utbildningsverksamhet gjordes EUFAMI:s utbildningsprogram, Prospect, handboken för själverfarna och anhöriga Upptäck vägen framåt, framtagen av Bristol-Myer- Squibb och Schizofreniförbundets egen ekonomihandbok för själverfarna Mer pengar över presenterades. De fem frågor som ställts till föreningarna, av en föreningsordförande, diskuterades. De finns dokumenterade i Phrenicus nr 2/2006 På söndag genomfördes mötets formella del med redogörelser för året 2005 och riktlinjer för det kommande året fastställdes. 12 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

13 Kongress 2007 Förbundsstyrelsen har upprättat årsredovisningen för år 2006, som skall läggas fram på kongressen den 13 maj. Revisorerna har avslutat sin granskning och upprättat en revisionsberättelse. Den innehåller inte några anmärkningar mot årsredovisningen eller förbundsstyrelsens förvaltning. Fullständig årsredovisning och revisionsberättelsen finns tillgänglig på kongressen och på kansliet. TEXT: Sture Andreasson Bokslutet 2006 Några kommentarer till bokslutet Det är ett underskottet på nära kronor som behöver förklaras. Vid budgeteringen fanns vetskap om två kommande arv och donationer, som rimligen borde inkomma till förbundet under året. Det rörde sig om minst kronor. Tyvärr uppstod förseningar under bouppteckning och försäljning av egendom. Arvet har dock i början av innevarande år inkommit till förbundets konto. Vidare beräknades vid budgeteringen, att flera läkemedelsföretag skulle vara intresserade av att ge bidrag till utbildningssatsningen Prospect med Det blev tyvärr inte så. Utbildningen genomfördes då med egna medel, eftersom EUFAMIprojektet Prospect anses som mycket viktigt och som ett utmärkt utbildningsprojekt. Foto: Foto: SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/

14 Kongress 2007 Färre motioner i år Motionsfloden har sinat betydligt i förhållande till förra kongressen. Då inkom 20-talet motioner. I år är det elva. Motionerna sorteras in efter policyprogrammets standardregler. Eller rättare sagt FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet. TEXT: Rakel Lundgren Ökad jämlikhet och delaktighet Under den första regeln Ökad jämlikhet och delaktighet insorteras en motion från IFS Stockholm och Stockholms län. Margit Tiberg yrkar att förbundet aktivt skall verka för adekvat upplysning om psykisk ohälsa genom kontakter med alla slag av media för att på så sätt mildra eller undanröja den stigmatisering, de som är drabbade och deras anhöriga får känna av. I motionen berättas det om grannar som inte törs gå ut och rasta hunden om de vet att i närheten finns en person som lider av svår psykiatrisk sjukdom. Förbundsstyrelsen svarar att man hela tiden arbetar med upplysning och information till både allmänhet och myndigheter. Det är märkligt att denna rädsla fortfarande har så stor makt över människorna. Det är tydligen mycket viktigt att förbundet inte förtröttas i sin ständigt pågående information och upplysning. Flest motioner, fyra stycken, samlas under regel 18 som har rubriken Handikapporganisationer Medicinsk vård och behandling Regel 2 Medicinsk vård och behandling är den regel som brukar samla de flesta motionerna. Men i år finns bara tre motioner under denna regel. IFS Småländska Höglandet har ingivit två motioner. I den ena motionen efterfrågar man mer av kognitiv beteendeterapi och att det utbildas fler terapeuter. I den andra Färre motioner har lämnats in till årets kongress. Foto: motionen vill man ha omprövning av diagnos och i den tredje motionen yrkar man på att förbundet verkar för ett systemskifte där biologi och psykologi tillmäts samma värde i behandlingsarbetet. I sitt svar hänvisar förbundsstyrelsen till Socialstyrelsens Kunskapsöversikt Vård och stöd till patienter med schizofreni. Där konstateras att de bästa behandlings-resultaten uppnås genom kombinerade behandlingsprogram som kan tillgodose behoven av antipsykosmedicinering, familjeintervention, kognitiva behandlingsinsatser och social träningsprogram. Ekonomisk och social trygghet Nästa motion faller under regel 8 Ekonomisk och social trygghet. Motionären Khai Chau, IFSAP Eskilstuna yrkar på att personer med psykiska funktionshinder och handikapp skall ha samma rätt till Handikappersättning som 14 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

