Annika Falkengren Den globala finanskrisen ur ett svenskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Annika Falkengren Den globala finanskrisen ur ett svenskt perspektiv"

Transkript

1 Annika Falkengren Den globala finanskrisen ur ett svenskt perspektiv Anförande på Sveriges ambassad i Helsingfors den 9 november 2010 Tack för inbjudan hit idag. Dagens tema Den globala finanskrisen ur ett svenskt perspektiv är ett ämne som bjuder in till en hel del reflektion. Vi står ju fortfarande i efterdyningarna av den första riktigt globala finansiella krisen. Det finns många lärdomar att dra. Jag skulle också säga just pga av att vi här i Norden hade vår egen inhemska fastighets- och finanskris för tjugo år sedan och drog lärdomar av den så kom faktiskt vi att stå lite starkare när de globala orkanvindarna blåst upp. Låt oss börja med att backa bandet tillbaka till början av Högkonjunkturen spirade och framtidstron för världsekonomin var minst sagt stark. Alla - från politiker, till chefsekonomer, företagsledade talade om en global superkonjunktur som det var svårt att se något stopp på. Tillgången på pengar var mycket god och priset på pengar lågt. I efterhand kan man konstatera att de låga räntorna gav två effekter dels pressades avkastningen på ränteplaceringar, vilket gjorde att många investerare blev villiga att ta mer risk, dels bidrog det i sin tur till en kraftfull kreditexpansion i stora delar av västvärlden Som alltid är det så tydligt i efterhand att det fanns många signaler som varnade för att trenden var ohållbar i längden. Det var få, om någon som förutspådde den lavinartade utveckling som väntade precis runt hörnet. Det var inte bara det låga priset på pengar, på likviditet, som ledde fram till krisen som ju tog sin början i den amerikanska sub prime-marknaden. Jag kan konstatera att det också handlade om kardinalsynder i banking, det vill säga: att låna ut pengar utan att känna till underliggande låntagares återbetalningsförmåga och att lägga alltför många ägg i samma korg. Sommaren 2007 stod det klart för marknaden att ratinginstitut/många investerare underskattat risken i subprime grovt. Investerare/banker minskade sitt risktagande och började kräva mer betalt för att låna ut, vilket snart fick hela suprime-marknaden att kollapsa. Stora välkända banker var

2 kraftigt exponerade och våren 2008 var Bear Sterns nära gå omkull, vilket skapade stor oro och satte hela finanssektorn i ett sluttande plan. När Lehman tilläts gå omkull den 15 september 2008 kom finansmarknaden och därmed hela världsekonomin att hamna i fritt fall. Sedan den dagen har det finansiella landskapet förändrats för gott. Många av branschens mest välkända banker och varumärken finns inte längre och andra är idag helt eller delvis nationaliserade. Förlusterna i det globala finanssystemet har varit enorma. Hittills har banker och finansieringsinstitut sedan finanskrisen början gjort nedskrivningar på över miljarder dollar. Men hur kan en specifik händelse få så stora konsekvenser? Bankverksamhet bygger på förtroende och långsiktiga kundrelationer. På det sätter liknar verksamheten många andra verksamheter. Skillnaden är att i en bank är förtroendet avgörande - bristande förtroende skapar omedelbara problem att finansiera verksamheten och därmed svårigheter att finnas där för kunderna. Och försvinner förtroendet mellan bankerna, kan inte det finansiella systemet fungera vilket var precis vad som hände efter att Lehman ansökte om Chapter 11. Om det kunde hända Lehman kunde det hända vem som helst. Ingen visste längre vilka risker motparterna satt på. Resultatet blev att kreditmarknaden tvärnitade och det slog mot investeringar, produktion, arbetstillfällen det finansiella systemet är ju blodomloppet i samhällsekonomin. Vi på SEB påverkades naturligtvis liksom alla andra starkt av detta. Vi förberedde oss för en riktig vargavinter. I första skedet samlades vi flera gånger per dag för akut krishantering: - vilka betalningar skulle släppas iväg, hur såg vår samlade exponering ut per institut. En rad beslut måste fattas; beslut som skulle hålla akut utan att förstöra viktiga långsiktiga relationer. Från första dagen var det två huvudprioriteringar som styrde vårt agerande. Det första var att säkra banken, dvs att säkerställa att SEB inte i något tänkbart scenario kunde äventyra sin verksamhet. Bland annat sköt våra aktieägare därför till mer kapital i banken. Det andra berör just relationen och partnerskapet med våra kunder. Under krisens mest akuta fas var det oerhört viktigt för oss i SEB att vi kunde hålla banken öppen för alla våra kunder. När kapitalmarknaderna delvis var stängda och våra kunder inte kunna finansiera sig den vägen ökade vi vår balansräkning med över SEK 200 mdr. När världsekonomin föll, drabbades också industrinationen Sverige abrupt med vårt stora exportberoende. Under 2009 föll BNP med nästan 5 procent, det största tapp som uppmätts sedan andra världskriget och arbetslösheten steg kraftigt. Ändå kan man säga att Sverige kom relativt lindrigt undan. Såväl statsfinanser som svenskt näringsliv och banker var väl rustade denna gång inte minst som en följd av

3 saneringspolitiken efter den inhemska finans- och fastighetskrisen i början av 90-talet och de lärdomar som då drogs. Vidare agerade den svenska centralbanken, Riksbanken, snabbt och sänkte reporäntan i stora kliv ned till rekordlåga 0,25 procent den reala ekonomin tyngdes därmed inte av höga räntor såsom under 90-talskrisen. Fastighetsmarknaden i Sverige klarade sig betydligt bättre än t ex i grannlandet Danmark, där räntan låg kvar på en högre nivå. Och till skillnad från länder som Spanien och Danmark där hus ofta köpts på spekulation och hyrts ut, så bor vi svenskar i våra hus vi äger inte flera och utlåningen är baserad på faktisk återbetalningsförmåga och inte framtida värdestegring. Sverige gynnades även av kronan som försvagades under krisen och höll uppe den svenska exporten. Banksystemet var också i betydligt bättre skick än förra krisen. I efterspelet till krisen har det visat sig vara lätt och fel att man drar alla banker över en kam när vi såsom idag diskuterar lärdomar av den globala finanskrisen. Bilden skiljer sig ganska markant mellan olika delar av världen. Alla begick faktiskt inte de där kardinalfelen jag tidigare beskrev. Här i Norden hade vi i stor utsträckning hållit oss borta från de komplexa paketerade värdepapper som bidrog till att investerare eller ratinginstitut inte förstod vilken risk som de faktiskt innebar. Däremot har svenska banker en exponerig mot Baltikum. I SEB uppgick vår utlåning i Baltikum till som mest drygt 15 procent av vår låneportfölj. För vår del hade vi byggt upp den baltiska verksamheten under en tioårsperiod. De hade nyligen kommit från planekonomi och det fanns en stark optimism i landet och vilja att komma ikapp. BNP steg med runt 10 procent per år och kreditgivningen som oftast går hand i hand med den ekonomiska utvecklingen steg. När finanskrisen slog till varde kraftigt överhettade baltiska ekonomiera redan på väg in i en kraftig inbromsning. Nu förvärrades utvecklingen kraftigt. Regionen såg BNPfall på kring mellan 15 och 20 %. Vi började bromsa expansionstakten i vår kreditgivning tidigt under 2006 och 2007 och tappade också marknadsandelar. Vi satte in work-out team för att med lärdomar från den svenska krisen så tidigt som möjligt och tillsammans med kunderna hantera problemkrediter. Vi tog höjd för en mycket mörk utveckling i regionen och har ackumulerat reserverat 12 miljarder kronor för befarade kreditförluster. Det är dock mycket glädjande, att utvecklingen i Baltikum tagit en betydligt mer positiv utveckling idag det har gått snabbare än vad de flesta bedömare förutsåg det makroekonomiska läget har stabiliserats. Även om många hushåll har det rejält jobbigt och arbetslösheten är hög så går det nu åt rätt håll, om än från höga nivåer Återbetalningsförmågan hos kunderna i regionen har visat sig vara betydligt bättre än vad räknade med för bara ett år sedan. Vidare så har Estlands kommande euro-inträde stärkt det nationella och hela regionens självförtroende och optimism.

4 Vi ser nu åter positiva rörelseresultat från vår baltiska verksamhet båda för och efter kreditreserveringar för första gången på två år och under de närmaste åren förväntas samtliga länder i regionen generera en BNP-tillväxt på ca 4-5%. Så såsom man ser till vänster på bilden - kreditförlustnivåerna för nordiska banker som helhet utgör endast en knapp femtedel av de förlustnivåer som amerikanska banksystemet fått utstå. Den nordiska kreditkvaliteten har varit mycket hög. Så kombinerar man faktumet att Sverige stod väl rustat för krisen med att Baltikum nu är på väg tillbaka så beskrivs Sverige.. Norden idag som något av ett safe haven Sverige är dock, precis som Finland, ett exportland och i stort beroende av utvecklingen i den globala ekonomin som helhet och den europeiska i synnerhet, även om en allt större andel går till främst Asien. Och det ser idag lite mörkare ut i en stor del av världsekonomin! För även om världsekonomin som helhet återhämtat sig och de mörkaste scenarios som målades tack och lov inte realiserats, skulle utvecklingen som vi sett hittills aldrig varit möjligt utan de massiva stödåtgärderna från centralbanker och regeringar. Låt mig ge er några exempel som visar på magnituden av den globala finansiella krisen: - Enorma mängder kapital både privat och publikt har injicerats i banker världen runtom. Bara i Europa har över 130 miljarder euro statligt kapital investerats i banker som annars inte skulle ha funnits kvar idag. - Centralbankernas extra likviditetsstöd under krisen kan räknas ihop till det hisnande beloppet av över femton tusen miljarder svenska kronor. Ovanpå detta har vi det senaste beslutet från USA och Fed förra veckan att pumpa in ytterligare 600 miljarder dollar i systemet för att stimulera ekonomin (ca. 4% av BNP). Det är upplagt för en del anspänningar på G20-mötet i Sydkorea som börjar på torsdag när obalanser i världsekonomin står i fokus. Det är faktiskt en ganska osäker utveckling vi ser framför oss under de kommande åren och det finns inte mycket mer krut att bränna av om kurvorna börjar peka åt fel håll igen För ett år sedan när det årliga IMF- och Världsbanksmötet hölls gav regeringar och centralbanker uttryck för en mycket stor lättnad för att världen räddats från kollaps genom den omfattande och samordnade stödpolitiken. Det pågick ett intensivt arbete för att hitta nya samarbetsformer och för ett sätta ramverket för ett nytt finansiellt landskap. Det fanns ett positivt sentiment kring konjunkturutvecklingen. Många bedömare pekade på att vi gick mot ljusare tider. När jag nu för några veckor sedan var på IMF- och Världsbanksmötet var stämningen överlag betydligt mer dämpad.

5 Den bild som framträdde var att världsekonomin befinner sig långt från ett jämviktsläge där det finns en samsyn på de stora frågorna. Det som jag tog med mig hem var: - För det första - hur skör konjunkturen är och hur många det är som ser på 2011 som ett svagare år än Globalt och då i synnerhet i USA och Europa är vi fortfarande i krisen. Problemen har varit större än vad många kunnat förutse. Sammanräkningar visar att globalt har krisen kostat 30 miljoner jobb. Fokus är helt klart att i första hand skapa tillväxt de så kallade exitstrategierna för regeringar och centralbanker dröjer därmed - För det andra - Kinas starka frammarsch världens näststörsta ekonomi som inom loppet av 10 år väntas gå om USA. Redan idag är fyra av världens största banker kinesiska. - Och för det tredje.det är svårt att se att vi verkligen får ett harmoniserat global regelverk för den finansiella sektorn; det är stora skillnader mellan USA och Europa. Ska man sammanfatta detta är det att 2011 ser ut som ett svagare år än 2010 när det gäller tillväxt och konjunktur. Det kommer att dröja innan stimulanserna från centralbanker och regeringar kan dras tillbaka. Tittar man dessutom på skuldsättningsgraden i västvärlden som ni ser på bilden, så kommer det ta ca 20 år innan vi kan vara tillbaka på de nivåer som rådde innan finanskrisen. Förutom osäkerheten kring den makroekonomiska utvecklingen i västvärlden i stort, finns det en stor grad osäkerhet inom finansbranschen när det kommer till regleringar, även om bilden så sakteliga börjar klarna. Med det nya regelverken går kostnaden för råvaran pengar, dvs banksystemets finansieringskostnad, upp, bland annat genom att. banksystemet måste ha en mer långfristig finansiering. Det här innebär att allt annat lika blir det dyrare att låna. Många banker kommer att behöva se över sin kapitalsituation - det såg vi inte minst i samband med de europeiska stresstesterna i somras. Om kraven satts mer i linje med "den nya världen" hade häften av bankerna inte klarat sig. Hur mycket ytterligare kapital som kommer att behöva tillföras banksystemet går inte riktigt att räkna samman idag. Det beror på de nya myndighetskraven, nivån på de slutliga värderings- och kreditförlusterna och självklart också på hur intjäningen utvecklas i banksystemet. MEN - om man tittar på de cirka 50 största europeiska bankerna hamnar man i häraden 200 till 300 miljarder euro som måste tillföras för att de ska upp på den nya nivån. Om vi då tittar på den nordiska finansmarknaden hur påverkar nya regelverk oss? Vad blir det för effekter för kunderna?

6 Som jag tidigare nämnde har nordiska banker klarat krisen väl och flertalet nordiska banker är bland de bäst kapitaliserade bankerna i Europa. Vidare har många av de internationella konkurrenter som tidigare verkade i Norden har dragit sig tillbaka efter att ha haft stora problem. Nordiska banker kan också finansiera sig relativt sett billigare. Sammantaget innebär det att nordiska företag och hushåll har bland världens lägsta finansieringskostnader. Men självklart kommer vi även här märka av att råvaran pengar blir dyrare framöver det kommer att påverka nordiska företag och det kommer att påverka nordiska hushåll. Jag skulle vilja avsluta med några reflektioner kring vad jag ser att detta sammantaget innebär för oss som är aktörer på den nordiska bankmarknaden. Jag brukar sammanfatta det med att det blir mer av back to basics mer av det vi kallar relationship banking. När jag blickar framåt och på det finansiella landskap som nu tar form så tror jag starkt på att det är just detta förmågan att hela tiden anpassa sig till kunders behov, förmågan att fördjupa relationen till dem och att hela tiden jobba för att minska komplexiteten i kundernas ögon. Det ska alltid vara enkelt att göra affärer och lösa finansiella behov. Som bank kan du inte göra det utan att hela tiden ha en långsiktigt sund och solid bas att stå på och du måste ha omvärldens förtroende. SEB är en företagsbank. Vi är en relationsbank Vi har en unik relation till de stora svenska och nordiska storföretagskunderna liksom institutionerna och merparten av våra intäkter tre fjärdedelar är också företagsrelaterade. Under finanskrisen så har tex SEB i Finland mer än fördubblat sin utlåning och är mer än någonsin med och finansierar finska företag. Vi är relationsbanken i vår del av världen. För att återknyta till de mörka höstdagarna 2008 efter Lehman banker gick inte omkull då på grund av bristande soliditet, utan på grund av bristande likviditet. Ingen vågade låna ut pengar till en bank som man inte var säker på skulle finnas där imorgon. Vi finns här idag och imorgon! Tack!

VD Annika Falkengrens anförande vid SEB:s årsstämma 2012-03-29. Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset.

VD Annika Falkengrens anförande vid SEB:s årsstämma 2012-03-29. Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. VD Annika Falkengrens anförande vid SEB:s årsstämma 2012-03-29 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. För mig är det här en av årets viktigaste dagar, då vi får tillfälle

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Finansutskottet, Sveriges riksdag 5 februari 2019 Lågt pris på risk globalt kan skapa finansiella obalanser Den finansiella

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Öresund Food Network. Torsdagen den 19 mars Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn

Öresund Food Network. Torsdagen den 19 mars Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn Öresund Food Network Torsdagen den 19 mars 2009 Lars-Erik Skjutare VD, Sparbanken Finn Den största självständiga sparbanken i Sverige Sparbanken Finn 21 kontor i sydvästra och mellersta Skåne Affärsvolym

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Stabilitetsläget Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Hög skuldsättning gör hushållen räntekänsliga Hushållens ränteutgifter förväntas öka En kombination av åtgärder behövs Strukturella

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla ANFÖRANDE DATUM: 2012-03-15 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER 9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER Alla väntar på den, men den har skjutits på framtiden många gånger. Nu behöver vi antagligen inte vänta länge till. I december kommer

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 853 mnkr. Det är en ökning med 136 mnkr sedan förra månaden, och 85% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008 Annika Falkengren Resultatpresentation Jan Sep 28 1 Extremt krävande marknader Utvalda aktieindex OMX NORDIC FTSE W.EUROPE BANKS 13 MSCI World 12 11 1 9 8 7 6 5 4 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Månadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag

Månadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag Månadsbrev Maj 2011 Strategi under maj Andhämtningspaus gav korrektion Vi varnade i förra månadsbrevet för en andhämtningspaus på aktiemarknaderna efter de starka resultatrapporterna. Vilket skulle kunna

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Swedbank Investeringsstrategi

Swedbank Investeringsstrategi Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

.16. Delårsrapport januari september

.16. Delårsrapport januari september Delårsrapport januari september.16 Efterfrågan i nivå med förra året. Fortsatt ökning för små och medelstora företag. Några stora problemaffärer ger negativt resultat. PERIODEN I KORTHET Perioden i korthet

Läs mer

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit 17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet: Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Tal Vattenfalls extrastämma

Tal Vattenfalls extrastämma Promemoria 2012-11-27 Finansdepartementet Tal Vattenfalls extrastämma Tack för ordet! Låt mig först säga att den här stämman är viktig; vi kommer idag bestämma de övergripande målen för bolaget samt få

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

Att hantera och förebygga kriser

Att hantera och förebygga kriser Att hantera och förebygga kriser Hans Lindblad Fores, 31 augusti 2017 Vad vet vi om finansiella kriser? Historien visar att finanskriser återkommer, med olika intervall Finansiella kriser är den största

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt Exportkreditbarometern juni 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni I denna nionde Exportkreditbarometer presenteras resultat från

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

KI:s igelkottar: Global BNP

KI:s igelkottar: Global BNP Konjunkturinstitutets igelkottmönster långt ifrån verkligheten Konjunkturinstitutet (KI) publicerade idag sina uppdaterade prognoser för global och svensk ekonomisk utveckling. Två slutsatser sticker ut:

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag AB Svensk Exportkredit Urstarka finanser hos svenska exportföretag 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni 2018 SEK:s elfte Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar att: Exportföretagens

Läs mer