På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse."

Transkript

1 Viskär Fastighet Den är fråga väckt om byggnadsminnesförklaring enligt 3 kap 1 lagen om kulturminnen (1988;950) för Viskärs fyr (Arkö Nedre) och fyrvaktarboställe med lotsutkik, Arkö 1:5, Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Bakgrund och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland har Östergötlands länsmuseum gjort en utredning om byggnadsminnesförklaring kan vara aktuell för Viskärs fyr mfl på Arkö 1:5 i Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Utredningsarbetet har inneburit dokumentation i fält med foton och beskrivning av aktuell bebyggelse. I arbetet har också ingått arkivstudier, förslag till beslut och skyddsföreskrifter. Utredningsarbetet har genomförts av byggnadsantikvarie Marie Hagsten under hösten Miljöbeskrivning Viskär hänger samman med Arkö med en smal landtunga och tillhör fastigheten Arkö 1:5. I nordvästra delen, ut på en klippa, ligger fyren och fyrvaktarbostaden. På östra sidan på öns högsta punkt ligger lotsutkiken med sin framträda höga smala byggnad. På södra sidan finns den skyddande hamnen med brygga och vågbrytare. Här finns en förrådsbyggnad för segel. I sydväst finns fyrvaktarbostaden med uthus. På senare år har en tomt styckats av på sydvästra delen och bebyggts med en större sommarstuga. Ön är klippig och bevuxen med ekar och andra lövträd med inslag av tall, en och nypon. Upptrampade stigar löper mellan de tre bostadshusen. Mellan klipporna finns fuktiga områden som är bevuxna med vass. Från hamnen till lotsutkiken finns en stenlagd gångstig. Vid fyren finns ett röjt område med en stengärdesgård mot norr som har varit en odling.

2 Historik På Häradekonomiska kartan från finns en lotsplats markerad vid hamnen bakom förrådsbyggnaden. Ingen annan bebyggelse fanns tidigare på Viskär. För att få en säkrare insegling förbi Arkö föreslog Norrköpings Lotskapten i Lotsfördelningen att två överensfyrar borde sättas upp. Kunglig Maj:t godkände ritningen för en fyr och fyrbostad 1894 efter samtycke från Lotsstyrelsen. På Viskär uppfördes ett åttakantigt torn i nitad järnplåt med en spegelapparat. Bredvid byggdes också ett bostadshus av trä med källare. Även ett uthus, vedbod, dass och brygga samt en båtslip byggdes och man grävde också en brunn. Fyrtoret är ritat av A. T. Gellerstedt och uppfördes redan1872 på Västergarns Utholme utanför Visby. År 1890 flyttades den till Storkläppen ca en mil nordost om Västervik där den fungerade som fyr bara ett par år. Samma år innan personalen hade flyttat in i det nya bostadshuset bredvid fyren drabbades Storkläppen av en svår storm. Bostadshuset flyttades flera meter och dasset blåste bort. Kvar stod dock fyrtornet som därefter användes som sjömärke till 1894 då det flyttades till Viskär och blev fyr igen. Bostadshuset är byggt för fyrmästaren och ritad av Albert Lundberg Han var extra fyringenjör och hade tidigare arbetade för Väg och Vatten byggnadsstyrelsen och Stockholms hamnstyrelse.han har ritat flera fyr och fyrvaktarbostäder åt Lotsverket. Fyrbostaden är sammanbyggd med fyren med en tillbyggd gång för att vaktpersonalen skulle kunna gå direkt från vaktrummet in i fyrtornet. Invändigt finns en bostad för fyrmästaren om två rum och kök samt ett rum för tvätt och bakning. Och på övervåningen fanns vaktrummet. Teckning som visar förödelsen efter stormen vid Storkläppen där endast fyrtornet står oberört. På öns västra del finns fyrvaktarbostaden med bostadshus uppförd 1902 på Viskär men som även det är återanvänt och hitflyttat från den närbelägna fyrplatsen Alen. Ursprungligen byggdes den som fyrbostad 1867 på Bokö i Gryt socken och 1892 flyttades den till Alen.Till vaktbostaden hör också uthus och dass vilka är dobbade i berget. Fyrbostaden och vaktbostaden är båda byggda av kraftigt spontad plank och båda samma fasade locklistpanel och rundade hörnstaven med svarvad knopp. Troligen har Albert Lundberg även ritat fyrvaktarbostaden.

3 På södra delen av ön finns en skyddad lotshamn med en förrådsbyggnad. Och i nordöst finns en lotsutkik med en bostad. Lotsen tillhörde det närbelägna Arkö lotsstation som har funnits sedan medeltiden. Enligt Häradskartan från fanns en lotsplats på Viskär och som lär ha bestått av en enkel stuga för övernattning. Lotsutkiken är en mindre byggnad med ett högt smalt torn för lotsens bevakning av farleden. Både Arkö yttre (Gråa Utterklabben)och Arkö inre (Viskär) i Arköleden ersattes 1932 av två nya sjätteordningens AGA-överensfyrar. Samma år som fyren togs ur bruk köptes den av Viktor Ohlsson på Arkö 1:5. Fastigheten ärvdes av sonen Axel Ohlsson och sedan av hans hustru Astrid Ohlsson. Fyr och fyrbostaden samt lotsutkik har varit uthyrd till sommarbostad. Italienaren Amadeus Bianchini som besöker Vikbolandet och dess skärgård 1917ger en beskrivning av Viskärs fyr och lotsutkik: Viskärs spegelfyr med roterande spegel med en omloppstid på fem sekunder. Han berättar vidare att spegeln drogs av ett urverk och att fyrvaktare Ramstedt tjänstgjort på Viskär sedan Bianchini beskriver lotsarnas svåra arbetssituation där de spejar från lotsutkiken färdiga att gå ut och hjälpa behövande som signalerar med flaggor efter lotsning. Bianchini beklagar lotsarna som ej har fått någon fotogen tilldelad och var tvungna att gå ut i öppna segelbåtar med livet som insats. Teknisk data Optiken bestod av en fast parabolisk spegel och persiennapparat med urverk som drogs med ett tungt lod byttes linsapparaturen ut. Fyrbelysningen bestod av en tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Utrustningen användes tills fyren släcktes våren 1932.

4 Fyrar Förr fick man färdas på dagen och ligga still på natten om det inte var månljust eller om man inte ville riskera att gå på grund. Den första Svenska fyren är Landsorts fyr som byggdes Falserbo fyr uppfördes redan1202 dock på danskt territorium. För att leda sjöfarten rätt hade man dessförinnan öppna eldar, glödande kol i torn eller i en korg på en stång. Man kan dela in fyrarna i tre grupper. 1.Kustfyrar var större fyrar som används för allmän sjöfart. 2.Ledfyrar till ledning för färd till hamn eller utmed farled. 3.Hamnfyrar för insegling till hamn. De sista stenkolseldade fyrarna ersattes på 1850-talet med spegelfyrar. Spegellinserna var en fransk konstruktion. Först drevs de av rovolja som hade nackdelen att den stelnade vid minusgrader. Som drivkälla till den roterande apparaten användes även klockurverk som drevs av en tyngd (lod) Från och med talet användes fotogenlampor i linsapparaterna. I Sverige kom linser av första till sjätte ordningen att användas. Första ordningen var ljusstarkast och sjätte ordningen användes vid ledfyrar som Viskär. På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse. Carl-Gustav von Otter ( ) som var lotsdirektör uppfann persiennen Persiennen kunde vridas så att en blinkningseffekt uppstod och den drogs med ett lod som löpte i en lina. Efter ca 4 timmar fick man dra upp repet och genom lodets tyngd drevs persiennen. Uppfinningen slog igenom i England och Tyskland först. Det dröjde till 1878 innan persiennapparaten användes i Sverige. Under industrialismen ökade sjöfarten. Från och med 1850 talet började segelfartygen konkurreras ut av ångfartygen inleddes en utbyggnad av fyrbelysta farleder runt landets kuster. Ledfyrar placerades nu allt längre in i skärgården och ambitionen var att bygga fyrarna så tätt att ljusen syntes från den ena fyren till den andra. Den stora expansionen av bemannade fyrar var mellan Kombinationen med fyr och fyrbostad blir nu vanlig. När man började använda fyr apparater med kontinuerlig förbränning såsom gasdrivna AGAfyrar försvann behovet av fyrvaktarbostad. Fyrar och bostäder Under 1860-talet började fyrar av järn tillverkas. Fördelarna var att de kunde uppföras snabbt och att de kunde flyttas samt att de blev billigare att bygga på oländiga platser. De byggdes som ett öppet pelartorn med centralt placerat trappspindel som bär fyraltanen med fyrapparaten och lanternin. Konstruktionen stadgades upp av en fackverkskonstruktion. En enklare typ var rund eller flersidig med spindeltrappa och klädd med nitad järnplåt såsom fyren på Viskär. Det var Nils Gustav von Heidenstam som utvecklade de järnkonstruerade fyrarna i Sverige. Bostäderna byggdes ursprungligen av timmer men i och med sågverksindustrins utveckling såg Lotsverket möjlighet att tillverka prefabricerade byggsatser som byggdes upp och märktes för att sedan plockas ner och fraktas till fyrplatsen för uppbyggnad. Det var stående spontade plank som var klädda med förhydringspapp och locklistpanel.

5 Man använde sig av typritningar och byggnaderna fick en särskild utformning utan hänsyn till var i landet de uppfördes. En särskild profil på locklisten sågades fram och de rikt profilerade taklisterna och den runda hörnstaven med svarvade knoppar blir vanlig i slutet av 1800-talet. Ursprungligen var taken täckta med takstickor som lades i blöt i en järnvitriollösning för att stoppa längre. Fyrbostaden på Viskär är ritad av Albert Lundberg Personal Det var fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde som alla var sysselsatta med fyrens skötsel. Det var speglar, linser och glasrutor som skulle rengöras. Vekarna skulle putsas och en annan återkommande arbetsuppgift var att fylla på fotogen och dra upp lodet till utväxlingsverket med jämna mellanrum. Vidare var det underhållsarbeten av alla byggnaderna som hörde till fyren. Eftersom fyren skulle passas när det var mörkt arbetade man i skift. Eftersom fyrplatserna oftast var karga platser att bo på var det viktigt att samarbeta och visa tolerans mot sina kollegor med familjer. Det gick oftast inte att ha några betesdjur. För att få färska grönsaker fick man forsla jord till fyrplatsen och skydda odlingarna från den hårda vinden med en mur. Lotsar Det har funnits lotsar sedan medeltiden. Den förste lots som omnämns i Östergötland är Olof i Kättilö. I jordeböckerna omtalas att styremansfrihet (skattefrihet) för sina tjänster fastställs styremans taxan. Enligt 1674 års Lotsordning var det endast flottans styremannakår som fick lotsa och vissa skärgårdslotsar med fullmakt. På Arkö har det funnits lotsar sedan 1500-talet.. Lotsarna var också jordbrukare och fiskare och fick själva anställa folk för att klara arbetsuppgifter. Lotsen skulle sätta ut sjömärken och underhålla dessa vilket var mycket arbete. På 1800-talet ökade antalet lotsningar och i samband med att det närbelägna lotshemmanet Gränsö norr om Arkö drogs in 1878 kom det att bli heltidsanställda lotsar. På Häradskartan från finns en markering av en Lotsplats. Enligt mästerlotsen Carl Axel Färnstrand var det en enkel övernattningsstuga för lotsarna. Lotsutkiken utgjordes före 1894 av en tall som stod på vaktberget på Arkö. Genomförda åtgärder År 2004 beviljades fastighetsägaren :- i bidrag från Länsstyrelsen till fyrbostaden. Då lades taket om, fasadens locklistpanel kompletterades och fönstren målades och kittades samt att skorstenarna fick ny plåt och vindskivor byttes. År 2006 beviljades fastighetsägaren :- i bidrag från Länsstyrelsen för reparation, blästring och målning av fyren.

6 Byggnadsbeskrivning 1. Fyrbostaden Uppförd 1894 på en hög huggen granitsockel som är fogad med cement. Under delar av byggnaden finns en cementerad källare med ingång från öster. Byggnaden är dubbad i berget. Byggnaden är uppförd med grovt plank som är stående och spontat. Mot väster finns en utbyggd ingång med en hög huggen granittrappa som är fogad med cement och som är försedd med svartmålade järnräcken. Sadeltaket är belagt med rött 2-kupigt lertegel. Mot väster finns en taklucka klädd i röd plåt. I nock sitter två skorstenar av gulbränt Höganäs tegel med profilerat krön. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vitmålade fönster- och dörr omfattningar. Hörnen har en rundad vertikal dekor med en svarvad avslutning. Fönstren är vitmålade med två lufter och spröjsade med sex rutor. I krönet sitter två skorstenar som är murade med gulbränt tegel och har profilerade krön. Den utbyggda entrén är också klädd med locklistpanel och har två dörrar där den södra används när nordanvinden gör det omöjligt att öppna den västra dörren. Vid den södra dörren finns en avsats som är försedd med järnräcken. Båda dörrarna är målade med kromoxidgrön linoljefärg och har jalusi panel i trä. Källardörren är panelad och målad i en rödbrun kulör. Mot norr. Ingång mot väster och söder.

7 Källardörr. Mot söder. Källare. Spontad plank från stommen. Invändigt Förstuga, bakstuga och östra rummet samt vaktrummet och trappan till övervåningen är klädda med en bred pärlspontpanel som är målad med linoljefärg, äggoljetempera i ljusa kulörer i grått, vitt och gult. Det ursprungliga köket har gjorts om till bostadsrum med en modern täljstenskamin. Vägen mellan bakstugan och östra rummet är borttagen liksom den kakelugn som fanns i bakstugan. Mellan norra och östra rummet finns dubbla mellanväggar vars utrymme kan utnyttjas som garderober från två håll Ett av rummen lär ha använts för bostad för fyrbiträdet. Bakugnen finns kvar och fungerar och den användes även för lotsvaktarfamiljen. Två av de ursprungliga kakelugnarna finns kvar på bottenvåningen. Vaktrummet på övervåningen är helt intakt med pärlspontpanel och kakelugn. Samtliga foder och lister samt fönster finns bevarade i bostaden.

8 Ritning från 1894 som visar rumsplanen på bottenvåningen.

9 Ritning från 1894 som visar vaktrummet och förbindelsen till fyren. Bakugn. Dörr till övervån. Kakelugn i sö rummet.

10 Garderob och förbindelse mellan rummen. Kakelugn i nö rummet. Trappa till övervåningen Takfönster i trappan. Kakelugn i vaktrummet. Dörr till fyren från vaktrummet. Lås på samma dörr. 2. Fyren Uppförd1894 på ett kraftigt stenfundament med huggna stenar. Ovanpå detta finns en lägre släthuggen grund. Fyren är åttakantig och byggd i nitad järnplåt som är målad med vit linoljefärg. Utmed fasaderna finns små kvadratiska glasade fönsteröppningar som är målade med linoljefärg bruten med grön umbra.

11 Lanterninen har ett topptak av skivfalsad kopparplåt som kröns av en kula med vindflöjel också den tillverkade av koppar. Ingången till fyren är via en utbyggnad mot väster som kröns av ett litet sadeltak täckt av plåt. Dörren är en vitmålad trädörr med fyllningar. Fyren är sammanbyggd med bostaden via en plåtklädd länk med dörr från sovrummet på övervåningen. Invändigt går en spiraltrappa från ingången i markplan till fyrens utkik. I trappen finns ett uppskuret hål för det lod som drog linsapparaten. Lanterninen har glasade rutor med järnbågar. Altanen har ett golv av plåt och järnräcke med knopp. Trappan är målad gråblå och har ett rundat räcke som avslutas med en knopp. Väggarna är målade i en gulbeige kulör. Från bostaden finns såväl innerdörr som ytterdörr in till fyren. Dörren i sovrummet är en gråmålad dörr med en glasad ruta. Dörren in till fyren är målad i rödbrun originalkulör och försedd med ett litet fönster. Ritning från 1894 som visar fyren och fyrbostaden i genomskärning. Fyren med förbindelse till bostadshuset. Nitade järnplåtar. Fönsteröppning.

12 Fundament till fyren. Fyraltanen med räcke. Dörr till fyren. Mot väster. Reglerbar gjutjärnsventil. Spiraltrappa. Hål för lodet.

13 Fyraltanen med räcke. Utsikt från fyrtornet. Knopp till räcke inne i fyren. Innerdörr mellan fyren och fyrbostaden. 3. Vedbod/förråd Uppförd 1894 i stolpkonstruktion. Byggnaden står på granitplintar. Taket är ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel med en profilerad list. Panelen har en sågtandsavslutning. Dörren är en svartmålad bräddörr men som ursprungligen varit slamfärgsmålad. Över dörren sitter ett mindre kvadratiskt fönster som är spröjsat och vitmålat. 4. Uthus/snickarbod Uppförd 1894 i en stolpkonstruktion på granitplintar. Taket är ett pulpettak som ät täckt med rött tvåkupigt lertegel. Skurlister av trä. Fasaderna är klädda med alkydmålad röd profilerad locklistpanel med sågtandsavslutning. På södra gaveln finns ett liggande tättspröjsat vitmålat fönster. På östra sidan finns ett stående rektangulärt vitmålat spröjsat fönster med sex rutor. Dörren är en svartmålad bräddörr försedd med bandgångjärn och som har varit slamfärgsmålad. Trappa med huggen granit, fogad med cement. 5. Dass Uppförd i regelkonstruktion. Taket är ett pulpettak som är klätt med tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel.

14 En kromoxidgrön målad bräddörr med bandgångjärn. Vedbod/förråd. Mot öster. Uthus/snickarbod. Mot väster. Dass, mot norr. Uthus/snickarbod, mot sydost. Modern pumphus. Stensatt vattenkälla som är pågjutet.

15 6. Fyrvaktarbostaden Byggnaden är uppförd 1902 men är flyttat från Alen där den byggdes som fyrhus 1892 och ursprungligen uppfördes den på Bokö Bostadshuset står på en terrasserad utfyllnad med synliga naturstenar. Uthuset och dasset står direkt på klipporna. På terrassen växer syrenbuskar, björnbärsbuskar och snöbär. Alldeles norr om bostadshuset växer en stor ek med en trädkoja i. Nedanför terrassen finns en öppen gräsyta, på tomten finns också två äppleträd. Bostadshuset står på en hög huggengranitgrund med cementfogar. Under delar av huset finns en källare. Ingång sker via en dörr som ligger i markplan på byggnadens södra gavel. Byggnaden har förmodligen samma stomme som fyrbostaden med stående spontade plank. Ingången är utbyggd och har en stenlagd trappa i granit. Några stenar verkar vara nya. Taket är ett sadeltak belagt med rött tvåkupigt lertegel. I krönet sitter en skorsten murad med gulbränt Höganäs tegel och försedd med ett profilerat krön. Fasaderna har locklistpanel där delar av panelen är samma som fyrbostaden. En del panel är utbytt och saknar profil. Hörnen har vitmålade rundade dekorationer med svarvad knopp som avslutning. Även omfattningar är vitmålade. På bottenvåningen finns två vitmålade tvåluftsfönster och två kvadratiska spröjsade fönster på övervåningen. Dörren år en pardörr med fyllningar och är svartmålad. Terrasserad tomt. Entre bostadshus.

16 Ventil i grunden. Hörnsten och rundad profil med svarvad knopp. Uthus/vedbod mot söder. Stormhake för att haspla fast dörrarna. 7. Uthus/vedbod Byggnaden har en regel konstruktion och står på huggna stenplintar som cementerade mot berget. Taket är ett pulpettak som är klätt med rött tvåkupigt lertegel. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Ett stående rektangulärt vitmålat fönster med spröjs, fyra rutor. Ett kvadratiskt fönster med spröjs, fyra rutor. Två nytillverkade dörrar med liggande brädor som är svartmålade. På varje sida om dörrarna finns smidda järn för att haka upp dörrarna vid kraftig vind. 8. Dass Byggnaden är uppförd i en regel konstruktion och står på naturstensgrund som är dubbad i berget.taket är ett pulpettak med trp plåt. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel.

17 Dass mot sydost. Dasset är dobbat i berget. Hamnen på södra sidan av ön En stensatt kajkant med sprängsten och natursten som hålls på plats av ett trästaket. Kajen är plankad. I vinkel ligger en gjuten ny kaj med stenkistor och som delvis är inklädd med tryckimpregnerat virke. På kajen står ett bord och en soffa tillverkat av omålat trävirke. 9. Uthus vid hamnen Byggnaden har använts för förvaring av segel. Huset är uppfört i en regel konstruktion och står på gjutna cement plintar. Uthuset har ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd panel på förvandring med vitmålade hörn och omfattningar. Vitmålade fönster med spröjsade rutor. På varje gavel finns en ingång. På norra sidan har dörren stående panel och på den södra gaveln en liggande panel, båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. Södra dörren har ett hamrat trycke från 1900-talets början. Från uthuset vid hamnen leder en stensatt stig och på vissa ställen är det cementplattor till Lotsutkiken. Stensatt brygga som är plankad. Gjuten kaj.

18 Förråd för segel. Mot söder. Mot väster. 10. Lotsutkik Lotsutkiken består av tre byggnadskroppar. Den äldsta höga utkiken är uppförd 1894 samtidigt som fyren. Byggnaden har senare blivit tillbyggd i norr och slutligen finns en större tillbyggnad mot öster som tillkom på 1950-talet. Grunden består av en sprängsten och gjuten grund i 50-talsdelen. Utkiken har oregelbundet tak med fall åt tre håll som är täckt med svart tjärpapp. Murstocken ligger delvis utanpå byggnaden och skorstenen är inklädd med röd slät plåt. Tillbyggnadens sadeltak är täckt med grön tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Fönstren i lotsutkiken är vitmålade tvåluftsfönster som är höga rektangulära och har spröjsade rutor med sex respektive fyra rutor. I den yngre tillbyggnaden finns det vitmålade tvåluftsfönster och fönsterluckor av träboard som är målade kromoxidgrön kulör. Dörren är klädd med stående panel och har ett trycke av koppar. I tillbyggnaden har dörren jalusipanel och ett trycke av hamrad plåt. Båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. På östra sidan finns en moderna balkongdörr som är vitmålad. Runt tillbyggnaden löper ett nytt trädäck som är tillverkat av tryckimpregnerat virke. På tillbyggnaden sitter en vindflöjel med årtalet Invändigt finns runda kakelugnar på varje våningsplan och pärlspontpanel i tak och på väggar. Lotsutkik mot öster. Mot nordväst.

19 Hamrat trycke. Kopplat fönster med munblåst glas. Jalusipanel i dörren. 11. Uthus Byggnaden är uppförd i regel konstruktion och står på gjutna cementplintar. Sadeltaket är klätt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel. Ett liggande spröjsat fönster och två moderna enlufts fönster som alla är vitmålade. Vindflöjel med årtalet Jordkällare Det kan vara en äldre jordkällare som är moderniserad. Delvis byggd av natursten och cement. Taket är belagt med en platonmatta och sadeltak med trapetsplåt. Brunmålad dörr. 13. Dass Byggnaden står på gjutna cementplattor och har en regel konstruktion. Pulpettak täckt med trapetsplåt och skurlist och vindskivor är av trä och vitmålade. Fasaderna är klädda med faluröda stående brädor. Dörren har stående brädor som är målade med i en kromoxidgrön kulör. Över dörren finns ett litet rektangulärt fönster som är vitmålat.

20 Uthus. Jordkällare. Dass. Vedpanna i Lotsutkik. Kakelugn i Lotsutkik. Kakelugn på övervåningen till Lotsutkik. Vindflöjel med året Källor Bergman, Ulf: Från bondelots till yrkesman. Bianchini, Amadeus: Vikbolandet. Stockholm1919. Hillberg, Esbjörn: Fyrbesökshandboken.Norrköping Thunman,Dan: Sveriges Fyrplatser, en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under lotsverkets tid. Norrköping Muntliga uppgifter från mästerlotsen Carl Axel Färnstrand Norrköping och Inga Britt Gustafsson, Norrköping.

21 Kulturhistoriskt värde och motiv för byggnadsminnesförklaring Byggnadshistoriskt värde- Fyren är byggd av järnplåt som nitades samman gjorde att den kunde flyttas och sättas upp igen. Detta ansågs som en innovation då det gick fortare att bygga en fyr samt att man kunde ta ner och sätta upp den igen. Viskärs fyr har stått på två platser tidigare. Fyrbostaden och fyrvaktarbostaden kanske även lotsutkiken är byggda i en särskild stående spontad plankkonstruktion som var tät men också flexibel så till vida att den var lätt att plocka ner och flytta. Fyrvaktarbostaden har tidigare stått på Alen. Fyrbostädernas gedigna grundläggning med stora välhuggna granitblock gjorde att byggnaderna inte kunder rubbas vid hårda stormar. Även uthus och dass är dubbade i berget så att de står stadigt. Fyrboststaden hade en extra dörr mot söder så att man skulle kunna komma ut även när nordanvinden låg på. Båda fyrbostäderna har en profilerad panel och i hörnen en rundad hörnstav med svarvad knopp och rikt profilerad takfot samt med Höganäs tegel i skorstenen vilket särskiljer denna bebyggelse från övriga byggnader i skärgården. Lotsutkikens höga torn gjorde det möjligt att få bra utblick över sjön. Genom Lotsverkets noggranna dokumentation arkivering kan man följa hur Fyren och fyrvaktarbostaden har flyttats flera gånger innan de byggdes upp på Viskär vilket visar på en återanvändning som var vanlig inom Lotsverket. Socialhistoriskt värde Byggnaderna och rumsplanerna berättar om arbetsförhållanden och sociala skillnader. Fyrbostaden var både bostad och arbetsplats. Här bodde fyrmästaren och i ett av rummen var för fyrbiträdet när man hade en sådan. På övervåningen fanns fyrvakt rummet där den som var i tjänst vistades och varifrån man kunde gå ut till fyren. Fyrvaktarbostaden utgjorde ett mindre bostadshus. I alla husen finns den ursprungliga planlösningen med kakelugnar och pärlspont panel i tak och på väggar. Pedagogiskt värde Bebyggelsen på Viskär representerar en helgjuten miljö med alla komponenter såsom hamn, lotsutkik, byggnad för segelförvaring, fyr och fyrbostad, fyrvaktarbostad med dass, bodar och förråd, allt som ingick i livet på en fyrplats. Även invändigt finns kakelugnar kvar i alla bostäder och i fyrvaktarbostaden finns även rummet som användes som bakstuga för alla familjer. Odlingen med den skyddande muren berättar om de svåra livsvillkoren på ön. Teknikhistoriskt värde Utrustningen är borta i fyren men hålet i spiraltrappan berättar om lodet som drev urverk till linsapparaten. Fyrens nitade järnkonstruktion berättar om teknikinnovation som gjorde det enklare och billigare att bygga fyrar. Upplevelsevärde Lotsutkiken som ligger på Viskärs högsta punkt och Fyren med fyrbostaden som exponerar sig ut mot sjön ger med sin talande byggnadsform en upplevelse av skärgårdens karaktäristiska byggnader.

22 Sammanfattande värde Viskärs fyr med fyrbostad, fyrvaktarbostad samt lotsutkik med tillhörande uthus utgör en välbevarad helhet som kan ge en historisk bild av hur en fyr och lotsmiljö gestaltade sig i början av 1900-talet vad gäller byggnadsteknik, funktion och sociala förhållanden. Bebyggelsen har med sin autenticitet mycket att berätta om sin tid och om en expansiv period inom svensk sjöfarts historia. Viskär är genom sitt stora kulturhistoriska värde att betrakta som synnerligen märklig. Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 3 kap 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Viskär i Jonsbergs socken, Vikbolandet i Norrköpings kommun för byggnadsminne. I samband härmed meddelar Länsstyrelsen följande skyddsbestämmelser enligt 3 kap 2 nämnda lag. Förslag till avgränsning Hela Viskär utom den avstyckade sommarstugan.

23 Förslag till skyddsbestämmelser 1. Byggnaderna 1-13 får inte rivas eller flyttas. 2. Byggnaderna 1 - får inte byggas om eller till eller på annat sätt förändras. 3. Byggnaderna 1 4, 6-10 utvändiga fasadbeklädnad och fönster får inte bytas ut. 4. Ingrepp får inte göras i byggnaderna 1-4, 6-10 stomme. 5. Ingrepp i byggnad nr 1 2, 6,10 fasta inredning får inte ändras. Till fast inredning räknas dörrar, fönster, kakelugnar och bakugn, trappor, invändig panel samt glasrutor i fyren. 6. Byggnaderna 1 13 ska vårdas och underhållas så att dess kulturhistoriska värden inte minskar. Vård och underhållsåtgärder ska ske i samarbete med Länsstyrelsen. Åtgärder ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart. 7. Det område som utgör skyddsområde och som avgränsas med strecklinje på kartan tillhör detta beslut och får inte bebyggas eller på annat sätt förändras. Området ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets karaktär och utseende inte förvanskas. Om ändring av byggnadsminnet i strid mot meddelande skyddsföreskrifter kan anses påkallad av särskilda skäl, får Länsstyrelsen enligt 3 kap 14 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. meddela tillstånd därtill. Enligt 3 kap 21 nämnda lag tillämpas detta beslut även om det överklagas. Fastighetsunderhåll Byggnaderna ska ha ett ordinarie underhåll. Detta ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egenart. En vård och underhållsplan bör tas fram. Bevarande mål En målsättning bör vara att byggnadernas karaktär från 1900-talets början bevaras och synliggörs i byggnadernas yttre och inre.

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme. - " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

LJUNGSTRÖM 1 A från SV

LJUNGSTRÖM 1 A från SV fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune

Läs mer

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen). fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna

Läs mer

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:

Läs mer

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

K = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn.

K = 2, M = 3. Ett fint 30-talshus, som sticker ut med sitt torn. fastighet: GULLIN 1. adress: Vassgatan 15, Björklidsgatan 10. ålder: 1934. arkitekt / byggm: S. Persson. antal våningar: 2 Gul puts. Mansardtak, rödgrå eternitplattor. Vita spröjsade 2-lufts fönster. Ljusbrun

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4. fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT

DOKUMENTATIONSRAPPORT DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna. fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå

Läs mer

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg.

K = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg. fastighet: BÄVERN 1, hus A. Solgården. adress: Österportstorg 5, Regementsgatan 1. 1928. Carl Wennerholm. användning: Bostäder. antal våningar: 4½ Mörkgrå målad puts. Vit puts, i bottenvåning ljust grå.

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

Gråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV

Gråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV fastighet: WIHLBORG NORRA 1, hus A. adress: Jennygatan 11. ålder: Ombyggt 1923, 1935, 1943, 1945, 1957, 2000. Henrik Nilsson (1923), Karl Erikson (1935), Oscar Isberg (1943 och 1945), K. Ericsson (1957),

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Uthuset vid Järle station

Uthuset vid Järle station Uthuset vid Järle station Flåten Ervalla socken, Nora kommun, Västmanland Reparation av takskada Örjan Hedhman Rapport 2012:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

YSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993.

YSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993. fastighet: YSTAD 1, hus A. adress: Österleden 13. ålder: 1902. Ombyggt 1939, 1948, 1952, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Rune Welin (1948, 1952). användning: Tingshus. antal våningar: 2½ Kvadersten,

Läs mer

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet Kåbo 1:20 Uppsala stad och kommun Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet

Läs mer

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer

Läs mer

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: MARTIN NORRA 7, hus A. adress: Tobaksgatan 26. ålder: 1883. Ombyggt 1890, 1965. arkitekt / byggm: Göran Johansson (1965). ½ Brunmålad puts. Rött fasadtegel. Valmat sadeltak, grå eternitplattor.

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation av torp på fastigheten Nibbla 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:06 2 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.

Läs mer

BIRGER V. 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarad som byggnadsminne. BIRGER V.

BIRGER V. 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarad som byggnadsminne. BIRGER V. fastighet: BIRGER VÄSTRA 1, hus A. Stora Östergatan 40. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1893, 1911, 1933, 1937, 1945, 1971. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911), Karl Erikson (1933), Rune Welin (1945 och 1971).

Läs mer

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kv Bofinken 13, Nikolai församling, Örebro, Örebro kommun, Närke Målningsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:5 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S fastighet: REGNER 1. adress: Liregatan 9. ålder: 1880. Ombyggt 1936, 1989. arkitekt / byggm: S. Persson (1936), Roger Stigsson (1989). Gråmålad puts. Ljusgrå puts. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel.

Läs mer

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,

Läs mer

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR fastighet: WALDEMAR 1, hus A. adress: Stora Östergatan 1. ålder: 1878-79. Ombyggt 1903, 1906, 1912, 1917, 1927, 1931, 1963, 1985. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1912), Karl Eriksson (1927), LRF (1963),

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Lindgården Lasarettet Medevi brunn

Lindgården Lasarettet Medevi brunn Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34

Läs mer

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad.

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. adress: Österportstorg. ålder: 1813-1814. Ombyggt 1920, 1937, 1941, 1967, 1982. arkitekt / byggm: A. Påhlqvist. användning: Förvaltningslokaler. Byggt

Läs mer

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

LARS-NILS I ÖNNEBERG. Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad. Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009

LARS-NILS I ÖNNEBERG. Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad. Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:05 LARS-NILS I ÖNNEBERG Antikvarisk medverkan i samband med renovering av mangårdsbyggnad Önneberg 5:9 Alfta socken Ovanåkers kommun Hälsingland 2009 Daniel Olsson LARS-NILS

Läs mer

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

K = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade.

K = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade. fastighet: OTTILIANA 1. adress: Sladdergatan 13. ålder: Ombyggt 1903 (påbyggnad ovanvåning), 1960. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1960). användning: Bostad, affär. antal våningar: 2 Gråmålad cementputs.

Läs mer

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Kulturhistorisk utredning Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Alléhuset inom byggnadsminnet Örbyhus slott Örbyhus 1:7 Vendels socken Tierps kommun Dnr UM Km 343/2008 Agnetha Pettersson

Läs mer

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen.

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen. Esplunda hönshus Rinkaby socken, Örebro kommun, Närke Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:5 Översiktlig beskrivning 2005-11-29

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Lantbrukets ekonomibyggnader

Lantbrukets ekonomibyggnader Lantbrukets ekonomibyggnader År 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2007:5 Översiktlig beskrivning Under år 2006 har Länsstyrelsen genomfört en riktad satsning mot lantbrukets ekonomibyggnader.

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B 6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV

K = 4, M = 4. NILS S. 6 A från SV fastighet: NILS SÖDRA 6, hus A. adress: Hejdegatan 45. ålder: 1894. Ombyggt 1943, 1962. Henning Johansson (1943), Göran Johansson (1962). antal våningar: 2, åt gård 2½ Rött tegel, mot norr gul puts. Sadeltak,

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

HÄLLBERGA FASTIGHETEN RUNDMAR 1:35 NYFORS, TYRESÖ

HÄLLBERGA FASTIGHETEN RUNDMAR 1:35 NYFORS, TYRESÖ Box 1230, Katarinavägen 15, 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08 412 53 03 HÄLLBERGA FASTIGHETEN RUNDMAR 1:35 NYFORS, TYRESÖ KULTURHISTORISK FÖRUNDERSÖKNING Lisa Sundström 2013-02-25 1 Innehåll Inledning

Läs mer

Södra Sand Malexanders hembygdsgård

Södra Sand Malexanders hembygdsgård Rapport 2012:206 Antikvarisk medverkan Södra Sand Malexanders hembygdsgård Malexander 1:1 Malexanders socken Boxholms kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer