Förord. Umeå i januari Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Transkript

1 Älginventering från flyg i Vilhelmina

2 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av viltvårdsnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten. Länsstyrelsen i Västerbottens län har genom medel från älgskadefonden finansierat inventeringen. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst. Umeå i januari 2003 Eric Andersson Länsstyrelsen Västerbottens län Viltvårdsnämnden Västerbottens län 2 Jägareförbundet Västerbotten

3 Beställare: Viltvårdsnämnden Ansvarig för genomförandet Jägareförbundet Västerbotten Finansiering Länsstyrelsen Västerbottens län Ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet Medgivande Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel , Vintermyrvägen 3, Umeå e-post: 3

4 Älginventering från flyg i Vilhelmina Inventeringen genomfördes i Vilhelminamrådet under tiden 8 till 11 januari Ytan som har inventerats är ca ha och har formen av en cirkel med en radie på drygt 25 km där Latikberg ligger i mitten. Området sträcker sig från Storholmen väster om Vilhelmina till öster om Stöttingfjällets naturreservat och från Torvsjön i söder till strax norr om Sjulsbergets naturreservat. Ångermanälven tangerar områdets ytterkant. Vojmåns/Risåns/Torvsjöåns vattensystem, Bäskån samt Järvsjöån rinner genom den inventerade ytan. Området är delvis starkt kuperat och domineras av stora myrområden. Inventeringsmetodik Inventeringen har genomförts som en stickprovsinventering baserad på provytor om 400 ha jämt fördelade över området. För flygningen användes två miljöhelikoptrar. Detta för att förkorta tiden för inventeringen och för att kunna skatta observerbarheten. Denna metod anses var den säkraste och mest kostnadseffektiva och används över hela landet. Metoden har beskrivits av K Wallin. Vilhelmina Latikberg Umeå Inventeringsområdet En cirkel med en radie på drygt 25 km med centrum vid Latikberg 4

5 Väderförhållanden Inventeringen inleddes 12 timmar efter lätt snöfall. Därefter snöade det lite lätt varje natt. - Snödjup cm mestadels lös kallsnö. - Upplega %. - Vind växlande till frisk. - Temperatur 33 2 minusgrader - Mestadels klart med god sikt. - Förhållandena var helt optimala förutom det ringa snödjupet Resultat Väderförutsättningarna för inventeringen var mycket goda trots det ringa snödjupet på cm lös kallsnö. Detta medförde mycket stor rörlighet bland älgarna vilket delvis försvårade dubbelräkningen. Vandringsrörelser kunde noteras. Trots detta uppnåddes den mycket goda observerbarheten 96 %. 3,6 älgar/1000 ha observerades i rutorna och det korrigerade värdet blev 3,7 älgar/1000 ha. I området kan en ojämn fördelning av älgarna noteras (36 % av rutorna innehöll älg) med få djur i den östra sidan av området. Inga koncentrationer noterades. Andelen kalv/ko (74 kalv /100 kor) tyder på hög produktion eller en eftersatt kalvjakt vilket kan klargöras när områdets kalvavskjutning blir framräknad. Andelen ko utan kalv var 40 %, ko med 1 kalv 48 % samt ko med 2 kalvar 11 %. 2 ensamma kalvar observerades. Andelen tjur av vuxna djur var 46 %. Övriga observationer - 71 tjäder, 347 orre, 4 järpe - 6 duvhök, 12 sångsvan - 3 rådjur - en duvhöksslagen tjäder - ren noterades i 4 % av rutorna. Älginventering i Vilhelminaområdet januari 2003 Totalt Älgar/1000 ha (observerade) 3,6 Observerbarhet 96 % Älgar/1000 ha (korrigerat) 3,7 Medelvärdets medelfel (SE) 0,1 Älgtyp/1000 ha Tjur 1,2 Ko 1,4 Kalv 1,0 Kalv/ko (observerade) 0,74 Kalv/vuxen (observerade) 0,39 Ko utan kalv 40 % Ko med en kalv 48 % Ko med två kalv 11 % Andel tjur (vuxna) 46 % Areal (ha) ca

6 Geografisk fördelning av älgarna Redovisningen på kartan ger en grov uppfattning om älgstammens fördelning över området vid inventeringstillfället. Höjdkurvorna anger den genomsnittliga tätheten älgar/1000 ha och baserar sig på observationerna i provytorna. Kartbilden följer inte i detalj inventeringsområdets gränser utan är något mindre vilket beror på tekniska begränsningar. Som tidigare påpekats var älgarna skevt fördelade med få djur i den östra delen. Det ringa snödjupet i hela området medförde inga svårigheter för djuren att vandra långa sträckor för betessök och traktbyten. Djuren observerades huvudsakligen i tallungskog eller lövrisskog efter vattendrag och myrar. 6

7 7

8 Erics BioJobtjänst Eric Andersson Tel , Vintermyrvägen 3, Umeå e-post: 8