På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse.
|
|
- Ingeborg Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Viskär Fastighet Den är fråga väckt om byggnadsminnesförklaring enligt 3 kap 1 lagen om kulturminnen (1988;950) för Viskärs fyr (Arkö Nedre) och fyrvaktarboställe med lotsutkik, Arkö 1:5, Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Bakgrund och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland har Östergötlands länsmuseum gjort en utredning om byggnadsminnesförklaring kan vara aktuell för Viskärs fyr mfl på Arkö 1:5 i Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Utredningsarbetet har inneburit dokumentation i fält med foton och beskrivning av aktuell bebyggelse. I arbetet har också ingått arkivstudier, förslag till beslut och skyddsföreskrifter. Utredningsarbetet har genomförts av byggnadsantikvarie Marie Hagsten under hösten Miljöbeskrivning Viskär hänger samman med Arkö med en smal landtunga och tillhör fastigheten Arkö 1:5. I nordvästra delen, ut på en klippa, ligger fyren och fyrvaktarbostaden. På östra sidan på öns högsta punkt ligger lotsutkiken med sin framträda höga smala byggnad. På södra sidan finns den skyddande hamnen med brygga och vågbrytare. Här finns en förrådsbyggnad för segel. I sydväst finns fyrvaktarbostaden med uthus. På senare år har en tomt styckats av på sydvästra delen och bebyggts med en större sommarstuga. Ön är klippig och bevuxen med ekar och andra lövträd med inslag av tall, en och nypon. Upptrampade stigar löper mellan de tre bostadshusen. Mellan klipporna finns fuktiga områden som är bevuxna med vass. Från hamnen till lotsutkiken finns en stenlagd gångstig. Vid fyren finns ett röjt område med en stengärdesgård mot norr som har varit en odling.
2 Historik På Häradekonomiska kartan från finns en lotsplats markerad vid hamnen bakom förrådsbyggnaden. Ingen annan bebyggelse fanns tidigare på Viskär. För att få en säkrare insegling förbi Arkö föreslog Norrköpings Lotskapten i Lotsfördelningen att två överensfyrar borde sättas upp. Kunglig Maj:t godkände ritningen för en fyr och fyrbostad 1894 efter samtycke från Lotsstyrelsen. På Viskär uppfördes ett åttakantigt torn i nitad järnplåt med en spegelapparat. Bredvid byggdes också ett bostadshus av trä med källare. Även ett uthus, vedbod, dass och brygga samt en båtslip byggdes och man grävde också en brunn. Fyrtoret är ritat av A. T. Gellerstedt och uppfördes redan1872 på Västergarns Utholme utanför Visby. År 1890 flyttades den till Storkläppen ca en mil nordost om Västervik där den fungerade som fyr bara ett par år. Samma år innan personalen hade flyttat in i det nya bostadshuset bredvid fyren drabbades Storkläppen av en svår storm. Bostadshuset flyttades flera meter och dasset blåste bort. Kvar stod dock fyrtornet som därefter användes som sjömärke till 1894 då det flyttades till Viskär och blev fyr igen. Bostadshuset är byggt för fyrmästaren och ritad av Albert Lundberg Han var extra fyringenjör och hade tidigare arbetade för Väg och Vatten byggnadsstyrelsen och Stockholms hamnstyrelse.han har ritat flera fyr och fyrvaktarbostäder åt Lotsverket. Fyrbostaden är sammanbyggd med fyren med en tillbyggd gång för att vaktpersonalen skulle kunna gå direkt från vaktrummet in i fyrtornet. Invändigt finns en bostad för fyrmästaren om två rum och kök samt ett rum för tvätt och bakning. Och på övervåningen fanns vaktrummet. Teckning som visar förödelsen efter stormen vid Storkläppen där endast fyrtornet står oberört. På öns västra del finns fyrvaktarbostaden med bostadshus uppförd 1902 på Viskär men som även det är återanvänt och hitflyttat från den närbelägna fyrplatsen Alen. Ursprungligen byggdes den som fyrbostad 1867 på Bokö i Gryt socken och 1892 flyttades den till Alen.Till vaktbostaden hör också uthus och dass vilka är dobbade i berget. Fyrbostaden och vaktbostaden är båda byggda av kraftigt spontad plank och båda samma fasade locklistpanel och rundade hörnstaven med svarvad knopp. Troligen har Albert Lundberg även ritat fyrvaktarbostaden.
3 På södra delen av ön finns en skyddad lotshamn med en förrådsbyggnad. Och i nordöst finns en lotsutkik med en bostad. Lotsen tillhörde det närbelägna Arkö lotsstation som har funnits sedan medeltiden. Enligt Häradskartan från fanns en lotsplats på Viskär och som lär ha bestått av en enkel stuga för övernattning. Lotsutkiken är en mindre byggnad med ett högt smalt torn för lotsens bevakning av farleden. Både Arkö yttre (Gråa Utterklabben)och Arkö inre (Viskär) i Arköleden ersattes 1932 av två nya sjätteordningens AGA-överensfyrar. Samma år som fyren togs ur bruk köptes den av Viktor Ohlsson på Arkö 1:5. Fastigheten ärvdes av sonen Axel Ohlsson och sedan av hans hustru Astrid Ohlsson. Fyr och fyrbostaden samt lotsutkik har varit uthyrd till sommarbostad. Italienaren Amadeus Bianchini som besöker Vikbolandet och dess skärgård 1917ger en beskrivning av Viskärs fyr och lotsutkik: Viskärs spegelfyr med roterande spegel med en omloppstid på fem sekunder. Han berättar vidare att spegeln drogs av ett urverk och att fyrvaktare Ramstedt tjänstgjort på Viskär sedan Bianchini beskriver lotsarnas svåra arbetssituation där de spejar från lotsutkiken färdiga att gå ut och hjälpa behövande som signalerar med flaggor efter lotsning. Bianchini beklagar lotsarna som ej har fått någon fotogen tilldelad och var tvungna att gå ut i öppna segelbåtar med livet som insats. Teknisk data Optiken bestod av en fast parabolisk spegel och persiennapparat med urverk som drogs med ett tungt lod byttes linsapparaturen ut. Fyrbelysningen bestod av en tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Utrustningen användes tills fyren släcktes våren 1932.
4 Fyrar Förr fick man färdas på dagen och ligga still på natten om det inte var månljust eller om man inte ville riskera att gå på grund. Den första Svenska fyren är Landsorts fyr som byggdes Falserbo fyr uppfördes redan1202 dock på danskt territorium. För att leda sjöfarten rätt hade man dessförinnan öppna eldar, glödande kol i torn eller i en korg på en stång. Man kan dela in fyrarna i tre grupper. 1.Kustfyrar var större fyrar som används för allmän sjöfart. 2.Ledfyrar till ledning för färd till hamn eller utmed farled. 3.Hamnfyrar för insegling till hamn. De sista stenkolseldade fyrarna ersattes på 1850-talet med spegelfyrar. Spegellinserna var en fransk konstruktion. Först drevs de av rovolja som hade nackdelen att den stelnade vid minusgrader. Som drivkälla till den roterande apparaten användes även klockurverk som drevs av en tyngd (lod) Från och med talet användes fotogenlampor i linsapparaterna. I Sverige kom linser av första till sjätte ordningen att användas. Första ordningen var ljusstarkast och sjätte ordningen användes vid ledfyrar som Viskär. På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse. Carl-Gustav von Otter ( ) som var lotsdirektör uppfann persiennen Persiennen kunde vridas så att en blinkningseffekt uppstod och den drogs med ett lod som löpte i en lina. Efter ca 4 timmar fick man dra upp repet och genom lodets tyngd drevs persiennen. Uppfinningen slog igenom i England och Tyskland först. Det dröjde till 1878 innan persiennapparaten användes i Sverige. Under industrialismen ökade sjöfarten. Från och med 1850 talet började segelfartygen konkurreras ut av ångfartygen inleddes en utbyggnad av fyrbelysta farleder runt landets kuster. Ledfyrar placerades nu allt längre in i skärgården och ambitionen var att bygga fyrarna så tätt att ljusen syntes från den ena fyren till den andra. Den stora expansionen av bemannade fyrar var mellan Kombinationen med fyr och fyrbostad blir nu vanlig. När man började använda fyr apparater med kontinuerlig förbränning såsom gasdrivna AGAfyrar försvann behovet av fyrvaktarbostad. Fyrar och bostäder Under 1860-talet började fyrar av järn tillverkas. Fördelarna var att de kunde uppföras snabbt och att de kunde flyttas samt att de blev billigare att bygga på oländiga platser. De byggdes som ett öppet pelartorn med centralt placerat trappspindel som bär fyraltanen med fyrapparaten och lanternin. Konstruktionen stadgades upp av en fackverkskonstruktion. En enklare typ var rund eller flersidig med spindeltrappa och klädd med nitad järnplåt såsom fyren på Viskär. Det var Nils Gustav von Heidenstam som utvecklade de järnkonstruerade fyrarna i Sverige. Bostäderna byggdes ursprungligen av timmer men i och med sågverksindustrins utveckling såg Lotsverket möjlighet att tillverka prefabricerade byggsatser som byggdes upp och märktes för att sedan plockas ner och fraktas till fyrplatsen för uppbyggnad. Det var stående spontade plank som var klädda med förhydringspapp och locklistpanel.
5 Man använde sig av typritningar och byggnaderna fick en särskild utformning utan hänsyn till var i landet de uppfördes. En särskild profil på locklisten sågades fram och de rikt profilerade taklisterna och den runda hörnstaven med svarvade knoppar blir vanlig i slutet av 1800-talet. Ursprungligen var taken täckta med takstickor som lades i blöt i en järnvitriollösning för att stoppa längre. Fyrbostaden på Viskär är ritad av Albert Lundberg Personal Det var fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde som alla var sysselsatta med fyrens skötsel. Det var speglar, linser och glasrutor som skulle rengöras. Vekarna skulle putsas och en annan återkommande arbetsuppgift var att fylla på fotogen och dra upp lodet till utväxlingsverket med jämna mellanrum. Vidare var det underhållsarbeten av alla byggnaderna som hörde till fyren. Eftersom fyren skulle passas när det var mörkt arbetade man i skift. Eftersom fyrplatserna oftast var karga platser att bo på var det viktigt att samarbeta och visa tolerans mot sina kollegor med familjer. Det gick oftast inte att ha några betesdjur. För att få färska grönsaker fick man forsla jord till fyrplatsen och skydda odlingarna från den hårda vinden med en mur. Lotsar Det har funnits lotsar sedan medeltiden. Den förste lots som omnämns i Östergötland är Olof i Kättilö. I jordeböckerna omtalas att styremansfrihet (skattefrihet) för sina tjänster fastställs styremans taxan. Enligt 1674 års Lotsordning var det endast flottans styremannakår som fick lotsa och vissa skärgårdslotsar med fullmakt. På Arkö har det funnits lotsar sedan 1500-talet.. Lotsarna var också jordbrukare och fiskare och fick själva anställa folk för att klara arbetsuppgifter. Lotsen skulle sätta ut sjömärken och underhålla dessa vilket var mycket arbete. På 1800-talet ökade antalet lotsningar och i samband med att det närbelägna lotshemmanet Gränsö norr om Arkö drogs in 1878 kom det att bli heltidsanställda lotsar. På Häradskartan från finns en markering av en Lotsplats. Enligt mästerlotsen Carl Axel Färnstrand var det en enkel övernattningsstuga för lotsarna. Lotsutkiken utgjordes före 1894 av en tall som stod på vaktberget på Arkö. Genomförda åtgärder År 2004 beviljades fastighetsägaren :- i bidrag från Länsstyrelsen till fyrbostaden. Då lades taket om, fasadens locklistpanel kompletterades och fönstren målades och kittades samt att skorstenarna fick ny plåt och vindskivor byttes. År 2006 beviljades fastighetsägaren :- i bidrag från Länsstyrelsen för reparation, blästring och målning av fyren.
6 Byggnadsbeskrivning 1. Fyrbostaden Uppförd 1894 på en hög huggen granitsockel som är fogad med cement. Under delar av byggnaden finns en cementerad källare med ingång från öster. Byggnaden är dubbad i berget. Byggnaden är uppförd med grovt plank som är stående och spontat. Mot väster finns en utbyggd ingång med en hög huggen granittrappa som är fogad med cement och som är försedd med svartmålade järnräcken. Sadeltaket är belagt med rött 2-kupigt lertegel. Mot väster finns en taklucka klädd i röd plåt. I nock sitter två skorstenar av gulbränt Höganäs tegel med profilerat krön. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vitmålade fönster- och dörr omfattningar. Hörnen har en rundad vertikal dekor med en svarvad avslutning. Fönstren är vitmålade med två lufter och spröjsade med sex rutor. I krönet sitter två skorstenar som är murade med gulbränt tegel och har profilerade krön. Den utbyggda entrén är också klädd med locklistpanel och har två dörrar där den södra används när nordanvinden gör det omöjligt att öppna den västra dörren. Vid den södra dörren finns en avsats som är försedd med järnräcken. Båda dörrarna är målade med kromoxidgrön linoljefärg och har jalusi panel i trä. Källardörren är panelad och målad i en rödbrun kulör. Mot norr. Ingång mot väster och söder.
7 Källardörr. Mot söder. Källare. Spontad plank från stommen. Invändigt Förstuga, bakstuga och östra rummet samt vaktrummet och trappan till övervåningen är klädda med en bred pärlspontpanel som är målad med linoljefärg, äggoljetempera i ljusa kulörer i grått, vitt och gult. Det ursprungliga köket har gjorts om till bostadsrum med en modern täljstenskamin. Vägen mellan bakstugan och östra rummet är borttagen liksom den kakelugn som fanns i bakstugan. Mellan norra och östra rummet finns dubbla mellanväggar vars utrymme kan utnyttjas som garderober från två håll Ett av rummen lär ha använts för bostad för fyrbiträdet. Bakugnen finns kvar och fungerar och den användes även för lotsvaktarfamiljen. Två av de ursprungliga kakelugnarna finns kvar på bottenvåningen. Vaktrummet på övervåningen är helt intakt med pärlspontpanel och kakelugn. Samtliga foder och lister samt fönster finns bevarade i bostaden.
8 Ritning från 1894 som visar rumsplanen på bottenvåningen.
9 Ritning från 1894 som visar vaktrummet och förbindelsen till fyren. Bakugn. Dörr till övervån. Kakelugn i sö rummet.
10 Garderob och förbindelse mellan rummen. Kakelugn i nö rummet. Trappa till övervåningen Takfönster i trappan. Kakelugn i vaktrummet. Dörr till fyren från vaktrummet. Lås på samma dörr. 2. Fyren Uppförd1894 på ett kraftigt stenfundament med huggna stenar. Ovanpå detta finns en lägre släthuggen grund. Fyren är åttakantig och byggd i nitad järnplåt som är målad med vit linoljefärg. Utmed fasaderna finns små kvadratiska glasade fönsteröppningar som är målade med linoljefärg bruten med grön umbra.
11 Lanterninen har ett topptak av skivfalsad kopparplåt som kröns av en kula med vindflöjel också den tillverkade av koppar. Ingången till fyren är via en utbyggnad mot väster som kröns av ett litet sadeltak täckt av plåt. Dörren är en vitmålad trädörr med fyllningar. Fyren är sammanbyggd med bostaden via en plåtklädd länk med dörr från sovrummet på övervåningen. Invändigt går en spiraltrappa från ingången i markplan till fyrens utkik. I trappen finns ett uppskuret hål för det lod som drog linsapparaten. Lanterninen har glasade rutor med järnbågar. Altanen har ett golv av plåt och järnräcke med knopp. Trappan är målad gråblå och har ett rundat räcke som avslutas med en knopp. Väggarna är målade i en gulbeige kulör. Från bostaden finns såväl innerdörr som ytterdörr in till fyren. Dörren i sovrummet är en gråmålad dörr med en glasad ruta. Dörren in till fyren är målad i rödbrun originalkulör och försedd med ett litet fönster. Ritning från 1894 som visar fyren och fyrbostaden i genomskärning. Fyren med förbindelse till bostadshuset. Nitade järnplåtar. Fönsteröppning.
12 Fundament till fyren. Fyraltanen med räcke. Dörr till fyren. Mot väster. Reglerbar gjutjärnsventil. Spiraltrappa. Hål för lodet.
13 Fyraltanen med räcke. Utsikt från fyrtornet. Knopp till räcke inne i fyren. Innerdörr mellan fyren och fyrbostaden. 3. Vedbod/förråd Uppförd 1894 i stolpkonstruktion. Byggnaden står på granitplintar. Taket är ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel med en profilerad list. Panelen har en sågtandsavslutning. Dörren är en svartmålad bräddörr men som ursprungligen varit slamfärgsmålad. Över dörren sitter ett mindre kvadratiskt fönster som är spröjsat och vitmålat. 4. Uthus/snickarbod Uppförd 1894 i en stolpkonstruktion på granitplintar. Taket är ett pulpettak som ät täckt med rött tvåkupigt lertegel. Skurlister av trä. Fasaderna är klädda med alkydmålad röd profilerad locklistpanel med sågtandsavslutning. På södra gaveln finns ett liggande tättspröjsat vitmålat fönster. På östra sidan finns ett stående rektangulärt vitmålat spröjsat fönster med sex rutor. Dörren är en svartmålad bräddörr försedd med bandgångjärn och som har varit slamfärgsmålad. Trappa med huggen granit, fogad med cement. 5. Dass Uppförd i regelkonstruktion. Taket är ett pulpettak som är klätt med tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel.
14 En kromoxidgrön målad bräddörr med bandgångjärn. Vedbod/förråd. Mot öster. Uthus/snickarbod. Mot väster. Dass, mot norr. Uthus/snickarbod, mot sydost. Modern pumphus. Stensatt vattenkälla som är pågjutet.
15 6. Fyrvaktarbostaden Byggnaden är uppförd 1902 men är flyttat från Alen där den byggdes som fyrhus 1892 och ursprungligen uppfördes den på Bokö Bostadshuset står på en terrasserad utfyllnad med synliga naturstenar. Uthuset och dasset står direkt på klipporna. På terrassen växer syrenbuskar, björnbärsbuskar och snöbär. Alldeles norr om bostadshuset växer en stor ek med en trädkoja i. Nedanför terrassen finns en öppen gräsyta, på tomten finns också två äppleträd. Bostadshuset står på en hög huggengranitgrund med cementfogar. Under delar av huset finns en källare. Ingång sker via en dörr som ligger i markplan på byggnadens södra gavel. Byggnaden har förmodligen samma stomme som fyrbostaden med stående spontade plank. Ingången är utbyggd och har en stenlagd trappa i granit. Några stenar verkar vara nya. Taket är ett sadeltak belagt med rött tvåkupigt lertegel. I krönet sitter en skorsten murad med gulbränt Höganäs tegel och försedd med ett profilerat krön. Fasaderna har locklistpanel där delar av panelen är samma som fyrbostaden. En del panel är utbytt och saknar profil. Hörnen har vitmålade rundade dekorationer med svarvad knopp som avslutning. Även omfattningar är vitmålade. På bottenvåningen finns två vitmålade tvåluftsfönster och två kvadratiska spröjsade fönster på övervåningen. Dörren år en pardörr med fyllningar och är svartmålad. Terrasserad tomt. Entre bostadshus.
16 Ventil i grunden. Hörnsten och rundad profil med svarvad knopp. Uthus/vedbod mot söder. Stormhake för att haspla fast dörrarna. 7. Uthus/vedbod Byggnaden har en regel konstruktion och står på huggna stenplintar som cementerade mot berget. Taket är ett pulpettak som är klätt med rött tvåkupigt lertegel. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Ett stående rektangulärt vitmålat fönster med spröjs, fyra rutor. Ett kvadratiskt fönster med spröjs, fyra rutor. Två nytillverkade dörrar med liggande brädor som är svartmålade. På varje sida om dörrarna finns smidda järn för att haka upp dörrarna vid kraftig vind. 8. Dass Byggnaden är uppförd i en regel konstruktion och står på naturstensgrund som är dubbad i berget.taket är ett pulpettak med trp plåt. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel.
17 Dass mot sydost. Dasset är dobbat i berget. Hamnen på södra sidan av ön En stensatt kajkant med sprängsten och natursten som hålls på plats av ett trästaket. Kajen är plankad. I vinkel ligger en gjuten ny kaj med stenkistor och som delvis är inklädd med tryckimpregnerat virke. På kajen står ett bord och en soffa tillverkat av omålat trävirke. 9. Uthus vid hamnen Byggnaden har använts för förvaring av segel. Huset är uppfört i en regel konstruktion och står på gjutna cement plintar. Uthuset har ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd panel på förvandring med vitmålade hörn och omfattningar. Vitmålade fönster med spröjsade rutor. På varje gavel finns en ingång. På norra sidan har dörren stående panel och på den södra gaveln en liggande panel, båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. Södra dörren har ett hamrat trycke från 1900-talets början. Från uthuset vid hamnen leder en stensatt stig och på vissa ställen är det cementplattor till Lotsutkiken. Stensatt brygga som är plankad. Gjuten kaj.
18 Förråd för segel. Mot söder. Mot väster. 10. Lotsutkik Lotsutkiken består av tre byggnadskroppar. Den äldsta höga utkiken är uppförd 1894 samtidigt som fyren. Byggnaden har senare blivit tillbyggd i norr och slutligen finns en större tillbyggnad mot öster som tillkom på 1950-talet. Grunden består av en sprängsten och gjuten grund i 50-talsdelen. Utkiken har oregelbundet tak med fall åt tre håll som är täckt med svart tjärpapp. Murstocken ligger delvis utanpå byggnaden och skorstenen är inklädd med röd slät plåt. Tillbyggnadens sadeltak är täckt med grön tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Fönstren i lotsutkiken är vitmålade tvåluftsfönster som är höga rektangulära och har spröjsade rutor med sex respektive fyra rutor. I den yngre tillbyggnaden finns det vitmålade tvåluftsfönster och fönsterluckor av träboard som är målade kromoxidgrön kulör. Dörren är klädd med stående panel och har ett trycke av koppar. I tillbyggnaden har dörren jalusipanel och ett trycke av hamrad plåt. Båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. På östra sidan finns en moderna balkongdörr som är vitmålad. Runt tillbyggnaden löper ett nytt trädäck som är tillverkat av tryckimpregnerat virke. På tillbyggnaden sitter en vindflöjel med årtalet Invändigt finns runda kakelugnar på varje våningsplan och pärlspontpanel i tak och på väggar. Lotsutkik mot öster. Mot nordväst.
19 Hamrat trycke. Kopplat fönster med munblåst glas. Jalusipanel i dörren. 11. Uthus Byggnaden är uppförd i regel konstruktion och står på gjutna cementplintar. Sadeltaket är klätt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel. Ett liggande spröjsat fönster och två moderna enlufts fönster som alla är vitmålade. Vindflöjel med årtalet Jordkällare Det kan vara en äldre jordkällare som är moderniserad. Delvis byggd av natursten och cement. Taket är belagt med en platonmatta och sadeltak med trapetsplåt. Brunmålad dörr. 13. Dass Byggnaden står på gjutna cementplattor och har en regel konstruktion. Pulpettak täckt med trapetsplåt och skurlist och vindskivor är av trä och vitmålade. Fasaderna är klädda med faluröda stående brädor. Dörren har stående brädor som är målade med i en kromoxidgrön kulör. Över dörren finns ett litet rektangulärt fönster som är vitmålat.
20 Uthus. Jordkällare. Dass. Vedpanna i Lotsutkik. Kakelugn i Lotsutkik. Kakelugn på övervåningen till Lotsutkik. Vindflöjel med året Källor Bergman, Ulf: Från bondelots till yrkesman. Bianchini, Amadeus: Vikbolandet. Stockholm1919. Hillberg, Esbjörn: Fyrbesökshandboken.Norrköping Thunman,Dan: Sveriges Fyrplatser, en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under lotsverkets tid. Norrköping Muntliga uppgifter från mästerlotsen Carl Axel Färnstrand Norrköping och Inga Britt Gustafsson, Norrköping.
21 Kulturhistoriskt värde och motiv för byggnadsminnesförklaring Byggnadshistoriskt värde- Fyren är byggd av järnplåt som nitades samman gjorde att den kunde flyttas och sättas upp igen. Detta ansågs som en innovation då det gick fortare att bygga en fyr samt att man kunde ta ner och sätta upp den igen. Viskärs fyr har stått på två platser tidigare. Fyrbostaden och fyrvaktarbostaden kanske även lotsutkiken är byggda i en särskild stående spontad plankkonstruktion som var tät men också flexibel så till vida att den var lätt att plocka ner och flytta. Fyrvaktarbostaden har tidigare stått på Alen. Fyrbostädernas gedigna grundläggning med stora välhuggna granitblock gjorde att byggnaderna inte kunder rubbas vid hårda stormar. Även uthus och dass är dubbade i berget så att de står stadigt. Fyrboststaden hade en extra dörr mot söder så att man skulle kunna komma ut även när nordanvinden låg på. Båda fyrbostäderna har en profilerad panel och i hörnen en rundad hörnstav med svarvad knopp och rikt profilerad takfot samt med Höganäs tegel i skorstenen vilket särskiljer denna bebyggelse från övriga byggnader i skärgården. Lotsutkikens höga torn gjorde det möjligt att få bra utblick över sjön. Genom Lotsverkets noggranna dokumentation arkivering kan man följa hur Fyren och fyrvaktarbostaden har flyttats flera gånger innan de byggdes upp på Viskär vilket visar på en återanvändning som var vanlig inom Lotsverket. Socialhistoriskt värde Byggnaderna och rumsplanerna berättar om arbetsförhållanden och sociala skillnader. Fyrbostaden var både bostad och arbetsplats. Här bodde fyrmästaren och i ett av rummen var för fyrbiträdet när man hade en sådan. På övervåningen fanns fyrvakt rummet där den som var i tjänst vistades och varifrån man kunde gå ut till fyren. Fyrvaktarbostaden utgjorde ett mindre bostadshus. I alla husen finns den ursprungliga planlösningen med kakelugnar och pärlspont panel i tak och på väggar. Pedagogiskt värde Bebyggelsen på Viskär representerar en helgjuten miljö med alla komponenter såsom hamn, lotsutkik, byggnad för segelförvaring, fyr och fyrbostad, fyrvaktarbostad med dass, bodar och förråd, allt som ingick i livet på en fyrplats. Även invändigt finns kakelugnar kvar i alla bostäder och i fyrvaktarbostaden finns även rummet som användes som bakstuga för alla familjer. Odlingen med den skyddande muren berättar om de svåra livsvillkoren på ön. Teknikhistoriskt värde Utrustningen är borta i fyren men hålet i spiraltrappan berättar om lodet som drev urverk till linsapparaten. Fyrens nitade järnkonstruktion berättar om teknikinnovation som gjorde det enklare och billigare att bygga fyrar. Upplevelsevärde Lotsutkiken som ligger på Viskärs högsta punkt och Fyren med fyrbostaden som exponerar sig ut mot sjön ger med sin talande byggnadsform en upplevelse av skärgårdens karaktäristiska byggnader.
22 Sammanfattande värde Viskärs fyr med fyrbostad, fyrvaktarbostad samt lotsutkik med tillhörande uthus utgör en välbevarad helhet som kan ge en historisk bild av hur en fyr och lotsmiljö gestaltade sig i början av 1900-talet vad gäller byggnadsteknik, funktion och sociala förhållanden. Bebyggelsen har med sin autenticitet mycket att berätta om sin tid och om en expansiv period inom svensk sjöfarts historia. Viskär är genom sitt stora kulturhistoriska värde att betrakta som synnerligen märklig. Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 3 kap 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Viskär i Jonsbergs socken, Vikbolandet i Norrköpings kommun för byggnadsminne. I samband härmed meddelar Länsstyrelsen följande skyddsbestämmelser enligt 3 kap 2 nämnda lag. Förslag till avgränsning Hela Viskär utom den avstyckade sommarstugan.
23 Förslag till skyddsbestämmelser 1. Byggnaderna 1-13 får inte rivas eller flyttas. 2. Byggnaderna 1 - får inte byggas om eller till eller på annat sätt förändras. 3. Byggnaderna 1 4, 6-10 utvändiga fasadbeklädnad och fönster får inte bytas ut. 4. Ingrepp får inte göras i byggnaderna 1-4, 6-10 stomme. 5. Ingrepp i byggnad nr 1 2, 6,10 fasta inredning får inte ändras. Till fast inredning räknas dörrar, fönster, kakelugnar och bakugn, trappor, invändig panel samt glasrutor i fyren. 6. Byggnaderna 1 13 ska vårdas och underhållas så att dess kulturhistoriska värden inte minskar. Vård och underhållsåtgärder ska ske i samarbete med Länsstyrelsen. Åtgärder ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart. 7. Det område som utgör skyddsområde och som avgränsas med strecklinje på kartan tillhör detta beslut och får inte bebyggas eller på annat sätt förändras. Området ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets karaktär och utseende inte förvanskas. Om ändring av byggnadsminnet i strid mot meddelande skyddsföreskrifter kan anses påkallad av särskilda skäl, får Länsstyrelsen enligt 3 kap 14 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. meddela tillstånd därtill. Enligt 3 kap 21 nämnda lag tillämpas detta beslut även om det överklagas. Fastighetsunderhåll Byggnaderna ska ha ett ordinarie underhåll. Detta ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egenart. En vård och underhållsplan bör tas fram. Bevarande mål En målsättning bör vara att byggnadernas karaktär från 1900-talets början bevaras och synliggörs i byggnadernas yttre och inre.
Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.
- " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet
Läs mer6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merUPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.
fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med
Läs merMORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG
fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts
Läs merfastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå
Läs merK = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).
fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor
Läs merTvå av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta.
LILLA Raksta Omgivning Området Raksta är relativt kuperat och bebyggt med fritidshusbebyggelse som uppkommit efter styckningen av området på 1950-talet. Fritidshusen i området är under omvandling till
Läs merLJUNGSTRÖM 1 A från SV
fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune
Läs merRiksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret
Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,
Läs merfastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.
fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna
Läs merNÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO
fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:
Läs merHAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V
fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,
Läs merfastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).
fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.
Läs merfastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna
Läs merK = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO
fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,
Läs merfastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts
Läs merSadeltak, rött 1-kupigt tegel och korrugerad plast. Två garageportar av röd stående panel.
fastighet: TRASTEN 2, hus A. adress: Regementsgatan 48, Strindbergs väg 13. 1944. Ombyggt 1979. Berndt Gruvstedt. E. Rasberg (1979). användning: Bostad och läkarklinik. antal våningar: 2 Grå puts. Rött
Läs merGården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT
Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården
Läs merK = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn.
fastighet: GULLIN 1. adress: Vassgatan 15, Björklidsgatan 10. ålder: 1934. arkitekt / byggm: S. Persson. antal våningar: 2 Gul puts. Mansardtak, rödgrå eternitplattor. Vita spröjsade 2-lufts fönster. Ljusbrun
Läs merANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Läs merSvartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO
fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt
Läs merfastighet: JÖNSSON SÖDRA 8, hus A. adress: Tobaksgatan 19. ålder: Ombyggt 1916, 1933, arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½
fastighet: JÖNSSON SÖDRA 8, hus A. adress: Tobaksgatan 19. ålder: Ombyggt 1916, 1933, 1972. ½ Gulmålad puts. Rött tegel. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Röda 1-lufts spröjsade fönster. Röd lamelldörr
Läs merRestaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport
Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning
Läs merXESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S
fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal
Läs merVitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.
fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.
Läs mer5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
Läs merK = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.
fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.
Läs merKULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Läs merPETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG
LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså
Läs merWIHLBORG SÖDRA från sydväst. WIHLBORG S. från SV
WIHLBORG SÖDRA från sydväst WIHLBORG S. från SV fastighet: WIHLBORG SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 21. ålder: Ombyggt 1902, 1905, 1947, 1950. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1902 och 1905), Åke Lindén
Läs mervärdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O
fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad
Läs merJordkällaren vid Hammarby herrgård
Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...
Läs merLågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.
fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.
Läs merDOKUMENTATIONSRAPPORT
DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man
Läs merÖ HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA
fastighet: ÖSTRA HAGA 1, hus A. adress: Hornsgatan 11, Lasarettsgatan 6. ålder: 1926. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. Grå ädelputs. Lätt utsvängt mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Bruna
Läs merMansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.
fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merUTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus
Läs merBLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N
BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.
Läs merfastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.
fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade
Läs merPERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR
fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts
Läs merK = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret
fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade
Läs mer2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )
2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merUPPENDICK N. 1 A från NV. UPPENDICK N. 1 A från NV, PORTAL K =1, M =2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK N.
fastighet: UPPENDICK NORRA 1, hus A. adress: Sektersgatan 21. ålder: 1896. Ombyggt 1981. Trol. Peter Boisen. Ulf Söderman (1981). användning: Bostäder. antal våningar: 2, med hög källarvåning och liten
Läs merQVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO
QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har
Läs merMARTIN S. 7 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) MARTIN S. 7 A från NV. MARTIN S. 7 A från SO
fastighet: MARTIN SÖDRA 7, hus A. adress: Sektersgatan 19. ålder: 1877. Ombyggt 1882, 1886, 1938, 1961, 1967, 1978, 1985. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1938), Göran Johansson (1961 och 1967). ½, delvis
Läs merK = 2, M = 2 (gata), K = 4, M = 3 (gård).
fastighet: PALM 4, hus A. adress: Gosselmansgatan 5. ålder: 1907. Ombyggt 1950, 1978. arkitekt / byggm: Tage Billgren (1950), Bengt Celander (1978). Svartmålad puts. Rött tegel, mot gården ljusgrön puts.
Läs merSYLVAN 1 A från NO K = 3, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) SYLVAN 1 A från SV. SYLVAN 1 A från N GAVELSPETSFÖNSTER
fastighet: SYLVAN 1, hus A. adress: Skolgatan 20, Bruksgatan 3. ålder: 1913. Ombyggt 1968. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostäder. Grå ädelputs. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita fönster,
Läs merMÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO
fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.
Läs merGråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV
fastighet: WIHLBORG NORRA 1, hus A. adress: Jennygatan 11. ålder: Ombyggt 1923, 1935, 1943, 1945, 1957, 2000. Henrik Nilsson (1923), Karl Erikson (1935), Oscar Isberg (1943 och 1945), K. Ericsson (1957),
Läs merLaxbrogatan 7, Sternerska huset
Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport
Läs merViktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Läs merK = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg.
fastighet: BÄVERN 1, hus A. Solgården. adress: Österportstorg 5, Regementsgatan 1. 1928. Carl Wennerholm. användning: Bostäder. antal våningar: 4½ Mörkgrå målad puts. Vit puts, i bottenvåning ljust grå.
Läs merK = 2, M = 3 (gata), K = 4, M = 5 (gård). Samhällshistoriskt värde, ett tidigt exempel på att bygga för service i bostadsområden.
fastighet: MEISSNER 1. adress: Bruksgatan 15, Norra Änggatan 4. ålder: 1930. Ombyggt 1936, 1946, 1957, 1966, 2005. arkitekt / byggm: Kooperativa Förbundet (Eskil Sundahl). Oscar Isberg (1936), Tore Json
Läs merK = 4, M = 2. Det kraftiga, nyare burspråket dominerar fasaden. Annars genuint hus i nätt skala.
fastighet: NILS NORRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 38. ålder: 1882. Ombyggt 1886, 1932, 1973, 1975, 1979. arkitekt / byggm: A. R. Söderlund. S. Persson (1932), Enoc Ahldén (1975), Kurt Olsson (1979).
Läs merÖrserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.
Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha
Läs merFAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV
fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå
Läs merVid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd.
122 Hånö säteri, Nyköpings kommun växthuset sett från sydväst. Hånö hånö säteri 1:14, bälinge socken, nyköpings kommun. Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd. Miljö
Läs mer8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.
fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd
Läs merK = 3, M = 3. Ett markant modernt hus, som dock är anpassat vad gäller skala och materialval.
fastighet: RAGNHILD 1. adress: Långgatan 19 G. ålder: 1975. arkitekt / byggm: Nilsson & Persson. antal våningar: 2 Vita hela fönster. Röd lamelldörr. Infart till underjordiskt garage utgör halva bottenvåningen.
Läs merÖstergötlands museum :- av totalkostnaden :-. Beslut från Länsstyrelsen dnr Ansökan till Länsstyrelsen dnr 385/14
2 Gården anges som stadstomt redan under tidigt 1600-tal och består av ett bostadshus från slutet av 1700-talet och diverse uthus såsom stall och magasin, vagnsbod, vedbod, fårhus och hönshus. Innergården
Läs merVERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie
Läs merMARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.
fastighet: MARTIN NORRA 7, hus A. adress: Tobaksgatan 26. ålder: 1883. Ombyggt 1890, 1965. arkitekt / byggm: Göran Johansson (1965). ½ Brunmålad puts. Rött fasadtegel. Valmat sadeltak, grå eternitplattor.
Läs merGöksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Läs merFörslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03
C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet Kåbo 1:20 Uppsala stad och kommun Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet
Läs merCRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.
fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs merJONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
JONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade åtgärder... 3 Juridiska
Läs merANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING
ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL
Läs merYSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993.
fastighet: YSTAD 1, hus A. adress: Österleden 13. ålder: 1902. Ombyggt 1939, 1948, 1952, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Rune Welin (1948, 1952). användning: Tingshus. antal våningar: 2½ Kvadersten,
Läs merTorp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1
Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation av torp på fastigheten Nibbla 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:06 2 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation
Läs merUthuset vid Järle station
Uthuset vid Järle station Flåten Ervalla socken, Nora kommun, Västmanland Reparation av takskada Örjan Hedhman Rapport 2012:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs mervärdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2.
fastighet: MATTIAS 1. adress: Apgränd 4. Ombyggt 1936, 1977-78, 1989. S. Persson (1936), Nilsson & Persson (1989). användning: Kontor (kopieringsbyrå), f.d. skomakeri. och 2. Grå puts. Rödgul puts. Sadeltak,
Läs merCARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER
fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer
Läs merMörkgrå cementputs. Ljusblå spritputs.
fastighet: HÅKAN MELLERSTA 2, hus A. adress: Vintergatan 4. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1886, 1926, 1954, 1984. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1886), Henrik Nilsson (1926), Bertil Sandin (1954), Bengt-Göran
Läs merDuvan 6, befintliga gårdsbyggnader
Duvan 6, befintliga gårdsbyggnader Inledningsvis bör noteras att inga byggnader på fastigheten klassificerades som kulturhistoriskt värdefulla i 1986 års inventering. I 2017 års Kulturmiljöer i Hjo stad
Läs merBeslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun
BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,
Läs merBIRGER V. 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarad som byggnadsminne. BIRGER V.
fastighet: BIRGER VÄSTRA 1, hus A. Stora Östergatan 40. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1893, 1911, 1933, 1937, 1945, 1971. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911), Karl Erikson (1933), Rune Welin (1945 och 1971).
Läs merGranbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland
Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Läs mer5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund
5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området
Läs merTRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS
fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.
Läs merWALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR
fastighet: WALDEMAR 1, hus A. adress: Stora Östergatan 1. ålder: 1878-79. Ombyggt 1903, 1906, 1912, 1917, 1927, 1931, 1963, 1985. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1912), Karl Eriksson (1927), LRF (1963),
Läs merKungsstugan och Borgarhuset i Wadköping
Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kv Bofinken 13, Nikolai församling, Örebro, Örebro kommun, Närke Målningsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:5 Innehållsförteckning Inledning
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merREGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S
fastighet: REGNER 1. adress: Liregatan 9. ålder: 1880. Ombyggt 1936, 1989. arkitekt / byggm: S. Persson (1936), Roger Stigsson (1989). Gråmålad puts. Ljusgrå puts. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel.
Läs merLindgården Lasarettet Medevi brunn
Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merTALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ
fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,
Läs merCOLLIANDER 1 från N K = 4, M = 4. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) COLLIANDER 1 från V. COLLIANDER 1 från S
fastighet: COLLIANDER 1. adress: Vassgatan 23, Dragaregatan 1. ålder: 1990. arkitekt / byggm: Nilsson & Persson. användning: Bostäder. Gulmålade betongelement. Delvis valmat sadeltak, gråröd betongpanna.
Läs merAPOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA
fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött
Läs merSimsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.
Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs mer168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus
168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.
Läs merStälldalsgård, hus 4. Renovering av hus 4, år Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland.
Ställdalsgård, hus 4 Ställdalen 1:2, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Renovering av hus 4, år 2005-2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:31 Översiktlig beskrivning
Läs merHÅKAN VÄSTRA 6 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. HÅKAN VÄSTRA 6 från N
fastighet: HÅKAN VÄSTRA 6. adress: Vintergatan 5. ålder: 1883. Ombyggt 1947, 1981. arkitekt / byggm: Tore Json (1947). användning: Bostad. antal våningar: 1½ Svartmålad spritputs. Grön spritputs. Vita
Läs merK = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.
fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,
Läs merSTAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm
STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm Britt-Marie Lennartsson RAPPORT ÖVER RENOVERING Olofsbo hembygdsgård, Olofsbo 4:34, Stafsinge socken, Falkenbergs kommun 2016:15
Läs mer