Övningen syftar till att skaffa kunskap om eventuella följder av en regim som kränker invånarnas mänskliga rättigheter i landet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övningen syftar till att skaffa kunskap om eventuella följder av en regim som kränker invånarnas mänskliga rättigheter i landet."

Transkript

1 Spelet utspelar sig i en mycket trängd och farlig situation. Användaren står öga mot öga med rådande regim och ska ta ställning till ett antal påståenden. Vår förhoppning är att eleverna ska inse betydelsen av de mänskliga rättigheterna i sina liv och hur lite som krävs för att konsekvenserna av en oberäknelig regims agerande ska bli ödesdigra för landets invånare. Låt olika grupper, 4-5, föra ett samtal kring situationer där förtryck förekommer. Olika grupper kan arbeta kring olika teman: bli mobbad, bli utsatt för skvaller, vad får man tycka/inte tycka i klassen, hur ska man se ut/inte se ut på skolan, att bli utfryst, att bli hotad eller annat tema ni finner angeläget i er klass. Låt sedan grupperna bygga mänskliga statyer som illustrerar förtryck: förnedring, övergrepp, förföljelse, mobbning, utfrysning. Varje grupp visar upp sin staty-bild för den övriga klassen, som får möjlighet att göra ett begränsat antal justeringar så att förtrycket bryts i staty-bilden och den förtryckta personen får upprättelse. Avsluta gärna med ett samtal kring hur det kändes att vara förtryckare, den förtryckta och den/de som justerade bilden. Övningen syftar till att skaffa kunskap om eventuella följder av en regim som kränker invånarnas mänskliga rättigheter i landet. Dela upp eleverna i mindre grupper. Låt varje grupp skriva ned vilka rättigheter de tycker att alla människor borde ha och låt de sedan enas om vilka tio som de i gruppen anser är de allra viktigaste. Låt grupperna presentera för varandra vad de kommit fram till och sedan kan varje grupp skriva ned vilka rättigheter de tycker är så viktiga i gruppen att de skulle överväga att fly, om de blev fråntagna dessa rättigheter. Övningen syftar till att få bättre förståelse för vilka omständigheter flyktingar flyr från. Gå igenom den Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Låt eleverna i mindre grupper ge exempel på vad varje artikel innebär för dem i deras vardag och diskutera ifall det kan finnas skillnader i samhället mellan olika grupper, eller om alla i samhället åtnjuter samma rättigheter. Övningen syftar till att nå insikt i hur rättslös och utsatt en enskild person kan vara i ett land vars regim inte står för demokratiska värden och respekt för de mänskliga rättigheterna. Bör all information vara fri? Vad säger den norska respektive den svenska lagen om till exempel förtal, hets mot folkgrupp och egenmäktigt förfarande? Har man rätt att yttra förnedrande omdömen om kamrater i klassen? Var går gränserna?

2 I spelet strävar vi efter att skapa en situation som liknar den många flyktingar ställs inför när de tvingas fly för att komma i säkerhet och få skydd. Vår förhoppning är att eleverna genom spelet ska komma i kontakt med de känslor, svåra avväganden och beslut man som flykting, under stor press, måste ta. Dela in klassen i par. Låt varje par lista de fem starkaste känslorna de tror att de skulle känna i samma situation som karaktären i spelet och sedan diskutera hur väl de tror att de skulle hantera dessa känslor. Övningen syftar till att få en förståelse för vad det innebär att tvingas fly från sitt land. Låt eleverna söka efter information, på nätet, i litteratur, eller genom att intervjua någon med flyktingbakgrund i närmiljön, och ta reda på vad en flykting fick med sig hemifrån vid flykten, och vad som styrde deras val. Man kan också dela upp klassen i mindre grupper och låta de söka efter information om vad flyktingar från olika länder, i olika flyktsituationer söker ta med sig. Övningen syftar till at själv reflektera över hur det skulle kännas att bli tvungen att lämna sitt land för att undgå krig och förföljelse. Ge eleverna i uppgift att lista tio saker de helst skulle vilja ta med sig vid en flykt. Det ska ske på egen hand under begränsad tid och utan att diskutera med någon annan. Låt eleverna sen presentera sakerna för resten av klassen. Deras uppgift blir sen i små grupper, på tid, sålla bland de saker varje elev valt så att det bara blir fyra saker kvar för var och en av dem. Övningen syftar till att kunna sätta sig in i känslan av att vid överhängande fara bli tvungen att brådstörtat fly från sitt land. Diskutera med eleverna om hur de tänkte när de valde och valde bort saker. Diskutera huruvida de hade velat ändra sina val om de hade kunnat. Diskutera vad man värderar/inte värderar och varför, inför en okänd situation. Diskutera rädslan, paniken och ovissheten i karaktärens situation för över diskussionen på eleverna och hur de hade känt sig i motsvarande situation.

3 Spelet ska ge eleverna en förståelse för de svårigheter en flyende ställs inför och de beslut flyktingen tvingas ta under stor press och med fara för sin säkerhet. Dela upp klassen i grupper. Ge eleverna i uppgift att söka efter information om vittnesmål och berättelser om varför människor har flytt och hur de har flytt från sitt land. Använd källor som faktawebben och Internet samt dagstidningar och skönlitteratur. Sedan kan varje grupp välja ett par flyktingars öden från olika världsdelar och återberätta för den övriga klassen. Övningen syftar till mer kunskap om orsakerna till flykt samt vilka risker människor tar och utsätts för under själva flykten. Dela upp klassen i olika grupper. Låt sen varje grupp bli tilldelad ett land som många har flytt ifrån eller flyr från idag. Eleverna ska sen på olika sätt ta reda på hur situationen är eller har varit i flyktingarnas hemland och forska kring de vanligaste skälen till att människor flyr från just det landet. Olika människorätts-organisationer som Amnesty och Human Rights Watch har länderinformation och information om enskilda flyktingöden på sina webbplatser.varje grupp får sen redovisa vad det de kommit fram till i respektive land de forskar kring. Övningen syftar till att förstå mer av den politiska och sociala situationen i flyktingens hemland och vilka olika typer av skäl det kan vara som ligger bakom att människor flyr. Dela in klassen i grupper om 3-4 personer. Låt alla i vardera grupp komma på något som de behöver för att fly från sitt hemland där gränserna nu är stängda. Exempelvis karta, kompass, överlevnadskit, kunskap om minfaran, falsk identitet, hjälp från människorättsorganisationer, pengar mm det är elevernas fantasi som sätter gränsen. Ställ sen upp tolv personer på tre rader (fyra personer på varje rad). De är hinder för de andra att ta sig ut ur landet. Det kan vara gränsvakter, passkontrollanter, angivare, polis mm. Eleverna väljer själva vilken kategori de ska gestalta men de måste ha bestämt sig innan flyktingarna som ska fly kommer fram till dem. En grupp går fram till ett hinder en av personerna i gruppen agerar frontfigur. Om hindret är att visa sitt pass och den personen inte har något pass, kan hon/han inte fly. Hon/han får kliva åt sidan. Då återstår tre personer i gruppen. De går vidare till nästa rads hinder. Samma sak upprepas. Är man fyra personer i gruppen kan resultatet bli att bara en person klarar sig. Är man tre i gruppen kanske ingen kan lämna landet om de inte kan passera hindren. Övningen syftar till att få en inblick i de faror den flyende ställs inför då han eller hon ska lämna sitt land.

4 Avsikten med spelet är att få eleverna att uppleva de praktiska svårigheter man möter under en flykt. Men också att bli medveten om vilka beslut man måste ta för att klara sig själv. 1. Dela upp eleverna i fyra olika grupper. 2. Ge sen varje grupp en tillhörighet ex. släktingar, nära vänner, grannar och ytligt bekanta. 3. Ge några i de respektive grupperna problem att hantera som funktionshinder, kroniska sjukdomar, hög ålder, små barn med mera. 4. Ge alla grupper samma scenario. De ska fly och tre personer måste tyvärr bort i varje grupp. 5. Ställ grupperna i varsitt hörn av klassrummet. Kan alla i gruppen ge sig av och fly tillsammans? Skulle det äventyra gruppens säkerhet? Inom varje grupp ska nu medlemmarna enas om vem i gruppen som inte kan följa med då det finns risk för att hela gruppen skulle kunna försättas i fara under flykten. De som blir bortröstade får ställa sig i mitten av rummet och vid genomgång ange de skäl de anser är starka nog för att få vara kvar i gruppen. Efter genomgången av dessa skäl får gruppen fatta beslut om att en av de bortröstade i gruppen får komma tillbaka. Diskutera efteråt i klassen hur det kändes att välja bort personer trots att man visste att följderna kan bli katastrofala för dem som stannar kvar i landet. Diskutera också hur det kändes att bli bortröstad och kvarlämnad. Övningen syftar till att öka förståelsen för de svåra valsituationer en flykting ställs inför. Låt eleverna skriva en lista med fem saker de skulle tycka vore det värsta med att komma till ett nytt land helt ensam. Diskutera det sedan i klassen. Övningen syftar till att kunna leva sig in i vad det innebär att komma ensam och tomhänt till ett nytt land och ha en oviss framtid. Många flyktingar är tvungna att betala agenter pengar för att skaffa falska pass eller bli smugglade över gränsen. Diskutera i klassen vad som är rätt eller fel när det gäller att hjälpa människor att fly. Som bakgrundsmaterial till diskussionen: Låt eleverna söka efter information om Raoul Wallenberg, som organiserade en räddningsaktion vilken räddade livet på ett stort antal ungerska judar. Låt eleverna läsa om det norska fartyget Tampa som ändrade kurs för att rädda 438 asylsökande i Indiska oceanen i augusti Låt eleverna finna information om människohandel och smuggling.

5 Lämpliga informationskällor är till exempel människorättsorganisationer på Internet, artiklar på faktawebben eller dagstidningar och litteratur. Övningen syftar till att ge eleverna mer kunskap om hur en del människor visar civilkurage för att rädda medmänniskor medan andra utnyttjar människors utsatthet. Låt eleverna diskutera fritt kring hur de tror att de skulle känna sig i en flyktsituation. Vad som skulle vara värst att hantera respektive enklast.

6 I spelet går flykten från hemlandet först till ett grannland. Men i det här fallet kan inte personen på flykt söka asyl där. Det politiska läget i grannlandet är instabilt, landet saknar en flyktinglagstiftning och flyktingmottagning. Flyktingen i spelet känner sig otrygg där och vill vidare till ett annat land Låt eleverna söka information på faktawebben, internet samt i litteratur om nedanstående frågor. Ge eleverna i uppgift att söka efter information om baltutlämningen i Sverige efter andra världskriget och om judarsom avisades av grannländer då de sökte emigrera från Tyskland före andra världskriget. Några baltiska flyktingar kände sig inte trygga i de nordiska länderna efter kriget utan flydde vidare till Nordamerika. Låt eleverna söka efter information om flyktingar från de nordiska och baltiska länderna på 1940-talet. Dela in klassen i grupper och låt varje grupp koncentrera sig på flyktingsituationen i ett eller två länder i regionen vid den tiden för att sedan redovisa inför klassen. Ett alternativ kan vara att låta en grupp intervjua första eller andra generationen baltiska/nordiska flyktingar i Norden eller läsa om deras upplevelser i litteraturen och återberätta deras historia för klassen. Diskutera i klassen hur situationen såg ut i de baltiska och nordiska länderna vid den här tiden och vad som ledde till flykten. Om man frågar flyktingar vad de hoppas på kommer de flesta att säga: fred och en möjlighet att återvända hem. Men frivilligt återvändande är bara en av flera lösningar för flyktingar i världen av idag. Dela in eleverna i grupper och ge dem i uppgift att söka information på faktawebben om Att återvända hem Integration i första asyllandet Integration i ett annat land Låt sedan grupperna redovisa inför klassen. Många har aldrig någonsin kunnat drömma om att bli flyktingar. De trodde att konflikten och brotten mot mänskliga rättigheter skulle kunna förebyggas. Men det är den svåraste frågan av dem alla. Det finns inget verksamt avtal mellan medlemsstaterna i FN om hur flyktingsituationer ska kunna förebyggas. Man diskuterar sanktioner, nedrustning och om det ska vara tillåtet för enskilda nationer eller FN att gripa in i andra länders inre angelägenheter. Dela in eleverna i grupper eller par för att föra en fri diskussion om allt de kan komma på som skulle kunna förebygga att människor tvingas fly. Låt eleverna skriva upp sina idéer på ett blädderblock eller tavlan för att redovisa inför klassen. Deltagarna får möjlighet att ta ställning till hur det kan kännas att vänta på besked om asyl. Det finns fyra alternativ, t ex ilska, ångest, apati samt ett öppet alternativ för de elever som inte känner igen sig i de andra tre alternativen. Hörnen i rummet representerar dessa fyra alternativ. Ledaren läser upp alternativen och deltagarna väljer var och en det hörn som bäst motsvarar hur de tror de skulle känna. Efter detta diskuterar

7 respektive grupp vad som fått dem i gruppen att välja just sitt hörn. Slutligen berättar medlemmar i grupperna för hela klassen varför de valt som de gjort. Om någon under redovisningens gång ändrar åsikt och vill byta grupp så går eleven till det hörn de tycker bäst stämmer med deras känsla. Övningen syftar till att kunna förstå vilka känslor det kan vara förknippat med att vänta på besked om asyl. Många faktorer i samhället påverkar vår politiska uppfattning oavsett vilken fråga det gäller. Den här övningen ska hjälpa eleverna att bli mer medvetna om vad som påverkar våra åsikter. Dela in klassen i mindre grupper och be dem skriva upp var och en i gruppen på post-it lappar vad det är som påverkar deras åsikter. Låt sedan gruppen gemensamt sätta upp sina lappar på ett ark papper och rangordna faktorerna utifrån vad som påverkar dem mest. Diskutera i klassen vad som påverkar våra åsikter i allmänhet och vad som påverkar vår uppfattning om andra människor som till exempel flyktingar. Övningen syftar till större medvetenhet om vad som påverkar våra åsikter och vikten av att ifrågasätta stereotypa föreställningar om flyktingar. Låt eleverna i grupp fundera över hur det skulle vara att börja sitt liv i ett nytt land. Låt varje grupp komma överens om tio yttranden: Hur jag skulle vilja bli bemött i det nya landet Vilka egenskaper jag önskar att jag själv hade Vad jag skulle vilja veta om det nya landet Övningen syftar till att förstå svårigheten med att komma som flykting till ett nytt land.

8 Spelet utspelar sig på en flyktingförläggning i ett asylland. Syftet är att få eleven att inse hur alienerad och utsatt man är när man inte kan förstå eller göra sig förstådd och ändå är i behov av hjälp för att komma till rätta i det nya landet. I hemlandet hade den asylsökande familj och ett socialt nätverk. Nu står hon/han helt ensam. Många asylsökande oroar sig också för sina anhörigas säkerhet i hemlandet. Låt eleverna diskutera kring vad som behövs för att börja om på nytt. De flesta flyktingar har få tillhörigheter med sig till det nya landet. Ge eleverna utgångsläget att det enda de har är kläderna de bär vid tillfället för övningen. Låt sen var och en gå fram och visa en sak var som de behöver. De får dock inte prata bara gestikulera, teckna på tavlan eller mima/dramatisera utan ord. Diskutera i klassen vilka känslor du skulle hysa för ditt hem om du var tvungen att flytta till ett annat land. Skriv upp på ett blädderblock vad eleverna tar upp att de skulle sakna. Övningen syftar till att förstå hur det är att börja om från början med allt. Flyktingar är vanliga människor precis som alla andra. Skillnaden är bara att de varit utsatta för fara och andra svåra upplevelser och förluster. Asylsökande och nyanlända flyktingar har många olika behov. Det finns många organisationer som hjälper flyktingar. Det kan vara myndigheter som driver speciella projekt, frivilligorganisationer eller stödgrupper som flyktingar själva har organiserat. Många organisationers verksamhet bygger på frivilliga insatser. Låt ett par grupper elever kontakta organisationer på orten som verkar för flyktingars rättigheter eller sök information om dessa organisationers stöd till flyktingar på Internet och låt eleverna gruppvis redovisa dessa organisationers arbete för flyktingar inför klassen. Det kan vara Amnesty, Röda korset, Rädda barnen, Caritas eller någon annan frivilligorganisation. Många flyktingar har varit utsatta för traumatiska upplevelser. Det kan vara viktigt att veta om en flykting varit utsatt för tortyr eller inte, både när man behandlar den asylsökandes ansökan om asyl men också för att kunna ge den asylsökande stöd och hjälp. Tortyr är en mycket smärtsam upplevelse och laddat med känslor av skuld och skam. Många flyktingar har svårt att tala om vad de varit med om, trots att de kanske söker hjälp för besvär som beror på tortyren. Flera rehabiliteringscentra för tortyroffer har skapats runt om i världen. Låt en grupp elever ta reda på hur flyktingar som utsatts för tortyr kan få hjälp på deras ort. Många ensamma flyktingbarn far illa i asylländerna. De har ofta svåra upplevelser bakom sig och kommer till ett främmande land utan föräldrar eller andra vuxna anhöriga som stöd. Bland annat Rädda Barnen arbetar för ett bättre flyktingmottagande av dessa barn. Låt en grupp elever ta reda på fakta om ensamkommande flyktingbarn; hur många de är, vilka problem de har och vilken roll bland annat frivilligorganisationer som Rädda barnen spelar för att hjälpa dem. Övningen syftar till större insikt i de särskilda problem flyktingar och asylsökande kan ha och vilken hjälp som kan finnas att få i samhället.

9 Låt alla elever lista tre viktiga saker de absolut behöver sina vänner till och tre saker de absolut behöver sin familj till. Ta sen först bort möjligheten att vända sig till sina vänner de är nu ensamma i ett nytt land och låt dem då välja någon/några andra som ska ersätta vännerna. Ta sen bort familjen och låt eleverna ersätta dem med någon/några andra. Diskutera vilka vägar eleverna skulle ta om ingen anhörig eller vän fanns att vända sig till. Övningen syftar till att leva sig in i vad det innebär att inte ha ett socialt nätverk runt sig. Om Ensamkommande flyktingbarn: Ilon Wikland har skildrat sin barndom tillsammans med barnbok-författarinnan Rose Lagercrantz i den utgivna boken Den långa, långa resan (Stockholm 1995). Ilon Wikland, illustratör, kom till Sverige som flykting vid 14 års ålder från Estland. Hon är framför allt känd för sina illustrationer av Astrid Lindgrens böcker.

10 I spelet får eleverna ta ställning till om några personer är flyktingar eller invandrare. Rätten att söka asyl och få skydd mot förföljelse är grundläggande i internationell rätt. Vad som skiljer flyktingar åt från andra människor som kan vara i behov av hjälp är flyktingarnas behov av internationellt skydd. Många människor kan vända sig till sitt lands myndigheter för att få sina rättigheter tillgodosedda, även om det kan brista på sina håll. Det kan inte flyktingar. UNHCR har fått i uppdrag att se till att flyktingar får skydd i de länder där de söker asyl. Först och främst ska UNHCR se till att flyktingar inte tvingas tillbaka till ett land där de riskerar förföljelse. Internationellt skydd är inte bara fysisk säkerhet utan UNHCR verkar också för att flyktingars andra grundläggande mänskliga rättigheter respekteras. Dessutom har flyktingar rätt till familjeåterförening. Be eleverna i klassen att ange vad de uppfattar är asyl. Dela sedan ut en kopia av följande text: Att tvingas på flykt är ofta resultatet av flera gradvis framväxande bakgrundsorsaker. Men ibland sker något plötsligt som utlöser ett händelseförlopp vilket leder till flykt. Asyl är när en annan stat ger dem som är på flykt tillträde till sitt territorium och ger dem skydd. Till sist kan en del, som är lyckligt lottade, finna en permanent lösning på sin situation och de upphör att vara flyktingar. Diskutera i klassen vad asyl kan innebära. Rätten att söka asyl finner vi i artikel 14 i den Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Läs artikel 14, punkt ett och två i klassen och diskutera. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter finner du i faktawebben i Mot alla odds. Be klassen läsa artikeln Asyl genom historien på faktawebben och diskutera varför olika kulturer och religiösa riktningar har accepterat att ge asyl till politiskt förföljda genom tiderna. Förklara begreppet asylsökande för klassen det är en person som passerat en internationell gräns och sökt asyl i ett annat land. En asylsökande har begärt skydd och har rätt att inte förpassas till ett land där han eller hon skulle komma i fara. Att samla in information om övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter i olika länder är av stor betydelse för organisationer som stödjer flyktingar och arbetar för mänskliga rättigheter. Amnesty International har en stor avdelning på sitt huvudkontor som forskar kring länderinformation. De använder sig av många olika källor för att bevaka händelserna i ett visst land. Dela in klassen i olika grupper och ge varje grupp i uppdrag att studera var sitt land på webben och situationen i det landet vad gäller mänskliga rättigheter. Amnesty International och Human Rights Watch är bland annat två människorättsorganisationer med sådan information. Eleverna ska också försöka få fram vilka källor människorättsorganisationen hänvisar till i informationen om landet ifråga. Även UNHCR har landinformation på sin engelska webbplats. Be grupperna redovisa i klassen vad de kommit fram till och diskutera betydelsen av att ha flera källor, oberoende av varandra, för att stärka tillförlitligheten i uppgifterna. Övningen syftar till att få kunskap om vad asyl innebär och vilka som har rätt att få det. FN definierar en flykting som en person som befinner sig utanför det land, som han eller hon är medborgare i och som inte kan återvända på grund av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin etniska tillhörighet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Men UNHCR:s arbete går ofta ut på att ge skydd och hjälp åt människor som flyr en kombination av förföljelse, väpnad konflikt och

11 kränkningar av mänskliga rättigheter. Tidvis hjälper UNHCR också internflyktingar med skydd och bistånd då de befinner sig i flyktingliknande situationer. Vad är förföljelse? För att få flyktingstatus ska migrationsmyndigheterna i ett land besluta ifall en enskild asylsökande har en välgrundad fruktan för förföljelse. Men hur man definierar en persons välgrundade fruktan kan bero på den tolkning myndigheten gör. Låt eleverna arbeta parvis och presentera en egen definition av begreppet förföljelse. De kan arbeta med följande påståenden och markera i vilka fall de anser det vara fråga om förföljelse. Då alla elever är klara med sin övning kan klassen jämföra gruppernas svar och definitioner. Jag är rädd för att bli arresterad på grund av mina politiska åsikter och tortyr förekommer i mitt land Det är olagligt för mig att tala på mitt eget språk offentligt eller att döpa mitt barn till ett namn på vårt språk. Min bror har satts i fängelse därför att han har åsikter som vår regering inte gillar. Jag kan inte få ett bättre jobb därför att mina papper visar att jag tillhör en viss religiös grupp. Mina föräldrar vill tvinga mig att gifta mig med en person som jag inte alls vill gifta mig med. Jag får inte utöva min religion. Det är olagligt. Militärtjänsten är obligatorisk i mitt land. Jag vill inte vara i armén. Jag tycker att det militären gör i vårt land är fel. Jag har blivit trakasserad därför att jag tillhör en viss etnisk grupp. Polisen blundar för övergrepp av den här typen. Jag är rädd för att bli utsatt för det igen. Jag vill lämna mitt land, men det är olagligt att resa ut. Jag är en homosexuell man och homosexuella relationer är förbjudna i vårt land. Om folk i min by visste om min sexuella läggning så är jag säker på att de skulle bränna ned mitt hus och tvinga mig att flytta. Jag är rädd. Jag är aktiv i vår fackförening och andra aktivister i facket har försvunnit och sedan hittats mördade. Min dotter är svårt sjuk och vi har inte råd att betala för den hjärtoperation som hon så väl behöver. Nu söker vi asyl i ett annat land. Jag har redan suttit åtta år i fängelse för att ha kritiserat regeringen på ett möte för allmänheten. Nu är jag rädd för att bli fängslad igen. Mitt politiska parti har nyligen förklarats olagligt. Jag vill köpa mer mark och utvidga vår gårds ägor. Men det är olagligt att äga mer än 25 hektar. Till stöd för sin diskussion kan eleverna läsa frågor och svar om flyktingars skydd på fakatwebben. Övningen syftar till att förstå vad asyl innebär och bakgrunden till att man söker det. Låt eleverna ge uttryck för begrepp eller ord relaterade till själva flykten genom att de gruppvis formar statyer med sina kroppar. Varje grupp tilldelas var för sig, i skrift, ett ord eller begrepp att fundera på, t ex flykt, gräns, fruktan, jagad, skräck, förlust, avvisad eller välkommen med mera. I grupperna diskuterar eleverna sinsemellan och formar sedan med sina kroppar en staty som förmedlar den gemensamma tolkningen av det ord eller begrepp som gruppen tilldelats. Varje grupp visar sedan sin staty för resten av klassen.

12 Resten av klassen betraktar statyn. Var och en associerar fritt till vad de ser och skriver ned ord eller korta meningar som rubrik till var och en av de bilder statyerna skapar Låt eleverna parvis jämföra sina intryck och rubriker. Fråga sedan eleverna i varje grupp hur det kändes att gestalta just deras ord eller begrepp. Eventuellt kan eleverna sedan utifrån sina rubriker skriva en kort berättelse och illustrera den med en teckning eller utklippt foto från dagstidning. Övningen syftar till bättre insikt i den osäkerhet och rädsla som en flyende känner under själva flykten.

13 Spelet utspelar sig på en skola i ett klassrum på karaktärens första dag. Han/hon kan inte språket och förstår inte vad som förväntas av honom/henne. Tanken är att få eleverna att fundera över hur det är att som flykting komma ny till en klass utan att kunna språket och vad man kan göra för att få flyktingelever att känna sig välkomna i skolan. Vad har flyktingarna med sig i bagaget när det gäller upplevelser och erfarenheter och hur påverkar det dem i det dagliga livet i det nya landet? Be eleverna läsa intervjuer med flyktingar på faktawebben. Dela sedan in eleverna i mindre grupper. Låt de föreställa sig att de är i en flyktings situation och nyss har anlänt. Be grupperna göra en lista över vad de skulle behöva i det nya landet: Omedelbart Efter sex månader. Denna lista kan användas som utgångspunkt för en diskussion i klassen om flyktingars speciella behov. Övningen syftar till att få eleverna att fundera över flyktingars behov när de håller på att rota sig i ett nytt land och hur de upplevelser flyktingarna bär med sig kan påverka deras tillvaro. Låt eleverna läsa intervjuer med ungdomar på fakta-webben som berättar om hur det var att börja i en ny skola utan att kunna språket. Dela sedan in klassen i grupper och låt dem diskutera hur det skulle kännas att komma till en skola som flykting. Lägg sedan lappar med nummer 1 6 i en lång rad på golvet. Siffrorna 1 och 6 markerar ytterlighetsuppfatt-ningar. På nr 6 håller man med helt och hållet, på nr 1 håller man inte med alls. Läraren ger eleverna flera påståenden: Viktigast som ny i skolan är att skaffa kompisar Viktigast som ny i skolan är att vara rätt klädd Viktigast som ny i skolan är att ha rätt saker (ex. mp3-spelare) Viktigast som ny i skolan är att synas Viktigast som ny i skolan är att skaffa bra betyg Viktigast som ny i skolan är att smöra för lärarna Deltagarna ställer sig vid den siffra där de tycker att de hör hemma. Låt deltagarna motivera varför de ställt sig på respektive siffra, antingen enskilt eller genom att diskutera i grupper. Berätta sedan för de övriga. Eleverna kan ändra åsikt efter att ha hört en annan uppfattning. Låt gärna eleverna motivera bytet. Övningen syftar till att reflektera över hur det skulle vara att komma till en ny skola i ett nytt land mitt i terminen. Prata tillsammans om musik, klädsmak, åsikter, erfarenheter, religion mm. och hur det påverkar människor. Hur lätt/svårt det är att stå fast vid en egen åsikt då gruppen tycker annorlunda. Låt alla elever tillsammans bestämma ett antal kategorier utifrån diskussionen (kläder, religion, musik mm.). Dela upp tavlan i kategorierna och låt eleverna skriva/sätta 3-5 lappar med saker de skulle tycka vore det värsta med att komma som ny mitt i terminen. Låt eleverna sedan rangordna alternativen. Diskutera sen hur man kan förenkla för den/de nya att lätt komma in i den nya klassen.

14 Övningen syftar till att reflektera över hur annorlunda saker och beteenden som vi upplever som självklara kan vara i olika länder. Det i sin tur kan påverka hur lätt eller svårt det är att komma in i den nya klassen.

15 Spelet utspelar sig i en situation där karaktären ska söka sitt första jobb. Eleven får en möjlighet att känna på hur det är för en flykting att försöka ta sig in på arbetsmarknaden i det nya landet. På så vis kan flyktingen tjäna pengar, få kontroll över sitt liv och sluta känna sig beroende av eventuella bidrag. Låt klassen läsa artiklarna på faktawebben om att söka jobb, om diskriminering och intervjuerna med flyktingar som berättar om sina erfarenheter. Ge sen klassen i uppgift att göra ett informationsblad för flyktingar som söker jobb. I informationsbladet kan de till exempel ta upp rättighet till arbete, lagar mot diskriminering, arbetsmarknaden på orten, hur man fyller i en platsansökan och skriver en meritförteckning samt om man bör tänka på något särskilt vid intervjun. Låt eleverna också få besök av en handläggare från arbetsförmedlingen som kan berätta hur verkligheten ser ut. Låt dem förbereda frågor inför besöket. Övningen syftar till att få en uppfattning om hur många med utländsk bakgrund som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och vad några av skälen till det kan vara; språksvårigheter, utbildning som inte efterfrågas i det nya landet, hög arbetslöshet på orten, utländskt efternamn mm. Låt eleverna skriva upp fem fördomar som de tror att flyktingar kan mötas av på anställningsintervjuer. Skriv upp alla på tavlan och låt sen eleverna diskutera vad man kan göra för att motverka dem. Övningen syftar till att förstå vilka fördomar som flyktingar kan möta när de söker arbete. Låt eleverna diskutera vad man som flykting kan göra för att komma förbi fördomar och lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Diskutera också i klassen vad andra parter i samhället kan göra för att underlätta för flyktingar att få arbete. Övningen syftar till att inse att det finns många hinder för flyktingar och människor med utländskt ursprung att ta sig förbi för att komma in på arbetsmarknaden.

16 I det här spelet hamnar karaktären i ett sammanhang där hon/han utsätts för fördomar, men också kort får höra var de kommer ifrån och hur de uppkommer. Fördomar, fruktan och fientlighet mot invandrare och flyktingar har ökat i Europa under senare år. Politiska partier med ett främlingsfientligt program har också dykt upp i flera länder. Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem diskutera gruppvis ifall de tycker att deras grupp hör till kategorin: jag har fördomar jag har få fördomar, jag har många fördomar, jag har inga fördomar. Låt sen varje grupp skriva upp ett antal fördomar, minst fem, som någon eller några av dem har. Sen ska de byta sin lista med fördomar med någon annan grupps lista. Listan med de nya fördomarna som de får ska gruppen bemöta, och fundera över bakgrunden till. Alla grupper redovisar sedan för de andra i klassen och diskussionen går vidare. Övningen syftar till insikt om hur vi skapar fördomar, negativa attityder mot, eller negativa åsikter om människor eller grupper som vi har lite kunskap om. Hur vi ser på omvärlden, genom vi och de -glasögon. Låt eleverna läsa artiklarna på faktawebben om fördomar och rasism och om Quick Response som granskar nyheter om invandring, integration och främlings-fientlighet. Samla ihop tidningar från en period på en vecka gärna från olika länder; EU länder, nordiska länder. Klipp ut och kopiera alla artiklar om flyktingar och låt eleverna parvis markera alla fakta de hittar i artiklarna med en färg. Sedan markerar de alla ord som uttrycker känslor eller som är fördomsfulla med en annan färg. På så vis får man en visuell bild av balansen mellan fakta och känslor i tidningsartiklar om flyktingar. Diskutera artikel 30 i den Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter i klassen. Artikel 30. Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter. Allmänna förklaringens sista artikel handlar om allas ansvar att respektera varandras friheter och rättigheter. Ingen myndighet, förening, samfund, skola eller person får ägna sig åt verksamhet som hindrar andra människor att utöva sina fri- och rättigheter. En rasistisk åsikt är inte otillåten (samvets- och tankefrihet) men man får inte sprida den (yttrandefrihet) då den rasistiska åsikten kränker allas lika värde. Frihet innebär inte att man får kränka och hota andra. Diskutera i klassen skillnaden mellan att tycka och tro som man vill och att kränka andra. Samtala gärna i klassen om de har upplevt gånger då de själva eller andra har gått över gränsen. Diskutera också begrepp som hänsyn och respekt. Avslutningsvis låt klassen söka efter information om vad landets lagstiftning säger om hets mot folk-grupp. Övningen syftar till att få elever att förstå hur fördomar uppkommer och sprids, att se sin egen roll i det hela och hur de själva kan påverka.

17 I det här spelet får användaren möjlighet att inse att mycket av det som vi tar för givet är från vårt eget land, inte alltid är det. Handel, folkvandring och resor har bland annat bidragit till att sedvänjor och varor spridits mellan länder och kulturer. Våra namn kan ge oss en bild av hur kulturer från andra delar av världen genom tiderna har påverkat oss. Låna in böcker till klassen om namns ursprung, eller låt eleverna söka på Internet för att finna betydelsen av deras egna namn och varifrån namnen kommer. Redovisa sedan elevernas namns bak-grund i klassen och diskutera vilka kulturer, länder och religioner med mera som har påverkat deras namn. Diskutera också gärna vilken betydelse namnet kan ha för ens identitet. Och hur vi reagerar på ovanliga namn samt hur arbetsgivare eventuellt kan reagera på utländska namn. Till exempel: Agnes - kommer från grekiskans ord för kysk. Cecilia - är ett romerskt släktnamn, bildat av ordet caecus, som betyder blind, och tros ha bildats just av att släktens stamfader var blind. Hanna - är ett hebreiskt, bibliskt namn som betyder nåd eller benådad. Ingrid - är bildat av det fornnordiska gudanamnet Ing och lär betyda Ingsfavorit eller älskling. Jenny - är en engelsk kortform av Johanna som är den feminina formen av Johannes, ett bibliskt namn som betyder Herren är nådig. Klara - kommer från latinet och betyder just den klara eller ljusa. Andreas - är ett grekiskt namn som betyder man. Benny - är det engelska smeknamnet för Benjamin, som är hebreiskt och det betyder lyckans son. Fabian - har sitt ursprung i det romerska släktnamnet Fabius som betyder "bäraren tillhör Fabius hus". Erik - är ett gammalt nordiskt namn som betyder den som härskar ensam. Kennet - lär vara keltiska och betyder vacker. Magnus - kommer från latinets magnum som betyder stor. Nils - är en svensk variant av Nikolaus, som kommer från grekiskan och det betyder ungefär folkets seger. Övningen syftar till samtal och eftertanke i klassen om hur kulturer, länder och folk i alla tider har påverkat varandras sedvänjor och samhällsutveckling i historien. Låt eleverna lista tre saker var som de tror är av inhemskt ursprung. Gå sen igenom tillsammans varifrån sakerna egentligen kommer. Ta gärna exempel från spelet och/eller gå in på faktawebben för att läsa om sakernas ursprung. Diskutera sen i klassen hur invandring av flyktingar och arbetskraft under 1900-talet har påverkat matvanor och kultur och andra sedvänjor i Sverige och Norge, och även hur invandrarnas egna traditioner och matkultur kan ha kommit att förändras i det nya hemlandet. Övningen syftar till att förstå hur kulturmöten genom tiderna berikar och har berikat vår vardag och hur nya företeelser och vanor växer fram i samhället. Hur ser elevernas personliga rötter ut? Låt eleverna rita sitt eget släktträd så långt tillbaka de kan. Låt eleverna be föräldrar, mor- och farföräldrar om hjälp för att få fram så mycket information som möjligt. Från vilka landsdelar, eller eventuellt andra länder kommer deras släkt? Varför flyttade de en gång, eller flydde de kanske för att söka skydd i ett annat land? Var det någon i släkten som utvandrade i början av 1900-talet? Låt sedan eleverna kort berätta för resten av klassen om sin släkts historia. Gör gemensamt en lista på länder,

18 religioner, folkgrupper med mera som finns representerade i elevernas släktträd. Ett annat alternativ om det finns många nationaliteter i klassen är att sätta upp en världskarta i klassrummet. Låt sen alla elever sätta ut en nål i det land de eller deras föräldrar kommer från. Dra sen en sytråd mellan alla nålar. Övningen syftar till att eleverna ser sitt och sina klasskamraters ursprung och därmed förstår mer kring folkvandring, flykt och mångfald i samhällsutvecklingen.

19 I det här spelet möter användaren sina nya grannar och får bekanta sig med hur de ser på sociala roller. Umgängesformer mellan grannar och arbetskamrater kan vara annorlunda i olika kulturer. När människor från olika länder möts uppstår ibland frågor som vi behöver besvara för att förstå varandra. Låt eleverna läsa intervjuer på faktawebben med flyktingar som berättar om sin första tid i asyllandet samt artikeln som berättar om vilken starthjälp en flykting kan få till sin första bostad. Övningen syftar till att öka kunskapen om vad som gäller för en flykting när hon/han får sin första bostad. Låt eleverna parvis fundera på vad man måste tänka på när man skaffar sin första lägenhet. Kostnader för att inreda, köpa husgeråd, skaffa telefon, hemförsäkring mm. Låt dem sen resonera kring skillnaden mellan sig själva och en flykting som kommer helt tomhänt och ska flytta in i sitt nya hem. Kanske eleverna har resurser i sin närmiljö: möbler och husgeråd från familj och släkt, och kanske sparade pengar på banken för att inreda sitt första hem så småningom. Övningen syftar till att förstå hur förutsättningarna för dem själva och en nyanländen flykting skiljer sig åt. Dela in klassen i grupper om tre. Grupperna ska sinsemellan diskutera ankomsten till ett nytt land, hur det är att lära sig ett språk, vara utan familj och vänner och skapa sig en ny tillvaro. Låt sedan eleverna skriva ett brev till en fantasivän som de har kvar i hemlandet och berätta om sitt nya liv. Diskutera sedan i klassen vad eleverna tror att man kan göra som granne, arbetskamrat eller elev för att få flyktingar att känna sig mer välkomna. Övningen syftar till insikt i hur det kan kännas att ensam och tomhänt börja om från början. Låt klassen göra en demografisk karta över sin ort och diskutera var arbetare, invandrare, tjänstemän och andra grupper av befolkningen bor. Varför det ser ut som det gör och varför flyktingar söker sig till vissa områden, eller blir de hänvisade bostad i vissa stadsdelar? Diskutera också med eleverna om de bor där de helst skulle vilja bo. Diskutera skälen till att vi bor där vi bor, ekonomiska, sociala och politiska orsaker. Ibland är status och ekonomi orsak till segregation och främlingsskap, ibland söker vi oss själva till bostadsområden där vi har landsmän för att känna tillhörighet och större social gemenskap. Låt klassen avslutningsvis göra en handlingsplan med åtgärder för att öka integrationen och gemenskapen mellan olika bostadsområden. Övningen syftar till att låta eleverna utifrån olika perspektiv fundera över vad man kan göra i samhället för att öka integrationen mellan olika grupper.

Lärarhandledning. kunna lägga etiska perspektiv på frågor som rör svensk asyl- och flyktingpolitik.

Lärarhandledning. kunna lägga etiska perspektiv på frågor som rör svensk asyl- och flyktingpolitik. Sökes: Asyl Detta kompendium är lärarhandledningen till läromedlet SÖKES: Asyl. Här får du tips på hur du kan arbeta kring ämnet asyl både praktiskt och teoretiskt. S IDA 2 Syfte Lärarhandledning ASY L

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser Denna tipspromenad är gjord för att unga och äldre ska kunna lösa den tillsammans. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas till exempel vid

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Newcomers: Queerklubbsbesök kan inte vara krav för asyl Migrationsverket ställer orimliga krav på hbtq-personer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer