Finspång ovanligt mycket energi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finspång ovanligt mycket energi"

Transkript

1 Finspång ovanligt mycket energi Energiplan för Finspångs kommun Januari 2010

2 E N E R G I P L A N F Ö R F I N S P Å N G S K O M M U N Finspång ovanligt mycket energi Antagen av kommunfullmäktige

3 Innehåll Inledning 2 Forskningsprojektet 2 Projektets olika steg 3 Energiplanens innehåll och struktur 4 Planeringsförutsättningar 5 Lagstiftning 5 Kommunens förutsättningar 5 Styrdokument 6 Agenda 21 6 Miljömål 6 Vision för Finspångs kommun 6 Översiktsplan 7 Riktlinjer för kommunens upphandling 7 Avfallsplan 8 Lokalt tillväxtprogram 8 Nulägesbeskrivning 9 Analys av energisystemet och dess miljöpåverkan 9 Kommunens utsläppskällor 10 Energianvändningen i Finspång 10 Energianvändning och koldioxidutsläpp per invånare 11 Framtidsbild Finspång På väg mot ett hållbart samhälle - Finspång år Fyra omvärldsscenarier 15 Förändringar i två huvuddimensioner 15 Fyra scenarioskisser 16 Mål och åtgärder 19 Regionala och nationella miljömål 19 Åtgärder 19 Miljöbedömning 20 Kvantitativ miljöbedömning 20 Kvalitativ miljöbedömning 20 Värdering 20 Energi- och klimatstrategi 21 Hushållning & effektivisering 21 Beskrivning 21 Mål 21 Handlingsplan 22 Uppvärmning 25 Beskrivning 25 Mål 26 Handlingsplan 26 Transporter 29 Beskrivning 29 Mål 31 Handlingsplan 31 Elproduktion 36 Beskrivning 36 Mål 36 Handlingsplan 37 Information & dialog 38 Beskrivning 38 Mål 39 Handlingsplan 39 Uppföljning och utvärdering 43 Uppgradering av planen 43 Underlagsmaterial 44 Mål 19

4 Inledning Finspång ovanligt mycket energi är en devis som har flera bottnar. Inom näringslivet finns företag som har stort behov av energi men också företag som ligger i internationell framkant när det gäller energiteknik. Mycket energi har också satsats inom det forskningsprojekt som lett fram till en ny energiplan för Finspångs kommun. Framöver måste dessutom mycket energi läggas på genomförande av åtgärder och uppföljning av energiplanen i en fortsatt samverkan mellan kommunala verksamheter, näringsliv, organisationer och kommuninvånare. Energifrågorna är i högsta grad kopplade till miljöfrågor. Energianvändningen påverkar vår miljö, globalt eller lokalt, oavsett vilka energikällor vi använder. Hotet om klimatförändringar är sannolikt en av de största utmaningar mänskligheten ställts inför. Finspångs kommun har flera viktiga roller i energi- och miljöarbetet. En ansenlig mängd energi används inom den kommunala verksamheten. Kommunen är också producent och distributör av fjärrvärme. Ansvaret för samhällsplaneringen och myndighetsutövningen är andra roller med stor betydelse för energi- och miljöarbetet. Kommunen har också ansvar för utbildning, information och rådgivning. Energiplanen avser Finspångs kommun som geografiskt område. Inom stora områden har dock den kommunala verksamheten endast begränsat inflytande eller rådighet när det gäller energianvändningen. I dessa fall ska energiplanen ses som kommunens viljeinriktning inom energiområdet. Forskningsprojektet Energiplanen för Finspångs kommun har tagits fram i ett forskningsprojekt inom i Naturvårdsverkets program Miljöstrategiska verktyg (MiSt) år Projektet har till den största delen finansierats av Naturvårdsverket men även Energimyndigheten har bidragit med finansiellt stöd. I projektet har deltagit forskare från Linköpings universitet, Centrum för miljöstrategisk forskning, Kungliga Tekniska Högskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Utgångspunkten i projektet har varit att det är möjligt att utveckla kommunal energiplanering så att den kan fungera på ett bättre sätt än tidigare. I projektet har nya verktyg för energiplanering tillämpats. Dessa verktyg är strategisk miljöbedömning och nya former av medborgarmedverkan. Strategisk miljöbedömning innebär att miljöbedömning görs på planer eller program och kan sägas motsvara miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som görs för projekt. Utifrån ett EU-direktiv kräver lagstiftningen numera att ett antal kommunala planer och program ska miljöbedömas.

5 Medborgarmedverkan har skett genom att en s.k. medborgarpanel bestående av intresserade kommuninvånare har arbetat tillsammans med kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Arbetet har genomförts i s.k. workshops. Projektet har utformats som ett samarbete mellan forskargruppen, som utformat den forskningsmässiga delen, och en arbetsgrupp med företrädare för kommunala förvaltningar och bolag, som drivit energiplaneprocessen. Forskargrupp och arbetsgrupp har tillsammans bildat projektgrupp med uppgift att styra och samordna projektet. I projektets inledning har energisystemet i Finspång kartlagts och analyserats i ett examensarbete. I workshops, i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer, har vision/framtidsbild, omvärldsscenarier och handlingsvägar tagits fram. Utifrån vision/framtidsbild, regionala miljömål och lokala förutsättningar har mål i energiplanen tagits fram. Nollalternativ i de olika omvärldsscenarierna och åtgärder har miljöbedömts med hjälp av miljöanalytiska metoder. Utifrån svaren på en enkät till kommuninvånarna och en återkoppling till medborgarpanelen har de olika åtgärderna värderats och omvärderats. Projektets olika steg Projektet kan mycket kort sammanfattas i följande steg: 1. Kommunens arbetsgrupp tillsätts, medborgarpanelen rekryteras, tidplan fastställs och allmänna frågor om energiplanearbetet diskuteras. 2. Kartläggning och analys av energianvändningen i Finspång. 3. Förslag till vision för energisystemet (framtidsbild) tas fram i workshop 1 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 4. Omvärldsscenarier formuleras i workshop 2 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 5. Alternativa handlingsvägar för att uppnå visionen formuleras i workshop 3 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 6. Nollalternativen i de olika omvärldsscenarierna beräknas och miljöbedöms. 7. Mål tas fram utifrån regionala miljömål och framtidsbilden. 8. Miljöbedömning och värdering av handlingsvägar/åtgärder. 3

6 9. Utskick av enkät kring kommuninvånarnas inställning till energi-, miljö- och samhällsfrågor. 10. Återkoppling till medborgarpanelen. 11. Förslag till energiplan tas fram och sänds ut på bred remiss. 12. Kommunfullmäktige antar ny energiplan för Finspångs kommun. Energiplanens innehåll och struktur I en kommunal energiplan ska en säker och tillräcklig energitillförsel tryggas. I energiplanen för Finspångs kommun behandlas inte detta separat. En säker och tillräcklig energitillförsel är dock en av drivkrafterna bakom flera av åtgärderna i energi- och klimatstrategin. Hushållning, effektivisering och lokal energiproduktion är komponenter som minskar sårbarheten i energiförsörjningen. Risker vid eventuella naturkatastrofer eller elavbrott behandlas i Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor som kommunfullmäktige antog Det finns ett antal nationella styrdokument, målsättningar inom EU och internationella överenskommelser som är av största vikt för energianvändningen och dess klimatpåverkan. Under rubriken Planeringsförutsättningar har vi dock valt att kortfattat beskriva styrdokument som antagits av kommunfullmäktige och som har betydelse för hur energifrågorna hanteras på lokal nivå. Nulägesbeskrivningen, som i energiplanen endast är övergripande, har kompletterats med färsk statistik. Detaljerat underlag finns bland annat i examensarbetet från Linköpings universitet 2004, Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan - nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem. Som övergripande mål i energiplanen på kort sikt har det nationella målet för Begränsad klimatpåverkan valts: För perioden ska utsläppen av växthusgaser som medelvärde vara minst fyra procent lägre än På lite längre sikt har riksdagens nyligen antagna mål valts: År 2020 har utsläppen av växthusgaser minskat med 40 procent jämfört med år Energiplanen är så utformad att den också ska ses som kommunens klimatstrategi. Områdena energi och transporter som energiplanen behandlar, är otvivelaktigt de områden som har mest betydelse när det gäller att minska utsläppen av klimatgaser i Finspångs kommun. Mål och åtgärder beskrivs under rubriken Energi- och klimatstrategi. 4

7 Planeringsförutsättningar Lagstiftning Enligt lagen om kommunal energiplanering ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I energiplanen ska finnas en analys av vilken den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Energiplanen beslutas av kommunfullmäktige. Finspångs kommun har de senaste åren saknat en aktuell energiplan vilket också har uppmärksammats av kommunstyrelsen som givit kommunstyrelsekontoret i uppdrag att revidera den energiöversikt som togs fram Kommunens förutsättningar Redan för 400 år sedan gjorde den goda tillgången på järnmalm och skog tillsammans med vattenkraft att Finspångs bergslag blev ett industriellt centrum. Finspångs kommun har stora skogsområden, vidsträckt vildmark och hundratals sjöar och vattendrag. Under 2008 uppgick folkmängden i Finspångs kommun till personer (2005). Kommunens folkmängd har minskat sedan 1972 ( invånare) med undantag för svaga ökningar i 90-talets början, som dock berodde på en omfattande flyktingmottagning. Under senare delen av 90-talet kan man skönja en tendens mot en ny balanspunkt mellan in- och utflyttning. Karta över Finspångs kommun (Finspångs kommuns hemsida, 2008) 5

8 I Finspångs centralort bor den största delen av befolkningen, ca invånare. I kommunen finns dessutom elva mindre tätorter varav Rejmyre är störst med ca invånare. De flesta samhällena är uppbyggda kring bruk och många av industrierna är i drift än idag. På de mindre orterna finns idag ingen fjärrvärme utbyggd men med tanke på att många av orterna är uppbyggda kring en industri kan potential finnas för mindre närvärmeanläggningar. I centralorten har fjärrvärmeutbyggnaden bidragit till att användningen av olja minskat kraftigt. Styrdokument Agenda 21 Kommunens miljö- och energiarbete tar sitt avstamp i handlingsprogrammet för en lokal Agenda 21 som antogs av kommunfullmäktige Det övergripande målet för miljö- och utvecklingsarbetet i Finspångs kommun är ett hållbart samhälle där människorna lever ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen. Finspångs lokala Agenda 21 uppdrar till kommuninvånare, föreningar, organisationer, företag och kommunala förvaltningar och verksamheter att upprätta handlingsplaner för hur det övergripande målet ska uppnås. Finspångs kommuns lokala Agenda 21 utgör grunden för det övergripande arbetet med miljö- och utvecklingsfrågor. Miljömål Finspångs kommun har valt att inte ta fram ett eget samlat lokalt miljömålsdokument. Kommunen ansluter sig till de regionala miljömålen för Östergötland. Utifrån lokala förutsättningar fokuseras miljömålsarbetet på åtgärder som vi konkretiserar i kommunala planer och program som översiktsplan, energiplan, avfallsplan, trafikstrategi och riktlinjer för upphandling. De regionala miljömålen ska också vara vägledande i den löpande verksamheten. Energiplanen fokuserar på de miljömål som är relevanta inom energiområdet. Vision för Finspångs kommun Efter ett omfattande framtidsarbete inom kommunstyrelsen, bl.a. i samverkan med Linköpings universitet, antog kommunfullmäktige under 2006 en vision för Finspångs kommun. I visionen tecknas en bild av hur vi vill att kommunen ska vara och uppfattas i en framtid: Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande. Visionen innehåller värdeord och kärnvärden: Vi betonar den attraktiva kommunen. Det är inte ett absolut tillstånd utan en fråga om vad vi är kända för och hur människor värderar kommunen. Det 6

9 viktigaste är att de som bor i kommunen är stolta över sin bygd och förmedlar en bild av en attraktiv kommun. Vi betonar regionen för att belysa vårt omvärldsberoende där främst en spännande och attraktiv region är viktig. Vi bor och verkar i allt större utsträckning i en region där vi har tillgång till bra boende, arbete, kommunikation, utbildning, service och kulturella upplevelser. Våra företag måste för sin utveckling ha tillgång till goda kommunikationer, kompetens, kompetensutveckling, samverkansparter inom en region. Vi betonar utveckling som viktig för att kunna möta framtidens krav och vara konkurrenskraftiga. Vi betonar livskvalitet där vi ska bjuda både den mindre ortens kvaliteter och vad den större staden i regionen kan erbjuda. Vi vill lyfta fram de kvaliteter vi kan erbjuda med närhet och trygghet i boende, nära till arbete och service och nära till natur och en aktiv fritid. En barnvänlig kommun skapar livskvalitet. Det står även för att vi lever jämställda i ett samhälle baserat på en hållbar utveckling. Vi vill skapa vår framtid genom det vi är bra på, att samverka för att höja kvalité och effektivitet. Vår kommun står för öppenhet. Vi vill öka medborgarnas medverkan i tidiga skeden av planeringsprocessen. Särskild omsorg vill vi ägna formerna för hur barn och ungdom skall komma till tals och påverka den bygd de skall växa upp i och ta över som vuxna. Öppenhet står även för att vi med öppen famn välkomnar de som flyttar hit från andra delar av landet och andra länder. I det öppna Finspång lever vi integrerade oavsett social tillhörighet, i vilket skede av livet vi befinner oss i eller vilken etnisk grupp vi tillhör. Öppenhet står även för nytänkande, en nyfikenhet på det nya, att vi vågar ompröva och pröva nytt. Översiktsplan Samhällsplaneringen spelar en viktig roll när för att minska miljöpåverkan från energianvändning och transporter, samtidigt som det är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till förändrade förutsättningar. De gällande översiktsplanen för Finspångs kommun är från 1990 och arbetet med en ny översiktplan har inletts. Styrande för översiktsplanen är bland annat kommunens vision och det övergripande målet i kommunens lokala Agenda 21 - ett hållbart samhälle. Energiplanen utgör ett viktigt underlag för översiktsplanen. Mål och åtgärder i energiplanen kommer att arbetas in i översiktsplanen. Riktlinjer för kommunens upphandling Finspångs kommun har under 2006 antagit nya riktlinjer för kommunal upphandling. I riktlinjerna slås fast att Finspångs kommun ansluter sig till de 7

10 regionala miljömålen för Östergötland. Under miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö är miljöanpassad och energieffektiv upphandling en åtgärd som föreslås återkommande. Särskilt betonas vikten av att miljökrav ställs vid upphandling av transporttjänster, att inköpta varor så långt möjligt är fria från hälso- och miljöfarliga ämnen, att efterfrågan på ekologiskt odlade produkter ökar samt att krav på hushållnings- och miljöaspekter ställs vid upphandling av uppvärmning och teknisk drift av byggnader och anläggningar. Det innebär att miljöanpassade och energieffektiva alternativ skall väljas i första hand. Upphandlande enhet skall redovisa vilka produkter och tjänster som har bedömts ur miljösynpunkt. Avfallsplan År 2004 antog kommunfullmäktige en ny renhållningsordning för Finspångs kommun innehållande dels en avfallsplan och dels föreskrifter för avfallshanteringen. Avfallsplanen lägger fast riktlinjerna för kommunens verksamhet i syfte att minska avfallets mängd och farlighet men även för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan i övrigt. I avfallsplanen finns ett konkret mål inom klimatområdet: Utsläppen av växthusgaser till följd av den kommunala avfallshanteringen ska minska med 30 % under perioden 2004 till Målet ska uppnås dels genom att renhållningsfordonens rutter optimeras (ett arbete som pågår kontinuerligt) och dels genom att krav ska ställas i upphandlingen av renhållningsentreprenör. Avfallsplanen ska hållas aktuell genom att planens mål och åtgärder ska ses över vart fjärde år. Översynen ska resultera i en aktualitetsförklaring i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsekontoret har föreslagit att översynen påbörjas under Lokalt tillväxtprogram Finspång har tillsammans med övriga kommuner i länet utarbetat ett lokalt tillväxtprogram i ett regionalt projekt under ledning av Länsstyrelsen i Östergötland. Strategier och mål har formulerats i samverkan med näringslivet, fackliga organisationer, arbetsförmedling m.fl. Programmet antogs av kommunfullmäktige hösten Hållbar utveckling är ett återkommande tema i programmet. Energiplanen kan ses som ett komplement till tillväxtprogrammet då vår förmåga att hantera energi- och miljöfrågorna kommer att ha stor betydelse för fortsatt tillväxt och utveckling. 8

11 Nulägesbeskrivning Analys av energisystemet och dess miljöpåverkan Som utgångspunkt för arbetet med en ny energiplan för Finspångs kommun ligger Ola Erikssons examensarbete vid Linköpings universitet 2004, Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan - nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem. Analysen bygger på data som hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB) år , miljörapporter och lokala kunskapskällor. Av analysen framgår att industrin är dominerande i Finspångs energisystem. Ändringar i industrins energianvändning har därmed stor betydelse för trender i energianvändningen i hela energisystemet. Större delen av dess energianvändning, vilken också är den som varierar mest, är el. Om man räknar med svensk medelel har detta inte så stor miljöpåverkan då denna el är relativt ren. Räknar man med europamix, som kan anses rimligt då den europeiska elmarknaden avreglerats, fås en mycket större miljöbelastning. Industrin har ökat användningen av gasol och minskat oljeanvändningen vilket ger genomslag i miljöutsläppstrender. Man har även ökat användningen av fjärrvärme för uppvärmning. Ökningen i användning av andra energislag än el ger ökade utsläpp av bl.a. kväveoxider. Av analysen framgår vidare att utbyggnaden av fjärrvärme i tätorten haft stor betydelse för utvecklingen av energisystemet i kommunen. Dels har flera mindre pannor ersatts med få stora, och dels har fjärrvärmeutbyggnaden inneburit att olja till stor del ersatts av biobränsle. Detta speglas även i miljöpåverkan. För svaveldioxiden visar trenden på minskade utsläpp i och med minskad oljeanvändning. Detta är speciellt positivt i och med försurningsproblematiken i kommunen. Totalt i kommunen minskar dock inte försurningen p.g.a. ökade kväveoxidutsläpp. En minskning av koldioxidutsläppen kan ses för hushållen och offentliga sektorn efter fjärrvärmeutbyggnaden. Biobränsleanvändning ökar däremot andra utsläpp såsom partiklar, ammoniak och lustgas. I analysen redovisas slutligen att trafiken har en betydande roll i energisystemets miljöpåverkan speciellt om man ser till dess andel av energianvändning. Trafiken står för omkring 15 % av energianvändningen men har mer än dubbel procentuell inverkan på de studerade miljöeffektkategorierna. Kommunen är relativt glesbefolkad och arbetspendlingen är relativt stor till och från kommunen. 9

12 Kommunens utsläppskällor Som en uppdatering av nulägesbeskrivningen redovisas nedan uppgifter från Statistiska centralbyrån de kommunala energibalanserna år Energianvändningen i Finspång Den kommunala energibalansen visar att Finspångs kommun år 2007 hade en slutlig energianvändning av 885 GWh. Utvecklingen av energianvändningen i Finspångs kommun framgår av nedanstående diagram. Total slutlig energianvändning i Finspångs kommun , (SCB) MWh år Hälften av den slutliga energianvändningen går till industri och byggverksamhet, vilket är en högre andel än för riket som helhet. Industrin, tillsammans med hushåll och transporter är de sektorer som har störst energianvändning. Slutlig energianvändning i Finspångs kommun år 2007, 885 GWh (SCB) Hushåll 20% Jordbruk, skogsbruk, fiske 1% Övriga tjänster 4% Transporter 18% Industri, byggverksamhet 52% Offentlig verksamhet 5% Hushållen står för 20 procent av den slutliga energianvändningen i Finspång. Sedan 1990 har andelen fjärrvärme och träbränsle i hushållssek- 10

13 torn ökat med cirka 370 respektive 12 procent medan andelen olja har minskat med 85 procent sedan referensåret En stor del av hushållens träbränsleanvändning består av vedeldning, ofta i gamla pannor utan ackumulatortank med höga utsläpp av stoft, tjära och lättflyktiga gaser (VOC) som följd. Andelen el i hushållens energianvändning har sjunkit något de senaste åren - troligen en följd av att hushåll med vattenburen el gått över till fjärrvärme. Minskningen har dock motverkats av att mängden hushållsapparater ökar. Slutlig energianvändning i Finspångs kommun år 2007, fördelad på olika sektorer (SCB) MWh MWh MWh MWh MWh MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll År 2007 stod transporterna i Finspång för en energianvändning av 161 GWh och har trendmässigt ökat varje år. Sedan 1990 har energianvändningen i transportsektorn ökat med nästan 17 procent. Till två tredjedelar består bränslet för transporter av bensin, medan diesel står för resterande tredjedel. Andelen förnybara bränslen är låg. Energianvändning och koldioxidutsläpp per invånare Som tidigare redovisats hade Finspång år 2007 en slutlig energianvändning av 885 GWh. Utslaget per invånare blir det 43 MWh/invånare, en siffra som ligger nära riket som helhet där energianvändning ligger på 44 MWh/invånare. I jämförelse med Östergötlands län och med riket som helhet är industrins energianvändning något högre i Finspång, medan transportsektorn har en lägre energianvändning. När det gäller hushållen ligger Finspång i nivå med Östergötland och riket i övrigt. Energianvändning ger upphov till utsläpp av växthusgaser. I nedanstående diagram presenteras utsläpp av koldioxid per invånare i Finspångs kommun. 11

14 Utsläpp av koldioxid per invånare i Finspångs kommun år , (RUS) ton CO 2 /inv 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, år År 2007 uppskattas koldioxidutsläppen i Finspång till ca ton, eller 3,4 ton per invånare, enligt det Regionala Uppföljningssystemet för nationella mål RUS. Detta kan jämföras med Sverige som helhet där utsläppen uppgick till 5,6 ton per invånare, eller med Östergötlands län där utsläppen uppgick till 4,8 ton per invånare. Utvecklingen av de totala koldioxidutsläppen visar så här långt en neråtgående trend i Finspångs kommun. Utsläpp av koldioxid i Finspångs kommun år , (RUS) ton CO 2 /år år Koldioxidutsläppen i Finspång år 2007 låg nästan 10 % lägre jämfört med referensåret Koldioxidutsläppen per invånare ligger på en nivå lägre än snittet för både länet och riket. 12

15 Framtidsbild Finspång 2040 För att få en uppfattning om hur Finspång skulle kunna se ut energimässigt - en bra bit på väg mot en hållbar utveckling - har en framtidsbild arbetats fram i en brainstorming i samverkan mellan medborgare, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Brainstormingen, som genomfördes i en workshop, hade år 2040 som referensår. Utgångspunkten för framtidsbilden är att det som kan betraktas som omöjligt idag mycket väl kan vara möjligt år Framtidsbilden har efter återkoppling bearbetats av KTH och FOI. Det är viktigt att notera att framtidsbilden inte är en prognos utifrån hur samhället ser ut idag utan snarare är att se som en sammanfattning av de visioner som deltagarna i workshopen arbetade fram. Syftet med att redovisa framtidsbilden i energiplanen är att man ska få en uppfattning om vad som ligger bakom de mål och åtgärder som tagits fram i energiplaneprojektet. På väg mot ett hållbart samhälle - Finspång år 2040 Finspång håller en hög profil på miljöområdet. Detta omsätts till praktiskt handling i både stort och smått. Många smarta idéer har genomförts och människor kommer resande för att låta sig inspireras av de erfarenheter man skaffat sig. Finspång är bland annat världsledande på miljö- och energiteknik. Man har framgångsrikt byggt vidare på ortens långa tradition inom energiteknik och materialhantering. Materialåtervinning är en lönsam nisch och från att ha varit inriktade främst på återvinning av metaller har man vidgat verksamheten även till andra material. Det senaste inom energiteknik produceras och testas inom kommunen. Produktionen av el och värme är mycket energieffektiv och sker så långt det är möjligt lokalt. Produktionen av el, värme och drivmedel för transporter sker alltid med hjälp av förnyelsebara källor. Även bebyggelsen är mycket energieffektiv. Nyare byggnader har byggts med långtgående krav på energieffektivitet och den äldre bebyggelsen har uppgraderats betydligt vid renoveringar. Uppvärmning av bostäder och lokaler står endast för en bråkdel av energianvändningen. När det gäller uppvärmning är det istället hushållens och handelsträdgårdarnas växthus som står för det största värmebehovet. Värmen kommer från industrins spillvärme, som distribueras genom fjärrvärmenätet, och från solfångare. I möjligaste mån är maten som serveras på kommunens förskolor, skolor och äldreboenden ekologiskt odlad i Finspång eller i närliggande kommuner. Det finns ett regionalt samarbete när det gäller offentliga inköp av bl.a. mat. Tack vare att man satsat både på odling och på djurhållning finns det ganska mycket lokalt framställd mat att tillgå. Finspångsborna tycker att det 13

16 är viktigt att veta att maten har producerats på ett bra sätt med tanke på miljö och etik. De tycker om att se att korna som går och betar ser ut att må bra. Extensivt bete av bl.a. får och nötdjur hjälper till att hålla landskapet öppet och vackert. Menyerna följer årstidernas växlingar. Den regionala samverkan gäller även för inköp av andra typer av varor och tjänster. Den gör det möjligt att ställa långtgående krav på miljöprestanda hos de inköpta produkterna. Även här använder man sig i första hand av leverantörer från regionen. Det finns också ett väl fungerande samarbete mellan regionens företag. Den lokala förankringen är viktig. De små lokalsamhällena lever. I den kommunala upphandlingen gynnas så långt som möjligt de lokala producenterna. Det lokala näringslivet är mycket livaktigt även i de små samhällena. Det är nära mellan arbete, service och bostäder. Ofta bosätter man sig i närheten av sitt arbete. När det inte är möjligt väljer en del att distansarbeta. Andra pendlar till andra delar av regionen med hjälp av den väl utbyggda och billiga kollektivtrafiken. Numera går det pendeltåg till både Norrköping och Linköping. I grannskapet förflyttar sig de flesta till fots eller med cykel. Den välfungerande kollektivtrafiken binder samman orterna i kommunen. Som komplement finns även en del biltrafik kvar. Arbetsdagen är sex timmar och den som vill har tid att pyssla lite hemmavid. Trädgårdsodling är populärt och många odlar grönsaker på sin egen täppa. Det som inte går åt säljs på den lokala marknaden. De mesta hushållsinköpen sköts annars via Internet och varorna levereras bekvämt hem till dörren. En del inköp görs fortfarande i den lokala matvaruaffären, men de är inte större än att man kan ta varorna på cykeln eller i handen. Att ta hänsyn till miljö och etik när man väljer vad man ska köpa är en självklarhet för de flesta. Det finns nästan inte några dåliga miljövalprodukter kvar eftersom det inte finns någon marknad för dem. Energi- och miljöteknik är sedan länge en uppskattad del av undervisningen under hela skoltiden och Finspångsungdomarna håller sig ofta väl framme i de årliga energikunskapstävlingarna. Man har också genom åren satsat på ett riktigt kunskapslyft för de lite äldre, bl.a. genom utbildningar på arbetsplatserna. Den stora upplevelseparken är ett omtyckt utflyktsmål - särskilt av de skolklasser som får en del av sin undervisning här. Delar av anläggningen har hämtat inspiration från det gamla anrika Tom Tits Experiment i Södertälje. Här kan man lära sig hur olika saker fungerar och göra roliga experiment. En stor avdelning handlar om energi- och miljöteknik. I en annan del av parken får man lära sig mer om traktens rika kulturhistoria. Turister lockas av Finspångs vackra natur och av spännande och avkopplande ekoturism. Finspång klarar nationella och regionala miljömål och är på god väg att leva upp till de långsiktiga målen för hållbar utveckling. Även om Finspång ligger långt fram så strävar man inte ensamma. Resten av landet drar åt samma håll och det statliga regelverket är gynnsamt utformat. 14

17 Fyra omvärldsscenarier Finspång är i sin långsiktiga energiförsörjning i hög grad beroende av aktörer och omständigheter som kommunen inte kan styra över. För att hantera den stora osäkerheten om vilken väg utvecklingen kan ta har därför olika omvärldsscenarier tagits fram i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Omvärldsscenarierna som arbetades fram under workshop 2 har bearbetats av KTH och FOI. Omvärldsscenarierna speglar tänkbara utvecklingar i omvärlden med betydelse för Finspångs kommuns möjligheter att nå den framtidsbild (Finspång 2040) som togs fram vid workshop 1. Förändringar i två huvuddimensioner Två dimensioner har valts ut där omvärldsförändringar har stor betydelse för Finspångs energiplanering. Samtidigt är utvecklingen i dessa dimensioner osäker, dvs. den kan gå i olika riktningar. Den ena dimensionen har med livsstil att göra. Här finns idén om ett bättre liv, mindre resurskrävande och mindre hektiskt liksom mer lokalt förankrat. En motsatt utveckling i omvärlden skulle innebära fortsatt högt tempo, en internationellt orienterad livsstil med valmöjligheter och tillgång till resurser som de kanske viktigaste värdena. Den andra dimensionen handlar om hur man i Sverige och världen i stort väljer att hantera resursproblematiken. Motpolerna är här, å ena sidan ett system där marknaden i stort sett ostörd får hantera resursknapphet genom prismekanismen, och å andra sidan ett system där det offentliga ingriper betydligt mer i marknaden med ekonomiska incitament (skatter, avgifter eller subventioner) och regleringar (t ex utsläppsnormer). De fyra scenarierna kan sammanfattas i ett s.k. scenariokors: LIVSSTIL Förankring 2 Offentlig reglering Lugn, lokal livsstil, kortare arbetstid, starka regioner, reglering av resursanvändning, rättvist miljöutrymme Internationellt orienterad livsstil, storstadsdominans, reglering av resursanvändning Lugn, lokal livsstil, kortare arbetstid, starka regioner, marknaden finner alternativen Internationellt orienterad livsstil, storstadsdominans, marknaden finner alternativen 3 4 Omväxling och konsumtion 1 Ostörd marknad POLITIK FÖR RESURSANVÄNDNING 15

Omvärldsscenarier för energiplaneringen

Omvärldsscenarier för energiplaneringen Omvärldsscenarier för energiplaneringen i Finspång Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Omvärldsscenarier för energiplaneringen i Finspång Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun 612

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet. (fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet

Läs mer

Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt

Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ miljöbedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö Tillsyn som motor för energieffektivisering Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö Energimyndigheten Energimyndigheten föreslår att energi utpekas som en övergripande miljömålsfråga

Läs mer

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 Rapport 2013-06-28 1 Sammanfattning Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort en inventering

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström.

MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström. MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: MINSKA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER MED 4% TILL 2010 KLIMATSTRATEGI 2005 OCH ENERGISTRATEGI

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 1 2015-09-08 Inledning Denna energi- och klimatstrategi inkl. handlingsplan ersätter energi-

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Välkomna, kort presentation av sessionens bakgrund och syfte Presentationsrunda

Läs mer