TAR ELMARKNADEN SKADA AV MYCKET HÖGA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TAR ELMARKNADEN SKADA AV MYCKET HÖGA"

Transkript

1 TAR ELMARKNADEN SKADA AV MYCKET HÖGA PRISER I SAMBAND MED EFFEKTTOPPAR? EME Analys HB Holländargatan 23 SE STOCKHOLM SVERIGE Fax: E-post:

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning och syfte Bakgrund och begreppsintroduktion Utvecklingen sedan Centrala begrepp Elspot Eltermin Contracts for Differences Bilaterala terminsmarknaden Risker i kraftmarknaden Prisområdesdifferenser Profilkostnader Kostnader för balanskraft Volymrisker Avkortning av bud på Elspot Marknadsaktörernas åsikter risker och möjligheter Prisscenarier Balansansvariga företag utan egen produktion Kraftföretag Kunder Andra aktörer mäklare, portföljförvaltare etc Slutsatser...33 Bilagor 2

3 1 Sammanfattning Frågeställningen i denna utredning är om elmarknaden med dess leverantörer och kunder tar skada av höga eller mycket höga priser i samband med effekttoppar. I samband med detta arbete har tre kraftföretag, sex elsäljare utan eller med liten egen kraftproduktion, tre slutkunder samt två finansiella aktörer besökts. Syftet med besöken har varit att diskutera deras syn på hur dagens elmarknad klarar effektproblematiken, och hur deras situation ser ut vid pristoppar i samband med effekttoppar. Elsäljare utan egen produktion Den samlade uppfattningen är att denna grupp har en betydligt högre riskexponering än de skulle vilja ha. En orsak uppges vara att det idag saknas bra prissäkringsprodukter på marknaden. Konkurrensen på marknaden tvingar också företagen att tacka nej till kostsamma försäkringslösninger. De pekar här på att det finns regler på marknaden som inte är konkurrensneutrala utan gynnar kraftföretagens elhandelsverksamhet. Det gäller t.ex. reglerna för avkortning av bud på Nord Pool vid bristsituationer och prissättningen på balanskraft. Det stora problemet för denna grupp är de risker som det i dag inte går att försäkra sig mot. Det handlar om balanskraftrisker och risker för höga priser som sammanfaller i tiden med ovanligt hög försäljning. Både elhandlarna själva och andra aktörer som besökts är oroliga för att antalet elhandlare utan egen produktion kommer att lida stor ekonomisk skada vid nästa höga pristopp och riskerar att försvinna från marknaden. Kraftföretag För kraftföretagen som koncerner innebär inte höga och volatila priser något problem. De risker som elhandelsbolaget i koncernen upplever balanseras ut av de fördelar kraftproduktionsbolaget ser. Koncernen har således en automatisk riskhantering på koncernnivå. Det är en förklaring till att marknaden för vissa typer av prissäkringsprodukter är så tunn. För att kostnader och intäkter skall hamna på rätt bolag sker i vissa bolag en intern handel med olika typer av skräddarsydda prissäkringsprodukter. Kunder För elintensiva industrikunder kan volatila priser innebära en fördel. De har ofta en jämn icke temperaturberoende förbrukning. Deras förbrukning kan med god precision prissäkras med hjälp av s.k. grundkraftterminer där likviditeten är god. Ofta har dessa företag också möjlighet att tillfälligt dra ner på förbrukningen när priserna är extremt höga. Efterfrågeåtgärder blir då en möjlighet för att tjäna pengar snarare än något man gör för att minska sin riskexponering. För övriga kunder är elpriset en relativt liten del av den totala budgeten varför tillfälliga prisspikar inte hotar ekonomin. Finansiella aktörer Så långt som möjligt vill dessa företag att marknaden skall utvecklas utan statlig inblandning. Grundsynen är att de produkter som aktörerna efterfrågar kommer att finnas. Någon oro för 3

4 att priserna på Elspot skall bli höga uttrycktes inte detta ses i stället som en intressant affärsmöjlighet. Slutsatser Sammantaget är EME Analys slutsats att de allra flesta av marknadens aktörer är beredda att acceptera höga och volatila priser i samband med effekttoppar. Det måste dock finnas möjligheter för elsäljarna utan egen produktion att hantera sina volymrisker. Ett finansiellt instrument som samtliga aktörer menar kan fylla denna funktion är timavräknade köpoptioner. En sådan produkt är också lösningen för de producenter som vill få en fast intäkt för att täcka kostnader för befintliga eller nya reservkraftverk, och för elanvändare som vill ha en fast intäkt för åtgärder på efterfrågesidan. Elsäljare utan egen produktion har starkt bidragit till att priserna ut till slutkunder har sjunkit sedan avregleringen inleddes Dessa företag är således en stor betydelse för konkurrensen på slutkundsmarknaden. Den hårda konkurrensen har dock bidragit till att elsäljarnas ekonomiska utrymme att teckna dyra försäkringar inte varit så stort. Om volymriskerna kan hanteras på ett bra sätt återstår att genomföra åtgärder som reducerar de balansansvarigas risker för höga balanskraftkostnader i samband med effektbrist. Detta gäller särskilt i en eventuell situation med avkortning av buden på Elspot. Ett problem är att aktörerna sannolikt inte kommer att agera tillräckligt kraftfullt för att minska sina risker förrän det är för sent, d v s när nästa höga pristopp redan inträffat. Detta talar för någon form av fortsatt övergångslösning. Att utforma en sådan övergångslösning utan att minska aktörernas intresse av att vidta önskvärda åtgärder är en utmaning. De flesta aktörerna anser att efterfrågesidan kommer att ha stor betydelse för både effektbalansen och prisbildningen i framtiden. Av särskild vikt är därför att stimulera åtgärder på efterfrågesidan under en eventuell övergångslösningen. 4

5 2 Inledning och syfte Till skillnad från situationen före 1996 finns det inga kapacitetselement i dagens elpriser för att täcka kapitalkostnaderna för produktionskapaciteten. Dessa ska istället täckas av energipriser som genomsnittligt är så höga att företagen får ersättning även för kapitalkostnaderna. Än så länge har dock de genomsnittliga energipriserna varit så låga att inte ens existerande kapacitet har kunnat bibehållas. Under slutet av 90-talet lades ca MW svenska reservkraftverk (framförallt oljekondens och gasturbiner) i malpåse. Effektbalansen blev mer ansträngd, och priserna högre och allt mer volatila. Detta har bidragit till att en effektreserv på MW har upphandlats, framförallt genom att kraftverken ovan tagits ur malpåse. Det är dock viktigt att peka på att dessa kraftverk inte gjorts startklara av kommersiella skäl, utan har finansierats kollektivt som en övergångslösning. Denna effektkapacitet utnyttjas för närvarande på ett sådant sätt att pristoppar delvis dämpas. Motivet till att införa mekanismer för att dämpa priset är en rädsla för att marknadens aktörer ekonomiskt inte klarar de pristoppar som kan uppkomma. En helt opåverkad prisbildning har ibland liknats med ett stålbad. En kritik som har riktats mot den nuvarande lösningen är att de normala marknadsmekanismerna sätts ur spel. Marknadspriserna bli kanske inte tillräckligt höga för att locka fram ett tillräckligt stort utbud och/eller en tillräckligt låg förbrukning så att balans uppstår även vid de mest ansträngda effektsituationerna. Syftet med denna studie är att göra en samhällsekonomisk analys för att värdera vikten av att genomföra mekanismer med syfte att dämpa prissvängningar i elpriset jämfört med en stålbadslösning. Utgångspunkten är om elmarknaden med dess leverantörer och kunder tar skada av höga eller mycket höga priser vid effektbristsituationer. För att kunna svara på den frågan måste man ta hänsyn till i vilken utsträckning aktörerna försäkrar sig mot olika risker, och hur de kan komma att göra det i framtiden. För att kunna försäkra sig mot olika risker måste adekvata försäkringsprodukter finnas, eller kunna växa fram. I så fall föreligger åtminstone en möjlighet för marknadens aktörer att försäkra sig mot risken. Om de sedan väljer att inte göra det är det antingen en medveten risktagning eller, i värsta fall, något som blir resultatet av bristande kunskap. För att det ska vara lönsamt att erbjuda en försäkringslösning e d måste det finnas en efterfråga. En viktig fråga blir därför om efterfrågan på försäkringsprodukter mot framtida pristoppar kommer att etableras innan pristopparna är ett faktum eller om efterfrågan kommer först när företag redan slagits ut. Detta aktualiserar frågan om en övergångsperiod mot successivt högre priser som alternativ till en permanent mekanism som dämpar elpriserna. 5

6 3 Bakgrund och begreppsintroduktion 3.1 Utvecklingen sedan 1996 De svenska kraftföretagen har en mix av olika typer av kraftverk. Deras baskraftverk med låga rörliga kostnader - går i princip oavsett läget på kraftmarknaden. De har också reglerbara kraftverk, främst vattenkraftverk, som kan producera mer under dyra tidpunkter. Dygnsreglering täcker in förbrukningstoppar under dagtid, då priserna är högre än under nätter och helger. Kraftföretagen kan välja mellan att köra dessa kraftverk mot spotpriserna, eller låta dem delta i balansregleringen. Därutöver har kraftföretagen i olika stor utsträckning även reservkraftverk. Det är dessa baskraftverk, reglerkraftverk och reservkraftverk som tillsammans med efterfrågeanpassningar och eventuell import i princip ska säkerställa att det totala behovet av el i Sverige ska kunna tillfredställas, timme för timme. Detta ska även gälla torra år, och under förbrukningstoppar under det kallaste dygnet. När elmarknaden avreglerades förelåg en betydande överkapacitet. Tidigare hade kraftföretagen haft krav på tillräcklig leveransförmåga för att få delta i samkörningen. Kostnaderna för detta, i form av kapitalkostnader för reservkraftverk, kunde de övervältra på sina kunder i kraft av sin monopolställning. Det var faktiskt så att ju större överkapacitet, desto lugnare var situationen för kraftföretagen. Under de första åren efter avregleringen varierade priserna mycket mellan de olika åren. Torråret 1996 låg de genomsnittliga spotpriserna på 26 öre/kwh medan de låg på öre/kwh under exempelvis våtåren 1998 och Sådana långsiktiga prissvängningar hade aktörerna relativt lätt att prissäkra sig mot genom att teckna grundkraftterminer mot systempriser. För de svenska kraftföretagen blev situationen år 1996 tillfredställande eftersom torråret medförde ungefär lika höga kraftpriser på kraftbörsen som priserna till kunder var innan avregleringen. Med normal vattentillrinning skulle dock priserna på kraftbörsen blivit väsentligt lägre. En körning med kraftbalansmodellen Power Model (PoMo) ger ett årsmedelpris på 14 öre/kwh för år Då har EME Analys antagit att nederbörden skulle blivit normal istället för den extrema torka som verkligen blev fallet. I övrigt har EME Analys räknat med de verkliga förhållanden som rådde år PoMos beräknade veckopriser framgår av den gröna linjen. Den röda linjen visar de verkliga veckomedelpriserna på spotmarknaden (systempriser). 6

7 Bild 1 Kraftbalanskörning med PoMo för år 1996 med normal vattentillrinning samt verkliga spotpriser 400 Price Forecast Mean Average Elspot Week no. De följande våtåren, och en mycket väl fungerande konkurrensmarknad på kraft ledde till att kraftföretagen hade stora kostnader för reservkapacitet som inte behövdes fullt ut, och som kraftföregen inte fick betalt för. Nord Pools priser på öre/kwh kan jämföras med rörliga och halvfasta kostnader för kärnkraften på öre/kwh. Enbart rörliga kostnader för oljekondenskraftverk låg från 15 till över 50 öre/kwh beroende på oljepriser, verkningsgrad, miljökrav etc. Priserna till slutkunder sjönk. Till stor del berodde detta på att nya balansansvariga, utan egen produktion, kunde träda in på marknaden. De kunde köpa billig kraft på Nord Pools kraftbörs och sälja den vidare till olika slutkunder. Kunderna lockades också av att dessa nya aktörer ofta presenterade en mer transparent prissättning än vad de varit vana vid från sina tidigare kraftleverantörer. Dessa nya aktörer behövde inte ha någon täckning för några kapitalkostnader för reservkraftverk. Detta medförde att de kunde erbjuda slutkunderna mycket låga påslag ovanpå Nord Pools priser. Förutom kostnader för administration, avgifter etc måste påslagen även täcka riskerna som är förknippade med leverans till slutkund. Med små skillnader mellan dagoch natt/helgpriser, små prisområdesdifferenser, en relativt lugn balanskraftmarknad behövde inte riskpåslaget vara så högt. Alltfler nya aktörer utan egen produktion gick in och tog balansansvar. Under avregleringens första år vann de alltfler kunder på bekostnad av de etablerade kraftföretagen. Kraftföretagen fick i motsvarande grad lägre försäljningsintäkter i takt med att avtal med slutkunder och återförsäljare löpte ut och skulle ersättas med nya konkurrensupphandlingar. Priserna till slutkunder sjönk från drygt 25 öre/kwh före avregleringen till under 15 öre/kwh på några år 1. Detta var ingen långsiktigt hållbar situation för kraftföretagen. De fick endast betalt för alla sina kostnader om det var tillräckligt torra år. Vid normal vattentillrinning skulle i och för sig 1 Detta motsvarade en omfördelning på ca 10 miljarder kr per år, till kraftföretagens nackdel. 7

8 inte priserna ha blivit så låga som öre/kwh, men ändå inte alls så höga att de hade täckt alla kostnader. Konsekvensen blev att kraftföretagen mot slutet av 90-talet lade alltmer reservkraftverk i malpåse. Tillsammans med avvecklingen av basproduktionen i Barsebäck 1 (politiskt beslut som omfattade 600 MW) togs drygt totalt MW bort. Målet var att minska kostnaderna. Samtidigt växte förbrukningen, och därmed bl a effektbehovet under kalla vinterdagar. Resultatet blev att den tidigare överkapaciteten till största delen har försvunnit. Detta har i sin tur bidragit till att prisvolatiliteten har ökat de sista åren. Ibland har även andra faktorer bidragit till volatilare priser; t ex nedreglering av svensk kärnkraft under det extrema våtåret Kraftföretagen började få en bättre situation med högre genomsnittspriser, och riktigt höga priser under vissa perioder framförallt under kalla vinterdagar. Om de nya balansansvariga företagen hade en konkurrensfördel under avregleringens första år, börjar nu pendeln svänga tillbaka, och ge kraftföretagen en konkurrenskraftig position. De volatila priserna medför ökade risker för balansansvariga utan, eller med liten, egen produktion. De senaste åren har antalet balansansvariga minskat p g a detta och många är oroade över att denna utveckling kan fortsätta. 3.2 Centrala begrepp Systempris på Nord Pools elspotmarknad; Det pris som skapar jämvikt mellan allt utbud och all efterfrågan på den nordiska spotmarknaden, utan hänsyn till eventuella flaskhalsproblem i det nordiska elnätet Områdespris på Nord Pools elspotmarknad; När det föreligger några flaskhalsproblem i det nordiska elsystemet kan det bli olika priser i sex fördefinierade områden (Sverige, Finland, Sydnorge, Nordnorge, Västdanmark och Östdanmark). Grudkrafttermin på Nord Pools terminsmarknad; Finansiellt kontrakt som används för att säkra sig mot variationer i systempriset. Ett terminskontrakt gäller för en viss effekt och en under viss tidsperiod Contracts for Differences (CfD). Finansiella kontrakt som används för att säkra sig prisområdesdifferenser mellan ett prisområde och systempriserna. Noteras på Nord Pool sedan år Bilaterala marknaden; Handel i finansiella prissäkringskontra utanför Nord Pool Elspot På Nord Pool Elspot definieras det s k systempriset som det pris som skapar jämvikt mellan allt utbud och all efterfrågan på den nordiska kraftmarknaden, utan hänsyn till eventuella flaskhalsproblem i det nordiska elnätet. Eftersom alla aktörer i hela Norden kan delta på denna marknad blir likviditeten god. När det inte föreligger några flaskhalsar blir spotpriset lika med detta systempris i hela den nordiska marknaden. 8

9 3.2.2 Eltermin På Nord Pool Eltermin kan alla aktörer säkra sig mot variationer i systempriset via s k grundkraftterminer. Ett terminskontrakt gäller för en viss effekt och en under viss tidsperiod. På Nord Pool avräknas dessa kontrakt finansiellt mot systempriserna på Elspot. Detta innebär att säjaren får betala till köparen för de timmar då systempriserna överstiger terminspriset, och att köparen får betala till säljaren för övriga timmar. Detta terminspris bestäms av utbud och efterfrågan på terminsmarknaden och varierar ständigt beroende på ny information om magasinstillgångar, väderprognoser, m.m. Bild 2 Finansiell avräkning av termin Överenskommet pris Säljaren betalar Köparen betalar Spotpris Vid höga priser får säljaren en räkning Vid låga priser får köparen räkning På Eltermin kan man handla dagkraftterminer t o m näst-nästa söndag och veckoterminer för de närmaste 5-8 veckorna. Därefter handlar man i upptill 12 st s k blockterminer, som vardera består av 4 st veckor (det går 13 st block på ett år). Säsongsterminerna Vinter1 (januari t o m april), Sommar (maj t o m september) och Vinter 2 (oktober t o m december) går i dagsläget att handla t o m Vinter2 för år 2004 (V2-04). Nu går det också att handla med årsterminer (januari t o m december) för åren Contracts for Differences Flaskhalsar i överföringssystemet innebär ibland att t ex Sverigepriserna inte sammanfaller med systempriserna. Detta innebär att en prissäkring med en grundkrafttermin på Eltermin, som alltid avräknas mot systempriser, inte ger en perfekt prisförsäkring för en aktör som köper eller säljer sin fysiska kraft till priserna på Elspot, prisområde Sverige. En köpare riskerar t ex att få köpa dyr spotkraft från prisområde Sverige medan grundkraftterminen ger en mindre kreditering p g a relativt lågt systempris. På Nord Pool går det sedan år 2000 att handla s k Contracts for Differences (CfD). Detta är kontrakt som tar bort prisområdesrisker, t ex att priserna i prisområde Sverige avviker från systempriserna. 9

10 En köpare av ett CfD-kontrakt får betalt av säljaren för timmar då priserna på Elspot är högre i ett prisområde (t ex Sverige) än systempriserna medan han får betala säljaren då priserna är lägre i ett prisområde än systempriserna. CfD-kontrakt finns noterade för de nästkommande säsongerna samt för nästkommande helår. De finns för varje möjligt prisområde i den nordiska elmarknaden med undantag för Nordnorge. Detta uppdelning bidrar till att likviditeten är mycket mindre jämfört med handeln med grundkraftterminer Bilaterala terminsmarknaden På den bilaterala marknaden går det bl a att handla längre terminskontrakt, t ex 5-, 10- och 20- årskontrakt. Dessa avräknas mot priserna på Elspot. Bilaterala kontrakt som finns på Eltermin prissätts utifrån rådande priser på Eltermin. Nord Pool utgår således referenspriserna för all krafthandel i Norden. På den bilaterala marknaden handlas olika kraftterminer som avräknas mot t ex prisområde Sverige på Elspot. Det handlas också en mängd s k designade produkter så som t ex dagkraftterminer 3.3 Risker i kraftmarknaden Prisområdesdifferenser Prisområdesdifferenserna har oftast varit till Sveriges fördel (lägre Sverigepriser än systempriser) men år 2000 fick vi en betydande prisskillnad till Sveriges nackdel. Tabellen nedan visar prisskillnaderna mellan Sverige- och systempriser åren Den visar också att osäkerheten i prisområdesdifferensen ökat standardavvikelsen visar en ökande trend. Standardavvikelsen i figuren är uträknad på årsbasis. 10

11 Bild 3 Prisområdesrisker för balansansvariga, Sverigepriser mot systempriser Standardavvikelse 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Prisområdesrisker för BA STOSEK - SYSSEK Standardavvikelse Medelskillnad 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Medelskillnad 10,0 0,00-2,00 0, ,00 En anledning till de stora prisskillnaderna år 2000 var pristoppen den 24 januari 2000 som också starkt bidrog till en ökning av standardavvikelsen. P g a flaskhalsproblem kring Osloområdet begränsade Statnett den norska exporten till Sverige. De svenska priserna kom upp till 1000 kr/mwh som genomsnitt, med pristoppar på drygt 4000 kr/mwh. Oslo-priserna blev dock inte högre än normalt, och låg kring 150 kr/mwh. Systempriserna blev inte högre än drygt 400 kr/mwh som genomsnitt, trots att Finland och Danmark hade lika höga priser som Sverige. Anledningen är att Norge har en stor betydelse för systempriserna i hela Norden jämfört med prisområdena Sverige, Finland, Västdanmark och Östdanmark. Vid denna tidpunkt var de flesta aktörer enbart prissäkrade mot systempriser, och många kontrakt mot slutkunder relaterades till priset på Eltermins terminer, som alltid avräknas mot systempriset på Elspot. Prisskillnaden mellan Sverige- och systempriser gjorde att elsäljare eller slutkunder förlorade ca 600 kr/mwh den 24 januari Detta motsvarar 2 kr/mwh på årsbasis för kunder med jämn förbrukningsprofil. Detta motsvarade hela det påslag ibland mer, ibland mindre - som elsäljare tog ut från kunderna vid denna tidpunkt. För kraftproducenter hade prisområdesdifferensen en motsvarande positiv effekt. Risken för sådana flaskhalsproblem var inte oförutsedd av många marknadsaktörer. Ändå hade de inte säkrat sig mot denna risk. 11

12 Under en stor del av år 2000 var det fortsatta prisområdesdifferenser till svenska elsäljares och slutkunders nackdel. Det stora överskottet av vatten i Norge medförde att norska kraftföretag inte kunde exportera så mycket som de önskade p g a flaskhalsproblem. Prisskillnaden mellan Sverige- och systempriser blev kr/mwh, räknat på årsbasis. Tillsammans med prisskillnaden den 24 januari blev den genomsnittliga prisdifferensen mellan Sverige och systempriser 12,5 kr/mwh för hela år 2000, räknat på en helt jämn profil över året (grundkraft). Handeln med CfD tog fart under år 2000, då priserna var höga för svenska elsäljare och slutkunder. T ex gjorde många svenska aktörer prissäkringar för år 2002 till relativt höga kostnader, trots att den största delen av det norska vattenöverskottet vid den tidpunkten kunde förväntas vara avbetat. I år, då situationen varit mer normal och priserna på CfD varit lägre än år 2000, är dock efterfrågan på dessa försäkringsprodukter lägre Profilkostnader Många slutkunder har en högre förbrukning under dagtid än under nätter och helger. Dessa förbrukningstoppar sammanfaller normalt med högre kraftpriser än under nätter och helger. Detta brukar benämnas profilkostnader. Exempel profilkostnad En elleverantörs kunder har en snittförbrukning på 130 MW under 50% av tiden (dagtid) och en snittförbrukning på 70 MW under resterade 50% (natt- och helgtimmar). Spotpriserna blir 240 kr/mwh under dagtid och 160 kr/mwh under natt och helg. Snittkostnaden för denna leverantör blir 212 kr/mwh[(130* *160)/2]. Motsvarande kostnad med en helt jämn förbrukning blir 200 kr/mwh, d v s profilkostnaden blir 12 kr/mwh. Storleken på profilkostnaden beror på hur dagpriserna utvecklas i förhållande till natt/helgpriserna. Mot denna risk finns i dag inga prissäkringskontrakt på Nord Pool. En aktör som enbart prissäkrar sig med grundkraftterminer (motsvarande medeleffekten under hela kontraktsperioden) kommer att vara undersäkrad under dagtid, men översäkrad under nätter och helger. Perfekt prissäkring skulle uppnås först om elsäljaren tecknar grundkrafttermin på 70 MW och s.k. dagkrafttermin för 50 MW. Nord Pool hade tidigare handel i dagkraftterminer men upphörde med detta p g a för låg omsättning. Dagkraftterminer handlas i begränsad omfattning på den bilaterala marknaden. En del slutkunder med stor elförbrukning handlar med dagkraftterminer för att minska sin profilkostnad. Skillnaden mellan dag- och natt/helgpriser har ökat sedan 1996, liksom osäkerheten. När det gäller den ökande prisskillnaden under vintertid är orsaken framförallt att överkapaciteten är mycket mindre nu jämfört med För prisskillnaden under sommaren är det möjligt att ökningen under åren 2000 och 2001 var tillfällig. Följande figur visar hur differensen mellan dag- och natt/helg-priser utvecklats. Priserna avser Sverigepriser i SEK/MWh. 12

13 Bild 4 60,00 Prisdifferens mellan dag- och natt/helgkraft, Sverigepriser Prisdifferens Dagkraft - Natt / helgkraft 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0, Vinter Sommar Vi ser att det hittills varit större prisskillnader under sommaren (maj-september) jämfört med under vinterperioderna. Det beror på att oreglerbar vattenkraft tidvis trycker på och medför mycket låga priser under vissa natt- och helgtimmar. Under år 2000 accentuerades detta av enstaka pristoppar som berodde på nedreglerad kärnkraft. År 2001 var sommarpriserna generellt höga, men gick ned till låga prisnivåer vissa timmar under vissa nätter och helger, vilket gav en relativt stor skillnad mellan dag- och natt/helg-priser. En ny trend är att skillnaderna ökar under vintrarna (oktober-april), liksom prisosäkerheten. Nu får vi ibland pristoppar när vi närmar oss kapacitetstaket. Vid dessa tillfällen är det också risk för prisområdesuppdelning på den nordiska marknaden. Detta ger ett bidrag till differensen mellan dag- och natt/helgpriserna. Dessutom är prisskillnaden även under normala vinterdagar större än förut. Detta kan bero på att kraftföretagen numera har en annan budgivningsstrategi jämfört med i början på avregleringen. Numera vill man inte starta upp kraftverk innan genomsnittspriserna över en längre tidsperiod täcker både rörliga kostnader och startkostnader. Detta kan aktörerna beakta genom att lägga s k blockbud på Elspot 2, något som kommit till allt större användning efter den 24 januari En knappare startberedd kapacitet vid varje dygn ger större prisskillnader mellan dag och natt/helg. En kund, eller en elsäljare, som har en högre förbrukning under dagtid jämfört med natt/helg kan skydda sig mot prisskillnaden mellan dag och natt/helg på olika sätt. Det går också att teckna s k brukstidskontrakt. Tidigare hade man ofta rätt att fritt utnyttja en viss energimängd under vintern respektive sommarn under de olika timmarna. 2/3 skulle ofta utnyttjas under vintern, och 1/3 under sommaren. Totalt gav uttaget en viss utnyttjningstid under ett år, t ex timmar för s k timmarskontrakt. Utnyttjandet av brukstidskontraktet måste köparen avisera till säljaren någon vecka i förväg, varför det 2 Ett blockbud går igenom om priserna som genomsnitt över ett antal timmar överstiger en viss nivå. Då kan det vara lönsamt att ta startkostnaderna för ett värmekraftverk eller genomföra effektreduktioner inom ett industriföretag med höga start- och stoppkostnader. Blockbud kan t ex läggas mellan kl 7.00 och kl eller kl 7.00 och kl Blockbud kan också exempelvis läggas för hela dygnet. 13

14 normalt inte går att t ex utnyttja en stor mängd till nästkommande dag om en svår effektbalans förväntas. Numera är det vanligare att uttaget begränsas så att en i förväg bestämd effekt ska utnyttjas under ett i förväg bestämt tidsintervall, t ex 10 MW mellan kl 8 och 20 under vardagar. Friheten ligger i att ta ut dessa kvantum under valda dygn. Dock måste en viss energimängd tas ut, vilket i praktiken ger en begränsad handlingsfrihet. Priserna på dessa kontrakt, avräknade mot systempriser, har ökat under de senaste åren. Efter år 2000, då svenska aktörer blev varse risken för prisområdesskillnader, har intresset ökat något för dagprissäkringar avräknade mot Elspots svenska prisområde. För dessa produkter är utbudet begränsat till främst svenska kraftföretag. Priserna är oftast högre än för motsvarande produkter som avräknas mot systempriser Kostnader för balanskraft I den centrala avräkningen registreras respektive balansansvarig aktörernas obalanser, d.v.s: skillnaden mellan kundernas uppmätta förbrukning å ena sidan och aktörens elproduktion och/eller handel på elspot och bilateralt å den andra sidan. Dessa obalanser registreras som köp eller försäljning av balanskraft. En balansansvarig som är köpare av balanskraft, samtidigt som Svenska Kraftnät uppreglerar hela systemet, får betala ett uppregleringspris. En balansansvarig som säljer balanskraft samtidigt som Svenska Kraftnät nedreglerar, får betalt till nedregleringspris. När en balansansvarig ligger rätt i förhållande till Svenska Kraftnät avräknas balanskraften till spotpriser. Uppregleringspriset respektive nedregleringspriset är alltid oförmånligt utifrån den balansansvariges perspektiv. Detta system kallas tvåprissystem. Grundtanken är att aktörer ska ha tydliga incitament att hålla sig i balans. Skillnaderna mellan spotpriser och upp- eller nedregleringspriser på balansavräkningen har ökat under de senare åren. Denna skillnad, och dess osäkerhet, framgår av följande tabell. Tabell 1 Skillnaden mellan balanskraft och spotpris År Genomsnittlig uppregleringsdifferens* (samt standardavvikelse) Genomsnittlig nedregleringsdifferens* (samt standardavvikelse) ,74 SEK/MWh (42,79) 26,40 SEK/MWh (19,02) ,42 SEK/MWh (92,97) 40,83 SEK/MWh (111,21) ,13 SEK/MWh (85,33) 61,76 SEK/MWh (60,92) Kostnaderna för en balansansvarig för balanskraft blir ungefär hälften av kostnaderna i tabellen ovan eftersom man får handla till spotpriser ungefär varannan timme. En balansansvarig leverantör utan egen produktion som besökts hade 9% balanskraft i relation till sin förbrukning och kostnaderna för balansavräkningen motsvarade 2% av kostnaden gentemot Elspot. Eftersläpningar i avräkningen medför problem för balansansvariga handlare att planera sina inköp på Elspot eftersom de inte har någon uppdaterad förbrukningsstatistik. För några år sedan var dock dessa problem mycket större än idag. 14

15 Till skillnad från övriga kostnader/risker finns det inte, och har aldrig funnits, någon försäkringsprodukt som kan reducera denna risk för balansansvariga. Det enda sättet är i praktiken att övervältra denna risk på sina kunder, vilket också vissa leverantörer gör Volymrisker Ett grundläggande problem för elsäljare som är kopplat till effektproblematiken är att volymprofilen samvarierar med prisprofilen. Detta framgår av följande diagram som visar den svenska förbrukningen och Sverigepriserna, timme för timme, mellan den 5 och den 12 februari 2001 (måndag till fredag). Bild 5 Sambandet mellan spotpris och förbrukning 5-9 februari Förbr S STOSEK MW Elvärmeberoende last blir t ex väsentligt högre när det är kallt 3. En aktör som prissäkrar sig för sin normala förbrukning för årstiden får vid kallt väder betala höga spotpriser för den osäkrade delen Förväntade förbrukningsvariationer över året och veckan kan en aktör prissäkra genom en kombination av grundkraftterminer och t ex dagkraftterminer. Det är betydligt svårare att prissäkra bort volymrisken. Ett sätt att skydda sig mot oväntade förbrukningstoppar är att ha en viss översäkring i normalfallet, vilket reducerar undersäkringen vid förbrukningstoppar. Ett problem med denna metod är att riskerna i normalfallet ökar. En elsäljare som är översäkrad förlorar pengar vid låga spotpriser. Risken är dock begränsad eftersom prisgolvet är 0 kr/mwh, medan pristaket är obegränsat, eller i vart fall mycket högt SEK/MWh Ett annat sätt kan vara att utnyttja flexibilitet i brukstidskontrakt, för att prissäkra större mängder under tidpunkter då mycket höga priser kan befaras. Flexibiliteten i 3 Det slumpmässiga effektbehovet, utöver förväntade års- och veckosvängningar, beror framförallt på utetemperaturen. T ex konjunkturförändringar medför väsentligt lägre svängningar av effektbehovet. 15

16 denna typ av kontrakt har dock minskat under de senaste åren. Dessutom ska användandet av brukstidskontrakt aviseras relativt långt i förväg, vilket är ett problem för köparen då det är svårt att förutsäga väderleken långt i förväg. Möjligheten att använda brukstidskontrakt för att skydda sig mot oväntade prisspikar torde därför i praktiken vara begränsad. Ett tredje sätt kan vara att teckna särskilda väderderivat. De kan t ex ge köparen intäkter om temperaturen understiger en viss nivå samtidigt som spotpriserna överstiger en viss nivå. Ett fjärde sätt är att teckna någon typ av köpoption. Timavräknade asiatiska köpoptioner ger det bästa skyddet mot pristoppar. Köpoptioner är en försäkring mot höga spotpriser. Köparen erlägger en premie som en normal försäkringspremie och får då betalt av säljaren av försäkringen för mellanskillnaden mellan spotpris och ett överenskommet strikepris. Timavräknade asiatiska köpoptioner innebär att kontraktet avräknas i efterhand, timme för timme. Varje timme som spotpriset överstiger strikepriset betalas köparen. Precis som terminer gäller en köpoption för en viss effekt under en viss tidsperiod. Bild 6 Avräkning av en timavräknad asiatisk köpoption Ägaren till optionen får betalt Strike spotpris Tid Vissa aktörer kan ställa ut timavräknade asiatiska köpoptioner utan att ta några risker. Kraftföretag med kraftverk som kan startas till olika rörliga kostnader har, liksom slutförbrukare som kan genomföra effektreduktioner, möjligheter att leva upp till sådana åtaganden på ett säkert sätt. I gengäld får de en fast ersättning, som t ex kan användas för att täcka kapitalkostnader och fasta kostnader för att ha kraftverket startklart. För andra aktörer kan det vara förknippat med mycket stora risker att ställa ut timavräknade asiatiska köpoptioner. Vare sig på Nord Pool eller på den bilaterala marknaden sker någon handel med timavräknade asiatiska köpoptioner. Däremot handlas det med vecko- eller månadsavräknade köpoptioner på den bilaterala marknaden. Nord Pool har tidigare haft handel med blockavräknade köpoptioner men har lagt ner denna p g a bristande likviditet. 16

17 Genom att avräkna en asiatisk köpoption mot timpriser får köparen en möjlighet att försäkra sig mot prisspikar enskilda timmar. Asiatiska köpoptioner som avräknas mot spotmedelpriser per vecka, månad eller block - som har varit de vanliga på marknaden - ger en däremot dålig försäkring mot enstaka pristoppar Avkortning av bud på Elspot Vid en eventuell situation då det inte går att skapa jämvikt mellan utbud och efterfrågan på Elspot kommer utbudet att kvoteras i förhållande till varje aktörs marknadsandel på Elspot. Resten får köpas som balanskraft, som kan vara mycket dyr vid sådana tillfällen. Balansansvariga utan egen produktion har omkring fyra gånger större marknadsandel på Elspot än deras andel av hela den svenska elförsäljningen. Dessa regler medför att balansansvariga utan egen produktion riskerar att inte få köpa från Elspot, och istället köpa från balansavräkningen. Med priser på balanskraft på kr/mwh kan sådana dagar bli extremt dyra. 4 Se även bilaga 1. 17

18 4 Marknadsaktörernas åsikter risker och möjligheter I detta kapitel presenteras de synpunkter erhållits från olika aktörer på marknaden. En mer utförlig beskrivning av deras åsikter, och diskussionerna som förts vid de olika mötena, redovisas i bilagorna. För att erhålla så mycket information som möjligt från de besökta företagen har skrivningarna anonymiserats. 4.1 Prisscenarier Ett underlag till EME Analys diskussioner med marknadens aktörer har följande prisscenario varit. Detta scenario bedöms av aktörerna som besökts vara rimligt på lite längre sikt. Bl a bedöms dessa priser krävas för att kraftföretagen skall få incitament att bygga såväl baskraft som toppkraft. Likaså har efterfrågesidan fått så lång tid på sig att den anpassar sig till prisspikar, t ex genom att dra igång reservkraftverk eller genom att minska industriproduktionen under enstaka timmar. Bild 7 Långsiktiga prisscenarier Högpristimmar Lågpristimmar Hundra värsta timmarna I detta scenario har priserna sorterats i fallande ordning under en tioårsperiod ( timmar). Detta har gjorts eftersom de värsta pristopparna bara uppträder när det blir riktigt kallt, vilket inte inträffar varje år. Svenska Kraftnät kalkylerar i sina effektbalanser med tre på varandra följande kalla dagar som uppträder en gång på tio år. Det bör dock noteras att t ex januari 1987 var betydligt kallare än så. Den högre figuren avser lågpristimmar. Här räknar EME Analys med ett i stort sett sammanhållet nordiskt system, utan större flaskhalsproblem. Konkurrensen drar ned priserna till kolkondensnivå, ca 17 öre/kwh, under merparten av tiden. Kolkonden har relativt låga rörliga kostnader men innebär en ganska stor fast kostnad. Den ska därför ha en lång utnyttjningstid. Vid ungefär timmar på årsbasis blir det istället lönsamt att täcka förbrukningen med oljekondens, som har lite lägre fasta kostnader än kolkonden men högre rörliga kostnader. Vid ungefär timmar på årsbasis blir det på liknande sätt lönsamt att använda gasturbiner med de lägsta fasta kostnaderna och de högsta rörliga av kraftproduktionsalternativen. 18

19 Därför räknar EME Analys med att priserna ligger kring 300 kr/mwh (oljekondensens antagna rörliga kostnader) respektive 600 kr/mwh (gasturbinernas antagna rörliga kostnader) under dessa tidpunkter. EME Analys räknar med att konkurrensen är så hård att priserna ligger kring de rörliga kostnaderna för det dyraste kraftslag som behövs vid varje tidpunkt. När t ex gasturbiner ligger på marginalen, och bestämmer priserna, erhåller kolkondens och oljekondens ett bidrag för att täcka sina fasta kostnader. Gasturbiner får täckning för sina fasta kostnader under de timmar produktionskapaciteten inte räcker till för att klara normal efterfrågan. Eftersom scenarierna är mer långsiktiga har EME Analys räknat med att efterfrågeanpassningar kommer att göras på lång sikt vid tidpunkter med tillräckligt höga spotpriser. I den vänstra figuren redovisas EME Analys högprisscenarier där priserna bestäms av efterfrågesidan. Observera att prisaxeln här har en helt annan skala. I scenarierna räknar EME Analys med att efterfrågeanpassningar görs från storleksordningen kr/mwh, och att de blir allt större ju högre priserna blir. De värsta timmarna krävs kr/mwh för att få till stånd tillräckligt stora efterfrågeanpassningar, motsvarande en vinter som återkommer ett år av tio. Under timmarna med de högsta priserna räknar EME Analys med att Sverigepriserna överstiger systempriserna. Anledningen är att det är vid just sådana tillfällen som flaskhalsar uppkommer och ger de högsta prisområdesdifferenserna. Totalt blir de genomsnittliga systempriserna 273 kr/mwh och Sverigepriserna 278 kr/mwh i detta prisscenario. 4.2 Balansansvariga företag utan egen produktion De balansansvariga företagen utan, eller med liten, egen produktion som EME Analys har besökt har haft varierande förutsättningar vad gäller försäljning, eget kapital, egen produktion etc. Ett av företagen har ett eget kapital som uppgår till 20 MSEK per försåld TWh el. Detta egna kapital ska dock delas med andra verksamheter såsom fjärrvärme och bredband. Företaget har en egen produktionskapacitet som motsvarar ca 15% av kundernas maximala effektbehov, varav merparten kan produceras till relativt låga rörliga kostnader som kraftvärme. Ett annat kraftföretag har ett eget kapital om 10 MSEK per TWh såld el, men detta kapital ska enbart täcka risker inom elförsäljning. Företaget har inte själv någon elproduktion, men vissa delägare har det. Ett fjärde företag har ett eget kapital på ca 15 MSEK per såld TWh. Då har inte leveranser till kommersiella elköpare som själva står för alla risker inräknats. Ett fjärde företag är helt säkrade från alla marknadsrisker genom att en delägare står för dessa risker mot en i förväg bestämd ersättning. Ett femte företag har ett eget kapital på 12 MSEK per försåld TWh. Således ligger alla företagen mellan 10 och 20 MSEK per försåld TWh. Behovet av kapital varierar dock beroende på hur stor andel de säljer till temperaturberoende kunder, tillgång till egen produktion, risker i andra verksamheter som bedrivs etc. 19

20 Riskexponering Uppfattningen man får är att företagen har en betydligt större riskexponering än vad man är bekväm med. Anledningen till denna höga riskexponering uppges bl a vara att det saknas bra prissäkringsprodukter på marknaden och att handeln med de produkter som som avräknas mot Sverigepriser är tunn. Prisutvecklingen på såväl Elspot som balanstjänsten har också gått i en ur leverantörenas synvinkel ogynnsam riktning, t.ex. större skillnader mellan dagpriser och nattpriser och större balanskraftskostnader. Konkurrensen på marknaden tvingar också elsäljarna att tacka nej till allt för kostsamma försäkringslösningar. Många företag har gjort simuleringar för att beräkna sin riskexponering. Detta görs genom att stressa den egna portföljen genom att anta vilka fysiska och finansiella obalanser som kan uppstå och på dem räkna med mycket ogynnsamma prisförhållanden. Företagen är oroliga för att allt fler balansansvariga företag utan egen produktion kommer att slås ut, eller bli uppköpta. Däremot säger sig varje företag tro att de själva ska överleva. Den prissäkringsprodukt som fortfarande är vanligast är grundkraftterminer mot systempris. Här fungerar konkurrensen och likviditeten är god. Delvis har man prissäkrat sig mot prisområde Sverige, men vissa balansansvariga är fortfarande delvis exponerade mot systempriser för vissa delar av sina prissäkringar. Inget företag som besökts är dock helt och hållet exponerade mot systempriser, vilket var vanligt fram till år Nästan alla företag använder numera dagkraftterminer eller brukstidskontrakt för att för att hantera profilrisken. Däremot väljer vissa att teckna dessa mot systempriser, där det är en relativt stor handel, och andra att teckna kontrakt mot Sverigepriser. Fortfarande anser elsäljarna att prissättningen på s.k. CfD s lider av bristande konkurrens på utbudssidan. De är dock positiva till att Nord Pool ändå har handel med dessa produkter. Då finns det ett officiellt pris, och det är lättare att hänvisa kunder till dessa officiella priser för att motivera högre priser. Fortfarande är dock de flesta företag som besökts i ganska hög grad exponerade för risker för förbrukningstoppar, som ju oftast sammanfaller med pristoppar. Försäljningen till elvärmda hushåll säkras t.ex. normalt mot den förväntade förbrukningen vid en viss tidpunkt på året. Således blir de balansansvariga företagen undersäkrade vid tidpunkter med kallare väderlek än normalt, vilket givetvis medför betydande risker eftersom effektproblemen sammanfaller med förbrukningstoppar. Ett företag ansåg att Nord Pool åter borde starta handel med dagkraftterminer. Sådan handel bör även inkludera dagkraftterminerskontrakt flera år in i framtiden. För att minska skillnaderna mellan köp- och säljbud ansåg företaget att flera s k market makers 5 borde finnas. Mot balanskraftrisken finns inga möjligheter att prissäkra sig. Ett av de besökta företagen övervältrar dock balanskraftrisken på sina större kunder. Det minskar denna risk för den balansansvarige, men risken återstår dock för den volym som företagets mindre kunder svarar för. 5 Market makers är förpliktigade att alltid ställa ut priser på vissa produkter. 20

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-12-17,

Läs mer

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Elhandel Plan Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Handläggare: Lennart Karlsson 1 Innehållsförteckning 1. Användning och uppdatering av strategidokumentet...

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN

INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN 1. SAMMANFATTNING...3 2. BAKGRUNDEN TILL INDUSTRIBUD...5 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTREDUKTIONER...7 3.1 Företag som redan har incitament

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare Axpo Price Oberoende riskhantering för elhandlare Prisberäkning och prissäkring utan konkurrens om slutkunder Axpo är Sveriges ledande oberoende aktör med marknadens mest avancerade verktyg för prisberäkningar

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden.

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2002-05-17 1(53) Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2(53) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Slutsatser...5 3. Grundläggande begrepp...9 4. Problemidentifiering...9 4.1.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer 1 Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer Efterfrågeflexibiliteten kan öka leveranssäkerheten i elsystemet både utifrån ett nät- och ett produktionsperspektiv,

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

137 Operativ elkrafthandelsstrategi. Landstingsstyrelsen beslutade 2003-06-16, 80, dels

137 Operativ elkrafthandelsstrategi. Landstingsstyrelsen beslutade 2003-06-16, 80, dels PROTOKOLL 2003-11-03 LKD 03584 137 Operativ elkrafthandelsstrategi Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade 2003-06-16, 80, dels och dels Landstingsfastigheter får i uppdrag att för landstingets framtida

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

18 juni 2014 2014-06-19 1

18 juni 2014 2014-06-19 1 18 juni 2014 2014-06-19 1 Syntes av Market Design etapp IV Syntesarbete under våren 2014 Slutsatser i mer lättillgänglig form Tomas Wall och Lars Magnell har arbetet fram och tillbaka Monika Adsten, Stefan

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Smart grids. Market Design. system

Smart grids. Market Design. system Market Design WIND POWER Demand Respons Wind Market power Design Smart grids MARKET DESIGN Demand Respons Market Design Smart grids Smart grids Wind power Smart grids Wind power system DEMAND RESPONS SMART

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft

För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft För ökad trygghet och bättre ekonomi i vindkraft Intäktshantering den som kan mest vinner De senaste åren har på ett smärtsamt sätt visat hur snabbt priserna på el och elcertifikat kan svänga från historiskt

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Inköpsstrategi Elenergi

Inköpsstrategi Elenergi Styrande dokument Senast ändrad /2012-10-02 Inköpsstrategi Elenergi Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Ekonomikontoret Dokumentnamn Inköpsstrategi Elenergi Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Skogen och Kemin Gruvorna och Stålet

Skogen och Kemin Gruvorna och Stålet 1 Stockholm 2003-01-09 Remissyttrande Ert Dnr: N2002/10308/ESB, N200210323/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Underlag inför riksdagens prövning om villkoren är uppfyllda för stängning

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 Frågor och svar Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 ÖVERGRIPANDE Fråga 1: Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4: Fråga 5: Fråga 6: Varför blir Sandviken Energi nu Bixia? Vi går samman med Bixia för att bli starkare

Läs mer

Halvårsrapport om elmarknaden

Halvårsrapport om elmarknaden Här ska det stå en titel EI R2011:05 Halvårsrapport om elmarknaden oktober-mars 2010/2011 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R 2011:05 Författare: Elin Söderlund,

Läs mer

Portföljerbjudande gashandel

Portföljerbjudande gashandel Portföljerbjudande gashandel Vi har förmodligen marknadens smartaste portföljerbjudande Det har aldrig varit enklare för storförbrukare av naturgas att hantera prisrisk och miljöpåverkan. I vårt Portföljerbjudande

Läs mer

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år 2014-01-14 2014-01-16 Page 1 Det som ger oss problem är inte vad vi inte vet utan vad vi är helt övertygade om, men som visar sig

Läs mer

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Vad är smarta elnät? Inte bara teknik. Energimarknadsinspektionens definition

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet Slutrapport NEPP report December

Läs mer

Elpriset upp 180% på 10 år! Varför?

Elpriset upp 180% på 10 år! Varför? Elpriset upp 180% på 10 år! Varför? Vad kan göras för att effektivisera börshandeln? På uppdrag av En rapport från Maj 2006 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. NordPool den

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras?

Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras? 2002-09-27 Dnr 1 (47) Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras? Underlag för Svenska Kraftnäts utredning om effektbalansen 2002-10-01 STEM061 ver.w-1.0,

Läs mer

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande?

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande? NICLAS DAMSGAARD RICHARD GREEN Den nya elmarknaden Framgång eller misslyckande? SNS FÖRLAG A. Slutsatser och sammanfattning Sverige avreglerade sin elmarknad den 1 januari 1996. Före avregleringen köpte

Läs mer

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period

Läs mer

Utbudskurva Norden (normalår)

Utbudskurva Norden (normalår) Utbudskurva Norden (normalår) Rörlig prod.kostnad öre/kwh 3 /ton CO 2 2 /ton CO 2 1 /ton CO 2 Gasturbinkraft Kondenskraft olja Elförbrukning P 1 /ton CO 2,8 öre/kwh Kraftvärme fjärrvärme Kondenskraft kol

Läs mer

Rådgivningsrapport. Piteå kommun. Upphandling av El. Dick Hedquist. november 2012

Rådgivningsrapport. Piteå kommun. Upphandling av El. Dick Hedquist. november 2012 Rådgivningsrapport Upphandling av El Piteå kommun Dick Hedquist november 2012 Upphandling av El 2012-11-29 Dick Hedquist Namnförtydligande november 2012 Piteå kommun Upphandling av El Innehållsförteckning

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer