Stor räntespecial allt du behöver veta om räntefonder

Transkript

1 Marknadsbrev juni-juli 2014 Stor räntespecial allt du behöver veta om räntefonder Vad avgör humöret på obligationsmarknaden? Trots att konjunkturen har fortsatt att röra sig i rätt riktning har långa obligationsräntor sjunkit under årets första halva. Fortsatt mycket låga styrräntor är en förklaring. Lågt inflationstryck och en komplex riskbild är andra faktorer. Räntefonder i lågräntemiljö. Kategorin räntefonder har vuxit på senare år. Från att till största del utgöras av långa och korta räntefonder finns nu en uppsjö av varianter med stora skillnader sinsemellan. Vi går igenom de vanligaste typerna, hur de skiljer sig åt och hur möjligheten att skapa avkastning under de kommande åren ser ut. Aktiv förvaltning stärker livportföljens avkastning. ndias livportfölj har haft en stark start på året. Avkastningen under årets fem första månader summerar till 5,6 procent, vilket är i nivå med ett globalt aktieindex under samma period. En del av portföljavkastningen, både i år och under längre tidsperioder, kommer från den aktiva förvaltningen. Börsutveckling 1 maj 10 juni i svenska kronor Nordamerika 6,8% Sverige 3,6% Europa 5,0% Ryssland 21,5% Asien Japan 3,7% 9,5% Afrika 7,1% Sydamerika 8,3% Australien 4,5% Världen 6,2% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROPERSPEKTIV Vad avgör humöret på obligationsmarknaden? Trots att konjunkturen har fortsatt att röra sig i rätt riktning har långa obligationsräntor sjunkit under årets första halva. Fortsatt mycket låga styrräntor är en förklaring. Lågt inflationstryck och en komplex riskbild är andra faktorer. Den globala konjunkturen har återhämtat sig i makligt tempo det senaste året. Det syns både i ökad optimism i olika förtroendeindikatorer samt gradvis starkare tillväxt för främst de utvecklade länderna. Även om återhämtningen av tillväxten varit långsammare än tidigare konjunkturuppgångar står det klart att det rör på sig i rätt riktning. Samtidigt har långa obligationsräntor i såväl Europa som USA fallit med ca räntepunkter sedan början av året. Det betyder att obligationsräntorna i Tyskland nu är nere och nosar på de historiska bottennivåerna som rådde sommaren Även svenska obligationsräntor har fallit rätt ordentligt sedan i höstas. I USA har fallet inte varit lika markant. Där är obligationsräntorna en bit från tidigare bottnar, men den uppåtgående trenden har tydligt kommit av sig. Finansiella marknader är budbärare av information. Så hur ska man tolka det faktum att obligationsräntorna fortfarande befinner sig på historiskt låga nivåer framför allt i Europa trots att vi samtidigt ser en konjunkturåterhämtning? 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Statsobligationsräntor, 10 år Procent USA Sverige Tyskland Source: Reuters EcoWin Vad styr marknadsräntor? För att bättre förstå utvecklingen av obligationsräntorna kan det vara bra att kort rekapitulera vad som anses styra marknadsräntornas utveckling. I grund och botten är centralbankens styrränta en viktig faktor för hur räntor med längre löptider utvecklas. Under normala förhållanden fortplantar sig förändringar i styrräntan till andra räntor med längre löptider och når slutligen de räntor som hushåll och företag möter. Genom styrränteförändringar påverkas först räntebildningen i ekonomin och sedan efterfrågan, produktionen och inflationen. De flesta centralbanker ägnar sig också åt någon form av signalering eller prognos om hur styrräntan kan förväntas utvecklas framöver. På så sätt kan centralbanken även försöka påverka förväntningarna om framtida styrräntor och därmed också bidra till att styra räntebildningen på längre löptider. Det är denna kedja av effekter på hela ekonomin efter en förändring i styrräntan som brukar kallas den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Marknadsräntor påverkas alltså i grunden av nivån på dagens styrränta samt förväntningar om hur styrräntan kan tänkas utvecklas i framtiden. I en perfekt värld skulle exempelvis räntan på en obligation med fem års löptid vara lika med ett genomsnitt av de förväntade styrräntorna de kommande fem åren. Det här brukar kallas för förväntningshypotesen. Om de penningpolitiska förväntningarna ändras till exempel till följd av förändrade konjunktur- eller inflationsutsikter kommer det omedelbart att påverka prissättningen av obligationsräntorna i samma utsträckning. Men verkligheten är sällan perfekt särskilt inte på de finansiella marknaderna. Att förutsäga vad styrräntan ska vara de kommande åren är naturligtvis behäftat med osäkerhet och precisionen i prognoserna minskar ju längre fram i tiden som de sträcker sig. Därför kräver investerare ofta en riskpremie som kompensation för att äga obligationer med långa löptider. Det brukar kallas för löptidspremie. Osäkerheten kring värdet på en obligation kan dock även omfatta andra saker. Likviditetspremier kompenserar för risken att inte kunna omsätta en placering till likvida medel i exempelvis ett stressat marknadsläge. Ett annat exempel är kreditriskpremien, som kompenserar för risken att mot 2

3 parten inte ska kunna fullfölja sina förpliktelser dvs. ställa in betalningen. Sammantaget är riskpremier alltså den extra avkastning som investerare kräver för att de tar en högre risk och premien är inbakat i priset på obligationen. De enskilda komponenterna är därför sällan direkt observerbara. Storleken på riskpremierna varierar också över tiden. Oftast är de positiva dvs. de bidrar till högre ränta på en obligation än vad som är motiverat om man endast tar hänsyn till de penningpolitiska förväntningarna. Men riskpremierna kan också vara negativa. Exempelvis är det många som menar att centralbankernas stora kvantitativa åtgärder de senaste åren periodvis bidragit till negativa likviditetspremier. Eftersom globala finansmarknader är starkt sammanflätade med varandra tenderar utvecklingen av marknadsräntor i olika länder att vara högt korrelerade. Det här gäller i synnerhet för en liten öppen ekonomi som Sverige som både har en stor exportsektor och en banksektor med stor exponering mot omvärlden. Den svenska räntemarknaden påverkas därmed också i stor utsträckning av vad som händer med obligationsräntor i exempelvis USA och Tyskland. Lågräntemiljön består ett tag till Nu tillbaka till vår fundering i inledningen: hur ska man tolka det faktum att obligationsräntorna fortfarande är mycket låga trots att vi samtidigt ser en konjunkturåterhämtning? En förklaring som är helt i linje med teorin ovan är att styrräntorna i stora delar av västvärlden alltjämt befinner sig mycket nära noll. Centralbankernas signalering bekräftar också att dagens nivåer kommer ligga kvar ännu ett tag. Trots att konjunkturen är på väg att repa sig är det globala inflationstrycket fortfarande dämpat och det bidrar till att bekräfta bilden av att räntehöjningar fortfarande ligger en bit bort på horisonten. Den amerikanska centralbanken Fed förväntas behålla styrräntan nära noll ytterligare ett år. I Europa har ECB nyligen sänkt refiräntan till 0,15 procent och lanserade samtidigt ett litet batteri av andra stimulansåtgrder. Ytterligare åtgärder diskuteras dessutom fortfarande. Även i Sverige rycker en räntesänkning närmare efter vårens mycket låga inflationsutfall. Marknaden prissätter nästan fullt ut en sänkning till 0,5 procent. Utöver signalering av fortsatt mycket låga styrräntor har de stora centralbankernas kvantitativa åtgärder fortsatt att bidra till mycket låga likviditetspremier. Ur det här perspektivet är det därmed inte så konstigt att obligationsräntorna är fortsatt låga. Lägg dessutom till en komplex riskbild. Det senaste året har utsikterna präglats av en stor portion osäkerhet. Det har handlat om politiskt käbbel kring finanspolitiken i USA; osäkerhet kring hantering av skuldproblematiken i euroområdet samt säkerhetspolitisk oro kring Ukraina och Ryssland. Sammantaget har detta bidragit till snabba humörsvängningar på obligationsmarknaderna. 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0 USA procent Nominell BNP-tillväxt, % yoy Statsobligationsränta, 5 år En enkel tumregel för var räntenivån bör ligga över tiden är att titta på nominell BNP-tillväxt. Nominell BNP mäter det aktuella värdet av alla varor och tjänster som produceras i ekonomin. I väldigt grova drag säger tumregeln att den nominella räntan på en statsobligation bör vara i nivå med ekonomins samlade aktivitets- och inflationsutveckling. I USA har sambandet mellan en nominell statsobligationsränta och den nominella tillväxten visat sig vara relativt hygglig om man studerar en längre tidsserie. Avvikelser förekommer naturligtvis från tid till annan. Sedan 2010 har exempelvis statsobligationsräntan varit lägre än den nominella tillväxten. En förklaring kan vara det faktum att Feds kvantitativa åtgärder som bland annat innefattar regelbundna köp av statsobligationer har bidragit till att hålla nere obligationsräntorna. I takt med att Fed sedan årsskiftet minskat sina obligationsköp har också räntenivån börjat normaliseras. Fortsätter konjunkturåterhämtningen med gradvis starkare tillväxt och stigande inflation indikerar det att långräntorna ska fortsätta att successivt stiga framöver. Men hur snabbt det sker beror som alltid på en rad olika faktorer som exempelvis: kommer takten i återhämtningen komma av sig? Eller tar inflationsutveckling fart snabbare än väntat? Eskalerar konflikten mellan Ryssland och Ukraina? Eller dyker det upp något helt nytt på horisonten som påverkar förväntansbilden och därmed utvecklingen på obligationsmarknaden. Jag säger som Muminmamman: Vad som helst kan hända, det är därför jag är alldeles lugn. Heidi Elmér Chefekonom Source: Reuters EcoWin 3

4 Sparkrönika Fem tips för bättre pensionskoll Den är en stor orsak till oro för medelålders svenskar. Den uppfattas av många som svårbegriplig och liknas ofta vid en djungel. Lika ofta ges den formen av en pyramid. Men så ska det inte behöva vara. I den här artikeln ger jag fem tips som kan ge extra skjuts i pensionskassan. 1. Gå in på minpension.se och tryck på Kom igång med minpension.se. Bara gör det. Det här är bra. Det är till och med riktigt bra! Om jag får tillåta mig till att reflektera lite över minpension.se så är den faktiskt inte bara riktigt bra den är till och med viktig! Jag forskar bland annat på förtroende och hur detta skapas i ett finansiellt sammanhang. En faktor som ofta tas upp som en förutsättning för förtroende är transparens och möjligheten för individer att prognostisera utfall. Och detta är precis det minpension.se är ett så lysande exempel på! Se hela minpension.se som en ansträngning att öka förtroendet för pensionssystemet och försök uppskatta den därefter! 2. Lägg lite extra krut på tjänstepensionsdelen. Här är djungelepitetet måhända berättigat. Har du bytt arbetsgivare ett par gånger under din yrkeskarriär finns du antagligen i flera olika tjänstepensionssystem. Minpension.se gör ett toppenjobb även här, men det kan vara värt att ge denna del några extra funderingar. Kan du själv påverka hur pengarna förvaltas? Vet du var du hamnar om du inte gör ett aktivt val? Har du bytt arbetsgivare ett par gånger under din yrkeskarriär finns du antagligen i flera olika tjänstepensionssystem. Minpension.se gör ett toppenjobb även här. lön den dag du slutar jobba, eller premiebaserade system, som innebär att det varje år placeras en premie som senare kommer att utgöra din pension). Beroende på var du jobbat, dvs. hur din tjänstepension är sammansatt, kommer du att ha större eller mindre andel av din totala pension placerad på aktiemarknaden. För dig med betydande trygghet i tjänste- och inkomstpensionsdelen är PPM en möjlighet att på ett smart och enkelt sätt sprida riskerna du hittar en mängd aktiefonder på PPM-plattformen att välja mellan. För dig som redan har en stor andel av pensionskapitalet placerat på aktiemarknaden kan du kanske behöva tänka annorlunda. Kanske en blandfond då kan var något även i PPM-valet? 4. Använd dina insikter till att hyfsa dina förväntningar på din framtida pension. Förväntningar är kluriga. De kan ibland leva sitt eget liv. Försök att se till att dina förväntningar om pensionen är tätt knutna till pensionsprognosen du hittar på minpension.se. Det låter som en självklarhet men är inte alltid det. Minns den där oron jag talade om i början. Ett sätt en del använder för att undvika oro är helt enkelt att att inbilla sig att pensionen kommer att bli högre än vad den faktiskt kan tänkas bli. Det sättet att hantera oro är mänskligt men kan innebära en risk att man möts av besvikelse den dagen pensionen skall landa på kontot. 5. Börjar du närma dig pensionering kan det vara värt att fundera på om du kan göra något åt utgiftssidan. Laborera med pusselbitar som bostad och bil och fundera konkret på vad du behöver och hur du ser ditt liv på, säg fem-tio års sikt. 3. Ta premipensionen sist av allt. Se det som den tårtbit där du kan fixa till helheten. I botten har du din inkomstpension och din tjänstepension (som kan ha inslag både av förmånsbaserade system, dvs. ge dig en andel av din Jeanette Hauff Sparekonom 4

5 Räntefonder i lågräntemiljö Kategorin räntefonder har vuxit på senare år. Från att till största del utgöras av långa och korta räntefonder finns nu en uppsjö av varianter med stora skillnader sinsemellan. Här går vi igenom de vanligaste typerna, hur de skiljer sig åt och hur möjligheten att skapa avkastning under de kommande åren ser ut. Traditionella räntefonder Traditionella räntefonder består till största del av stats- och bostadsobligationer. De delas vanligen upp i korta och långa räntefonder som baseras på hur lång löptid obligationerna som ingår i portföljen har. Avkastningen i dessa fonder påverkas av obligationernas räntebetalningar (kuponger) samt av prisutvecklingen på obligationer. Priset på obligationer påverkas av ränteförändringar om räntan stiger, så faller priset och tvärtom. Generellt gäller att ju längre löptid en obligation har och ju större ränteförändring som sker, desto större blir prispåverkan. Därav är det logiskt att korträntefonder har lägre risk då de drabbas i mindre utsträckning av ränteförändringar. Om en förvaltare har köpt en obligation med en löptid på 5 år till en ränta på 3 procent, och marknadsräntorna på obligationer med 5 års löptid stiger till 4 procent, så innebär det att fondens obligation ger lägre ränta än nyutgivna obligationer, och tappar därför i värde. Omvänt så stiger värdet på långa obligationer om marknadsräntan för samma löptid går ned. Korträntefonder har lägre risk då de drabbas i mindre utsträckning av ränteförändringar. Företagsobligationsfonder Den andra större kategorin av räntefonder är företagsobligationsfonder. Det finns två huvudsakliga typer av företagsobligationer - de som är utgivna av bolag med hög kreditvärdighet (investment grade) och de som ges ut av företag med lägre kreditvärdighet (high yield). Risken är normalt sett lägre för investment grade-obligationer än för high yield-obligationer. Av den anledningen är räntan, och därmed den förväntade avkastningen, på investment grade-obligationer lägre än för high yield. Räntan på ett företags obligationer påverkas dels av företagets kreditvärdighet, men också av det generella ränteläget och likviditeten på obligationsmarknaden. I regel anses risken att ett företag går i konkurs vara högre än att ett land gör det, varför räntan på företagsobligationer oftast är högre än på statsobligationer. Hög risk Låg risk Nordea Eur. High Yield Nordea US High Yield Schroder Emerging Market Bond Carnegie Corporate Bond ndia Global Företagsobligationsfond DNB FRN JPM Global Strategic Bond ndia Realrätefond ndia Kapitalmarknad Carnegie Likviditet ndia Penningmarknad Bilden illustrerar risknivå i de räntefonder som finns i ndias sortiment. Vad påverkar räntorna? Räntan på obligationer med kort löptid, som finns i korträntefonder, påverkas främst av centralbankers räntepolitik. När t ex Riksbanken ändrar reporäntan eller förväntas göra det, så får det framför allt effekt på de korta räntorna, som vanligtvis ligger ganska nära nivån på centralbankens styrränta. Räntan på obligationer med lång löptid, som finns i långräntefonder, påverkas främst av marknaden, det vill säga investerarnas förväntningar om hur den framtida tillväxten och inflationen ska se ut, men även av tillgång och efterfrågan på obligationer med fast ränta. Om marknadsaktörerna tror att inflationen i framtiden ska stiga, förväntas centralbankerna höja räntorna i framtiden, vilket driver upp räntor med längre löptid. (För ett djupare resonemang kring räntebildning på obligationer med lång löptid, se artikeln på sid 2 3). Räntan på företagsobligationer påverkas dels av det generella ränteläget, men även av synen på företagens finansiella hälsa. Under finanskrisen, när konkursrisken bedömdes som förhöjd, steg företagsobligationsräntorna till mycket höga nivåer, vilket ledde till rejält negativ utveckling för företagsobligationsfonder. Men på senare år har räntorna sjunkit kraftigt i takt med rädslan för ökade konkurser har bedarrat. I 5

6 dagsläget är skillnaden mellan företags- och statsobligationsräntor på historiskt låga nivåer. Långvarig räntenedgång gynnsam för räntefonder En av de tydligaste trenderna på de finansiella marknaderna under de senaste decennierna är fallande långräntor. I mitten av nittiotalet noterades räntan på en svensk obligation med fem års löptid till omkring 10 procent. I dagsläget är motsvarande ränta omkring 1 procent. Följaktligen har de stadigt sjunkande räntorna under de gångna åren stärkt avkastningen i räntefonder. Den framtida ränteutvecklingen kommer naturligtvis påverka avkastningen i räntefonder, men på olika sätt. Låt oss titta på hur olika räntescenarier kan påverka avkastningen i räntefonder Obligationsränta och fondavkastning Procent Obligationsränta, 5 år (vänster) ndia Kapitalmarknadsfond (höger) 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% -50% Ytterligare sjunkande räntor Att de senaste tjugo årens utveckling ska upprepas under kommande år är osannolikt. Visserligen kan räntorna sjunka ytterligare, men fallhöjden är starkt begränsad av de redan mycket låga nivåerna. Exempel på händelser som skulle kunna sätta ytterligare press nedåt på marknadsräntorna är tilltagande geopolitisk oro, tecken på tydlig konjunkturförsämring eller starka deflationistiska signaler. Sjunkande räntor skulle gynna de flesta räntefonder i ndias sortiment positivt genom mekanismerna vi gick igenom ovan. Undantagen är till stor del korträntefonderna ndia Penningmarknadsfond, Carnegie Likviditet samt företagsobligationsfonden DNB FRN. Här får ränteförändringar förhållandevis begränsad påverkan på obligationernas värde. Dessutom får sjunkande räntor snabbt genomslag på de nivåer som fonden kan återinvestera kuponger och förfall till, som blir lägre, och därmed minskar fondavkastningen. Små ränterörelser Brist på inflation i de flesta länder i västvärlden gör att centralbanker förväntas behålla låga räntor under överskådlig framtid. Samtidigt gör de redan mycket låga räntenivåerna det svårt för centralbanker att sänka styrräntorna i syfte att få fart på inflationen. I brist på inflationstryck kan följden därmed bli att räntorna rör sig sidledes under en tid framöver. Utan större ränteförändringar kommer avkastningen i räntefonder att motsvara den genomsnittliga räntan på obligationerna i fondportföljen plus eventuella bidrag från den aktiva förvaltningen minus förvaltningsavgift. Om räntorna stiger Grovt förenklat kan sägas att en brant ränteuppgång som sker under kort tid, t ex till följd av oväntat snabbt stigande inflationsförväntningar, kommer att missgynna de flesta räntefonder genom att värdet på fondens obligationer kommer att tappa i värde. Här skyddas dock korträntefonderna eftersom portföljens obligationer, till följd av deras korta löptid, snabbt omsätts och ersätts med nya obligationer med högre ränteutbetalningar, som därmed driver upp avkastningen efter hand. Räntefonder med obligationer med lång löptid skulle däremot drabbas negativt och skulle, i de flesta fall, uppvisa negativ avkastning. I ett scenario med mer långsam ränteuppgång, som sker till följd av exempelvis gradvis förbättrad konjunktur och inflation, skulle däremot effekten bli mer begränsad även på längre räntefonder eftersom kupongerna återinvesteras i värdepapper med högre ränta. Vad betyder det för mig som sparare? Till följd av det låga ränteläget kan det vara rimligt att ställa in sig på att avkastningen i många räntefonder kommer vara begränsad under den närmaste tiden. Men det kommer vara skillnad mellan olika fonder. ndias huvudscenario för den närmaste tiden är svagt stigande räntor, drivet av den ekonomiska återhämtningen. I en sådan miljö kommer långa räntefonder att missgynnas i förhållande till korta räntefonder. Samtidigt kommer de korta räntorna fortfarande vara på en mycket låg nivå, vilket drar ner den förväntade avkastningen på korta räntefonder. Företagsobligationsfonder gynnas dock relativt traditionella räntefonder till följd av högre räntor på obligationsinnehaven, och fonder av typen FRN tillhör dem som kommer att gynnas när räntorna stiger. Även om stigande räntor i de flesta fall är negativt för avkastningen i räntefonder gäller det att komma ihåg att fondernas räntekuponger så småningom kommer att öka i takt med att ränteläget normaliseras, vilket också leder till att den förväntade avkastningen ökar. I likhet med andra fondkategorier kommer även räntefonder utvecklas både bra och dåligt i perioder. Att tajma dessa svängar är ofta mycket svårt. Räntefonder bör ses som en strategisk byggsten i en sparportfölj, och valet av räntefond bör i första hand grundas på synen på risktagande och placeringshorisont. Johan Lundqvist Cecilia Sköld 6

7 Detta är en annons från ndia Fonder. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Globalt fokus på företagsobligationer Allt fler sparare har fått upp ögonen för företagsobligationsfonder som ett mellanting mellan aktier och obligationer, sett till risknivå. ndia Global Företagsobligationsfond skiljer sig från många fonder på marknaden då den investerar globalt. Fonden är därmed inte begränsad till en enskild region utan kan placera fondkapitalet i de länder där möjligheterna bedöms vara störst. ndia Global Företagsobligationsfond förvaltas av Wellington, som är ett av världens största kapitalförvaltningsföretag med lång erfarenhet och expertis inom obligationsförvaltning. Här redogör förvaltaren Louis Chabrier för möjligheter och risker med företagsobligationer. Varför ska man investera i företagsobligationer? Jag brukar säga att man kan se på företagsobligationer som två delar: en statsobligation med motsvarande löptid samt ett påslag på den obligationens ränta i form av så kallad kreditspread. Spread är den högre ränta som företagsobligationer betalar som kompensation för risken en investerare tar när man lånar ut pengar till företaget. Dessa två delar drivs av olika faktorer. Spreaden påverkas främst av konjunkturutvecklingen, medan obligationsdelen främst styrs av förändringar i räntan. Sammantaget gör det att avkastningsprofilen hos företagsobligationer är en blandning mellan obligationer och aktier. Det faktum att företagsobligationer kan ge avkastning i perioder med både stark och svag ekonomisk utveckling betyder att de kan förbättra den riskjusterade avkastningen i en portfölj. Hur ser ni på tillgångsslaget i rådande marknadsläge? Vår bedömning är att kombinationen av expansiv penningpolitik, ekonomisk tillväxt i de större länderna och balanserat förhållande mellan utbud och efterfrågan på tillgångsslaget kommer att göra att företagsobligationer utvecklas bättre än statsobligationer även i år. Ledande ekonomiska indikatorer pekar på starkare ekonomisk aktivitet i USA. Vi tror även på en cyklisk återhämtning i Europa och att ECB behåller en expansiv penningpolitik, vilket bör ge stöd åt kreditmarknaderna. Det är just denna lagom starka ekonomiska tillväxttakt i kombination med låga räntor som skapar positiv miljö för företagsobligationer. Vilka är de främsta riskerna med företagsobligationer? Mycket kan kopplas till konjunkturen. Allt för hög tillväxt skulle kunna leda till att den amerikanska centralbanken stramar åt penningpolitiken i förtid, och utlöser en snabb ränteuppgång som kan få investerare att överge kreditinvesteringar. Det kan även leda till att företagen kan falla för påtryckningar att gynna aktieägarna snarare än obligationsinnehavare. Samtidigt skulle allt för låg tillväxt öka konkursrisker, vilket också skulle vara negativt för företagsobligationer. Förutom potentiell deflation i Europa, är vi även bekymrade över konsekvenserna av en kinesisk ekonomisk avmattning för exportekonomier. Var hittar ni flest möjligheter och varför? Banker och andra finansiella företag ser vi särskilt positivt på. I takt med att regelverk och lagstiftning blir allt mer omfattande, tror vi att banker kommer röra sig mot en mer konservativ riskprofil, vilket över tid borde leda till sjunkande spreadar på deras obligationer. Vi ser också möjligheter på obligationsmarknaderna i de krisdrabbade sydeuropeiska länderna. Dessa marknader ger möjlighet att exponera sig mot återhämtningen i Europa och samtidigt behålla hög likviditet i innehaven. Även high yield-obligationer är fortfarande intressanta. De ger exponering mot tillväxten i USA, euroområdet och Storbritannien och gynnas av låga konkursrisker. Om ndia Global Företagsobligationsfond ndia Global Företagsobligationsfond förvaltas av Wellington och ger bred och balanserad exponering mot de globala obligationsmarknaderna. Förvaltarna kan investera i både stats- och företagsobligationer, men den största delen (minst 70 procent av fondkapitalet) ska investeras i företagsobligationer och maximalt 15 procent kan investeras i high yield-obligationer. Fondavkastningen är valutasäkrad till svenska kronor, vilket innebär att valutakursförändringar endast får minimal effekt på avkastningen. Risknivån är medelhög och fonden lämpar sig därför för en placeringshorisont om minst tre år. 7

8 Detta är en annons från Carnegie Fonder. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. En räntefond för den långsiktige Många har sitt buffertsparande i räntefonder i stället för på bankkontot, men allt fler ser också andra möjligheter. Företagsobligationer är ett utmärkt komplement till aktiefonder. Se räntefonder som en naturlig del av det långsiktiga sparandet, uppmanar Carnegie Fonders prisade ränteförvaltare Stefan Ericson. När Carnegie Corporate Bond startade år 2009 var finanskrisen fortfarande djup, vilket faktiskt var orsaken till att fonden över huvud taget lanserades. Nya lagar och krav tvingade bankerna att kapitalisera sig, vilket i klartext betyder att myndigheterna ville att de skulle bli mer säkra och stabila. Det här ledde till att bankerna blev mer restriktiva till att låna ut pengar, vilket banade väg för företagsobligationer i stället för att låna pengar av banken började företagen sälja obligationer, säger Stefan Ericson som förvaltar fonden Carnegie Corporate Bond. Fonden investerar i företagsobligationer i hela Norden, och lånar därmed ut pengar till exempelvis svenska Ica, finländska UPM-Kymmene, Jyske Bank från Danmark och det norska rederiet Aker. Den som sparar i Carnegie Corporate Bond är alltså med och finansierar välskötta företag, och för det får man en bra ränta. Med vårt nordiska fokus får man också en riskspridning till branscher som inte är så väl representerade i Sverige, säger Stefan Ericson. Den som sparar i Carnegie Corporate Bond är med och finansierar välskötta företag, och för det får man en bra ränta. Vilken avkastning kan man räkna med? I fjol steg fonden med 5,6 procent, och det är ungefär vad vi siktar på i årsavkastning i den lågräntemiljö vi befinner oss i. Och vi försöker verkligen begränsa risken. Sedan starten 2009 har fonden stigit 85 procent av månaderna, säger Stefan Ericson. Att den riskjusterade avkastningen har varit god har också uppmärksammats av fondanalysföretaget Morningstar, där Carnegie Corporate Bond har högsta betyg fem stjärnor korade Morningstar och Dagens Industri dessutom Stefan Ericson till Årets Stjärnförvaltare. I takt med att allt fler företag vänder sig till obligationsmarknaden för att finansiera sig har också intresset för att investera i företagsobligationer vuxit kraftigt. Carnegies ränteteam har därför kompletterats med Niklas Edman, som tillsammans med Stefan Ericson förvaltar Carnegie Corporate Bond och Carnegie Likviditetsfond. Båda fonderna är aktivt förvaltade, säger Niklas Edman och fortsätter: Det betyder att vi gör vår egen analys och regelbundet träffar företrädare för bolagen och ser deras verksamhet på plats. Nyligen var vi till exempel i norska Ålesund och besökte Farstad Shipping, ett familjekontrollerat företag som äger ett 60-tal så kallade supply vessels som man hyr ut till oljeindustrin. Ett enda fartyg kan kosta uppåt en miljard kronor, och där kan aktörer som Carnegie Corporate Bonds andelsägare vara med i finansieringen. Vad skiljer Carnegie Corporate Bond från Carnegie Likviditetsfond? Corporate Bond investerar i enbart företagsobligationer, vilket över tid kan ge en bra avkastning till en rätt låg risk. Många av våra andelsägare har fonden för sitt buffertsparande, eller som komplement till en mer riskfylld aktiefondsportfölj. Carnegie Likviditetsfond investerar i företagsobligationer med de allra bästa kreditbetygen, men också i statspapper. Det ger fonden en ännu säkrare profil vilket gör att den kan lämpa sig väl som alternativ till bankkontot eller för företag som vill parkera sina kassor, säger Stefan Ericson. 8

9 Detta är en annons från DNB. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. FRN ett särskilt intressant alternativ när räntorna stiger! Ett nytillskott på ndia Links fondplattform är DNB FRN-fond som förvaltas av Ulrika Lindén på DNB, Norges största bank. Vi ber Ulrika att reda ut begreppet FRN samt förklara varför en FRN-fond kan vara särskilt intressant i ett stigande ränteklimat. Kan du beskriva vad FRN är? FRN är en förkortning av det engelska begreppet Floating Rate Notes, vilket ordagrant betyder företagsobligationer med en flytande ränta. I praktiken innebär det att räntan (kupongen) på dessa företagsobligationer är rörlig och justeras med jämna mellanrum, normalt var tredje månad. Vid justeringen sätts kupongen om till Stibor (en referensränta för det allmänna kortränteläget) plus en fast kreditpremie. Kreditpremien bestäms främst av företagets kreditkvalitet och löptid på obligationen. Genom denna konstruktion betalar en FRN ut fyra kuponger per år. Hur skiljer sig FRN mot övriga obligationer? Den största skillnaden är att räntan (kupongen) på en vanlig obligation är fast och gäller under hela löptiden. Det betyder att man har större ränterisk i sådana obligationer. Ju längre löptid, desto högre risk har den vanliga obligationen. Om långräntan stiger kraftigt kan dessa tappa i värde relativt fort eftersom man i detta värdepapper har låst in en ränta på en lägre nivå. FRN å andra sidan är inte lika känslig för stigande långräntor. Durationen (d.v.s. ränterisken) är mycket nära noll eftersom räntan sätts om var tredje månad. FRN påverkas därmed bara av korta marknadsräntor och kreditpremien. Effekten av detta blir att man som kund erhåller kreditpremien men är skyddad mot stigande långräntor, som annars kan ha en negativ påverkan på värdet av en obligation. Går korta marknadsräntor upp är det snarare positivt för FRN eftersom kupongräntan successivt stiger. Hur passar FRN in i en portfölj? FRN passar väldigt bra in i räntedelen av en portfölj eftersom man får tillgång till företagsobligationsmarknaden, utan att behöva ta på sig durationsrisk. I en värld med stigande räntor kan FRN ge skydd mot stigande långräntor, samtidigt som man får exponering mot företagsobligationsmarknaden. Varför ska man ha FRN-fond och inte enskilda värdepapper? Det finns flera fördelar med att äga företagsobligationer i fondformat istället för som enskilda värdepapper. För det första får man som fondkund aktiv förvaltning av sina värdepapper med ett team som har nära kontakt med bolag och följer marknaden noga. Förvaltaren gör omjusteringar i portföljen allteftersom förutsättningarna ändrar sig. För det andra är diversifiering en viktig grundsten för att minska kreditrisken för kunden. Ibland kallar man diversifiering för den enda gratislunchen i världen. Diversifiering är betydligt enklare att åstadkomma genom att välja en fond. För det tredje är en fond även att föredra ur en administrativ synvinkel. I DNB FRN-fond har vi ungefär 100 obligationer. Med fyra kuponger per obligation och år blir det cirka 400 kuponger att återinvestera varje år! Hur passar FRN i rådande marknadsklimat? Under gick långa räntor upp kraftigt: den 10-åriga räntan steg från 1,2 procent i juni 2012 till 2,8 procent i september En sådan ränteökning på 1,6 procentenheter gjorde att värdet på en tioårig obligation föll med tvåsiffriga tal under tidsperioden. I år har långa räntor sjunkit till väldigt låga nivåer igen. För närvarande noteras den tioåriga räntan på 1,8 procent och den femåriga på 1,1 procent. För den som vill skydda sig mot stigande långräntor framöver är DNB FRN-fond ett bra alternativ. Kreditpremierna är lägre än de varit under flera år men är fortfarande inte nere på de rekordlåga nivåer som rådde Vi anser att kreditpremien är väldigt god i förhållande till den aktuella risken för betalningsinställelse. Även om företagsobligationer har utvecklats väl under en längre period så anser vi att det finns mer värde och att de kan fortsätta att utvecklas väl framöver speciellt i förhållande till statsobligationer. Lägger vi sedan till att DNB FRNfond erbjuder ett skydd mot stigande långräntor så anser vi att den passar väl i rådande klimat. 9

10 PLACERA Aktiv förvaltning stärker livportföljens avkastning ndias Livportfölj har haft en stark start på året. Avkastningen under årets fem första månader summerar till 5,6 procent, vilket är i nivå med ett globalt aktieindex under samma period. En del av portföljavkastningen, både i år och under längre tidsperioder, kommer från den aktiva förvaltningen. Den viktigaste faktorn för hur den långsiktiga avkastningen i en värdepapperportfölj blir är hur fördelningen mellan de olika tillgångsslagen ser ut. Tack vare stark finansiell ställning kan ndia ha förhållandevis stor andel aktier i portföljen, och på så sätt skapa goda förutsättningar för hög framtida avkastning. Men hur förvaltningen av de olika tillgångarna sker påverkar också resultatet. En stor del av tillgångarna i ndias traditionella portfölj förvaltas passivt det innebär att målsättningen med förvaltningen är att replikera sammansättningen i ett jämförelseindex och att därmed även avkastningen ska vara snarlik indexutvecklingen. Det är framför allt på de utvecklade aktiemarknaderna i Nordamerika, Västeuropa och Japan som passiv förvaltning tillämpas. Inom kategorierna svenska aktier och räntor samt tillväxtmarknader bedrivs däremot mycket av förvaltningen aktivt. Aktiv förvaltning använder vi främst på de marknader som vi bedömer oss ha störst möjlighet att skapa överavkastning. Delar av förvaltningen sköter vi själva och andra delar lägger vi ut på externa aktörer. Vi tror inte att vi själva kan täcka alla världens aktiemarknader på bästa sätt. Hittills i år har vi slagit vårt jämförelseindex i den traditionella portföljen med ungefär 0,6 procent. Därför ter det sig naturligt att vi samarbetar med kapitalförvaltare runt om i världen. Det är främst på den svenska och de europeiska börserna samt inom obligationer som vi sköter förvaltningen själva, säger Hans Sterte, kapitalförvaltningschef på ndia Liv. För att den aktiva förvaltningen ska löna sig krävs naturligtvis att avkastningen överträffar index. Och till följd av livportföljens storlek skapar även små avvikelser stort värde. Hittills i år har vi slagit vårt jämförelseindex i den traditionella portföljen med ungefär 0,6 procent. Det motsvarar ca 1,2 miljarder kronor i värdeökning för portföljen som kommer våra sparkunder till del. Och eftersom en stor del av portföljen förvaltas passivt betyder det att överavkastningen har varit ännu högre på de områden som vi förvaltar aktivt. Inom kategorin svenska aktier till exempel har vi slagit index med 1,3 procent under årets första fem månader, säger Hans Sterte. Vårt uppdrag är att maximera avkastningen till våra sparkunder till rimlig risk. Över längre tidsperioder blir överavkastningen större. Sett till de senaste tre åren har avkastningen varit nästan 2 procent högre än index. Överavkastningen kommer både från interna och externa kapitalförvaltare. Vårt uppdrag är att maximera avkastningen till våra sparkunder till rimlig risk. Då gäller det att lägga fokus på alla områden som påverkar portföljutvecklingen stora som små. Viktigast är utformningen av den strategiska fördelningen mellan tillgångsslagen i portföljen och det är det vi lägger störst krut på. Sedan ser vi till att öka avkastningspotentialen ytterligare via både våra egna och externa förvaltare. Det är samspelet mellan alla komponenter som har gjort att vi har haft högst avkastning av alla livbolag som är öppna för nyteckning under de senaste fem åren, säger Hans Sterte. 10

11 Fondkommentar juni Läge att vara selektiv bland amerikanska småbolag De amerikanska småbolagens aktiekurser har haft en trög start på året. Medan storbolagsindexet S&P 500 har gått upp med 6,5 procent, och noterats på de högsta nivåerna någonsin, har index över de små bolagens aktier endast stigit med 1,3 procent. Mönstret på den amerikanska aktiemarknaden hittills i år går på tvärs med utvecklingen under de senaste två åren. Både 2012 och 2013 överträffade de små bolagens aktier utvecklingen för storbolagen. Börsuppgången för småbolagens aktier under tidigare år har till stor del kommit från stora inflöden i börshandlade fonder, så kallade ETF: er. Särskilt stora inflöden gick till sektorer som IT och hälsovård, vilket tryckte upp kurserna rejält under förra året. Men i år är det i just dessa sektorer som fallet har varit som störst. I ndias utvärderade fondsortiment erbjuder vi fonden Legg Mason Royce US Smaller Companies. I den här fonden har förvaltaren ett tydligt fokus på att företagen ska vara lönsamma, och investerar således inte i bolag som växer utan att generera vinst, alternativt bolag som utlovar vinst framöver. Fonden investerar heller inte i de allra minsta bolagen, så kallade mikrobolag. Konsekvensen av förvaltarens något mer konservativa investeringsfilosofi är att fondavkastningen förväntas bli mer stabil över tid. Under senare tid har det inneburit att fondens avkastning inte hängde med fullt ut vid börsrallyt under förra året, men samtidigt har den hållit emot betydligt bättre i år. Över längre perioder med både upp- och nedgångar på börserna är vår bedömning att denna typ av förvaltning har bättre förutsättningar att skapa god långsiktig avkastning. Vi anser därför att denna något mer försiktiga stil är att föredra för långsiktiga investeringar på denna mer riskfyllda del av den amerikanska aktiemarknaden. Legg Mason US Smaller Companies är en högriskfond och lämpar sig för en lång sparhorisont åtminstone fem år. Erik Fredin Fondanalytiker 11

12 ndias modellportföljer uppdateringar första kvartalet 2014 ndia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring portföljsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i ndias fem lafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Om portföljerna En viktig egenskap hos ndias modellportföljer är att risknivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t.ex aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. För att modellportföljernas risknivå ska hållas konstant uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen när risknivån på de finansiella marknaderna ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att ndias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. När vi byter ut fonder i modellportföljerna handlar det oftast om att en fond byts ut mot ett snarlikt alternativ, t.ex att en bred Sverigefond byts mot en småbolagsfond. En Sverigefond kommer t.ex aldrig att bytas mot en Europafond. Andra kvartalet 2014: Minskad andel räntor och ökad andel aktier i portfölj 1-2. Under andra kvartalet skedde förhållandevis små förskjutningar av risknivån på marknaderna, vilket endast leder till marginella förändringar i sammansättningen av portföljerna. Den huvudsakliga förändringen är att obligationsrän torna har fortsatt att falla, och det har fått effekt på portföljerna 1 och 2 där räntevikten minskas. Samtidigt ökas vikten i aktier något. Att andelen aktier skruvas upp beror på att den förväntade risken på aktiemarknaden är fortsatt låg och för att hålla portföljernas risknivåer behöver aktieandelen viktas upp. Denna förändring gäller endast portföljerna 1-2. I portföljerna 4-5 har inga förändringar gjorts. Fondbyten andra kvartalet 2014 JP Morgan Systematic Alpha byts mot Morgan Stanley Diversified Alpha Plus Vi ersätter JP Morgan Systematic Alpha med den nya fonden Morgan Stanley Diversified Alpha Plus som i större utsträckning fördelar portföljinnehavet aktivt mellan olika finansiella tillgångar. Förvaltningen sker genom löpande omfördelning av fondens kapital mellan aktier, obligationer, råvaror och valutor till dem som bedöms ha bäst chanser att öka i värde. Morgan Stanley Diversified Alpha Plus har stor flexibilitet i förvaltningen, och detta bedömer vi som särskilt viktigt i rådande marknadsklimat. Fonden har högre risk, men också högre avkastningspotential än JP Morgan Systematic Alpha. Förändringen berör modellportföljerna 1-2. Övriga kommentarer och tillägg I samband med förra uppdateringen av portföljerna beslöt vi att behålla vikten i ryska aktier genom fonden Russian Prosperity i portfölj 4 och 5. Detta har gett god avkastning sedan dess och vi fortsätter att behålla detta innehav. I modellportfölj 5 den portfölj med högst risk lägger vi också till BlackRock Indien. Den indiska aktiemarknaden har haft stark utveckling hittills i år till stor del till följd av förhoppningar inför parlamentsvalet. Vi tror att börsen kan hålla ångan uppe ytterligare ett tag då den parlamentariska situationen efter valet skapar ökade förutsättningar för genomförandet av reformer något som den indiska ekonomin är i stort behov av. Innehållsansvarig: Anthony Mickelson 12

13 Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Globala aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Morgan Stanley Diversified Alpha Plus Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor ndia Penningmarknad Tillväxtmarknader ndia Tillväxtmarknadsfond *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 7 % 4 % 7 % 10 % 5 % 5 % 25 % 28 % 9 % 100 % 0,4 * 1,75 1,5* 0,4 1,65 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige Globala aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Morgan Stanley Diversified Alpha Plus Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor ndia Penningmarknad Tillväxtmarknader ndia Tillväxtmarknadsfond *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 10 % 4 % 7 % 12 % 10 % 5 % 5 % 15 % 16 % 16 % 100 % 2,0 0,4 * 1,75 1,5* 0,4 1,65 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige Globala aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Nordea European High Yield Bond Tillväxtmarknader ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 16 % 6 % 10 % 17 % 16 % 4 % 5 % 3 % 19 % 4 % 100 % 2,0 0,4 * 1,5* 1,65 1,5 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige Globala aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar Nordea European High Yield Bond Tillväxtmarknader ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Russian Prosperity *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 23 % 9 % 12 % 20 % 2 % 2 % 2 % 21 % 5 % 4 % 100 % 2,0 0,4 * 1,5* 1,65 1,5 2,5 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige Globala aktier ndia Världen ndia Global Exponering Räntor/Alt. placeringar Nordea European High Yield Bond Tillväxtmarknader ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Russian Prosperity BlackRock India *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 23 % 9 % 12 % 20 % 3 % 21 % 6 % 4 % 2 % 100 % 2,0 0,4 1,65 1,5 2,5 1,5 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 13

14 ndia i siffror april 2014 Garantiränta I den traditionella förvaltningen växer försäkringarnas garanterade värde med en ränta på 1,25 % för nytecknade försäkringar före skatt och avgifter. Återbärin sränta 6 % från och med 1 januari 2014 Genomsnittlig ränta historiskt: 5 år : 3,9 % 10 år : 4,5 % 15 år : 5,5 % Försäkringens värde växer bland annat med återbäringsräntan. Nivån på räntan beror på det verkliga utfallet i kapitalavkastningen. Om avkastningen på tillgångarna överstiger den garanterade nivån bildas ett överskott på försäkringarna. Överskottet är dock inte garanterat utan kan variera över tiden fram till dess att pengarna utbetalats. Kollektiv konsoliderin s rad : 112 % Solvens rad : 162 % Solvensgrad historiskt: : 163 % : 161 % Aktuell solvensgrad anger marknadsvärdet på ndia Livs totala tillgångar jämfört med det värde vi har garanterat våra försäkringstagare. Förvaltat kapital : MSEK Detta är värdet på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Portföljens fördelnin ,9% 3,7% 8,8% 5,2% 8,4% 2,0% 1,6% 37,1% Totalavkastnin : 3,5 % ( jan-april) Rullande 12 mån: 6,82 % Så här fun erar sparande i traditionell förvaltnin Försäkringens totala värde kallas för försäkringskapital. Kapitalets storlek speglar utvecklingen på ndia Livs tillgångar. Det kan både öka och minska över tiden, främst beroende på avkastningen på tillgångarna. Om försäkringskapitalet är större än det garanterade värdet har försäkringen ett preliminärt fördelat överskott. Den totala utbetalningen du får från försäkringen kan aldrig bli mindre än det garanterade avtalade beloppet ,9% 1,7% 40 7,9% 0,8% 10,0% 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Kollektiv konsolideringsgrad anger relationen mellan marknadsvärdet på ndia Livs till gångar och det totala kapital som fördelas till försäkringstagarna. Måttet används för att få en uppfattning om bolaget preliminärt fördelat mer överskott än vad som mot svarar tillgångarnas verkliga värde. Här visas kollektiv konsolideringsgrad enligt retrospektivmetoden. Sv nominella obligationer Realobligationer Hedgefonder Fastigheter Infrastruktur Onoterade bolag Svenska aktier Nordamerikanska aktier Europeiska aktier Pacific aktier Aktier i tillväxtmarknader Affärsstrategiska tillgångar Råvaror Låneportfölj Övriga kreditinvesteringar 14

15 Marknadsnoteringar Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 2,77% 19,78% 35,79% 99,22% Norden 3,79% 29,00% 42,18% 76,66% Europa 3,40% 25,98% 41,17% 57,00% USA 5,03% 22,99% 69,95% 95,22% Japan 7,91% 9,41% 31,27% 19,42% Brasilien 2,40% 7,87% -18,20% -6,76% Ryssland 12,95% 7,12% -23% 15,62% Indien 13,08% 28,19% 11,64% 18,05% Kina 9,11% 12,41% 9,74% 8,08% Världsindex 4,84% 21,30% 45,64% 64,46% Tillväxtmarknader 6,43% 13,19% 6,73% 30,96% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,70 1,96% 1,80% 5,82% -13,12% EURSEK 9,07 0,49% 4,07% -0,06% -15,81% GBPSEK 11,22 1,37% 9,56% 9,37% -10,99% EURUSD 1,35-1,53% 2,19% -5,58% -3,13% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 104,4 3,74% 8,96% 5,10% 46,29% Olja (Brent Crude, 1st future) 109,5 2% 5,36% -7,80% 54,69% Guld (Spot) 1259,9-2,77% -9,13% -17,74% 32,00% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 0,75 0,0-25,0-100,0 25,0 ECB 0,15-10,0-35,0-110,0-85,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 0,51-11,9-42,9-191,8-88,9 USA 2 år 0,44 4,4 12,9 4,1-91,2 Tyskland 2 år 0,07-6,5-13,4-147,2-162,5 Sverige 10 år 1,82-10,8-13,9-103,4-192,6 USA 10 år 2,64-1,7 43,4-32,5-130,2 Tyskland 10 år 0-6,0-19,7-155,7-228,4 Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 0,5 0,0 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Sverige Tyskland USA Sverige Tillväxtmarknader (SEK) Global (SEK) jun-09 dec-09 jun-10 dec-10 jun-11 dec-11 jun-12 dec-12 jun-13 dec-13 jun-09 dec-09 jun-10 dec-10 jun-11 dec-11 jun-12 dec-12 jun-13 dec-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på ndias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att ndia distribuerar information om förändringen. ndia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än ndia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. ndia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från ndias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 15