Omvärldsanalys Sid 2 (43) LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärldsanalys 2013. Sid 2 (43) LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN"

Transkript

1 Omvärldsanalys 2013

2 Omvärldsanalys 2013 Region Skånes omvärldsanalys 2013 har tagits fram med syfte att vara ett underlag i budgetprocessen inför budgetåret Denna analys omfattar inte behovsanalys. Uppdraget har varit att ta fram en rapport och att utveckla omvärldsanalysarbetet i Region Skåne. Omvärldsanalysarbetet är under utveckling och ett flertal medarbetare inom Region Skåne har bidragit med trender, händelser, analyser och goda tankar i arbetet. Delar av koncernkontoret har inte deltagit i arbetet, vilket innebär att vissa områden saknas i omvärldsanalysen. Konsultfirman Wide Narrow har varit ett stöd i arbetsprocessen. Enheten för samhällsanalys har varit ansvarig för uppdraget och samordnat processen. Omvärldsanalysen har utgått från Region Skånes strategikarta för att identifiera fokus. Tre strategier valdes ut, samtliga med en utåtblickande riktning:, samt Verka för en långsiktigt stark och hållbar ekonomi. De omvärldsfaktorer som analysen bygger på har väsentlig påverkan på en eller flera av dessa strategier. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt och framåt, det vill säga att se vad som är på gång i omvärlden snarare än inom Region Skåne. Fokus för analysen har varit trender och händelser på 1-5 års sikt som har betydelse för Region Skånes strategier, ledning och verksamheter. Trenderna och händelserna som återfinns i rapporten har placerats in i en modell efter graden av strategisk påverkan och graden av brådska. STRATEGISK PÅVERKAN HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera under de nästkommande två till tre åren. HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera på detta under nästkommande år. LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under kommande år. Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under de kommande två åren. BRÅDSKA Sid 2 (43)

3 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Åldrande befolkning Urbanisering Ökat fokus på hälsa och hälsans bestämningsfaktorer inom hälso- och sjukvården Fokus på styrning och ledning utifrån patientprocesser Ökad efterfrågan av standardiserade kvalitetsindikatorer för hälsoområdet Strategier och styrning mot värdebaserad vård Kraven på anpassning ökar när sjukdomspanoramat ändras Vårdvalen ökar Translationell forskning och dess betydelse ökar HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Svag makroekonomisk utveckling i Skåne Dämpad skatteunderlagstillväxt Låg sysselsättningsgrad och samtidigt arbetskraftsbrist Tillverkningsindustrin tjänstefieras Regional obalans inom näringslivet Minskad tillit till samhällsinstitutioner och minskat socialt deltagande Hälsoskillnaderna ökar Psykisk ohälsa bland ungdomar ökar Fler unga söker hjälp på akuten Individanpassad medicin tar fart Ökat krav på inflytande från medborgare och patient Ökat krav på medfinansiering av infrastruktur Nytt svaveldirektiv införs 2015 Fehrman Bält-förbindelsen öppnar 2021 Ny period för EU-program och fonder Driftsstart för ESS och Max IV ger möjligheter LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Nya lösningar för sjukhusbyggnationer Miljömedvetenhet och klimatkrav Tid värderas allt högre Förändrad flygmarknad Fler juridiska organ (EGTS) över statsgränser Svensk-danska skatteavtalet utvärderas Utredning pågår kring kommunallagen Utredning om system för nationella taxan för läkare och sjukgymnaster LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Färre elever behöriga till gymnasieskolan Digital medicinsk forskning ökar Digitaliseringen står inför en explosion Ökad global konkurrens genererar nya samarbetsformer Öresundssamarbetet inom hälso- och sjukvården ökar Läkemedels- och biomedicinindustrin drar ner på FoU globalt Nya regelverk och lagar från EU Sid 3 (43)

4 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN BRÅDSKANDE SVAG MAKROEKONOMISK UTVECKLING I SKÅNE Skånes makroekonomi utvecklas svagt. Sedan mitten på 80-talet har Skånes andel av rikets befolkning stigit, medan Skånes andel av rikets BNP har sjunkigt svagt. Utvecklingen av bruttoregionprodukten (BRP) i Skåne har däremot i stort sett följt utvecklingen i riket. BRP per invånare har dock utvecklas väsentligt svagare i Skåne till följd av att BRP ska fördelas på ett snabbt stigande antal invånare i Skåne. Den svaga utvecklingen av BRP är till stora delar en följd av att endast en låg andel av befolkningen är sysselsatt och att arbetsproduktiviteten är låg. I ett internationellt perspektiv framstår dock utvecklingen i Skåne som stark, vilket beror på att Sverige som helhet har haft en relativt stark tillväxt efter krisen i början av nittiotalet. Antalet nya arbeten har ökat i Skåne men trots det har regionen den lägsta sysselsättningsgraden av alla län i Sverige. Orsaken till den låga sysselsättningsgraden är därmed inte en låg sysselsättningstillväxt, utan en mycket hög befolkningstillväxt. Arbetsmarknaden lyckas inte skala upp tillräckligt snabbt i relation till den växande befolkningen för att Skånes sysselsättningsandel ska närma sig rikets. En låg sysselsättningsgrad avspeglar sig på skattekraften. Själland och Skåne ligger idag på ungefär samma sysselsättningsgrad och danska regionala prognoser förutspår en relativt långsamt växande arbetsmarknad. Det finns därför incitament att öka pendlingen från Själland till Skåne i form av prognostiserade överskott på yrken som lärare och omsorgspersonal. Den befarade låga danska tillväxten och den svaga danska kronan gör att pendlingen från Skåne till Själland kan förväntas utvecklas svagare i framtiden. En svag utveckling av skattebasen innebär svårigheter att finansiera den offentliga välfärden. Skåne är sårbart för förändringar av regelverket runt skatteutjämningen. Ökad arbetslöshet ställer krav på ökat regionalt engagemang. Utvecklingen på den danska arbetsmarknaden kan medföra en risk för svagare engagemang för öresundsintegrationen och svårare att få medfinansiering till Öresundsregionala projekt. Arbeta för att höja sysselsättningsgraden och för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Starkare skånsk betoning på att Skånes arbetsmarknad ger möjligheter för danskar i framtiden. Arbeta med långsiktiga insatser för utbildning och kompetensförsörjning inom ramen för Strukturfondsprogram och Socialfondsprogram. Sid 4 (43)

5 DÄMPAD SKATTEUNDERLAGSTILLVÄXT Skåne har den sjätte lägsta skattekraften i landet. Prognoserna är osäkra för den ekonomiska utvecklingen men mycket tyder på en lågkonjunktur den närmsta tiden. Lågkonjunkturen förväntas leda till minskande sysselsättning och därmed färre arbetade timmar och leder ytterst till en något dämpad skatteunderlagstillväxt. En dämpad skatteunderlagstillväxt leder till en pressad finansiering av Region Skånes verksamhet samtidigt som kostnaderna ökar. Nettokostnadsutvecklingen drivs av löne- och prisuppräkning på mellan 1,6-2,7 procent per år, medicinteknisk utveckling på 0,5-1,0 procent per år samt kostnader för demografisk utveckling motsvarande omkring 1 procent årligen. Sätt olika finansieringslösningar i relation till varandra. Kostnadsdrivande långsiktiga strategiska planer likt trafikförsörjningsprogram, strategiska investeringar och liknande bör sättas i relation till den långsiktiga finansieringen av verksamheten. Sid 5 (43)

6 LÅG SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH SAMTIDIGT ARBETSKRAFTSBRIST Enligt Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos kommer inte sysselsättningsgraden i Skåne att stiga fram till På grund av obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt utpensioneringar kommer det dock att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Exempelvis står industrin för arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det utexamineras endast 100 elever per år från gymnasieskolans industriprogram. Visserligen pekar den långsiktiga utvecklingen mot att antalet direkt sysselsatta inom industrin minskar, men samtidigt växer industrins betydelse som beställare från tjänstesektorn. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år. Lunds tekniska högskola diskuterar att dra ner antalet utbildningsplatser för civilingenjörer beroende på svårigheter att finansiera utbildningen, trots att arbetsmarknaden är god och det råder ett starkt söktryck. Öresundsuniversitetet har lagts ner, dialogen mellan universiteten har minskat. Behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad ställer krav på Region Skåne som har regeringsuppdraget att bygga en kompetensplattform, men saknar mandat att styra över utbildningsfrågorna. Minskat gränsregionalt studentutbyte. Den stora potentialen i en gemensam utbildningsmarknad utnyttjas dåligt. I förlängningen blir integration och förståelse sämre. Utveckla dialogen med utbildningsinstitutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Utveckla den Öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden inom Öresundsregionen. Fokusera på konkreta samverkansprojekt såsom: utbildningar i samverkan med Kommunförbundet, samverkan inom teknikoch vårdcollege samt YH-nätverk. Engagera arbetslösa ungdomar för att minska utanförskapet och verka för en mer långsiktig hållbar ekonomi. Sid 6 (43)

7 TILLVERKNINGSINDUSTRIN TJÄNSTEFIERAS Antalet sysselsatta inom industrin minskar, vilket dels är en följd av skärpt global konkurrens, men också av en mycket kraftig produktivitetstillväxt. Enligt den senaste i Långtidsutredningen antas antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Sverige fortsätta att minska fram till 2030, samtidigt som industrins andel av BNP tvärtemot ökar. Samtidigt som antalet direkt sysselsatta inom tillverkningsindustrin minskar ökar andelen indirekt sysselsatta genom att tjänstenäringar knyts till tillverkningsindustrin. Detta är bland annat en följd av att verksamheter inom tillverkningsindustrin outsourcas och köps in av externa tjänstebolag. Skånes tillverkningsindustri utanför Malmö/Lund är till stora delar dåligt rustad för att hantera strukturförändringar. ESS och MAX IV kommer att växa i betydelse för tillverkningsindustrin genom att de erbjuder en möjlighet att bygga upp en leverentörskompetens för utrustning till stora forskningsanläggningar i global skala. Risk att tillverkningsindustrin i Skåne utvecklas sämre än i riket som helhet och i övriga storstadslän. Den regionala obalansen förstärks om den stora tillverkningsindustrin i nordöstra Skåne inte klarar det ökande konkurrenstrycket. Skånes ekonomiska tillväxt försvagas om konkurrenskraften inte stärks inom industrin. Ökade krav på insatser från industritäta kommuner. Fokusera på en sammanhållen industristrategi med insatser på kompetensutveckling, affärsutveckling och produktutveckling. Fortsätt utvecklingen av befintliga framgångsrika insatser som till exempel exportsäljarprogram, Cate och Vinnväxt samt förändringsarbetet runt Sibbhult. Stärk Teknikcollege som en arena för kompetensutveckling inom industrin. Utveckla innovationsmiljön runt ESS och Max IV för att bygga upp en generell kompetens att leverera till stora forskningsanläggningar samt att tillvarata möjligheterna i materialforskning. Sid 7 (43)

8 REGIONAL OBALANS INOM NÄRINGSLIVET Sydvästra Skåne präglas av en stark dynamik och höga utbildningsnivåer inom näringslivet, medan östra Skåne har haft en svag utveckling under de senaste tio åren. Medan hela Skåne under perioden ökade antalet arbetstillfällen med nästan personer, uppgick motsvarande ökning i nordöstra Skåne endast till cirka 60 personer. Sydvästra Skåne hämtade sig snabbt från finanskrisen 2008 medan utvecklingen i övriga Skåne varit svag. Turismnäringen har förutsättningar att skapa sysselsättning inom delar av regionen för relativt lågutbildad personal. Svag utveckling av Skånes skattekraft. Ökade inomregionala spänningar. Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken. Ökad regional obalans i hälsa/ohälsa. Sträva efter en balanserad mix av åtgärder för att stärka tjänstesektorn utanför sydvästra Skåne, men satsa samtidigt på att höja nivån på den delen av tillverkningsindustrin som har potential och vilja att växa. Utveckla goda pendlingsmöjligheter. Utveckla instrument för att främja strukturomvandlingen inom tillverkningsindustrin. MINSKAD TILLIT TILL SAMHÄLLSINSTITUTIONER OCH MINSKAT SOCIALT DELTAGANDE Socialt kapital kännetecknar sociala relationer mellan människor och grupper av människor, vilket har betydelse både för hälsa och för tillväxt. Begreppet operationaliseras ofta som socialt deltagande/sociala nätverk och/eller tillit. Det finns en neråtgående global/nationell och regional trend angående nivån på socialt kapital, där partier och organisationer förlorar medlemmar, valdeltagandet sjunker, och politikermisstron stiger. Lågt förtroende och lågt socialt deltagande påverkar det demokratiska samhället. Arbeta med att stärka medborgardialogen Rikta insatser till grupper som är svårt att nå på ett traditionellt arbetssätt. Förstärk och utveckla samverkan med den idéburna sektorn. Sid 8 (43)

9 HÄLSOSKILLNADERNA ÖKAR Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige/Skåne under en längre tid. Däremot har skillnaderna i hälsa ökat mellan olika grupper i samhället vilket under flera år har rapporterats, bland annat från Region Skåne, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Skillnaderna i hälsa är särskilt kännbara på den lokala och regionala nivån och tar sig olika uttryck. Det finns generellt en tydlig socioekonomisk gradient i hälsoutfall mellan olika grupper. I lägre socioekonomiska grupper kan det också finnas en ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom. Personer med kort utbildning har i de flesta avseenden sämst hälsa och skillnader i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat. Befolkningen blir allt mer heterogen. Det ger ett mångfacetterat samhälle med fler kulturyttringar, språk och krav samt andra förutsättningar. Exempel på denna samhällsutveckling kan ses i form av: - Ökade skillnader i hälsa relaterat till socioekonomisk bakgrund, utbildning mellan olika grupper i samhället. - Större andel äldre som kan vara mer svårinformerade och ha svårare att tillvarata sina intressen i en allt mer mångfacetterad och fragmentiserad offentlig sektor. - Ökade skillnader mellan stad och landsbygd avseende möjligheter och tillgänglighet. Genom insatser för att minska skillnaderna i hälsa kan en mer hållbar samhällsutveckling och en effektivare användning av resurser förutses. Förutsättningarna för att bli lyckosam i detta arbete är en ökad samverkan mellan olika aktörer, en ökad samverkan med det gemensamma ansvaret för en god hälsa i befolkningen. Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling och ojämlik hälsa bör ses en av vår tids mest angelägna utmaningar. Osäkert om hälso- och sjukvården kan möta denna utmaning eller om skillnaderna i befintligt system förstärks. Utveckling av vården antigen som marknad för köpstarka/ röststarka eller som ett gemensamt solidariskt finansierat samhällsuppdrag. Risk för att vissa grupper underkonsumerar och att andra grupper överutnyttjar vårdtjänster. Arbeta systematiskt för likvärdig vård för hela Skånes befolkning. Den behöver inte nödvändigtvis vara likadan, utan likvärdig utifrån individens behov och preferenser. Tänk helhetsperspektiv i samhällsplaneringen och vidta åtgärder som förbättrar bostads-, boende- och närmiljön. Satsa på sociala investeringar för framtiden. Skapa förutsättningar för kunskapsallianser. Satsa på förebyggande insatser kring levnadsvanor redan i tidig ålder hos barn och unga. Mät och förstå problemen, bedöm effekterna av de åtgärder som vidtas samt skapa system för uppföljning och utvärdering. Förstärk och utveckla samverkan med den idéburna sektorn som understödjare för integration, delaktighet, inflytande och goda levnadsvanor. Sid 9 (43)

10 PSYKISK OHÄLSA BLAND UNGA ÖKAR Psykisk ohälsa hos ungdomar, så som nedstämdhet och oro, har ökat sedan mitten av 1980-talet. Andelen av skånska flickor med psykiska besvär har i vissa fall dubblerats eller tredubblats. Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att de känner nedstämdhet och oro. Fler och fler ungdomar tycker också att de mår psykiskt dåligt. Stressen och oron som ungdomar känner kan ha en koppling till den höga ungdomsarbetslösheten. Psykisk hälsa har betydelse för samhällsutvecklingen. Att inte arbeta med förebyggande insatser kostar mer på lång sikt. Fortsätt arbeta med förebyggande insatser och för att ge alla barn och unga en bra start i livet. Förstärk och utveckla samverkan för en bra start i livet för barn och unga, t.ex. insatser via familjecentraler Verka för ökad sysselsättning och ökad integration. FLER UNGA SÖKER HJÄLP PÅ AKUTEN Allt fler unga människor uppsöker sjukhusens akutmottagningar istället för att kontakta primärvården eller sjukvårdsupplysningen när de blir eller känner sig sjuka. I många fall sker detta helt i onödan, utifrån att det rör sig om tillstånd som kan tas omhand på primärvårdsnivå eller genom egenvård. Detta är en trend som ses generellt i Sverige. Det handlar i stor utsträckning om personer i års ålder som söker på vård helger och på kvällstid (efter arbetstid) eller inte har fått information om var de ska vända sig när de behöver vård. Det är en ny generation 80- och 90- talister som är mer pålästa och vill ha hjälp här och nu. Det tycks också vara ett storstadsfenomen, ju närmre man bor ett akutsjukhus desto mer benägen är man att söka vård på akuten istället för på primärvårdsnivål. Motsvarande bild kan skönjas för Skåne där antalet unga på akuten har ökat med 38 procent på tio år. I Västra Götalandsregionen pågår en utredning i syfte att få klarhet i orsakerna till att antalet unga på akuten har trefaldigats på knappt tio år. Ökande kostnader Ansträngt läge för personal Missnöjda patienter Patienter kommer inte till rätt vårdnivå Skapa verktyg för systematisk uppföljning som innehåller relevanta variabler för uppföljning av akuta flöden i primärvården. Anpassa informationskanaler och informationsinnehåll så att det passar åldersgruppen unga. Sid 10 (43)

11 INDIVIDANPASSAD MEDICIN TAR FART Inriktningen mot mer individanpassad medicinsk forskning och behandling (Personalized medicine) blir allt tydligare. Forskningen syftar till att behandling anpassas till hur den enskilda patientens sjukdom ser ut på gen- eller molekylnivå. Aktuella områden för mer individanpassad medicinsk forskning och behandling är exempelvis cancer och neurologi. Rätt behandling till rätt patient. Bättre behandlingsresultat botar/lindrar fler, samtidigt som andra slipper fel behandling. Samhällsekonomiska nyttor minskade kostnader för omsorg, sjukskrivning, högre livskvalitet. Dyrare behandlingar för hälso- och sjukvården. Mycket dyra läkemedel och medicinskteknisk apparatur. Se till den samhällsekonomiska nyttan och hälsonyttan och inte enbart till kostnaderna för hälso- och sjukvården. Sid 11 (43)

12 ÖKAT KRAV PÅ INFLYTANDE FRÅN MEDBORGARE OCH PATIENT Medborgaren gör idag i större omfattning sin röst hörd och ställer ökade krav på inflytande via till exempel stödaktioner, patient- och brukarföreningar, sociala medier och inte endast genom den traditionella politiska "val-vägen". Detta har uppmärksammats av offentliga organisationer vilka i ökad omfattning bjuder in till bla medborgardialoger. Även inom EU syns detta där 2013 är utnämnt till "EUROPEAN YEAR OF CITIZENS" i syfte att underlätta för EU-medborgarna att utöva sin rätt att fritt röra och uppehålla sig i EU genom ökad tillgänglighet till information om dessa rättigheter. När det gäller hälso- och sjukvård finns det en tydlig vilja att underlätta rörelsefrihet, ge bättre information och möjliggöra medvetna val för patienter. Utvecklingen går mot ett paradigmskifte där man i större utsträckning utgår från den enskilde patientens behov och vilja. För att understödja denna viljeinriktning och säkra patientens rätt till likvärdig vård stiftas såväl nationella som internationella. Denna demokratisering av vården innebär att patienten inte nöjer sig med att informeras om sin sjukdom och behandling, utan kräver att, i samarbete med vårdpersonalen, få påverka vårdens innehåll och utformning. Viktigt att beakta är att det finns skillnader mellan olika patientgrupper vad gäller individuella förutsättningar och förväntningar oaktat att alla ska ha rätt till samma vård, oavsett kön, ålder, etnicitet, geografi, etc. Morgondagens vårdkonsumenter kommer att ha än högre förväntningar och kräva ännu mer av vården än idag. Redan nu ses exempelvis krav på kortare väntetider, besökstider utifrån patientens önskemål, mer individualiserat omhändertagande och professionellt bemötande. Med välstånd, utbildning och tekniska framsteg flyttas förväntningarna från lindring till bestående resultat och en önskan om perfekt hälsa. Målet skiftar från överlevnad till välbefinnande. Patienter kan känna sig delaktiga och ta ansvar för sin egen vård och behandling i större utsträckning. Alternativa vårdformer utvecklas (till exempel att vårdas hemma). Konkurrens mellan vårdgivare (nationellt och inom EU) kan öka kvalitetsutvecklingen. Mer patientfokuserad vård. Om utvecklingen sker i otakt och utan diskussioner om prioriteringar, offentliga åtagandets ramar etc. kan både undanträngningseffekter och suboptimering av resursanvändningen ske. Utvecklingen kan resultera i missnöjda medborgare om vården inte kan leverera det som förväntas. Svårare att planera vårdutbudet om patienter väljer vård inom EU/EES. Verka för möjligheten att patienter blir partners/medaktörer i sin egen vård och behandling. Överväg styrning utifrån patientprocesser. För dialog kring olika frågor samt vidareutveckla olika fora och instrument för medborgar- och patientinflytande. Använd patient- och anhörigföreningar som partners i hälso- och sjukvårdsutvecklingen. Verka för att sjukvårdspersonalen får ett anpassat förhållnings- och arbetssätt. Förnya och anpassa sjukvårdens stödsystem, t.ex. kommunikativa system som sociala medier och patientjournalsystem. Sid 12 (43)

13 ÖKAT KRAV PÅ MEDFINANSIERING AV INFRASTRUKTUR Det har blivit allt vanligare med olika finansieringsmetoder för infrastruktur, exempelvis genom utvecklade partnerskap mellan stat, region och kommun eller brukarfinansiering. Traditionellt är det staten som haft huvudansvaret för investeringarna i väg- och järnvägssystemet. Denna princip gäller fortfarande, men det kan betecknas som ett trendbrott när regeringen i proposition 2008/09:35, Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt, uttalade att trafikverken ska pröva medfinansiering som ett obligatoriskt inslag för alla de projekt som ingår i de olika infrastrukturplanerna. Det regionala utvecklingsuppdraget och rollen som planupprättare ger Region Skåne en nyckelroll. Ökade krav på finansiella åtaganden för Region Skåne. Utveckla samspelet mellan planering och finansieringsmetoder. Arbeta medvetet med och utveckla metoderna för finansiering i den strategiska planeringen. Följ utvecklingen i andra jämförbara regioner och medverka i demoprojekt. NYTT SVAVELDIREKTIV INFÖRS 2015 Konkurrensförhållanden för sjöfart kommer att förändras genom att svaveldirektivet (MARPOL) implementeras Svaveldirektivet kan medföra att sjöfartens transportkostnader ökar med 30 procent. Omfördelning från sjö- till landtransport vilket ökar trafiken på land. Eftersom järnvägssystemet i Sverige har kapacitetsbrister är det sannolikt att landtransporten går på väg. Ersättning av bunkerolja med nya bränslen. Analysera konsekvenserna för hamnar/terminaler och landtransportinfrastrukturen i Skåne. Identifiera kortsiktigt genomförbara åtgärder för effektivare landtransporter, både väg och järnväg. Sid 13 (43)

14 FEHMARN BÄLT FÖRBINDELSEN ÖPPNAR 2021 Fehmarn Bält förbindelsen öppnar år 2021 vilket innebär betydligt bättre tillgänglighet och möjligheter för skånska företag till norra Tyskland. Restider och transporttider till stor-hamburg kommer att bli kortare än till Storstockholm. Potentiellt kan detta stärka Skåne/Öresundsregionen som skandinavisk logistiknod och stärka de stora noderna norrut. För transportsystemet i Skåne kan det dessutom medföra förändringar i form av ändrat ruttval för långväga lastbilstransporter i riktning Öresund samt ökad järnvägstransport genom Skåne. En speciell problematik är de omfattande landanslutningarna på järnväg där standarden inte är beslutad i Tyskland och tills viss del även i Danmark. Standarden kommer att få betydelse på den potentiella tillgängligheten för Skåne. Dessa beslut fattas 2013/14. Efterfrågan på färja-järnvägsvagnar har minskat trendmässigt under många år, och med en fast förbindelse via Fehmarn så förstärks denna trend. Bättre tillgänglighet till norra Tyskland via Fehmarn Bält men standarden på landanslutningarna får betydelse. Potential för Skånes näringsliv att nyttja den nya geografin via Fehmarn Bält. Risk för nedläggning av järnvägsfärjor på sikt. Det ökar kraven på kapacitet via Öresundsförbindelsen och ev. på Malmö godsbangård. Troligen får det liten betydelse för kapaciteten på Trelleborgsbanan. Arbeta för att påverka statusen på landanslutningarna genom STRINGsamarbetet och med svenska staten. Ta ställning angående järnvägsfärjor. Sid 14 (43)

15 NY PERIOD FÖR EU-PROGRAM OCH FONDER Nuvarande EU-programperiod avslutas Budget, struktur och innehåll för program och fonder för en ny period, , förhandlas under Dessa delar är beroende av hur förhandlingarna för EU:s långtidsbudget slutförs, vilken innehållsmässigt ska vara knuten till Europa 2020-strategin (särskilt tydligt för sammanhållningspolitiken). En rad förändringar föreslås. Som ett exempel kan nämnas det kommande programmet för forskning och innovation, "Horizon 2020". I förslaget för programmet ligger ett ökat fokus på innovation, det vill säga finansieringen kommer vara mer inriktad på att få ut ny eller befintlig kunskap på marknaden i form av kommersialiseringsbara produkter, processer och tjänster. En del av programmet kommer avsättas för forskning och innovation med syfte att möta ett antal större samhällsutmaningar. Det kommer bli viktigare att ha med företagspartners i ansökningar för innovationsprojekt och att skapa partnerskap tvärsektoriellt i olika branscher och discipliner för att adressera samhällsutmaningarna. Krav/förändrat innehåll kan innebära såväl svårigheter som ökade möjligheter att få tillgång till medfinansiering för projekt. Följ utvecklingen och var beredd på informationsinsatser för projektansökningar. Fortsätt samordningsarbetet mellan högskolorna/universiteten och Region Skåne samt involvera fler aktörer i ett mer systemiskt arbete, till exempel innovationsarenorna och andra innovationsaktörer i Skåne. Skapa nya samarbetsstrukturer och modeller för att upprätthålla eller öka nivån på ansökningarna. Sid 15 (43)

16 DRIFTSSTART FÖR ESS OCH MAX IV GER MÖJLIGHETER Etableringen av ESS och MAX IV innebär en mängd möjligheter för Region Skåne. Exempelvis affärsmöjligheter för näringslivet, teknik- och kompetensöverföring mellan industri och forskning, ökad innovationskraft i regionen, ökat intresse för teknik och naturvetenskapliga utbildningsval, ökad konkurrenskraft för Skånes universitet och högskolor samt effektivt incitament till infrastruktursatsningar. Det innebär också möjligheter för kommunerna att attrahera nya invånare och företag samt att locka fler forskningsintensiva verksamheter till sig. Dessutom kan etableringen bidra till ett stärkt regionalt varumärke. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att ett intensivt institutionellt samarbete och gränsregionalt forskningssamarbete kommer till stånd mellan anläggningen som etableras i Lund och dataprocessandet som sker i Köpenhamn. Skåne har med andra ord förutsättningar att bli ett globalt nav för forskning och innovation inom området materialvetenskap. De danska myndigheterna har sett potentialen och initierar insatser för att ESSetableringen ska generera affärer för danska företag redan nu. Vetenskapsrådet pekar dock på att Sverige har en låg så kallad "return on investment" när det gäller industriperspektivet jämfört med andra länder. Det vill säga Sverige får inte tillbaka det som investeras från statligt håll i internationell forskningsinfrastruktur i jämförande upphandlingar. Starka kopplingar mellan industri, offentlig sektor, akademi och anläggningar blir nödvändigt för att tillvarata potentialen. Betydelsen av en öppen innovationsarena ökar, för att skapa en stark innovationsmiljö kring anläggningarna. Regionens attraktivitet och det goda värdskapet blir allt viktigare. Efterfrågan ökar på bostäder och transportinfrastruktur. Tillsammans med partnerskapet för TITA ta fram handlingsplaner och genomföra de insatser som identifierats under respektive strategi. Insatser för att etableringarna ska generera affärer för lokala och regionala företag, är en av de satsningar som bör fortsätta så att inte möjligheterna går oss förbi. Fortsätta samla regionala och lokala aktörer för utvecklingsarbete kopplat till ESS och MAX IV. Tillvara ta och utveckla Öresundsregionens samlade resurser. Tillsammans med partnerskapet för TITA ta fram handlingsplaner och genomföra de insatser som identifierats under respektive strategi. Insatser för att etableringarna ska generera affärer för lokala och regionala företag, är en av de satsningar som bör fortsätta så att inte möjligheterna går oss förbi. Fortsätta samla regionala och lokala aktörer för utvecklingsarbete kopplat till ESS och MAX IV. Sid 16 (43)

17 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN MINDRE BRÅDSKANDE ÅLDRANDE BEFOLKNING Vi lever allt längre i Sverige. På 150 år har medellivslängden ökat från strax under 50 år till omkring 80 år idag. I Statistiska centralbyråns (SCB) riksprognos förutses en medellivslängd på närmare 90 år för både män och kvinnor år Sverige är idag ett av de länder som har högst medellivslängd i världen men det finns stora skillnader mellan olika delar av Sverige. Skillnad i utbildningsnivå är en faktor som pekas ut som en sannolik förklaring till de regionala skillnaderna i medellivslängd. Även skillnader i levnadsvanor och olika typer av arbetsmarknad och arbetsvillkor kan vara möjliga faktorer. Förändringar i befolkningens åldersstruktur i en region sker inte så snabbt eftersom befolkningen årligen bara blir ett år äldre, men flyttningar, födslar och dödsfall påverkar åldersstrukturen. Antalet personer som är 65 år och äldre i Skåne förväntas öka med 9,0 procent eller personer på fem år. Även antalet barn och unga (0-15 år) förväntas öka. Ökningen av antalet äldre kommer på sikt att påverka efterfrågan på hälso- och sjukvård eftersom en åldrande befolkning har större behov av vård och omsorg. Befolkningens utveckling och åldersstruktur har betydelse för Region Skånes ekonomi, både vad gäller kostnader och intäkter. Ökat behov av kompetens inom hälso- och sjukvården. Planera för att vi lever längre och att det blir allt fler äldre i befolkningen. Planera för att barnafödandet kommer att öka i Skåne. Arbeta för att Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare och säkra kompetensbehovet i organisationen. Sid 17 (43)

18 URBANISERING En allt större del av jordens befolkning bor i storstäder. Andelen av befolkningen i Sverige som bor i storstadsområdena Stor-Stockholm, Stor-Göteborg eller Stor-Malmö har ökat de senaste decennierna och uppgår idag till 39 procent. Skånes befolkning förväntas öka med 4,4 procent eller invånare under de närmsta fem åren, till invånare år Ökningstakten är större än riket i övrigt och sker framför allt i sydvästra Skåne. Nästan alla grupper ökar men ökningstakten förväntas störst bland barn och äldre. Samtidigt glesas många andra regioner i Sverige ut. Oro, krig och knappa ekonomiska omständigheter i olika delar av världen kan snabbt påverka migrationen. För närvarande är flyttningarna till Sverige från Afghanistan, Afrikas horn (inklusive Somalia) och Syrien särskilt stora. Invandringen kan få positiva förutsättningar för tillväxt och försörjningsbalans, men det kräver insatser på bland annat språkutbildning och validering av kunskaper. Stora problem förväntas framöver i delar av Tyskland och Ryssland där befolkningen förväntas minska p.g.a. att det föds få barn. Spanien upplever problem med en nettoutflyttning, dvs. fler flyttar ut från landet än som flyttar in. Med en krympande befolkning kan det vara svårt att upprätthålla service och välfärd eftersom det kan vara brist i arbetskraft och skatteintäkterna minskar. Städer och tillväxtregioner får allt större betydelse, de är motorer för ekonomisk tillväxt och sysselsättning och påverkar den omgivande miljön i stor utsträckning genom energi-, resursanvändning och utsläpp. Skånes befolkningsutveckling har stor betydelse för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården. På tio år beräknas kostnaderna öka med 2,6 miljarder kronor (2011 års kostnadsläge). Stora kostnadsökningar förväntas för de äldre åldersgrupperna. Förändrad befolkning ställer krav på anpassningar av sjukvården. Hänsyn bör tas till hur den påverkar olika vårdgrenar vid framtida planering av sjukvård. Trycket ökar på den befintliga kollektivtrafiken och infrastrukturen i storstäderna när folkmängden ökar. I glesare bebodda områden ökar behoven av tillgången på bredband. Ökad befolkning och förändrad åldersstruktur förändrar behoven och efterfrågan på bostäder och påverkar arbetsmarknaden. Fortsätt ta fram årliga befolkningsprognoser för Skåne. Samordna insatser mot utanförskap med avseende på utbildning, arbete eller bostäder. Utvecklingen av kollektivtrafiken och utbyggnaden av infrastrukturen bör följa befolkningsutvecklingen och människors behov av tillgänglighet. Sid 18 (43)

19 ÖKAT FOKUS PÅ HÄLSA OCH HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Det har skett en diskursförändring i världen, och sålunda också i Sverige, under de senaste 30 åren om hälso- och sjukvårdens viktiga roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för att påverka och verka för en bättre hälsa i befolkningen. Det hälsoinriktade perspektivet blir allt mer tydligt i alla de områden genom vilka hälso- och sjukvården styrs, leds och följs upp. Det handlar om tydligare och mer specifika krav på verksamheterna, utbildnings- och kompetenshöjande insatser, utveckling av innehållet i informationssystemen (till exempel journalsystemen) så att även hälsofrämjande insatser kan registreras och följas upp på ett korrekt sätt. Det handlar också om utveckling av ersättningssystem så att hälsofrämjande insatser kan synliggöras i vårdkedjan och patientprocessen samt om utveckling och anpassning av uppföljningssystemen så att även till exempel patientens självrapporterade hälsa och livskvalitet kan utgöra en viktig del av uppföljning av hälso- och sjukvårdens verksamhet. Patienter känner sig delaktiga och kan ta ansvar för sin egen vård och behandling i större utsträckning. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård är också en sjukvård som inser vikten av hälsofrämjande miljöer för både patient, anhöriga och medarbetare och väger in detta perspektiv i utvecklingen av fastigheter och andra miljöer/lokaler. Ökad hälsa i befolkningen i termer av fler hälsosamma år innebär att fler lever längre och har god hälsa. Ökad hälsoinriktning i hälso- och sjukvårdens verksamhet kan innebära exempelvis nöjdare medborgare och att de upplever en hög nytta med vården. Alternativa vårdformer utvecklas, där stöd för att förändra levnadsvanorna också ges av andra än personal inom hälso- och sjukvården. Säkra förutsättningarna för medarbetare att kunna jobba hälsoinriktat genom exempelvis akrediteringsvillkor och utbildningsinsatser. Stärk kompetensen genom ett expertråd för i första hand levnadsvanor (inom ramen för sakkunnigorganisationen). Utveckla ekonomiska incitament för att bibehålla området på dagordningen tills det satt sig ordentligt. Satsa på välfungerande IT- och journalsystem för att säkra förutsättningar för uppföljning och utvärdering av insatserna. Inför möjligheter att mäta patientens självskattade hälsa som en del av uppföljning av insatserna. Sid 19 (43)

20 FOKUS PÅ STYRNING OCH LEDNING UTIFRÅN PATIENTPROCESSER Det talas allt oftare om en omställning till styrning och ledning utifrån patientprocesser, vilket innebär en sammanhållen hälso- och sjukvård ur patientens perspektiv. Patientprocessen omfattar alla de insatser som görs utifrån patientens behov vid ett visst sjukdomstillstånd. Den startar vid första vårdkontakten och slutar när patienten inte längre har behov av vård och omsorg för det aktuella sjukdomstillståndet. Patientprocesser består således av ett antal sammankopplade vårdprocesser som ska samspela oberoende av klinik, förvaltning eller huvudman för att tillsammans tillgodose patientens behov. I cancerstrategin poängteras att patientfokusering handlar om ökad individualisering av vården, det vill säga att vården i varje enskilt fall utformas utifrån den enskilda patientens behov, förutsättningar och värderingar. Detta innebär att hänsyn i större grad än i dag bör tas till individuella patientkarakteristika så som ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, sociala förhållanden och kulturella värderingar. Intressant nog kan en parallell utveckling noteras inom klinisk medicin, där man blivit allt mer medveten om att optimering av vård och behandling kräver att individuella biologiska och fysiologiska karakteristika beaktas och att vården skräddarsys för varje patients unika förutsättningar. Risk för konflikter och otydligheter mellan linjeorganisation och processuppdrag. Utse processägare med tydliga uppdrag och mandat Utbilda i processtänkande. Sid 20 (43)

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur Mats Friberg Ekonomidirektör Ekonomin i omvärlden eller omvälvning i ekonomin? USA, Europa och Japan kom egentligen aldrig ur lågkonjunkturen Rekylen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer