Finspång ovanligt mycket energi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finspång ovanligt mycket energi"

Transkript

1 Finspång ovanligt mycket energi Energiplan för Finspångs kommun Januari 2010

2 E N E R G I P L A N F Ö R F I N S P Å N G S K O M M U N Finspång ovanligt mycket energi Antagen av kommunfullmäktige

3 Innehåll Inledning 2 Forskningsprojektet 2 Projektets olika steg 3 Energiplanens innehåll och struktur 4 Planeringsförutsättningar 5 Lagstiftning 5 Kommunens förutsättningar 5 Styrdokument 6 Agenda 21 6 Miljömål 6 Vision för Finspångs kommun 6 Översiktsplan 7 Riktlinjer för kommunens upphandling 7 Avfallsplan 8 Lokalt tillväxtprogram 8 Nulägesbeskrivning 9 Analys av energisystemet och dess miljöpåverkan 9 Kommunens utsläppskällor 10 Energianvändningen i Finspång 10 Energianvändning och koldioxidutsläpp per invånare 11 Framtidsbild Finspång På väg mot ett hållbart samhälle - Finspång år Fyra omvärldsscenarier 15 Förändringar i två huvuddimensioner 15 Fyra scenarioskisser 16 Mål och åtgärder 19 Regionala och nationella miljömål 19 Åtgärder 19 Miljöbedömning 20 Kvantitativ miljöbedömning 20 Kvalitativ miljöbedömning 20 Värdering 20 Energi- och klimatstrategi 21 Hushållning & effektivisering 21 Beskrivning 21 Mål 21 Handlingsplan 22 Uppvärmning 25 Beskrivning 25 Mål 26 Handlingsplan 26 Transporter 29 Beskrivning 29 Mål 31 Handlingsplan 31 Elproduktion 36 Beskrivning 36 Mål 36 Handlingsplan 37 Information & dialog 38 Beskrivning 38 Mål 39 Handlingsplan 39 Uppföljning och utvärdering 43 Uppgradering av planen 43 Underlagsmaterial 44 Mål 19

4 Inledning Finspång ovanligt mycket energi är en devis som har flera bottnar. Inom näringslivet finns företag som har stort behov av energi men också företag som ligger i internationell framkant när det gäller energiteknik. Mycket energi har också satsats inom det forskningsprojekt som lett fram till en ny energiplan för Finspångs kommun. Framöver måste dessutom mycket energi läggas på genomförande av åtgärder och uppföljning av energiplanen i en fortsatt samverkan mellan kommunala verksamheter, näringsliv, organisationer och kommuninvånare. Energifrågorna är i högsta grad kopplade till miljöfrågor. Energianvändningen påverkar vår miljö, globalt eller lokalt, oavsett vilka energikällor vi använder. Hotet om klimatförändringar är sannolikt en av de största utmaningar mänskligheten ställts inför. Finspångs kommun har flera viktiga roller i energi- och miljöarbetet. En ansenlig mängd energi används inom den kommunala verksamheten. Kommunen är också producent och distributör av fjärrvärme. Ansvaret för samhällsplaneringen och myndighetsutövningen är andra roller med stor betydelse för energi- och miljöarbetet. Kommunen har också ansvar för utbildning, information och rådgivning. Energiplanen avser Finspångs kommun som geografiskt område. Inom stora områden har dock den kommunala verksamheten endast begränsat inflytande eller rådighet när det gäller energianvändningen. I dessa fall ska energiplanen ses som kommunens viljeinriktning inom energiområdet. Forskningsprojektet Energiplanen för Finspångs kommun har tagits fram i ett forskningsprojekt inom i Naturvårdsverkets program Miljöstrategiska verktyg (MiSt) år Projektet har till den största delen finansierats av Naturvårdsverket men även Energimyndigheten har bidragit med finansiellt stöd. I projektet har deltagit forskare från Linköpings universitet, Centrum för miljöstrategisk forskning, Kungliga Tekniska Högskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Utgångspunkten i projektet har varit att det är möjligt att utveckla kommunal energiplanering så att den kan fungera på ett bättre sätt än tidigare. I projektet har nya verktyg för energiplanering tillämpats. Dessa verktyg är strategisk miljöbedömning och nya former av medborgarmedverkan. Strategisk miljöbedömning innebär att miljöbedömning görs på planer eller program och kan sägas motsvara miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som görs för projekt. Utifrån ett EU-direktiv kräver lagstiftningen numera att ett antal kommunala planer och program ska miljöbedömas.

5 Medborgarmedverkan har skett genom att en s.k. medborgarpanel bestående av intresserade kommuninvånare har arbetat tillsammans med kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Arbetet har genomförts i s.k. workshops. Projektet har utformats som ett samarbete mellan forskargruppen, som utformat den forskningsmässiga delen, och en arbetsgrupp med företrädare för kommunala förvaltningar och bolag, som drivit energiplaneprocessen. Forskargrupp och arbetsgrupp har tillsammans bildat projektgrupp med uppgift att styra och samordna projektet. I projektets inledning har energisystemet i Finspång kartlagts och analyserats i ett examensarbete. I workshops, i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer, har vision/framtidsbild, omvärldsscenarier och handlingsvägar tagits fram. Utifrån vision/framtidsbild, regionala miljömål och lokala förutsättningar har mål i energiplanen tagits fram. Nollalternativ i de olika omvärldsscenarierna och åtgärder har miljöbedömts med hjälp av miljöanalytiska metoder. Utifrån svaren på en enkät till kommuninvånarna och en återkoppling till medborgarpanelen har de olika åtgärderna värderats och omvärderats. Projektets olika steg Projektet kan mycket kort sammanfattas i följande steg: 1. Kommunens arbetsgrupp tillsätts, medborgarpanelen rekryteras, tidplan fastställs och allmänna frågor om energiplanearbetet diskuteras. 2. Kartläggning och analys av energianvändningen i Finspång. 3. Förslag till vision för energisystemet (framtidsbild) tas fram i workshop 1 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 4. Omvärldsscenarier formuleras i workshop 2 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 5. Alternativa handlingsvägar för att uppnå visionen formuleras i workshop 3 i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. 6. Nollalternativen i de olika omvärldsscenarierna beräknas och miljöbedöms. 7. Mål tas fram utifrån regionala miljömål och framtidsbilden. 8. Miljöbedömning och värdering av handlingsvägar/åtgärder. 3

6 9. Utskick av enkät kring kommuninvånarnas inställning till energi-, miljö- och samhällsfrågor. 10. Återkoppling till medborgarpanelen. 11. Förslag till energiplan tas fram och sänds ut på bred remiss. 12. Kommunfullmäktige antar ny energiplan för Finspångs kommun. Energiplanens innehåll och struktur I en kommunal energiplan ska en säker och tillräcklig energitillförsel tryggas. I energiplanen för Finspångs kommun behandlas inte detta separat. En säker och tillräcklig energitillförsel är dock en av drivkrafterna bakom flera av åtgärderna i energi- och klimatstrategin. Hushållning, effektivisering och lokal energiproduktion är komponenter som minskar sårbarheten i energiförsörjningen. Risker vid eventuella naturkatastrofer eller elavbrott behandlas i Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor som kommunfullmäktige antog Det finns ett antal nationella styrdokument, målsättningar inom EU och internationella överenskommelser som är av största vikt för energianvändningen och dess klimatpåverkan. Under rubriken Planeringsförutsättningar har vi dock valt att kortfattat beskriva styrdokument som antagits av kommunfullmäktige och som har betydelse för hur energifrågorna hanteras på lokal nivå. Nulägesbeskrivningen, som i energiplanen endast är övergripande, har kompletterats med färsk statistik. Detaljerat underlag finns bland annat i examensarbetet från Linköpings universitet 2004, Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan - nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem. Som övergripande mål i energiplanen på kort sikt har det nationella målet för Begränsad klimatpåverkan valts: För perioden ska utsläppen av växthusgaser som medelvärde vara minst fyra procent lägre än På lite längre sikt har riksdagens nyligen antagna mål valts: År 2020 har utsläppen av växthusgaser minskat med 40 procent jämfört med år Energiplanen är så utformad att den också ska ses som kommunens klimatstrategi. Områdena energi och transporter som energiplanen behandlar, är otvivelaktigt de områden som har mest betydelse när det gäller att minska utsläppen av klimatgaser i Finspångs kommun. Mål och åtgärder beskrivs under rubriken Energi- och klimatstrategi. 4

7 Planeringsförutsättningar Lagstiftning Enligt lagen om kommunal energiplanering ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I energiplanen ska finnas en analys av vilken den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Energiplanen beslutas av kommunfullmäktige. Finspångs kommun har de senaste åren saknat en aktuell energiplan vilket också har uppmärksammats av kommunstyrelsen som givit kommunstyrelsekontoret i uppdrag att revidera den energiöversikt som togs fram Kommunens förutsättningar Redan för 400 år sedan gjorde den goda tillgången på järnmalm och skog tillsammans med vattenkraft att Finspångs bergslag blev ett industriellt centrum. Finspångs kommun har stora skogsområden, vidsträckt vildmark och hundratals sjöar och vattendrag. Under 2008 uppgick folkmängden i Finspångs kommun till personer (2005). Kommunens folkmängd har minskat sedan 1972 ( invånare) med undantag för svaga ökningar i 90-talets början, som dock berodde på en omfattande flyktingmottagning. Under senare delen av 90-talet kan man skönja en tendens mot en ny balanspunkt mellan in- och utflyttning. Karta över Finspångs kommun (Finspångs kommuns hemsida, 2008) 5

8 I Finspångs centralort bor den största delen av befolkningen, ca invånare. I kommunen finns dessutom elva mindre tätorter varav Rejmyre är störst med ca invånare. De flesta samhällena är uppbyggda kring bruk och många av industrierna är i drift än idag. På de mindre orterna finns idag ingen fjärrvärme utbyggd men med tanke på att många av orterna är uppbyggda kring en industri kan potential finnas för mindre närvärmeanläggningar. I centralorten har fjärrvärmeutbyggnaden bidragit till att användningen av olja minskat kraftigt. Styrdokument Agenda 21 Kommunens miljö- och energiarbete tar sitt avstamp i handlingsprogrammet för en lokal Agenda 21 som antogs av kommunfullmäktige Det övergripande målet för miljö- och utvecklingsarbetet i Finspångs kommun är ett hållbart samhälle där människorna lever ett hälsosamt och rikt liv i samklang med naturen. Finspångs lokala Agenda 21 uppdrar till kommuninvånare, föreningar, organisationer, företag och kommunala förvaltningar och verksamheter att upprätta handlingsplaner för hur det övergripande målet ska uppnås. Finspångs kommuns lokala Agenda 21 utgör grunden för det övergripande arbetet med miljö- och utvecklingsfrågor. Miljömål Finspångs kommun har valt att inte ta fram ett eget samlat lokalt miljömålsdokument. Kommunen ansluter sig till de regionala miljömålen för Östergötland. Utifrån lokala förutsättningar fokuseras miljömålsarbetet på åtgärder som vi konkretiserar i kommunala planer och program som översiktsplan, energiplan, avfallsplan, trafikstrategi och riktlinjer för upphandling. De regionala miljömålen ska också vara vägledande i den löpande verksamheten. Energiplanen fokuserar på de miljömål som är relevanta inom energiområdet. Vision för Finspångs kommun Efter ett omfattande framtidsarbete inom kommunstyrelsen, bl.a. i samverkan med Linköpings universitet, antog kommunfullmäktige under 2006 en vision för Finspångs kommun. I visionen tecknas en bild av hur vi vill att kommunen ska vara och uppfattas i en framtid: Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande. Visionen innehåller värdeord och kärnvärden: Vi betonar den attraktiva kommunen. Det är inte ett absolut tillstånd utan en fråga om vad vi är kända för och hur människor värderar kommunen. Det 6

9 viktigaste är att de som bor i kommunen är stolta över sin bygd och förmedlar en bild av en attraktiv kommun. Vi betonar regionen för att belysa vårt omvärldsberoende där främst en spännande och attraktiv region är viktig. Vi bor och verkar i allt större utsträckning i en region där vi har tillgång till bra boende, arbete, kommunikation, utbildning, service och kulturella upplevelser. Våra företag måste för sin utveckling ha tillgång till goda kommunikationer, kompetens, kompetensutveckling, samverkansparter inom en region. Vi betonar utveckling som viktig för att kunna möta framtidens krav och vara konkurrenskraftiga. Vi betonar livskvalitet där vi ska bjuda både den mindre ortens kvaliteter och vad den större staden i regionen kan erbjuda. Vi vill lyfta fram de kvaliteter vi kan erbjuda med närhet och trygghet i boende, nära till arbete och service och nära till natur och en aktiv fritid. En barnvänlig kommun skapar livskvalitet. Det står även för att vi lever jämställda i ett samhälle baserat på en hållbar utveckling. Vi vill skapa vår framtid genom det vi är bra på, att samverka för att höja kvalité och effektivitet. Vår kommun står för öppenhet. Vi vill öka medborgarnas medverkan i tidiga skeden av planeringsprocessen. Särskild omsorg vill vi ägna formerna för hur barn och ungdom skall komma till tals och påverka den bygd de skall växa upp i och ta över som vuxna. Öppenhet står även för att vi med öppen famn välkomnar de som flyttar hit från andra delar av landet och andra länder. I det öppna Finspång lever vi integrerade oavsett social tillhörighet, i vilket skede av livet vi befinner oss i eller vilken etnisk grupp vi tillhör. Öppenhet står även för nytänkande, en nyfikenhet på det nya, att vi vågar ompröva och pröva nytt. Översiktsplan Samhällsplaneringen spelar en viktig roll när för att minska miljöpåverkan från energianvändning och transporter, samtidigt som det är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till förändrade förutsättningar. De gällande översiktsplanen för Finspångs kommun är från 1990 och arbetet med en ny översiktplan har inletts. Styrande för översiktsplanen är bland annat kommunens vision och det övergripande målet i kommunens lokala Agenda 21 - ett hållbart samhälle. Energiplanen utgör ett viktigt underlag för översiktsplanen. Mål och åtgärder i energiplanen kommer att arbetas in i översiktsplanen. Riktlinjer för kommunens upphandling Finspångs kommun har under 2006 antagit nya riktlinjer för kommunal upphandling. I riktlinjerna slås fast att Finspångs kommun ansluter sig till de 7

10 regionala miljömålen för Östergötland. Under miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö är miljöanpassad och energieffektiv upphandling en åtgärd som föreslås återkommande. Särskilt betonas vikten av att miljökrav ställs vid upphandling av transporttjänster, att inköpta varor så långt möjligt är fria från hälso- och miljöfarliga ämnen, att efterfrågan på ekologiskt odlade produkter ökar samt att krav på hushållnings- och miljöaspekter ställs vid upphandling av uppvärmning och teknisk drift av byggnader och anläggningar. Det innebär att miljöanpassade och energieffektiva alternativ skall väljas i första hand. Upphandlande enhet skall redovisa vilka produkter och tjänster som har bedömts ur miljösynpunkt. Avfallsplan År 2004 antog kommunfullmäktige en ny renhållningsordning för Finspångs kommun innehållande dels en avfallsplan och dels föreskrifter för avfallshanteringen. Avfallsplanen lägger fast riktlinjerna för kommunens verksamhet i syfte att minska avfallets mängd och farlighet men även för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan i övrigt. I avfallsplanen finns ett konkret mål inom klimatområdet: Utsläppen av växthusgaser till följd av den kommunala avfallshanteringen ska minska med 30 % under perioden 2004 till Målet ska uppnås dels genom att renhållningsfordonens rutter optimeras (ett arbete som pågår kontinuerligt) och dels genom att krav ska ställas i upphandlingen av renhållningsentreprenör. Avfallsplanen ska hållas aktuell genom att planens mål och åtgärder ska ses över vart fjärde år. Översynen ska resultera i en aktualitetsförklaring i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsekontoret har föreslagit att översynen påbörjas under Lokalt tillväxtprogram Finspång har tillsammans med övriga kommuner i länet utarbetat ett lokalt tillväxtprogram i ett regionalt projekt under ledning av Länsstyrelsen i Östergötland. Strategier och mål har formulerats i samverkan med näringslivet, fackliga organisationer, arbetsförmedling m.fl. Programmet antogs av kommunfullmäktige hösten Hållbar utveckling är ett återkommande tema i programmet. Energiplanen kan ses som ett komplement till tillväxtprogrammet då vår förmåga att hantera energi- och miljöfrågorna kommer att ha stor betydelse för fortsatt tillväxt och utveckling. 8

11 Nulägesbeskrivning Analys av energisystemet och dess miljöpåverkan Som utgångspunkt för arbetet med en ny energiplan för Finspångs kommun ligger Ola Erikssons examensarbete vid Linköpings universitet 2004, Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan - nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem. Analysen bygger på data som hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB) år , miljörapporter och lokala kunskapskällor. Av analysen framgår att industrin är dominerande i Finspångs energisystem. Ändringar i industrins energianvändning har därmed stor betydelse för trender i energianvändningen i hela energisystemet. Större delen av dess energianvändning, vilken också är den som varierar mest, är el. Om man räknar med svensk medelel har detta inte så stor miljöpåverkan då denna el är relativt ren. Räknar man med europamix, som kan anses rimligt då den europeiska elmarknaden avreglerats, fås en mycket större miljöbelastning. Industrin har ökat användningen av gasol och minskat oljeanvändningen vilket ger genomslag i miljöutsläppstrender. Man har även ökat användningen av fjärrvärme för uppvärmning. Ökningen i användning av andra energislag än el ger ökade utsläpp av bl.a. kväveoxider. Av analysen framgår vidare att utbyggnaden av fjärrvärme i tätorten haft stor betydelse för utvecklingen av energisystemet i kommunen. Dels har flera mindre pannor ersatts med få stora, och dels har fjärrvärmeutbyggnaden inneburit att olja till stor del ersatts av biobränsle. Detta speglas även i miljöpåverkan. För svaveldioxiden visar trenden på minskade utsläpp i och med minskad oljeanvändning. Detta är speciellt positivt i och med försurningsproblematiken i kommunen. Totalt i kommunen minskar dock inte försurningen p.g.a. ökade kväveoxidutsläpp. En minskning av koldioxidutsläppen kan ses för hushållen och offentliga sektorn efter fjärrvärmeutbyggnaden. Biobränsleanvändning ökar däremot andra utsläpp såsom partiklar, ammoniak och lustgas. I analysen redovisas slutligen att trafiken har en betydande roll i energisystemets miljöpåverkan speciellt om man ser till dess andel av energianvändning. Trafiken står för omkring 15 % av energianvändningen men har mer än dubbel procentuell inverkan på de studerade miljöeffektkategorierna. Kommunen är relativt glesbefolkad och arbetspendlingen är relativt stor till och från kommunen. 9

12 Kommunens utsläppskällor Som en uppdatering av nulägesbeskrivningen redovisas nedan uppgifter från Statistiska centralbyrån de kommunala energibalanserna år Energianvändningen i Finspång Den kommunala energibalansen visar att Finspångs kommun år 2007 hade en slutlig energianvändning av 885 GWh. Utvecklingen av energianvändningen i Finspångs kommun framgår av nedanstående diagram. Total slutlig energianvändning i Finspångs kommun , (SCB) MWh år Hälften av den slutliga energianvändningen går till industri och byggverksamhet, vilket är en högre andel än för riket som helhet. Industrin, tillsammans med hushåll och transporter är de sektorer som har störst energianvändning. Slutlig energianvändning i Finspångs kommun år 2007, 885 GWh (SCB) Hushåll 20% Jordbruk, skogsbruk, fiske 1% Övriga tjänster 4% Transporter 18% Industri, byggverksamhet 52% Offentlig verksamhet 5% Hushållen står för 20 procent av den slutliga energianvändningen i Finspång. Sedan 1990 har andelen fjärrvärme och träbränsle i hushållssek- 10

13 torn ökat med cirka 370 respektive 12 procent medan andelen olja har minskat med 85 procent sedan referensåret En stor del av hushållens träbränsleanvändning består av vedeldning, ofta i gamla pannor utan ackumulatortank med höga utsläpp av stoft, tjära och lättflyktiga gaser (VOC) som följd. Andelen el i hushållens energianvändning har sjunkit något de senaste åren - troligen en följd av att hushåll med vattenburen el gått över till fjärrvärme. Minskningen har dock motverkats av att mängden hushållsapparater ökar. Slutlig energianvändning i Finspångs kommun år 2007, fördelad på olika sektorer (SCB) MWh MWh MWh MWh MWh MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll År 2007 stod transporterna i Finspång för en energianvändning av 161 GWh och har trendmässigt ökat varje år. Sedan 1990 har energianvändningen i transportsektorn ökat med nästan 17 procent. Till två tredjedelar består bränslet för transporter av bensin, medan diesel står för resterande tredjedel. Andelen förnybara bränslen är låg. Energianvändning och koldioxidutsläpp per invånare Som tidigare redovisats hade Finspång år 2007 en slutlig energianvändning av 885 GWh. Utslaget per invånare blir det 43 MWh/invånare, en siffra som ligger nära riket som helhet där energianvändning ligger på 44 MWh/invånare. I jämförelse med Östergötlands län och med riket som helhet är industrins energianvändning något högre i Finspång, medan transportsektorn har en lägre energianvändning. När det gäller hushållen ligger Finspång i nivå med Östergötland och riket i övrigt. Energianvändning ger upphov till utsläpp av växthusgaser. I nedanstående diagram presenteras utsläpp av koldioxid per invånare i Finspångs kommun. 11

14 Utsläpp av koldioxid per invånare i Finspångs kommun år , (RUS) ton CO 2 /inv 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, år År 2007 uppskattas koldioxidutsläppen i Finspång till ca ton, eller 3,4 ton per invånare, enligt det Regionala Uppföljningssystemet för nationella mål RUS. Detta kan jämföras med Sverige som helhet där utsläppen uppgick till 5,6 ton per invånare, eller med Östergötlands län där utsläppen uppgick till 4,8 ton per invånare. Utvecklingen av de totala koldioxidutsläppen visar så här långt en neråtgående trend i Finspångs kommun. Utsläpp av koldioxid i Finspångs kommun år , (RUS) ton CO 2 /år år Koldioxidutsläppen i Finspång år 2007 låg nästan 10 % lägre jämfört med referensåret Koldioxidutsläppen per invånare ligger på en nivå lägre än snittet för både länet och riket. 12

15 Framtidsbild Finspång 2040 För att få en uppfattning om hur Finspång skulle kunna se ut energimässigt - en bra bit på väg mot en hållbar utveckling - har en framtidsbild arbetats fram i en brainstorming i samverkan mellan medborgare, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Brainstormingen, som genomfördes i en workshop, hade år 2040 som referensår. Utgångspunkten för framtidsbilden är att det som kan betraktas som omöjligt idag mycket väl kan vara möjligt år Framtidsbilden har efter återkoppling bearbetats av KTH och FOI. Det är viktigt att notera att framtidsbilden inte är en prognos utifrån hur samhället ser ut idag utan snarare är att se som en sammanfattning av de visioner som deltagarna i workshopen arbetade fram. Syftet med att redovisa framtidsbilden i energiplanen är att man ska få en uppfattning om vad som ligger bakom de mål och åtgärder som tagits fram i energiplaneprojektet. På väg mot ett hållbart samhälle - Finspång år 2040 Finspång håller en hög profil på miljöområdet. Detta omsätts till praktiskt handling i både stort och smått. Många smarta idéer har genomförts och människor kommer resande för att låta sig inspireras av de erfarenheter man skaffat sig. Finspång är bland annat världsledande på miljö- och energiteknik. Man har framgångsrikt byggt vidare på ortens långa tradition inom energiteknik och materialhantering. Materialåtervinning är en lönsam nisch och från att ha varit inriktade främst på återvinning av metaller har man vidgat verksamheten även till andra material. Det senaste inom energiteknik produceras och testas inom kommunen. Produktionen av el och värme är mycket energieffektiv och sker så långt det är möjligt lokalt. Produktionen av el, värme och drivmedel för transporter sker alltid med hjälp av förnyelsebara källor. Även bebyggelsen är mycket energieffektiv. Nyare byggnader har byggts med långtgående krav på energieffektivitet och den äldre bebyggelsen har uppgraderats betydligt vid renoveringar. Uppvärmning av bostäder och lokaler står endast för en bråkdel av energianvändningen. När det gäller uppvärmning är det istället hushållens och handelsträdgårdarnas växthus som står för det största värmebehovet. Värmen kommer från industrins spillvärme, som distribueras genom fjärrvärmenätet, och från solfångare. I möjligaste mån är maten som serveras på kommunens förskolor, skolor och äldreboenden ekologiskt odlad i Finspång eller i närliggande kommuner. Det finns ett regionalt samarbete när det gäller offentliga inköp av bl.a. mat. Tack vare att man satsat både på odling och på djurhållning finns det ganska mycket lokalt framställd mat att tillgå. Finspångsborna tycker att det 13

16 är viktigt att veta att maten har producerats på ett bra sätt med tanke på miljö och etik. De tycker om att se att korna som går och betar ser ut att må bra. Extensivt bete av bl.a. får och nötdjur hjälper till att hålla landskapet öppet och vackert. Menyerna följer årstidernas växlingar. Den regionala samverkan gäller även för inköp av andra typer av varor och tjänster. Den gör det möjligt att ställa långtgående krav på miljöprestanda hos de inköpta produkterna. Även här använder man sig i första hand av leverantörer från regionen. Det finns också ett väl fungerande samarbete mellan regionens företag. Den lokala förankringen är viktig. De små lokalsamhällena lever. I den kommunala upphandlingen gynnas så långt som möjligt de lokala producenterna. Det lokala näringslivet är mycket livaktigt även i de små samhällena. Det är nära mellan arbete, service och bostäder. Ofta bosätter man sig i närheten av sitt arbete. När det inte är möjligt väljer en del att distansarbeta. Andra pendlar till andra delar av regionen med hjälp av den väl utbyggda och billiga kollektivtrafiken. Numera går det pendeltåg till både Norrköping och Linköping. I grannskapet förflyttar sig de flesta till fots eller med cykel. Den välfungerande kollektivtrafiken binder samman orterna i kommunen. Som komplement finns även en del biltrafik kvar. Arbetsdagen är sex timmar och den som vill har tid att pyssla lite hemmavid. Trädgårdsodling är populärt och många odlar grönsaker på sin egen täppa. Det som inte går åt säljs på den lokala marknaden. De mesta hushållsinköpen sköts annars via Internet och varorna levereras bekvämt hem till dörren. En del inköp görs fortfarande i den lokala matvaruaffären, men de är inte större än att man kan ta varorna på cykeln eller i handen. Att ta hänsyn till miljö och etik när man väljer vad man ska köpa är en självklarhet för de flesta. Det finns nästan inte några dåliga miljövalprodukter kvar eftersom det inte finns någon marknad för dem. Energi- och miljöteknik är sedan länge en uppskattad del av undervisningen under hela skoltiden och Finspångsungdomarna håller sig ofta väl framme i de årliga energikunskapstävlingarna. Man har också genom åren satsat på ett riktigt kunskapslyft för de lite äldre, bl.a. genom utbildningar på arbetsplatserna. Den stora upplevelseparken är ett omtyckt utflyktsmål - särskilt av de skolklasser som får en del av sin undervisning här. Delar av anläggningen har hämtat inspiration från det gamla anrika Tom Tits Experiment i Södertälje. Här kan man lära sig hur olika saker fungerar och göra roliga experiment. En stor avdelning handlar om energi- och miljöteknik. I en annan del av parken får man lära sig mer om traktens rika kulturhistoria. Turister lockas av Finspångs vackra natur och av spännande och avkopplande ekoturism. Finspång klarar nationella och regionala miljömål och är på god väg att leva upp till de långsiktiga målen för hållbar utveckling. Även om Finspång ligger långt fram så strävar man inte ensamma. Resten av landet drar åt samma håll och det statliga regelverket är gynnsamt utformat. 14

17 Fyra omvärldsscenarier Finspång är i sin långsiktiga energiförsörjning i hög grad beroende av aktörer och omständigheter som kommunen inte kan styra över. För att hantera den stora osäkerheten om vilken väg utvecklingen kan ta har därför olika omvärldsscenarier tagits fram i samverkan mellan medborgarpanel, kommunala tjänstemän, forskare och företrädare för näringsliv och organisationer. Omvärldsscenarierna som arbetades fram under workshop 2 har bearbetats av KTH och FOI. Omvärldsscenarierna speglar tänkbara utvecklingar i omvärlden med betydelse för Finspångs kommuns möjligheter att nå den framtidsbild (Finspång 2040) som togs fram vid workshop 1. Förändringar i två huvuddimensioner Två dimensioner har valts ut där omvärldsförändringar har stor betydelse för Finspångs energiplanering. Samtidigt är utvecklingen i dessa dimensioner osäker, dvs. den kan gå i olika riktningar. Den ena dimensionen har med livsstil att göra. Här finns idén om ett bättre liv, mindre resurskrävande och mindre hektiskt liksom mer lokalt förankrat. En motsatt utveckling i omvärlden skulle innebära fortsatt högt tempo, en internationellt orienterad livsstil med valmöjligheter och tillgång till resurser som de kanske viktigaste värdena. Den andra dimensionen handlar om hur man i Sverige och världen i stort väljer att hantera resursproblematiken. Motpolerna är här, å ena sidan ett system där marknaden i stort sett ostörd får hantera resursknapphet genom prismekanismen, och å andra sidan ett system där det offentliga ingriper betydligt mer i marknaden med ekonomiska incitament (skatter, avgifter eller subventioner) och regleringar (t ex utsläppsnormer). De fyra scenarierna kan sammanfattas i ett s.k. scenariokors: LIVSSTIL Förankring 2 Offentlig reglering Lugn, lokal livsstil, kortare arbetstid, starka regioner, reglering av resursanvändning, rättvist miljöutrymme Internationellt orienterad livsstil, storstadsdominans, reglering av resursanvändning Lugn, lokal livsstil, kortare arbetstid, starka regioner, marknaden finner alternativen Internationellt orienterad livsstil, storstadsdominans, marknaden finner alternativen 3 4 Omväxling och konsumtion 1 Ostörd marknad POLITIK FÖR RESURSANVÄNDNING 15

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt

Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt Kvalitativ bedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ miljöbedömning av åtgärder som inte analyserats kvantitativt

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder

Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun 612

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Värdering av miljöbedömda åtgärder

Värdering av miljöbedömda åtgärder av miljöbedömda åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN av miljöbedömda åtgärder Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-850 00 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 3: Energiplan 2009 - uppföljning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 3 : E N E RG I P L A N 2 0 0 9 UP P F Ö L J N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer