Farmakologisk behandling vid Ångestsyndrom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farmakologisk behandling vid Ångestsyndrom"

Transkript

1 Farmakologisk behandling vid Ångestsyndrom Klassiska Ångeststörningar Panikångest PTSD OCD Tord Ivarsson Docent, överläkare Farmakokinetik och dynamik Pharmacokinetics may be simply defined as what the body does to the drug, as opposed to Pharmacodynamics which may be defined as what the drug does to the body. Farmakokinetik berør jag inte Wikipedia

2 Farmakodynamik - SSRI effekt på hjärnan + SSRI hämmar återupptaget av serotonin in i den presynaptiska cellen så att halten 5-HT ökar i synaps- spalten med ökad aktivering av postsynaptisk receptor nedreglering av serotonin 5-HT 2A receptorn (sker parallellt med att den antidepressiva effekten etableras) modifierar serotonin/receptor kvoten - hög serotonin halt aktiverar presynaptiska autoreceptorer (cellens feedback sensor) Minskar serotoninproduktionen Leder småningom till nedreglering av autoreceptorernas sensitivitet Wikipedia 2012 Farmakodynamik - SSRI effekt på hjärnan Serotoninreceptorerna på cellytan kopplas via G-protein på insidan G-protein aktiverar eller hämmar second messengers som påverkar transkriptionsfaktorer Transkriptionsfaktorer är proteiner som ansluter till en gen för att den ska transkriberas så att syntes av ämnen påbörjas Leder till långsamt insättande neurofysiologiska anpassningar av hjärnan efter flera veckor uppkommer den antidepressiva effekten Anses förklara varför ökad ångest är en vanlig biverkan under de första veckorna Cycliskt AMP aktivering i det postsynaptiska neuronet leder till ökad produktion av Brain Derived Neurotrophic Factor (BDNF). BDNF enhances the growth and survival of cortical neurons and synapses Wikipedia

3 Ett ångestsyndrom har olika symptomkomponenter Två huvudkomponenter vid Ångestsyndrom Affekt Rädsla/ (falskt) alarm Amygdalasyst* Kognition Bekymmer/farhågor Antecipatorisk oro CSTC-loopar Kognition Baciller (ex.) Social missl. Separationer Social skam Typ av Utlösande Situationer Andra Symptom Toa-knopp Handtag Handtvätt tvivel, överdrivet ansvar Prestera vard. interaktion m kamr. Magont Sömn, spänd, Irritabel, LF Skoldags Barnvakt HV, Utbrott, vädja, HV, magont Sömn, ensam Tala i klassen Tala m främling Undvika, HV, magont, utbrott SDR OCD* GAD SAD SocAnx Klassiska å-sdr Amygdala en kärna att räkna med OFC Amygdala-systemet finns hos däggdjur Direkt information om hot från Thalamus minnen om hot lagrat i generna Information om hot från corticala strukturer - inlärt (Orbitofrontal cortex (OFC) reglerar Amygdala Kontakt med stort antal subkortikala och centrala funktioner Kroppsliga funktioner påverkas på ett genom-gripande sätt Stahl

4 Amygdala en kärna att räkna med Amygdala-systemet finns hos däggdjur Minnen om hot man erfarit aktiveras i Situationer som påminner om hotet/faran Livsnödvändig i Environment of Evolutionary Adaptedness Den kärna där betingning sker Kontakt med stort antal sub-kortikala och centrala funktioner = Alarm Påverkas av flertalet transmittorer/stresshormon Serotonin (SSRI effekt på alarm) hämmar GABA (fasisk BZP: tonisk ej BZP) Alkohol, uppskattat anxiolytikum S R/S R S R- CSTC-kretsar - Indirect path (OFC) No GO Direct Path GO OCD-symptom/GAD uttrycks genom CSTC-kretsar (Stahl 2009, 2013) 1. Bekymmer 2. Obsessioner 3. Ältande Kompulsioner? Unvikande/freeze hardwired Olika Affekter (rädsla, äckel, kännas rätt, förlora/behöva) Andra områden som reglerar looparna? 4

5 SSRI verkningsmekanismer Serotonerga neuron verkar hämmande (??) på alla nivåer av CSTC-loopar överaktiva loopar - positivt ex. obsessioner, oro, bekymmer, antecipatorisk ängslan, älta... underaktiva loopar - negativt ex. planering, mål i framtiden mm. Oklart om/hur loop (ant. Insula putamen-talamus-insula) påverkas Neg effekt på DLPFC-S-T-DLPFC? Stabiliserare? ANL? Stahl (2009, 2013) Psykofarmakologi Praktikaliteter 5

6 Val av läkemedel Typ av läkemedel SSRI (fluoxetin, sertralin, fluvoxamin) Alfa-adrenerga agonister (guanfacin, clonidin) Benzodiazepiner Benzodiazepin/Zolpidem Propiomazine H1 blockad (antihistamine) ½ tid 8 tim. Målsymptom Alarm/rädsla i Situationer (S) Bekymmer/oro inför S Tvångstankar/tvångshandlingar Depression (MDD-typ) Hög arousal, stirrig, lättskrämd, (analogi med PTSD) Rädsla, oro, muskelspänning Insomningssvårigheter Klassiska ångeststörningar, vilket SSRI? 1. Fluoxetin mg/d 1. Flest studier evidens A 2. Måttlig effektstorlek låga doser? 2. Sertralin: flexibel dos mg (m=150 mg) 1. 2 studier, varav CAMS ++ - evidens A 2. Måttlig god effektstorlek 3. Fluvoxamin (300 adolesc) mg/d 1. En högkvalitativ studie RUPP evidens (A) 2. God effektstorlek 6

7 Insättning av SSRI Vilka målsymptom vill man påverka Hur ska man utvärdera nyttan av läkemedlet Hur ska man utvärdera biverkningarna Insättningen av ett SSRI Hur tänker man värdera cost/benefit Vilken psykopedagogik ska man tillämpa Insättningsperioden Tiden då symptomen ska påverkas Underhållsbehandlingen Utsättningen Insättning av SSRI Vilka målsymptom vill man påverka Hur ska man utvärdera nyttan av läkemedlet Hur ska man utvärdera biverkningarna Insättningen av ett SSRI Hur tänker man värdera cost/benefit Vilken psykopedagogik ska man tillämpa Insättningsperioden Tiden då symptomen ska påverkas Underhållsbehandlingen Utsättningen 7

8 Insättning av SSRI vid klassiska ångestsyndrom och OCD Målsymptom Alarm/akut rädsla Bekymmer/oro/älta Sekundära symptom: aggressivitet, undvikande,.. Symptom som är samsjuklighet/biproblem kan påverkas positivt eller negativt av SSRI Kommentar Social fobi, SepÅngest, Obsessioner GAD, obsessioner Effekt kommer först efter det att alarm och oro minskat Yngre barn/adhd aktivering Depression/demoralisering positiv Insättning av SSRI Hur ska man utvärdera nyttan av läkemedlet PARS: känslig för förändringar, översättning ej normerad SCARED: översättning ej normerad, validering pågår (Jarbin, Ivarsson m.fl.) MASC: har använts för utvärdering av behandling, är normerad (Ivarsson (2008), se också Wei (2013) CY-BOCS: psykometri är något problematisk men är guldstandard i alla studier och i praktiskt arbete CGI, CGI-I: standard i RCT och lätt att använda i vardagskliniken/art of disciplined reasoning. OBS! avser ett syndrom CGAS Anna Lundh avhandling, ett bra mått som tar hänsyn till ärendets komplexitet Om man inte använder objektiva(are) hjälpmedel kommer man att vara helt i händerna på godtyckliga och subjektiva faktorer 8

9 Insättning av SSRI Vilka målsymptom vill man påverka Hur ska man utvärdera nyttan av läkemedlet Hur ska man utvärdera biverkningarna Hur tänker man värdera cost/benefit Insättningen av ett SSRI Vilken psykopedagogik ska man tillämpa Insättningsperioden Tiden då symptomen ska påverkas Underhållsbehandlingen Utsättningen Monitorera biverkningar Psykiska biverkningar Skilj från det sdr du behandlar Ångeststegring hos många efter 3-4 veckor under ca 3-7 dagar/signal om effekt Kroppsliga biverkningar Även ångestpatienten kan ha sexuella biverkningar Använd biverkningsformulär signalerar omsorg och professionalitet Diskussion om biverkningar minskar risken att man avbryter psykofarmakabehandling 9

10 Grupper: Comb Ser CBT PBO All Headache % Biverkningar CAMS-studien Interrupted sleep % Fatigue % ser/cbt.003 Sedation % ser/cbt.001 Rastlöshet % ser/cbt.03 Suic Idea % ser/cbt.06 Suic Att % Walkup J et al. N Engl J Med 2008; /NEJMoa Biverkningar POTS-studien 10

11 Monitorering/åtgärder av biverkningar Psykiska biverkningar måste särskiljas från det syndrom du behandlar Ångeststegring hos många efter 3-4 veckor under ca 3-7 dagar/signal om effekt Nedstämdhet/suicidalitet Ovanliga men allvarliga biverkningar i synnerhet de som kommer sent syns inte i RCT på 3 månader Koncentrationsproblem/Minnesproblem ovanlig men besvärlig biverkan Sent utvecklad demoralisering/ depression kan vara demotivationssyndromet* Murphy, T. K., Segarra, A., Storch, E. A., & Goodman, W. K. (2008). SSRI adverse events: how to monitor and manage. I nt Rev Psychiatry, 20(2), Cost-Benefit analys SSRI Akut skede Full dos Underhållsdos Utsättningsfas Efter behandling Risk/Cost Ökad suicidalitet Trötthet mm Tillväxt, (urkalkning) Utsättningsreaktioner (Tillväxt, urkalkning) Neurologisk påverkan? Benefit symptomlindring remission remission och ett fungerande liv utveckling norm-as Normal utveckling Avstå från farmaka Kvarstående symptom minska risk/cost vid SSRI 11

12 Insättning av SSRI Vilka målsymptom vill man påverka Hur ska man utvärdera nyttan av läkemedlet Hur ska man utvärdera biverkningarna Hur tänker man värdera cost/benefit Insättningen av ett SSRI Vilken psykopedagogik ska man tillämpa Insättningsperioden Tiden då symptomen ska påverkas Underhållsbehandlingen Utsättningen Anx OCD Insättning av SSRI Start Low Sertralin 25 mg Fluoxetin 10 mg Fluvoxamin 25 mg Doshöjning var 3 7 dag (Robust eller känslig)? Anamnes på biverkningar tidigare psyfarm? till dos som kan ge effekt barn lägre/adolesc högre Sertralin mg Fluoxetin mg Fluvoxamin mg Slutdos CAMS m = mg Slutdos RUPP m = 4.0±2.2 mg/kg (12 år 40 kg => 160 mg) Genomsnittlig dos POTS m = 170 mg (medianen 200 mg!?) 12

13 Start low, go slow, BUT GO! Använd den lägsta dygnsdos som tolereras och som ger tillräckligt god symptomlindring Lindring SDR kvarstår Remission SPT kvarstår men diagnosen kan inte ställas (<=10 på CY-BOCS) Frisk Inga symptom Ofta måste maxdosen användas Enstaka gånger måste doser över maxdosen användas eftersom patienter kan skilja sig åt farmakodynamiskt och farmakokinetiskt Varför sikta på full remission? Kvarstående symptom felutvecklar hjärnan/ diabolic learning Kvarstående symptom ökar risk för återfall Psykiska symptom innebär ett lidande Försämrad funktion under viktiga år kan skada utvecklingen Insättning av SSRI Vilka målsymptom vill man påverka Hur ska man utvärdera nyttan av läkemedlet Hur ska man utvärdera biverkningarna Hur tänker man värdera cost/benefit Vilken psykopedagogik ska man tillämpa Insättningsperioden Tiden då symptomen ska påverkas Underhållsbehandlingen Utsättningen 13

14 Insättning av SSRI psykopedagogiska aspekter och tema Insättningsperioden Evidensen att symptomlindring är trolig Verkningsmekanism och latens till verkan vad vet vi? Varför får vi biverkningar och varför hänger effekt och biverkningar samman så intimt Risk med psykofarmakabehandling vs risker vid obehandlad psykopatologi Rationalen bakom upptrappningsschemat Rationalen bakom dosanpassning Varaktighet av behandling, kriterier för när utsättning kan ske Tiden (4-8 v) då symptomen börjar påverkas Hög dos, liten effekt och mycket biverkningar ett ofrånkomligt dilemma Höjd ångestnivå är vanlig skilj på ångest som biverkan och försämring av meds; patientens och föräldrarna som observatörer Insättning av SSRI psykopedagogiska aspekter Underhållsbehandling Rationalen bakom skiftet från fulldos till underhållsdos Skifte av mål för behandlingen (fulldos fokus på symptomlindring: underhållsdos fokus på livet) Att upprätthålla motivationen för tillräckligt lång underhållsbehandling Underhållsdos - När ANX/OCD i remission/sub-klinisk Anx: motsvarande mg sertralin OCD: motsvarande mg sertralin CBT-booster? Vissa patienter behöver lång underhållsbehandling/ängsligt temperament? 14

15 Hur länge ska vi behandla med LM? LM hjälper minska ångest och bekymren Under pågående ångest/ocd störning tror barnen att detta är jag När bättre lära om hur jag är Om ångestsjukdomen varat X år hur lång tid tar omlärningen? LM ska inte sättas ut av ideologiska skäl Vissa patienter vill inte sluta LM Läkare glömmer planera utsättning LM ska inte vara livslång Utsättningen Rationalen bakom kriterier för utsättning Rädslor kring utsättning Risker med utsättning Fördelar med utsättning Walkup AACAP 2008 När ska vi sätta ut LM? LM innefatta minst ett år av gott svar Full remission/subklinisk Inte symptom som tränger igenom Ej försämring under del av året CBT under/efter utsättning vid tröskeldoser Förlägg utsättning så att ev. återfall kan hanteras Långsam nedtrappning > 3 månader Monitorera utsättningsreaktioner Kontrollera _>1 år efter utsättningen Walkup AACAP

16 Behandlingsrefraktär klassisk Anx HAR KBT med exponering genomförts Byta SSRI (FLVX ->FLX (Walkup 2002)) SSRI -> SNRI/Venlafaxin (March 2007, Rynn????) SSRI -> GABA-RI som augmentering av SSRI ANL som augmentering av SSRI Stress-Sårbarhets perspektivet Finns samsjuklighet som försämrar KBT-resultat Finns samsjuklighet som försämrar SSRI-resultat Rynn AACAP 2012 Behandlingsrefraktär OCD Har KBT med E/RP genomförts? Finns samsjuklighet som försämrar KBT-resultat Finns samsjuklighet som försämrar SSRI-resultat 1. Byt SSRI 2. SSRI -> SRI (Watson 2008, jfr Ivarsson 2013 (submitted) 3. ANL som augmentering av SSRI 1. Risperidone Fitzgerald (1999), Thomsen (2004); Dos: mg/d 2. Aripiprazole Storch (2008), Murphy* (2009), (Masi 2010): Dos: 3-5 mg/d 4. SSRI + CMI Figueroa (1998) anpassad dos av bägge Fluvoxamine (hämmar enzymen CYP1A2 och CYP2C19) ej övr SSRI pga påverkan på CMI nedbrytning (ex. sertralin omvandlar klomipramin till en SNRI (desmetylklomipramin) 5. Spec Familje OCD Tx (Peris 2012), Attentional Retraining (Rieman 2013) 6. Om inget hjälpt nya strategier (ex. SSRI+5HT3 antagonist) efter kontakt med superspecialist Målgrupp TS varav 50% OCD 16

17 Ångest algoritm Anx av klinisk valör AACAP practise parameter (2007) KBT sessioner Återfall Utvärdera - + (KBT)+SSRI Uppföljning Återfall Utvärdera - + (KBT)+SSRI 2 Utvärdera - + ANL augm Uppföljning underhållsdos Utsättning >= 6 (12) mån remission OCD algoritm OCD av klinisk valör KBT (24) sessioner Återfall Utvärdera - + Uppföljning (KBT)+SSRI 1 Återfall Utvärdera - + (KBT)+SSRI 2 ev klomipramin Uppföljning underhållsdos Utsättning >= 6 (12) mån remission ANL augm Utvärdera - + March (1997), NICE (2005), AACAP practise parameter (2011) 17

18 Panikångest Panikångest Låg prevalens 0 3% median 0.1% (Costello 05) Underdiagnosticerad i B&U? Annan presentation? 1 KBT/RCT studie (Pincus 2010) Öppna studier n Substans Dos effekt Renaud SSRI? 75% CGIimp 5-6 Fairbanks FLX 24/40 3 improved Masi PAX 5-40 mg 83% CGI=1 Ingen RCT ( ) Slutsats: Evidens B, Använd SSRI i första hand om farmaka är nödvändigt. 18

19 RCT pilotstudie av Panic Control Treatment (PCT) vid PD PCT eleven 50-min weekly sessions control condition an 8-week selfmonitoring condition 20 to 30 min/2 week to discuss self-monitoring of panic and anxiety - WL 26 adolescents (19 girls, 6 boys), Age 14 to 17 (M=15.75 years) Random Tx allocation Pincus 2010 RCT pilotstudie av PCT vid PD 1.09 Kontrollbehandling halvaktiv WL ES för CSR, CASI och MASC är stor (jfr ES= ca 1 vid CBT/OCD och stimulantia/adhd Bevisläget svagt replikation krävs Starkare stöd än för farmaka (Farmaka ej studerade i RCT (MedLine-sökning )) Pincus

20 PTSD Farmaka vid PTSD symptom Farmaka Typ Effekter Prazosin alfa1-adrenerg blockad Intrusioner, hyperarousal Clonidin alfa2-adrenerg agonist re-enactment spt Guanfacin α 2A receptor agonist Intrusioner, hyperarousal Propranolol beta-blockare hyperarousal Quetiapin ANL (DA, Ser och adrenerg TSCC poäng, ångest, depre- antagonist, antihistamine) ssion, vrede Risperidon ANL (ser recept antagon, intrusioner, hyperarousal DA recept antagon, ALFA1,2 adrenerg antag mm) Referenser se: Strawn (2010) Psychopharmaco-logic treatment of posttraumatic stress disorder in children and adolescents: a review. J.Clin.Psychiatry 71 (7): , Evidensnivå IV fallserier för samtliga farmaka Strawn (2010) TSCC = en PTSD spt skala 20

21 Farmaka vid PTSD symptom Farmaka Typ Effekter Carbamazepin stabiliserar Voltstyrda-grindar okänt Na-porer i inaktiv form Divalproex som ovan + Ca-porer okänt Sertralin SSRI Ingen 2 neg. RCT Citalopram Cyproheptadin antihistamin, antikolinerg, Intrusioner fr.a. antiserotonerg, lokalanestisk mardrömmar Benzodiazepin allosterisk GABA stimulerare okänt Referenser se: Strawn (2010) Psychopharmaco-logic treatment of posttraumatic stress disorder in children and adolescents: a review. J.Clin.Psychiatry 71 (7): , Evidensnivå IV fallserier för samtliga farmaka Strawn (2010) TSCC = en PTSD spt skala Farmaka vid PTSD symptom: Slutsatser Mycket dålig evidens jämfört med KBT Vid dålig KBT respons och PTSD spt som behöver behandlas kan alfa adrenerga agonister, propranolol, quetiapin och risperidon prövas beroende på målsymptom Vilka biverkningar man behöver bruka (ex sömnförbätttring, minska aggressivitet etc.) SSRI bara om samsjuklighet som kan behandlas med SSRI: depression med fluoxetin GAD, SocFobi, SepÅ och OCD med sertralin, fluvoxamin, (fluoxetin) Strawn (2010) 21

22 Gille de la Tourettes syndrom (TS) Behandling Tics/Tourette farmakologisk behandling Alfa 2 agonister: sänka arousal/vakenhet Effekt både på tics och ADHD Biv: trötthet, sedation, BLTR-fall Dopaminblockad: Direkt effekt på tics i Striatum DA stimulerar motorik; Biv. trötta, kognitivt dämpade, sega 22

23 Efficacy of Alpha-2 Agonists for TICS Stratified by ADHD Bloch (2011) AACAP Tourette SIG Efficacy of alpha-2 Agonists for TICS stratified by % ADHD in sample Bloch (2011) AACAP Tourette SIG 23

24 Tics Tics och samsjuklighet Behandlingsalgoritm OCD more Impairing ADHD more Impairing tics interference/pain CBIT Treat OCD then assess Tic severity Treat ADHD then assess Tic severity Effective Clonidine or Guanfacine Effective Monitor Intolerable side effects Inadequate benefit Coffey AACAP 2010 modiferad Ivarsson 2010 Om lindrig-måttligt svår Monitor Effective Monitor ANL-Monitor 2:nd line non-da Receptor blocking meds 3:rd line DA Receptor blocking meds Evidensen OCD Klassiska ångestsyndromen: separationsångeststörning, GAD/OAD och social fobi Tics/Tourettes syndrom Följande bilder finns för bredvidläsning/kännedom och för snabb genomgång i mån av tid 24

25 Klassiska ångestsyndromen Evidensen för psykofarmakologisk behandling INFÖR NÄSTA BILD Vad är Effektstorlek (ES)? ES = (Behandling kontroll-placebo)/standardavvikelse för mätmetoden Ex. ES stimulantiabehandling vid ADHD = ca. 1 25

26 RCT med PBO för SSRI Author Treatment Demogr Diag. Results Birmaher et al 2003 FLX (10-20mg/d) N =74, 7-17 SoP,(GAD) FLX > PLC SAD FLX = PLC Black & Uhde 1994 FLX (12-27 mg/d) N =15, 6-11 SM/SoP, AD FLX > PLC Beidel et al FLX (-> 40 mg) N 139, 7-17 SoP FLX > PLC Rynn et al 2001 SER (50mg/d) N=22, 5-17 GAD SER > PLC RUPP 2001 FLV ( mg/d C, N = 128, 6-17 SoP, SAD, FLV > PLC (max 300 mg/d GAD Wagner et al PAX (10-50 mg/d) N= 319, 8-17 SoP PAX > PLC Walkup et al SER (-> 200 mg) N=488, 7-17 SAD, GAD SER, CBT>PLC CBT/CBT+SER/PLC SoP CO>SER,CBT Rynn et al. SER ( mg/d) N=51, 5-17 GAD SER>PBO In prep AD, avoidant disorder; GAD, generalized anxiety disorder; OAD, overanxious disorder; PLC, placebo; SM, selective mutism; SAD, separation anxiety disorder; SoP, social phobia. RCT med PLC för TCA/SNRI/BZD Author Treatm. Demogr Diag. Results Berney et al 1981 CMI (40-75 mg/d) n = 51, 9-14 School refusal CMI = PLC Klein et al 1992 IMIP ( mg/d) n = 21, 6-15 SAD +-Sch.phob. IMIP = PLC Gittleman-K 1971 IMIP ( mg/d) n = 35, 6-14 School phobia w. IMIP > PLC & Klein Anx. Dis. Bernstein et al 1990 Alpraz ( mg/d) IMIP ( mg/d) n = 24,7-18 School refusal, Alpraz = SAD IMIP = PBO Graae et al 1994 Clonaz ( mg/d) n = 15, 7-13 SAD Clonaz = PBO* Simeon et al 1992 Alpraz ( mg/d) n = 30, 8-17 OAD, AD Alprazolam = PBO* Rynn et al Venlaf ( mg/d*) n=320, 6-17 GAD Venlaf>PBO March et al 2007 Venlaf ( mg/d*) n=293, 8-17 SoP Venlaf>PBO 26

27 CAMS en Benchmark -studie Ångest sdr Relativt stor placeborespons ~ 30% Påverkar ES storlek 13 poäng och mer = måttlig ångestnivå och en ångestdiagnos föreligger Walkup J et al. N Engl J Med 2008; /NEJMoa Walkup J et al. N Engl J Med 2008; /NEJMoa Primary outcomes CAMS 26 week follow up Responders in all groups got maintenance = booster monthly for 6 months PBO subjects were give preferred active study treatment 26 week outcome data include all receiving active treatment COMBO/CBT ¾ of sample Sertraline 73% PBO 7% 27

28 Primary outcomes CAMS post Tx to weeks follow up % CGI/ 1-2 Post TX 26 weeks 36 weeks# Sertraline 55 > 69 -> 73 CBT 60 > 74 -> 74 COMBO 81 > 87 -> 87 Placebo 24 > 50* -> 68*, # COMBO > CBT = Sertraline = PBO *OBSERVERA Aktiv behandling i PBO-gruppen Child/Adolescent Anxiety Multimodal Extended Long-term Study (CAMELS) 56% av CAMS kohorten M ålder = 16.7 år; FU-tid M=16.7 år; 45% pojkar % CAMELS REMITTERS - Procent 53% 39% Responders i CAMS akut behandling har större sannolikhet (Fisher s Exakta test p=.03 vara i remission CAMELS REMITTERS - Procent Nästan 50% hade fått återfall Vi behöver både bättre och/eller längre behandling 0 CAMS Total CAMS Responder CAMS Non-Responder 28

29 Evidens vid ångestbehandling Tillstånd Behandling Evidens Studie Ångeststörning (GAD/SoP/SAD) KBT A Kendler 96, Shortt 01, m.fl. Social fobi A Beidel 00, 07, Walkup 08 GAD/SP/SepÅ PsDPsT D (-*) Inga studier GAD/SoP/SAD SSRI A RUPP 01, Beidel 06, Birmaher 03, Walkup 08 Rynn 01 GAD resp SoP SNRI (A) Rynn 07, March 07 BZD C 0 enl. Bernstein 90 TCA C 0 enl. Bernstein 90, + enl. Gittelman-Klein 71 PTSD KBT A Cohen 96 m.fl. PsyFarm B-D poster SpFob KBT (A) Öst 01 Enligt AHCPR (A=RCT; B= bra öppna studier; C=nat.klin studie; D-F= *B. Weiss, et al. J Consult Clin Psychol. 1999; Cartwright Br. J. psychol 2004 Vad bör vi jämföra psykofarmakologisk behandling med? Reynolds (2012) 29

30 Effektstorlek SSRI SoP + GAD + SAD i alla kombinationer (utom 4 och 7) 1. KBT med Exponering för S av anständigt god kvalitet 2. KBT non-responders KBT+SSRI, men vilket SSRI? Läkemedel ES Studie Dos 1. Fluvoxamine 1.1 RUPP Fluoxetine 0.4 Birmaher Fluoxetine 0.67 Black&Uhde Fluoxetine (0.4) Beidel Sertraline 1.9 Rynn Sertraline 0.45 Walkup Paroxetine (0.3) Wagner mg fix anp ->40 mg 50 mg fix -> 200 mg mg ES = (pre post)/sd Långtidsuppföljningar 1 RUPP (FLVX) 6 månader 2 FLX 12 månader (n=42) vs No meds (n=10) Utfall 94% bibehöll förbättring Signifikant FLX>No Meds 3 CAMS > 5 år Responder Non-Responder 53% 39% P=.03 1 Walkup 2002, 2 Clark et al 2005, 3 Compton

31 OCD Behandling/CBT/Kontrollerade N Design Result ES De Haan CBT vs CMI CBT>CMI 1.58/1.45 Barrett Ind/Fam CBT vs Ind=Fam CBT 2.5 Wait > Wait - March CBT vs Ser Combo>CBT=.97 POTS vs CBT+Ser vs Ctr Ser>Pbo - Asbahr CBT vs SER likartat respons - Freeman CBT vs PsyPBO CBT>PsyPBO.53, n.s. Bolton CBT vs CBT s vs Wait CBT=CBT s >Wait 2.2/1.6 Piacentini CBT+Fm vs PsyPBO CBT>PsyPBO 2.37/1.8 Watson & Rees 2008 CBT

32 Behandling/SSRI/Kontrollerade N Design Result ES Flament CMI vs PBO (crss) CMI>PBO DeVeaugh G CMI vs PBO CMI>PBO.85 Riddle FLX vs PBO FLX>PBO Geller FLX vs PBO FLX>PBO.51 Liebowitz FLX vs PBO FLX>PBO Riddle FLV vs PBO FLV>PBO.31 Geller PAX vs PBO (withdr) PAX>PBO Geller PAX vs PBO PAX>PBO.44 March SER vs PBO SER>PBO March CBT vs Ser Combo>CBT=.47 POTS vs CBT+Ser vs Ctr Ser>PBO Watson & Rees 2008 ES pooled/lm CBT 1.45 Olika (S)SRI vs KBT Watson & Rees, 2008 JCPP, 49:5 (2008) 32

33 Serotonin -återupptagshämmande läkemedel effekt: mean differance mot placebo * * Ivarsson et al. submitted Serotoninåterupptagshämmande läkemedel effekt: mean difference mot KBT Ivarsson et al. In progress 33

34 Weekly Adjusted Intent-to-Treat CY-BOCS Score, by Treatment Group Copyright restrictions may apply. The Pediatric OCD Treatment Study (POTS) Team, JAMA 2004;292: KBT gentemot SSRI per behandlingsenhet Sertraline Duke > Sertraline Penn p=.02 KBT Penn > KBT Duke p=.05 Combo Duke = Combo Penn KBT Penn >> PBO Penn effect size= 1.6 Combo Penn >> PBO Penn effect size= 1.5 KBT Duke > PBO effect size=.51 Combo Duke >>PBO effect size= 1.21 Sertraline Duke >>PBO effect size=

35 E. H. Cook, K. D. Wagner, J. S. March, J. Biederman, P. Landau, R. Wolkow, and M. Messig. Long-term sertraline treatment of children and adolescents with obsessive-compulsive disorder. J Am.Acad.Child Adolesc.Psychiatry 40 (10): , E. H. Cook, K. D. Wagner, J. S. March, J. Biederman, P. Landau, R. Wolkow, and M. Messig. Long-term sertraline treatment of children and adolescents with obsessive-compulsive disorder. J Am.Acad.Child Adolesc.Psychiatry 40 (10): ,

36 Kort- samt långtidsresultat vid KBT Barrett el al samt uppföljning 2005 Väntelista nocebo Individuell=grupp OCD Svårighetsgrad samt familjedysfunktion predicerade sämre resultat Liten återfallsrisk efter avslutad terapi Före KBT Efter KBT 12 m FU 18 m FU Individuell Grupp Väntelista POTS II SSRI non- och partiella responders är ett väsentligt kliniskt problem USA >> Europa = Sverige Kan en psykofarmakolog med stöd/handledning ge KBTinstruktioner av en sådan kvalitet att det motsvarar KBT hos kunnig KBT OCD behandlare? 36

37 Figure 2. Children's Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (CY-BOCS) Scores During 12 Weeks of Acute Treatment Franklin, M. E. et al. JAMA 2011;306: Copyright restrictions may apply. POTS II slutsats Symptomreduktionen av CBT mindre än i POTS I CBT-instruktioner i tillägg till meds ger begränsad nytta Optimering av SSRI kan ge ytterligare begränsad symptomlindring 37

38 Slutsatser från RCT Expert Consensus Guidelines (March 1997) håller fortfarande 1. KBT är förstahandsbehandling 2. SSRI när KBT otillräcklig behandling 3. SSRI nr 2 om SSRI nr1 otillräcklig 4. Behandlingsrefraktär OCD när KBT + SSRI inte räcker Inga RCT - Fåtal öppna studier Inferenser från vuxenstudier Vilket SSRI? 1. Fluoxetin mg/d 1. Flest studier evidens A 2. Måttlig effektstorlek låga doser? 2. Sertralin: flexibel dos mg (m=150 mg) 1. 2 studier, varav POTS ++ - evidens A 2. Måttlig god effektstorlek 3. Fluvoxamin (300 adolesc) mg/d 38

39 Evidens för behandling vid Tourettes syndrom Behandling Evidens Studie CBIT/HR (A) Piacentini JAMA 2010 (Verdellen 08, Wilhelm 03) Alfa 2 agonister Effekt både på tics och ADHD, trötta Clonidin B Leckman 91 Guanfacine B Scahill 2001 DA-blockad Effekt på tics, trötta, dämpning Risperidon A 3 RCT Aripiprazol C öppna, Seo, Murphy Pimozid A 3 RCT 5HT3 ant./ondansetron (A-) 1 RCT Rang Enligt International Psychopharmacology Algorithm project: A >= 2 RCT; B = 1 RCT; C = öppna studier; fallstudier, nat.klin studie ? Svagheter i aktuell behandling och evidens 39

40 Begränsad nytta Läkemedelsrespons är partiellt Korttidsstudier Respons Remission Klassiska Ångestsyndrom (CAMS 1,2 ) % OCD (POTS 3 ) ca 50% 39.3% Långtidsbehandling Klassiska Ångestsyndrom 5 73% 6 32% OCD (Open FU 4 ) 72% 47% Dilemman respons och remission definieras olika i olika studier 1 Walkup 2008, 2 Ginsburg 2011, 3 POTS 2004, 4 Wagner 2003, 5 AACAP 2009, 6 Clark 2005 Psykoterapi vid ångestsyndrom KBT av generell/generisk typ för de tre klassiska ångestsyndromen prototyp: Coping Cat (Kendall 1994, 1997) KBT specifik för en typ av ångeststörning (separationsångeststörning (Separation Anxiety Family Therapy (SAFT) (Schneider 2011) ej med i Reynolds) social fobi (social effectiveness training) (Beidel 2000, 2007) OCD KBT Icke KBT-baserade psykoterapiformer Metaanalys*: 55 RCT med 2434 B&U med ångestsyndrom och 1824 kontroller varav (n=33) med specifik ångeststörning 16 PTSD, 7 social fobi, 5 OCD, 3 specifik fobi och 2 skolängslan 22 blandade ångesttillstånd *Reynolds (2013), SBU-rapport 2005, Riktlinjer Socialstyrelsen

41 INFÖR NÄSTA BILD Vad är Effektstorlek (ES)? ES = (Behandling kontroll-placebo)/standardavvikelse för mätmetoden Ex. ES stimulantiabehandling vid ADHD = ca. 1 Evidensen för psykoterapi vid ångestsyndrom Jfr m obeh ktr-grupp Reynolds (2013) 41

42 KBT vid OCD CY-BOCS Genomsnittlig skillnad Tx vs kontroll KBT mot väntelista 11.2* Barrett (2004) 15.7* Bolton (2011) 13.8* Storch (2011) 7.40* Williams (2010) 7.5* KBT mot Pill placebo (POTS (2004) 7.5* KBT mot Psykologisk placebo 3.3* Freeman (2008) 2.7^ Piacentini (2011) 3.9^ KBT öppen NordLOTS red. i genomsnitt 14.1 ES=1.68 för CBT vid OCD hög pga design med väntelista * Statistiskt säkerställd skillnad; ^ ej statistiskt signifikant POTS placeboarm Barrett väntelista poäng +2.9 poäng Skarphedinsson (2013) Pågående arbete Vad önskar/kan man kontrollera för i en RCT?? Väntelista Med Placebo Psyk Placebo KBT Extern + Tx förväntan + Ospec Tx + Specifik Tx Extern= yttre faktorer (tiden, soc.eko, samsjukl, mm.) Tx förväntan = tilltron till förbättring av behandlingen Ospec Tx = Terapirelationen + generella förhållningssätt Spec Tx = Exponeringsövningar, responsprevention, kognitivt arbete. Tx = Terapi (psykoterapi eller läkemedel Frank (1971); Krupnick (1996) 42

43 Tack för i dag! Ni har väl inte missat Bahr Weiss fantastiska utvärdering av klassisk barnpsykoterapi (1) inklusive utvärdering av Sleeper effekten? (2) Bra att ha vid diskussion i teamet. Utmärkt forskningsmetodik Följer postulat i psykodynamiskt tänkande 1. B. Weiss, T. Catron, V. Harris, and T. M. Phung. The effectiveness of traditional child psychotherapy. J Consult Clin Psychol. 67 (1):82-94, B. Weiss, T. Catron, and V. Harris. A 2-year follow-up of the effectiveness of traditional child psychotherapy. J Consult Clin Psychol. 68 (6): ,

Psykofarmakologi vid Ångeststörningar

Psykofarmakologi vid Ångeststörningar Psykofarmakologi vid Ångeststörningar Tord Ivarsson tord.ivarsson@r-bup.no 1 Depression Översikt: ångest, depression och neuropsykiatri Ångeststörningar Depression PTSD Panik SAD Gemensamma drag Social

Läs mer

Ångestsyndrom en uppdatering om kunskapsläget. Tord Ivarsson Docent Göteborgs Universitet, Forskare I, R-BUP Øst og Sør Överläkare

Ångestsyndrom en uppdatering om kunskapsläget. Tord Ivarsson Docent Göteborgs Universitet, Forskare I, R-BUP Øst og Sør Överläkare Ångestsyndrom en uppdatering om kunskapsläget Tord Ivarsson Docent Göteborgs Universitet, Forskare I, R-BUP Øst og Sør Överläkare Disposition Ångestsyndrom Därför behöver dessa barn ett bättre omhändertagande

Läs mer

Psykofarmakologi vid. Psykiatrisk samsjuklighet. Institut AACAP, Chicago 2008 Moderator: John Walkup M.D.

Psykofarmakologi vid. Psykiatrisk samsjuklighet. Institut AACAP, Chicago 2008 Moderator: John Walkup M.D. Psykofarmakologi vid Psykiatrisk samsjuklighet Institut AACAP, Chicago 2008 Moderator: John Walkup M.D. Samsjuklighet är regel OCD* 80% ADHD 20% Tics/TS 30% MDD 15% Ångest 25% ODD 8-35%?? MDD^ 52% DYD

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Gille de la Tourettes syndrom (TS)

Gille de la Tourettes syndrom (TS) Gille de la Tourettes syndrom (TS) Tord Ivarsson Överläkare Docent/Associate professor Forskare OCD-mott Avd. för Barn- & Ungdomspsyk R-BUP Sör/Öst Drottn Silvias Göteborgs Universitet barnsjukhus Fallbeskrivning

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Farmakabehandling av depression. Håkan Jarbin BUP Halland 2013 hakan.jarbin@regionhalland.se

Farmakabehandling av depression. Håkan Jarbin BUP Halland 2013 hakan.jarbin@regionhalland.se Farmakabehandling av depression Håkan Jarbin BUP Halland 2013 hakan.jarbin@regionhalland.se Steg för steg 1. Diagnos = ordentlig kartläggning är viktig symptom, samsjuklighet, missbruk!, suicidalitet,

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se

Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se Depression viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Samsjuklighet vid autism farmakologisk behandling Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Budskapet Samsjuklighet är regel en diagnos undantaget dvs rule out ALLA patienter (med autism) ska få en

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen

Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen Tillstånd DSM-IV/ICD-10 Angelägenhetsgrad GAF Medicinskt acceptabel väntetid Åtgärd Effekt av åtgärd Grad av vetenskaplig dokumentation Risk med åtgärd

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Kliniska riktlinjer USA För mani (enligt DSM-IV) är den primära behandlingen farmakologisk De flesta unga med bipolär

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Lars von Knorring, professor, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala lars.von_knorring@uaspsyk.uu.se Sten Thelander, leg psykiater, sakkunnig, SBU, Stockholm sten.t@chello.se

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Sömnstörning, beteendestörning och autism

Sömnstörning, beteendestörning och autism Sömnstörning, beteendestörning och autism Kerstin Malmberg Överläkare BUP Stockholm E-post kerstin.arnsvik-malmberg@sll.se Tel. 08 51452950 Archives of Pediatric and Adolescent Medicine - medicinsk kommentar

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Ångestsyndrom debuterar ofta tidigt och hälften av de som insjuknar gör det före elva års ålder. Nästan var fjärde person drabbas någon gång under livet. Men trots att det finns hjälp är

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Barnpsykiatrisk diagnostik

Barnpsykiatrisk diagnostik Barnpsykiatrisk diagnostik Från symptom till diagnos metoder och problem Tord Ivarsson Forsker I, RBUP Øst og Sør Docent Göteborgs Universitet Diagnos tidvis/bland vissa kontroversiellt Dia gnosis = igenom

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Affektivt spektrum. Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum. Debutålder vid bipolär sjukdom. BPD hos barn i världen

Affektivt spektrum. Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum. Debutålder vid bipolär sjukdom. BPD hos barn i världen LONG-TERM HEALTH OUTCOME OF ADOLESCENT MOOD DISORDERS: FOCUS ON BIPOLAR DISORDER Aivar Päären barn och ungdomspsykiater Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum Affektivt spektrum Prevalens

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge Migrän hos barn Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge 3 16 september 2015 Hur påverkas livet av migrän? Barn Ökad frånvaro från förskola och skola Missade fritidsaktiviteter Nedsatt

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression.

nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression. Kunskapsakuten/ Var tjugonde svensk lider av depression just nu. E nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression. science photo library

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Division Barn- och Ungdomspsykiatri Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd

Division Barn- och Ungdomspsykiatri Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd Division Barn- och Ungdomspsykiatri Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd Foto: Colourbox Division Barn- och Ungdomspsykiatri Revideras senast december 2013 Beata Bäckström Petra

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd

Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd Barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ångest/ocd Revideras senast augusti 2016 Beata Bäckström Petra Larsson Annika Nilsson-Wendel Eva-Lena Skogsblad Sonja

Läs mer

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade Sömnstörningar hos barn Sömnstörningar hos barn och ungdomar Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i barn och ungdomspsykiatri Med.dr Läkemedelsverket expertgrupp sömn Våren 2014 2 dagar internat med experter

Läs mer