The Creative Class Theory

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The Creative Class Theory"

Transkript

1 The Creative Class Theory Sammanfattning med kommentarer av Professor R Floridas teori om förrändring av villkoren för arbete, fritid, samhälle och vardagsliv i den kreativa ekonomin Koncept v

2 Denna PM är författad inom ramen för Vägverkets och Svenska Kommunförbundets projekt "TRAST", Trafik för en attraktiv stad och utgör delredovisning beträffande teoribildning om städer som tillväxtmotorer. Projektledare har varit Sari Wallberg, Svenska Kommunförbundet. Sammanfattning och kommentarer har skrivits av Björn Fallström, SWECO FFNS Arkitekter i Göteborg. Omslag: Levande staty, Ramblan, Barcelona, november Fotograf: Björn Fallström. Baksida: Handelshögskolans försök med Buzz-marketing på Harry Hjörnes plats, Göteborg, maj Fotograf: Björn Fallström. Övriga foton är royaltyfria från Matton bildbyrå, om inte annat anges. 2

3 Richard Florida - Hirst professor vid George Mason University, Washington, USA. Foto: Bild från Nu gäller det för världens städer att kvalificera sig bland de regioner som kan attrahera de största talangerna och därmed lägga grunden för fortsatta näringslivsetableringar, innovationer och välstånd. De regioner som har det bästa människoklimatet och den mest attraktiva fysiska miljön kommer att bli vinnare, spår professor Florida, USA. Denna PM utgör en sammanfattning och kommentar av The Creative Class Theory så som den beskrivs i den litteratur som utgivits de senaste åren. Underlag utgör också Floridas föreläsningar i ämnet i Köpenhamn september 2003 och i Helsingfors februari Bakgrund Richard Florida är Hirst professor vid School of Public Policy vid George Mason University, Washington, USA och Senior Fellow vid Brookings Institution, Washington, USA. Florida har en stående kolumn i tidskriften Information Week. Tidigare var Florida professor i regionalekonomisk utveckling vid Heinz School of Public Policy and Management vid Carnegie Mellon University, USA och han har även innehaft gästprofessurer vid såväl MIT (Massachusetts Institute of Technology) som vid Harward University s Kennedy School of Government. De senaste åren har Florida rönt en enorm uppmärksamhet i sitt hemland men också i Europa och på andra håll för sin forskning. Den handlar om hur den ständigt pågående 3

4 Roddare från Carnegie Mellon University i Pittsburgh, USA. Foto: från strukturomvandlingen förvandlar förutsättningarna för näringsliv, dagligt liv och fritid för dagens och framtidens samhällsmedborgare. Städer runt om i USA och Kanada men nu också i Europa och i vår närhet senast Köpenhamn och Helsingfors gör vad de kan för att tillämpa Floridas slutsatser i egna framgångsstrategier. Tillkomsten av The Creative Class Theory beskrivs av Florida med utgångspunkt i staden Pittsburghs moderna historia. Pittsburgh utvecklades under 1900-talet som en av de viktigaste fästena för USAs tyngre industri inom stål, kemi, elektronik. Stålkrisen i början på 80-talet skördade industrijobb i Pittsburgh. Stadens invånarantal sjönk från invånare till mindre än hälften! Viljan att etablera strategier som motverkade recessionen var stor och federala medel investerades på nationalekonomernas inrådan. Receptet vid den tidpunkten var strategier för en kraftfull etablering av högteknologisk industri. Stor koncentration ansågs skapa förutsättningar för säkra arbetstillfällen och därmed för välfärden. Carnegie Mellon University i Pittsburgh etablerade sig som ett av världens främsta universitet inom högteknologi med specialisering inom bl a mjukvara. Såväl Bill Gates som Steve Jobs har varit verksamma där. Pittsburgh fick också ett viktigare medicinskt center. Tillsammans med industrins egna forsknings- och utvecklingsavdelningar etablerades ett kraftfullt innovationskluster där synergier mellan universitet och näringsliv gynnades. Florida fick efter ett antal år som professor i Pittsburgh ett förordnande som gästprofessor vid Harvard. Hans uppdrag blev att studera mekanismerna i innovationskluster och staden Pittsburgh användes som en fallstudie. Vid den här tiden hade ett groddföretag vid Carnegie Mellon University - Lycos - utmärkt sig och vuxit till ett nav för innovation. Stora förväntningar knöts till det industriella kluster som börjat växa upp runt omkring Lycos i Pittsburgh en lysande stjärna som framhävdes som exempel på en lyckosam strukturomvandling. Samma dag som Florida installerades vid Harward var tidningarnas huvudnyhet Lycos to move to Boston. Pittsburgh s stolthet valde frivilligt att avstå från den närhet till Carnegie Mellon University med dess forskningsresurser och de synergier dessa 4

