Rödeby Hembygdsförening. Jubileumsskrift år

Transkript

1 Rödeby Hembygdsförening Jubileumsskrift år Medlemsblad hösten 2011

2 Ordföranden har ordet Rödeby Hembygdsförening firar 20-årsjubileum i år. Arbetet med att anlägga en promenadstig mellan Stationsvägen och Kassabron har påbörjats men kommer att ta ganska lång tid. Restaureringen av Anna-Lisatorpet är ett annat projekt som kräver frivilligt arbete. Alla ni som kan tänka er att hjälpa Hembygdsföreningen med olika projektarbeten eller sponsra sådana, hör av er till oss! Vi är tacksamma för all hjälp. Kjell Rödeby Hembygdsförenings styrelse Kjell Lindqvist, ordförande, tfn Anita Kaijser, v ordförande Margaretha Johansson, sekreterare Bengt Olson, kassör Lohla Odermalm-Håkanson, suppleant och v sekreterare Inga Bergström, ledamot Jan Hammar, ledamot Lorentz Kaijser, ledamot Benny Persson, suppleant Styrelsen är tacksam för tips och idéer från medlemmarna. Vi efterlyser också gamla fotografier som har anknytning till Rödeby, som vi vill låna för oförstörande kopiering. Tillsammans kan vi få en verksamhet som tar tillvara och utvecklar byns möjligheter. Titta gärna in på vår hemsida Vårt plusgirokonto är

3 PROGRAM Sö Må Må Kulturarvsdagen vid Anna-Lisatorpet. Samåkning från Centrumhuset (f d Kommunalhuset) kl Demonstration av gamla bruksföremål. Föreningen bjuder på korv med bröd och dricka. Visning av den gamla rödebyfilmen del 3 samt bildspel om de gamla industrier som funnits i Rödeby. Kl 19 i Centrumhuset. I advent. Hembygdsföreningens traditionella vinterarrangemang, SPF-kören medverkar. Ingrid Andersson och Kurt Trulsson berättar om gamla julseder och visar föremål i anslutning till detta. Till programmen i kommunalhuset är det fritt inträde. Kaffe med dopp till självkostnadspris. Lotteri. Alla hälsas välkomna! 3

4 Kulturarvsdagen 2011 äger rum söndagen den 11 september i hela Sverige. Temat i år är Gröna platser. Kulturlandskapet bär spår av människans påverkan sedan årtusenden tillbaka. Kulturarvsdagen vill i år lyfta på förlåten till de gröna platserna i staden och på landsbygden. Varje odling, betesplats, hage, äng, åkerteg, skogsglänta, park eller trädgård har en historia och den 11 september är det dags att berätta den. Kulturarvsdagen firas i hela Europa. Kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader visas upp. Människan har i alla tider brukat och påverkat landskapet, för att producera livsmedel och ta ut råvaror för olika ändamål. Olika tiders brukningsmetoder, växtval och behov av naturresurser har satt sina spår i landskapet - i skogar, ängs- och betesmarker. Temat Gröna platser har en mängd uppslag: En örtagård, en lövtäkt och ett prästgårdsänge kan berätta många historier om människorna som brukade marken och landskapet. Det finns även spännande berättelser om de byggnader och redskap som är kopplade till det odlade kulturarvet: logar, potatiskällare, ängslador, härbren, kvarnar med mera. Riksantikvarieämbetet genomför Kulturarvsdagen i nära samverkan med Sveriges Hembygdsförbund. Vi i Rödeby hembygdsförening vill därför visa upp och berätta om Anna-Lisatorpet. Se vidare i programmet. 4

5 Rödebys "pantertanter" Det är nyttigt att röra på sig, men vissa rör sig onekligen mer än andra. Här kommer några (kvinnliga) exempel: Lilian Åkerström och Siv Hansson har hängivet ägnat sig åt cykling. De började lite blygsamt för ca 25 år sedan med kortare rundor "hemikring", som Sydosttrampen, Ringsjön runt med flera, alla på ca 9-10 mil övertalades de att delta i 30-milaloppet Vättern runt. En manlig cykelentusiast fyllde en hel buss från Rödeby med likasinnade, bland dem Lilian och Siv. Siv: Jag kände mig nog rätt nervös. Vi hade visserligen tränat mycket men vi hade aldrig cyklat så här långt i ett sträck. Lilian: Jag kände mig rätt lugn. Vi hade träningskört 92 mil under våren. Lilian och Siv: Start och mål var i Motala. Vi startade vid niotiden på kvällen. Vid var tredje mil fanns en depå med mat (ofta pasta), dryck, bananer och saltgurka. Om man fick punktering eller annat fel på cykeln fick man åka med följebilen till närmaste depå, där felet åtgärdades. Längs vägen satt folk och hejade. Det var en riktig folkfest. Lilian: Vädret var för det mesta bra, men vid ett tillfälle var det förskräckligt: nollgradigt och omväxlande regn och hagel. Många valde att bryta loppet och de plockades upp i dubbeldäckare. Jag lyckades dock kämpa mig i mål. Siv: Jag var inte med då. Efter sju-åtta lopp kände jag mig "mätt". Det hade varit jätteroligt men träningen tog för mycken tid. Ändå var träningsrundorna under våren underbara när träden började grönska och tussilagon blommade vid vägkanterna. Man har så många minnen från den här tiden. Midnattsolstrampen, 15 mil i Kalixtrakten, dominerades t ex av knotten. Jag klarade mig runt tack vare att jag fick låna ett par solglasögon som skydd för deras anfall mot ögonen! Vi startade klockan elva på kvällen. Det var en fantastisk upplevelse. Solen gick ju aldrig ner! En gång när vi körde runt Helgasjön fanns inga matdepåer så vi tiggde oss till ett par smörgåsar av några som satt vid vägkanten och fikade. Under ett lopp här hemma råkade vi köra om en manlig deltagare, som tyckte det gick hans ära för när att bli varvad av ett par "fruntimmer". Han hötte åt oss och skrek: - Vänta bara, era dj..r, bara jag fått upp farten 5

6 ska jag nog köra om er! Han kom aldrig i mål, då han i stället ägnat sig åt att plocka tomburkar längs vägen. Lilian saknar ibland den intensiva cyklingstiden och när hon ser dagens tävlingscyklister passera på vägen tänker hon: - Vad lyckliga ni är! Lilian: Äntligen i mål! Siv: Det här var kämpigt! Det finns fler "pantertanter" i Rödeby. De har utökat cyklingen med andra motionsgrenar. Ann-Charlotte Pettersson, hennes syster Birgitta Karlsson, Birgittas dotter Jeanette och Jeanettes svärmor Kristina Persson är en flitig släktgrupp som ofta återses i olika tävlingssammanhang. Tjejmilen i Stockholm är ett traditionellt inslag. För Ann-Charlotte och Birgitta blir det i år deras tjugoförsta lopp! De hade tänkt sluta efter tjugo, men så vann de startavgiften till det följande och nu siktar de i stället på sitt tjugofemte! Loppet tar lite drygt en timme. Deltagarnas ålder är varierande. Förra året var en "tjej" hela 80 år gammal! Plötsligt fick de lust att vidga vyerna. Även New York har en tjejmil och 1995 reste gruppen, utökad med ytterligare en släkting, till storstadsloppet i Central Park. Det blev en oförglömlig upplevelse. Förutom själva 6

7 loppet och träning inför det hann de under sina tio dagar se det mesta av staden. Karlskronaklassikern är också populär. Den består av fyra grenar: skidåkning, cykling, simning och löpning. Sträckorna bestämmer man själv och tidtagning förekommer inte, så den här tävlingsformen bör passa de flesta. Skidåkningen kan t ex varieras mellan fem kilometer och en mil och cyklingen mellan arton kilometer, fyra mil och tio mil. Då och då klämmer "tanterna" in något uddalopp, som loppet över Öresundsbron eller Göteborgsvarvet. Regelbunden träning är viktig och den sköter var och en mycket noga även om den inte alltid kan ske samtidigt. "Och roligt har vi alltid!" säger de spänstiga släktingarna. Ann-Charlotte och Birgitta USA-gänget med Manhattans skyskrapor i bakgrunden 7

8 Så försvann även banken från Rödeby! Den 12 september 1865 samlades 45 personer för att välja en styrelse för en bank, som skulle vara gemensam för Rödeby, Fridlevstad och Sillhövda. Samtliga hade satsat minst 10 riksdaler i en grundfond och räknades därmed som huvudmän. En enda kvinna fanns med, Johanna Apelqvist. Hon var hustru till Olof Apelqvist och de arrenderade Annelund av Mogården. Johanna var tydligen en driftig kvinna för i mitten av 1860-talet hade hon öppnat en affär på Annelund. Bankens grundfond uppgick till 710 riksdaler. Pengarna överlämnades till Carl August Lagergren på Johannesbergs gård, som av Hushållningssällskapet utsetts som dess representant i bankstyrelsen. Hushållningssällskapet bidrog med 200 riksdaler till fonden. Styrelseledamöterna utsågs från de tre socknarna enligt följande: "Sillhöfda: Olaus Pettersson i Holmsjö Fridlefstad: Anders Isacsson i Emmeryd, kantor Weinhart, Carl Pålsson i Larum och P Aulin i Emmeryd Rödeby: Håkan Pettersson i Västra Rödeby Sven Johnsson i Östra Rödeby Anders Nilsson i Tibbamåla Johannes Svensson i Göksjöholm. Till suppleanter valdes Sven Nilsson i Mummelycke, Augustin Svensson i Emmeryd och Johan Hindriksson i Ekegården." Lagergren fick förtroendet att sammankalla styrelsen till dess första möte. Det ägde rum den 2 oktober samma år i Rödeby sockenhus. Då utsågs Anders Isacsson till ordförande, P Aulin till vice ordförande och Håkan Pettersson till bok- och räkenskapsförare. Den 1 november fastställdes som första verksamhetsdag och till dess skulle inhandlas kassakista, räkenskapsböcker och "öfriga nödiga inventarier". De huvudmän, som ännu inte betalat sin insats, hotades med lagsökning efter oktober månads utgång! Bankens bildande kungjordes i socknens kyrkor. Hugade sparare kunde vända sig till de sockenombud, som två gånger i månaden tog mot medel för insättning. Vid styrelsens sammanträde den 1 december bokfördes insättningar från Fridlevstad med 40 riksdaler, Rödeby 21 och Sillhövda fem. Styrelsele- 8

9 damoten Anders Nilsson satte in en riksdaler åt sin son, som därmed fick bankens första motbok. Både grundfonden och sparmedlen lånades ut. Det tillkom styrelsen att "pröfva, godkänna eller förkasta de gjorda låneansökningarna, med åtföljande säkerhet" och räntan, sex procent, drogs av i förskott. Till en början fungerade Rödeby sockenhus som banklokal, men 1867 flyttades kassakistan till Fridlevstad. Tio år senare var den dock tillbaka i Rödeby igen byggdes ett eget bankhus, där rörelsen drevs fram till 1975, då den flyttades till den nyuppförda centrumbebyggelsen. I dag, efter att i nästan 150 år troget ha tjänat de omkringliggande socknarna, ansågs tydligen inte banken längre behövas. Några av dess tjänster utförs nu, liksom den också nedlagda postens, av affärerna i byn. Fungerar det bra? Är vi nöjda? Röda skolan, fd sockenhuset Gamla bankhuset i Rödeby 9

10 10

11 Underverk Man talar ofta om underverk och man hör ibland uttrycket "världens åttonde underverk". I skolan fick man lära sig vilka de sju första var, men det har väl de flesta av oss glömt vid det här laget, så vi ska ta en snabbrepetition: Pyramiderna i Egypten är äldst. De byggdes omkring 2500 år före Kristi födelse och finns fortfarande kvar. Den mest kända är väl Cheopspyramiden. På dess bottenplatta skulle man få plats med nio fotbollsplaner! Semiramis hängande trädgårdar i nuvarande Irak anlades omkring 600 år före Kristi födelse för att glädja drottningen, som kom från det blomstrande Persien (Iran) till detta torra ökenklimat. Trädgårdarna byggdes i terrasser, den högsta 40 meter över marken. Slavar arbetade dygnet runt med att bära vatten upp till den översta terrassen. Därifrån strömmade det sedan ner från terrass till terrass. Mausoleet i Halikarnassos i Turkiet var ett gravmonument över kungen Mausolos och hans gemål. Det byggdes omkring år 350 före Kristi födelse. Byggnaden förstördes vid en jordbävning på 1400-talet. Gravkammaren plundrades men två stora statyer, som man tror föreställer kungen och drottningen, har hittats och finns på British Museum i London. Zeusstatyn i Olympia i Grekland restes till guden Zeus ära år 457 före Kristi födelse. Den var av trä och täckt med elfenben. År 40 efter Kristi födelse flyttades den till Istanbul. År 462 brann den upp. Artemistemplet i Efesos i Turkiet byggdes till mångudinnan Artemis ära omkring 550 år före Kristi födelse. Ett par hundra år senare brann det ner men återuppfördes. År 263 efter Kristi födelse förstördes det under ett krig. Kolossen på Rhodos var en staty av solguden Hermes. Den restes år 304 före Kristi födelse, var 33 meter hög och gjord av brons. 150 år senare föll den samman vid en jordbävning och enligt en spådom skulle den inte få byggas upp igen. På 800-talet smälte man bronset till mynt. Fyrtornet på ön Faros i Egypten byggdes omkring år 270 före Kristi födelse. Från vattnet upp till toppen var det 117 meter. Tornet stod på en bottenplatta av stenblock och bestod av tre delar. I underdelen bodde soldater och arbetare. Från mellersta delen ledde en spiralramp upp till det runda tornet, där en eld ständigt brann. Mycket bränsle gick åt och 11

12 det drogs upp längs rampen av mulor och hästar. Nattetid reflekterades elden i stora bronsplattor och på dagen vägleddes de sjöfarande av rökpelaren. Större delen av tornet förstördes vid en jordbävning på talet och försvann ner i havet. Dessa underverk fanns med i skolundervisningen på 1940-talet. Vilka senare underverk borde dagens elever läsa om? Kanske medlemmarna i vår hembygdsförening har några förslag. Ge oss tips! Vi lovar att presentera dem i nästa medlemsblad. 12

13 Rödeby scoutkår på 1940-talet Hans Wallin berättar ungdomsminnen: Omkring 1940 gick jag med i scoutkåren. Vi hade först en lokal i gamla Mogården, men sedan flyttade vi över till "Fias stuga" som låg bredvid den så kallade Röda skolan. Fia, eller Sofi, som hon egentligen hette, städade där, därav namnet. Kårledare var Gudrun Ahnfeldt och Gunvor Wahlström. Man kunde erövra olika märken, bland annat ett vildmarksmärke. Då fick man ge sig ut i skogen över en helg. Utrustningen bestod av en sovsäck, några metkrokar, en lina, lite mjöl, en vattenflaska och tre! tändstickor. Av mjöl och vatten lagade vi pinnbröd. Vi var två i varje grupp. Bernt Lindros och jag gick tillsammans. Första natten byggde vi en riskoja, men vi frös, så nästa natt låg vi i en gammal lada. Men märket klarade vi. Vi sysslade också med knopslagning och fick lära oss att hantera olika verktyg. Vi var indelade i patruller och en i gruppen utsågs till patrulledare. Under kriget ansvarade kåren för att det var ordentligt mörklagt i byn. Vi gick omkring och kontrollerade, att det inte läckte ut något ljus genom mörkläggningsgardinerna. Om någon slarvat knackade vi på och påpekade det. Ett sorgligt minne var jordfästningen av de barn som omkom när barnhemmet Majblomman brann Vi bildade fanvakt vid kistorna. Ett roligt minne var däremot den första jamboreen efter kriget. Lägret hölls på Gränsö Koktång Grythängare Grythängare 13

14 Från vänster första raden: Ove Jendland, Hans Cederholm,?,?, Bill Rubin,? Andra raden:?,?, Jarl Larsson,?,?,?,?, Hans Wallin Tredje raden: Nils Håkansson,?,?,?,?,? Fjärde raden: Gustav Palmgren, Arne Håkansson, Anders Hansson, Gunnar Friman,?,?, Bengt Friman, Sven-Olof Rylander. Hans Wallins historia Enkel skotstek Dubbel skotstek Råbandsknop Grythängare Pålstek 14

15 BÖCKER UTGIVNA AV RÖDEBY HEMBYGDSFÖRENING Det svunna Rödeby del 1 Det svunna Rödeby del 2 Det svunna Rödeby del 3 Det svunna Rödeby del 4 Det svunna Rödeby del 5 Det svunna Rödeby del 6 Gamla skolminnen Handlar om Mo, skolan och kyrkan Handlar om Rödebyholm, Skärvaboda och Kestorp Handlar om Östra Rödeby Handlar om Västra Rödeby, Ålabäck, Johannesberg och Hejetorp Handlar om Mörtön, Hökamåla och Sofielund Handlar om Bubbetorp, Inglatorp och Sofiedal Handlar om Rödebys skolor från Ledja till Bubbetorp Pris 120 kr/st CD-skiva med Rödeby Kyrkoarkiv, register över födde - vigde-döde samt församlingsbok :- Gränsvandring runt Rödeby socken :- Gångna tiders husmanskost. Receptbok...50:- Några emigrantöden från Rödeby...75:- Från tundra till tätort...50:- Gamla Rödebyord...50:- Rödebybilder :- Rödebybilder :- Rödebybilder :- Rödebybilder :- Rödebybilder :- Rödeby då och nu, en bok med färgbilder...140:- Äldre foton från Rödeby... 5:-/st Böckerna finns att köpa på biblioteket i Rödeby eller via tfn 0455/ eller via mejl: margaretha.j@telia.com Se även vår hemsida 15

16 16