Konsthistoria. Mål som ska ha uppnåts i slutet av det nionde skolåret

Transkript

1 Konsthistoria Mål som ska ha uppnåts i slutet av det nionde skolåret - ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tder och kulturer, känna tll några framträdande bildkonstnärer. Mål at sträva mot - tllägna sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning. (Skolverket. Kursplaner och betygskriterier 2000) Namn Klass

2 MAGI OCH RIT DEN FÖRHISTORISKA MÄNNISKANS KONST För ca år f.kr. möter vi det tdigaste för oss kända konstverken. Konstskapandet kom säkerligen inte som et enda plötsligt utbrot, utan man måste anta at det föregicks av en långsam utveckling under tusentals år. Under denna td gick den sista istden i Europa mot sit slut. Klimatet mellan Alperna och Skandinavien påminde om det klimat som idag fnns i Sibirien och Alaska. I Skandinavien drog sig inte den sista istden tllbaka förrän för år f.kr. Man har funnit små konstöremål av mammutbetar, renhorn och sten, som skars ut med hjälp av fintaverktyg. Bra exempel på dessa vackra konstverk är Venus från Willendorf ca f.kr. Hon är en fruktbarhetsfgur och har troligtvis även ingåt i någon slags rit eller magi. Venus från Willendorf Ca f.kr. bodde dåtdens européer i grotor och det är också därför som man fnner prov på deras konst i dylika. Bilden här nedan är grotmålningar. 2

3 Dessa grotmålningar gjordes troligen inte bara som dekoraton, utan har troligen ingåt i magiska riter, vilka man gjorde för at försäkra sig om en lycklig jakt. Man såg ingen skillnad på bild och verklighet, utan dödades djuret på bilden så trodde dåtdens människor at de hade dödat djurets livsvilja. 3

4 Hällristningar Tusentals år senare omkring 2000 f. Kr. gjordes hällristningar bl.a. i Sverige. De äldsta föreställde jakter, medan de som gjordes 500 år senare hade mer sådana motv som det på bilden, föreställande skepp och människor. Samtdigt byggdes et välkänt byggnadsverk vid Stonehenge i södra England. Om arkitektur är konsten at skapa rum för mänskliga behov och önskningar så fyller deta byggnadsverk mer än väl måtet av et av Englands första arkitektoniska konstverk. Ale stenar vid Kåseberga i Skåne kan anses vara et liknande monument. Vad dessa byggnadsverk har använts tll tvistar fortarande de lärda om, men troligtvis är även dessa kopplade tll rit och magi. Stonehenge 4

5 EGYPTISK KONST Ca 2500 f. Kr. byggdes magnifka gravmonoment, pyramider, i Egypten tll mäktga faraoner. Tre av dessa mäktga kungar var Mykerinos, Chefren och Cheops. Bredvid Chefrens pyramid står den stora sfnxen, som är huggen direkt ur klippan. Pyramiderna och sfnxen visar at man ansåg kungadömet som gudomligt. I sfnxen reser sig det kungliga huvudet från en lejonkropp. Antagligen bar kungahuvudet Chefrens ansiktsdrag, med detaljerna har tyvärr suddats ut under olika religioners tder och krig. Pyramiderna i Gisa Sfnzen 5

6 Under faraon Echnatons td ca 1360 f.kr. förskönades den egyptska konsten. Et bevis på deta är bysten av hans hustru drotning Nefertte. Än idag är deta konstverk en symbol för kvinnlig skönhet. Drotning Nefertte Tutanchamon Echnatons eferföljare var Tutanchamon. Han dog ca 1340 f.kr. endast 18 år gammal och är känd p.g.a. at hans grav är den enda som i modern td har blivit upptäckt med allt sit innehåll orört. Gravinnehållet var en otrolig skat. Bara hans guldkista väger 113,5 kg.. 6

7 ANTIKEN GREKISK OCH ROMERSK FORNTID ca 700 f.kr. ca 300 e.kr. GREKISK KONST OCH ARKITEKTUR På den heliga klippan Akropolis i Aten kan man än idag beskåda templet Parthenon, som är helgat åt jungfrun Athena. Deta tempel är byggt f.kr. och är en återuppbyggnad av tempel som förstördes av perserna år 480 f.kr. Akropolis är et stort område med gamla tempel från Greklands storhetstd. Parthenon på Akropolis Diskuskastaren Grekerna var också vid denna td duktga skulptörer. En av dessa välkända statyer från ca 450 f.kr. är Diskuskastaren. Idag fnns denna staty i Rom, där man gjorde en marmorkopia efer bronsorginalet. ETRUSKISK KONST 7

8 Etruskerna stod under talet f.kr. på höjden av sin makt. Deras område sträckte sig från Neapel i söder tll Podalens nedre del i norr. (Man kan säga at det är ungefär den mellersta delen av det som vi idag kallar Italien.) Rom styrdes under denna td av etruskiska kungar. Under denna etruskiska td i Rom tllverkades et konstverk som kom at bli en symbol för staden, nämligen Varginnan som diar Romulus och Remus. De två barnen är dock inte gjorda av etruskerna, utan har sats dit under renässansen ( talet). Varginnan ROMERSK ARKITEKTUR 8

9 I Rom kan du på området Forum Romanum än idag hita mycket av den antka arkitektur som kom tll under den mäktga romartden. Et av dessa välkända monoment är Colusseum, som byggdes e.kr. Det är en stor amfteater där romarna fck se blodiga skådespel där bl.a. gladiatorer och vilda djur kämpade mot varandra. Colusseum MEDELTIDA KONST Ca talet 9

10 Den medeltda konsten i Europa innehåller mycket konst med kristna motv, krigsbilder och rädslan för pesten. Men det förekom även vardagsbilder som visade hur livet kunde te sig under denna td. Under medeltden byggdes också många stora katedraler. Ofa talas det om den mörka medeltden, men deta är nog något som tyvärr många tder kan kallas för. Bayeuxtapeten, Slaget vid Hastng 10

11 Vinter Notre Dame i Paris 11

12 RENÄSSANSEN talet Renässansen utmärker sig främst av sitt intresse för antiken, vars kultur man ville återuppliva. Renässansen bryter med medeltidens mörker. Sandro Botcelli 1444/ Italienare Venus födelse Leonardo da Vinci Italienare Natvarden 12

13 Mona Lisa Michelangelo Italienare David Pieta 13

14 Adams födelse Sixtnska kapellet 14

15 Rafael Italienare Sixtnska madonnan Madonna del Granduca 15

16 BAROCKEN Barocken ville framhäva rymd, djup och rörelse genom perspektv, ljus och skuggefekter. Utgick från Italien. Blev eferhand överdrivet pompös. Rembrandt Holländare Självporträt Natvakten 16

17 Diego Velázquez Spanjor Hovdamerna Venus vid sin spegel 17

18 NYKLASSICISMEN Nyklassicismen ville pånytöda antken med dess klarhet och harmoni. Stmulerades bl.a. av utgrävningarna av Pomeij. Ingres Fransman Odalisk Kejsare Napoleon 18

19 ROMANTIKEN Konstnärerna ville måla tavlor som visade känslor och stämningar. Landskapsmåleriet spelade en viktg roll under romantken. Konstnärerna ville visa hur mäktg naturen är. Därför använde man gärna starka färger och häfiga efekter. Motven kunde visa mäktga eller mystsk natur. Man målade gärna glimrande solnedgångar eller spännande historiska händelser. Andra konstnärer tyckte bätre om stormande hav eller romantska gårdar. Goya Spanjor Den 3 maj 1808 Maja 19

20 Delacroix Fransman Friheten på barrikaderna Massakern på Chios 20

21 Turner Engelsman 21

22 IMPRESSIONISMEN Konstnärerna målade gärna utomhus. De ville försöka fånga en ögonblicksbild av et landskap. Framförallt ljuset och färgen betydde mycket för impressionistmålarna. De lärde sig at bygga upp et motv med många färgfäckar. Färgerna var nu betydligt ljusare än vad de hade varit under romantken. Landskapet var impressionisternas favoritmotv, men konstnärerna hämtade också gärna motv från Paris caféliv, eller helt enkelt från platser där människor träfades och hade trevligt. En del målningar kunde visa näckrosdammar eller baletdansöser. Claude Monet Fransman Impression Näckrosor 22

23 Auguste Renoir Fransman Roddarnas frukost 23

24 POST-IMPRESSIONISMEN Den td som följde efer impressionismen, brukar kallas för postmpressionism (post betyder efer). Post-impressionismen innehöll egentligen fera stlar, men en sak har de gemensamt. Man tyckte at et konstverk skulle vara en bild. Tavlan skulle också tala om vad konstnären tänkte och hur han kände det inom sig, när han målade tavlan. Konstnärerna utvecklade tekniker at måla med små färgfäckar. En del började helt enkelt at pricka färg med penseln. Andra målade med virvlande penselstreck. Några målade motv med stora färgytor, medan andra målade med breda penselstreck som man lavade på varandra. Paul Gaugain Fransman 24

25 Vincent van Gogh Holländare Självporträt Solrosor 25

26 Toulouse-Lautrec Fransman 26

27 KUBISMEN Konstnärerna inom kubismen tänkte sig föremålen uppdelade i olika geometriska fgurer. Man försökte måla saker, så at det såg ut som om man såg dem från fera olika håll samtdigt. Man använde koner, kuber, klot och rör. Kubisterna var de första konstnärerna som började arbeta med collage. På sina dukar kunde de klistra upp t.ex. tdningspapper, tändstcksaskar och biljeter. Pablo Picasso Spanjor Guernica Flickorna från Avignon EXPRESSIONISMEN

28 Expressionism betyder utryck. Konstnärerna ville ge utryck för sina känslor med färger, ytor, linjer och former. Tidigare hade man visat rädsla, glädje eller spänning med ansiktsutryck eller rörelse. Nu försökte man göra det med enbart färg och form. Konstnärerna målade med våldsamma färger och ändrade ofa form på saker som de målade. Motvet i sig själv var inte längre det viktgaste. Hur konstnärerna upplevde motvet var det intressanta. Edvard Munch Norrman Skriet Madonnan SURREALISM

29 De surrealistska konstnärerna avbildade sina motv verklighetstroget. Ibland såg det ut som om man hade använt en kamera och tagit et fotograf. Det märkliga är at ingentng man ser på tavlan verkar möjligt. Motven är mycket fantasifulla och man kan tro at de är hämtade från en drömvärld. Med sådana här lite overkliga tavlor, hoppades målarna at de skulle väcka publikens egen fantasi. Marc Chagall Ryss Jag och byn Födelsedagsgåva Salvador Dali Spanjor 29

30 Minnenas varaktghet ABSTRAKT-EXPRESSIONISM

31 Konstnärerna som tllhörde denna stl började måla abstrakt. Det betyder at de målade bilder som inte föreställde någontng. Vi i publiken får använda vår egen fantasi, för at avgöra vad det är som vi ser på duken. Ibland kan en abstrakt tavla se ut som et rutnät av linjer. Ibland kan det se ut som om konstnären helt enkelt hällt eller stänkt ut färg. Kandinsky Ryss POPKONST

32 Popkonstnärerna ville skapa konst från vårt eget vardagsliv. De tyckte också at måleriet hade blivit lite för mycket abstrakt. Någontng skulle väl ändå tavlorna föreställa.. Därför började konstnärerna åter avbilda motven exakt. Man började använda tdningar och reklam tll sina motv. En ganska ny metod var at använda fotografer tll grund för sin konst. Lustgt nog så är ofa sådana målningar mer omtyckta än fotografer. Andy Warhol 1928/ Amerikan NYREALISM

33 Nyrealismen i Sverige lade stor vikt vid at skildra vardagshändelser och situatoner som var bekanta för betraktaren. För övrigt hade de mycket av popkonstens tankegångar. Ola Billgren 1940 Svensk Korridoren Peter Tillberg 1946 Svensk Blir du lönsam lille vän Vissa av texterna från Impressionism tll Nyrealism är hämtade från Beta Pedagogens konstkort. 33

34 Övrig text är frit skriven efer kunskaper som jag fåt från: Bonniers stora lexikon 1989 Konsten av H.W.Janson. Tredje utgåvan, Bearbetad av Anthony E.Janson Betapedagogens konstkort Bilderna är hämtade från Google.se ( Endast bilder som inte är skyddade av upphovsräten är använda. Sådana som är skyddade går inte at skriva ut, enligt min erfarenhet.) 34