5 erbjudit och som också skapat företagets framgångar. Det var helt enkelt för kostsamt för Lycos att rekrytera talanger till Pittsburgh när de redan fanns på plats i Boston. Nationalekonomerna begrep hur faktorer som tillgång till kompetens och högteknologisk koncentration verkade men uppenbarligen var någon ytterligare viktig faktor verksam här. Det blev Floridas forskningsgrupps uppgift att ta reda på vad. Forskningen pågick i fem år och ledde fram till The Creative Class Theory. Attityder och preferenser karterades systematiskt hos de talanger som Lycos och andra spetsteknologiföretag inom näringslivet är beroende av för sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. I omfattande intervjuundersökningar utforskades olika preferenser för val av livsstil och bostadsort. Svaren lät inte vänta på sig: de intervjuade berättade att de i första hand valde bostadsort utifrån vilken livsstil de önskade sig. De livsstilar som var vanligast bland de tillfrågade gjorde enligt Florida städer med ett välutvecklat kulturliv på gatunivå och en god tillgång till naturmiljöer för rekreation till förstahandsval. Intervjupersonerna uppgav också att de heller inte flyttade till en stad för ett arbete utan att det krävdes ett stort urval Platser måste erbjuda en thick labor market 1. Så småningom avgränsade forskningsprojektet s k Kreativa center bland USAs storstadsregioner, där fler livnär sig inom anställningar där kreativitet genererar det ekonomiska mervärdet, än på andra platser. Dessa centra beskrivs av Florida som vår tidsålders ekonomiska vinnare då de samtidigt uppvisar hög innovationstakt och hög tillväxttakt inom högteknologibranscher 2 parat med en regional vitalitet i fråga om ökande sysselsättningsgrad och befolkningsökning 3. Den kompletta temperaturmätaren levereras i det s k kreativitetsindex som rangordnar USAs regioncentra i olika storleksordningar och som snabbt vunnit erkännande som nyckelindikator för tillståndsbeskrivning. Tillväxtstrategier har runt om i USA börjat antas för att förmå den egna regionen att vinna positioner något som dessutom blivit en mycket god PR-strategi i konkurrensen om de mest eftertraktade hjärnorna. The Creative Class Theory beskrivs i boken The Rise of the Creative Class som kom för snart tre år sedan. I boken förklarar Florida ingående de trender som hans forskarteam hittat i attityder och beteenden inom den kreativa klassen. Växande företag måste försöka rekrytera, tillfredsställa och behålla dessa för att klara den hårdnande internationella konkurrensen. Vad som också beskrivs är hur fokus nu flyttas från vad företagen erbjuder till vad städerna kan erbjuda kunskapseliten. I fokus hamnar stadsmiljöerna. Betydelsen av att dessa fungerar som arenor och katalysatorer för att gynna klimatet människor emellan är det budskap som hamras in. Förra året publicerade Florida en försmak på slutsatser från den forskning om kreativitet i Europa som utgör den naturliga fortsättningen på den ursprungliga forskningen baserad på data om Amerikanska storstadsregioner. Florida målar upp en mycket smickrande bild av situationen i bl a Skandinavien. Det särskilt toleranta samhällsklimat man finner här sägs vara vår främsta konkurrensfördel. Frågan är om vi känner igen oss och om vi kan göra bruk av de kulturellt betingade försprång Florida tillskriver oss. I den kreativa ekonomin är ingenting statiskt. 1. The Rise of the Creative Class, s The Rise of the Creative Class, s The Rise of the Creative Class, s

6 The Rise of the Creative Class Florida beskriver i bokens inledande del hur framväxten av den mänskliga kreativiteten frambringar vår tids paradigmskiften som den avgörande attraktionskraften i ekonomiskt liv. Florida beskriver kreativitetens natur och hur den uppenbarar sig i näringslivet. En viktig slutsats Florida drar är att vi nu är inne i den kreativa ekonomin. Paradigmskiftet har inträffat och som grund för slutsatserna presenteras begreppet den kreativa klassen d v s en definition av en ny samhällssektor den kreativa sektorn med en statistisk indelning av medborgarna efter arbetets art och bedömda kreativa innehåll. Egen källforskning ligger till grund. I del två går Florida in på vad som motiverar och attraherar kreatörer i deras arbetssituationer och anställningsförhållanden. Slutsatserna om vad som driver och lockar individer i 6

7 denna spretiga delmängd av befolkningen bygger på enkäter och djupintervjuer. Tidigare normer, regler och mekanismer sätts allt mer ur spel. Nya förutsättningar gäller för att organisera arbete som kräver ett högt kontinuerligt kreativt uttag från skapare, specialister och dess ledare än vad som gällt under tidigare industriella skeden. I del tre förklaras fritidens betydelse för kreatörernas förmåga att erhålla inspiration och ladda batterierna. Skillnaderna mellan traditionell uppdelning på arbetstid och fritid och den totala integrering av inspiration och experimentering som fordras för kreativa språng beskrivs. Uppgifter hämtas bl a från Floridas enkäter, djupintervjuer och fokusgrupper. I den avslutande delen diskuterar Florida vilka sociala och kulturella strukturer som har bättre förutsättningar att lyckas i den kreativa tidsåldern och vad detta beror på. Betydelsen av stadsmiljöns egenskaper utreds. Tillväxtstrategier baserade på visioner för stadsutveckling illustreras med exempel från såväl USA som Europa. Den kreativa tidsåldern Tidigare slutsatser om tekniska innovationer som främsta drivkraft för ekonomisk utveckling kan inte stå för sig självt, hävdar Florida. För effektiviteten hos varje teknologi krävs en hel uppsättning organisatoriska, sociala och ekonomiska justeringar. "De stora undren i vår tid är inte vad tekniska artefakter i sig kan göra eller hur fort de vunnit terräng, utan den eruption av mänsklig kreativitet som har producerat dessa ting." (s 26) "Framgångsfaktorn för ekonomisk utveckling blir i stället hur man bäst föder och sedan tappar av den kreativa masugn som potentiellt finns inom varje enskild människa." (s 37) Dagens ekonomi är i grunden en kreativ ekonomi. "Kunskap och information är verktyg och råmaterial för kreativiteten." (s 44) Därmed menar Florida att det är lämpligare att tala om det kreativa samhället än kunskaps- eller informationssamhället. De årliga investeringarna i forskning och utveckling har ökat med 800 % de sista 50 åren. Samtidigt har antalet patent per år ökat med 250 %. Antalet forskare och ingenjörer per capita har ökat från 4/1000 till 18/1000 invånare och antalet artister, konstnärer och författare med 375 % under det senaste halvseklet, från 3,5/1000 till 9/1000 invånare. USA har över 40 % av världens avkastning inom den kreativa kärnindustrin, vilket indikerar att strukturomvandlingen hittills hunnit längst The Class där. Structure (percent of Work Force) Percent of Total Workforce Creative Class Super Creative Core Working Class Service Class Agriculture Year 7

8 Den kreativa klassen består av människor som adderar ekonomiskt värde genom kreativitet. Floridas definition av klass betonar hur människor organiserar sig själva i sociala grupperingar primärt baserat på deras ekonomiska funktion. "Sociala och kulturella preferenser, konsumtion och köpvanor liksom sociala identiteter härstammar i allt från denna." (s 68) Den kreativa klassen äger inte produktionsmedlen i fysisk bemärkelse deras egendom finns i deras huvuden. I något avseende fick Marx till slut rätt konstaterar Florida. I den amerikanska arbetsmarknadsstatistik som Floridas forskargrupp använt har följande yrkesgrupper hänförts till delmängden kreativa yrkesutövare: Företagsledningar, affärs- och finansmän, jurister, läkare och friskvårdskonsulenter, tekniker, försäljningsansvariga. Till en super-kreativ kärna räknas datatekniker och matematiker, arkitekter och civilingenjörer, psykologer, sociologer, lärare, bibliotekarier, konstnärer, designers, underhållare, professionella atleter samt anställda inom media. Framväxten av den kreativa ekonomin har skett de senaste två decennierna. Industrisektorn och servicesektorn har i tur och ordning kulminerat som de dominerande. Den kreativa sektorn sysselsatte vid millennieskiftet över 30 % av arbetskraften i landet och dess ekonomiska köpkraft utgjorde en ännu större andel. Med inflytande över sitt arbete och stark köpkraft får den kreativa klassens värderingar stor betydelse i samhället, även om vi talar om en grupp som är långt ifrån homogen, hävdar Florida. Baserat på intervjuer och fokusgrupper har han grupperat vanligt förekommande värderingar längs tre linjer: Stark preferens för individualitet, meritokrati (kunskap skänker erkännande), mångfald och öppenhet i alla dess manifestationer utifrån ett egennyttigt perspektiv. 8

9 Arbete Vi utbildar för många hårfrisörer och kosmetologer och för få skickliga verkstadsarbetare. Vad är det som gått snett? Uttalandet kom från Pennsylvanias näringslivssekreterare. Florida frågade ofta sin publik och sina intervjuoffer: Om du hade två karriärer att välja på, var skulle du arbeta i en verkstad med god lön och livstids anställning, eller i en hårsalong med lägre betalt och osäkra framtidsutsikter? Om och om igen blev svaret i salongen. "En mer stimulerande miljö, flexibilitet, rimliga sanitära förhållanden, arbete med människor, alltid uppdaterad när det gäller trender samt möjlighet till egen påverkan om kreativa beslut. Tydliga resultat kommer av arbetet genast och drömmar om vidare berömmelse och rikedom kan förverkligas senare." (s 86) Lön är nödvändigt men inte tillräckligt i den kreativa ekonomin. Utan inbördes ordning är följande faktorer högt värderade och i olika kombinationer avgörande för kreativa individer: "utmaning och ansvar, flexibilitet, stabil omgivning och säkra jobb, ersättning, professionell utveckling, erkännande bland jämlikar, stimulerande kollegor och ledare, spännande arbetsinnehåll, en uppskattande företagskultur, lokalisering samt samhällsperspektiv." (s 91) En framträdande slutsats från intervjuer och fokusgrupper är att den kreativa klassen anpassat sig till den horisontella arbetsmarknaden. Platta organisationer erbjuder få karriärvägar och i stället blir det viktigt att kunna ställa arbetsgivare mot varandra för att nå villkor som är tillfredsställande. Städer som erbjuder tydliga kluster inom olika branscher har företräde. Myten om den fria agenten avfärdas dessa måste oftast ta oinspirerande och föga lönsamma uppdrag för att klara uppehället förutsättningarna för kreativitet är generellt sett bättre i en anställningssituation. Att vara mänsklig Plug-In förknippas inte med någon automatisk måluppfyllelse. "Bulken av det kreativa humankapitalet arbetar för företag eller vid institutioner". (s 106) En avdelning i The Rise of the Creative Class ägnas åt hur många amerikanska företag i den kreativa ekonomin gjort sig av med formell dress-code när det gäller arbetsklädsel. Själva avsaknaden av formell klädsel upplevs av kreativa människor som tecken på att företagets organisation i sig själv är öppen för mångfald, även när det gäller tankar och preferenser, menar Florida. Sammantaget tas den informella klädseln som intäkt för möj- 9

10 ligheten att arbeta flexibelt samt uttrycka sin identitet. Efterfrågan på informalitet påverkar självfallet även arkitekturen i företagens kontorslokaler. Tillsammans med ökande behov av att frigöra kreativ potential leder detta till layouter som maximerar kontakten mellan värderade medarbetare. Särskild uppmärksamhet ägnas pausytor (där människor kan möta varandra i informella samtal, min kursiv) som placeras centralt. Vad som motiverar kreativa människor och som får jobbet gjort är föremål för Floridas efterforskningar om hur ledarskap utvecklats i de mest framgångsrika företagen i olika kunskapsintensiva branscher. Inre motivation, horisontella strukturer och frivilliga medlemskap har skapat högkvalitativa produkter som t ex Linux operativsystem och Apacheservern som används i många företags nätverk, berättar Florida. I den nya verkligheten ställs lagarna om anställningsvillkor på huvudet. I stället för kollektivavtal söker den kreativa klassen överenskommelser som inkluderar skulpterade arbetsbeskrivningar och individuellt anpassade anställningsvillkor. "Målsättningen är att erbjuda den mix av trygghet, flexibilitet, typ av utmaning och annat som den enskilde söker". (efter Rousseau, s 135) Föregångare när det gäller nytänkande om anställningsförhållanden och arbetsmiljö var General Electrics forskningsavdelning och Bell s laboratorier. Dessa företag brydde sig inte om vad deras nya adepter gjorde om dagarna och resurser ställdes till förfogande så länge patenten som kom fram registrerades i företagets namn. Företagens ledningar behövde helt enkelt erbjuda sådana arbetsplatser för att attrahera toppforskare från deras akademiska miljöer, argumenterar Florida. Enligt data från BLS (Bureau of Labor Statistics) som Florida analyserat, arbetar den kreativa klassen mer än alla andra. Trycket från behovet av ständig förändring och högt tempo är genomgripande. "Allt förändras ständigt allt från hedgefonder till potatischips kommer i en ständigt ökande variation av modeller eftersom den kreativa ekonomin primärt baseras på att sälja nyheter, variationer och modifikationer. Massor av människor behöver därför arbeta länge med all uppgradering och produktdifferentiering". (s 147) Mycket står på spel affärsmässigt och risker behöver fördelas. Kreatörerna får ofta hantera detta för sina arbetsgivare mot bra betalt, säger Florida. Kreativt arbete äter tid. Enligt undersökningar Florida citerar känner sig många i den kreativa ekonomin också stressade när behovet av kvalitet i varje minut ökar, särskilt gäller det fritiden. 10

11 Liv och fritid Redan på 50-talet uppmärksammades sambanden mellan kreativitet och upplevelser. Florida refererar till psykologen Carl Rogers forskning. "Det ökade behovet av upplevelser är en direkt följd av att ekonomins efterfrågan på kreativitet växer." (s 168) Florida har genom sina intervjuer dokumenterat den kreativa klassen som en aktiv grupp människor. "De deltar (...) sällan i tidsödande aktiviteter av något slag, eftersom (...) de inte har någon tid att ödsla med". (s 170) Detta inkluderar t ex att se på när andra idrottar på sin lediga tid. Status bland kreativa kommer av vilka upplevelser de gör. Kvaliteten på upplevelserna avgör. Aktivt uteliv värderas mycket högt som metod att ladda batterierna och särskilt då aktiviteter som kräver såväl mental koncentration som hårt fysiskt arbete. Då finns helt enkelt inte finns utrymme att grubbla på svåra problem i det dagliga arbetet, menar Florida och nämner klättring och motionscykling som exempel. För den dagliga inspirationen vilket kan vara kl 22 efter ett långt andra arbetspass endast avbrutet av ett besök på gymet, behöver de kreativa göra kulturella upplevelser. Deltagarna i Floridas fokusgrupper och intervjuer berättar att de föredrar kultur på gatunivå, "eftersom det ger dem möjlighet att uppleva andra kreatörer tillsammans med deras kreationer. Kulturen är på street-level eftersom de den tenderar att bilda kluster längs särskilda gator." (s 183) Florida räknar som viktiga komponenter i den stadsmiljö som bär kulturen upp caféer, restauranger, barer, varietéer och utställningar särskilt de som kombinerar med mat och dryck, konstgallerier, bokhandlare och andra affärer, små scener, biografer och olika hybrider av platser som t ex kombinerade bokhandlare/thesalonger/ teatrar eller gallerier, om de också har levande musik, gärna belägna i skyltfönster eller byggnader konverterade från annat ändamål. Den kulturella "scenen" får sin förlängning till trottoaren med middagsbord, musiker, försäljare, artister och förstås massor av förbipasserande vid alla dygnets tidpunkter. Alla elementen förstärker upplevelsen av de 11

12 Casting till dokusåpan "Streetsmart" - Experiment om Buzz-marketing, Handelshögskolan i Göteborg, maj Foto Björn Fallström övriga. Gatuscenen gör det möjligt för deltagaren att modulera intensiteten i upplevelsen från aktivt deltagande som nightclubbing till lugna platser att höra jazz medan man smuttar på en cognac eller bara hittar en spännande bok i ett antikvariat, säger Florida. Florida diskuterar i ett kapitel utifrån Graña och Brooks forskning, den kreativa klassens inträde som den slutgiltiga upplösningen och sammansmältningen av å ena sidan bourgeoisien och å andra sidan bohemia. Arbete mot livet i stort, eller ekonomi och kultur som separata sfärer med distinkta värden, system som kan tillåtas interagera endast på särskilda sätt, blandas helt och hållet i den kreativa tidsåldern. Positioner flyttas förbi en regelrätt kombination av tidigare etiska förhållningssätt. Sammansmältningen har blivit så djup att de ursprungliga komponenterna inte längre är synliga, menar Florida. Individerna i den kreativa klassen "ser sig själva som först och främst kreativa människor med kreativa värderingar som arbetar på allt mer kreativa arbetsplatser och som har en särskilt kreativ livsstil. I denna mening representerar de en ny mittfåra som sätter normer och takten för samhället som helhet." (s 211) Samhället Med Internet och andra it-innovationer liksom förbättringar av transportinfrastrukturen har många debattörer ifrågasatt platsens roll i ekonomin och samhället. Tänkandet som Florida refererar till argumenterar att det inte längre är nödvändigt för människor som arbetar tillsammans att också vara tillsammans, så det kommer de inte heller att vara. Tvärtemot Kelly och andra förespåkare för synsättet att space ersätter place i den nya ekonomin hävdar Florida att platser får allt större betydelse. "Inte nog med att människor i sig själva förblir högt koncentrerade utan detta gäller även ekonomin i sig självt - högteknologi-, kunskapsbaserade och kreativitetsdrivna branscher som leder så mycket av den ekonomiska utvecklingen - fortsätter att koncentrera till specifika platser". (s 219) Kreativa människors beslut om lokalisering härrör från platsers kvalitet. Enligt Florida har platsens kvalitet tre dimensioner: "vad som finns där, vem som är där samt vad som händer." (s 232) Den kreativa klassen flyttar från traditionella industristäder och även från soliga regioner till platser som Florida betecknar som Kreativa Centra. Dessa lyckas 12

13 Bar Centro, espressobar på Kyrkogatan i Göteborg, Centum för ett kluster av små specialiserade butiker för konnässörer av olika slag. Foto Björn Fallström attrahera på grund av att de kreativa människorna vill leva där. De "tillhandahåller det integrerade ekosystem eller habitat där alla former av kreativitet artistisk och kulturell, teknologisk och ekonomisk kan slå rot och blomstra." (s 218) Kreativa människor föredrar autentiska miljöer och letar efter samhällen med "högkvalitativa lockelser och upplevelser, en öppenhet i det mänskliga klimatet för diversitet av alla slag och över allt annat samhällets förmåga att värdera deras identitet som kreativa människor." (s 218) Florida refererar till Oldenburg när han betonar betydelsen av s k third places. Platserna är varken hemma eller på arbetet utan i stället mindre formellt belastade, betecknade "hjärtat i ett samhälles sociala vitalitet" (s 226) I Floridas fokusgrupper berättar kreativa människor att sådana platser (caféer etc) spelar en nyckelroll för att göra ett samhälle attraktivt då "människor allt mer lever ensamma och byter jobb oftare. De fyller ett tomrum genom att de tillhandahåller färdiga arrangemang för möten och interaktion." (s 226) Floridas forskningsgrupp har ordnat USAs större regioner efter hur stor andel av arbetskraften som är sysselsatt i kreativa yrken. Bland USAs städer med över 1 miljon invånare utgör den kreativa klassen över 35 procent av invånarna. Inte bara de största återfinns i toppen när andel av befolkningen inom den kreativa klassen jämförs, utan flera mindre städer finns med bland de ledande i Floridas framställning. Den kreativa klassen är heller inte avgränsad till välkända högteknologi- eller artistmetropoler men flera får hög rankning på grund av att de har större universitet, forskningscentra eller statsförvaltningar som hjälper upp deras status. Resultatet visar på att en djup och omvälvande förändring håller på att inträffa. USAs arbetskraft håller på att omlokalisera sig. De vinnande regionerna tar kreativt humankapital från platser som saknar de särskilda lockelser som kreativa personer förknippar med den livsstil som de föredrar. I Floridas fokusgrupper säger de saker som: Jag passar inte in där, Den staden har det inte eller Det är inte för mig. (s 242) "Nyckeln till ekonomisk tillväxt ligger inte endast i förmågan att attrahera den kreativa klassen men i att överföra denna underliggande fördel till kreativ ekonomisk avkastning i form av nya idéer, nya affärer inom högteknologi samt regional tillväxt." (s 244) 13

14 Sambanden mellan Kreativitet, Tolerans och ekonomisk tillväxt enligt Florida, Källa: Europe in the Creative Age. För att bättre spåra dessa kvalitéer utvecklade Florida och hans forskarkollegor måtttet Kreativitetsindex. Detta är en mix av fyra lika värderade faktorer: 1) Den kreativa klassens andel av arbetskraften, 2) Innovation mätt som antal patent per capita, 3) Högteknologiska industriandelar (Milken Institute s Tech Pole Index) samt diversitet, representerat av ett särskilt index som beskriver andelen homosexuella i befolkningen. Valet av närvaro av homosexuella i samhället som indikator för diversitet, förklaras med att de som grupp har varit utsatta för särskilt hög grad av diskriminering. Försök att integrera dem i samhället har mött kompakt motstånd. I någon mån utgör gruppen den sista gränsen för mångfald i vårt samhälle och som sådan utgör en stad som välkomnar homosexuella också en stad som välkomnar alla typer av människor. De kan kallas den kreativa tidsålderns kanariefåglar (liknelsen med brittiska kolgruvor). Koncentrationen av homosexuella representerar en ledande indikator på att en plats är öppen och tolerant. "Dessa kvalitéer är i synnerhet viktiga för många sysselsatta inom den högtekonlogiska sektorn liksom för kreativa människor i allmänhet. Till att börja med, många är invandrare eller människor som flyttat från en region till en annan. Många växte upp stämplade som nördar; några har extrema vanor och klädsel." (s 258) Florida kallar de regioner som får högst kreativitetsindex som Kreativa Centra. USAs ledande kreativa centra är enligt uppdaterad information på Floridas hemsida - San Fransisco, Austin, Boston, San Diego och Seattle. "Framväxten av kreativa centra har en dramatisk effekt på innovation, tillväxt inom högteknologi och potentialen för ekonomisk tillväxt i ett längre tidsperspektiv." (s 248) De bakomliggande faktorerna för regionalekonomisk tillväxt rubricerar Florida som 3T: Teknologi, Talang och Tolerans. Var och en är nödvändig men i sig själv en otillräcklig förutsättning. För att attrahera kreativa människor måste en plats ha alla tre, enligt Florida. Här är argumentationskedjan för Floridas revision av den regionalekonomiska förklaringsmodellen: Regional ekonomisk tillväxt möjliggörs av kreativa människor som föredrar att leva på platser som har mångfald, tolerans och är öppna för nya idéer. Mångfald ökar oddsen att en plats attraherar olika typer av kreativa människor med olika uppsättningar av skicklighet och idéer. Platser med en mångfald av kreativa människor har lättare att generera nya kombinationer. Mångfald och koncentration samverkar för att 14

15 I stadskärnorna finns lockelser som kreativa människor gärna förknippar med en attraktiv livsstil, t ex barer utomhus - här "Storan", Göteborg. Foto Björn Fallström. underlätta kunskapsflödet. Större och mer mångfaldiga koncentrationer av kreativt kapital leder till högre innovationstakt, högteknologiska verksamheter, arbetstillfällen och slutligen ekonomisk tillväxt. "Kreativt kapital är viktigare för regional utveckling än humankapital eller förekomsten av högteknologisk industri i sig själv, eftersom bägge dessa ting är formade runt det kreativa kapitalet. Det finns mycket att vinna ekonomiskt på att vara ett öppet, inkluderande och diverst samhälle. För att lyckas behöver regioner tillhandahålla alla de tre T:na. Om de misslyckas kommer de att distanseras." (s 265) En av hörnstenarna i resonemanget om T=tolerans är Floridas angrepp på Putnams teori om kopplingen mellan socialt kapital och samhällets välstånd. I den kreativa ekonomin gynnas platser med lägre socialt kapital: "Platser med starka band och höga nivåer av traditionellt socialt kapital genererar fördelar för insiders och gynnar därför stabilitet, medan platser med lösare nätverk och band är mer öppna för nykomlingar och därför gynnar nya kombinationer av resurser och idéer." (s 273) Florida refererar till Cushings arbete om klassificeringen av samhällen med nivåer av olika socialt kapital, där den lägsta nivån sammanfaller med de Kreativa Centra Florida identifierat. "Städer behöver ett människoklimat till och med mer än de behöver ett näringslivsklimat. Samhällen behöver investera i de slags livsstilsoptioner som folk i den kreativa ekonomin verkligen vill ha utan en sådan strategi kan en stad inte förbli ett växande högteknologiskt center." (283). Sprawl i amerikanska städer håller nu på att vändas mot en renässans för stadskärnan. Stadsboende och kontor i centrala lägen efterfrågas starkt. Många städer har iscensatt kostsamma program för att revitalisera sina döda down-towns. Orsakerna är flera, förklarar Florida: stadskärnorna har blivit säkrare, luften är renare. Stadskärnorna har också blivit förstahandsvalet för den kreativa livsstilen och de lockelser som följer med den. Allt fler skjuter upp föräldraskap eller till och med avstår, vilket gynnar stadslivet. Fler är singlar längre upp i åldrarna och stadskärnorna fungerar för att matcha nya par. Städer drar nytta av sin historiska roll som entré-zoner för invandrare. Stadskärnor till blir kuvöser för innovation när högteknologiföretag föredrar centrala lokaliseringar där det kreativa kapitalet ändå finns samlat. Universiteten bidrar till en bredare stadsmiljökvalitet. De speciella kvalitéer som en gång gav upphov till den höga koncentrationen av bohemer och homosexuella i San Fransisco hotas nu av gentrifikation. I dessa gruppers 15

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten Den kreativa klassen och den ekonomiska tillväxten Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten förväntas följa med företagen. Men är det så enkelt? Borde beslutsfattarna

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst : Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag Chefsbarometer 2007 delrapport 2 Våga välja offentlig sektor! Under min karriär har jag träffat på några av de mest hängivna och kompetenta medarbetarna under mina

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University

Konferens Innovation Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Konferens Journalism Oak Lounge, Tresidder Union at Stanford University Om Journalism Inbjudan till konferensen skedde via Vinnova och Jan Sandred som jobbar som Program Manager. Vinnova skickar varje

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011

VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011 Sverige 2010+ VÄLKOMNA! KARTLÄGGNING AV SVERIGES KULTUR OCH VÄRDEGRUND 2011 PRODUCERAD AV: MEDARRANGÖRER: VARFÖR GÖR VI SVERIGESTUDIEN? Tvivla aldrig på att en liten grupp människor kan förändra världen.

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet. och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet.

Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet. och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet. Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet. På Södermanlands landsbygdting den 11 april 2014 Vi har gjort en resa

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Affärslösningar som skapar engagemang Familj av verktyg Decision Dynamics familj av forskningsbaserade verktyg har

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer