APOSTLARNA BERÄTTAR BIBELKUPPEN 2011 LÄRARHANDLEDNING

Transkript

1 APOSTLARNA BERÄTTAR BIBELKUPPEN 2011 LÄRARHANDLEDNING

2 Apostlarna berättar är en omarbetad version av Paulus berättar, lärarhandledningen för Bibelkuppen Också en del allmänt material från Profeterna berättar (BK 2009) ingår. Arbetsgrupp BK 2005 Materialarbetsgrupp BK 2011 Redaktör och layout Pärmbild Illustrationer Språk- och faktagranskning Irina Andersson Catarina Bärlund-Palm Tomas Ray Jeanette Ribacka-Berg Inger Sjöberg Ann-Sofi Storbacka Catarina Mikkonen Anna Karin Jern Helena Sandberg Helena Sandberg Toni Brantberg Mirjam Stenlund, Gun Ahlberg-Backheden, Sonja Dolke, Helena Sandberg m.fl. Kristina och Stig-Olof Fernström Tryck Kyrkostyrelsens dupliceringsanstalt Publicerad av Kyrkans central för det svenska arbetet, Helsingfors 2010 ISBN (hft.) ISBN (PDF)

3 Innehåll sidan Förord... 2 Instruktioner till den kreativa uppgiften... 3 Helig: spår av, rätt till och nära det heliga... 4 De olika tävlingsskedena och textinnehåll... 5 Bibeln... 6 fakta och förklaringar om Bibelns tillkomst, böcker och indelning olika bibelöversättningar och hur man hittar i Bibeln tips på uppgifter i anslutning till Bibeln kopieringsunderlag Integrering med andra ämnen Tidslinjer Kartor Kyrkan blir till fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring och uppgifter Missionsarbete idag Paulus: farisén och förföljaren som blev kristen fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring och uppgifter Judar, hedningar och kristna fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring och uppgifter Missionären Paulus Allmänna tips på arbetsmetoder Paulus första missionsresa fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring och uppgifter Paulus andra missionsresa fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring och uppgifter Stefanos fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring Filippos och den etiopiske hovmannen fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring Ur första Korinthierbrevet fakta och förklaringar tips på frågor att samtala kring och uppgifter Facit Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

4 Förord Apostlarna berättar är en materialbank utarbetad med tanke på Bibelkuppen 2011, en bibeltävling för åk 5 6. Temat är kristendomens uppkomst, urkyrkan, församlingen och det tidiga missionsarbetet med fokus på Petrus och Paulus så som det berättas i Apostlagärningarna i Nya testamentet i Bibeln. Materialet är digert och det kan användas flera gånger och även i andra sammanhang. Allt material får fritt kopieras för undervisningen. Det ovanstående är centralt innehåll i åk 5 och 6 i många av de lokala läroplanerna. I de nationella målen för undervisningen i religion framhålls också helighetsdimensionen i religionen. Genom berättelserna i Bibelkuppen 2011 får eleverna också upptäcka spår av och möten med det heliga. Läs mer om detta på s. 4. Materialet ger bakgrundskunskap till de bibeltexter som utgör grunden för tävlingen. Observera att frågorna i tävlingen ställs enbart utgående från de angivna bibeltexterna. För att rättandet av svaren ska gå snabbt och lätt i tävlingssituationen kan vi inte ställa frågor som kräver långa och analyserande svar, men det är naturligtvis bra om ni hinner med samtalen i klassen. Eftersom tävlingens tema omfattar en så stor del av läroplanen kan det hända att ni själva vill göra egna prov på kortare avsnitt under året. Allt material för Bibelkuppen 2011 är utarbetat så att eleverna kan läsa ur antingen Bibel 2000 eller Folkbibeln. Som komplement kan man använda olika barnbiblar. Det är inte meningen att man ska gå igenom allt material, utan läraren får fritt välja mellan idéerna enligt eget intresse och hur mycket tid ni vill använda för Bibelkuppen. I denna lärarhandledning finns också förslag på hur temat kan integreras med andra ämnen, t.ex. modersmål, historia, geografi, bildkonst och musik. Parallellt med den teoretiska genomgången av stoffet jobbar klassen kreativt med temat genom drama, rollspel, bildkonst, musik eller skrivuppgifter enligt de metoder och i den omfattning läraren och eleverna önskar. Arbetsprocessen dokumenteras och resultatet skickas in (helst i elektronisk form) i samband med resultaten från skede 1. Därmed kan Bibelkuppen också integreras i undervisningen i datakunskap. Se mer information om detta på s. 3. Nytt för i år är att den kreativa uppgiften är obligatorisk. Den skickas in tillsammans med resultaten från skede 1. Annat som avviker från förra tävlingen (Bibelkuppen 2009) är att laget som går vidare består av fyra elever (inte fem) och att alla klassers lag får delta i en semifinal. Information om Bibelkuppen och hur den framskrider finns på adressen Här finns också lärarhandledningar från tidigare års bibelkupper samt en mängd annat material. Mer information får ni också av undertecknad, helena.sandberg@evl.fi, , Ta gärna kontakt med er lokala församling (i första hand barn- och ungdomsarbetsledarna och/eller den skolansvariga) angående samarbete kring Bibelkuppen och arbetet med den. Ett stort tack riktas till alla som har gett värdefulla idéer och kommentarer till planeringen av Bibelkuppen och tillhörande material. Ett speciellt tack till Anna Karin Jern, Catarina Mikkonen och Jeanette Ribacka- Berg. Tack också till Kristina Fernström för alla rättelser och synpunkter på den språkliga utformningen. Ett stort tack riktas också till Svenska kulturfonden som har gett bidrag till Bibelkuppen 2011 och till SLEF- Media för tillståndet att gratis använda av deras material. Helsingfors augusti 2010 Helena Sandberg Projektledare Apostlarna berättar, Bibelkuppen

5 Den kreativa uppgiften Det kreativa bidraget är i år obligatoriskt för alla deltagande klasser. Det skickas in tillsammans med resultaten från provskede 1. Ni har stor frihet att utföra den kreativa uppgiften enligt den metod ni själva önskar och den poängsätts inte. Parallellt med den teoretiska genomgången av stoffet jobbar klassen med temat genom t.ex. drama, rollspel, bildkonst, musik eller skrivuppgifter, enligt de metoder och i den omfattning läraren och eleverna önskar. Förslag på arbetsuppgifter finns i lärarhandledningen, men även andra ideer kan användas. Uppgifterna beskrivs i anslutning till ett visst textavsnitt, men går naturligtvis bra att kombinera också med andra avsnitt. Alla skolor har inte tillgång till likadan utrustning och alla lärare har inte samma specialintressen eller kunskaper så ta dessa förslag för vad de är: alltså just förslag. Man kan göra det hur tekniskt invecklat som helst, men man kan också låta fantasin flöda och satsa mera på innehållet än på layout. Man klarar sig utmärkt med papper, kritor och sax men man kan också använda sig av datorer och digitalkameror. Arbetsprocessen dokumenteras och resultatet skickas helst in elektroniskt (fotografier, bildserier, ljudinspelning, film, PowerPoint etc.). På detta sätt kan Bibelkuppen integreras i undervisningen i datakunskap och mediefostran. Det är också möjligt att skicka in dokumentationen av de kreativa uppgifterna per post, dock så att man inte skickar in några skrymmande och ömtåliga paket utan t.ex. fotografier ifall man gjort en tredimensionell uppgift. 3 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

6 Ordet helig kan definieras på många olika sätt: avskild, okränkbar, fridlyst, som står i nära förbindelse med det gudomliga, ett mysterium, något fängslande, något som är större än våra sinnen kan uppfatta eller våra ord kan beskriva. I alla religioner finns det något som är heligt. I grunderna för läroplanerna står det att eleverna ska förstå vilken betydelse religionen och dess helighetsdimension har i människans och samhällets liv. Det är viktigt att eleverna får en uppfattning om vad helighet innebär och inser vikten av att visa respekt för det heliga, både i den egna religionen och i andras. Det samma gäller de heliga skrifterna, som i kristendomen utgörs av Bibeln. Inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har man åren valt att fokusera på temat HELIG. Utgångspunkterna är tre: spår av det heliga, rätt till det heliga och nära det heliga. I Bibelkuppen 2011 behandlas den första tiden efter Jesu himmelsfärd, när den kristna kyrkan grundas och budskapet sprids ut. Också i de här berättelserna kan man urskilja de olika infallsvinklarna. Spår av det heliga finns runt omkring oss. När Paulus predikar i Lystra säger han: Se på all den vackra naturen runtomkring er! Det måste ju finnas en upphovsman till allt detta. I Athen hänvisar han till altaret med inskriften åt en okänd gud. Rätt till det heliga innebär helt enkelt att alla har rätt till Gud. Det här visar först och främst Jesus genom sin missionsbefallning. På pingstdagen kan alla de närvarande höra evangeliet predikas på sitt eget språk. Petrus ser i en syn en duk komma ner från himlen innehållande både rena och orena djur. Han uppmanas äta av alla och förstår senare att meningen var att de inte skulle predika om Jesus enbart för judar, utan för alla. Också hedningarna har rätt att lära känna Jesus. Nära det heliga innebär ett mer konkret möte, en personlig upplevelse av och gemenskap med det heliga. De troende i Jerusalem var alltid tillsammans, de bad och sjöng tillsammans, åt tillsammans och påminde varandra om vad Jesus hade sagt. Paulus omvändelse är ett typexempel på ett extraordinärt möte med det Heliga. I lärarhandledningen har de olika infallsvinklarna till helighet markerats med olika symboler (se nedan) för att ni om ni finner det lämpligt ska kunna tillföra denna dimension till berättelserna. Apostlarna berättar, Bibelkuppen

7 De olika tävlingsskedena SKEDE 1 ons Alla elever i klassen deltar individuellt. De fyra eleverna med det bästa resultatet i varje klass bildar det lag som går vidare till skede 2. SKEDE 2 tors I semifinalerna deltar alla klasser med ett fyrapersonerslag. Regionindelningen för semifinalerna slås fast efter att anmälningstiden har gått ut. SKEDE 3 fre Det vinnande laget i varje region deltar i finalen. Hela klassen får komma med och heja på sitt lag. Texterna som utgör basen för tävlingsfrågorna SKEDE 1: individuellt i klassen ( ) Kyrkan blir till Matt 28:16 20 Apg 1:1 14 Apg 2:1 14 Apg 2:36 47 Jesus sänder ut sina lärjungar, dop- och missionsbefallningen Löftet om och väntan på den heliga Anden, Jesu himmelsfärd Pingsten, den heliga Anden utgjuts, Petrus predikan Omvändelse och dop, 3000 nya lärjungar, de troendes gemenskap Paulus: farisén och förföljaren som blev kristen Apg 22:1 5, Paulus bakgrund, romersk medborgare Apg 9:1 30 Saulus omvändelse, Saulus predikar om Jesus, lärjungarna är skeptiska Judar, hedningar och kristna Apg 10:1 35 Kornelius syn, Petrus syn, Gud gör inte skillnad på folk Apg 11:19 26 Evangelium till hednavärlden Apg 15:1 12 Mötet i Jerusalem, hedningarna och omskärelse samt Mose lag Missionären Paulus (från Paulus första och andra missionsresa) Apg 14:8 20 I Lystra Apg 16:6 40 Till Makedonien, i Filippi Apg 17:1 34 I Thessalonike, Beroia och Athen SKEDE 2: semifinal ( ) Frågorna och uppgifterna i semifinalen baserar sig på samma texter som i skede 1, men frågorna kan vara litet svårare. SKEDE 3: final ( ) Frågorna och uppgifterna i finalen baserar sig på: Apg 6:8 15, 7:1 2a, 7:51 60 Stefanos Apg 8:4 5, Filippos och den etiopiske hovmannen 1 Kor 12:12 13:13 Andens frukter och gåvor, delar i Kristi kropp, kärlekens lov + alla texterna i skede 1 5 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

8 Bibelns tillkomst, böcker och indelning Bibeln indelas i två stora delar: Gamla testamentet (GT) och Nya testamentet (NT). Testamente betyder här ungefär avtal eller förbund. Gamla testamentet talar om förbundet mellan Gud och israeliterna medan Nya testamentet talar om förbundet mellan Gud och alla kristna. I vissa bibelöversättningar finns det mellan GT och NT en samling böcker som kallas apokryfer. De behandlar mestadels tiden mellan GT och NT (ungefär 400 år). Det finns också nytestamentliga apokryfer, men ingen kristen kyrka godkänner dessa som delar av Bibeln. Bibeln består av 66 böcker (förutom de 11 apokryferna). I GT finns 39 böcker och i NT finns 27 böcker. Böckerna i Bibeln är skrivna av ungefär 40 olika författare under en tidsperiod av 1500 år. Texterna har litet olika karaktär beroende på författaren och bokens mottagare. Böckerna tillhör också olika genrer av litteratur. Bibeln är kristendomens heliga bok och de kristna anser att Gud har inspirerat författarna så att det som står i Bibeln är Guds ord. Böckerna i Gamla testamentet hör också till judarnas heliga skrifter och även inom islam anser man att dessa böcker har ett viktigt budskap. Bibeln skrevs i huvudsak på två olika språk: NT på grekiska och GT på hebreiska. Delar av Esra, Daniel, en vers i Jeremia och några citat av Jesus är skrivna på arameiska. Vissa av dessa ord och uttryck finns kvar även i våra svenska översättningar. Böckerna i så väl GT som NT kan indelas i tre grupper. Gamla testamentet: 1) historiska böcker som främst innehåller berättelser om historiens gång 2) poetiska böcker och vishetslitteratur som innehåller dikter, sånger, ordspråk, visdomsord m.m. 3) profetiska böcker som innehåller profeternas budskap till människorna Nya testamentet: 1) historiska böcker (de fyra evangelierna skrivna av Matteus, Markus, Lukas och Johannes samt Apostlagärningarna) 2) brev (Paulus brev och allmänna brev) 3) profetisk/apokalyptisk litteratur (Johannes Uppenbarelse) Böckerna är ändå inte renodlade till sin karaktär. De historiska böckerna innehåller också profetiska utsagor (t.ex. av Mose, Elia, Elisha). De profetiska böckerna innehåller också historiska berättelser (t.ex. Hesekiel och Jona) eller har poetiska drag (t.ex. Habackuk). Klagovisorna har troligen skrivits av profeten Jeremia och finns därför bland de profetiska böckerna även om den till sin karaktär är poetisk. De poetiska böckerna innehåller också historia (t.ex. Job) och profetior (t.ex. Psaltaren). Apostlarna berättar, Bibelkuppen

9 Olika bibelöversättningar De första viktiga bibelöversättningarna heter Septuaginta (Gamla testamentet på grekiska) och Vulgata (den första latinska översättningen av hela Bibeln). Den första svenska bibelöversättningen kom ut år 1541 och kallas Gustav Vasas Bibel. Eftersom språket förändras hela tiden kommer det med jämna mellanrum ut nya översättningar. Den översättning som användes under mycket lång tid var från år Av den gav man senare ut varsamt moderniserade versioner. Också privatpersoner, t.ex. David Hedegård och Bo Giertz, har gjort egna översättningar, främst av Nya testamentet. Idag finns det två relativt nya svenska översättningar som används parallellt: Bibel 2000 och Folkbibeln. Bibel 2000 är den officiella versionen i Finlands evangelisk-lutherska kyrka medan Folkbibeln används mer inom t.ex. väckelserörelserna. Många av skillnaderna i de två översättningarna kan sägas vara ytliga och handlar om ordval, meningsbyggnad, namn på platser och personer m.m. Detta får som en följd att i vissa av bibelkryssen här varierar antalet bokstäver i ett namn beroende på vilken bibelöversättning eleverna använder. Men det finns också skillnader i utgångspunkter. Detta gör att speciellt avsnitten om profetiorna i Gamla testamentet ser ganska olika ut. I Nya testamentet visar sig skillnaderna bl.a. i benämningen av den tredje personen i gudomen. I Folkbibeln vill man poängtera att det är frågan om en person och skriver därför den helige Ande. I Bibel 2000 betonar man i stället att det är fråga om en mer opersonlig kraft och skriver den heliga anden, ibland Anden. En annan sak är sedan att man har bytt ut slutändelsen från -e till -a eftersom man i modernt språkbruk småningom frångår maskulina ändelser för adjektiv. I denna handledning används företrädesvis namn och uttryck från Bibel 2000, eftersom det är den officiella översättningen för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Allt material för Bibelkuppen 2011 är formulerat så att eleverna kan läsa ur antingen Bibel 2000 eller Folkbibeln. Som komplement kan man använda olika barnbiblar. Förklaringar Bíblos (grekiska) = bok Bíblion (sg), biblía (pl) = liten bok, små böcker testamente (här) = förbund, avtal arameiska = det språk som Jesus och judarna talade hebreiska = judarnas officiella (skrift)språk grekiska = universellt språk på NT:s tid apokalyptisk = som talar om vad som skall hända vid tidens slut apokalyps = uppenbarelse apokryfisk = gömd, fördold, svårbegriplig Bibelhänvisningar I varje bibel finns en innehållsförteckning över alla de böcker som ingår. I vissa fall är listan över både GT:s och NT:s böcker placerad i början av bibeln. I andra fall finns NT:s innehållsförteckning i början av NT. Bibelns böcker är indelade i kapitel och verser. Hänvisningar görs enligt ett standardiserat sätt. Nedan följer några exempel: 1 Kor 13:1 13 Hänvisar till Första Korinthierbrevet, kapitel 13, verserna 1 till 13. Matt 28:20b Hänvisar till Matteusevangeliet, kapitel 28, den senare delen av vers 20. Apg 1:12f Hänvisar till Apostlagärningarna, kapitel 1, vers 12 och efterföljande vers. Apg 2:1ff Hänvisar till Apostlagärningarna, kapitel 2, vers 1 och obestämt antal verser framåt. 7 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

10 Uppgifter Bibelns böcker och deras indelning (s. 9 och 10) I Bibelbokhyllan GT och Bibelbokhyllan NT ska eleverna fylla i böckernas kategorier och namn. Bibelbokhyllan är en hjälp när eleverna ska slå upp i Bibeln. Öva dig att hitta i Bibeln (arbetsblad s. 11) Uppgift 1: Eleverna arbetar individuellt eller i par. De söker upp givna bibelställen och skriver versens första bokstav på raden. Då bildas två lösenord. Uppgift 2: Eleverna slår upp bibelställen och kombinerar med rätt ord. Arameiska ord i svenska biblar Också i våra svenska bibelöversättningar har en del arameiska ord och uttryck bevarats. Slå upp och läs sammanhangen till dessa ord i Markus evangelium: Mark 5:41 (Talita koum), Mark 7:34 (Effata), Mark 14:36 (Abba), Mark 15:34 (Eloi, Eloi, lema sabachtani) Tilläggsmaterial För allt arbete med Bibeln, dess böcker och innehåll finns det en mängd tilläggsmaterial. Här följer tips om två andra materialbanker med en mängd kopieringsunderlag för arbetsblad åt eleverna. Sök och finn i Bibelns värld Sök och finn i Bibelns värld innehåller nästan 100 sidor arbetsblad som fritt får kopieras för undervisningen. Materialet kan användas i huvudsak från åk 3 och är uppbyggt så att eleverna enskilt eller i par eller grupp löser uppgifterna och söker svar i Bibeln. Arbetsbladen utgår från teman som: personer i Bibeln, Jesu liv, bönen, de tio buden, kyrkoårets högtider samt djur och natur, helg och vardag, yrken och siffror i Bibeln m.fl. Materialet (ISBN ) har i huvudsak gjorts av Gun Ahlberg-Backheden och har getts ut av SLEF-Media ( Barnens egen arbetsbibel (BEAB) Barnens egen arbetsbibel består av en bok med tillhörande CD-ROM- och Audio CD-skivor. Här finns färdigt för utskrift lektionsplaner, arbetsuppgifter, arbetsblad, sånger m.m. för totalt 55 lektioner utgående från Bibelns böcker. Dessutom finns över 50 inspelade sånger som hänför sig till lektionernas teman. Materialet (ISBN ) har utarbetats av Ruth Bertlin. Materialet är slutsålt, men det har distribuerats gratis till alla lågstadieskolor i Svenskfinland (år 2003). Apostlarna berättar, Bibelkuppen

11 BIBELBOKHYLLAN: GAMLA TESTAMENTET 1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna: HISTORISKA BÖCKER POETISKA BÖCKER OCH VISHETSLITTERATUR PROFETISKA BÖCKER 2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln. Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under. Esra Pred 2 Mos Dom 3 Mos 5 Mos Am 1 Krön Jos Rut 1 Sam Mal 2 Sam Ob 2 Kung 2 Krön Mik Neh 1 Mos Est Nah Job Klag Ords Sef Jes Jer Ps 1 Kung Hes 4 Mos Hos Joel Jona Dan Hab Hagg Sak Höga V Kopieringsunderlag 9 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

12 BIBELBOKHYLLAN: NYA TESTAMENTET 1. Fyll i böckernas kategorier på etiketterna på hyllorna: HISTORISKA BÖCKER PAULUS BREV ÖVRIGA BREV PROFETISK OCH APOKALYPTISK LITTERATUR 2. Skriv in böckernas namn på ryggarna. Kolla vid behov i innehållsförteckningen i Bibeln. Om namnet är mycket långt kan du använda förkortningen. Se i listan här under. Matt 2 Kor Fil 1 Tim 2 Joh Filem Tit Mark Apg 2 Thess 1 Kor Jak 1 Thess Jud Luk Gal Heb 2 Pet 1 Pet 1 Joh Upp Kol Joh Rom Ef 2 Tim 3 Joh Apostlarna berättar, Bibelkuppen Kopieringsunderlag

13 Arbetsblad Öva dig att hitta i Bibeln Arbeta individuellt eller i par. Uppgift 1 Sök upp den angivna versen i Bibeln och skriv den första bokstaven på raden ovanför. Då bildas två ord. - Luk 9:10 Joh 20:19 Matt 28:20 Matt 3:13 1 Kor 12:12 R Mark 8:14 2 Kor 9:4 1 Kor 13:11 Gal 4:31 R Ä T R Rom 1:6 Apg 1:15 1 Kor 13:9 Ef 1:22 Om du blir snabbt färdig: Konstruera på motsvarande sätt en ordgåta åt någon annan att lösa. Uppgift 2 I början av Apostlagärningarna står det om hur den heliga Anden kom till lärjungarna. Bibeln nämner många saker som beskriver Anden och hans uppgifter. Slå upp bibelställena och dra streck från bibelstället till det som talas om Anden i den versen. Luk 12:12 Joh 14:16 Apg 1:8 Apg 2:18 Apg 4:31 Apg 6:3 Apg 6:5 Apg 9:31 2 Kor 3:6 frimodighet veta vad ni ska säga hjälpare vishet profetera tro liv tröst kraft 11 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

14 Arbetsblad: Bibelkuppen 2009 Idéer för integrering med andra ämnen Musik Grekisk musik Paulus rörde sig en del i den grekiska världen och mötte grekiskt tankesätt och grekisk kultur. Smakprov på den grekiska kulturen får man t.ex. genom deras musik. Grekisk musik presenteras bl.a. i följande musikböcker: Da Capo för åk 5 (Lindholm-Sundqvist, Schildts) I elevboken på s. 134 berättas det kort om grekisk musik. På s. 154 finns sången Syrtaki, som är en gammal grekisk folkdansmelodi. I lärarhandledningen på s berättas kort om bouzouki (långhalsad luta), grekiska danser och Mikis Theodorakis. Dessutom finns arbetsblad som ansluter sig till texten i elevboken. Vi gör musik 4 6 (Engström-Cederlöf, Musik Fazer) I elevboken på s finns tre grekiska sånger, allmän info om grekisk musik och dansbeskrivning till sångdansen Tsakonikos. I handledning med pianoackompanjemang s finns sångerna samt idéer för instrumentspel och rytmer. (Sångerna finns inspelade på kassettband 4, som hör till Vi gör musik-serien). Mikis Theodorakis: Zorbas dans (finns på lyssnarkassett 7A till Vi gör musik-serien). Om man googlar på sångernas namn (Tsakonikos eller Zorbas dans) och video, får man både höra och se hur man dansar. Psalmer Apostlagärningarna handlar mycket om kyrkan och det kristna livet. Psalmer kan användas som uttryck för och beskrivning av den kristna tron. Också i vårt finländska kulturarv har psalmer en stor plats. PsalMedaljeSkoj Projektet introducerades år 2003, men det är fortlöpande och alla intresserade klasser kan komma med när som helst. PsalMedaljeSkoj går ut på att skolelever lär sig sjunga psalmer för att få pins av olika valörer. I pinsjakten ingår ett urval på 55 psalmer fördelade på tre nivåer: brons, silver och guld. PsalMedaljeSkoj är ett redskap för lärare att Apostlarna berättar, Bibelkuppen göra psalminlärning lätt och rolig. Mer information om projektet finns på webbsidan > PsalMedaljeSkoj. Leve Psalmen! På psalm-cd:n: Leve Psalmen! finns 58 psalmer inspelade till hjälp när man lär sig psalmer i skolan. Psalm-cd:n kan köpas på Fontana Media eller Vegashopen. På webbadressen psalmer finns det ett omfattande webbmaterial till varje psalm om författare, kompositörer och innehåll. Webbpsalmboken Psalmboken på webben finns på adressen evl.fi/psalmboken. Måne och sol Morgonsamlingsboken Måne och sol tankar kring psalmer kan också vara till hjälp. Den finns i webbversion på adressen > Material. Nedan finns några förslag på psalmer. Om psalmerna finns på cd:n är de utmärkta med cd, om de finns i PsalMedaljeSkoj är de utmärkta med Pskoj och finns de i morgonsamlingsboken Måne och sol är de utmärkta med bok. Pingst Psb 118 Grip du mig helige Ande (cd, bok) Dop Psb 214 Med vår glädje över livets under (cd) Psb 188 Det finns en plats (cd, bok, Pskoj) Bön Psb 333 Lär mig att bedja av hjärtat (bok, Pskoj) Psb 322 Sanningens Ande (cd, bok, Pskoj) Mission Psb 437 Du för vars allmaktsord (svår text, börja gärna med någon av de andra) Psb 444 Ett Kristusbrev till världen Psb 446 Guds familj är världens största Kärlek och gemenskap Psb 459 I Kristus är ej öst och väst Psb 553 Guds kärlek (cd, bok) Psb 461 Som människor möts vi på vägen (bok) Psb 87 För att du inte tog det gudomliga

15 Geografi och historia Kartor, länder och flaggor Använd kartorna på s till att ta fram platser och orter som var viktiga på den tiden sett ur ett historiskt och bibliskt perspektiv. Gå igenom flaggorna i länderna i dagens Europa och i andra länder som syns på kartan. En tidslinje på väggen i klassen åskådliggör historiens förlopp. Någon i klassen har kanske besökt en semesterort vid Medelhavet. Ta vara på den kunskapen och erfarenheten och be eleverna beskriva den miljö och kultur de upplevt där. Fotografier gör platserna verkliga så att eleverna uppfattar dem som orter med verkligt liv och rörelse även idag. Kartan i A4-storlek finns på sidan 17. Historia på dagens turistorter Vissa av de orter som nämns nedan besökte Paulus under sina missionsresor. Alla orter som nämns är inte med i tävlingen. På sin första resa besökte Paulus Cypern. I staden Pafos kom den romerska ståthållaren Sergius Paulus att tro på det Paulus predikade om och därmed blev Cypern det första landet med en kristen regent. I staden Pafos finns fortfarande en pelare som bär aposteln Paulus namn. Enligt legenden i trakten bands Paulus här och fick motta 39 piskrapp för att han predikat evangeliet. Pryglingen måste ha skett innan Sergius Paulus konverterade till kristendomen. Under sin andra missionsresa återvände Paulus till många av de platser han tidigare besökt. Han reste då tusentals kilometer över de berg som idag utgör centrala Turkiet. En stad i Turkiet som också idag förknippas med Paulus är staden Efesos. Det gamla Efesos var en imponerande stad med bad, bibliotek, teater och marknadsplats. Gatorna var belagda med marmor. I dag görs utfärder från bl.a. turistorterna Marmaris och Icmeler till Efesos. Efesos är ett av Turkiets viktigaste och mest fascinerande ställen för arkeologiska utgrävningar. Huvudstaden i Grekland, Aten, är fortfarande en intressant stad. I Aten gick Paulus omkring och inför Areopagen höll han sitt tal. Sök mera information om staden och forska i Atens historia. Ta fram Akropolis, Areopagen, Parthenon-templet, Erechthion-templet, Agoran m.m. En annan stad med lång historia är Korinth, som ligger c. 80 km väster om Aten, på halvön Peloponnesos. Nordväst om Aten, på det grekiska fastlandet ligger staden Delfi. Under antiken fanns det i stadens Apollontempel ett berömt orakel. Det arkeologiska området i Delfi blev år 1987 uppsatt på Unescos världsarvslista. På resan till Rom led Paulus skeppsbrott och man strandade på ön Malta (Melite). I staden Rabat finns St. Paul s Church, en kyrka från 1500-talet. Invid den finns St. Paul s Grotto. Det sägs att Paulus skulle ha vistats i den grottan när han var på Malta. (Det finns en annan ö, strax utanför Greklands västkust, som också kallades Melite, och utgående från beskrivningen i Apostlagärningarna är det mer troligt att det är denna ö som Paulus flöt i land på.) De tidigast dokumenterade olympiska spelen genomfördes år 776 f.kr. i Olympia, vid berget Olympos. Det finns flera berg som heter så, men det som gäller är det berg som ligger på västra Peloponnesos. Olymposberget var de högsta gudarnas boning och Olympia var alla grekers gemensamma helgedom och festplats. År 1988 blev Olympia uppsatt på Unescos världsarvslista. 13 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

16 Idéer för integrering med andra ämnen forts. Medelhavets matkultur Ta upp olika matkulturer i klassen, t.ex. genom att elever som kommer därifrån eller har turistat eller bott där berättar. Be eleverna beskriva olika maträtter de upplevt. Be dem beskriva hur det smakade och vilka ingredienser där fanns. Samtala om hur olika matkulturer spridit sig också till Finland: grekisk mat, libanesisk, turkisk (kebab), italiensk (pizza och pasta) etc. Exempel: Grekland I Grekland är maten annorlunda än i det övriga Europa. Maten och matvanorna är mycket Medelhavsinspirerade. Den typiska restaurangen är tavernan. Där kan man beställa moussaka eller dolmades. Man äter gärna färsk fisk t.ex. bläckfisk, skaldjur och hummer. Lammkött är också vanligt. Oliver och olivolja hör till matlagningen. För grekerna är måltiderna viktiga för det är då man umgås med varandra. Grekisk sallad 1 huvud isbergssallad 4 tomater 2 gröna paprikor 2 gula lökar oliver 200 g fetaost i tärningar 3 msk olivolja 2 msk vinäger svartpeppar salt Skölj salladsbladen, paprikan och tomaterna. Skär dem i bitar. Löken skalas och skärs i ringar. Allt blandas i en skål. Blanda vinäger, peppar och salt, tillsätt oljan. Häll såsen över salladen och blanda om. Fetaosten och oliverna läggs överst i salladen. Tzatziki 3 dl turkisk eller grekisk yoghurt (eller naturell yoghurt) 1 gurka 2 3 vitlöksklyftor finhackas 1 msk olivolja 1 msk vinäger ½ dl finklippt dill (efter tycke och smak) lite salt (kan lämnas bort) Om du använder naturell yoghurt bör den rinna av i t.ex. ett kaffefilter någon timme på förhand för att den ska bli tjock. Riv gurkan fint och låt rinna av någon timme på förhand så att den inte blir så vattnig. Rör ihop allt och servera som ett tillägg till maten, som dippsås till små saltgurkor eller pålägg på bröd. Konsthistoria och arkitektur Ta reda på mer och arbeta kring grekiska tempel och olika slag av arkitektur, t.ex. olika pelare (korintiska, joniska, doriska etc.) Tidslinjer På nästa sida finns tre tidslinjer. Den nedersta visar åren 2000 f. Kr. till 2000 e. Kr. Den mittersta linjen förstorar upp de första 100 åren efter Jesu födelse. Den översta linjen visar dagarna mellan Palmsöndagen och Pingst c. år 33 e. Kr. Kristi himmelsfärdsdag Pingstdagen Påskdagen (torsdag) (söndag) Jesus visade sig i olika sammanhang för olika personer under 40 dagar Palmsöndagen (söndag) Jesus for till himlen Den heliga Anden kom Stilla veckan Jesus uppstod c. år Paulus andra c. år 5 c. år 33 missionsresa Paulus födelse Jesus dog, c. år uppstod, Paulus första c. år c. år 59 for till himlen missionsresa Paulus tredje Paulus resa Jesu födelse missionsresa till Rom c. år 35 c. år 49/50 c. år 67/68 Stefanos stenades Apostlamötet c. år 57 Paulus i Jerusalem Paulus arresterades avrättades c. år 35 i Jerusalem Paulus omvändelse Kristendomen Patriarkerna Kungarna till Finland Abraham Saul Isak David Den kristna Salomo Jakob Mose Jesu födelse kyrkan delades Martin Luther Vi idag Apostlarna berättar, Bibelkuppen

17 Pingstdagen (söndag) Den heliga Anden kom Kristi himmelsfärdsdag (torsdag) Jesus for till himlen Jesus visade sig i olika sammanhang för olika personer under 40 dagar Påskdagen (söndag) Jesus uppstod Palmsöndagen Stilla veckan c. år Paulus andra missionsresa c. år 5 Paulus födelse c. år 59 Paulus resa till Rom c. år Paulus tredje missionsresa c. år Paulus första missionsresa c. år 33 Jesus dog, uppstod, for till himlen Jesu födelse c. år 67/68 Paulus avrättades c. år 49/50 Apostlamötet i Jerusalem c. år 35 Stefanos stenades c. år 57 Paulus arresterades i Jerusalem c. år 35 Paulus omvändelse Kristendomen till Finland Den kristna kyrkan delades Martin Luther Vi idag Patriarkerna Abraham Isak Jakob Mose Jesu födelse Kungarna Saul David Salomo 15 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

18 Apostlarna berättar, Bibelkuppen

19 17 Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011

20 Kyrkan blir till Lukas och Apostlagärningarna Apostlagärningarna skrevs av samma person som skrev Lukas evangelium. Han var läkare. Också mottagaren är den samma: Theofilos. Han är annars okänd, men av tilltalet att döma verkar han ha varit en förnäm person. Apostlagärningarna förkortas Apg. De tolv lärjungarna/ apostlarna Efter att Judas Iskariot hade förrått Jesus och sedan tagit sitt eget liv var det bara elva lärjungar kvar (Matt 28:16), förutom alla andra efterföljare till Jesus förstås. Tolv är ett symboliskt, men också ett heligt, tal (t.ex. Israels tolv stammar) och därför valde man en efterträdare till Judas. Det blev Mattias. Det kan man läsa om i Apg 1:15 26 (ingår inte i tävlingen). Jesu dop- och missionsbefallning, Jesu himmelsfärd I Matt 28:18 20 finns orden som allmänt kallas Jesu dop- och missionsbefallning. Bland annat det här bibelstället ligger till grund för all missionsverksamhet. Jesus framhåller att han inte ska lämna de utsända ensamma i uppdraget. Han säger: Jag är med er alla dagar till tidens slut. Han lovar också att sända en hjälpare som ska ge dem kraft: den heliga Anden. Under 40 dagar efter sin uppståndelse visade sig Jesus för sina lärjungar både i Galileen och i Judeen. Till himlen for han från Olivgårdsberget/Oljeberget utanför Jerusalem. Efter detta gick lärjungarna tillbaka in i staden och väntade på den hjälpare som Jesus hade lovat sända. Och det hände på pingsten, tio dagar senare, d.v.s. 50 dagar efter påsk. Treenigheten: Fadern, Sonen, den heliga Anden Ett av de intellektuellt svåraste begreppen inom kristendomen är treenigheten. Gud består av Fadern (Skaparen), Sonen (Jesus, Frälsaren), och den heliga Anden (Hjälparen). De är skilda personer men samtidigt bara en. I den kristna matematiken gäller att = 1. Treenigheten brukar ofta symboliseras av en triangel. Den har tre sidor men är samtidigt bara en triangel. Apostlarna berättar, Bibelkuppen 2011 Pingst Judarna firade pingsten som en skördehögtid som firades i början av veteskörden. Det var en fest när man tackade Gud för skörden. Festen inföll 50 dagar efter påsk. Namnet pingst kommer från det grekiska ordet för femtio. Judarna förknippar också festen med händelsen på Sinai berg, när Mose fick ta emot de tio buden av Gud. Pingsten var en av vallfärdshögtiderna och folk från hela den judiska världen brukade bege sig till Jerusalem för att få vara med om festligheterna vid templet. De kristna firar högtiden för att den heliga Anden kom över lärjungarna som frimodigt började berätta om sin tro. Genast efter det bildades den första kristna församlingen i Jerusalem, som det står om i Apg 2. Pingst kallas kyrkans födelsedag. 18 Matt 28:16 20 Jesus sänder ut sina lärjungar, dopoch missionsbefallningen Apg 1:1 14 Löftet om och väntan på den heliga Anden, Jesu himmelsfärd Apg 2:1 14 Pingsten, den heliga Anden utgjuts, Petrus predikan Apg 2:36 47 Omvändelse och dop, 3000 nya lärjungar, de troendes gemenskap