NÅGRA FAKTA OM RADON

Transkript

1 mars 2004 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade radondöttrar. I luften är det dessa radondöttrar som är skadliga vid inandning och kan på sikt ge upphov till lungcancer. Dammig och rökig miljö tillsammans med radondöttrar är särskilt farlig då gasen fäster på dammet och förs vidare till lungorna där det fastnar. Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Hälsorisken från radon i hushållsvatten är mindre men kan ge problem dels genom avgång från vattnet till inomhusluften och dels som dricksvatten särskilt för små barn som dricker mycket vatten i förhållande till sin kroppsvikt. Varifrån kommer radon? Uran, radium och därmed radon finns mer eller mindre överallt i naturen. Radonproblem kan komma från byggnadsmaterial (vanligen så kallad blåbetong), från marken eller från dricksvattnet (djupborrad brunn). De högsta värdena finns i byggnader med dålig eller felaktig ventilation medan nivåerna utomhus är mycket låga. Var kan höga markradonhalter finnas? Markradon finns överallt. Problem med marken är vanligen störst där radonhalten är förhöjd i berggrunden och jordskikt och/eller där genomsläppligheten för jordluften är stor som vid grusåsar och liknande. Kommunens översiktsplan redovisar de områden som särskilt bör beaktas. 1

2 Utdrag av översiktsplanen: Karta: Radonförekomst i Nässjö kommun Forserum Anneberg Äng Nässjö Ormaryd Fredriksdal Malmbäck Stensjön Bodafors Sandsjöfors Förhöjda radonvärden i berggrunden Mark med hög genomslättlighet 2

3 Vilka gränsvärden gäller? Gränsvärdet för befintliga bostäder är 400 Bq/m 3 *. Över detta värde anses det enligt miljöbalken vara olägenhet för människors hälsa. Radonhalt i vatten se särskild information. Gränsvärde för nya byggnader är 200 Bq/m 3 *. Motsvarande rekommendationer för alla bostäder är 200 Bq/m 3 *,vilket enligt regeringens miljömål ska vara säkerställt år Bq står för Bequerel som är ett mått för radioaktivitet (ett sönderfall per sekund) och m 3 står för luftvolymen. BEFINTLIGA BYGGNADER Hur görs en radonmätning? Att göra en radonmätning är ganska enkelt. Det vanligaste sättet är att beställa dosor med så kallad spårfilm, från något företag som arbetar med radonmätning och analys - se de gula sidorna i telefonkatalogerna. Dosorna placeras ut enligt anvisningarna i minst två rum sovrummet och det mest använda rummet i övrigt (dock inte i köket). Mättiden ska omfatta minst två månader under uppvärmningssäsongen. Efter mätningen skickas dosan tillbaka till företaget för analys. Undersökningen bekostas av beställaren. Se även under rubriken Möjligheter till bidrag. Mätningar av dricksvatten se särskild information. Hur åtgärdas radonproblem? Det är viktigt att veta varifrån radongasen kommer för att kunna vidta rätt åtgärder. Om det är byggnadsmaterialet som avger radon bör man öka ventilationen genom att installera någon typ av mekanisk frånluftsventilation. Om man samtidigt inte vill slösa med energi bör man installera en värmeväxlare som tar tillbaka ventilationsluftens värme utan att radonet återförs. Denna åtgärd minskar radonproblemet och ökar energibesparingen. 3

4 Om radon kommer från dricksvatten i enskild djupborrad brunn se särskild information. Vid problem med markradon för befintliga hus beror det på otätheter mellan byggnaden och omgivande mark. Otätheterna kan bero på: - springor mellan golv och vägg. - otätheter vid golvbrunnar och rörgenomföringar (vatten, avlopp, el, tele etc.). - sprickor i golv eller källarvägg. - läckage genom luftgenomsläppliga byggmaterial. Exempel på åtgärder kan vara: - att installera radonsug så att ett undertryck under huset gör att jordluften inte kommer in. - att åtgärda ett kraftigt undertryck i huset genom balanserad ventilation med till- och frånluft så att inte byggnaden suger in jordluften. - att åtgärda otätheter. Det bör observeras att om frånluftsventilationen ökas samtidigt som orsaken till höga radonhalter beror på markradon kan radonhalten öka genom att ännu mer jordluft sugs in i huset. 4

5 Möjligheter till bidrag Om radonhalten i ditt hus överstiger 200 Bq/m 3 kan du få statligt bidrag för saneringsåtgärder. Bidraget kan högst motsvara halva kostnaden för åtgärderna, dock maximalt :-. Bidraget söks hos länsstyrelsen. För att kunna erhålla bidrag ska en radonmätning ha gjorts som visar på en radonhalt över 200 Bq/m 3. Mätningen ska vara aktuell högst fem år gammal och utföras enligt Strålskyddsinstitutets metodbeskrivning ( eller telefon ) med uppgift om radonhalt, varifrån radonet kommer samt hur det kan åtgärdas. Handlingarna ska utfärdas av någon byggnadstekniskt sakkunnig med dokumenterad kompetens. Ett villkor för att få bidrag är även att radonhalten också mäts efter genomförda åtgärder. Bidrag ges inte för åtgärder som gjorts innan ansökan behandlats. Allmänt Radonförekomst betraktas inte som ett dolt fel vid husförsäljning utan du måste själv försäkra dig om att huset inte har några radonproblem. NYBYGGANDE Hur gör vi för att skydda oss vid nybyggnad? Vid byggande på genomsläpplig mark i kommunens nordöstra del rekommenderas radonsäkert byggande. På genomsläpplig mark i övrigt rekommenderas minst radonskyddat byggande. Ett alternativ är att låta någon sakkunnig ta prover och analysera dessa och därefter välja lämpligt byggnadssätt. För all nybyggnad rekommenderas att tre till fyra dräneringsrör läggs parallellt under platta/golv. Dessa rör dras ut cirka 1,5 meter från yttervägg och ändarna pluggas. Om markradonhalten skulle visa sig för hög sammankopplas dessa rör med ett helt rör som förs upp över mark i form av ett upp och nedvänt J och en fläkt ansluts till öppningen varvid ett undertryck uppstår under huset. 5

6 RADONSKYDDAT BYGGANDE Hus med platta på mark - Plattan gjuts i betong med hög kvalité och görs minst 10 cm tjock och armeras. - Övergången mellan kantbalk och vägg utförs så att inte radon kan läcka in. - Rörgenomföringar, golvbrunnar och dylikt förses med tätningsflänsar. Kantisolering utmed betongplattan som släpper igenom jordluft undviks. - Dräneringsledningar se ovan. Hus med torpargrund - Utrymmet under huset ventileras väl och marken täcks helt med plastfolie som tätas i skarvarna. Kondensvatten måste ges möjlighet att rinna av. Otätheter vid genomföringar i bjälklaget får inte förekomma. - Bjälklaget över kryputrymmet görs så lufttätt som möjligt. Hus med källare - Källarväggar görs täta genom att de gjuts av betong med hög kvalité och förses med armering. - Murade väggar utförs så att sprickbildning undviks, varje skift armeras. - Källarväggarnas in- och utsida förses med tät puts och utsidan stryks noggrant med asfalt av god kvalité eller förses med luftspaltbildande plastskiva med obetydlig förbindelse med jordluften. - Källargolv ; samma som för platta på mark. - Krymp- eller arbetsfogar undviks men om de måste förekomma förses de med tätningar. 6

7 RADONSÄKERT BYGGANDE Hus med platta på mark - Plattan gjuts med betong av kvalité lägst K30 samt vibreras. - Plattjocklek bör vara minst 20 cm. - Armeringsmattor läggs i plattans över- och underdel. - Tätning mellan yttervägg och kantbalk med dess isolering görs noggrant för att undvika att radongas läcker in denna väg. - Rörgenomföringar, golvbrunnar etc. förses med tätningsflänsar. - Balanserad ventilation, lämpligen med värmeåtervinning bör installeras. Hus med torpargrund - Utrymmet under huset görs väl ventilerat och markytan täcks helt med plastfolie som tätas. Folien läggs med fall så att kondensvatten kan rinna av. - Bjälklaget över kryputrymmet görs så lufttätt som möjligt. - Otätheter vid rörgenomföringar får inte förekomma. - Balanserad ventilation, lämpligen med värmeåtervinning bör installeras. Hus med källare - Källar- och sluttningshus bör undvikas där hög radonförekomst befaras då dessa har mycket stora ytor mot omgivande mark. - Golv- och väggkonstruktioner mot marken gjuts med betong av lägst K30 kvalité och vibreras samt förses med armering på både in- och utsidan av konstruktionen. - Vägg- och golvtjocklek får inte vara mindre än 20 cm. - Balanserad ventilation, lämpligen med värmeåtervinning bör installeras. Radon från byggmaterial Den radonhaltiga blå lättbetongen finns inte längre på marknaden varför den inte är aktuell vid nybyggnad. I befintlig bebyggelse och vid ombyggnad åtgärdas eventuella problem med radonhaltigt material med väl balanserad ventilation och då lämpligen med värmeåtervinning. 7

8 Önskar du ytterligare information ring Nässjö kommun, miljö- och byggkontoret: Nybyggande Lennart Larsson Kjell Andersson Bygglovingenjör Bygglovingenjör Planfrågor Lars-Göran Pettersson Planarkitekt Befintlig bebyggelse Berndt Gustavsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Rekommenderad litteratur vid nybyggande: Radon i bostäder förebyggande åtgärder vid nyproduktion Utges av Formas maj Författare Bertil Clavensjö och Gustav Åkerblom. 8