15 Kongress 2007 personer med fysiska handikapp. I sitt svar hänvisar förbundsstyrelsen till Nationella Psykiatrisamordningen, som bland annat föreslår att personer med kognitiva funktionsnedsättningar ska ingå i de grupper som har rätt till handikappersättning. Lagstiftning Regel 15 handlar om Lagstiftning. Två motioner, en från Margit Tiberg IFS Sollentuna och en från Doris Wårdell IFS Småländska höglandet tar upp sekretesslagen. I sitt svar pläderar förbundsstyrelsen för att förebygga att sekretesslagen står i vägen när någon insjuknar och inte har sjukdomsinsikt. Man föreslår att man upprättar ett nätverkskontrakt mellan olika parter som kan vara inblandade. uppdateras och anpassas för ökad tillgänglighet oavsett funktionshinder och att det skall finnas ett diskussionsforum för medlemmar och besökare. I en motion från Torbjörn Zadig med flera yrkas att Schizofreniförbundet utökar hemsidan med en virtuell mötesplats dels med ett medlemsforum och dels med sidor som följer forsknings- och Val alber berednin edningen ens förslag till kon ongr gressen sen 2007 Valberedningen föreslår omval av samtliga ordinarie ledamöter i styrelsen. Alla vill f ortsätta förbundets arbete för att förbättra tillvaron för personer med schizofreni och liknande psykoser. På ersättarplatserna föreslås nyval av två kvinnor och en man. De representerar de stora medlemsregionerna i Skåne, Stockholms län och Norrland. FÖRBUNDSSTYRELSEN utvecklingsarbete. Man föreslår också en tjänst som redaktör för hemsidan. Förbundsstyrelsen är medveten om att hemsidan behöver en rejäl ansiktslyftning och arbetar för fullt med att planera innehåll och att lösa finansieringen. Offerter har tagits in från flera leverantörer. Handikapporganisationer Inte mindre än fyra motioner samlas under regel 18 Handikapporganisationer. Den första, som kommer från IFS/Centrala Stockholm, vill att förbundet skall undersöka möjligheterna att söka pengar från Svenska Spel. I en del andra länder får handikapprörelsen bidrag från spelverksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår också att man skall arbeta för att staten skall avsätta medel till handikapporganisationer. De tre återstående motionerna handlar om medlemstidningen Phrenicus och hemsidan. Birgitta Sjögren Öhlund yrkar att Phrenicus skall ha en debatt och insändarsida och att artiklar skall spegla erfarenheterna i föreningarna. Förbundsstyrelsen svarar att i princip allt material, som inkommit från föreningar och enskilda medlemmar har publicerats. Trots uppmaningar genom åren har inte speciellt mycket kommit in till redaktionen. I varje utgåva finns minst ett repotage från någon verksamhet med anknytning till någon förening. Birgitta Sjögren Öhlund motionerar också om förbundets hemsida att den skall Ordinarie ledamöter Förbundsordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande Ledamöter Ersättare REVISORER Förste ordinarie Andre ordinarie Förste ersättare Andre ersättare Rakel Lundgren, Arbrå, omval Barbro Benjaminsson, Göteborg, omval Birgitta Andersson, Norrköping, omval Sture Andreasson, Kungsbacka, omval Bo Ekelund, Göteborg, omval Ulla Elfving-Ekström, Stockholm, omval Per Lidwall, Falun, omval Inger Nilsson, Karlstad, omval Per Torell, Lund, omval Göta Malm, Södertälje, nyval Lise-Lotte Nilsson, Malmö, nyval Kurt Kjell, Piteå/Luleå, nyval BDO Feinstein Revision AB, Tomas Näsfeldt, omval Klas Cederwall, Vallentuna, nyval BDO Feinstein Revision AB Jan Nyström, omval Anna-Brita Lövgren, Lund, nyval SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/

16 ADRESS ADRESS ADRESS Kongressprogram lördagen den 12 maj REGISTRERING Kongressprogram söndagen den 13 maj MORGONSAMLING (FRIVILLIG) KONGRESSEN ÖPPNAS Förbundsordförande Rakel Lundgren SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 20 ÅR Gästernas hälsningar Rakel Lundgren, förbundsordförande Lennart Lundin, psykolog, hedersordförande Barbro Benjaminsson, vice ordförande Margarethe Weckman, ordförande, IFS Stockholm och Stockholms län FÖRHANDLINGAR AJOURNERING FÖR KAFFEPAUS FÖRHANDLINGAR ÅTERUPPTAS Schizofreniförbundets verksamhetsberättelse Rakel Lundgren, förbundsordförande introducerar AJOURNERING FÖR LUNCH KAFFE FÖRHANDLINGAR ÅTERUPPTAS ARVET EFTER NATIONELL PSYKIATRISAMORDNING Anders Printz, Socialstyrelsens NU-projekt Rakel Lundgren, förbundsordförande ORDFÖRANDE HAR ORDET AVSLUTNING LUNCH AMBITION OCH ANSVAR ENLIGT SCHIZOFRENIFÖRBUNDET Schizofreniförbundet om Nationell Psykiatrisamordnings slutbetänkande Rakel Lundgren, förbundsordförande FRISK OCH SEN DÅ? Inledning: Kristoffer Järbel, Erfarenhetsgruppen Föredrag: Beatrice Carleson, Nirmalie Carlsson, Anita Fröland, Olle Lundgren SEMINARIER, FÖRSTA SERIEN SEMINIARIE I Om schizofreni, remission och kognitiva funktionshinder, Lennart Lundin, leg. psykolog SEMINARIE II o o o o Målinriktade aktiviteter. Ulla Elfving Ekström, IFS Centrala Stockholm berättar om verksamheten Steg för Steg. Hemma och hemlikt. Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg berättar om Kombo och boendets betydelse för personer med psykiska funktionshinder Värmen kommer inifrån. Birgitta Andersson, IFS Norrköping berättar om Tullhusets verksamhet Mest av allt vill vi ha ett arbete. Kurt Kjell, IFS Piteå om enkätundersökning bland själverfarna i Piteå SEMINARIE III Rehabilitering, livssituation och livsvillkor för personer med psykisk sjukdom Seminarie IV Vad händer i kroppen? Vad säger forskningen om viktökning och somatiska sjukdomar hos personer med allvarlig och långvarig psykisk sjukdom? Urban Ösby, med.dr KAFFE & FRUKT SEMINARIER ANDRA SERIEN, lika som den första omgången AVSLUTNING, Förbundsordförande Rakel Lundgren BANKETT, 20-ÅRS JUBILEUM Ove S. Ohlssons stipendium delas ut 16 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 2/2007

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

, S NUMMER 4 DECEMBER 2006. Läkarbrist ger lång väntan på vård. Psykiatrisamordnaren kräver mer pengar till psykiatrin

, S NUMMER 4 DECEMBER 2006. Läkarbrist ger lång väntan på vård. Psykiatrisamordnaren kräver mer pengar till psykiatrin PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 4 DECEMBER 2006 Läkarbrist ger lång väntan på vård Psykiatrisamordnaren

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 för IFS, Intresseföreningen för Schizofreni i Lund organisationsnummer 845 002-0105 Redovisad vid årsmötet den 26 februari 2013 Vårt verksamhetsområde omfattar följande kommuner:

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009

PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009 PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009 PHRENICUS, 2/ 2009 1 inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet.

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Verksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010

Verksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010 Verksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010 Medlemsmöten 7 st. Årsmöte 3 februari på restaurang Korfu med en subventionerad middag. 22 april med Anders Milton o Ing Marie Wieselgren de talade om Miltonutredningen,

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Årsmötet hölls i Studiefrämjandets lokal Kronohallen i Falun den 15 mars. Mötet avslutades med att Ida Otterholm berättade om hur det är att leva med ett barn med NPF-diagnos.

Läs mer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Stadgar för ProLiv Kronoberg 2010-03-01 1 Stadgar för ProLiv Kronoberg 1. Namn Föreningens namn är ProLiv Kronoberg - patientföreningen för prostatacancer i Kronobergs län - med registrerat säte i Växjö kommun. Patientföreningen är

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

PHRENICUS. Familjen i fokus på EUFAMI:s fjärde europeiska kongress. Mässa i Gävle ökade kunskapen om psykiatrisk sjukdom

PHRENICUS. Familjen i fokus på EUFAMI:s fjärde europeiska kongress. Mässa i Gävle ökade kunskapen om psykiatrisk sjukdom PHRENICUS EN TIDNING TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 3 OKTOBER 2007 Familjen i fokus på EUFAMI:s fjärde europeiska

Läs mer

Demensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Demensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Demensförbundet 2009-02-06 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor 1 Namn Föreningens namn är Prostatacancerföreningen Viktor, en patientförening i Blekinge med registrerat säte i Karlskrona kommun. Patientföreningen är en ideell

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Stadgar för ProLiv Kronoberg 1 Stadgar för ProLiv Kronoberg 1 Namn Föreningens namn är ProLiv Kronoberg en patientförening med registrerat säte i Växjö kommun. Patientföreningen är en ideell förening med eget organisationsnummer som

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Briljanta förslag och bortglömda problem

Briljanta förslag och bortglömda problem Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH Nätverket för brukar-, anhörig- och patientorganisationer inom psykiatriområdet inbjuder till ett öppet möte om förslagen från Nationell psykiatrisamordning

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2010

VERKSAMHETSPLAN 2010 VERKSAMHETSPLAN 2010 Enligt styrelsebeslut 2010-02-05 1(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitelrubrik Sid nr FRAMSIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRENINGENS SYFTE OCH MÅL 3 ORGANISATION 3 EKONOMI 4 KOMMITTÉERNA

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

PROTOKOLL från ÅRSMÖTE mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall

PROTOKOLL från ÅRSMÖTE mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall PROTOKOLL från ÅRSMÖTE 2013 21 mars på Metropols Konferenscenter, Sundsvall Närvarande: 80-talet röstberättigade medlemmar. 1 Årsmötets öppnande Ordföranden Sture Henningsohn hälsade alla välkomna. Sture

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans

Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans 1 För dig som upplevt depression, mani eller växlande perioder - och för närstående Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans Innehåll Inledning... 2 Styrelse... 2 Årsmötet 2014... 2 Administration...

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Till FN-föreningar och FN-distrikt 9 januari 2015 Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Svenska FN-förbundets kongress kommer att äga rum i Göteborg den 13-14 juni 2015. Vi ser fram emot att

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen

Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Det är väldigt viktigt att alla i Unionen drar åt samma håll för att det vi gör ska få maximal genomslagskraft ute

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Nästan i alla Europeiska länder finns krigsbarnsorganisationer från andra världskriget.

Nästan i alla Europeiska länder finns krigsbarnsorganisationer från andra världskriget. Riksförbundet Finska Krigsbarn (RFK) är ett ideellt, religiöst och partipolitiskt obundet förbund för finska krigsbarn, deras familjer och andra intresserade. RFK samordnar och stöder lokalföreningarna,

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Carin Mellberg Rita Carlsson Ann-Britt Sundström Mikael Svedberg Daniel Jönsson Elin Vesterlund

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter.

Stadgar för. Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. 1 Stadgar för Demensförbundet - Riksförbundet för demenssjukas rättigheter. Antagna vid förbundsmöte 17 april 1988, med ändringar gjorda vid extra förbundsmöte den 27 maj 1989, vid förbundsmöten den 18

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa 1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens

Läs mer

senast den 4 september 2006

senast den 4 september 2006 Till Sunda Takters medlemmar Härmed kallas du till årsmöte med STs idrottsförening SUNDA TAKTER Torsdagen den 7 septemberl 2006 kl 14.00 i Lönnkrogen. Vi bjuder även på lite att äta därför är det viktigt

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter. Vice ordf Carin Mellberg Carina Burman Ann-Britt Sundström Jan-Erik Nordlund Daniel Jönsson Anita Edström

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter. Vice ordf Carin Mellberg Carina Burman Ann-Britt Sundström Jan-Erik Nordlund Daniel Jönsson Anita Edström FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Carin Mellberg Carina Burman Ann-Britt Sundström Jan-Erik Nordlund Daniel Jönsson Anita Edström

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Till riksorganisationer som är medlemmar i Svenska FN-förbundet 9 januari 2015 Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Svenska FN-förbundet består av anslutna riksorganisationer, FN-föreningar

Läs mer

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 22 förbund och närmare 30 deltagare. Gemensam valstrategi Handikappförbundens kongress fastställde en gemensam valstrategi med ambitionen att alla medlemsförbund

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala

Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Styrelsen: Ordförande Ann Louise Carleson, Vice ordförande Titti Lindholm, Sekreterare Birgitta Johnsen, Kassör o redaktör för medlemsbladet Emma Carleson, Hemsidan

Läs mer

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE PROTOKOLL från ÅRSMÖTE 2016 i PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE Tid: Lördagen den 12 mars 2016, klockan 12.00 15.00 Plats: Närvarande: Föreläsningssalen, R64, Karolinska sjukhuset, Huddinge Enligt närvarolista

Läs mer

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv NSPH ett dynamiskt nätverk NSPH är ett nätverk av 13 patient-, brukaroch anhörigorganisationer inom psykiatrin. Vi delar ett antal grundläggande

Läs mer

Kongressen 2013. Kongresscirkulär nr 2/2 2013 Så gick det till på kongressen

Kongressen 2013. Kongresscirkulär nr 2/2 2013 Så gick det till på kongressen Kongressen 2013 Kongresscirkulär nr 2/2 2013 Så gick det till på kongressen Kongressen 2013 Så gick det till Tack vare den ideella kraft som finns ute i landet är förbundet en utav de största patientorganisationerna

Läs mer

Herrgården, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.

Herrgården, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Sammanträdesplats Närvarande Herrgården, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping. Ledamöter Arne Johansson, ordf E län Boel Andersson Gäre F län Stig Berg Pk 3 Per Carlsson Pk 4 Claes Hallert E län, 6-15 Lars Ivar

Läs mer

Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala

Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala Hoppas ni alla har haft en skön sommar så att ni är laddade inför hösten! IFS ska med samarrangemang med Regionförbundet och NSPH starta ett projekt efter att vi

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Socialdepartementet

Socialdepartementet 2017-05-17 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå

Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå 20/38 Plats Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå Beslutande Övriga deltagare Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors, (s), Luleå Henning Åhman, (s) Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm Stadgar för Unga Rörelsehindrade Stockholm Fastställd på årsmöte 12 april 2014 1 Uppstart av region mom 1: Förbundsstyrelsen (FS) godkänner bildandet av en ny region. En ansökan skicks till FS. Den ska

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping 20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping Flyktingmedicinskt centrum (FMC):s historia har påverkats

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer