Änkor i den Tidiga Husförsamlingen En historia i och utanför Nya Testamentet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Änkor i den Tidiga Husförsamlingen En historia i och utanför Nya Testamentet"

Transkript

1 ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska högskola Änkor i den Tidiga Husförsamlingen En historia i och utanför Nya Testamentet Anna Enberg EX 2552 Självständigt arbete

2 Höstterminen 2007 Handledare: Tommy Wasserman 2

3 Abstract The Widows in the Early Housechurch A Story in and outside the New Testament is an attempt to draw attention to an important part of the chuch s earliest history. In trying to learn more about the widows in the housechurch ancient sources both in and outside the New testament are investigated. Attention is also payed to the social context and structure of the housechurch in order to get an idea of which possibilities women in general had to participate in the life of the church. The conclusion reached is that the widows played an important role in the housechurch. Already in the New testament, mainly in 1 Timothy 5:3-16, it is obvious that widows constitutes a considerable part of the Christian community. Here widows who can live up to certain criteria are enrolled as congregational widows and are as such entitled to financial support from the community, a practice that is maintained in the church at least up till the 4 th century. In this paper it is however argued that widows were not only supported by the church but that they also made an important contribution by serving in the community both in spiritual and practical ways. It is hard to determine the exact nature af the tasks performed by widows but clues are derived both from the New testament and other Christian writings. Tasks that are strongly associated with widows are prayer, intersession and care for the sick and the destitute. Apart from this it is also likely that widows at least in some places took part in the church s mission and that they taught and baptised. They also seem to have had a special role in the church since they are often mentiond together with other important groups in the community such as the eposkopos, presbyteros and diakonos. But as the the Christian community moves away from the housechurch structure and becomes more institutionalized and hierarchical the widows together with other women in the church are marginalized and their ministry seem to be systematically opposed. 3

4 1.INLEDNING FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE MATERIAL OCH METOD FORSKNINGSÖVERSIKT HUSFÖRSAMLINGEN, KVINNAN OCH DET ANTIKA HUSHÅLLET HEMMET SOM SAMLINGSPLATS KVINNOR I DET ANTIKA HUSHÅLLET HUSTAVLOR I NYA TESTAMENTET KVINNOR I HUSFÖRSAMLINGEN ÄNKOR I ANTIKEN TERMINOLOGI ÄNKOR I ROMERSK KONTEXT ÄNKOR I JUDISK KONTEXT ÄNKOR I HUSFÖRSAMLINGEN: NYA TESTAMENTET ÄNKOR I NYA TESTAMENTET INTERPRETATION: FÖRSTA TIMOTHEOSBREVET 5: Författarskap och datering De verkliga änkorna (v.3-8) De registrerade änkorna (v.9-10) De unga änkorna (v.11-15) Ansvaret för änkorna (v.16) ÄNKOR I HUSFÖRSAMLINGEN: TIDIGA KRISTNA TEXTER ÄNKORNAS ORDEN ÄNKORNA SOM GUDS ALTARE ÄNKORNA I FÖRHÅLLANDE TILL JUNGFRUR OCH DIAKONISSOR ÄNKORNAS UPPGIFTER SLUTSATS LITTERATURFÖRTECKNING

5 1.Inledning I denna uppsats vill jag belysa ett ämne som kanske inte är så väldigt vanligt. Under arbetets gång har många frågat vad jag skriver om. När jag har svarat att jag skriver om änkorna i den tidiga husförsamlingen så har reaktionen många gånger varit en förvåning. Många har undrat om det verkligen går att veta något om detta ämne. Detta kan ju dels bero på att man tänker att änkorna måste ha varit en ytterst marginell grupp i husförsamlingen, vi lever ju själva i ett samhälle där vi inte träffar på så många änkor. Men i antiken utgjorde änkorna faktiskt en stor grupp i samhället och blev därför också en del av den framväxande husförsamlingsgemenskapen. En stor del av denna uppsats ägnas åt att studera en text i Nya testamentet som talar om just änkorna i en husförsamlingssituation nämligen Första Timotheosbrevet 5:3-16. Jag tror att denna förhållandevis långa text ofta läses i förbifarten utan att utan vi stannar upp och reflekterar vidare över vad den faktiskt kan berätta för oss om änkorna. Min ambition har framför allt varit att sätta in denna text i ett sammanhang för att kunna bilda mig en uppfattning om vilka dessa änkor var och vad de hade för plats i den kristna gemenskapen. Och det sammanhang som jag menar att denna text måste förstås mot bakgrund av är den husförsamlingsstruktur som de första troende levde och verkade i. Därför ägnas den inledande delen av uppsatsen till att beskriva hur den tidiga församlingen formades utifrån det antika hushållet samt att försöka förstå vad detta fick för konsekvenser för kvinnorna i gemenskapen. I en senare del undersöker jag också andra tidiga kristna texter utanför Nya testamentet som vittnar om att änkorna var en grupp som hade betydelse i den tidiga kyrkan. Jag hoppas att denna uppsats skall ge läsaren en större kunskap om den situation som de första troende befann sig i och då främst ge en större förståelse för att även kvinnor var en del av husförsamlingen. Jag vill lyfta fram änkorna som ett exempel från den tidiga församlingen på att kvinnor spelade en viktig roll i den kristna gemenskapen. 1.1 Frågeställning och syfte Vad säger de historiska källorna, främst Nya testamentet och annan tidig kristen litteratur, om änkornas ställning i husförsamlingen? Hur karaktäriseras änkorna? Vilken plats och vilka funktioner hade änkorna i husförsamlingen? Fanns det ett ämbete för änkor? Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma änkorna som en särskild grupp i församlingen för att se vad som går att ta reda på om dem och deras plats och funktion i husförsamlingen, samt att studera den miljö som de befann sig i för att bättre kunna förstå vilka de var och vilken roll de spelade i den kristna gemenskapen. 1.2 Material och metod Primärkällorna för mitt arbete är Nya testamentets texter och då i synnerhet första Timotheosberevet 5:3-16 men också samtida utombibliska texter som kan ge ytterligare data om änkornas roll i det antika samhället och den tidiga kyrkan. Dessa texter studeras med hjälp av en historisk-kritisk metod, i arbetet ställs även sociologiska frågor. Inspiration har tagits från Elisabeth Schüssler Fiorenzas feministteologiska metod (se forskningsöversikt nedan) som syftar till lyfta fram kvinnors medverkan i församlingen genom att rekonstruera den 5

6 tidiga kristna historien. 1 I min analys använder jag olika typer av sekundärlitteratur såsom uppslagsböcker, kommentarlitteratur, monografier och tidskrifter. När grekisk text används är den tagen från NA27. När Bibeln citeras på svenska så kommer texten från Bibel2000 om inget annat anges. 1.3 Forskningsöversikt Redan 1694 argumenterade Campeius Vitringa för att den tidiga kyrkan var organiserad efter samma mönster som hus-synagogan vilket innebar att de troende träffades i hemmen. Men det skulle ta lång tid innan de tidiga husförsamlingarna på allvar skulle bli föremål för den nytestamentliga forskningen. Adolf von Harnack skriver i början av 1900-talet om betydelsen av husförsamlingen för kristendomens snabba spridning och framgång. Även om han uppmärksammar husförsamlingen mer än någon gjort före honom så visar inte hans forskning på vilket sätt som husförsamlingen faktiskt var viktig i den tidiga kristna missionen. 2 Först 1939 publicerades en artikel av Floyd V. Filson med titeln The Significance of the Early House Churches där författaren försöker visa att förståelsen av hela den tidiga kristendomen skulle öka om mer uppmärksamhet riktades mot de fysiska förhållandena under vilka de första kristna levde och samlades. Filson pekade på fem olika områden som han menade behövde uppmärksammas. 3 Han hävdade att studiet av husförsamlingen kunde 1) visa att husförsamlingen öppnade upp för en utpräglat kristen form av tillbedjan; 2) förklara fokuseringen på familjelivet i tidiga kristna texter; 3) förklara de partibildningar som fanns i församlingen under den apostoliska eran; 4) ge en bild av vilken social status som tidiga kristna hade i samhället; 5) visa hur kyrkans ledarskap och styrelseform utvecklades. 4 Det skulle dröja ett tag innan någon återupptog utmaningen att fundera över husförsamlingens betydelse. I början av sextiotalet publicerade Edvin A. Judge två artiklar och en kort bok som blev ett viktigt bidrag till den tidiga sociohistoriska forskningen på Nya testamentet. Från och med sjuttiotalet fick sedan den sociohistoriska forskningen ett verkligt uppsving. Ett viktigt bidrag kom från Gerd Theissen som skrev om den sociala miljö som de tidiga församlingarna utgjorde och betydelsen av social status i de paulinska husförsamlingarna. 5 Först på åttiotalet fick forskningen kring husförsamlingen sitt verkliga genombrott. Då publicerades en rad viktiga böcker som närmare undersökte vilka sociala och teologiska konsekvenser som följde av det faktum att de tidiga kristna träffades i hemmen. År 1980 skrev Robert Banks sin bok Paul s Idea of Community: The Early House Churches in Their Historical Setting där han ger en bild av gemenskapen i paulinska församlingar. 6 David C. Verner riktar uppmärksamheten mot pastoralbreven när han i sin avhandling från 1983 skriver om dessa brev utifrån ett sociohistoriskt perspektiv. Han beskriver här hushållet i den hellenistisk-romerska världen och argumenterar för att hushållet och familjen utgjorde 1 Fiorenzas metod presenteras i boken In Memory of Her A Feminist Theological Reconstruction of Christian Origins (Fiorenza, 1983). Jag vill nämna att jag inte tillämpar varje del av Fiorenzas metod eftersom jag inte delar hennes utgångspunkter i fråga om till exempel bibelsyn. Många gånger kommer jag också till andra slutsatser än henne eftersom jag tycker att hon ibland har ett för snävt perspektiv. Jag delar dock ambitionen att uppmärksamma kvinnor i den tidiga kyrkan och att ifrågasätta den förförståelse som utesluter möjligheten att kvinnor kan fungerat som ledare eller haft andra viktiga uppgifter i husförsamlingens kontext. 2 Harnack, Filson, Gehring, 2004, s Theissen, Banks,

7 grundläggande enheter i kyrkan och att kyrkans sociala struktur var modellerad efter hushållet. 7 En bok av H.J. Klauck publicerades 1981 med titeln Hausgemeinde und Hauskirche im frühen Christentum. Här undersöker författaren de kristna husförsamlingarna under de tre första århundradena och visar på flera alternativa modeller som beskriver den miljö som omgav den tidiga kyrkan. 8 Denna bok betraktas enligt Roger W. Gehring fortfarande som en utav de viktigaste tyska verken om husförsamlingen. 9 Ett annat viktigt verk av L.M. White utkom året därpå. Här samlar författaren all tillgänglig information och alla källor som berör kristna samlingsplatser under de tre första århundradena. Han undersöker detta material och fokuserar främst på den arkitektoniska utvecklingen och dess religiösa och sociala miljö. 10 Nästa stora verk om husförsamlingar författades av B.B. Blue och publicerades 1989 under titeln In Public and Private: The Role of the House Church in Early Christianity. 11 I likhet med White så vill Blue ta upp F.V. Filsons utmaning att undersöka de fysiska omständigheterna som de första kristna levde under. 12 De senaste större utgivna forskningsresultaten kring husförsamlingar finner vi i Gehrings bok House Church and Mission The Importance of Hosusehold Structures in Early Christianiy som utgavs I denna bok vill författaren undersöka i vilken utsträckning det sociala livet, organisationen, ledarskapsstrukturen och den ecklesiastiska självförståelsen i den tidiga församlingen var formad utifrån en hushållsmodell och vad detta innebar för missionen. I sin studie använder sig Gehring både av en exegetisk-teologisk och en sociohistorisk metod när han går igenom hela Nya testamentet för att se hur hushållsmodellen blir synlig i texterna. Han börjar med att se på hur Jesus själv använde sig av hus i sin verksamhet och fortsätter sedan med att titta på motsvarande i den tidiga kyrkan i Jerusalem i Paulus missionsverksamhet och slutligen Kolosserbrevet i Efesierbrevet och Pastoralbreven. Längs vägen berörs många olika frågor men särskilt tydligt är det att författaren intresserar sig för församlingens organisation, ledarskap och missionsverksamhet. Det är en omfattande och innehållsrik studie men det finns ett ämne som Gehring bara berör i förbifarten som har fångat mitt intresse. I sin utläggning om ledarskap i Pastoralbreven nämner han att änkorna i församlingen hade en ledarskapsfunktion: As already noticed, the Pastoral Epistles contain a number of references to leadership functions in the church. Elders are mentioned three times (1 Tim 4:14; 5:17-19: Titus 1:5), overseers twice (1 Tim 3:1-7; Titus 1:7-9), and deacons (1 Tim 3:8-13) and widows (1 Tim 5:2-16) once. 13 Trots att Gehring tar med änkorna i sin uppräkning så nämner han dem inte igen i sin utläggning kring ledarskap i Pastoralbreven. Han skriver inte heller om änkorna i sin arton sidor långa exkurs om kvinnors ledarskapsansvar. Jag vill därför i min uppsats titta närmare på vilka änkorna var och vilken roll de spelade i de tidiga husförsamlingarna. Detta är dock inte ett helt outforskat ämne. 7 Verner, Klauck, Gehring, 2004, s7. 10 White, Blue, Gehring, 2004, s Ibid, s268. 7

8 Redan 1983 så belyser Elisabeth Schüssler Fiorenza i sin bok In Memory of Her husförsamlingsstrukturens betydelse för kvinnors deltagande i församlingen, hon skriver: The House Church, by virtue of it s location, provided equal opportunities for women, because traditionally the house was considered woman s proper sphere, and woman were not excluded from activities in it. 14 Fiorenza nämner också specifikt änkorna i 1 Tim och argumenterar för att dessa hade ledarskapsroller som liknade biskoparnas men att de behandlades annorlunda bara på grund av att de var kvinnor. 15 Studiet av husförsamlingen är för Fiorenza en del av hennes metod som har som mål att rekonstruera den tidiga kristna historien genom att kritiskt tolka de bibliska texterna från ett feministiskt perspektiv. I sin bok Women Officeholders in Early Christianity från 2000 gör Ute E. Eisen en omfattande studie av grekiska kristna inskriptioner och papyrus. Hon undersöker bland annat änkornas roll och benämner änkeståndet som ett ämbete. Hon skriver följande om uppgifterna som detta ämbete omfattade: The duties of the installed widows were especially prayer and intercession, theological instruction, anointing the newly baptized, and care for the sick, but we can be sure that the sphere of the widows duties was considerbly larger than that. 16 Carolyn Osiek, Margret Y Macdonald och Janet H. Tulloch är ytterligare exempel på författare som uppmärksammar änkorna och deras roll i husförsamlingen. De menar att de bibliska texterna vittnar om änkornas betydelse bland de tidiga kristna och deras medverkan till spridningen av den kristna tron bland kvinnor och barn Fiorenza, 1983, s Ibid, s Eisen, 2000, s Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s230. 8

9 2. Husförsamlingen, kvinnan och det antika hushållet 2.1 Hemmet som samlingsplats De grekiska orden oi=koj och oivki,a hade ursprungligen olika betydelse. Det första hade betydelsen dwelling place (bostad) medan det senare syftade på hela huset, en familjs egendom eller på de som bodde i huset. Senare började orden att användas synonymt, vi kan till exempel se detta i LXX. Här används båda orden för att översätta det hebreiska ordet tyib; bayit. Eftersom hebreiskan i likhet med grekiskan inte har något ord för familjen så har ordet tyib; bayit en dubbel betydelse. Denna dubbla betydelse överförs på de grekiska orden oi=koj och oivki,a som i LXX kan beteckna ett hus men också ett hushåll, en familj eller en stam. I Nya testamentet antar orden oi=koj/oivki,a i stort sett samma betydelser som vi finner i den sekulära grekiskan och i LXX. Det som är intressant är att de i vissa fall används i olika fraser som är speciella för Nya testamentet. I Hebrébrevet 3:6b och 1 Tim 3:15 kan vi till exempel se att den kristna gemenskapen betecknas som Guds hus. Här fungerar alltså orden som en slags metafor för en andlig byggnad, ett tema som återkommer i många nytestamentliga texter. Orden oi=koj och oivki,a används också i Nya testamentet för att tala om husförsamlingen, en gemenskap som i grund och botten utgjordes av ett hushåll. Det finns flera exempel på att hela hushåll blir kristna till följd av att husets herre kommit till tro (Joh 4:53; Apg 16:31, 34; 18:8). Husförsamlingarna formades sedan utifrån hemmet eftersom det blev den naturliga mötesplatsen där evangeliet predikades och där de troende delade nattvarden (Apg 2:46; 5:42; 11:14; 16:15, 31, 32, 34; 18:7-8; 20:20; Rom 16:5; 1 Kor 1:16; 16:19; Kol 4:15; 1 Tim 3:15; 2 Tim 1:16; 4:19; Film 2). 18 Enligt P. Weigandt så har oi=koj/oivki,a betydelsen familj/hushåll på arton ställen i Nya testamentet. För att definiera vad en familj eller ett hushåll var så tar författaren hjälp av en grekisk lagtext som lyder: A complete house consists of both slaves and free. Han resonerar vidare att en familj bestod av man, fru, barn och slavar men säger samtidigt att fler människor kunde inkluderas i denna gemenskap. Det kunde vara så att behövande släktingar eller andra nödställda människor också togs omhand i det antika hushållet. 19 För att kunna leva sig in i de förhållanden som den tidiga församlingen verkade i är det viktigt att få en bild av vilka de rent fysiska omständigheterna var. Här vill jag främst titta på vilken typ av byggnader som de första kristna hade till sitt förfogande och hur dessa användes som mötesplatser av församlingen. På grund av det milda Medelhavsklimatet var det behagligast att vistas utomhus under större delen av året. Detta blir tydligt i den grekisk-romerska arkitekturen där bostadshus oftast var formade kring en öppen innergård; en peristyl där de boende kunde befinna sig inom husets väggar men fortfarande vara utomhus. Runt innegården låg sedan mindre rum som bland annat fungerade som sovrum. De latinska husen hade ofta en förgård; ett atrium som var en offentlig plats där gäster togs emot. Innanför detta rum låg husets hjärta tablinum som fungerade som ett typ av kontor där hushållets herre bedrev affärer, skrev brev, studerade och tog emot klienter. Bakom tablinum låg de mer privata delarna av bostaden som också de var 18 Goetzmann, 1976, s Weigandt, 2004, s

10 centrerade kring ännu en innergård där de som bodde i huset åt mat och utförde sina dagliga sysslor. Även om husen i allmänhet var utformade efter detta mönster så fanns det också en stor variation när det gällde storlek, form och karaktär. Det fanns också den typen av hus där flera familjer bodde i avskiljda delar eller i lägenheter på olika våningar, även dessa hus kunde vara centrerade runt en öppen innergård. 20 Under Nya testamentets tid samlades församlingen i privata bostäder. Gehring skriver att den absolut vanligaste samlingsplatsen under Nya testamentets tid var ett rum i ett vanligt bostadshus, ofta i anslutning till innergården. Församlingen använde sig alltså i dessa fall av en helt vanlig bostad som inte på något sätt ändrats eller anpassats för religiöst bruk. Gehring menar dock att det också förekom att de troende använde sig av mötesplatser som var specifikt anpassade för ändamålet även om detta bara skedde i undantagsfall under den Nytestamentliga perioden. När detta skedde kunde det antingen röra sig om att ett eller fler rum i ett bostadshus gjordes om för att uteslutande användas för religiösa syften, eller att en privatperson byggde om ett helt hus eller en offentlig byggnad för att den skulle kunna användas av församlingen. 21 Carolyn Osiek och David Balch skriver även de att alla bevis pekar på att de första kristna samlades i bostadshus. De hävdar att det fram till cirka år 150 sannolikt inte förekom någon anpassning av de byggnader som användes utan att det snarare var församlingen som fick anpassa sig till de byggnader som var tillgängliga. Detta innebar till exempel att den enskilda husförsamlingens storlek begränsades och att församlingen var tvungen att grunda nya gemenskaper på nya platser när den ursprungliga gruppen blev för stor. 22 Utifrån det faktum att de tidiga kristna träffades i hemmen drar även Gehring slutsatsen att husförsmalingarna måste varit ganska små. Han uppskattar att församlingen i genomsnitt utgjordes av tjugo till fyrtio personer. Han resonerar vidare att den kristna gemenskapen var en familjelik gemenskap som gjorde det möjligt att ha nära personliga relationer där man var ansvariga inför varandra Kvinnor i det antika hushållet David. C.Verner beskriver både de klassiska grekiska och romerska hushållen som grundläggande institutioner i dåtidens samhälle. Hushållen var patriarkala institutioner där det manliga överhuvudet hade auktoritet över alla medlemmar i hushållet. Hushållets medlemmar kan delas in i tre huvudkategorier; fru, barn och slavar. Det juridiska äktenskapet och byggandet av ett hushåll var något som bara var möjligt för medborgare, och därmed begränsat till en liten del av befolkningen. Äktenskapet förhandlades fram mellan två manliga parter; kvinnans far och brudgummen. I den grekiska världen hade den gifta kvinnan en mycket begränsad frihet och hon förväntades stanna i hemmet och sköta hushållet. Om hon gick ut i onödan riskerade hon att förstöra sitt rykte. I det romerska samhället var förhållandena annorlunda. Här kunde kvinnan röra sig mer fritt och hon hade till och med rätt att äga egendom. 24 En pojke löd under sin faders förmyndarskap till dess att han själv blev myndig. En flicka däremot löd under sin faders auktoritet ända tills hon gifte sig och istället hamnade under sin mans auktoritet. I de fall där fadern avled innan dottern hade hunnit gifta sig fick en nära manlig släkting ta över ansvaret. Det var vanligt att flickorna giftes bort när de var i de tidiga 20 Osiek & Balch, 1997, s6-11, Gehring, 2004, s Osiek & Balch, 1997, s Gehring, 2004, s Verner, 1983, s

11 tonåren. I det romerska samhället i motsats till det grekiska rådde det dock ofta ett mindre ojämlikt förhållande mellan bruden och brudgummen. Detta eftersom de var mer jämngamla och ofta hade fått en liknande utbildning. Kvinnorna fick på detta sätt mer makt i sina hem och hade också möjlighet att ta del i alla möjliga sociala aktiviteter utanför hushållet. Kvinnan var således inte helt under mannens auktoritet, hon kunde till exempel begära skilsmässa om hon ville det och hon kunde få tillbaka sin hemgift när äktenskapet tog slut. Det var dock främst kvinnorna i överklassen som hade denna typ av makt och oberoende. 25 Osiek och Balch beskriver att hushållet hölls samman genom praktiserande av en gemensam religion. Vilken religion som familjemedlemmarna tillhörde avgjordes av hushållets herre. När en kvinna gifte sig med en man innebar detta att hon automatiskt fick överge de gudar som hon tidigare tillbett för att istället ansluta sig till sin mans religion. Huset fungerade som ett centrum för tillbedjan där familjens överhuvud också var huvudet för kulten, frun i familjen spelade dock också en viktig roll i utövandet av tillbedjan i hemmet. Alla i hushållet tillhörde familjekulten, även barn och slavar, och alla samlades dagligen för att åkalla gudarna och förfäderna för att be om beskydd. Det finns många arkeologiska fynd i form av målningar, nischer, podier och aedicula (små altare med statyer av gudar och gudinnor) som alla vittnar om familjekultens aktiviteter. 26 Wayne A. Meeks skriver att kvinnor i praktiken hade möjligheter att bryta det hierarkiska patriarkala mönster som var rådande i familjen. Även om detta mönster sanktionerades av både lagar och seder så blev det med tiden mindre absolut i det romerska samhället. Inom stoicismen fanns det till och med teoretiska argument för att betrakta kvinnan som likvärdig mannen. Meeks skriver att kvinnor från överklassen hade större möjligheter att bryta det rådande mönstret men säger samtidigt att det inte för den sakens skull var uteslutet för lägre stående kvinnor. Han pekar på att kvinnor var involverade i olika typer av verksamheter som tillverkning av olika varor och handel, de var även medlemmar i olika sällskap sida vid sida med män. Vidare skriver han att kvinnor nämns på mynt och i inskriptioner som olika städers välgörare och som innehavare av officiella ämbeten. 27 Denna bild av kvinnan i antiken som verksam på flera plan i samhället bekräftas av flera forskare. 28 Ute E. Eisen beskriver ett skifte inom forskningen som har öppnat upp för nya perspektiv där vi kan lära oss mer om den antika kvinnans liv, hon skriver: For example, in studies of history, including Church history, we frequently encounter the hypothesis that Greek women lived exclusivley in the household and were not active in the public sphere. This opinion has been revealed as an ideological construct by newer research. 29 John E. Stambaugh och David L. Balch noterar att kvinnors ökade ekonomiska makt som i sin tur ledde till en större frihet både på det juridiska planet och i hushållet också skapade spänningar i det romerska samhället. De pekar särskilt på att kvinnors utövande av främmande religioner betraktades som ett problem. Fruarna förväntades tillbe de romerska gudarna och inte de egyptiska gudarna eller gudar från öst. När kvinnor valde att följa gudar som Dionysus eller Isis eller för den delen att följa Mose eller Jesus så fruktade männen att 25 Verner, 1983, s30-31, 39-41, Osiek & Balch, 1997, s82-83, Meeks, 2003, s Eisen, 2000, s15-16; Osiek & Balch, 1997, s54-60; Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s3-6; Witherington, 1988, s Eisen, 2000, s15. 11

12 detta skulle leda till upproriskhet. En anledning till att dessa främmande religioner förföljdes av den romerska staten var enligt Stambaugh och Balch att romarna var rädda för en omstrukturering av det romerska patriarkala hushållet. 30 Under de två följande rubrikerna undersöker jag närmare vilket förhållande som husförsamlingarna hade till de ideal som fanns i samhället och i hushållet och i vilken utsträckning detta påverkade kvinnor i husförsamlingen. 2.3 Hustavlor i Nya testamentet P.H. Towner skriver att Nya testamentets författare använder sig av flera olika litterära grepp för att förmedla sin etiska undervisning. Ett utav dessa grepp brukar på engelska kallas för Household code efter tyskans Haustafel (här efter hustavla). Det var Luther som först myntade detta begrepp för att beskriva de avsnitt i Nya testamentet som riktar sig till olika medlemmar i hushållet. De avsnitt som Towner vill beskriva som hustavlor i NT är följande: Kol 3:18-4:1; Ef. 5:22-23; 1 Tim 2:8-15; 5:1-2; 6:1-2; Tit 2:1-3:8; 1 Pet 2:13-3:7. 31 Verner skriver att hustavlan främst behandlar frågor som har att göra med driften av hushållet. Han lyfter fram några avsnitt i Aritoteles Politics som ett exempel på hur en hustavla ser ut. 32 Aristoteles behandlar fyra ämnen i sin utläggning kring driften av ett hushåll. Han skriver om relationen mellan herre och slav, relationen mellan man och fru, relationen mellan far och barn och slutligen om konsten att skaffa sig rikedom. De tre första ämnena handlar om grundläggande relationer i det antika hushållet och de kan alla sammanfattas med att de behandlar frågan om relationen mellan härskaren och den som han härskar över; relationen mellan den överlägsne och den underlägsne. Verner anser att detta mönster blir tydligt både i Kolosserbrevet och i Efesierbrevet. Han skriver att brevens författare i dessa fall okritiskt anammar den traditionella hushållsmoralen. 33 Towner beskriver olika forskares försök att finna hustavlans ursprung. De finns de som vill visa på att den har sin bakgrund i den grekisk-romerska kulturen. Andra har dock föreslagit att den kristna varianten av hustavlan kommer från stoicismen, åter andra att den kommer från den hellenistiska judendomen. Towner anser att det är väldigt användbart att leta efter bakgrunden till hustavlan i den samtida kulturen men påpekar samtidigt att det saknas en entydig källa som helt kan förklara ursprunget. Han framhåller att det är tydligt att Nya testamentets författare drog nytta av idén om det hellenistiska hushållet i formandet av församlingens egen identitet men poängterar samtidigt att det inte rör sig om ett okritiskt övertagande av sekulär etik. 34 Som jag visar ovan gör Verner en stark koppling till den grekiska kulturen och det som han betraktar som en traditionell hushållsmoral. Men han menar samtidigt att de kristna texterna själva utgör en specifik kontext för brukandet av denna tradition. Hustavlan i de kristna texterna visar upp ett eget mönster som främst kännetecknas av syntaktiska särdrag. Detta mönster har att göra med strukturen i de uppmaningar som ges i hustavlan men också med vilket förhållande dessa uppmaningar har till varandra. Verner visar på hur detta mönster eller schema som han själv kallar det genomgår en utveckling i de kristna texterna. Han föreslår därför att den kristna varianten av hustavlan bättre bör betecknas som station code 30 Stambaugh & Balch, 1986, s Towner, 1993, s Aristoteles, Politics, 1253b 1-14; 1254a 22ff., 1255b, 17ff. (övers. H. Rackham) 33 Verner, 1983, s Towner, 1993, s

13 schema. 35 Towner redogör också för tanken om en utveckling av hustavlan i de bibliska texterna. Han hänvisar till bland andra David Balch och A. Weiser som menar att avsnitten i Kolosserbrevet, Efeserbrevet och Första Pertrusbrevet kan betraktas som hustavlor men att senare texter som Pastoralbreven snarare innehåller något som bör betecknas som church code eller congregational code. 36 Det som jag tycker är intressant är varför och på vilket sätt hustavlor används i de bibliska texterna och vad detta får för konsekvenser för olika grupper i församlingen. För mitt syfte är det ju främst änkornas situation som är viktigt och den kommer att studeras specifikt nedan i en utläggning av 1 Tim 5:3-16. Denna text ligger insprängd i en hustavla eller church code. Enligt Verner så avviker denna text från det klassiska mönster som han kallar station code schema och bör därför betraktas som ett försök att hantera ett specifikt problem i församlingen. 37 Flera olika förklaringar till varför hustavlor används i Nya testamentet har lagts fram. De finns de som ser användandet av hustavlor som ett uttryck för sekularisering i den tidiga kyrkan. Dessa menar att församlingen, eftersom den insett att Jesus återkomst skulle dröja, hade ett behov av att göra sig hemmastadd i den här världen och i det omgivande samhället. Andra menar att hustavlorna användes för att dämpa den oro som skapats i församlingen som en följd av Paulus jämställdhetsundervisning i Gal 3: Elisabeth Schüssler Fiorenza använder sig av båda dessa tankegångar i sin utvärdering av användandet av hustavlan i Nya testamentet. För Fiorenza är den tidiga kyrkans användning av hustavlan ett uttryck för en patriarkalisering av den kristna gemenskapen. Hon menar att dessa patriarkala tankegångar var helt främmande för den kristna läran och att de kom in i kyrkan på ett sent stadium i slutet av första århundradet. Trycket på församlingen från den omgivande kulturen blev helt enkelt för starkt och kyrkan väljer därför att anpassa sig till den rådande normen där en man har makt över alla övriga i gemenskapen. Det är enligt Fiorenza detta som vi kan se i de texter i Bibeln där hustavlan förekommer. 39 Towner vänder sig emot att fästa allt för mycket uppmärksamhet vid en förklaring till varför hustavlan används eftersom den förekommer i flera olika former och den adresserar olika omständigheter i olika församlingar. Han ger istället ett mer generellt utlåtande där han argumenterar för att hustavlan i allmänhet behandlar frågor som rör kristnas relationer inom församlingen men också kristnas relation till världen utanför. De nytestamentliga författarna visar en känslighet för det samhälle som de befinner sig i och uppmanar sina läsare att anpassa sig till de livsmönster som betraktas som respektabla. Detta innebär dock inte att de utan urskiljning övertar en sekulär moral. Det är snarare så, menar Towner, att de söker en middle ground där det fortfarande finns möjlighet för de kristna att vara ett salt och ett ljus. 40 Jag håller med Towner om att de som vill hitta en förklaring till användningen av hustavlan antagligen gör det för enkelt för sig. För Fiorenza handlar det till exempel som vi har sett om den patriarkala strukturens vara eller icke vara. Jag är tveksam till att en vilja att patriarkalisera kyrkan skulle vara själva drivkraften bakom hustavlorna i Nya testamentet. Jag 35 Verner, 1983, s Towner, 1993, s Verner, 1983, s Towner, 1993, s Fiorenza, 1983, s , se även s Towner, 1993, s516,

14 skulle istället vilja påstå att användningen av hustavlor kan bli begripligt först när man förstår husförsamlingen starka missionsambitioner. Då blir den ett uttryck för församlingens brottningskamp på olika områden med den uppgift som de står inför, nämligen uppgiften att förkunna evangeliet för sin omvärld. Samtidigt menar jag att Fiorenzas tankar inte är helt tagna ur luften. I nästa avsnitt behandlas just frågan om kvinnors roll i husförsamlingen och hur kvinnors möjligheter att ta del i församlingens liv förändras över tid och vad som orsakar denna förändring. 2.4 Kvinnor i husförsamlingen D.G. McCartney skriver att den tidiga husförsamlingen formades efter hushållsenhetens mönster och han menar att detta fick konsekvenser för församlingens struktur. Han skriver: In particular, as the household of God, the church was not a democratic institution but a patriarchal family consisting of people who are familially related to, dependent on, obedient to and loyal to the head of that house, Jesus Christ, and thus also to his subordanat officers. 41 Jag tycker att det är mycket intressant att fråga sig i vilken utsträckning och på vilket sätt som husförsamlingen faktiskt kom att präglas av en patriarkal struktur. Meeks menar att den tidiga kyrkan inte helt övertog den patriarkala strukturen som fanns i det antika hushållet. Han anser nämligen att det fanns tankar i den kristna läran som gick emot husfaderns enväldiga auktoritet och makt. 42 Karl Olav Sandnes är inne på samma spår. Han presenterar en tes som går ut på att Nya testamentets hushåll var en plats där nya och gamla strukturer möttes. Han vänder sig emot Fiorenzas tanke på att den tidiga kyrkan från början var en egalitär gemenskap som ersattes av en patriarkal struktur. Han hävdar istället att den bild som Nya testamentet ger visar på en spänning där nya egalitära strukturer utvecklas inifrån det patriarkala hushållet. Det vi kan se här är hur ett egalitärt broder- och systerskap tar form i hushållets kontext. Sandnes menar att de troendes nya identitet som bröder och systrar på samma grund ledde till en modifikation av den traditionella hushållsstrukturen. 43 Robert Banks börjar sin utläggning kring kvinnans bidrag till husförsamlingen med att konstatera att Paulus i sina brev till olika församlingar ser på kvinnan som en fullvärdig medlem av församlingen. Han menar att detta är något som ofta glöms bort i diskussionen om kvinnans roll och olika uppgifter i gemenskapen. Banks poängterar att när Paulus ger instruktioner till församlingen och skriver bröder så innebär inte detta att Paulus riktade sig uteslutande till männen. 44 Fiorenza tar också upp detta och förklarar att det bibliska språket inte nödvändigtvis exkluderar kvinnor bara för att det är androcentriskt. Hon förklarar att en historiskt riktig översättning måste ta i beaktande att det androcentriska språket hade en inklusiv funktion i en patriarkal kultur. Detta innebär i praktiken att en text som inte nämner kvinnor ändå kan rikta sig till kvinnor. 45 Utifrån detta drar jag slutsatsen att diskussionen om kvinnans roll i församlingen inte bara bör föras utifrån de texter som explicit nämner kvinnor utan att man också måste ta i beaktande att mer generella instruktioner och råd till församlingen också är instruktioner och råd till 41 McCartney, 2000, s Meeks, 2003, s Sandnes, 1997, s151, Banks, 1980, s Fiorenza, 1983, s

15 kvinnor. Detta tror jag är en av de viktigaste insikterna när det gäller att förstå kvinnors roll i den tidiga kyrkan. Det får stora konsekvenser för synen på kvinnors deltagande i församlingens liv om bibeltexter som till exempel Rom 12; 1 Kor även riktade sig till de kvinnor som fanns i husförsamlingarna. Banks ger ett konkret exempel på att Paulus uppenbarligen räknade med att kvinnor profeterade (1 Kor 11:5) och påpekar samtidigt att Paulus betraktade profetians gåva som den viktigaste i församlingen (1 Kor 14:1-5). Banks skriver: This ministry of sharing a direct word from God with others had precedence over the activity of the teacher. 46 En mycket intressant observation med tanke på att diskussionen om kvinnans medverkan i församlingen ofta enbart kretsar kring huruvida hon fick undervisa eller ej. Osiek, Macdonald och Tulloch visar på att kvinnor verkar ha haft en rad olika roller och uppgifter i husförsamlingen. De skriver att kvinnor var involverade i gästfrihet inte minst i samband med gudstjänst, mecenatskap, utbildning, social verksamhet, evangelisation och mission. 47 Enligt C.C. Kroeger finns det i Nya testamentet flera exempel på att kvinnor är ledare i husförsamlingar. Faktum är att kvinnliga husförsamlingsledare oftare nämns vid namn än manliga. I Apg 12:12 läser vi att Maria som var änka och mor till Johannes Markus öppnade sitt hem för bönesamlingar. Men vi ser också att Lydia (Apg 16:14, 40), Nympha (Kol 4:15) och Chloe (1 Kor 1:11) hade husförsamlingar i sina hem. 48 Intressant är att Osiek, Macdonald och Tulloch skriver att de kvinnor som hade husförsamlingar i sina hem troligtvis oftast var änkor. Detta eftersom änkor som hade ekonomiska möjligheter själva administrerade sina hushåll och därför kunde agera som värdar för en husförsamling. De poängterar dock att detta inte automatiskt innebar att kvinnor hade ledarskapsroller eller andra typer av andliga ansvar. 49 Harnack lyfter fram kvinnors betydelse för spridningen av kristendomen under den apostoliska perioden. Utifrån de kvinnor som nämns i Nya testamentet och i tidiga kristna texter drar han slutsatsen att kvinnor verkade som apostlar, profeter, lärare, änkor, diakoner och martyrer i den tidiga kyrkan. 50 Eisen menar också hon att kvinnor hade ett antal olika ämbeten i den tidiga kyrkan. Hon undersöker både grekiska och latinska inskriptioner samt papyrusskrifter som vittnar om dessa ämbetens existens. Hon säger sig i sin studie finna stöd för att det fanns kvinnliga apostlar, profeter, lärare, äldste, änkor, diakoner och biskopar. 51 Ben Witherington ligger nära Sandnes i sin beskrivning av situationen i den tidiga kyrkan, han skriver: Both Jesus and Paul affirm a transformed vision of the old patriarchal schema coupled with a affirmation of women s new roles in the community of faith. 52 Enligt Witherington levde kyrkan i en spänning mellan trons familj och den fysiska familjen. Evangeliernas författare försummar och döljer inte denna spänning utan visar på båda sidor. Witherington menar därför att Nya testamentets texter varken går att passa in i moderna kategorier av patriarkat eller feminism. Jag tror att både Sandnes och Witheringtons iakttagelser är riktiga. Hela idén om husförsamlingen går ut på att kyrkan levde och utvecklades inom en antik hushållsstruktur. Detta innebar att det kristna budskapet tog fäste i en befintlig miljö och att förändringar av den traditionella hushållsstrukturen kom inifrån. Jag 46 Banks, 1980, s Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s Kroeger, 1997, s Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s12, Harnack, 1905, s Eisen, Witherington, 1988, s

16 tror att detta resulterade i att kvinnor kunde tjäna Gud på både traditionella och mindre traditionella vis. Witherington skriver att det inte har hittats några tecken på avsiktlig negligering av kvinnor och deras roller förrän på hundratalet. Det är främst då som vi kan se att en icke-kristen patriarkal inriktning börjar ta över i kyrkan. 53 Han menar att detta skifte till en reformerad patriarkal inriktning berodde på både yttre och inre faktorer i församlingen. Som vi redan har sett så möttes kristendomen ofta av misstänksamhet i det romerska samhället och de styrande var rädda att denna nya religion skulle underminera den sociala ordningen. Witherington skriver att allt tyder på att kristendomen också uppfattades som en religion som till stor del stöttades av kvinnor, slavar och minderåriga. Utmaningen som kyrkan ställdes inför var att visa att kristna inte ville skapa revolt eller underminera samhället. Detta var väldigt viktigt främst eftersom kristendomen var evangeliserande till sin natur och församlingen ville påverka det samhälle som den befann sig i. Witherington menar att denna inställning bottnade i en teologisk föreställning om vad försoningen innebar. Han skriver att kristna inte betraktade försoningen som skapandet av en ny gemenskap ex nihilo utan istället som förnyelse och förvandling av den gamla skapelsen. I praktiken innebar detta att kristna valde att stödja samhällets värderingar på de områden där de hade möjlighet att göra det. Detta resulterade i betoning av de traditionella familjevärdena och uppmaningar till de troende att lyda myndigheterna. Trots detta fanns det dock också, som vi har sett, plats för utvecklingen av nya roller för kvinnor. 54 Witherington pekar på en viktig inre faktor som han menar påverkade sättet att se på kvinnor och deras roll i församlingen. Han hävdar att det skedde ett skifte i det kristna tänkandet från en balanserad already-not yet eskatologi till en over-realized eskatologi. Den första typen av eskatologi var framtidsorienterad och byggde på ett horisontalt förhållningssätt medan den andra typen företrädde en vertikal approach. Detta skifte där redan men ännu inte eskatologin övergavs innebar att församlingen slutade att leva i den spänning där nutid och framtid möts den spänning som gjorde det möjligt för att kvinnor inte bara leva i de gamla roller som de hade i sin fysiska familj men också att leva ut de nya roller som de hade i trons familj. Witherington menar att de olika former av realiserad eskatologi som tog över ledde till en gradvis anpassning till samhället där kyrkan lät den dominerande kulturen sätta agendan när det gällde frågor om politik, ekonomi, sociala frågor och så även frågan om kvinnans roll. 55 Laurie Guy menar också att det sociala trycket utifrån hade inverkan på kvinnors ledarskap i kyrkan. Han pekar samtidigt på att det främst var när ledarskapet började definieras på ett mer institutionaliserat vis som kvinnor inte längre fick tillgång till de tjänster som de tidigare haft. Guy hävdar också att det skedde en stor förändring för kvinnor när församlingen slutade att ha hemmen som samlingsplats och började använda sig av mer offentliga byggnader. Han uttrycker det så att detta skifte från den privata till den offentliga sfären ledde till att kvinnor snabbt uteslöts från offentliga ledarroller i församlingen. 56 Darrell Pursiful skriver också om vad som gjorde att kvinnor blev marginaliserade i kyrkan. Enligt honom var det i mitten av trehundratalet som ordination av kvinnor började motarbetas systematiskt. Han anser att en av de största faktorerna som låg bakom denna utveckling var 53 Witherington, 1988, s Ibid, s Ibid, s Guy, 2004, s

17 starka fördomar mot kvinnor. Återkommande i många av kyrkofädernas texter är uppfattningar om att kvinnor var sämre än män eftersom de var svaga, dumma och efterblivna. 57 Epifanius ( ) skriver följande: Who are there that teach such things apart from women? In very truth, women are a feeble race, untrustworthy and of mediocre intelligence. 58 Pursiful skriver att Ambrosiaster och Tertullianus till och med hävdar att kvinnan inte är skapad till Guds avbild. Andra förställningar som Pursiful finner hos kyrkofäderna är till exempel att kvinnor befinner sig i ett evigt straff på grund av Evas synd samt att kvinnor betraktas som orena. 59 När det gäller Epifanius text är det dock värt att påpeka att den är en reaktion mot heretiska läror som predikas av kvinnor. Det är uppenbart att han i sin reaktion mot dessa heretiker vänder sig emot hela den kvinnliga rasen och senare i texten också mot kvinnliga präster. Jag tycker att det blir tydligt att heresin i detta fall blir en ursäkt för att utesluta alla kvinnor från uppgifter i församlingen, en logik som självklart inte tillämpades i fråga om manliga heretiker. På detta vis så skulle jag vilja påstå att också förekomsten av några kvinnliga heretiker felaktigt bidrog till en marginalisering av alla kvinnor i kyrkan. Alla de orsaker som här angetts till kvinnors marginalisering i församlingen är av betydelse. Framförallt tror jag dock att det skifte som Laurie beskriver från den privata till den offentliga sfären är en extra viktig faktor. Redan i inledningen till denna uppsats visade jag på att just husförsamlingen skapade en plattform för kvinnors medverkan eftersom hemmet betraktades som kvinnans plats. När kyrkan senare kom att bli allt mer offentlig och institutionaliserad fanns det inte längre någon plats för kvinnan. Och när ledarroller och tjänster i församlingen blev ämbeten så spelade det inte längre någon roll att kvinnor på lika villkor som män hade fått Anden och dess olika gåvor. Som jag redan angett tror jag också att kyrkans missionsambitioner ledde till en känslighet inför församlingens rykte i det omgivande samhället. Jag tycker att Witherington på ett bra sätt beskriver den teologi som motiverar den tidiga kyrkans ställningstagande samtidigt som han visar på hur en förskjutning i den eskatologiska förståelsen leder till en slagsida. Pursiful i sin tur visar på några av de allra värsta exemplen på hur kvinnor senare betraktas i kyrkan. I dessa fall är det svårt att hävda att oro för evangeliets trovärdighet är drivkraften. Även där det rör sig om problem med heresi skulle jag vilja säga att resonemanget avslöjar att något annat ligger bakom. Som Pursiful skriver tror jag att det rör sig om fördomar gentemot alla kvinnor som i några fall avslöjar ett rent förakt. 57 Pursiful, 2001, s Epifanius, Panarion 79:1. 59 Pursiful, 2001, s12. 17

18 3. Änkor i antiken 3.1 Terminologi Det grekiska ordet ch,ra kommer från den indoeuropeiska roten ghe- som betyder övergiven eller lämnad tom. I grekiskan används denna rot främst i orden cw/roj och cw,ra som betyder tomt utrymme, område, land. Den ursprungliga betydelsen av ch,ra är en kvinna som lämnats utan man. Men enligt Gustav Stählin är ch,ra inte bara en benämning på en kvinna vars man har dött utan kan också syfta på en kvinna som lever utan man. 60 BDAG anger två olika betydelser av ch,ra. Vi får reda på att ordet betyder änka, det vill säga en kvinna vars man har dött men att det också kan syfta på en speciell grupp i den kristna gemenskapen där bara vissa änkor ingick. 61 Det hebreiska ordet för änka är hn"ïm'l.a; almanah. Cornelis van Leeuwen skriver att ordets etymologiska betydelse är osäker. 62 Thurston föreslår dock att detta ord har sin rot i ordet alem som betyder unable to speak. Användningen av detta ord menar hon pekar på änkans utsatta situation, att hon var hjälplös och att hon inte hade någon som kunde föra hennes talan. 63 Charlotte Methuen skriver att många forskare har antagit att grekiskans ch,ra har samma betydelse som engelskans widow. Hon menar att detta är en för snäv översättning och att ch,ra inte bara skall förstås som en kvinna vars man har dött utan också som Stählin anger; en kvinna som lever utan en man. Slutsatsen som hon drar av detta är att ch,ra kan syfta på vilken kvinna som helst som valt att leva i avhållsamhet. Hon stödjer detta på bland annat en text av Tertullianus från tvåhundratalet där han skriver om kvinnor som själva valt att lämna sina män men ändå kallades för änkor. 64 Hon visar också på att det rådde ett komplicerat förhållande mellan de två begreppen ch,ra och parqe,noj som betyder jungfru. Både änkan och jungfrun hade det gemensamt att de levde ett liv i avhållsamhet och detta ledde enligt Methuen till att dessa två kategorier ibland smälte samman. Hon visar på att de två begreppen användes parallellt med varandra av flera tidiga kristna författare för att beskriva samma grupp av kvinnor. 65 I Ignatius brev till Smyrna talas det till exempel om jungfrur som kallas änkor. 66 Bonnie Bowman Thurston argumenterar även hon för en vidare förståelse av ordet ch,ra som går bortom uttryckets ursprungliga betydelse. Hon skriver att ch,ra kan betyda en kvinna som lever utan man, en kvinna som lever i celibat eller en kvinna som lever i ensamhet. Thurston lyfter även fram begreppets sociala och ekonomiska undertoner. När någon är ch,ra så innebär inte detta endast att hon lämnats utan man utan också att hon lämnats utan försörjare. 67 När jag fortsättningsvis använder ordet änka så använder jag det i klassisk bemärkelse för att tala om en kvinna som förlorat sin man och lever ensam. När jag använder ordet i en vidare bemärkelse så kommer detta att anges. 60 Stählin, 1964, s BDAG s.v. ch,ra. 62 Leeuwen, 1997, s Thurston, 1989, s9. 64 Tertullianus, Ad Uxorem, (övers. ACW 13). 65 Methuen, 1997, s Ignatios av Antiochia, Ignatios brev till Smyrnierna, 13. (övers. Olof Andrén, Per Beskow). 67 Thurston, 1989, s

19 3.2 Änkor i romersk kontext Bruce B. Winter skriver att uppskattningsvis trettio procent av kvinnorna i den antika världen var änkor. Den största gruppen av änkor utgjordes av kvinnor mellan fyrtio och femtio år. I denna åldersgrupp uppskattas hela fyrtio procent av kvinnorna ha varit änkor. När mannen dog reglerade lagen hur änkan skulle försörjas. Det skulle ske genom att den hemgift som kvinnan haft med sig in i äktenskapet överlämnades till hennes äldste son eller hennes far och deras hushåll. Den som fick till uppgift att ta hand om änkan blev herre över hemgiften och blev ansvarig för hennes försörjning. 68 I den romerska världen rådde ett ideal som prisade den kvinna som endast varit gift med en man; som var univira. Jo Ann McNamara förklarar att univira fungerade som en symbol i ett samhälle där skilsmässor och omgiften blev allt vanligare. I praktiken var det dock så att det förväntades av dem som blivit änkor att de skulle gifta om sig så snabbt som möjligt. Det fanns ingen plats i det romerska samhället för den barnlösa änkan eller den ensamma kvinnan. Den kvinna som inte hade turen att ha en hemgift eller ett arv att falla tillbaka på eller en manlig släkting som kunde agera som hennes beskyddare befann sig i en mycket svår situation. Hon fick antingen gifta om sig eller förlita sig på andra människors frivilliga välgörenhet. Augustus lag tillät de som var över femtio år att förbli ogifta ifall mannen eller frun dog eftersom de antogs vara för gamla för att få barn. 69 Övriga förväntades gifta om sig så snart som inom en månad efter det att de blivit ensamma. 70 Det var till och med så att ogifta kvinnor som var mellan tjugo och femtio år enligt lagen skulle bestraffas om de inte lyckades gifta sig eller gifta om sig Änkor i judisk kontext I den judiska kontexten var det ett bittert öde för en kvinna att bli änka. När en man dog i förtid ansågs det vara ett straff för hans synder och det var därför också en skam för kvinnan att bli lämnad kvar som änka. Änkan kunde återvända till sin gamla familj ifall de kunde betala tillbaka hemgiften till den avlidne manens släktingar. Ifall detta inte skedde var kvinnan tvungen att stanna kvar med sin avlidne mans släktingar och fick då anta en låg position i dennes familj. I värsta fall kunde hon till och med säljas som slav. Omgifte var inte förbjudet men det var heller inte något som ansågs bra. Omgifte nämns bara på fyra ställen i Gamla testamentet (3 Mos 21:14; Rut 1:9, 13; Hes 44:22). I två av dessa fall rör det sig om äktenskap mellan änkan och en broder till hennes man som syftar till att producera arvingar till den avlidne mannen. 72 Leeuwen skriver att änkorna hade det bättre när judarna fortfarande levde i ett nomadsamhälle. Då var änkan fri att återvända till sin gamla familj och leva under dess beskydd. Det var först efter att judarna bosatt sig i Kanaan som deras änkor blev offer för ökade sociala skillnader. 73 Stählin skriver att när änkan nämns i Gamla testamentet är det framförallt hennes svåra situation som står i fokus. Änkan associeras med andra utsatta grupper som de faderlösa, främlingarna och de fattiga. Det blir också tydligt att änkornas största problem är på det 68 Winter, 2003, s År 17 f.kr inrättade kejsar Augustus en ny äktenskapslagstiftning som kallades Lex Julia. Denna lag syftade främst till att få människor att gifta sig och skaffa barn eftersom detta ansågs gynna familjen och ytterst sett den romerska staten (Winter, 2003, s39-47). 70 McNamara, 1979, s576, Winter, 2003, s Thurston, 1989, s Leeuwen, 1997, s

20 juridiska planet. 74 Änkorna i Israel hade ingen rätt att ärva sina män. I Fjärde Mosebok 27:8-11 står det: Sedan skall du tala till israeliterna: Om en man dör utan att efterlämna någon son, skall ni låta hans arv tillfalla hans dotter. Om han inte hade någon dotter, skall ni ge hans arv åt hans bröder. Hade han inga bröder, skall ni ge hans arv åt hans fars bröder. Hade hans far inga bröder, skall ni ge hans arv åt den närmaste anförvanten i hans släkt; denne skall ärva. Detta skall vara gällande lag för israeliterna så har Herren befallt Mose. Leeuwen konstaterar att änkorna inte nämns i denna text och att de därför saknar rätten att ärva. Detta innebar att änkorna istället fick förlita sig på andra människors välgörenhet eller skuldsätta sig själva för att kunna skaffa mat till sig själva och sina barn (Job 31:16; 24:3). I Job 24:9 ser vi också vilka konsekvenser det kunde få om änkan inte kunde betala tillbaka sin skuld i tid. Barn och till och med spädbarn kunde tas i beslag för att senare säljas som slavar. Änkor levde alltså i en väldigt försvarslös position där de utsattes för olika typer av förtryck (Jes 10:2; Jer 7:6; 22:3; Ps 94:6). 75 Det fanns en allmän uppfattning i Orienten, inte bara om änkornas svåra situation, utan också om andras ansvar att hjälpa dem. Framförallt talas det om olika gudars omsorg om änkorna. I egyptiskt sammanhang nämns de egyptiska gudarna Amon-Re och Ptah. 76 I Gamla testamentet är det Jahve som kommer till de utsatta med rättvisa och befrielse. I Ps 68:6 kan vi läsa att Gud är änkornas försvarare och i 2 Mos 22:22-23 säger Gud själv att han lyssnar till deras klagorop. I Gamla testamentet så finner vi också förbud mot att förtrycka änkor. Profeterna predikar Guds dom över dem som behandlar änkor illa (Jes 1:17; Jer 7:5; 22:3; 49:11; Sak 7:10; Mal 3:5). Det finns också instruktioner som talar om hur änkorna skall hjälpas. I 5 Mos står det att änkorna skall få del av skörden (14:28-29), att deras kläder inte får tas i pant (24:17-18), att de skall bjudas in till offentliga fester (16:11-14) samt att de skall få äta den skörd som lämnas kvar på fälten (24:19-21) Stählin, 1964, s Leeuwen, 1997, s Stählin, 1964, s Thurston, 1989, s14. 20

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Husförsamlingen. Inledning

Husförsamlingen. Inledning Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan 2017 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om boken Enligt traditionen del 2 av ett tvådelat verk, där Lukasevangeliet är del 1. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Man och kvinna i Kristus

Man och kvinna i Kristus Man och kvinna i Kristus Underordna er varandra Paulus skrev i Ef 5:21: Underordna er varandra. I en tidigare predikan har jag förklarat att underordnande betyder ömsesidig tjänst. Nu ska vi gå till ordet

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Predikan Tältmöte på Heljarödsgården, 2014 Vi ska idag fortsätta med vårt fokus på den

Läs mer

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen med den Engelska titeln Unparadonable Sin. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder,

Läs mer

Striden i himlen och försoningen

Striden i himlen och försoningen Striden i himlen och försoningen GUDS KARAKTÄR IFRÅGASÄTTS Job 38:4-7 Hur var universums tillstånd vid jordens skapelse? (1 Mos 1:31) Vad är stjärnor en symbol för i Bibeln? (Upp 1:20) Jes 14:12-14 Vad

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal BIBLIOLOGI Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04 Elim Billdal Innehåll Snabb-fakta om Bibeln Uppenbarelse från Gud "Sola Scriptura" Bibelns inspiration Bibelns eget vittnesbörd Vad hade Jesus för

Läs mer

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap.

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap. Markus 12 (12:1 12) Liknelsen om de onda vingårdsarbetarna 1 Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: En man planterade en vingård. Han satte stängsel kring den, högg ut en vinpress och byggde ett

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

SALOMO OCH KABBALAN KÄRNAN I UNDERVISNINGEN I KABBALA

SALOMO OCH KABBALAN KÄRNAN I UNDERVISNINGEN I KABBALA Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv VÄRLDENS PENNINGSYSTEM RLJ-1270-SE JOHN S. TORELL 26 DECEMBER 2010 DEL 2: DET ANTIKRISTLIGA SYSTEMETS TEOLOGI Djävulen måste ha militära, politiska och finansiella befogenheter

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Det andliga klimatet hos den romerska familjen Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid

Det andliga klimatet hos den romerska familjen Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid Linnéa Johansson, fil. mag. i antikens kultur och samhällsliv När kejsar Augustus kom till makten, lät han på många olika sätt reformera

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

Brevlitteraturen. Breven i översikt av Micael Nilsson

Brevlitteraturen. Breven i översikt av Micael Nilsson Brevlitteraturen Nya Testamentet innehåller 27 böcker. Av dessa 27 böcker är inte mindre än 21 brev! Nya Testamentet skiljer sig från de flesta andra religioners heliga skrifter också på detta sätt. Det

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Nya Testamentet. Paulus brev till galaterna. Reformationsbibeln

Nya Testamentet. Paulus brev till galaterna. Reformationsbibeln Nya Testamentet Paulus brev till galaterna Reformationsbibeln Svenska Reformationsbibelsällskapets översättning av Textus Receptus samt revidering av Karl XII:s Kyrkobibel från 1703 Andra upplagan utgiven

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

adventisternas tro& lära

adventisternas tro& lära adventisternas tro& lära Vill du veta mer om adventisterna? Se www.adventkyrkan.info eller kontakta cyberpastor@adventist.se. Fundamental Beliefs of the Seventh-day Adventist Church Senast reviderad 2015

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna.

Därför kallas de ibland för de abrahamitiska religionerna. Introduktion Judendom, kristendom och Islam Judendom 1800 talet f v t Abraham Kristendom Islam Tanach (Gamla testamentet) År noll, Jesu födelse Jesus Likheter Abraham Nya testamentet 600 talet e v t Muhammed

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Biblisk feminism. Din man skall råda över dig. Kvinnorna skall i allt underordna sog sina män. Ty en man är sin hustrus huvud.

Biblisk feminism. Din man skall råda över dig. Kvinnorna skall i allt underordna sog sina män. Ty en man är sin hustrus huvud. Biblisk feminism Vi har ett bibliskt synsätt. Detta påstående framförs ofta när debattens vågor går höga i kyrkan. Oavsett om det gäller kvinnliga präster, homosexualitet, abort, dödsstraff eller något

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Skapad för att Tillbe

Skapad för att Tillbe Skapad för att Tillbe Av: Johannes Djerf I onsdags så startade vi upp församlingens bibelskola. Vilket jag tycker är mycket spännande och jag hoppas även ni deltagare som var med kände det och med en förväntan

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish)

TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) TERMEN ΧΑΡΙΣ OCH ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM (In Swedish) Jag skulle vilja försöka analysera några av betydelserna hos ett mycket viktigt nytestamentligt ord. Detta är det ord som vi vanligtvis översätter till

Läs mer

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling Var läraktig! Ords 3:1 Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. 2 Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. 3 Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen

Apostlagärningarna. Studiehäfte av Henrik Steen Apostlagärningarna Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Inledning 4 Faktaruta: Rom 7 Introduktion 6 Viktig undervisning i Apostlagärningarna 12 1. Visionen 12 Faktaruta: Jerusalem 12 Faktaruta: Antiokia

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Berättelsen vi befinner oss i

Berättelsen vi befinner oss i Berättelsen vi befinner oss i Ola Wingbrant 2014-11-08 Introduktion Det känns roligt och inspirerande att få stå här igen. Att åter ha fått förtroendet. Jag som står här heter Ola Wingbrant och predikar

Läs mer

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Som kristen är det viktigt att vara medveten och förbereda sig på den inre kamp som kommer ske i och med att vi dras emellan vårt

Läs mer

Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011

Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011 Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011 Författare: Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare (Jak 1:1) 1. Enligt traditionen är författaren Jakob, Herrens bror (Gal 1:18-19). Paulus skriver om sitt besök

Läs mer

Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register

Innehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register Sportarenan Arenor som lockar med mål Jerusalem Jerusalems komplicerade historia Judendom Judendomen erbjuder Bar mitzva Att få syn på hotfulla situationer Så blev de ett folk Mose Stenhårda bud Hur man

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015) JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. 2 sön efter Trettondedagen 2016. Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. I den här texten har Jesus ett längre samtal med en person. Vi vet inte om Johannes återger hela samtalet eller endast delar där av.

Läs mer

JUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4

JUDAS BREV. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 JUDAS BREV INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2013 BAKGRUND (Lars Mörling 2013) Författare: Judas var bror till den Jakob som skrev Jakobs brev och som var ledare

Läs mer

Den Bibliske Mannen Del 4 - Mannen i församlingen Bibelstudium i Pingstkyrkan Lindesberg

Den Bibliske Mannen Del 4 - Mannen i församlingen Bibelstudium i Pingstkyrkan Lindesberg 31 maj 2015 Den Bibliske Mannen Del 4 - Mannen i församlingen Bibelstudium i Pingstkyrkan Lindesberg Inledning När vi blev kallade hit, kände vi att det var för att stötta församlingen i en svår övergångstid

Läs mer

Synoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson

Synoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson Synoptikerna De fyra evangelierna är absolut den viktigaste delen av vår Bibel. De fyra evangelierna är de fyra viktigaste böckerna i hela världslitteraturen. Kunskap är viktig. Ibland livsviktig, men

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

- Under några år så bodde jag och reste runt i Mellan Östern och Nordafrika.

- Under några år så bodde jag och reste runt i Mellan Östern och Nordafrika. Psalm 1 Två sätt att leva - Under några år så bodde jag och reste runt i Mellan Östern och Nordafrika. Vi denna tid så reste jag ibland runt i öknen. Solen var stekhet och man kände sig som om man kokade

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Har vi missat någonting?

Har vi missat någonting? Har vi missat någonting? Vi säger ofta att tillbedjan är mer än att sjunga lovsånger, men menar vi verkligen det i praktiken? Vad säger Nya testamentet? Matt Hyam, föreståndare för Southampton Vineyard

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen Dagens fysiker anser att det vid världens begynnelse fanns ett urstoft. Det utgick även de gamla grekerna från. De kallade detta urämne, urtillstånd, arche på grekiska. Allt

Läs mer