På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse."

Transkript

1 Viskär Fastighet Den är fråga väckt om byggnadsminnesförklaring enligt 3 kap 1 lagen om kulturminnen (1988;950) för Viskärs fyr (Arkö Nedre) och fyrvaktarboställe med lotsutkik, Arkö 1:5, Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Bakgrund och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland har Östergötlands länsmuseum gjort en utredning om byggnadsminnesförklaring kan vara aktuell för Viskärs fyr mfl på Arkö 1:5 i Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Utredningsarbetet har inneburit dokumentation i fält med foton och beskrivning av aktuell bebyggelse. I arbetet har också ingått arkivstudier, förslag till beslut och skyddsföreskrifter. Utredningsarbetet har genomförts av byggnadsantikvarie Marie Hagsten under hösten Miljöbeskrivning Viskär hänger samman med Arkö med en smal landtunga och tillhör fastigheten Arkö 1:5. I nordvästra delen, ut på en klippa, ligger fyren och fyrvaktarbostaden. På östra sidan på öns högsta punkt ligger lotsutkiken med sin framträda höga smala byggnad. På södra sidan finns den skyddande hamnen med brygga och vågbrytare. Här finns en förrådsbyggnad för segel. I sydväst finns fyrvaktarbostaden med uthus. På senare år har en tomt styckats av på sydvästra delen och bebyggts med en större sommarstuga. Ön är klippig och bevuxen med ekar och andra lövträd med inslag av tall, en och nypon. Upptrampade stigar löper mellan de tre bostadshusen. Mellan klipporna finns fuktiga områden som är bevuxna med vass. Från hamnen till lotsutkiken finns en stenlagd gångstig. Vid fyren finns ett röjt område med en stengärdesgård mot norr som har varit en odling.

2 Historik På Häradekonomiska kartan från finns en lotsplats markerad vid hamnen bakom förrådsbyggnaden. Ingen annan bebyggelse fanns tidigare på Viskär. För att få en säkrare insegling förbi Arkö föreslog Norrköpings Lotskapten i Lotsfördelningen att två överensfyrar borde sättas upp. Kunglig Maj:t godkände ritningen för en fyr och fyrbostad 1894 efter samtycke från Lotsstyrelsen. På Viskär uppfördes ett åttakantigt torn i nitad järnplåt med en spegelapparat. Bredvid byggdes också ett bostadshus av trä med källare. Även ett uthus, vedbod, dass och brygga samt en båtslip byggdes och man grävde också en brunn. Fyrtoret är ritat av A. T. Gellerstedt och uppfördes redan1872 på Västergarns Utholme utanför Visby. År 1890 flyttades den till Storkläppen ca en mil nordost om Västervik där den fungerade som fyr bara ett par år. Samma år innan personalen hade flyttat in i det nya bostadshuset bredvid fyren drabbades Storkläppen av en svår storm. Bostadshuset flyttades flera meter och dasset blåste bort. Kvar stod dock fyrtornet som därefter användes som sjömärke till 1894 då det flyttades till Viskär och blev fyr igen. Bostadshuset är byggt för fyrmästaren och ritad av Albert Lundberg Han var extra fyringenjör och hade tidigare arbetade för Väg och Vatten byggnadsstyrelsen och Stockholms hamnstyrelse.han har ritat flera fyr och fyrvaktarbostäder åt Lotsverket. Fyrbostaden är sammanbyggd med fyren med en tillbyggd gång för att vaktpersonalen skulle kunna gå direkt från vaktrummet in i fyrtornet. Invändigt finns en bostad för fyrmästaren om två rum och kök samt ett rum för tvätt och bakning. Och på övervåningen fanns vaktrummet. Teckning som visar förödelsen efter stormen vid Storkläppen där endast fyrtornet står oberört. På öns västra del finns fyrvaktarbostaden med bostadshus uppförd 1902 på Viskär men som även det är återanvänt och hitflyttat från den närbelägna fyrplatsen Alen. Ursprungligen byggdes den som fyrbostad 1867 på Bokö i Gryt socken och 1892 flyttades den till Alen.Till vaktbostaden hör också uthus och dass vilka är dobbade i berget. Fyrbostaden och vaktbostaden är båda byggda av kraftigt spontad plank och båda samma fasade locklistpanel och rundade hörnstaven med svarvad knopp. Troligen har Albert Lundberg även ritat fyrvaktarbostaden.

3 På södra delen av ön finns en skyddad lotshamn med en förrådsbyggnad. Och i nordöst finns en lotsutkik med en bostad. Lotsen tillhörde det närbelägna Arkö lotsstation som har funnits sedan medeltiden. Enligt Häradskartan från fanns en lotsplats på Viskär och som lär ha bestått av en enkel stuga för övernattning. Lotsutkiken är en mindre byggnad med ett högt smalt torn för lotsens bevakning av farleden. Både Arkö yttre (Gråa Utterklabben)och Arkö inre (Viskär) i Arköleden ersattes 1932 av två nya sjätteordningens AGA-överensfyrar. Samma år som fyren togs ur bruk köptes den av Viktor Ohlsson på Arkö 1:5. Fastigheten ärvdes av sonen Axel Ohlsson och sedan av hans hustru Astrid Ohlsson. Fyr och fyrbostaden samt lotsutkik har varit uthyrd till sommarbostad. Italienaren Amadeus Bianchini som besöker Vikbolandet och dess skärgård 1917ger en beskrivning av Viskärs fyr och lotsutkik: Viskärs spegelfyr med roterande spegel med en omloppstid på fem sekunder. Han berättar vidare att spegeln drogs av ett urverk och att fyrvaktare Ramstedt tjänstgjort på Viskär sedan Bianchini beskriver lotsarnas svåra arbetssituation där de spejar från lotsutkiken färdiga att gå ut och hjälpa behövande som signalerar med flaggor efter lotsning. Bianchini beklagar lotsarna som ej har fått någon fotogen tilldelad och var tvungna att gå ut i öppna segelbåtar med livet som insats. Teknisk data Optiken bestod av en fast parabolisk spegel och persiennapparat med urverk som drogs med ett tungt lod byttes linsapparaturen ut. Fyrbelysningen bestod av en tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Utrustningen användes tills fyren släcktes våren 1932.

4 Fyrar Förr fick man färdas på dagen och ligga still på natten om det inte var månljust eller om man inte ville riskera att gå på grund. Den första Svenska fyren är Landsorts fyr som byggdes Falserbo fyr uppfördes redan1202 dock på danskt territorium. För att leda sjöfarten rätt hade man dessförinnan öppna eldar, glödande kol i torn eller i en korg på en stång. Man kan dela in fyrarna i tre grupper. 1.Kustfyrar var större fyrar som används för allmän sjöfart. 2.Ledfyrar till ledning för färd till hamn eller utmed farled. 3.Hamnfyrar för insegling till hamn. De sista stenkolseldade fyrarna ersattes på 1850-talet med spegelfyrar. Spegellinserna var en fransk konstruktion. Först drevs de av rovolja som hade nackdelen att den stelnade vid minusgrader. Som drivkälla till den roterande apparaten användes även klockurverk som drevs av en tyngd (lod) Från och med talet användes fotogenlampor i linsapparaterna. I Sverige kom linser av första till sjätte ordningen att användas. Första ordningen var ljusstarkast och sjätte ordningen användes vid ledfyrar som Viskär. På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse. Carl-Gustav von Otter ( ) som var lotsdirektör uppfann persiennen Persiennen kunde vridas så att en blinkningseffekt uppstod och den drogs med ett lod som löpte i en lina. Efter ca 4 timmar fick man dra upp repet och genom lodets tyngd drevs persiennen. Uppfinningen slog igenom i England och Tyskland först. Det dröjde till 1878 innan persiennapparaten användes i Sverige. Under industrialismen ökade sjöfarten. Från och med 1850 talet började segelfartygen konkurreras ut av ångfartygen inleddes en utbyggnad av fyrbelysta farleder runt landets kuster. Ledfyrar placerades nu allt längre in i skärgården och ambitionen var att bygga fyrarna så tätt att ljusen syntes från den ena fyren till den andra. Den stora expansionen av bemannade fyrar var mellan Kombinationen med fyr och fyrbostad blir nu vanlig. När man började använda fyr apparater med kontinuerlig förbränning såsom gasdrivna AGAfyrar försvann behovet av fyrvaktarbostad. Fyrar och bostäder Under 1860-talet började fyrar av järn tillverkas. Fördelarna var att de kunde uppföras snabbt och att de kunde flyttas samt att de blev billigare att bygga på oländiga platser. De byggdes som ett öppet pelartorn med centralt placerat trappspindel som bär fyraltanen med fyrapparaten och lanternin. Konstruktionen stadgades upp av en fackverkskonstruktion. En enklare typ var rund eller flersidig med spindeltrappa och klädd med nitad järnplåt såsom fyren på Viskär. Det var Nils Gustav von Heidenstam som utvecklade de järnkonstruerade fyrarna i Sverige. Bostäderna byggdes ursprungligen av timmer men i och med sågverksindustrins utveckling såg Lotsverket möjlighet att tillverka prefabricerade byggsatser som byggdes upp och märktes för att sedan plockas ner och fraktas till fyrplatsen för uppbyggnad. Det var stående spontade plank som var klädda med förhydringspapp och locklistpanel.

5 Man använde sig av typritningar och byggnaderna fick en särskild utformning utan hänsyn till var i landet de uppfördes. En särskild profil på locklisten sågades fram och de rikt profilerade taklisterna och den runda hörnstaven med svarvade knoppar blir vanlig i slutet av 1800-talet. Ursprungligen var taken täckta med takstickor som lades i blöt i en järnvitriollösning för att stoppa längre. Fyrbostaden på Viskär är ritad av Albert Lundberg Personal Det var fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde som alla var sysselsatta med fyrens skötsel. Det var speglar, linser och glasrutor som skulle rengöras. Vekarna skulle putsas och en annan återkommande arbetsuppgift var att fylla på fotogen och dra upp lodet till utväxlingsverket med jämna mellanrum. Vidare var det underhållsarbeten av alla byggnaderna som hörde till fyren. Eftersom fyren skulle passas när det var mörkt arbetade man i skift. Eftersom fyrplatserna oftast var karga platser att bo på var det viktigt att samarbeta och visa tolerans mot sina kollegor med familjer. Det gick oftast inte att ha några betesdjur. För att få färska grönsaker fick man forsla jord till fyrplatsen och skydda odlingarna från den hårda vinden med en mur. Lotsar Det har funnits lotsar sedan medeltiden. Den förste lots som omnämns i Östergötland är Olof i Kättilö. I jordeböckerna omtalas att styremansfrihet (skattefrihet) för sina tjänster fastställs styremans taxan. Enligt 1674 års Lotsordning var det endast flottans styremannakår som fick lotsa och vissa skärgårdslotsar med fullmakt. På Arkö har det funnits lotsar sedan 1500-talet.. Lotsarna var också jordbrukare och fiskare och fick själva anställa folk för att klara arbetsuppgifter. Lotsen skulle sätta ut sjömärken och underhålla dessa vilket var mycket arbete. På 1800-talet ökade antalet lotsningar och i samband med att det närbelägna lotshemmanet Gränsö norr om Arkö drogs in 1878 kom det att bli heltidsanställda lotsar. På Häradskartan från finns en markering av en Lotsplats. Enligt mästerlotsen Carl Axel Färnstrand var det en enkel övernattningsstuga för lotsarna. Lotsutkiken utgjordes före 1894 av en tall som stod på vaktberget på Arkö. Genomförda åtgärder År 2004 beviljades fastighetsägaren :- i bidrag från Länsstyrelsen till fyrbostaden. Då lades taket om, fasadens locklistpanel kompletterades och fönstren målades och kittades samt att skorstenarna fick ny plåt och vindskivor byttes. År 2006 beviljades fastighetsägaren :- i bidrag från Länsstyrelsen för reparation, blästring och målning av fyren.

6 Byggnadsbeskrivning 1. Fyrbostaden Uppförd 1894 på en hög huggen granitsockel som är fogad med cement. Under delar av byggnaden finns en cementerad källare med ingång från öster. Byggnaden är dubbad i berget. Byggnaden är uppförd med grovt plank som är stående och spontat. Mot väster finns en utbyggd ingång med en hög huggen granittrappa som är fogad med cement och som är försedd med svartmålade järnräcken. Sadeltaket är belagt med rött 2-kupigt lertegel. Mot väster finns en taklucka klädd i röd plåt. I nock sitter två skorstenar av gulbränt Höganäs tegel med profilerat krön. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vitmålade fönster- och dörr omfattningar. Hörnen har en rundad vertikal dekor med en svarvad avslutning. Fönstren är vitmålade med två lufter och spröjsade med sex rutor. I krönet sitter två skorstenar som är murade med gulbränt tegel och har profilerade krön. Den utbyggda entrén är också klädd med locklistpanel och har två dörrar där den södra används när nordanvinden gör det omöjligt att öppna den västra dörren. Vid den södra dörren finns en avsats som är försedd med järnräcken. Båda dörrarna är målade med kromoxidgrön linoljefärg och har jalusi panel i trä. Källardörren är panelad och målad i en rödbrun kulör. Mot norr. Ingång mot väster och söder.

7 Källardörr. Mot söder. Källare. Spontad plank från stommen. Invändigt Förstuga, bakstuga och östra rummet samt vaktrummet och trappan till övervåningen är klädda med en bred pärlspontpanel som är målad med linoljefärg, äggoljetempera i ljusa kulörer i grått, vitt och gult. Det ursprungliga köket har gjorts om till bostadsrum med en modern täljstenskamin. Vägen mellan bakstugan och östra rummet är borttagen liksom den kakelugn som fanns i bakstugan. Mellan norra och östra rummet finns dubbla mellanväggar vars utrymme kan utnyttjas som garderober från två håll Ett av rummen lär ha använts för bostad för fyrbiträdet. Bakugnen finns kvar och fungerar och den användes även för lotsvaktarfamiljen. Två av de ursprungliga kakelugnarna finns kvar på bottenvåningen. Vaktrummet på övervåningen är helt intakt med pärlspontpanel och kakelugn. Samtliga foder och lister samt fönster finns bevarade i bostaden.

8 Ritning från 1894 som visar rumsplanen på bottenvåningen.

9 Ritning från 1894 som visar vaktrummet och förbindelsen till fyren. Bakugn. Dörr till övervån. Kakelugn i sö rummet.

10 Garderob och förbindelse mellan rummen. Kakelugn i nö rummet. Trappa till övervåningen Takfönster i trappan. Kakelugn i vaktrummet. Dörr till fyren från vaktrummet. Lås på samma dörr. 2. Fyren Uppförd1894 på ett kraftigt stenfundament med huggna stenar. Ovanpå detta finns en lägre släthuggen grund. Fyren är åttakantig och byggd i nitad järnplåt som är målad med vit linoljefärg. Utmed fasaderna finns små kvadratiska glasade fönsteröppningar som är målade med linoljefärg bruten med grön umbra.

11 Lanterninen har ett topptak av skivfalsad kopparplåt som kröns av en kula med vindflöjel också den tillverkade av koppar. Ingången till fyren är via en utbyggnad mot väster som kröns av ett litet sadeltak täckt av plåt. Dörren är en vitmålad trädörr med fyllningar. Fyren är sammanbyggd med bostaden via en plåtklädd länk med dörr från sovrummet på övervåningen. Invändigt går en spiraltrappa från ingången i markplan till fyrens utkik. I trappen finns ett uppskuret hål för det lod som drog linsapparaten. Lanterninen har glasade rutor med järnbågar. Altanen har ett golv av plåt och järnräcke med knopp. Trappan är målad gråblå och har ett rundat räcke som avslutas med en knopp. Väggarna är målade i en gulbeige kulör. Från bostaden finns såväl innerdörr som ytterdörr in till fyren. Dörren i sovrummet är en gråmålad dörr med en glasad ruta. Dörren in till fyren är målad i rödbrun originalkulör och försedd med ett litet fönster. Ritning från 1894 som visar fyren och fyrbostaden i genomskärning. Fyren med förbindelse till bostadshuset. Nitade järnplåtar. Fönsteröppning.

12 Fundament till fyren. Fyraltanen med räcke. Dörr till fyren. Mot väster. Reglerbar gjutjärnsventil. Spiraltrappa. Hål för lodet.

13 Fyraltanen med räcke. Utsikt från fyrtornet. Knopp till räcke inne i fyren. Innerdörr mellan fyren och fyrbostaden. 3. Vedbod/förråd Uppförd 1894 i stolpkonstruktion. Byggnaden står på granitplintar. Taket är ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel med en profilerad list. Panelen har en sågtandsavslutning. Dörren är en svartmålad bräddörr men som ursprungligen varit slamfärgsmålad. Över dörren sitter ett mindre kvadratiskt fönster som är spröjsat och vitmålat. 4. Uthus/snickarbod Uppförd 1894 i en stolpkonstruktion på granitplintar. Taket är ett pulpettak som ät täckt med rött tvåkupigt lertegel. Skurlister av trä. Fasaderna är klädda med alkydmålad röd profilerad locklistpanel med sågtandsavslutning. På södra gaveln finns ett liggande tättspröjsat vitmålat fönster. På östra sidan finns ett stående rektangulärt vitmålat spröjsat fönster med sex rutor. Dörren är en svartmålad bräddörr försedd med bandgångjärn och som har varit slamfärgsmålad. Trappa med huggen granit, fogad med cement. 5. Dass Uppförd i regelkonstruktion. Taket är ett pulpettak som är klätt med tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel.

14 En kromoxidgrön målad bräddörr med bandgångjärn. Vedbod/förråd. Mot öster. Uthus/snickarbod. Mot väster. Dass, mot norr. Uthus/snickarbod, mot sydost. Modern pumphus. Stensatt vattenkälla som är pågjutet.

15 6. Fyrvaktarbostaden Byggnaden är uppförd 1902 men är flyttat från Alen där den byggdes som fyrhus 1892 och ursprungligen uppfördes den på Bokö Bostadshuset står på en terrasserad utfyllnad med synliga naturstenar. Uthuset och dasset står direkt på klipporna. På terrassen växer syrenbuskar, björnbärsbuskar och snöbär. Alldeles norr om bostadshuset växer en stor ek med en trädkoja i. Nedanför terrassen finns en öppen gräsyta, på tomten finns också två äppleträd. Bostadshuset står på en hög huggengranitgrund med cementfogar. Under delar av huset finns en källare. Ingång sker via en dörr som ligger i markplan på byggnadens södra gavel. Byggnaden har förmodligen samma stomme som fyrbostaden med stående spontade plank. Ingången är utbyggd och har en stenlagd trappa i granit. Några stenar verkar vara nya. Taket är ett sadeltak belagt med rött tvåkupigt lertegel. I krönet sitter en skorsten murad med gulbränt Höganäs tegel och försedd med ett profilerat krön. Fasaderna har locklistpanel där delar av panelen är samma som fyrbostaden. En del panel är utbytt och saknar profil. Hörnen har vitmålade rundade dekorationer med svarvad knopp som avslutning. Även omfattningar är vitmålade. På bottenvåningen finns två vitmålade tvåluftsfönster och två kvadratiska spröjsade fönster på övervåningen. Dörren år en pardörr med fyllningar och är svartmålad. Terrasserad tomt. Entre bostadshus.

16 Ventil i grunden. Hörnsten och rundad profil med svarvad knopp. Uthus/vedbod mot söder. Stormhake för att haspla fast dörrarna. 7. Uthus/vedbod Byggnaden har en regel konstruktion och står på huggna stenplintar som cementerade mot berget. Taket är ett pulpettak som är klätt med rött tvåkupigt lertegel. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Ett stående rektangulärt vitmålat fönster med spröjs, fyra rutor. Ett kvadratiskt fönster med spröjs, fyra rutor. Två nytillverkade dörrar med liggande brädor som är svartmålade. På varje sida om dörrarna finns smidda järn för att haka upp dörrarna vid kraftig vind. 8. Dass Byggnaden är uppförd i en regel konstruktion och står på naturstensgrund som är dubbad i berget.taket är ett pulpettak med trp plåt. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel.

17 Dass mot sydost. Dasset är dobbat i berget. Hamnen på södra sidan av ön En stensatt kajkant med sprängsten och natursten som hålls på plats av ett trästaket. Kajen är plankad. I vinkel ligger en gjuten ny kaj med stenkistor och som delvis är inklädd med tryckimpregnerat virke. På kajen står ett bord och en soffa tillverkat av omålat trävirke. 9. Uthus vid hamnen Byggnaden har använts för förvaring av segel. Huset är uppfört i en regel konstruktion och står på gjutna cement plintar. Uthuset har ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd panel på förvandring med vitmålade hörn och omfattningar. Vitmålade fönster med spröjsade rutor. På varje gavel finns en ingång. På norra sidan har dörren stående panel och på den södra gaveln en liggande panel, båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. Södra dörren har ett hamrat trycke från 1900-talets början. Från uthuset vid hamnen leder en stensatt stig och på vissa ställen är det cementplattor till Lotsutkiken. Stensatt brygga som är plankad. Gjuten kaj.

18 Förråd för segel. Mot söder. Mot väster. 10. Lotsutkik Lotsutkiken består av tre byggnadskroppar. Den äldsta höga utkiken är uppförd 1894 samtidigt som fyren. Byggnaden har senare blivit tillbyggd i norr och slutligen finns en större tillbyggnad mot öster som tillkom på 1950-talet. Grunden består av en sprängsten och gjuten grund i 50-talsdelen. Utkiken har oregelbundet tak med fall åt tre håll som är täckt med svart tjärpapp. Murstocken ligger delvis utanpå byggnaden och skorstenen är inklädd med röd slät plåt. Tillbyggnadens sadeltak är täckt med grön tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Fönstren i lotsutkiken är vitmålade tvåluftsfönster som är höga rektangulära och har spröjsade rutor med sex respektive fyra rutor. I den yngre tillbyggnaden finns det vitmålade tvåluftsfönster och fönsterluckor av träboard som är målade kromoxidgrön kulör. Dörren är klädd med stående panel och har ett trycke av koppar. I tillbyggnaden har dörren jalusipanel och ett trycke av hamrad plåt. Båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. På östra sidan finns en moderna balkongdörr som är vitmålad. Runt tillbyggnaden löper ett nytt trädäck som är tillverkat av tryckimpregnerat virke. På tillbyggnaden sitter en vindflöjel med årtalet Invändigt finns runda kakelugnar på varje våningsplan och pärlspontpanel i tak och på väggar. Lotsutkik mot öster. Mot nordväst.

19 Hamrat trycke. Kopplat fönster med munblåst glas. Jalusipanel i dörren. 11. Uthus Byggnaden är uppförd i regel konstruktion och står på gjutna cementplintar. Sadeltaket är klätt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel. Ett liggande spröjsat fönster och två moderna enlufts fönster som alla är vitmålade. Vindflöjel med årtalet Jordkällare Det kan vara en äldre jordkällare som är moderniserad. Delvis byggd av natursten och cement. Taket är belagt med en platonmatta och sadeltak med trapetsplåt. Brunmålad dörr. 13. Dass Byggnaden står på gjutna cementplattor och har en regel konstruktion. Pulpettak täckt med trapetsplåt och skurlist och vindskivor är av trä och vitmålade. Fasaderna är klädda med faluröda stående brädor. Dörren har stående brädor som är målade med i en kromoxidgrön kulör. Över dörren finns ett litet rektangulärt fönster som är vitmålat.

20 Uthus. Jordkällare. Dass. Vedpanna i Lotsutkik. Kakelugn i Lotsutkik. Kakelugn på övervåningen till Lotsutkik. Vindflöjel med året Källor Bergman, Ulf: Från bondelots till yrkesman. Bianchini, Amadeus: Vikbolandet. Stockholm1919. Hillberg, Esbjörn: Fyrbesökshandboken.Norrköping Thunman,Dan: Sveriges Fyrplatser, en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under lotsverkets tid. Norrköping Muntliga uppgifter från mästerlotsen Carl Axel Färnstrand Norrköping och Inga Britt Gustafsson, Norrköping.

21 Kulturhistoriskt värde och motiv för byggnadsminnesförklaring Byggnadshistoriskt värde- Fyren är byggd av järnplåt som nitades samman gjorde att den kunde flyttas och sättas upp igen. Detta ansågs som en innovation då det gick fortare att bygga en fyr samt att man kunde ta ner och sätta upp den igen. Viskärs fyr har stått på två platser tidigare. Fyrbostaden och fyrvaktarbostaden kanske även lotsutkiken är byggda i en särskild stående spontad plankkonstruktion som var tät men också flexibel så till vida att den var lätt att plocka ner och flytta. Fyrvaktarbostaden har tidigare stått på Alen. Fyrbostädernas gedigna grundläggning med stora välhuggna granitblock gjorde att byggnaderna inte kunder rubbas vid hårda stormar. Även uthus och dass är dubbade i berget så att de står stadigt. Fyrboststaden hade en extra dörr mot söder så att man skulle kunna komma ut även när nordanvinden låg på. Båda fyrbostäderna har en profilerad panel och i hörnen en rundad hörnstav med svarvad knopp och rikt profilerad takfot samt med Höganäs tegel i skorstenen vilket särskiljer denna bebyggelse från övriga byggnader i skärgården. Lotsutkikens höga torn gjorde det möjligt att få bra utblick över sjön. Genom Lotsverkets noggranna dokumentation arkivering kan man följa hur Fyren och fyrvaktarbostaden har flyttats flera gånger innan de byggdes upp på Viskär vilket visar på en återanvändning som var vanlig inom Lotsverket. Socialhistoriskt värde Byggnaderna och rumsplanerna berättar om arbetsförhållanden och sociala skillnader. Fyrbostaden var både bostad och arbetsplats. Här bodde fyrmästaren och i ett av rummen var för fyrbiträdet när man hade en sådan. På övervåningen fanns fyrvakt rummet där den som var i tjänst vistades och varifrån man kunde gå ut till fyren. Fyrvaktarbostaden utgjorde ett mindre bostadshus. I alla husen finns den ursprungliga planlösningen med kakelugnar och pärlspont panel i tak och på väggar. Pedagogiskt värde Bebyggelsen på Viskär representerar en helgjuten miljö med alla komponenter såsom hamn, lotsutkik, byggnad för segelförvaring, fyr och fyrbostad, fyrvaktarbostad med dass, bodar och förråd, allt som ingick i livet på en fyrplats. Även invändigt finns kakelugnar kvar i alla bostäder och i fyrvaktarbostaden finns även rummet som användes som bakstuga för alla familjer. Odlingen med den skyddande muren berättar om de svåra livsvillkoren på ön. Teknikhistoriskt värde Utrustningen är borta i fyren men hålet i spiraltrappan berättar om lodet som drev urverk till linsapparaten. Fyrens nitade järnkonstruktion berättar om teknikinnovation som gjorde det enklare och billigare att bygga fyrar. Upplevelsevärde Lotsutkiken som ligger på Viskärs högsta punkt och Fyren med fyrbostaden som exponerar sig ut mot sjön ger med sin talande byggnadsform en upplevelse av skärgårdens karaktäristiska byggnader.

22 Sammanfattande värde Viskärs fyr med fyrbostad, fyrvaktarbostad samt lotsutkik med tillhörande uthus utgör en välbevarad helhet som kan ge en historisk bild av hur en fyr och lotsmiljö gestaltade sig i början av 1900-talet vad gäller byggnadsteknik, funktion och sociala förhållanden. Bebyggelsen har med sin autenticitet mycket att berätta om sin tid och om en expansiv period inom svensk sjöfarts historia. Viskär är genom sitt stora kulturhistoriska värde att betrakta som synnerligen märklig. Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 3 kap 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Viskär i Jonsbergs socken, Vikbolandet i Norrköpings kommun för byggnadsminne. I samband härmed meddelar Länsstyrelsen följande skyddsbestämmelser enligt 3 kap 2 nämnda lag. Förslag till avgränsning Hela Viskär utom den avstyckade sommarstugan.

23 Förslag till skyddsbestämmelser 1. Byggnaderna 1-13 får inte rivas eller flyttas. 2. Byggnaderna 1 - får inte byggas om eller till eller på annat sätt förändras. 3. Byggnaderna 1 4, 6-10 utvändiga fasadbeklädnad och fönster får inte bytas ut. 4. Ingrepp får inte göras i byggnaderna 1-4, 6-10 stomme. 5. Ingrepp i byggnad nr 1 2, 6,10 fasta inredning får inte ändras. Till fast inredning räknas dörrar, fönster, kakelugnar och bakugn, trappor, invändig panel samt glasrutor i fyren. 6. Byggnaderna 1 13 ska vårdas och underhållas så att dess kulturhistoriska värden inte minskar. Vård och underhållsåtgärder ska ske i samarbete med Länsstyrelsen. Åtgärder ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart. 7. Det område som utgör skyddsområde och som avgränsas med strecklinje på kartan tillhör detta beslut och får inte bebyggas eller på annat sätt förändras. Området ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets karaktär och utseende inte förvanskas. Om ändring av byggnadsminnet i strid mot meddelande skyddsföreskrifter kan anses påkallad av särskilda skäl, får Länsstyrelsen enligt 3 kap 14 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. meddela tillstånd därtill. Enligt 3 kap 21 nämnda lag tillämpas detta beslut även om det överklagas. Fastighetsunderhåll Byggnaderna ska ha ett ordinarie underhåll. Detta ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egenart. En vård och underhållsplan bör tas fram. Bevarande mål En målsättning bör vara att byggnadernas karaktär från 1900-talets början bevaras och synliggörs i byggnadernas yttre och inre.

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet Kåbo 1:20 Uppsala stad och kommun Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Uthuset vid Järle station

Uthuset vid Järle station Uthuset vid Järle station Flåten Ervalla socken, Nora kommun, Västmanland Reparation av takskada Örjan Hedhman Rapport 2012:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation av torp på fastigheten Nibbla 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:06 2 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz REVIDERAD 2003-02-26 Barsebäcks fiskläge 1:10 Skepparevägen 29

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Änggården 1. Västra Gatuadress Änggården 1 Götaland Kommun Strömstad Storlek 8.0 rum (4 sovrum) / 172 m² Område Strömstad Tillträde tidigast

Änggården 1. Västra Gatuadress Änggården 1 Götaland Kommun Strömstad Storlek 8.0 rum (4 sovrum) / 172 m² Område Strömstad Tillträde tidigast Län Västra Gatuadress Götaland Kommun Strömstad Storlek 8.0 rum (4 sovrum) / 172 m² Område Strömstad Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Del av fastigheten

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

EN DOKUMENTATION AV LÅNGÖRENS BEBYGGELSE. Utförd åt Långörens Hembygdsförening av planarkitekt Johanna Olsson 2006-2007

EN DOKUMENTATION AV LÅNGÖRENS BEBYGGELSE. Utförd åt Långörens Hembygdsförening av planarkitekt Johanna Olsson 2006-2007 EN DOKUMENTATION AV LÅNGÖRENS BEBYGGELSE Utförd åt Långörens Hembygdsförening av planarkitekt Johanna Olsson 2006-2007 Fotografi på omslag av Björn E Berglund Förord Dokumentationen av Långörens bebyggelse

Läs mer

Torpet Skivermåla 1:6

Torpet Skivermåla 1:6 Rapport 2012:215 Antikvarisk medverkan Torpet Skivermåla 1:6 Horns socken Kinda kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Torpet

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING

Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING Vilan Husen i Kvarntorgsområdet kvartersvis Kvarter Bikupan 0 GANYMEDES Repslagargatan Bytaregatan : VÅNGVAKTAREN SALPETER- LADAN : MUNSKÄNKEN

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6

N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 N ÅLEBERG DEL AV EMMABODA NORRA ÅLEBERG 1:6 Allmänt Fastigheten är belägen ca 4 km nordväst Emmaboda. Fastigheten omfattar bostadshus och ekonomibyggnad samt ca 1 ha mark i anslutning till byggnaderna.

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande

Läs mer

Härlöv Östregård. Län Kronoberg Typ Villa Kommun Alvesta Storlek 137 m2 Område Härlöv Tillträde tidigast. enligt överenskommelse

Härlöv Östregård. Län Kronoberg Typ Villa Kommun Alvesta Storlek 137 m2 Område Härlöv Tillträde tidigast. enligt överenskommelse Härlöv Östregård 3 Län Kronoberg Typ Villa Kommun Alvesta Storlek 137 m2 Område Härlöv Tillträde tidigast Gatuadress Härlöv Östregård 3 enligt överenskommelse Härlöv Östregård är ett klassiskt trähus fyllt

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär.

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär. fastighet: LARS 3, hus A. adress: Stora Östergatan 18 ålder: Före 1828. Ombyggt 1890 (för Ångmejerianläggning ), 1902, 1911, 1936, 1957, 1967. arkitekt / byggm: Persson (1890), Peter Boisen (1902), Henrik

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Tillträde tidigast Marknadsvägen 8

Län Gatuadress Kommun Storlek Tillträde tidigast Marknadsvägen 8 Län Kalmar Gatuadress Kommun Mörbylånga Storlek 2.0 rum (1 sovrum) / 75.6 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Entre in till matrum. Kök o matrum, trägolv,

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Axrödsgattu 12

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Axrödsgattu 12 Län Dalarna Gatuadress Kommun Leksand Storlek 6.0 rum (3 sovrum) / 200 m² Område Tällberg Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning UNIKT KONSTHUS PÅ EN AV VÄRLDENS

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

q-märkta hus på Ven bilaga till områdesbestämmelser för Ven

q-märkta hus på Ven bilaga till områdesbestämmelser för Ven q-märkta hus på Ven bilaga till områdesbestämmelser för Ven 1 Bilagan är en sammanställning av befintliga q-märkta hus på Ven, dessutom har ytterligare tre hus tillkommit. Den skyddade bebyggelsen i områdesbestämmelserna

Läs mer

Västra Storgatan 5. Län Skåne Gatuadress Västra Storgatan 5 Kommun Åstorp Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 49 m² Område. Tillträde tidigast

Västra Storgatan 5. Län Skåne Gatuadress Västra Storgatan 5 Kommun Åstorp Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 49 m² Område. Tillträde tidigast Län Skåne Gatuadress Kommun Åstorp Storlek 3.0 rum (2 sovrum) / 49 m² Område Kvidinge centralt Tillträde tidigast 2012-03-08 www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Bottenvåningen: Rymligt kök med plats

Läs mer

Övriga överenskommelser En förutsättning för beställning är att båda beställarna gemensamt accepterar avgivna anbud.

Övriga överenskommelser En förutsättning för beställning är att båda beställarna gemensamt accepterar avgivna anbud. Bilaga 1 till förfrågningsunderlag Utvändig ommålning Fältmarskalksvägen 3 och 5 2015-03-01 1 (1) A Parter 1.1. Beställare Fältmarskalksvägen 3 Namn: Inger Westling Adress: Fältmarskalksvägen 3, 167 32

Läs mer

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast.

Köhlers väg 2. Län Skåne Gatuadress Köhlers väg 2 Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område. Tillträde tidigast. Län Skåne Gatuadress Kommun Svedala Storlek 7.0 rum (2 sovrum) / 135 m² Område Börringe Station Tillträde tidigast 2013-02-01 www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Ett äldre hus på en fantastisk tomt

Läs mer

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Presentation Ett nybyggt bostadshus som är uppfört under 2014 och slutsynat i oktober 2014. Huset är uppfört såsom nyckelfärdigt av Konsens Hus

Läs mer

Beskrivning och karaktärsdrag för Brogårds tegelbruk och Fiskartorp, Bro Gård, Upplands Bro kommun

Beskrivning och karaktärsdrag för Brogårds tegelbruk och Fiskartorp, Bro Gård, Upplands Bro kommun 2014-11-05 Beskrivning och karaktärsdrag för Brogårds tegelbruk och Fiskartorp, Bro Gård, Upplands Bro kommun Bakgrund På uppdrag av Coop fastigheter och Upplands-Bro kommun har Stockholms Byggnadsantikvarier

Läs mer

Prislista - Växthus och orangerier

Prislista - Växthus och orangerier Prislista - Växthus och orangerier I mer än 10 år har Sweden Green House designat, tillverkat och byggt växthus och orangerier efter gammal förebild. Växthusen är tillverkade i Sverige och levereras som

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun.

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun. Datum Besiktningsprotokoll 2012-01-03 Dnr 524/310 Joel Ringh Antikvarie 026-655622 070-314 23 03 joel.ringh@xlm.se Besiktningsdatum 2011-12-19 Fotodokumentation 2011-12-19 Lagmansgården och Sockenstugan

Läs mer

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,

Läs mer

Villan. Ett energismart alternativ. Sandwichkonstuktion med SPU-isolering

Villan. Ett energismart alternativ. Sandwichkonstuktion med SPU-isolering Villan Ett energismart alternativ Sandwichkonstuktion med SPU-isolering Målgrupp Vår målgrupp med huset är den moderna människan som uppskattar sin fritid och vill ha ett energieffektivt hus som är framtids

Läs mer

Välkomna till Börje-Brunnby UPPSALA AKADEMIFÖRVALTNING

Välkomna till Börje-Brunnby UPPSALA AKADEMIFÖRVALTNING UPPSALA AKADEMIFÖRVALTNING Uppsala Akademiförvaltning förvaltar till Uppsala Universitet anknutna stiftelser och deras förmögenhet, som består av likvida medel, värdepapper, fastigheter m.m. Förvaltningsuppdraget

Läs mer

Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad.

Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad. Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad. Bilaga till Områdesbestämmelser för Solvarbo by, upprättade

Läs mer

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län 389 Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Planområdet är beläget cirka åtta km sydväst om Ronneby centrum, söder om Spjälkövägen. 1 HANDLINGAR

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta www.fk.ax Bostadshus i Olofsnäs, Geta Amerika-inspirerat Smakfullt renoverat Rymligt och funktionellt Annorlunda Moderna tekniska lösningar

Läs mer

Ribersborgs kallbadhus

Ribersborgs kallbadhus Antikvarisk rapport Ribersborgs kallbadhus INSTALLATION AV LUFTVÄRMEPUMPAR SAMT NY ARMATUR PÅ LANDBRYGGAN Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:280 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport

Läs mer

Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL.

Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL. Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL. ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015-02-06 Uppdrag 260226, Älmhult stationsområde konsekvensanalys Titel på rapport: Status: Magasinsbyggnad inom Älmhult

Läs mer

Drömboende mitt i Södra Bunn

Drömboende mitt i Södra Bunn Drömboende mitt i Södra Bunn Fyra arkitektritade* generösa souterränghus erbjuds nu i Lövudden, Bunn. Husen är anpassade för den unika miljön med den fantastiska sjöutsikten. Husen smälter fint in i miljön

Läs mer

Karlslunds station, Längbro 2:116 och 2:123.

Karlslunds station, Längbro 2:116 och 2:123. Karlslunds station, Längbro 2:116 och 2:123. Historik Privatägd. Karlslunds station öppnades den 1 oktober 1897, posten öppnade ett år senare och då var oscar II på plats. Den 1 december 1930 blev stationen

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Dannäs kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:48 Robin Gullbrandsson Dannäs

Läs mer

Steffens väg 709. Län Värmland Gatuadress Steffens väg 709 Kommun Karlstad Storlek 6.0 rum (4 sovrum) / 160 m² Område. Tillträde tidigast

Steffens väg 709. Län Värmland Gatuadress Steffens väg 709 Kommun Karlstad Storlek 6.0 rum (4 sovrum) / 160 m² Område. Tillträde tidigast Län Värmland Gatuadress Kommun Karlstad Storlek 6.0 rum (4 sovrum) / 160 m² Område Sjönära, Edsgatan Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Villa med vacker

Läs mer

TULLBOTORP, TULLGARNS KUNGSGÅRD

TULLBOTORP, TULLGARNS KUNGSGÅRD TULLBOTORP, TULLGARNS KUNGSGÅRD BESKRIVNING Totalrenoverad bostadsfastighet avsedd för permanentboende. Byggnadsyta på mark ca 220 m 2. Boarea 335 m 2 Nybyggnad av fristående carport/förråd, byggnadsyta

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Skeppet 17, Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser och illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:02. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk rapport 2011. Carita Eskeröd

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:02. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk rapport 2011. Carita Eskeröd BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:02 Glädjen 15, Lund Antikvarisk rapport 2011 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2011 Carita Eskeröd Glädjen 15, Sankt Petri Kyrkogata 3, Lund. Rapport efter antikvarisk medverkan

Läs mer

EXKLUSIV FÖRVARING SKJUTDÖRRAR INREDNINGAR DRESSINGROOM. www.kadesign.se

EXKLUSIV FÖRVARING SKJUTDÖRRAR INREDNINGAR DRESSINGROOM. www.kadesign.se EXKLUSIV FÖRVARING SKJUTDÖRRAR INREDNINGAR DRESSINGROOM www.kadesign.se EXKLUSIV FÖRVARING vårt hantverk på dina villkor Söker du någonting extra? Ställer du höga krav på materialval, design och kvalité?

Läs mer

Län Blekinge Gatuadress Yttre Stekön Kommun Ronneby Storlek 2 rum (1 sovrum) / 50 m² Område Yttre Stekön Tillträde tidigast Enligt överenskommelse

Län Blekinge Gatuadress Yttre Stekön Kommun Ronneby Storlek 2 rum (1 sovrum) / 50 m² Område Yttre Stekön Tillträde tidigast Enligt överenskommelse Län Blekinge Gatuadress Kommun Ronneby Storlek 2 rum (1 sovrum) / 50 m² Område Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Läget här är fantastiskt med kvällssolen som ligger på och den rogivande utsikten

Läs mer

Farstorps-Tågarp 1437

Farstorps-Tågarp 1437 Län Skåne Gatuadress Kommun Hässleholm Storlek 4.0 rum (1 sovrum) / 100 m² Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Det finns två ingångar, den gamla från 1929

Läs mer

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN TRADITION ÖNNERED Önnered är en mycket attraktiv del av Göteborg, ett stycke bohuslän på cykelavstånd från centrum. En lugn miljö med närhet till både service, bad och båtliv. Bebyggelsen

Läs mer