Straffmyter. En undersökning av straffmyter inom grekisk och fornskandinavisk religion. Examensarbete inom lärarprogrammet 180/220p.

Transkript

1 Straffmyter En undersökning av straffmyter inom grekisk och fornskandinavisk religion Examensarbete inom lärarprogrammet 180/220p Henrik Isacsson C-uppsats i religion REL 60 Höstterminen 2005 Handledare: Leif Carlsson Examinator: Hans Christian Öster

2 2 Förord Jag vill ta tillfället i akt och tacka alla de människor som har varit mig behjälpliga i arbetet med denna uppsats. Det är många människor som har blivit utsatta för mig när jag har bollat tankar och idéer. Men det finns vissa jag vill rikta ett speciellt tack till: Fredrik, för vänskap i vått som torrt. Peter och Claes, för fantastiska samtal, vänskap och en skön soffa. Mary, my personal nurse. Camilla, Fredrik och Johan för era öppna armar. Bul, Gus, Frepo och Gorba My comrades in arms. Kurt,Åke och Ronny för givande teologiska samtal. Leif, HC och Izabella. Johanna, för att du tror på mig och inte minst Niki, för givande och spännande sällskap under mitt skrivande.

3 3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Tidigare forskning Avgränsning Metod Uppsatsens disposition Iliaden och Odysséen Chryses Aias den mindre Odysseus Sammanfattning Den poetiska Eddan Geirröd Sammanfattning Skillnader och likheter samt försök till förklaringar Människans relation till gudarna Inom grekisk religion Inom fornskandinavisk religion Människans relation till samhället Inom grekisk religion Inom fornskandinavisk religion Gudarnas värld i relation till människornas Inom grekisk religion Inom den fornskandinaviska religionen Sammanfattning och presentation av en teori Teori Sammanfattning Didaktiskt perspektiv Käll- och litteraturförteckning...42

4 4 1 Inledning Och du, Kassandra, som jag har älskat: du har givit dig åt min urgamla fiende. Ändå har jag kallat dig, och du är min. Jag skall inte släppa dig, men du har skymfat mig, och från dig återtar jag min siargåva. Hör mina ord! 1 Den som yttrar dessa ord är den grekiske guden Apollon i Marion Zimmer Bradleys bok Facklan. Orden är riktade till Kassandra, dotter till kung Priamos av Troja och syster till Hektor och Paris av Troja. Bradleys bok handlar först och främst om Kassandra men hon knyter även an till andra personen som vi först och främst känner igen från det stora grekiska verket Iliaden. Men denna uppsats kommer dock inte handla om Kassandra så varför börja med detta citat? Svaret är inte så svårt som man kanske först kan ledas till att tro. Detta citat är ett mycket bra exempel på det som jag ämnar utforska i denna uppsats, nämligen straffmyter. Innan vi fortsätter måste vi klargöra vad jag anser att en straffmyt är. Min definition av en straffmyt är följande: ett straff, av något slag, som en eller flera gudar ålägger en eller flera människor som en konsekvens av deras handlande gentemot guden/gudarna. Vi använder oss utav Kassandra som ett exempel för en straffmyt: Guden Apollon hade förälskad sig i Kassandra och han erbjöd henne en gåva, siargåvan, gåvan att kunna se in i framtiden. Det enda villkor han ställde var att hon skulle besvara hans kärlek. Detta vägrade dock Kassandra och Apollon vredgades över detta och straffade henne genom att ge henne gåvan men samtidigt se till så att ingen skulle tro på det hon sa. Rent konkret resulterade detta i att hon såg att Troja skulle falla men ingen ville lyssna till hennes varningar utan avfärdade henne istället som galen. Den grekiska litteraturen är, som jag kommer att visa, full av händelser som kan kategoriseras som straffmyter. Dessa straffmyter har alltid fascinerat mig, riktigt varför har jag svårt att förklara. Men det är när man ser på straffmyten i ett jämförande perspektiv som det blir riktigt intressant. 1 Bradley 1992:247

5 5 När jag i höstas började studera den fornnordiska religionen infann sig en fråga tämligen snart i mitt huvud. Existerar straffmyter även inom denna religion? Det blev en än mer intressant fråga då jag vidare insåg att jag i mina tidigare studier alltid har fått höra jämförelser mellan den grekiska religionen och den fornnordiska. Under min skolgång har jag vid flertalet tillfällen fått höra att Oden går att jämföra med Zeus, Tor går att jämföra med Ares och så vidare. Men samtidigt att jag alltid sett en skillnad mellan de båda religionerna. När jag var liten kunde man läsa de nordiska gudaberättelserna på baksidorna av mjölkpaketen. När jag sedan kom till högstadiet och fick läsa om Medea, Oidipus insåg jag att det fanns ett mycket större djup mellan de båda än vad jag hade trott tidigare. Mina tankar om detta, som hade startat som ett litet frö på en tågresa mellan Göteborg och Jönköping, växte hela tiden och mynnade till slut ut i en fråga och det är härifrån jag ämnar ta avstamp ifrån. 1.1 Syfte Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka huruvida det existerar straffmyter inom den poetiska Eddan på samma sätt som det finns i Iliaden och Odysséen. Därefter kommer jag att analysera det resultat jag har fått fram. 1.2 Frågeställningar Mina frågeställningar lyder som följande: Existerar det straffmyter i den poetiska Eddan såsom det gör i Iliaden och Odysséen då dessa båda religioner, fornskandinavisk religion och grekisk religion, i mångt och mycket är lika varandra sett till deras panteon av gudar? Om skillnad eller likheter förekommer, vad beror då dessa på? 1.3 Tidigare forskning Jag har sökt med ljus och lykta efter publicerade verk om det som jag nämner i mitt syfte men har inte lyckats hitta något. Detta innebär inte att det inte existerar något skrivet om detta utan kan bero på att jag har sökt på fel sätt, använt fel sökord eller varit för snäv i mitt sökande.

6 6 Jag har även varit i kontakt med Britt-Mari Näsström, professor i religionshistoria vid Göteborgs Universitet och Andreas Lundin som är doktorand vid teologiska institutionen vid Lunds Universitet och där forskar inom ämnet fornskandinavisk religion. Ingen av dessa kunde dock ej ge något exempel på forskning som bedrivits inom mitt ämne men de har ändå varit behjälpliga för mitt skrivande. Då jag ej har hittat något om just straffmyter måste jag anse att denna uppsats möjligen är en första trevan in på ett område som hittills varit okänd mark. 1.4 Avgränsning Den första avgränsningen gäller primärkällorna. Det finns oerhört mycket litteratur i form av berättelser om gudar och hjältar, både inom den fornnordiska religionen och inom den grekiska religionen. Mitt val för denna uppsats har varit att koncentrera mig på tre huvudverk. När det gäller den fornnordiska religionen har jag valt den poetiska Eddan. De två andra källorna som rör grekisk religion är Iliaden samt Odysséen. Jag kommer att i presentationen av litteraturen berätta mer om dessa verk. Dock skall jag redan nu ge en förklaring till varför jag har valt att använda just dessa tre verk som grund för min undersökning. Den poetiska Eddan innehåller både gudadikter och hjältesånger. I dessa dikter och sånger finns det mesta av den fornskandinaviska religionen bevarad. 2 När det gäller Iliaden och Odysséen är valet inte så svårt då dessa verk hade en status som kan liknas vid den Bibeln har i våra dagar 3. Jag använder mig av Ingvar Björkessons översättningar och tolkningar av dessa två verk. Jag har alltså valt, av utrymmesskäl, att inte inkludera Hesiodos, som även han skriver om de grekiska gudarna och dess relation till människorna, och hans verk i denna uppsats. Nästa steg i avgränsningen blir att se till exakt vad det är som kommer att undersökas i dessa tre verk. Det har redan givits en definition av vad är straffmyt är; ett straff, av något slag, som en eller flera gudar ålägger en eller flera människor som en konsekvens av deras handlande gentemot guden/gudarna. Här är det viktigt att det finns en avgränsning inbyggd i definitionen. Uppsatsen kommer alltså inte att behandla straff mellan gudar. Ej heller kommer frågan om verkens uppkomst att undersökas då detta ej ryms inom ramen av uppsatsen. 2 Enoksen 2004:23 3 Nilsson 1960:2

7 7 Uppsatsen kommer alltså ej att behandla den Homeriska frågan, som är en fråga om huruvida det var Homeros eller någon annan som skrev Iliaden och Odysséen, eller fördjupa sig i den kristna påverkan på de gamla fornskandinaviska texterna. För att göra uppsatsen hanterbar kommer det enbart att föras fram, förutsatt att det hittas, högst tre exempel på straffmyter per religion. Vidare kommer uppsatsen så att han/honom används för gudar och hon/henne för människan. Det existerar både manliga och kvinnliga gudar men av rent praktiska skäl kommer det enbart att skrivas ut han eller honom istället för han/hon. Det ligger alltså inte någon värdering bakom detta användandet av pronomina. 1.5 Metod I detta kapitel följer en redogörelse för den metod och det tillvägagångssätt som har använts av i denna uppsats. Då valet är att undersöka tre litterära verk faller det sig naturligt att denna undersökning sker med hjälp av en kvalitativ textanalys. I den kvalitativa undersökningen används en hermeneutisk metod som innebär att man försöker nå en förståelse av texterna. En viktig del i denna process är att ha en känsla för materialet, det krävs alltså empati för att kunna göra detta. 4 För att man skall kunna nå fram till detta krävs det alltså tolkning. Här infinner sig nu en viktig aspekt. Ingen sätter sig in i ett material utan att ha en viss förförståelse. Den första tolkningen av materialet vi undersöker visar vägen för tolkningen av detaljerna. Resultatet blir att man antingen accepterar den första tolkningen eller att man tvingas revidera den. Det finns alltså hela tiden ett samband mellan helheten och delarna. Denna process kan benämnas den hermeneutiska cirkeln eller den hermeneutiska spiralen 5. Man rör sig alltså runt denna tills man har tolkat klart och helheten och delarna bildar en samstämmighet. 6 4 Johansson 1999:70 5 Thurén 1991:60 6 Johansson 1999:71

8 8 En viktig förutsättning för denna tolkningsprocess är att sätta sig in i den föreställningsvärld som existerar hos det man undersöker och akta sig för att blanda in värderingar och åsikter från vår tid och på så sätt skapa en anakronism. 7 Med denna korta metodgenomgång har tillvägagångssättet för hur de tre litterära verk, som bildar basen för uppsatsen, har lästs. Vidare har också de problem som existerar med det valda arbetssättet påvisats, det vill säga att en förförståelse existerar och att denna förförståelse lätt kan vålla problem i undersökningen. Detta gäller ju även de sekundära källorna som har läst och kommer att användas till diskussion runt resultatet av undersökningen. 1.6 Uppsatsens disposition För att kunna besvara de två frågeställningar kommer det i kapitel 2 kortfattat att redogöras för de grekiska verkens historia och därefter redogöra för undersökningen av dessa två verk. Kapitel 3 är uppbyggd på samma sätt fast här med den poetiska Eddan som litterärt verk. Sedan följer kapitel 4 som kommer att behandla det resultat som har framkommit i kapitel 2 och 3 i form utav en diskussion och framläggandet av en teori. Kapitel 5 blir en sammanfattning av uppsatsen. I kapitel 6 återfinns ett kort didaktiskt perspektiv på uppsatsen och kapitel 7 utgör en källförteckning. 7 Bruit Zaidman och Schmitt Pantel 1995:21

9 9 2 Iliaden och Odysséen De båda verken Iliaden och Odysséen blev nedskrivna på 700-talet före Kristus. Frågan om vem som skrev ner dem eller vilka som skrev ner dem är en fråga jag, som redan nämnts i min avgränsning, inte kommer att diskutera. Jag kommer att hänvisa till det namn vi oftast använder oss utav, Homeros. Vad vi dock kan vara säkra på är i vilken tidsperiod som verken har skrivits ner och enligt Jon Haarberg som är docent vid Oslo Universitet och professor i litteraturhistoria, kan vi placera nedtecknandet av dessa historier runt 730 f Kr. 8 Iliaden utspelar sig inte, såsom många tror, under det tio år långa trojanska kriget utan under de sista femtioen skälvande dagarna av detta krig. I återberättelser får vi ta del av det som har hänt under kriget, både på det mänskliga planet och på det gudomliga planet. Kriget tar sin början då Paris, son till den trojanske kungen Priamos, kidnappar Kung Menelaos fru Helena, den vackraste kvinnan på Jorden. Varför han gör detta gör att finna i historien om Peleus och Thetis och om deras bröllop. Bröllopet som hölls på en bergstopp var en stor tilldragelse och alla gudar som gick att uppbåda var där för att vara med om det storslagna firandet. Dock hade man glömt bort en gudinna, Eris. Eris var Tvedräktens gudinna och var den som spred osämja i världen. Hon blev mycket arg för att hon inte hade blivit bjuden och hon bestämde sig för att hämnas. Hämnden utfördes på ett delikat sätt, hon slängde in ett äpple och inte vilket äpple som helst utan ett gyllene äpple. PÅ detta äpple fanns inskriften Till den skönaste och genast gjorde tre av gudinnorna, Hera, Zeus hustru, Afrodite, Kärlekens gudinna och Pallas Athena, anspråk på äpplet då de alla tre ansåg att inskriften var riktade till dem. 9 8 Utbildningsradion Läsekonst - Krig och Kärlek 9 Henriksson 1992:298

10 10 De manliga gudarna valde, smart nog, att inte ge sig in i diskussionen om vem som skulle få äpplet utan man utsåg då Paris till domare. 10 Av Hera lovades han ett stort kungarike om han valde henne, Pallas Athena erbjöd krigslycka och ära och även Afrodite la fram ett bud. Hon la fram erbjudandet om att Paris valde henne som vinnare skulle världens vackraste kvinna älska honom för evigt. Han valde, till stor förtret för de andra två, Afrodite som vinnare av äpplet och efter ett par år träffar han Helena, eller Sköna Helena som hon också är känd som. 11 När Paris rövar bort Helena vänder sig då Menelaos till sin bror Agamemnon för hjälp och han samlar män från hela Grekland, mest kända av dessa är Akilles, Nestor och Odysseus, sätter segel mot Troja eller Ilion 12 som staden också heter och belägrar denna. Efter ett närmare tio år lång krig, fylld med konflikter även inom de både lägren, lyckas grekerna inta staden med hjälp av en ihålig trähäst, den trojanska hästen. Berättelsen om Trojas fall står ej i Iliaden som många tror utan den återfinns i själva verket i Odysséens åttonde vers. Odysséen är berättelsen om Odysseus irrfärder på väg hem till ön Ithaka. På Ithaka väntar hans fru Penelope och hans son Telemakos. Innan han lyckas ta sig hem måste han segla runt i tio år och under denna tid råkar han ut för diverse äventyr som bland annat leder till hans mannars död och förlisningen av hans skepp. Precis som i Iliaden utspelar sig boken bara under ett fåtal dagar, fyrtio stycken, men under dessa dagar får vi tio års händelser berättade för oss på samma sätt som i Iliaden. 10 Ibid. 11 Henriksson 1992: Titeln, Iliaden, syftar alltså på just Troja eller Ilion som staden kallades

11 Chryses Det första exemplet på en straffmyt hittar vi redan i de första raderna av Iliaden. I dessa rader berättas det om prästen Chryses, en av Apollons präster, från Chryse som låg söder om Troja 13. Chryses har en dotter vid namn Chryseis. Chryseis har under krigets gång blivit tillfångatagen av Agamemnon som har valt att behålla henne som krigsbyte. När Chryses får höra detta beger han sig ner till det grekiska lägret som ligger vid stranden och ber att få träffa Agamemnon. Han bär med sig dyrbara gåvor och ber om sin dotters frihet i utbyte mot denna gåva. 14 Vördar ni sonen till Zeus, den fjärran drabbande Foibos 15, ge då min älskade dotter fri och tag mot denna lösen! 16 Menelaos och de andra ledande grekerna accepterar genast denna mycket generösa gåva och vill släppa flickan fri. Dock är detta någon som Agamemnon avfärdar: 17 Gubbe, passa dig väldigt väl för att dröja här längre och låt mig slippa se dig mer vid de buktiga skeppen! Annars hjälper dig nog varken stav eller prästerlig bindel! Henne tänker jag inte ge fri, nej hon skall få åldras hemma hos mig i Argos långt ifrån fäderneslandet medan hon går vid sin väv och ligger hos mig om natten. Håller du livet kärt, så reta mig inte! Försvinn nu! 18 Prästen skyndar sig snabbt iväg från det grekiska lägret och när han har kommit en bit bort ber han till Apollon: 19 Om jag någonsin upprest ett tempel dig till behag och bränt saftiga lår av tjurar och getter såsom en hyllning till dig, bevilja mig då denna önskan: Straffa med pilar danaerna 20 hårt för de tårar jag gjuter! 21 Apollon hörsammar bönen från Chryses och agerar då Agamemnon inte bara har skymfat prästen utan även Apollon själv då Chryses, som präst, ses som ett sändebud från Apollon Björkesson 1999: Homeros, Iliaden Första sången vers Foibos är ett av namnen på Apollon. 16 Homeros, Iliaden Första sången vers Homeros, Iliaden Första sången vers Homeros, Iliaden Första sången vers Homeros, Iliaden Första sången vers Danaer är undersåtar till kungen Danaos som var kung av Argos vilket här skall läsas som hela Grekland.

12 12 Långt ifrån skeppen slog han sig ner och började skjuta; klangen var fasansfull som utgick från bågen av silver. Mulor fällde han först och snabba hundar, men vände snart sina vassa pilar direkt mot männen som dräptes en efter en; på alla håll sågs likbålen brinna. 23 Citatet ovan, om Apollons pilar, är en poetisk omskrivning för det straff som Apollon låter falla över grekerna. Vad som sker är att pesten kommer till det grekiska lägret som straff för det som Agamemnon har gjort. 24 Pesten härjar hos grekerna i nio dagar 25 till dess att Chrysteis släpps fri och får återvända till sin far. Men en ytterligare effekt av Agamemnons beslut är att Akilles vredgas över det som har hänt och vägrar slåss för honom eller låta sina egna trupper, de fruktade myrmidonerna, slåss för honom. Han blir så vred att endast Pallas Athene, som stiger ner från Olympen, hindrar honom från att hugga ner Agamemnon Aias den mindre Om Aias berättas det i Odysséen. Aias var en av krigarna som var med under det trojanska kriget. Han var son till kung Oileus, härskare av Locris, och kallades Aias den mindre. Att han fick just detta epitet var för att han hade en namne, nämligen Aias 27 Telemons son. Han var son just till Telemon som var kung över Salamis och han var grekernas bäste kämpe, endast överträffad av Akilles. Men det är Aias den mindre som berättelsen handlar om. Aias den mindre återfinns även i Iliaden, för även han var en stor krigare och jämförs med Akilles när det gäller vissa förmågor. Han hade dock även några karaktärsdrag som låg honom i fatet och som bidrog till hans till hans död, arrogans och skrytsamhet Homeros, Iliaden Första sången vers Homeros, Iliaden Första sången vers Homeros, Iliaden Första sången vers Burkert 1985: Homeros, Iliaden Första sången vers Homeros, Iliaden Första sången vers Hans namn går också att finna med stavningen Ajax. 28 Homeros Odysséen fjärde sången vers

13 13 I Odysséens fjärde sång berättas det att Telemakos, Odysseus son, i sin sökan efter att återse sin fader, besöker kung Menelaos som har kommit hem från Troja. Han frågar Menelaos om han har några upplysningar om fadern och Menelaos berättar det som han vet för pojken. Han berättar att han, på sin återresa, hölls kvar i Egypten av gudarna en längre period. Han fick dock hjälp av Eidothea, guden Proteus 29 dotter. På hennes inrådan fångar han en dag Proteus och i gengäld för sin frihet upplyser han Menelaos om vad som hindrar honom från att lämna Egypten. Menelaos frågar även hur det har gått för de andra grekerna som lämnade Troja. Det är här vi får höra historien om Aias: 30 Mitt ibland sina skepp med långa åror ljöt Aias döden: först drev Poseidon rakt mot gyreiska klippor skeppen och krossade allt, men räddade honom ur vågen. Trots Athenas hat skulle han undsluppit döden om i sitt blinda trots han inte fräckt hade skrutit med att ha frälst sig ur havets svalg mot gudarnas vilja, helt av sin egen kraft. 31 Innan vi går vidare här behöver vi förklara passagen om Athenas hat. Just hennes hat mot Aias, och greker i allmänhet, omnämns även i Odysséens tredje sång, versarna Detta hat har att göra med Kassandra, som vi har talat om i uppsatsens inledning. Förklaring finner vi inte i vare sig Iliaden eller Odysséen utan i Aeneiden, ett romerskt verk av samma slag som Iliaden. I grund och botten är Aeneiden en förkortad och omskriven variant av Iliaden och Odysséen. 29 Proteus var en havsgud som hade sitt hem utanför Egyptens kust. Enligt myterna bar han på siargåvan. 30 Homeros Odysséen fjärde sången vers Homeros Odysséen fjärde sången vers

14 14 Författaren till Aeneiden, Vergilius föddes 70 f Kr och var sonen till en rik jordbrukare. Tack vare detta kunde han få en god utbildning men han var, till faderns förtret, mer intresserad av litteratur och filosofi än juridik. Han började dikta och efter ett par år fick han ekonomisk hjälp av ingen mindre än Maeceneas 32 som hade fattat tycke för den unge poetens dikter och han upptogs i kretsen runt Octavianus, som sedan skulle komma att bli kejsar Augustus. Aeneiden, som kom att bli hans sista verk, var hans försök att skapa ett nationalepos som skulle skapa en samstämmighet kring de olika berättelser som fans om hur Rom historia. Aeneas är en trojansk prins och får besök av Hector i en dröm. Hector, som har dött av Akilles hand, uppmanar Aeneas att fly från Troja och ta med sig stadens penater 33. Han tar med sig dessa tillsammans med några andra trojaner och ger ut iväg med skepp för att hitta en plats att grunda ett nytt Ilion på. Det är detta sökande och de olika strapatser som Aeneas upplever som Aeneiden handlar om. Vergilius har hämtat drag från både Iliaden och Odysséen. Han fick dock aldrig chansen att färdigställa sitt epos utan han dog år 19. Han ville att manuskriptet skulle brännas men man tror att han blev övertalad av självaste Augustus till att tillåta en publicering. 34 I Aeneiden berättas det att efter Troja hade fallit tog sig Kassandra till en staty av Athena där hon sökte skydd. Aias fann henne där, drog henne där ifrån och våldtog henne och på grund av denna akt drog han på sig Athenas vrede och det är det som Athenas hat syftar på. 35. I och med att det fanns en staty av Athena där var platsen en helgedom och det fanns klara regler eller tabun för vad som fick göras eller inte göras vid en helgedom. Man fick till exempel inte föda barn eller älska i en helgedom. Helgedomar fungerade även som tillflyktsplatser för fångar, slavar eller människor som var jagad av någon. De fick inte tas därifrån med våld och att ta någons liv vid en helgedom var ett oerhört grovt brott, ett brott som kunde leda till att en hel stad kunde straffas Han var en rik romare som stödde konstnärer och poeter ekonomisk. Det är från honom vi har fått ordet Mecenat, en som stödjer konsten. 33 Ett annat ord för husgudar. Dessa blev sedan staden Roms beskyddare. 34 Björkesson 1988: Vergilius Aeneiden Första sången vers Bruit Zaidman och Schmitt Pantel 1995:56

15 15 Men det är inte våldtäkten av Kassandra som leder till Aias död. Som vi ser så gör Poseidon att hans skepp förliser men han räddar Aias 37 och vi får då se ett prov på hans arrogans och skrytsamhet. Istället för att tacka guden så prisar han sig själv, att han hade lyckats överleva skeppsbrottet helt på egen hand. För detta straffas han direkt: Poseidon som hörde hans skrävel lyfte treudden då i sin väldiga hand, och med våldsam stöt slog han till och klöv i två den gyreiska klippan. Ena halvan blev kvar och i havet nedsjönk den andra, den där Aias satt och högmodigt trotsade gudar; samman med den drogs han ner i en bottenlös svallande avgrund. Så gick han under sedan han fyllt med salt sina lungor Odysseus Odysséen handlar som bekant om Odysseus strapatsrika hemresa från det trojanska kriget. Det är en resa som tar tio år och detta på grund utav att vissa av gudarna är mot honom. Hur kommer det sig att han råkar så illa ut? Svaret på detta, och även vårt sista exempel på en straffmyt i den grekiska religionen, finner vi i Odysséens nionde sång. Där berättas det om Odysseus och hans mannars möte med kyklopen, en enögd jätte vid namn Polyfemos. Odysseus och hans män kommer till en ö utanför kyklopernas land, ankrar där, sover och nästa dag åker de på en upptäcktsfärd. Väl framme vid kyklopernas land tar Odysseus med sig tolv män och väl där finner de en grotta som verkar bebodd men ingen är där. De stannar i grottan, äter av maten som finns där och väntar på innehavarens hemkomst. Jätten, som är en herde, kommer hem med sina får, föser in dem i grottan och stänger sedan mynningen med en stor sten Homeros Odysséen fjärde sången vers Homeros Odysséen fjärde sången vers Homeros Odysséen nionde sången vers

16 16 Efter att kyklopen har upptäckt att han har främmande följer ett samtal mellan honom och Odysseus om varför de är där. Plötsligt dödar kyklopen två av männen och äter upp dem. Vad som följer på detta är att Odysseus, för att han och mannarna skall komma därifrån, lurar kyklopen genom att säga att han heter Outis, grekiska för Ingen 40. Vad som följer på detta är att de bjuder jätten på det vin som Odysseus har haft med sig. Polyfemos dricker och dricker och till slut är han redlöst berusad. Med hjälp av en glödgad påk, som de har gjort av en olivstam, förblindar de jätten genom att köra in denna i hans öga. Han vaknar till av den oerhörda smärtan och skriker högt. De andra kykloperna hör hans skrik och tar sig till grottan och ställer sig utanför den av stenen blockerade ingången. De frågar Polyfemos vad som har hänt och jätten svarar att Ingen håller på att mörda honom. De rycker på axlarna och går därifrån. Jätten försöker då fånga männen som är i grottan men misslyckas med detta. Nästa dag flyttar Polyfemos stenen som blockerar grottans ingång så att fåren kan komma ut och beta igen. Men han ställer sig själv i öppningen för att ta fast de som försöker passera honom och komma ut från grottan. Odysseus och hans män lyckas dock komma ut genom att hålla sig fast i ullen och gömma sig under herdens får och på detta sätt kommer de förbi den vaktande förbi jätten. 41 Det är nu vi börjar närma oss orsaken till Odysseus irrfärder. Från början var han, likt Aias, straffad av Athena. Hon straffade som sagt alla greker som skulle åka från Troja och återvända till sina hem men det är inte det som är den främsta orsaken till Odysseus irrfärder. Odysseus och hans män flyr från grottan tillbaks till sitt skepp. Men hack i häl har de den blinda och nu, får man förmoda, rätt uppretade jätten Polyfemos. Han hinner dock inte ifatt dem och kyklopen står på stranden och börjar kasta stenar mot skeppet. Odysseus gör nu det ödesdigra misstaget att börja håna den nu blinda kyklopen. 42 Hans män vädjar till honom att vara om att vara tyst men han fortsätter håna Polyfemos. Om någon dödlig människa, kyklop, vill veta och frågar hur det gick till den gång du blev så ömkligen bländad, säg att Odysseus, Laërtes son och Ithakas herre, han som lagt städer i grus, var den som släckte ditt öga. 43 När jätten hör detta berättar han att en profetia, som hade talat om just de händelser som nu har utspelat sig, nu har slagit in 44 och han säger till Odysseues: 40 Henriksson 1992: Homeros Odysséen nionde sången vers Homeros Odysséen nionde sången vers

17 17 Men kom nu hit, Odysseus, så skall jag förpläga dig gästfritt och sedan tillgodose att jordskalvens gud 45 besörjer din hemförd. Jag är hans son, och han är stolt att kallas min fader. 46 Dock fortsätter Odysseus att håna kyklopen och säger sig vara beredd att döda honom. Det är nu som Odysseus får sitt straff från gudarna. Kyklopen ber till Poseidon: 47 Hör, du mörkblålockige gud som får jorden att darra! Är jag i sanning din son och du yvs att kallas min fader, låt då aldrig Laërtes son och Ithakas herre, han som lagt städer i grus, Odysseus, nå sitt hemland! Men om det är hans lott att åter träffa de sina och de komma hem till sina välbyggda hus och fädernesjorden, sent må han då anlända, utblottad helt och berövad sitt manskap, på någon annans skepp, och mötas av ofärd därhemma! 48 Poseidon hör sin sons bön och Odysseus får nu fortsätta sina irrfärder tills han, långt senare, får komma hem. 2.4 Sammanfattning Detta var tre exempel på straffmyter som går att återfinna i den grekiska religionen. Det finns flera men som jag nämnde i min avgränsning nöjer jag mig med att redogöra för tre exempel. Jag har valt dessa tre för att jag tycker att de på ett bra och konkret sätt representerar vad jag kallar för straffmyter och för att vi också ser att det inte enbart är en person som drabbas av straffet. I det första exemplet så är det hela den grekiska hären och straffet leder även till en konflikt mellan Agamemnon och Akilles, en konflikt som leder till många grekers död på slagfältet. 43 Homeros Odysséen nionde sången vers Homeros Odysséen nionde sången vers Poseidon var även den gud som var ansvarig för jordskalven så detta epitet syftar alltså till Poseidon. 46 Homeros Odysséen nionde sången vers Homeros Odysséen nionde sången vers Homeros Odysséen nionde sången vers

18 18 I det andra exemplet så drar Aias handlingar straff, inte bara på sig själv utan på alla greker och detta leder till flera grekers död och detta är också indirekt en av anledningarna till det som vi ser i det sista exemplet där Odysseus och även Odysseus mannar och hans familj drabbas av hans arrogans. Den röda tråden i våra exempel är just arrogansen mot gudarna och vilka effekter detta får. Jag kommer nu att gå vidare till den fornskandinaviska religionen och redogöra för resultatet av mitt sökande efter straffmyter i den poetiska Eddan.

19 19 3 Den poetiska Eddan När man skriver eller talar om Eddan är namnet Snorre Sturlasson ett namn som är starkt förknippat med detta verk. Snorre var en isländsk författare som levde mellan Han var inte vem som helst utan en av de mest mäktiga männen på denna ö. Runt 1220 stod han inför ett problem. Den skaldediktning, som han älskade högt, var på väg att dö ut. För att lösa detta allvarliga problem beslöt han sig för att skriva, vad som kom att bli bland det största litterära verk vi har i denna del av världen, Eddan. 49 Snorre var som sagt författare, eller skald som jag hädanefter kommer att kalla honom, och dessa var allt som oftast anställda hos konungar och rika män som kunde betala för deras tjänster. Tjänsterna bestod i att sätta uppdragsgivarens bedrifter på pränt så att dessa skulle kunna läsas av eftervärlden, texter som skulle visa hur viktig denna man var. Nu var det ju inte så att man bara, rakt upp och ner, skrev vad som hade skett utan man använde en högt utvecklad poesi som var uppbyggd av stavrimmade versstrofer. Det fanns en uppsjö med olika versformer och varje form hade bestämda regler som reglerade hur de skulle användas. Vidare tillkom också att man friskt använde sig av omskrivningar, vad som kallas för kenningar. Det är här vi finner det stora problem som Snorre stod inför. 50 Dessa kenningar hade ofta sin grund i den forntida mytologin som hade existerat på Island innan ön kristnades. När den nya religionen hade fått fäste levde den inte sida vid sida med den gamla utan ersatte den helt. Detta gav att den gamla kunskapen om myter och händelser hade tynat bort och man förstod ej längre dessa kenningar. Lars Magnar Enokson, runforskare, nämner till exempel Frejas gråt som ett exempel på en kenning. För den utan kunskap om de gamla myterna är denna omskrivning helt oförståelig. Men för den som kan mytologin är den desto klarare. Denna kenning syftar på att Freja grät guldtårar när hon blev lämnad av sin första man. Med denna kunskap får vi alltså en innebörd i kenningen Enoksen 2004:17 50 Enoksen 2004: Enoksen 2004:18

20 20 Vad Snorre alltså gjorde var att skapa en manual för hur man skulle skriva skaldeverk. Han kallade denna bok för Eddan 52 och delade in den i tre delar. Den första delen behandlar världen och gudarnas uppkomst, den andre delen fortsätter även den med myter men innehåller även hjälp för hur man själv skall kunna skapa kenningar samt exempel på dessa. Den tredje delen är ett kväde över två norska män, skrivit av Snorre själv. 53 Problemet med denna Edda är att Snorre Sturlasson var kristen och det han har skrivit har därmed färgats av hans tro, medvetet eller ej. Men det är inte denna Edda som ligger till grund för min undersökning utan den som i folkmun kallas för den poetiska Eddan eller den äldre Eddan. Den äldre Eddan skrevs runt 1270 efter Kristus och finns bevarad i den berömda handskriften som fått namnet Codex Regius. Denna handskrift, som i sin tur är en avskrift av en skrift från början av 1200-talet, har en brokig och intressant historia som tar sin början hos en isländsk biskop vid namn Brynjólfur Sveinsson. Han fann denna skrift 1643 och hade den i sin ägo fram till dess att en händelse, av allvarlig karaktär, inträffade och han såg sig nödgad att som en sista utväg avyttra den. 54 Den allvarliga händelsen bestod i att hans dotter hade blivit gravid. Detta hade, i de flesta andra fall, varit en lycklig tilldragelse om det inte var så att fadern till barnet var en präst och paret var ogifta. Ytterligare en faktor som spelade in var att själva akten som hade lett till graviditeten hade tagit plats hemma hos biskopen och detta innebar att han var ansvarig för det allvarliga brott som hade begåtts. I ett försök att ställa allt tillrätta, för att rädda både sitt eget men framför allt dotterns skinn och ärbarhet, skickade han ett brev till den danske kungen, bifogade skriften och fick som tack för denna gåva hjälp av kungen. Härav kommer namnet på handskriften, Codex Regius, Konungens bok Denna bok kallas också för den prosaiska Eddan eller den yngre Eddan 53 Enoksen 2004:18 54 Eddan sid: 3 55 Enoksen 2004:21-22