Änkor i den Tidiga Husförsamlingen En historia i och utanför Nya Testamentet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Änkor i den Tidiga Husförsamlingen En historia i och utanför Nya Testamentet"

Transkript

1 ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska högskola Änkor i den Tidiga Husförsamlingen En historia i och utanför Nya Testamentet Anna Enberg EX 2552 Självständigt arbete

2 Höstterminen 2007 Handledare: Tommy Wasserman 2

3 Abstract The Widows in the Early Housechurch A Story in and outside the New Testament is an attempt to draw attention to an important part of the chuch s earliest history. In trying to learn more about the widows in the housechurch ancient sources both in and outside the New testament are investigated. Attention is also payed to the social context and structure of the housechurch in order to get an idea of which possibilities women in general had to participate in the life of the church. The conclusion reached is that the widows played an important role in the housechurch. Already in the New testament, mainly in 1 Timothy 5:3-16, it is obvious that widows constitutes a considerable part of the Christian community. Here widows who can live up to certain criteria are enrolled as congregational widows and are as such entitled to financial support from the community, a practice that is maintained in the church at least up till the 4 th century. In this paper it is however argued that widows were not only supported by the church but that they also made an important contribution by serving in the community both in spiritual and practical ways. It is hard to determine the exact nature af the tasks performed by widows but clues are derived both from the New testament and other Christian writings. Tasks that are strongly associated with widows are prayer, intersession and care for the sick and the destitute. Apart from this it is also likely that widows at least in some places took part in the church s mission and that they taught and baptised. They also seem to have had a special role in the church since they are often mentiond together with other important groups in the community such as the eposkopos, presbyteros and diakonos. But as the the Christian community moves away from the housechurch structure and becomes more institutionalized and hierarchical the widows together with other women in the church are marginalized and their ministry seem to be systematically opposed. 3

4 1.INLEDNING FRÅGESTÄLLNING OCH SYFTE MATERIAL OCH METOD FORSKNINGSÖVERSIKT HUSFÖRSAMLINGEN, KVINNAN OCH DET ANTIKA HUSHÅLLET HEMMET SOM SAMLINGSPLATS KVINNOR I DET ANTIKA HUSHÅLLET HUSTAVLOR I NYA TESTAMENTET KVINNOR I HUSFÖRSAMLINGEN ÄNKOR I ANTIKEN TERMINOLOGI ÄNKOR I ROMERSK KONTEXT ÄNKOR I JUDISK KONTEXT ÄNKOR I HUSFÖRSAMLINGEN: NYA TESTAMENTET ÄNKOR I NYA TESTAMENTET INTERPRETATION: FÖRSTA TIMOTHEOSBREVET 5: Författarskap och datering De verkliga änkorna (v.3-8) De registrerade änkorna (v.9-10) De unga änkorna (v.11-15) Ansvaret för änkorna (v.16) ÄNKOR I HUSFÖRSAMLINGEN: TIDIGA KRISTNA TEXTER ÄNKORNAS ORDEN ÄNKORNA SOM GUDS ALTARE ÄNKORNA I FÖRHÅLLANDE TILL JUNGFRUR OCH DIAKONISSOR ÄNKORNAS UPPGIFTER SLUTSATS LITTERATURFÖRTECKNING

5 1.Inledning I denna uppsats vill jag belysa ett ämne som kanske inte är så väldigt vanligt. Under arbetets gång har många frågat vad jag skriver om. När jag har svarat att jag skriver om änkorna i den tidiga husförsamlingen så har reaktionen många gånger varit en förvåning. Många har undrat om det verkligen går att veta något om detta ämne. Detta kan ju dels bero på att man tänker att änkorna måste ha varit en ytterst marginell grupp i husförsamlingen, vi lever ju själva i ett samhälle där vi inte träffar på så många änkor. Men i antiken utgjorde änkorna faktiskt en stor grupp i samhället och blev därför också en del av den framväxande husförsamlingsgemenskapen. En stor del av denna uppsats ägnas åt att studera en text i Nya testamentet som talar om just änkorna i en husförsamlingssituation nämligen Första Timotheosbrevet 5:3-16. Jag tror att denna förhållandevis långa text ofta läses i förbifarten utan att utan vi stannar upp och reflekterar vidare över vad den faktiskt kan berätta för oss om änkorna. Min ambition har framför allt varit att sätta in denna text i ett sammanhang för att kunna bilda mig en uppfattning om vilka dessa änkor var och vad de hade för plats i den kristna gemenskapen. Och det sammanhang som jag menar att denna text måste förstås mot bakgrund av är den husförsamlingsstruktur som de första troende levde och verkade i. Därför ägnas den inledande delen av uppsatsen till att beskriva hur den tidiga församlingen formades utifrån det antika hushållet samt att försöka förstå vad detta fick för konsekvenser för kvinnorna i gemenskapen. I en senare del undersöker jag också andra tidiga kristna texter utanför Nya testamentet som vittnar om att änkorna var en grupp som hade betydelse i den tidiga kyrkan. Jag hoppas att denna uppsats skall ge läsaren en större kunskap om den situation som de första troende befann sig i och då främst ge en större förståelse för att även kvinnor var en del av husförsamlingen. Jag vill lyfta fram änkorna som ett exempel från den tidiga församlingen på att kvinnor spelade en viktig roll i den kristna gemenskapen. 1.1 Frågeställning och syfte Vad säger de historiska källorna, främst Nya testamentet och annan tidig kristen litteratur, om änkornas ställning i husförsamlingen? Hur karaktäriseras änkorna? Vilken plats och vilka funktioner hade änkorna i husförsamlingen? Fanns det ett ämbete för änkor? Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma änkorna som en särskild grupp i församlingen för att se vad som går att ta reda på om dem och deras plats och funktion i husförsamlingen, samt att studera den miljö som de befann sig i för att bättre kunna förstå vilka de var och vilken roll de spelade i den kristna gemenskapen. 1.2 Material och metod Primärkällorna för mitt arbete är Nya testamentets texter och då i synnerhet första Timotheosberevet 5:3-16 men också samtida utombibliska texter som kan ge ytterligare data om änkornas roll i det antika samhället och den tidiga kyrkan. Dessa texter studeras med hjälp av en historisk-kritisk metod, i arbetet ställs även sociologiska frågor. Inspiration har tagits från Elisabeth Schüssler Fiorenzas feministteologiska metod (se forskningsöversikt nedan) som syftar till lyfta fram kvinnors medverkan i församlingen genom att rekonstruera den 5

6 tidiga kristna historien. 1 I min analys använder jag olika typer av sekundärlitteratur såsom uppslagsböcker, kommentarlitteratur, monografier och tidskrifter. När grekisk text används är den tagen från NA27. När Bibeln citeras på svenska så kommer texten från Bibel2000 om inget annat anges. 1.3 Forskningsöversikt Redan 1694 argumenterade Campeius Vitringa för att den tidiga kyrkan var organiserad efter samma mönster som hus-synagogan vilket innebar att de troende träffades i hemmen. Men det skulle ta lång tid innan de tidiga husförsamlingarna på allvar skulle bli föremål för den nytestamentliga forskningen. Adolf von Harnack skriver i början av 1900-talet om betydelsen av husförsamlingen för kristendomens snabba spridning och framgång. Även om han uppmärksammar husförsamlingen mer än någon gjort före honom så visar inte hans forskning på vilket sätt som husförsamlingen faktiskt var viktig i den tidiga kristna missionen. 2 Först 1939 publicerades en artikel av Floyd V. Filson med titeln The Significance of the Early House Churches där författaren försöker visa att förståelsen av hela den tidiga kristendomen skulle öka om mer uppmärksamhet riktades mot de fysiska förhållandena under vilka de första kristna levde och samlades. Filson pekade på fem olika områden som han menade behövde uppmärksammas. 3 Han hävdade att studiet av husförsamlingen kunde 1) visa att husförsamlingen öppnade upp för en utpräglat kristen form av tillbedjan; 2) förklara fokuseringen på familjelivet i tidiga kristna texter; 3) förklara de partibildningar som fanns i församlingen under den apostoliska eran; 4) ge en bild av vilken social status som tidiga kristna hade i samhället; 5) visa hur kyrkans ledarskap och styrelseform utvecklades. 4 Det skulle dröja ett tag innan någon återupptog utmaningen att fundera över husförsamlingens betydelse. I början av sextiotalet publicerade Edvin A. Judge två artiklar och en kort bok som blev ett viktigt bidrag till den tidiga sociohistoriska forskningen på Nya testamentet. Från och med sjuttiotalet fick sedan den sociohistoriska forskningen ett verkligt uppsving. Ett viktigt bidrag kom från Gerd Theissen som skrev om den sociala miljö som de tidiga församlingarna utgjorde och betydelsen av social status i de paulinska husförsamlingarna. 5 Först på åttiotalet fick forskningen kring husförsamlingen sitt verkliga genombrott. Då publicerades en rad viktiga böcker som närmare undersökte vilka sociala och teologiska konsekvenser som följde av det faktum att de tidiga kristna träffades i hemmen. År 1980 skrev Robert Banks sin bok Paul s Idea of Community: The Early House Churches in Their Historical Setting där han ger en bild av gemenskapen i paulinska församlingar. 6 David C. Verner riktar uppmärksamheten mot pastoralbreven när han i sin avhandling från 1983 skriver om dessa brev utifrån ett sociohistoriskt perspektiv. Han beskriver här hushållet i den hellenistisk-romerska världen och argumenterar för att hushållet och familjen utgjorde 1 Fiorenzas metod presenteras i boken In Memory of Her A Feminist Theological Reconstruction of Christian Origins (Fiorenza, 1983). Jag vill nämna att jag inte tillämpar varje del av Fiorenzas metod eftersom jag inte delar hennes utgångspunkter i fråga om till exempel bibelsyn. Många gånger kommer jag också till andra slutsatser än henne eftersom jag tycker att hon ibland har ett för snävt perspektiv. Jag delar dock ambitionen att uppmärksamma kvinnor i den tidiga kyrkan och att ifrågasätta den förförståelse som utesluter möjligheten att kvinnor kan fungerat som ledare eller haft andra viktiga uppgifter i husförsamlingens kontext. 2 Harnack, Filson, Gehring, 2004, s Theissen, Banks,

7 grundläggande enheter i kyrkan och att kyrkans sociala struktur var modellerad efter hushållet. 7 En bok av H.J. Klauck publicerades 1981 med titeln Hausgemeinde und Hauskirche im frühen Christentum. Här undersöker författaren de kristna husförsamlingarna under de tre första århundradena och visar på flera alternativa modeller som beskriver den miljö som omgav den tidiga kyrkan. 8 Denna bok betraktas enligt Roger W. Gehring fortfarande som en utav de viktigaste tyska verken om husförsamlingen. 9 Ett annat viktigt verk av L.M. White utkom året därpå. Här samlar författaren all tillgänglig information och alla källor som berör kristna samlingsplatser under de tre första århundradena. Han undersöker detta material och fokuserar främst på den arkitektoniska utvecklingen och dess religiösa och sociala miljö. 10 Nästa stora verk om husförsamlingar författades av B.B. Blue och publicerades 1989 under titeln In Public and Private: The Role of the House Church in Early Christianity. 11 I likhet med White så vill Blue ta upp F.V. Filsons utmaning att undersöka de fysiska omständigheterna som de första kristna levde under. 12 De senaste större utgivna forskningsresultaten kring husförsamlingar finner vi i Gehrings bok House Church and Mission The Importance of Hosusehold Structures in Early Christianiy som utgavs I denna bok vill författaren undersöka i vilken utsträckning det sociala livet, organisationen, ledarskapsstrukturen och den ecklesiastiska självförståelsen i den tidiga församlingen var formad utifrån en hushållsmodell och vad detta innebar för missionen. I sin studie använder sig Gehring både av en exegetisk-teologisk och en sociohistorisk metod när han går igenom hela Nya testamentet för att se hur hushållsmodellen blir synlig i texterna. Han börjar med att se på hur Jesus själv använde sig av hus i sin verksamhet och fortsätter sedan med att titta på motsvarande i den tidiga kyrkan i Jerusalem i Paulus missionsverksamhet och slutligen Kolosserbrevet i Efesierbrevet och Pastoralbreven. Längs vägen berörs många olika frågor men särskilt tydligt är det att författaren intresserar sig för församlingens organisation, ledarskap och missionsverksamhet. Det är en omfattande och innehållsrik studie men det finns ett ämne som Gehring bara berör i förbifarten som har fångat mitt intresse. I sin utläggning om ledarskap i Pastoralbreven nämner han att änkorna i församlingen hade en ledarskapsfunktion: As already noticed, the Pastoral Epistles contain a number of references to leadership functions in the church. Elders are mentioned three times (1 Tim 4:14; 5:17-19: Titus 1:5), overseers twice (1 Tim 3:1-7; Titus 1:7-9), and deacons (1 Tim 3:8-13) and widows (1 Tim 5:2-16) once. 13 Trots att Gehring tar med änkorna i sin uppräkning så nämner han dem inte igen i sin utläggning kring ledarskap i Pastoralbreven. Han skriver inte heller om änkorna i sin arton sidor långa exkurs om kvinnors ledarskapsansvar. Jag vill därför i min uppsats titta närmare på vilka änkorna var och vilken roll de spelade i de tidiga husförsamlingarna. Detta är dock inte ett helt outforskat ämne. 7 Verner, Klauck, Gehring, 2004, s7. 10 White, Blue, Gehring, 2004, s Ibid, s268. 7

8 Redan 1983 så belyser Elisabeth Schüssler Fiorenza i sin bok In Memory of Her husförsamlingsstrukturens betydelse för kvinnors deltagande i församlingen, hon skriver: The House Church, by virtue of it s location, provided equal opportunities for women, because traditionally the house was considered woman s proper sphere, and woman were not excluded from activities in it. 14 Fiorenza nämner också specifikt änkorna i 1 Tim och argumenterar för att dessa hade ledarskapsroller som liknade biskoparnas men att de behandlades annorlunda bara på grund av att de var kvinnor. 15 Studiet av husförsamlingen är för Fiorenza en del av hennes metod som har som mål att rekonstruera den tidiga kristna historien genom att kritiskt tolka de bibliska texterna från ett feministiskt perspektiv. I sin bok Women Officeholders in Early Christianity från 2000 gör Ute E. Eisen en omfattande studie av grekiska kristna inskriptioner och papyrus. Hon undersöker bland annat änkornas roll och benämner änkeståndet som ett ämbete. Hon skriver följande om uppgifterna som detta ämbete omfattade: The duties of the installed widows were especially prayer and intercession, theological instruction, anointing the newly baptized, and care for the sick, but we can be sure that the sphere of the widows duties was considerbly larger than that. 16 Carolyn Osiek, Margret Y Macdonald och Janet H. Tulloch är ytterligare exempel på författare som uppmärksammar änkorna och deras roll i husförsamlingen. De menar att de bibliska texterna vittnar om änkornas betydelse bland de tidiga kristna och deras medverkan till spridningen av den kristna tron bland kvinnor och barn Fiorenza, 1983, s Ibid, s Eisen, 2000, s Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s230. 8

9 2. Husförsamlingen, kvinnan och det antika hushållet 2.1 Hemmet som samlingsplats De grekiska orden oi=koj och oivki,a hade ursprungligen olika betydelse. Det första hade betydelsen dwelling place (bostad) medan det senare syftade på hela huset, en familjs egendom eller på de som bodde i huset. Senare började orden att användas synonymt, vi kan till exempel se detta i LXX. Här används båda orden för att översätta det hebreiska ordet tyib; bayit. Eftersom hebreiskan i likhet med grekiskan inte har något ord för familjen så har ordet tyib; bayit en dubbel betydelse. Denna dubbla betydelse överförs på de grekiska orden oi=koj och oivki,a som i LXX kan beteckna ett hus men också ett hushåll, en familj eller en stam. I Nya testamentet antar orden oi=koj/oivki,a i stort sett samma betydelser som vi finner i den sekulära grekiskan och i LXX. Det som är intressant är att de i vissa fall används i olika fraser som är speciella för Nya testamentet. I Hebrébrevet 3:6b och 1 Tim 3:15 kan vi till exempel se att den kristna gemenskapen betecknas som Guds hus. Här fungerar alltså orden som en slags metafor för en andlig byggnad, ett tema som återkommer i många nytestamentliga texter. Orden oi=koj och oivki,a används också i Nya testamentet för att tala om husförsamlingen, en gemenskap som i grund och botten utgjordes av ett hushåll. Det finns flera exempel på att hela hushåll blir kristna till följd av att husets herre kommit till tro (Joh 4:53; Apg 16:31, 34; 18:8). Husförsamlingarna formades sedan utifrån hemmet eftersom det blev den naturliga mötesplatsen där evangeliet predikades och där de troende delade nattvarden (Apg 2:46; 5:42; 11:14; 16:15, 31, 32, 34; 18:7-8; 20:20; Rom 16:5; 1 Kor 1:16; 16:19; Kol 4:15; 1 Tim 3:15; 2 Tim 1:16; 4:19; Film 2). 18 Enligt P. Weigandt så har oi=koj/oivki,a betydelsen familj/hushåll på arton ställen i Nya testamentet. För att definiera vad en familj eller ett hushåll var så tar författaren hjälp av en grekisk lagtext som lyder: A complete house consists of both slaves and free. Han resonerar vidare att en familj bestod av man, fru, barn och slavar men säger samtidigt att fler människor kunde inkluderas i denna gemenskap. Det kunde vara så att behövande släktingar eller andra nödställda människor också togs omhand i det antika hushållet. 19 För att kunna leva sig in i de förhållanden som den tidiga församlingen verkade i är det viktigt att få en bild av vilka de rent fysiska omständigheterna var. Här vill jag främst titta på vilken typ av byggnader som de första kristna hade till sitt förfogande och hur dessa användes som mötesplatser av församlingen. På grund av det milda Medelhavsklimatet var det behagligast att vistas utomhus under större delen av året. Detta blir tydligt i den grekisk-romerska arkitekturen där bostadshus oftast var formade kring en öppen innergård; en peristyl där de boende kunde befinna sig inom husets väggar men fortfarande vara utomhus. Runt innegården låg sedan mindre rum som bland annat fungerade som sovrum. De latinska husen hade ofta en förgård; ett atrium som var en offentlig plats där gäster togs emot. Innanför detta rum låg husets hjärta tablinum som fungerade som ett typ av kontor där hushållets herre bedrev affärer, skrev brev, studerade och tog emot klienter. Bakom tablinum låg de mer privata delarna av bostaden som också de var 18 Goetzmann, 1976, s Weigandt, 2004, s

10 centrerade kring ännu en innergård där de som bodde i huset åt mat och utförde sina dagliga sysslor. Även om husen i allmänhet var utformade efter detta mönster så fanns det också en stor variation när det gällde storlek, form och karaktär. Det fanns också den typen av hus där flera familjer bodde i avskiljda delar eller i lägenheter på olika våningar, även dessa hus kunde vara centrerade runt en öppen innergård. 20 Under Nya testamentets tid samlades församlingen i privata bostäder. Gehring skriver att den absolut vanligaste samlingsplatsen under Nya testamentets tid var ett rum i ett vanligt bostadshus, ofta i anslutning till innergården. Församlingen använde sig alltså i dessa fall av en helt vanlig bostad som inte på något sätt ändrats eller anpassats för religiöst bruk. Gehring menar dock att det också förekom att de troende använde sig av mötesplatser som var specifikt anpassade för ändamålet även om detta bara skedde i undantagsfall under den Nytestamentliga perioden. När detta skedde kunde det antingen röra sig om att ett eller fler rum i ett bostadshus gjordes om för att uteslutande användas för religiösa syften, eller att en privatperson byggde om ett helt hus eller en offentlig byggnad för att den skulle kunna användas av församlingen. 21 Carolyn Osiek och David Balch skriver även de att alla bevis pekar på att de första kristna samlades i bostadshus. De hävdar att det fram till cirka år 150 sannolikt inte förekom någon anpassning av de byggnader som användes utan att det snarare var församlingen som fick anpassa sig till de byggnader som var tillgängliga. Detta innebar till exempel att den enskilda husförsamlingens storlek begränsades och att församlingen var tvungen att grunda nya gemenskaper på nya platser när den ursprungliga gruppen blev för stor. 22 Utifrån det faktum att de tidiga kristna träffades i hemmen drar även Gehring slutsatsen att husförsmalingarna måste varit ganska små. Han uppskattar att församlingen i genomsnitt utgjordes av tjugo till fyrtio personer. Han resonerar vidare att den kristna gemenskapen var en familjelik gemenskap som gjorde det möjligt att ha nära personliga relationer där man var ansvariga inför varandra Kvinnor i det antika hushållet David. C.Verner beskriver både de klassiska grekiska och romerska hushållen som grundläggande institutioner i dåtidens samhälle. Hushållen var patriarkala institutioner där det manliga överhuvudet hade auktoritet över alla medlemmar i hushållet. Hushållets medlemmar kan delas in i tre huvudkategorier; fru, barn och slavar. Det juridiska äktenskapet och byggandet av ett hushåll var något som bara var möjligt för medborgare, och därmed begränsat till en liten del av befolkningen. Äktenskapet förhandlades fram mellan två manliga parter; kvinnans far och brudgummen. I den grekiska världen hade den gifta kvinnan en mycket begränsad frihet och hon förväntades stanna i hemmet och sköta hushållet. Om hon gick ut i onödan riskerade hon att förstöra sitt rykte. I det romerska samhället var förhållandena annorlunda. Här kunde kvinnan röra sig mer fritt och hon hade till och med rätt att äga egendom. 24 En pojke löd under sin faders förmyndarskap till dess att han själv blev myndig. En flicka däremot löd under sin faders auktoritet ända tills hon gifte sig och istället hamnade under sin mans auktoritet. I de fall där fadern avled innan dottern hade hunnit gifta sig fick en nära manlig släkting ta över ansvaret. Det var vanligt att flickorna giftes bort när de var i de tidiga 20 Osiek & Balch, 1997, s6-11, Gehring, 2004, s Osiek & Balch, 1997, s Gehring, 2004, s Verner, 1983, s

11 tonåren. I det romerska samhället i motsats till det grekiska rådde det dock ofta ett mindre ojämlikt förhållande mellan bruden och brudgummen. Detta eftersom de var mer jämngamla och ofta hade fått en liknande utbildning. Kvinnorna fick på detta sätt mer makt i sina hem och hade också möjlighet att ta del i alla möjliga sociala aktiviteter utanför hushållet. Kvinnan var således inte helt under mannens auktoritet, hon kunde till exempel begära skilsmässa om hon ville det och hon kunde få tillbaka sin hemgift när äktenskapet tog slut. Det var dock främst kvinnorna i överklassen som hade denna typ av makt och oberoende. 25 Osiek och Balch beskriver att hushållet hölls samman genom praktiserande av en gemensam religion. Vilken religion som familjemedlemmarna tillhörde avgjordes av hushållets herre. När en kvinna gifte sig med en man innebar detta att hon automatiskt fick överge de gudar som hon tidigare tillbett för att istället ansluta sig till sin mans religion. Huset fungerade som ett centrum för tillbedjan där familjens överhuvud också var huvudet för kulten, frun i familjen spelade dock också en viktig roll i utövandet av tillbedjan i hemmet. Alla i hushållet tillhörde familjekulten, även barn och slavar, och alla samlades dagligen för att åkalla gudarna och förfäderna för att be om beskydd. Det finns många arkeologiska fynd i form av målningar, nischer, podier och aedicula (små altare med statyer av gudar och gudinnor) som alla vittnar om familjekultens aktiviteter. 26 Wayne A. Meeks skriver att kvinnor i praktiken hade möjligheter att bryta det hierarkiska patriarkala mönster som var rådande i familjen. Även om detta mönster sanktionerades av både lagar och seder så blev det med tiden mindre absolut i det romerska samhället. Inom stoicismen fanns det till och med teoretiska argument för att betrakta kvinnan som likvärdig mannen. Meeks skriver att kvinnor från överklassen hade större möjligheter att bryta det rådande mönstret men säger samtidigt att det inte för den sakens skull var uteslutet för lägre stående kvinnor. Han pekar på att kvinnor var involverade i olika typer av verksamheter som tillverkning av olika varor och handel, de var även medlemmar i olika sällskap sida vid sida med män. Vidare skriver han att kvinnor nämns på mynt och i inskriptioner som olika städers välgörare och som innehavare av officiella ämbeten. 27 Denna bild av kvinnan i antiken som verksam på flera plan i samhället bekräftas av flera forskare. 28 Ute E. Eisen beskriver ett skifte inom forskningen som har öppnat upp för nya perspektiv där vi kan lära oss mer om den antika kvinnans liv, hon skriver: For example, in studies of history, including Church history, we frequently encounter the hypothesis that Greek women lived exclusivley in the household and were not active in the public sphere. This opinion has been revealed as an ideological construct by newer research. 29 John E. Stambaugh och David L. Balch noterar att kvinnors ökade ekonomiska makt som i sin tur ledde till en större frihet både på det juridiska planet och i hushållet också skapade spänningar i det romerska samhället. De pekar särskilt på att kvinnors utövande av främmande religioner betraktades som ett problem. Fruarna förväntades tillbe de romerska gudarna och inte de egyptiska gudarna eller gudar från öst. När kvinnor valde att följa gudar som Dionysus eller Isis eller för den delen att följa Mose eller Jesus så fruktade männen att 25 Verner, 1983, s30-31, 39-41, Osiek & Balch, 1997, s82-83, Meeks, 2003, s Eisen, 2000, s15-16; Osiek & Balch, 1997, s54-60; Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s3-6; Witherington, 1988, s Eisen, 2000, s15. 11

12 detta skulle leda till upproriskhet. En anledning till att dessa främmande religioner förföljdes av den romerska staten var enligt Stambaugh och Balch att romarna var rädda för en omstrukturering av det romerska patriarkala hushållet. 30 Under de två följande rubrikerna undersöker jag närmare vilket förhållande som husförsamlingarna hade till de ideal som fanns i samhället och i hushållet och i vilken utsträckning detta påverkade kvinnor i husförsamlingen. 2.3 Hustavlor i Nya testamentet P.H. Towner skriver att Nya testamentets författare använder sig av flera olika litterära grepp för att förmedla sin etiska undervisning. Ett utav dessa grepp brukar på engelska kallas för Household code efter tyskans Haustafel (här efter hustavla). Det var Luther som först myntade detta begrepp för att beskriva de avsnitt i Nya testamentet som riktar sig till olika medlemmar i hushållet. De avsnitt som Towner vill beskriva som hustavlor i NT är följande: Kol 3:18-4:1; Ef. 5:22-23; 1 Tim 2:8-15; 5:1-2; 6:1-2; Tit 2:1-3:8; 1 Pet 2:13-3:7. 31 Verner skriver att hustavlan främst behandlar frågor som har att göra med driften av hushållet. Han lyfter fram några avsnitt i Aritoteles Politics som ett exempel på hur en hustavla ser ut. 32 Aristoteles behandlar fyra ämnen i sin utläggning kring driften av ett hushåll. Han skriver om relationen mellan herre och slav, relationen mellan man och fru, relationen mellan far och barn och slutligen om konsten att skaffa sig rikedom. De tre första ämnena handlar om grundläggande relationer i det antika hushållet och de kan alla sammanfattas med att de behandlar frågan om relationen mellan härskaren och den som han härskar över; relationen mellan den överlägsne och den underlägsne. Verner anser att detta mönster blir tydligt både i Kolosserbrevet och i Efesierbrevet. Han skriver att brevens författare i dessa fall okritiskt anammar den traditionella hushållsmoralen. 33 Towner beskriver olika forskares försök att finna hustavlans ursprung. De finns de som vill visa på att den har sin bakgrund i den grekisk-romerska kulturen. Andra har dock föreslagit att den kristna varianten av hustavlan kommer från stoicismen, åter andra att den kommer från den hellenistiska judendomen. Towner anser att det är väldigt användbart att leta efter bakgrunden till hustavlan i den samtida kulturen men påpekar samtidigt att det saknas en entydig källa som helt kan förklara ursprunget. Han framhåller att det är tydligt att Nya testamentets författare drog nytta av idén om det hellenistiska hushållet i formandet av församlingens egen identitet men poängterar samtidigt att det inte rör sig om ett okritiskt övertagande av sekulär etik. 34 Som jag visar ovan gör Verner en stark koppling till den grekiska kulturen och det som han betraktar som en traditionell hushållsmoral. Men han menar samtidigt att de kristna texterna själva utgör en specifik kontext för brukandet av denna tradition. Hustavlan i de kristna texterna visar upp ett eget mönster som främst kännetecknas av syntaktiska särdrag. Detta mönster har att göra med strukturen i de uppmaningar som ges i hustavlan men också med vilket förhållande dessa uppmaningar har till varandra. Verner visar på hur detta mönster eller schema som han själv kallar det genomgår en utveckling i de kristna texterna. Han föreslår därför att den kristna varianten av hustavlan bättre bör betecknas som station code 30 Stambaugh & Balch, 1986, s Towner, 1993, s Aristoteles, Politics, 1253b 1-14; 1254a 22ff., 1255b, 17ff. (övers. H. Rackham) 33 Verner, 1983, s Towner, 1993, s

13 schema. 35 Towner redogör också för tanken om en utveckling av hustavlan i de bibliska texterna. Han hänvisar till bland andra David Balch och A. Weiser som menar att avsnitten i Kolosserbrevet, Efeserbrevet och Första Pertrusbrevet kan betraktas som hustavlor men att senare texter som Pastoralbreven snarare innehåller något som bör betecknas som church code eller congregational code. 36 Det som jag tycker är intressant är varför och på vilket sätt hustavlor används i de bibliska texterna och vad detta får för konsekvenser för olika grupper i församlingen. För mitt syfte är det ju främst änkornas situation som är viktigt och den kommer att studeras specifikt nedan i en utläggning av 1 Tim 5:3-16. Denna text ligger insprängd i en hustavla eller church code. Enligt Verner så avviker denna text från det klassiska mönster som han kallar station code schema och bör därför betraktas som ett försök att hantera ett specifikt problem i församlingen. 37 Flera olika förklaringar till varför hustavlor används i Nya testamentet har lagts fram. De finns de som ser användandet av hustavlor som ett uttryck för sekularisering i den tidiga kyrkan. Dessa menar att församlingen, eftersom den insett att Jesus återkomst skulle dröja, hade ett behov av att göra sig hemmastadd i den här världen och i det omgivande samhället. Andra menar att hustavlorna användes för att dämpa den oro som skapats i församlingen som en följd av Paulus jämställdhetsundervisning i Gal 3: Elisabeth Schüssler Fiorenza använder sig av båda dessa tankegångar i sin utvärdering av användandet av hustavlan i Nya testamentet. För Fiorenza är den tidiga kyrkans användning av hustavlan ett uttryck för en patriarkalisering av den kristna gemenskapen. Hon menar att dessa patriarkala tankegångar var helt främmande för den kristna läran och att de kom in i kyrkan på ett sent stadium i slutet av första århundradet. Trycket på församlingen från den omgivande kulturen blev helt enkelt för starkt och kyrkan väljer därför att anpassa sig till den rådande normen där en man har makt över alla övriga i gemenskapen. Det är enligt Fiorenza detta som vi kan se i de texter i Bibeln där hustavlan förekommer. 39 Towner vänder sig emot att fästa allt för mycket uppmärksamhet vid en förklaring till varför hustavlan används eftersom den förekommer i flera olika former och den adresserar olika omständigheter i olika församlingar. Han ger istället ett mer generellt utlåtande där han argumenterar för att hustavlan i allmänhet behandlar frågor som rör kristnas relationer inom församlingen men också kristnas relation till världen utanför. De nytestamentliga författarna visar en känslighet för det samhälle som de befinner sig i och uppmanar sina läsare att anpassa sig till de livsmönster som betraktas som respektabla. Detta innebär dock inte att de utan urskiljning övertar en sekulär moral. Det är snarare så, menar Towner, att de söker en middle ground där det fortfarande finns möjlighet för de kristna att vara ett salt och ett ljus. 40 Jag håller med Towner om att de som vill hitta en förklaring till användningen av hustavlan antagligen gör det för enkelt för sig. För Fiorenza handlar det till exempel som vi har sett om den patriarkala strukturens vara eller icke vara. Jag är tveksam till att en vilja att patriarkalisera kyrkan skulle vara själva drivkraften bakom hustavlorna i Nya testamentet. Jag 35 Verner, 1983, s Towner, 1993, s Verner, 1983, s Towner, 1993, s Fiorenza, 1983, s , se även s Towner, 1993, s516,

14 skulle istället vilja påstå att användningen av hustavlor kan bli begripligt först när man förstår husförsamlingen starka missionsambitioner. Då blir den ett uttryck för församlingens brottningskamp på olika områden med den uppgift som de står inför, nämligen uppgiften att förkunna evangeliet för sin omvärld. Samtidigt menar jag att Fiorenzas tankar inte är helt tagna ur luften. I nästa avsnitt behandlas just frågan om kvinnors roll i husförsamlingen och hur kvinnors möjligheter att ta del i församlingens liv förändras över tid och vad som orsakar denna förändring. 2.4 Kvinnor i husförsamlingen D.G. McCartney skriver att den tidiga husförsamlingen formades efter hushållsenhetens mönster och han menar att detta fick konsekvenser för församlingens struktur. Han skriver: In particular, as the household of God, the church was not a democratic institution but a patriarchal family consisting of people who are familially related to, dependent on, obedient to and loyal to the head of that house, Jesus Christ, and thus also to his subordanat officers. 41 Jag tycker att det är mycket intressant att fråga sig i vilken utsträckning och på vilket sätt som husförsamlingen faktiskt kom att präglas av en patriarkal struktur. Meeks menar att den tidiga kyrkan inte helt övertog den patriarkala strukturen som fanns i det antika hushållet. Han anser nämligen att det fanns tankar i den kristna läran som gick emot husfaderns enväldiga auktoritet och makt. 42 Karl Olav Sandnes är inne på samma spår. Han presenterar en tes som går ut på att Nya testamentets hushåll var en plats där nya och gamla strukturer möttes. Han vänder sig emot Fiorenzas tanke på att den tidiga kyrkan från början var en egalitär gemenskap som ersattes av en patriarkal struktur. Han hävdar istället att den bild som Nya testamentet ger visar på en spänning där nya egalitära strukturer utvecklas inifrån det patriarkala hushållet. Det vi kan se här är hur ett egalitärt broder- och systerskap tar form i hushållets kontext. Sandnes menar att de troendes nya identitet som bröder och systrar på samma grund ledde till en modifikation av den traditionella hushållsstrukturen. 43 Robert Banks börjar sin utläggning kring kvinnans bidrag till husförsamlingen med att konstatera att Paulus i sina brev till olika församlingar ser på kvinnan som en fullvärdig medlem av församlingen. Han menar att detta är något som ofta glöms bort i diskussionen om kvinnans roll och olika uppgifter i gemenskapen. Banks poängterar att när Paulus ger instruktioner till församlingen och skriver bröder så innebär inte detta att Paulus riktade sig uteslutande till männen. 44 Fiorenza tar också upp detta och förklarar att det bibliska språket inte nödvändigtvis exkluderar kvinnor bara för att det är androcentriskt. Hon förklarar att en historiskt riktig översättning måste ta i beaktande att det androcentriska språket hade en inklusiv funktion i en patriarkal kultur. Detta innebär i praktiken att en text som inte nämner kvinnor ändå kan rikta sig till kvinnor. 45 Utifrån detta drar jag slutsatsen att diskussionen om kvinnans roll i församlingen inte bara bör föras utifrån de texter som explicit nämner kvinnor utan att man också måste ta i beaktande att mer generella instruktioner och råd till församlingen också är instruktioner och råd till 41 McCartney, 2000, s Meeks, 2003, s Sandnes, 1997, s151, Banks, 1980, s Fiorenza, 1983, s

15 kvinnor. Detta tror jag är en av de viktigaste insikterna när det gäller att förstå kvinnors roll i den tidiga kyrkan. Det får stora konsekvenser för synen på kvinnors deltagande i församlingens liv om bibeltexter som till exempel Rom 12; 1 Kor även riktade sig till de kvinnor som fanns i husförsamlingarna. Banks ger ett konkret exempel på att Paulus uppenbarligen räknade med att kvinnor profeterade (1 Kor 11:5) och påpekar samtidigt att Paulus betraktade profetians gåva som den viktigaste i församlingen (1 Kor 14:1-5). Banks skriver: This ministry of sharing a direct word from God with others had precedence over the activity of the teacher. 46 En mycket intressant observation med tanke på att diskussionen om kvinnans medverkan i församlingen ofta enbart kretsar kring huruvida hon fick undervisa eller ej. Osiek, Macdonald och Tulloch visar på att kvinnor verkar ha haft en rad olika roller och uppgifter i husförsamlingen. De skriver att kvinnor var involverade i gästfrihet inte minst i samband med gudstjänst, mecenatskap, utbildning, social verksamhet, evangelisation och mission. 47 Enligt C.C. Kroeger finns det i Nya testamentet flera exempel på att kvinnor är ledare i husförsamlingar. Faktum är att kvinnliga husförsamlingsledare oftare nämns vid namn än manliga. I Apg 12:12 läser vi att Maria som var änka och mor till Johannes Markus öppnade sitt hem för bönesamlingar. Men vi ser också att Lydia (Apg 16:14, 40), Nympha (Kol 4:15) och Chloe (1 Kor 1:11) hade husförsamlingar i sina hem. 48 Intressant är att Osiek, Macdonald och Tulloch skriver att de kvinnor som hade husförsamlingar i sina hem troligtvis oftast var änkor. Detta eftersom änkor som hade ekonomiska möjligheter själva administrerade sina hushåll och därför kunde agera som värdar för en husförsamling. De poängterar dock att detta inte automatiskt innebar att kvinnor hade ledarskapsroller eller andra typer av andliga ansvar. 49 Harnack lyfter fram kvinnors betydelse för spridningen av kristendomen under den apostoliska perioden. Utifrån de kvinnor som nämns i Nya testamentet och i tidiga kristna texter drar han slutsatsen att kvinnor verkade som apostlar, profeter, lärare, änkor, diakoner och martyrer i den tidiga kyrkan. 50 Eisen menar också hon att kvinnor hade ett antal olika ämbeten i den tidiga kyrkan. Hon undersöker både grekiska och latinska inskriptioner samt papyrusskrifter som vittnar om dessa ämbetens existens. Hon säger sig i sin studie finna stöd för att det fanns kvinnliga apostlar, profeter, lärare, äldste, änkor, diakoner och biskopar. 51 Ben Witherington ligger nära Sandnes i sin beskrivning av situationen i den tidiga kyrkan, han skriver: Both Jesus and Paul affirm a transformed vision of the old patriarchal schema coupled with a affirmation of women s new roles in the community of faith. 52 Enligt Witherington levde kyrkan i en spänning mellan trons familj och den fysiska familjen. Evangeliernas författare försummar och döljer inte denna spänning utan visar på båda sidor. Witherington menar därför att Nya testamentets texter varken går att passa in i moderna kategorier av patriarkat eller feminism. Jag tror att både Sandnes och Witheringtons iakttagelser är riktiga. Hela idén om husförsamlingen går ut på att kyrkan levde och utvecklades inom en antik hushållsstruktur. Detta innebar att det kristna budskapet tog fäste i en befintlig miljö och att förändringar av den traditionella hushållsstrukturen kom inifrån. Jag 46 Banks, 1980, s Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s Kroeger, 1997, s Osiek, Macdonald & Tulloch, 2006, s12, Harnack, 1905, s Eisen, Witherington, 1988, s

16 tror att detta resulterade i att kvinnor kunde tjäna Gud på både traditionella och mindre traditionella vis. Witherington skriver att det inte har hittats några tecken på avsiktlig negligering av kvinnor och deras roller förrän på hundratalet. Det är främst då som vi kan se att en icke-kristen patriarkal inriktning börjar ta över i kyrkan. 53 Han menar att detta skifte till en reformerad patriarkal inriktning berodde på både yttre och inre faktorer i församlingen. Som vi redan har sett så möttes kristendomen ofta av misstänksamhet i det romerska samhället och de styrande var rädda att denna nya religion skulle underminera den sociala ordningen. Witherington skriver att allt tyder på att kristendomen också uppfattades som en religion som till stor del stöttades av kvinnor, slavar och minderåriga. Utmaningen som kyrkan ställdes inför var att visa att kristna inte ville skapa revolt eller underminera samhället. Detta var väldigt viktigt främst eftersom kristendomen var evangeliserande till sin natur och församlingen ville påverka det samhälle som den befann sig i. Witherington menar att denna inställning bottnade i en teologisk föreställning om vad försoningen innebar. Han skriver att kristna inte betraktade försoningen som skapandet av en ny gemenskap ex nihilo utan istället som förnyelse och förvandling av den gamla skapelsen. I praktiken innebar detta att kristna valde att stödja samhällets värderingar på de områden där de hade möjlighet att göra det. Detta resulterade i betoning av de traditionella familjevärdena och uppmaningar till de troende att lyda myndigheterna. Trots detta fanns det dock också, som vi har sett, plats för utvecklingen av nya roller för kvinnor. 54 Witherington pekar på en viktig inre faktor som han menar påverkade sättet att se på kvinnor och deras roll i församlingen. Han hävdar att det skedde ett skifte i det kristna tänkandet från en balanserad already-not yet eskatologi till en over-realized eskatologi. Den första typen av eskatologi var framtidsorienterad och byggde på ett horisontalt förhållningssätt medan den andra typen företrädde en vertikal approach. Detta skifte där redan men ännu inte eskatologin övergavs innebar att församlingen slutade att leva i den spänning där nutid och framtid möts den spänning som gjorde det möjligt för att kvinnor inte bara leva i de gamla roller som de hade i sin fysiska familj men också att leva ut de nya roller som de hade i trons familj. Witherington menar att de olika former av realiserad eskatologi som tog över ledde till en gradvis anpassning till samhället där kyrkan lät den dominerande kulturen sätta agendan när det gällde frågor om politik, ekonomi, sociala frågor och så även frågan om kvinnans roll. 55 Laurie Guy menar också att det sociala trycket utifrån hade inverkan på kvinnors ledarskap i kyrkan. Han pekar samtidigt på att det främst var när ledarskapet började definieras på ett mer institutionaliserat vis som kvinnor inte längre fick tillgång till de tjänster som de tidigare haft. Guy hävdar också att det skedde en stor förändring för kvinnor när församlingen slutade att ha hemmen som samlingsplats och började använda sig av mer offentliga byggnader. Han uttrycker det så att detta skifte från den privata till den offentliga sfären ledde till att kvinnor snabbt uteslöts från offentliga ledarroller i församlingen. 56 Darrell Pursiful skriver också om vad som gjorde att kvinnor blev marginaliserade i kyrkan. Enligt honom var det i mitten av trehundratalet som ordination av kvinnor började motarbetas systematiskt. Han anser att en av de största faktorerna som låg bakom denna utveckling var 53 Witherington, 1988, s Ibid, s Ibid, s Guy, 2004, s

17 starka fördomar mot kvinnor. Återkommande i många av kyrkofädernas texter är uppfattningar om att kvinnor var sämre än män eftersom de var svaga, dumma och efterblivna. 57 Epifanius ( ) skriver följande: Who are there that teach such things apart from women? In very truth, women are a feeble race, untrustworthy and of mediocre intelligence. 58 Pursiful skriver att Ambrosiaster och Tertullianus till och med hävdar att kvinnan inte är skapad till Guds avbild. Andra förställningar som Pursiful finner hos kyrkofäderna är till exempel att kvinnor befinner sig i ett evigt straff på grund av Evas synd samt att kvinnor betraktas som orena. 59 När det gäller Epifanius text är det dock värt att påpeka att den är en reaktion mot heretiska läror som predikas av kvinnor. Det är uppenbart att han i sin reaktion mot dessa heretiker vänder sig emot hela den kvinnliga rasen och senare i texten också mot kvinnliga präster. Jag tycker att det blir tydligt att heresin i detta fall blir en ursäkt för att utesluta alla kvinnor från uppgifter i församlingen, en logik som självklart inte tillämpades i fråga om manliga heretiker. På detta vis så skulle jag vilja påstå att också förekomsten av några kvinnliga heretiker felaktigt bidrog till en marginalisering av alla kvinnor i kyrkan. Alla de orsaker som här angetts till kvinnors marginalisering i församlingen är av betydelse. Framförallt tror jag dock att det skifte som Laurie beskriver från den privata till den offentliga sfären är en extra viktig faktor. Redan i inledningen till denna uppsats visade jag på att just husförsamlingen skapade en plattform för kvinnors medverkan eftersom hemmet betraktades som kvinnans plats. När kyrkan senare kom att bli allt mer offentlig och institutionaliserad fanns det inte längre någon plats för kvinnan. Och när ledarroller och tjänster i församlingen blev ämbeten så spelade det inte längre någon roll att kvinnor på lika villkor som män hade fått Anden och dess olika gåvor. Som jag redan angett tror jag också att kyrkans missionsambitioner ledde till en känslighet inför församlingens rykte i det omgivande samhället. Jag tycker att Witherington på ett bra sätt beskriver den teologi som motiverar den tidiga kyrkans ställningstagande samtidigt som han visar på hur en förskjutning i den eskatologiska förståelsen leder till en slagsida. Pursiful i sin tur visar på några av de allra värsta exemplen på hur kvinnor senare betraktas i kyrkan. I dessa fall är det svårt att hävda att oro för evangeliets trovärdighet är drivkraften. Även där det rör sig om problem med heresi skulle jag vilja säga att resonemanget avslöjar att något annat ligger bakom. Som Pursiful skriver tror jag att det rör sig om fördomar gentemot alla kvinnor som i några fall avslöjar ett rent förakt. 57 Pursiful, 2001, s Epifanius, Panarion 79:1. 59 Pursiful, 2001, s12. 17

18 3. Änkor i antiken 3.1 Terminologi Det grekiska ordet ch,ra kommer från den indoeuropeiska roten ghe- som betyder övergiven eller lämnad tom. I grekiskan används denna rot främst i orden cw/roj och cw,ra som betyder tomt utrymme, område, land. Den ursprungliga betydelsen av ch,ra är en kvinna som lämnats utan man. Men enligt Gustav Stählin är ch,ra inte bara en benämning på en kvinna vars man har dött utan kan också syfta på en kvinna som lever utan man. 60 BDAG anger två olika betydelser av ch,ra. Vi får reda på att ordet betyder änka, det vill säga en kvinna vars man har dött men att det också kan syfta på en speciell grupp i den kristna gemenskapen där bara vissa änkor ingick. 61 Det hebreiska ordet för änka är hn"ïm'l.a; almanah. Cornelis van Leeuwen skriver att ordets etymologiska betydelse är osäker. 62 Thurston föreslår dock att detta ord har sin rot i ordet alem som betyder unable to speak. Användningen av detta ord menar hon pekar på änkans utsatta situation, att hon var hjälplös och att hon inte hade någon som kunde föra hennes talan. 63 Charlotte Methuen skriver att många forskare har antagit att grekiskans ch,ra har samma betydelse som engelskans widow. Hon menar att detta är en för snäv översättning och att ch,ra inte bara skall förstås som en kvinna vars man har dött utan också som Stählin anger; en kvinna som lever utan en man. Slutsatsen som hon drar av detta är att ch,ra kan syfta på vilken kvinna som helst som valt att leva i avhållsamhet. Hon stödjer detta på bland annat en text av Tertullianus från tvåhundratalet där han skriver om kvinnor som själva valt att lämna sina män men ändå kallades för änkor. 64 Hon visar också på att det rådde ett komplicerat förhållande mellan de två begreppen ch,ra och parqe,noj som betyder jungfru. Både änkan och jungfrun hade det gemensamt att de levde ett liv i avhållsamhet och detta ledde enligt Methuen till att dessa två kategorier ibland smälte samman. Hon visar på att de två begreppen användes parallellt med varandra av flera tidiga kristna författare för att beskriva samma grupp av kvinnor. 65 I Ignatius brev till Smyrna talas det till exempel om jungfrur som kallas änkor. 66 Bonnie Bowman Thurston argumenterar även hon för en vidare förståelse av ordet ch,ra som går bortom uttryckets ursprungliga betydelse. Hon skriver att ch,ra kan betyda en kvinna som lever utan man, en kvinna som lever i celibat eller en kvinna som lever i ensamhet. Thurston lyfter även fram begreppets sociala och ekonomiska undertoner. När någon är ch,ra så innebär inte detta endast att hon lämnats utan man utan också att hon lämnats utan försörjare. 67 När jag fortsättningsvis använder ordet änka så använder jag det i klassisk bemärkelse för att tala om en kvinna som förlorat sin man och lever ensam. När jag använder ordet i en vidare bemärkelse så kommer detta att anges. 60 Stählin, 1964, s BDAG s.v. ch,ra. 62 Leeuwen, 1997, s Thurston, 1989, s9. 64 Tertullianus, Ad Uxorem, (övers. ACW 13). 65 Methuen, 1997, s Ignatios av Antiochia, Ignatios brev till Smyrnierna, 13. (övers. Olof Andrén, Per Beskow). 67 Thurston, 1989, s

19 3.2 Änkor i romersk kontext Bruce B. Winter skriver att uppskattningsvis trettio procent av kvinnorna i den antika världen var änkor. Den största gruppen av änkor utgjordes av kvinnor mellan fyrtio och femtio år. I denna åldersgrupp uppskattas hela fyrtio procent av kvinnorna ha varit änkor. När mannen dog reglerade lagen hur änkan skulle försörjas. Det skulle ske genom att den hemgift som kvinnan haft med sig in i äktenskapet överlämnades till hennes äldste son eller hennes far och deras hushåll. Den som fick till uppgift att ta hand om änkan blev herre över hemgiften och blev ansvarig för hennes försörjning. 68 I den romerska världen rådde ett ideal som prisade den kvinna som endast varit gift med en man; som var univira. Jo Ann McNamara förklarar att univira fungerade som en symbol i ett samhälle där skilsmässor och omgiften blev allt vanligare. I praktiken var det dock så att det förväntades av dem som blivit änkor att de skulle gifta om sig så snabbt som möjligt. Det fanns ingen plats i det romerska samhället för den barnlösa änkan eller den ensamma kvinnan. Den kvinna som inte hade turen att ha en hemgift eller ett arv att falla tillbaka på eller en manlig släkting som kunde agera som hennes beskyddare befann sig i en mycket svår situation. Hon fick antingen gifta om sig eller förlita sig på andra människors frivilliga välgörenhet. Augustus lag tillät de som var över femtio år att förbli ogifta ifall mannen eller frun dog eftersom de antogs vara för gamla för att få barn. 69 Övriga förväntades gifta om sig så snart som inom en månad efter det att de blivit ensamma. 70 Det var till och med så att ogifta kvinnor som var mellan tjugo och femtio år enligt lagen skulle bestraffas om de inte lyckades gifta sig eller gifta om sig Änkor i judisk kontext I den judiska kontexten var det ett bittert öde för en kvinna att bli änka. När en man dog i förtid ansågs det vara ett straff för hans synder och det var därför också en skam för kvinnan att bli lämnad kvar som änka. Änkan kunde återvända till sin gamla familj ifall de kunde betala tillbaka hemgiften till den avlidne manens släktingar. Ifall detta inte skedde var kvinnan tvungen att stanna kvar med sin avlidne mans släktingar och fick då anta en låg position i dennes familj. I värsta fall kunde hon till och med säljas som slav. Omgifte var inte förbjudet men det var heller inte något som ansågs bra. Omgifte nämns bara på fyra ställen i Gamla testamentet (3 Mos 21:14; Rut 1:9, 13; Hes 44:22). I två av dessa fall rör det sig om äktenskap mellan änkan och en broder till hennes man som syftar till att producera arvingar till den avlidne mannen. 72 Leeuwen skriver att änkorna hade det bättre när judarna fortfarande levde i ett nomadsamhälle. Då var änkan fri att återvända till sin gamla familj och leva under dess beskydd. Det var först efter att judarna bosatt sig i Kanaan som deras änkor blev offer för ökade sociala skillnader. 73 Stählin skriver att när änkan nämns i Gamla testamentet är det framförallt hennes svåra situation som står i fokus. Änkan associeras med andra utsatta grupper som de faderlösa, främlingarna och de fattiga. Det blir också tydligt att änkornas största problem är på det 68 Winter, 2003, s År 17 f.kr inrättade kejsar Augustus en ny äktenskapslagstiftning som kallades Lex Julia. Denna lag syftade främst till att få människor att gifta sig och skaffa barn eftersom detta ansågs gynna familjen och ytterst sett den romerska staten (Winter, 2003, s39-47). 70 McNamara, 1979, s576, Winter, 2003, s Thurston, 1989, s Leeuwen, 1997, s

20 juridiska planet. 74 Änkorna i Israel hade ingen rätt att ärva sina män. I Fjärde Mosebok 27:8-11 står det: Sedan skall du tala till israeliterna: Om en man dör utan att efterlämna någon son, skall ni låta hans arv tillfalla hans dotter. Om han inte hade någon dotter, skall ni ge hans arv åt hans bröder. Hade han inga bröder, skall ni ge hans arv åt hans fars bröder. Hade hans far inga bröder, skall ni ge hans arv åt den närmaste anförvanten i hans släkt; denne skall ärva. Detta skall vara gällande lag för israeliterna så har Herren befallt Mose. Leeuwen konstaterar att änkorna inte nämns i denna text och att de därför saknar rätten att ärva. Detta innebar att änkorna istället fick förlita sig på andra människors välgörenhet eller skuldsätta sig själva för att kunna skaffa mat till sig själva och sina barn (Job 31:16; 24:3). I Job 24:9 ser vi också vilka konsekvenser det kunde få om änkan inte kunde betala tillbaka sin skuld i tid. Barn och till och med spädbarn kunde tas i beslag för att senare säljas som slavar. Änkor levde alltså i en väldigt försvarslös position där de utsattes för olika typer av förtryck (Jes 10:2; Jer 7:6; 22:3; Ps 94:6). 75 Det fanns en allmän uppfattning i Orienten, inte bara om änkornas svåra situation, utan också om andras ansvar att hjälpa dem. Framförallt talas det om olika gudars omsorg om änkorna. I egyptiskt sammanhang nämns de egyptiska gudarna Amon-Re och Ptah. 76 I Gamla testamentet är det Jahve som kommer till de utsatta med rättvisa och befrielse. I Ps 68:6 kan vi läsa att Gud är änkornas försvarare och i 2 Mos 22:22-23 säger Gud själv att han lyssnar till deras klagorop. I Gamla testamentet så finner vi också förbud mot att förtrycka änkor. Profeterna predikar Guds dom över dem som behandlar änkor illa (Jes 1:17; Jer 7:5; 22:3; 49:11; Sak 7:10; Mal 3:5). Det finns också instruktioner som talar om hur änkorna skall hjälpas. I 5 Mos står det att änkorna skall få del av skörden (14:28-29), att deras kläder inte får tas i pant (24:17-18), att de skall bjudas in till offentliga fester (16:11-14) samt att de skall få äta den skörd som lämnas kvar på fälten (24:19-21) Stählin, 1964, s Leeuwen, 1997, s Stählin, 1964, s Thurston, 1989, s14. 20

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Introduktion till Nya Testamentet

Introduktion till Nya Testamentet Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 27, A. Sabbaten den 2 april 2011. Tazria Havande ['yriz]]t'

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 27, A. Sabbaten den 2 april 2011. Tazria Havande ['yriz]]t' Skatter i Torahn Bibelstudium nr 27, A Sabbaten den 2 april 2011 Tazria Havande ['yriz]]t' Torahtext: 3 Mos 12:1 13:59 Haftarah: 2 Kung 4:42 5:19 Apostoliska skrifterna: Luk 10:1 11:54 Stor frid äger de

Läs mer

Gästfrihet en bortglömd skatt

Gästfrihet en bortglömd skatt LOIS LINDHOLM Gästfrihet en bortglömd skatt Det är en gästfrihet som sträcker sig betydligt längre och vidare än till en gemytlig måltid med de närmaste. GÄSTFRIHET ÄR ETT BEGREPP som ofta förknippas med

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 22, A. Sabbaten den 26 februari 2011. Vayakhel Och han församlade lheq]y"w"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 22, A. Sabbaten den 26 februari 2011. Vayakhel Och han församlade lheq]yw Skatter i Torahn Bibelstudium nr 22, A Sabbaten den 26 februari 2011 Vayakhel Och han församlade lheq]y"w" Torahtext: 2 Mos 35:1 38:20 Haftarah: 1 Kung 7:40-50 Apostoliska skrifterna: Mark 15:1 15:47 Din

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Bibelläsningsplan för ett helt år

Bibelläsningsplan för ett helt år Bibelläsningsplan för ett helt år Detta häfte är en bibelläsningsplan för dig som vill läsa hela Bibeln under ett år. För att fördjupa sig i Guds ord kan det någon gång vara bra att läsa Bibeln i sin helhet.

Läs mer

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars! 19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör

Läs mer

Kristendomen och andra livsåskådningar

Kristendomen och andra livsåskådningar Kristendomen och andra livsåskådningar Världens mest kända människa, eller var Han Guds Son? PLANERING AV SO: RELIGION, MOMENT: KRISTENDOMEN OCH ANDRA LIVSÅSKÄDNINGAR Klass: 8D HT 2012 LÄRARE: ROLF JOHNNY

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Varför måste Jesus dö?

Varför måste Jesus dö? Varför måste Jesus dö? "Jag gör så gott jag kan. Mer kan inte Gud begära" Så säger många människor när man för frågan om rättfärdighet på tal. Gud vill gripa in i ditt och mitt liv. Vi tvekar inte att

Läs mer

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. Instuderingsfrågor kristendom NV10A - Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Berätta vad som hände under Jesu

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Vad skulle hända om dessa kvinnor möttes och delade sina historier?

Vad skulle hända om dessa kvinnor möttes och delade sina historier? När Gud river och bygger nytt 140914 Tänk dig en kvinna i 75 års åldern. Hon har länge varit väldigt aktiv i Smyrna. Hon har varit hemgruppsledare, stått i kafét, varit ledare i söndagsskolan. Hon har

Läs mer

adventisternas tro& lära

adventisternas tro& lära adventisternas tro& lära Vill du veta mer om adventisterna? Se www.adventkyrkan.info eller kontakta cyberpastor@adventist.se. Fundamental Beliefs of the Seventh-day Adventist Church Senast reviderad 2005

Läs mer

Tolkningsövning 1 Mosebok 18:16-33

Tolkningsövning 1 Mosebok 18:16-33 1 Mosebok 18:16-33 Texten Abraham ber för Sodom 16Männen bröt upp och såg nu ner över Sodom. Abraham följde dem ett stycke på väg. 17Herren tänkte: Varför skulle jag dölja för Abraham vad jag ämnar göra?

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Några synpunkter på husförsamlingsidén i Nya testamentet

Några synpunkter på husförsamlingsidén i Nya testamentet Några synpunkter på husförsamlingsidén i Nya testamentet Inledning Ett anslående drag i den fornkristna församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst och på annat sätt dela

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad Tro Hopp - Kärlek TRO Gåvorna som bygger upp: Genom var och en till församlingens uppbyggnad (1 Kor. 14:1 14:40) Den rätta förståelsen av Andens gåvor går via kärleken (kap 14) Det är först när korinthierna

Läs mer

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord?

Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Föredrag av Torsten Åhman Varför vi säger att Bibeln är Guds ord? Varför värderar kristna Bibeln så högt att man kallar den Guds ord? Varför står just den boken i särklass bland allt annat som har skrivits?

Läs mer

(Vers 1-10) Förmaningar till skilda grupper i församlingen

(Vers 1-10) Förmaningar till skilda grupper i församlingen Titus 2 Introduktion Det kristna budskapet om att Jesus har frälst oss och att vi nu är bröder och systrar i Kristus är så starkt att det raserar alla murar mellan olika kön, folk och samhällsgrupper (Gal

Läs mer

1. Vilka två delar har Bibeln? Gamla och Nya testamentet 2. Vad hette Esaus bror? Jakob 3. Vem av profeterna togs till himlen i en vagn av eld?

1. Vilka två delar har Bibeln? Gamla och Nya testamentet 2. Vad hette Esaus bror? Jakob 3. Vem av profeterna togs till himlen i en vagn av eld? 1. Vilka två delar har Bibeln? Gamla och Nya testamentet 2. Vad hette Esaus bror? Jakob 3. Vem av profeterna togs till himlen i en vagn av eld? Elia 1. Vad kallas en bok som berättar om Jesus? Evangelium

Läs mer

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf

Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Han går aldrig förbi dig! Av: Johannes Djerf Var är Gud någonstans? Jag tror att Maria många gånger hade funderat på om inte Gud hade gått förbi henne. Hon försökte så gott hon kunde leva nära det som

Läs mer

Barnen i Bibeln. Inledning

Barnen i Bibeln. Inledning Barnen i Bibeln 1 Inledning Bibeln har en mycket positiv syn på barnen. För att det ska framgå, krävs det att vi gör en historisk orientering om förhållandena på Bibelns tid. Det var under antiken inte

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Är treenighetsläran biblisk?

Är treenighetsläran biblisk? Är treenighetsläran biblisk? Av S. K. Blad Introduktion min personliga erfarenhet De minnen som jag har från barndomen är väldigt fina. Mina föräldrar hade vuxit upp inom den svenska pingströrelsen. De

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

En Textnyckel till Nya Testamentet

En Textnyckel till Nya Testamentet En Textnyckel till Nya Testamentet En lista över utelämnanden och förändringar Av G. W. Anderson På senare år har mycket sagts och skrivits om överlägsenheten, noggrannheten och tillförlitligheten i de

Läs mer

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf

Lyssna till herden. Av: Johannes Djerf Lyssna till herden Av: Johannes Djerf När vi skulle avsluta vår första alphakurs här i kyrkan så skulle vi avsluta vår termin med att be tillsammans, så som vi alltid brukade avsluta en kväll. Efter vår

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 17, A. Sabbaten den 11 februari 2012. Yitro Jetro wrot]yi

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 17, A. Sabbaten den 11 februari 2012. Yitro Jetro wrot]yi Skatter i Torahn Bibelstudium nr 17, A Sabbaten den 11 februari 2012 Yitro Jetro wrot]yi Torahtext: 2 Mos 18:1 20:26 Haftarah: Jes 6:1 7:6; Jes 9:5, 6 Apostoliska skrifterna: Mark 7:1 8:38 Hur kär har

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 19, A. Sabbaten den 25 februari 2012. Terumah Offergåva hm;wrt]

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 19, A. Sabbaten den 25 februari 2012. Terumah Offergåva hm;wrt] Skatter i Torahn Bibelstudium nr 19, A Sabbaten den 25 februari 2012 Terumah Offergåva hm;wrt] Torahtext: 2 Mos 25:1 27:19 Haftarah: 1 Kung 5:12 6:13 Apostoliska skrifterna: Mark 10:1 11:33 Ty Torah skall

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer