När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen"

Transkript

1 När mamma blir slagen Att hjälpa barn som levt med våld i familjen

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Omslag Iwa Wasberg Tryck KopieCenter, Stockholm, februari

3 Förord Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bedriva utvecklingsarbete till stöd för socialtjänstens arbete med brottsofferfrågor, med betoning på stöd till barn och ungdomar som utsatts för brott. Uppdraget har sin grund i den ändring av socialtjänstlagen (5 kap. 11 SoL) som från den 1 juli 2001 förtydligade socialtjänstens ansvar för brottsoffer som behöver stöd och hjälp. Uppdraget redovisas i tre delar en uppföljning av socialtjänstens arbete enligt 5 kap. 11 SoL, en rapport om stöd till unga brottsoffer och denna rapport om barn som bevittnat våld. Det är angeläget att barn som bevittnat våld får adekvat stöd. De i rapporten beskrivna verksamheterna med samlad kunskap och erfarenhet av att arbeta med barn som bevittnat våld, är ett kompetent sätt att uppfylla socialnämndernas lagstadgade ansvar för den här kategorin barn och unga som brottsoffer. I rapporten finns exempel på hur kommunerna, barn- och ungdomspsykiatrin samt kvinnojourerna kan arbeta med dessa barn. Socialstyrelsen har valt att tillsammans med verksamheterna beskriva detta arbete för att sprida erfarenheterna. Samtidigt ges ett kunskapsunderlag genom en sammanfattning av forskning och erfarenheter när det gäller barn som bevittnat våld. Förhoppningen är att detta ska bidra till att ett kompetent stöd för barn som bevittnat våld kan komma långt fler till del. Rapporten har i huvudsak författats av professor Margareta Hydén. Från Socialstyrelsen har Margareta Alldahl, Eva Ambesjö Annika Eriksson och Merike Lidholm medverkat. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 9 Syftet med rapporten 9 Barn som utsätts för att bevittna våld 9 Allvarliga följder 9 Uppbrottsprocessen påverkar barnen 10 Hjälp och stöd till barn som levt med våld i familjen 10 Tio verksamheter för barn som har bevittnat våld 11 Att bearbeta våldsutsattheten 11 Uppdraget och rapporten 12 Fokus på barn som brottsoffer 12 Rapportens syfte 13 Rapportens innehåll 14 Erfarenheter av att hjälpa och stödja barn som utsatts för att mamma blir slagen 14 Teman i forskningsgenomgången 14 Fakta och lagstiftning 16 Barn som deltagande vittnen är utsatta 16 Hur många barn är utsatta för att leva med våld i familjen? 16 Hur vanligt är det att barnen också blir utsatta för direkt våld? 17 Ett stärkt skydd för barnen 18 Anmälningsskyldigheten 19 Uppgiftsskyldighet 21 Vittnesplikt 21 Samverkan 23 Socialtjänsten har ett samverkansansvar 23 Strategi för samverkan 23 Samverkan mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri 23 Barn som bevittnat våld 24 Delar i en helhet med barnet i centrum 24 Att hjälpa och stödja barnen 26 Vilka barn behöver hjälp? 26 Traumatisering 26 Barnets väg till hjälp och stöd 28 Hur uppmärksammas barns behov av hjälp och stöd? 28 Att lyssna till barn och stärka relationen mellan mor och barn 28 Metoder i arbetet 29 Trappan en arbetsmodell för barns krisbehandling 29 5

6 Barn är också människor en amerikansk modell 30 Nätverksarbete med barnet i fokus 31 Tio verksamheter för barn som bevittnat våld 32 De beskrivna verksamheterna en översikt 33 Förutsättningar 35 Att skydda barnen 35 Att motivera föräldrarna 35 Alla Kvinnors Hus 38 BUP Bågen i Stockholm 40 Frideborg i Norrköping 41 Grinden i Gävle 42 Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö 44 Kriscentrum för kvinnor i Stockholm 45 Kriscentrum för barn Lysmasken i Lund 46 Cumulus och projekt Nyckelfrid i Nyköping 46 Trappan i Uppsala 47 Utväg Skaraborg 47 Att arbeta med tonåringar 48 Forskning om barn som utsatts för att bevittna våld i familjen 50 Forskning ur ett barnperspektiv 50 Angelägna forskningsfrågor 52 Vad är våld? 53 Barns beskrivningar av våldet 53 Barnen blir själva slagna 56 Syskon 56 Det var ett bråk 57 Att forma sin värld och sina upplevelser 57 Vad säger pappa/styvpappa om våldet? 59 Vad säger mamma om våldet? 61 Hur barnen påverkas 62 När mamma lämnar pappa 64 Misshandlade kvinnors uppbrottsprocess 64 Barnets fortsatta kontakt med sin pappa 65 Samarbetssamtal 66 Gemensam vårdnad 67 Barns möjlighet att få hjälp och behandling 68 Reflektioner och slutsatser 69 Barnens behov måste uppmärksammas 69 Hur barn uppfattar och påverkas av våldet 69 Hjälp och stöd 70 Uppbrottsprocessen 70 Vägen till hjälp och stöd 70 Verksamheternas erfarenheter 70 Svårt men givande arbete 71 Behov av dokumentation, utvärdering och forskning 71 6

7 Ett gemensamt och specifikt ansvar 71 Referenser 73 Filmtips 77 Bilaga 79 Exempel på innehåll i barngruppsverksamhet 79 7

8 8

9 Sammanfattning Syftet med rapporten Ett barn riskerar att fara illa och dess psykiska utveckling riskerar att skadas när det utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, t.ex. när det tvingas se eller höra våld i sin närhet, eller leva i en miljö där våld eller hot om våld förekommer ofta. Socialtjänsten har ett uttalat ansvar för att stödja barn som riskerar att fara illa, och barn som brottsoffer ska uppmärksammas särskilt. Rapporten beskriver kunskap från forskning och erfarenhet, och syftar till att bidra till socialtjänstens arbete med att utveckla metoder för att erbjuda dessa barn kompetent stöd och hjälp. Tio verksamheter för barn som bevittnat våld beskrivs, inom socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, samverkansprojekt och ideell kvinnojour. Därefter följer en genomgång av aktuell svensk forskning med barnperspektiv. Rapporten fokuserar barn som bevittnat mäns våld mot kvinnor, liksom verksamheterna. Våld och kränkningar förekommer även från kvinnor, i samkönade relationer och från vuxna barn mot föräldrar, där barn kan bli utsatta som deltagande vittnen. Att bevittna våld kan ha en vidare innebörd än att se på. Det kan innefatta även att höra och förstå att våld pågår, t.ex. genom att avläsa det på stämningar och registrera konsekvenser, i form av skador och känslouttryck m.m. Barn som utsätts för att bevittna våld Under de senaste decennierna har samhället i högre grad börjat uppmärksamma det mycket skadliga våld som barn indirekt utsätts för, när de lever i en familj där mamma blir slagen. Barn som bevittnat våld, och andra övergrepp modern utsatts för, kan reagera på likartat sätt som barn som själva utsätts för brott, och kan vara i liknande behov av stöd. Det finns inga exakta uppgifter om hur många barn i Sverige som är utsatta för att mamma blir slagen. Kommittén mot barnmisshandel uppskattar att det rör sig om mellan och barn. Rädda Barnen har i en undersökning uppskattat att vart tionde barn någon gång upplever våld i hemmet, hälften av dem ofta. Flera aktuella nordiska undersökningar om misshandlade kvinnor visar att barnen i merparten av fallen varit närvarande vid våldstillfället. Allvarliga följder Ur barnets perspektiv är upplevelsen av våldet förknippad med rädsla och oro. Det är inte alltid barn sett vad mamma blivit utsatt för, men de har hört mammas skrik och gråt. De har även ofta själva blivit slagna. Forskning visar att en inte obetydlig del, i olika undersökningar mellan en fjärdedel och mer än hälften, av barnen i familjer där det förekommer misshandel också själva blir utsatta för våld. 9

10 Upplevelsen av att mamma blir slagen kan medföra en rad skadeverkningar för barnet. Det är vanligt med akuta kroppsliga stressreaktioner som astma, eksem, magont, sömnsvårigheter, huvudvärk och ätströrningar. Barnen kan även ha svårigheter i umgänget med andra barn och få koncentrationssvårigheter. Att som barn ha bevittnat våld inom familjen kan medföra långvariga psykiska problem som depressivitet, ångest, självdestruktivitet och aggressivitet. Det förekommer också långsiktig påverkan på personligheten, som brist på tillit till andra människor och en pessimistisk syn när det gäller förmågan att påverka sin egen livssituation. Barn som utsatts för att bevittna våld utvecklar ofta en tät relation till mamman, präglad av omhändertagande och beskydd, men även av ilska och vrede, som ibland tar sig våldsamma uttryck. Relationen till pappan kan beskrivas som ambivalent, där känslor som rädsla och vrede blandas med längtan. Uppbrottsprocessen påverkar barnen Mammans uppbrott från pappan eller en annan man i ett förhållande där det har förekommit våld är inte sällan förenat med fara, såväl för henne som för barnen. I samband med att hon lämnar mannen får mamman ofta söka skydd hos släkt, vänner, eller i något krisboende inom socialtjänsten eller kvinnojouren. För barnen kan detta vara en påfrestande tid. De bryter upp från sin invanda miljö i en situation då mamman är hårt psykiskt belastad. En ytterligare svårighet kan vara barnens umgänge med sin pappa efter det akuta skedet, i en situation då mamman är rädd och känner sig hotad av honom, om det är han som utsatt henne. Barnen riskerar, både före och efter en eventuell separation mellan föräldrarna, att hamna i lojalitetskonflikt med både mamma och pappa. Om de ger mamma stöd, kan pappa bli arg. Om de drar sig undan mamma riskerar de att fjärma sig från den förälder som potentiellt skulle kunna ge dem stöd och en bättre livsmiljö. Om de vänder sig utåt och söker hjälp, eller svarar positivt på det stöd exempelvis socialtjänsten kan erbjuda, riskerar de också att hamna i lojalitetskonflikt med bägge föräldrarna. Hjälp och stöd till barn som levt med våld i familjen Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för brottsoffer som behöver stöd och hjälp, enligt 5 kap. 11 socialtjänstlagen. För att kunna ge sådan hjälp krävs tillgång till olika slag av kompetenser och resurser. Arbetet måste därför ske i samverkan mellan olika samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialtjänsten har ett ansvar för att utveckla denna samverkan (5 kap. 1a SoL). Det är också angeläget att barn som lever med våld i familjen och det skydd och stöd som de behöver uppmärksammas i hela socialtjänstens arbete, samt i andra verksamheter som möter dessa barn. 10

11 Tio verksamheter för barn som har bevittnat våld Under det senaste decenniet har det i några kommuner vuxit fram verksamheter för att stödja barn som bevittnat våld. Vissa av de beskrivna verksamheterna har sin grund i ett skyddat boende för kvinnor och barn, i socialtjänstens regi, eller en ideell kvinnojour. Andra verksamheter har sin grund i en myndighetssamverkan, där samtliga myndigheter som har ansvar för barnen ingår. En tredje kategori tar sin utgångspunkt i krisbearbetning och psykosocialt behandlingsarbete eller nätverksarbete. Dessa verksamheter har i allmänhet utvecklats som en del av råd och stödverksamheten inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det fjärde slaget av verksamhet utvecklar arbetsmetoder anpassade till barnpsykiatrins särskilda uppdrag när det gäller barn med långsiktiga psykiska skadeverkningar, som utvecklat så kallat posttraumatiskt stressyndrom. Verksamheterna är inte vetenskapligt utvärderade. Att bearbeta våldsutsattheten Verksamheterna arbetar på olika sätt för att hjälpa barnen att bearbeta upplevelser, tankar och frågor om våldet, i enskilda samtal eller gruppsamtal, lekar och rollspel mm. Flera använder den modell för krissamtal i tre steg som kallas Trappanmodellen. Några använder Children are people too, Minnesotamodellens barngruppsverksamhet. En del verksamheter arbetar efter nätverksmodellen. Det krävs ofta samtal med både mammorna och papporna för att uppnå ett samarbete som är till gagn för barnet. Eftersom det är barn i skilda åldrar med olika behov anpassas arbetet till olika åldersgrupper. Barn som bevittnar våld är en utsatt grupp och verksamheter som arbetar med dessa barn är efterfrågade. Det är angeläget att utveckla och utvärdera de verksamheter som finns. Att se till att barn som lever med eller bevittnat våld i familjen får adekvat stöd och hjälp är viktigt i socialtjänstens arbete med brottsoffer. 11

12 Uppdraget och rapporten Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bedriva ett utvecklingsarbete till stöd för socialtjänstens arbete med brottsofferfrågor, som ska rapporteras till regeringen med årsredovisningen för år Uppdraget har sin grund i den ändring av socialtjänstlagen som genomfördes den 1 juli 2001, där det framgår att socialtjänstens ansvar omfattar offer för alla typer av brott: Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. (5 kap. 11 SoL) Kommunerna har också enligt 2 kap. 2 socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens generella ansvar omfattar även dem som är eller har varit utsatta för våld eller andra brottsliga handlingar. I samband med propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer diskuterades innebörden av begreppet barn som far illa. Utredningen (SOU ) fastslog att ett barn riskerar att fara illa och dess psykiska utveckling riskerar att skadas när det utsätts för fysiskt eller psykiskt våld. Som exempel på psykiskt våld anges att barnet tvingas se eller höra våld i sin närhet eller leva i en miljö där våld eller hot om våld förekommer ofta. Barn som bevittnar våld och andra övergrepp kan reagera på likartat sätt som barn som själva utsätts för brott och kan vara i behov av liknande stöd. Myndigheternas bemötande och omhändertagandet av brottsoffer har under senare år blivit allt mer uppmärksammat. Kunskapen om vad det kan innebära för människor att utsättas för brott har ökat och stödet till brottsoffer har förbättrats. I promemorian Barnen i brottets skugga föreslår Justitiedepartementet en komplettering till socialtjänstlagens bestämmelse om stöd till brottsoffer som tydliggör ansvaret för att hjälpa barn som bevittnar våld och andra övergrepp (Ds 2004:56). Fokus på barn som brottsoffer I uppdraget till Socialstyrelsen betonar regeringen särskilt barn och ungdomar som utsatts för brott samt socialtjänstens samverkan med andra myndigheter och ideella organisationer. En av socialtjänstens angelägnaste uppgifter, och samtidigt en av de känsligaste, är att se till att barn och unga i en utsatt situation får den vård 1 Dnr /

13 och det skydd som de behöver. Barn som växer upp i hem där mamman utsätts för våld av pappan, styvpappan eller annan partner, har kallats de glömda, de icke-erkända, de passiva eller de tysta offren (Hydén 1983; Christensen 1988; Holden 1998). När de första artiklarna om dessa barn publicerades, hade barnmisshandel redan påtalats som ett allvarligt socialt problem. Kvinnojoursrörelsen hade utvecklats till en politisk kraft i protest mot ett förtryckande manssamhälle och uppmärksammat våldsutsatta kvinnors situation. År 1978 invigdes Alla Kvinnors Hus i Stockholm, en mötesplats för kvinnor och en tillflyktsort för misshandlade kvinnor. Från början fanns ingen särskild planering för eventuella medföljande barn. Då de flesta kvinnor som sökte skydd hade barn, kom barnens behov av skydd och stöd att bli uppenbart. Det uppstod ett omedelbart behov av ett genomtänkt omhändertagande av barnen. Därmed kom barnens situation att uppmärksammas som en följd av kvinnojoursrörelsens verksamhet. År 2004 finns det ca 160 kvinnojourer i landet. De drivs av ideella krafter, med mer eller mindre omfattande ekonomiskt stöd från kommunen. Betydligt färre verksamheter är direkt avpassade för barn som utsatts för att pappan, styvpappan eller mammans partner brukat våld mot henne. Barnens behov har dock kommit att uppmärksammas allt mer. Under det senaste decenniet har det i några kommuner vuxit fram verksamheter inom socialtjänsten för att stödja barn som bevittnat våld. Erfarenheterna är goda och visar att verksamheterna fyller ett stort behov. Socialstyrelsen har valt att bidra till att dokumentera den erfarenhetskunskap som finns, genom att följa och beskriva några av dessa verksamheter för barn. I denna kartläggning har Socialstyrelsen följt tio sådana barnverksamheter, som var igång eller planerade när kartläggningen började Kartläggningen bygger främst på verksamheternas eget skriftliga material, samt på information från studiebesök och tre seminarier med representanter för verksamheterna. I rapporten finns också en kunskapssammanställning, som bygger på forskning och annan litteratur om barn som bevittnat våld. Rapportens syfte Rapportens främsta syfte är att bidra till socialtjänstens arbete med att utveckla metoder för att kunna erbjuda hjälp och stöd till de barn som utsatts för att bevittna våld i familjen, som svarar mot barnens behov. För att kunna ge sådan hjälp krävs tillgång till olika slag av kompetenser och resurser. Arbetet måste ske i samverkan mellan olika samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Rapporten syftar även till att bidra till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom området. Rapporten vänder sig främst till socialsekreterare och mellanchefer inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg, som arbetar med barn som utsatts för upplevelser av våld i familjen. Rapporten vänder sig även till chefstjänstemän och politiker som har ansvar för att bygga upp och samordna verksamheter som riktar sig till dessa barn. 13

14 Rapportens innehåll Rapporten innehåller en del som beskriver erfarenheter från verksamheter som riktar sig till barn som utsatts för att bevittna våld i familjen och en forskningsdel: Erfarenheter av att hjälpa och stödja barn som utsatts för att mamma blir slagen De tio verksamheter som beskrivs i rapporten finns i olika organisatoriska sammanhang och har olika uppdrag när det gäller barn i behov av stöd och behandling. Några av verksamheterna är relativt nystartade, andra har flera års erfarenhet. Utväg Skaraborg har utvärderats i december Frideborg i Norrköping kommer att presentera en utvärdering i februari Övriga verksamheter är ännu inte utvärderade. Beskrivningen tar upp följande aspekter av verksamheterna: vilka teoretiska utgångspunkter grundar de sig på? hur är de uppbyggda? vad innehåller de? Följande verksamheter har lämnat skriftliga bidrag: Frideborg, Norrköping: Christer Bjälke och Lena Gustafsson Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn, Malmö: Agneta Frick, Irena Rozenberg, Kodra Alhir, Ingela Karlsson och Annika Björk Kriscentrum i Malmö beskrivs också i rapporten Att vara barn på kriscentrum en rapport utifrån barnens perspektiv. Maria Bangura Arvidsson (2003) har intervjuat barn vid centret. Lysmasken, Lund: Carina Kristiansson, Lisbeth Källström och Barbara Wredberg Trappan i Uppsala: Kerstin Lindhe och Karin Hagerell Alla Kvinnors Hus, Stockholm: Lotta Molander Kriscentrum för kvinnor, Stockholm: Åsa Nordqvist Utväg Skaraborg: Anna Nordberg Nyckelfrid, Nyköping: Lena Wikdahl Wässing och Cecilia Moore Grindens Resursteam, Gävle: Eva Westman Alner BUP Bågen i Stockholm finns beskriven i rapporten Barn i skuggan av våldet, Inger Ekbom och Åsa Landberg (Socialstyrelsen 2002) När dessa bidrag är citerade, framgår det av texten. Teman i forskningsgenomgången Forskningsgenomgången har fokus på huvudsakligen svensk forskning, med fokus på barns upplevelser och skildringar av utsattheten och hur man kan hjälpa dem, hur våldet definieras, samt kunskap om kvinnors uppbrott från misshandelsrelationer och konsekvenser för barnen. Följande frågor belyses: 14

15 Vad är våld mot mamma? i barnets perspektiv i pappas perspektiv i mammas perspektiv Vad karaktäriserar mammas uppbrott från pappa? är det säkert att misshandlade kvinnor stannar? vad vet vi om misshandlade kvinnors uppbrott? vad betyder mammas uppbrott för barnen? Hur kan barnens väg till hjälp och stöd se ut? vilka barn behöver hjälp och stöd? hur får vi kontakt med barnen? hur mycket föräldraarbete måste bedrivas för arbetet med barnen ska bli möjligt och meningsfullt? 15

16 Fakta och lagstiftning Barn som deltagande vittnen är utsatta Enligt Nationalencyklopedin är ett vittne en person som utan att vara part används som kunskapskälla för att i rättegången utreda det händelseförlopp som är av betydelse för målet. Enligt den definitionen är det missvisande att kalla ett barn som lever i en familj där pappa slår mamma för vittne eller tala om att barnet bevittnat våld. Det är en psykologisk omöjlighet att inta en vittnes position i meningen utanförstående betraktare inför en händelse som är en del av ens egen livsmiljö. Det gör barnen till deltagande vittnen i en situation de inte själva valt eller ansvarar för. De måste på något sätt förhålla sig till, och uppträda, i den livsmiljö som är deras. Hydén (1995) skapade begreppet deltagande vittne för att uttrycka barnens subjektsställning i situationen som vittne. Att bevittna kan ha en vidare innebörd än att se, och innefatta även att höra och förstå att våld pågår, t.ex. genom att avläsa det på stämningar och registrera konsekvenser i form av skador och känslouttryck m.m. Att använda begreppet utsatt för att bevittna våld i familjen innebär att göra ännu ett förtydligande. Begreppet utsatt betecknar en offerposition, och går därmed i linje med det forskning hittills visat. När en förälder blir slagen drabbar det barnen direkt. Att uppleva att pappa (eller partner) slår mamma (eller omvänt) är ytterst skadligt för barn. Att vara utsatt är dock inte detsamma som att vara helt passiv eller motståndslös. Det gäller för vuxna och det gäller för barn (se vidare Foucault 1980; Scott 1990; Hydén 2001; Holmberg & Enander 2004). Barn kan mobilisera avsevärda kroppsliga och mentala resurser i en krissituation (se Dyregrov 1997) och förhålla sig aktivt till upplevelser av våld (se Källström Carter 2004; Weinehall 1997). Det är viktigt att vidare undersökningar om barns utsatthet även innehåller undersökningar av barnens sätt att förhålla sig till våldet och deras strategier för att försöka förhindra det. Hur många barn är utsatta för att leva med våld i familjen? Det finns uppgifter om hur många barn i Sverige som är utsatta för att mamma (eller pappa) blir slagen. Kommittén mot barnmisshandel uppskattar att det rör sig om mellan och barn. Rädda Barnen har i en undersökning uppskattat att vart tionde barn någon gång upplever våld i hemmet, hälften av dem ofta (SOU 2001:72). I en dansk undersökning hade 27 av 35 barn i åldern 4 6 år som bott med sina mammor på kvinnojour, befunnit sig i samma rum som mamman när misshandeln pågick. Ytterligare fyra hade kunnat se och höra vad som hände (Christensen 1988). I en svensk genomgång av 141 polisanmälda fall ingick 103 par med sammanlagt 122 hemmavarande barn. I 69 procent av fallen angavs att barnen hade varit närvarande vid våldstillfället (Hydén 16

17 1995). I en studie av mammor med barn som vistats vid någon av kvinnojourerna i Göteborg hade nästan samtliga av de 74 barn som ingick i studien vid minst ett tillfälle befunnit sig i samma lägenhet som föräldrarna då misshandeln pågick (Almqvist & Broberg 2004). Ett av problemen med att fastställa hur många barn som är utsatta för att bevittna våld i familjen, har att göra med att mäns våld mot kvinnor huvudsakligen är beskrivet ur ett kvinnoperspektiv, och inte ur ett barnperspektiv. Utan att veta vad det är för fenomen som avses, är det inte lätt att ta reda på dess omfattning. Frågan om vad barn anser att våld är, vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt när det gäller våldsutövning, är central när det gäller att förstå barnens upplevelse. Ett barn kan säga min pappa har aldrig slagit min mamma, därför att hot, skrik, knuffar eller att slänga föremål inte ingår i begreppet slå för barnet. Barnets förmåga till begreppsbildning är beroende av barnets ålder, men framför allt av kommunikationsformer och normbildning inom familjen. Ett annat problem har att göra med föräldrars skuld och rädsla för att deras barn ska tas ifrån dem om det berättar om våldet. En sådan känsla av skuld speglar en förståelse för barnens lidande, samtidigt som den blir till ett hinder för att söka hjälp. Ytterligare ett problem när det gäller att få rätt uppfattning om problemets omfattning är barnens ovilja att tala. Denna ovilja kan grunda sig i skamkänslor och rädsla för att framstå som annorlunda alla andra har hyggliga pappor, det är bara jag som har en som slåss. Oviljan kan också grunda sig i en tveksamhet inför att tala om det som är plågsamt när det inte pågår nu när jag har det bra ska jag inte förstöra det med att tala om det dåliga, tids nog får jag uppleva det igen. Slutligen kan oviljan vara uttryck för en slags tillitsbedömning kan jag verkligen lita på denna vuxna och vad händer om jag berättar? Kanske det är bäst att ta det säkra för det osäkra och vara tyst? Ofta är det också uppenbart för barnet att våldet är en familjehemlighet som man inte får avslöja för någon annan. Ytterligare ett problem, när det gäller att fastställa hur många barnen är, hänger samman med att föräldern kanske blir slagen när den våldsbenägne är full eller drogpåverkad, eller när han eller hon inte skött sin medicinering för psykiska problem. Barn som växer upp under sådana betingelser kan komma att kategoriseras som barn till missbrukare eller barn till psykiskt sjuka, och våldet kanske inte alls uppmärksammas. När det gäller att kategorisera sociala problem finns en tendens att ta en sak i taget. När det visar sig omöjligt talar vi om dubbeldiagnoser eller multiproblemfamiljer. Vi kan då fortsätta att tala om en sak i taget, men sätta ihop problemen i olika kombinationer. Det är inte säkert att detta sätt att benämna problem ger rättvisa åt upplevelsen av hur det är att växa upp under de levnadsomständigheter som kategorierna rymmer. Hur vanligt är det att barnen också blir utsatta för direkt våld? I mitten av 1970-talet när kvinnomisshandel i hemmet började uppmärksammas, diskuterades sambandet mellan kvinnomisshandel och barnmisshandel. En synpunkt som framfördes var att de var varandra uteslutande. De 17

18 som framförde denna uppfattning, menade att kvinnomisshandel handlade om mäns dominans och kvinnors underordning, och att det var ett kontrollerat våld som var riktat specifikt mot kvinnan och ägnat att förtrycka henne. Det var inte barnen som mannen vände sig emot. Tvärtom kunde han använda barnen för att förtrycka kvinnan, genom att alliera sig med dem och vända dem emot henne. En annan synpunkt som framfördes var, att en våldsam man troligtvis lät sin aggressivitet gå ut över andra än sin fru, även om han förmodligen inte riktade den mot vem som helst. Hans barn skulle dock kunna vara troliga måltavlor för hans aggressivitet. Någon enighet uppnåddes inte. Andra frågeställningar om mäns våld mot kvinnor än de som rörde barnen, kom sedan i förgrunden (Andersson & Lundberg 2001). Under senare tid har flera internationella undersökningar visat att det är större risk för barn att bli utsatta för fysisk misshandel om de lever i en familj där pappa misshandlar mamma, än om de inte gör det (Ross 1996; Rum et al. 2000; Tajima 2000). I en svensk studie av mammor och barn på ett kvinnohus (Almqvist & Broberg 2004) hade 62 procent av barnen utsatts för en eller flera former av misshandel av sin pappa eller styvpappa. I en dansk deskriptiv studie av barn, som inom en treårsperiod bott på något av de 38 danska kvinnohus som ingick i studien, visade det sig att 25 procent av barnen blivit fysiskt misshandlade (Behrens 2002). I en annan dansk undersökning som rörde kvinnor som sökt skydd på ett kvinnohus, visade det sig att 53 procent av mödrarna menade att barnen blivit utsatta för mer våld än vad de ansåg var motiverat i uppfostringssyfte (Christensen 1990). När man träffar barn som utsatts för att mamma blivit slagen, finns det således starka skäl att även undersöka om de själva direkt utsatts för våld. Ett stärkt skydd för barnen Under senare år har lagändringar genomförts i syfte att stärka barnens rättsliga ställning och att öka skyddet för dem. Enligt gällande lagstiftning innebär misshandelsbrottet (3 kap. BrB) uppsåtligt tillfogande av kroppsskada, sjukdom eller smärta, försättande i vanmakt eller liknande tillstånd. Den sjukdom som avses kan vara såväl fysisk som psykisk. Med smärta avses ett fysiskt lidande som inte är obetydligt. När det gäller uppsåt, kan en far som misshandlat sina barns mor säkert hävda att våldet inte alls var riktat mot barnen, och att han därför inte uppsåtligt tillfogat dem sjukdom, eller haft för avsikt att försätta dem i vanmakt. Å andra sidan kan han oftast inte med någon större kraft hävda motsatsen, det vill säga att han på olika sätt ansträngt sig för att försöka skydda barnen, eller givit dem möjlighet att påverka situationen och på så sätt förhindrat att de försatts i vanmakt. Att ett barn tvingas att bevittna våld mot närstående omfattas inte idag av straffbestämmelse för misshandel. Däremot ska brott mot närstående barn åsättas ett högre straffvärde, genom en lagändring som genomfördes den 1 juli 2003 (29 kap. 2 BrB). Genom denna lagändring infördes en särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken, för sådana fall där brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person (Prop. 2002/03:53; 29 kap. 2 BrB). Av propositionen framgår, att regeringen ansåg att det fanns anledning att ytterligare lyfta fram, och tydligare än i 18

19 tidigare lagstiftning markera, barns särskilda utsatthet då förövaren är närstående till barnet. Förändringen i 29 kap. 2 brottsbalken syftar främst till att tydliggöra och markera att exempelvis brott mot närstående barn ofta bör åsättas ett högre straffvärde, just för att barnet därigenom riskerar att berövas sin trygghet. Straffskärpningsgrunden är dock inte begränsad till att gälla enbart de fall då brottet riktat sig direkt mot ett barn, utan bör omfatta även sådana fall då brottet förövats i närvaro av ett närstående barn, t.ex. då ett barn tvingas bevittna att en förälder blir slagen av den andre föräldern (Prop. 2002/03 s. 71). Någon utvärdering av lagändringen har ännu inte skett. Man kan anta att om män, misstänkta för att ha misshandlat barnens mamma, i polisutredningen ställs inför frågor om vilka åtgärder de vidtagit för att skydda barnen från att bli vittnen till våld, skulle det i sig kunna ha effekt, genom att barnens situation lyfts fram. Om de män som inte gjort någonting för att skydda barnen dömdes till högre straff, skulle barnen ytterligare synliggöras. De behandlingsprogram som idag erbjuds våldsamma män har också en viktig uppgift att fylla genom att uppmärksamma männen som pappor och därmed lyfta fram barnen. I Justitiedepartementets promemoria Barnen i brottets skugga (Ds 2004:56) föreslås att det i brottsskadelagen införs en särskild rätt till ersättning från staten för barn som bevittnat ett brott som är ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Att utsättas för att mamma blir misshandlad är ett sådant brott. För det barn som utsatts för ett brott fyller rätten till sådan ersättning flera viktiga funktioner. En av dessa är att ersättningen kan bidra till en känsla av upprättelse för den kränkning som brottet inneburit, och till att barnet upplever att dess berättelse tas på allvar. En rätt till ersättning innebär också en markering gentemot gärningsmannen. Socialtjänsten måste i varje ärende som rör kvinnor som utsatts för våld av den man de har eller har haft en nära relation till, fråga om hon har barn, fråga efter hur de har det och ta reda på vilken grad och vilket slag av fara de är utsatta för. Även andra verksamheter som möter personer som är våldsutsatta och våldsbenägna i nära relationer måste uppmärksamma om det finns barn med i situationen. Anmälningsskyldigheten Barn har enligt 6 kap. 1 föräldrabalken rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Det finns situationer då föräldrar inte förstår eller förmår ta sitt ansvar för sina barn fullt ut. När det gäller barn som är utsatta för att bevittna våld i familjen är frågan om barnens skydd grundläggande. Socialtjänsten ska vara barnens yttersta skyddsnät när det gäller att se till att de får den vård och det skydd de behöver. Socialtjänsten är i detta arbete beroende av i vilken utsträckning den kan få uppgifter från myndigheter och befattningshavare som kommit i kontakt med barnet och hans eller hennes familj (Socialstyrelsen 2004 c). 14 kap. 1 socialtjänstlagen innehåller regler om anmälan till socialtjänsten om barns missförhållanden: 19

20 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Anställda vid kriscentra för kvinnor som drivs av socialtjänsten omfattas av 14 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen. Däremot torde ideellt drivna kvinnojourer endast omfattas av rekommendationen i första stycket samma paragraf (Socialstyrelsen 2004 c), dvs. vars och ens allmänna ansvar. Lysmasken i Lund, en av de verksamheter för barn som beskrivs längre fram, har utvecklat ett genomtänkt förhållningssätt till skyldigheten att anmäla barns missförhållanden: Vi har på enheten gjort upp riktlinjer för hur vi ska gå tillväga vid anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 SoL. Iakttagelser, berättelser och oro ska beskrivas och dokumenteras som minnesanteckningar. Vi samtalar med barn och föräldrar om den oro vi känner. Vi gör det genom att bemöta dem positivt och respektfullt. Vi diskuterar alltid först med familjen och försöker ta reda på om de själva tänkt göra en egen ansökan om stöd, och försöker motivera dem till det. Vi försöker vara en förmedlande länk mellan familjen och socialtjänsten och initierar en gemensam träff med familjen och socialtjänsten (trepartssamtal). Vi kan finnas med tills barnet har fått tillit till en ny vuxenkontakt. Om föräldern inte vill samarbeta, och inte ser behovet, görs en skriftlig anmälan som undertecknas av personal i Lysmasken. Därefter föredras och undertecknas anmälan av arbetsledaren. Behandlingskontakten fortgår, om möjligt, enligt tidigare uppgjord planering. Skyldigheten att anmäla när man misstänker att ett barn far illa kan leda till tankar på polisanmälan, det vill säga till en anmälan om ett brott. När det gäller anmälan till socialtjänsten om misstänkta missförhållanden, leder denna tanke fel. Det man anmäler är inte någon av familjemedlemmarna eller familjen som sådan. Man anmäler iakttagelser som kan innebära att ett barn behöver hjälp. Anmälaren uttrycker sin oro för hur ett barn har det, en oro som den våldsutsatta kvinnan i de allra flesta fall själv brottas med. Skyldigheten att anmäla är absolut och ovillkorlig. Om något tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp eller stöd från socialnämnden ska anmälan göras. Misstankarna behöver inte vara bekräftade och anmälaren ska inte spekulera i orsakerna eller i skuldfrågan. Om man tvekar att anmäla måste 20

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

En fyrkantig himmel fördjupningsmaterial Ett komplement till filmhandledningen Inger Ekbom & Åsa Landberg En fyrkantig himmel Detta fördjupningsmaterial är till för er som vill ha mer kunskap om hur situationen

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer