Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler

Transkript

1 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler en tidning från Sverigelokaler.se Affärer & Fastigheter i norr Fuglesang och satsning på rymdturism i Kiruna Skellefteå blev årets stadskärna Storsatsning på Luleå som konferensstad Ökad export av Svenska råvaror med botnia, norrbotnia och Haparandabanan Support av nyföretagande i samarbete med Universitet och kommun Framgångsföretag från Luleå bygger pooler Medföljer som bilaga i Dagens Industri Mars 2007

2 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS e n t i d n i n g f r å n S v e r i g e l o k a l e r. s e Text: Ulrika Huhtaniska Foto: Fredrik Broman/riverworks.se Luleå satsar på konferenser och kongresser Sid. 4 Sid. 5 Sid. 6 Sid. 8 Sid. 9 Sveriges första Astronaut på besök i Umeå, Affärer och fastigheter i Norr har pratat med Fuglesang Företagsförmedling, det är inte bara att lämna över nyckeln till företagslokalen vid en affär Landshövding Lorentz Andersson ser positivt på basnäringen i Västerbotten Turistboom i SwedishLapland och utveckling pågår Skellefteå utsågs till årets stadskärna 2006 Att VILJA! Sid. 10 Sid. 13 Sid. 14 REDAKTION: En tidning från Sverigelokaler.se i samarbete med Norengruppen Projektledare: Daniel Lindgren, Norengruppen, , , daniel@norengruppen.se Jörgen Öhman, Sverigelokaler.se, , , jorgen@sverigelokaler.se Produktion: Norengruppen, Umeå Grafisk form: Roger Mårtensson, Norengruppen Text: Ulrika Huhtaniska Tryck: MittMediaPrint, Ö-vik Omslagsfoto: Nikdesign Förhoppning om ökad export och import med Botnia, Norrbotnia och Haparandabanan Science parks utvecklar nyföretagande inom universitetsvärlden Svenska Poolfabriken är en riktig framgångssaga. Tänk att dessa fem små bokstäver kan rymma så mycket. När jag skriver dessa rader pågår fortfarande skid-vm men vi vet redan nu att Anja Pärson har presterat bragdmässiga resultat, trots en minst sagt usel säsong innan VM. Patrik Järbyn petades från landslaget men satsade själv, med egna pengar och lyckades ta sig upp på pallen efter elva år! Snacka om två personer med stark VILJA! I detta nummer har vi en exklusiv intervju men en unik svensk, Christer Fuglesang. Som förste svensk i rymden har han skrivit historia och har med sig upplevelser och erfarenheter som vi andra bara kan drömma om. Men fram till rymdresan har nog Christer varit lite av rymdens Patrik Järbyn. En person som med stor envishet under årtionden sagt att -Jag ska upp i rymden!, men många svenskar har nog tvivlat. År efter år har han jobbat med förberedelser, nästan varit på väg för att ännu en gång bli förbigången av någon annan, precis som Patrik Järbyn som missat pallen med hundradelarna mot sig. Men VILJAN att lyckas har varit stark och idag vet både Patrik och Christer att de lyckades. Om rymden och Cyberspace har något gemensam vet jag inte, men från och med detta nummer kommer vi att ha stående artiklar om Internet och hur Du kan utveckla Din hemsida för att bättre nå ut till Din målgrupp. Vi hoppas att Du får stor nytta av vår trendbevakning, sökmotortips och annat så fler och fler, men inte minst RÄTT besökare hittar till Dig och Ditt företag. Att VILJA är stort! Att VILJA innebär för mig att föra något framåt, att utvecklas. Vi har i vår region gott om sådana personer som både VÅGAR och VILL men vi kan bli fler. Jag läste nyligen en färsk rapport om näringslivet i Norrlands inland där resultatet visar att fler och fler företag startas, att befintliga företag växer både i antal anställda, omsättning och inte minst lönsamhet. Det är glädjande när vi svart på vitt kan se att även inlandet tar för sig och utvecklas. Det är upp till oss själva att ta tag i vår egen utveckling för ingen annan kommer att göra det åt oss. En som tagit tag i sin egen utveckling är Hans Persson på Svenska Poolfabriken som vi skriver om i detta nummer. Han är en god representant för företagare i vår region som både VÅGAR och VILL. Hans vet vad han VILL Vet Du vad Du VILL?? Jörgen Öhman Sverigelokaler.se Raka vägen till rätt lokal Martin Theorin, projektledare Luleå convention Bureau Inom Visit Luleå, den lokala organisationen för besöksnäringen i Luleå, har ett nytt projekt, Luleå Convention Bureau (CVB), startats. Målet är att göra Luleå attraktivt som konferens och kongresstad och därigenom öka omsättningen och tillväxten inom näringslivet. En stor del av möterna kommer att ske i nyinvigda Kulturens Hus vid kajen nära centrum med en kapacitet på 1050 kongressgäster i biosittning. Verksamheten kommer i inledningsskedet att koncentreras på konferenser och kongresser med ett deltagarantal upp till personer. Det är bättre att starta långsamt istället för att gå ut för hårt och successivt bygga upp verksamheten säger Martin Theorin. Det är viktigt med en långsiktig och strategisk satsning som i långa loppet inte bara kommer att påverka kommunen utan även hela regionen beroende på vilka aktiviteter som kan erbjudas, säger han. Martin menar att Luleå har många positiva sidor som man som Luleåbo lätt kan bli hemmablind på, till exempel norrskenet, packis-safari, hundsläde, möjligheten att åka isbrytare i Piteå och framför allt närheten till naturen. Ett sätt att marknadsföra staden är att dels synas på olika mässor där mässamordnare och agenter finns för att jämföra utbuden, genom visningsresor, annonsera, mm. Luleå och dess region är ett hett alternativ till destinationer på varmare breddgrader. Detta har agenter från framför allt Frankrike, Tyskland, England framfört till oss, enligt Martin. Vi kan tydligt märka att närheten, lugnet, naturen och det storslagna landskapet är argument som säljer. Kommer man hit från Tokyo eller för den delen Stockholm, är det väldigt exotiskt att åka häst och släde från flygplatsen om man skulle vilja det till exempel. Rent konkret så fungerar Luleå CVB som en koordinator. Med hjälp av sina partners tar de upp önskemål från kunder och agenter och sammanställer vilket utbud det finns, begär in offerter från entreprenörer och fungerar som mellanhand ifall kunderna vill ha ändringar eller vill diskutera något i offerterna. Luleå Convention Bureau har två anställda. Martin som sitter i Stockholm och Tina Nilsson som sitter i Luleå. Anledningen till att organisationen är slimmad är för att de kommersiella partners som finns ska dra sitt strå till stacken men också bli mer involverade och engagerade i vårt arbete, enligt Martin. Antingen så satsar man på en stor organisation som tar en stor andel av budgeten eller så arbetar vi som vi gör och integrerar alla parter och därigenom får mer medel till marknadsföring. Därefter kan vi successivt växa. Finansiärerna av Luleå Convention Bureau är Luleå Kommun, Luleå Tekniska universitet, Längmanska Företagarfonden, samt Luleås besöksnäring. Luleå Tekniska universitet är ledande i Sverige och i vissa fall i världen. Detta bidrar till att underlätta vårt arbete att dra till oss stora möten tillsammans med universitet. Luleå Convention Bureau kommer aktivt att bistå och hjälpa till med att samordna när det är någon som får möjlighet att bli värd för en kongress. Martin menar att ju mer långväga gästen kommer ifrån desto mer intäkter blir det. De internationella mötena bygger oftare på mer sociala tillställningar, åker man från Australien kan man gärna lägga till några extra dagar för att uppleva mer av Luleå och regionen, t.ex. att besöka Ishotellet i Jukkasjärvi. De branscher som snabbast kommer känna av Luleå CVB:s verksamhet är hotell- rese- och transportbranschen och lokaliteter som Kulturens Hus. Men även hantverkare, kioskägare och shoppingen kommer att påverkas. Reser man iväg lång bort så vill de flesta ha med sig en souvenir eller minne med sig hem. Detta kommer självklart att få positiva konsekvenser för näringslivet. Kulturens hus invigdes i januari Tanken bakom bygget var att Luleå skulle få en central punkt för konferenser, kongresser, konserter och utställningar. Frågan om att det behövdes en lokal för arrangemang och aktiviteter har funnits länge i kommunen. Stadsbiblioteket behövde bland annat nya lokaler så det blev långa diskussioner och vi kom fram till att det var lika bra att få allt i ett hus säger Pierre Törnkvist, Press- och marknadsansvarig Kulturens hus, Luleå. Att exempelvis biblioteket och konsthallen ligger så nära har inneburit att de korsbefruktat varandra. Personer som gick för att låna böcker tog en vända för att titta på konsten menar Törnkvist. Förhoppningen har redan överträffats, vi hade hoppats på besökare under invigningsveckorna men det kom över personer. Nästa steg blir enligt Törnkvist att diskutera personalfrågan. Trots den korta tidsperiod kulturens hus haft öppet är de redan fullbokade i stort sett hela våren. Lokaler finns men personalen hinner inte med. Bokningstrycket för hela året är stort och med den stora efterfrågan vi har just nu visar det bara hur rätt satsningen på det nya Kulturhuset och Luleå CVB är. Men det är också viktigt att inte bara fylla lokalerna med folk utan kvaliteten är mycket viktig för oss. Den bästa marknadsföringen vi kan få är nöjda kunder som får sina förväntningar uppfyllda och kommer tillbaka. Kulturens hus i Luleå där de flesta av konferenserna kommer att hållas. Luleå Convention Bureau Målsättning: 2007: 10 möten 2008: 20 möten varav 5 internationella 2009: 25 möten varav 8 internationella 2010: 30 möten varav 9 internationella : 35 möten varav 10 internationella Förhoppning: Att varje konferensdeltagare ska stanna i två dygn och inbringa drygt 3000 kronor och att Luleå slutligen ska kunna öka omsättningen med 50 miljoner kronor vid Kulturens hus Kulturens hus är kvadratmeter och innehåller stadsbibliotek, konsthall, stor och liten konserthall och multifunktionella foajéer i tre plan plus café och restaurang. Huset är designat så att upp till personer ska kunna vistas i byggnaden. I husets översta plan ligger Norrbottensmusikens lokaler med möjlighet till övning. Under byggnaden finns parkeringsplatser för upp till 200 bilar. Konsthallen förfogar över tre separata utställningshallar, ateljéer och verkstäder. Stora konserthallen rymmer 900 åhörare och 1050 konferens och kongressgäster

3 4 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS 5 Text: Ulrika Huhtaniska Foto: Nikdesign För Sverige i Rymden Lönsamma företagsöverlåtelser för både köpare och säljare Att sälja eller köpa ett företag är inte bara att lämna ifrån sig nycklarna till lokalen och att äta avskedstårtan. Det finns en oändlig mängd av lagar och regler att ta hänsyn till och man kan behöva tid för att förbereda sig inför en process som kan ta flera år. Eilert Isaksson, företagsförmedlare på Länia företagsfömedling, menar att största anledningen till att köpa ett företag istället för att starta eget är att man slipper startsträckan som innebär att bygga upp företagets infrastruktur med personal och andra investeringar, rutiner, kund- och leverantörsrelationer eller liknande. Normalt tar det ungefär fem till sju år att bygga upp ett helt nytt företag. Så man får fundera på om man istället skall investera den summan eller möjligen lägre vid ett tillfälle och slippa hela grundarbetet. En annan viktig aspekt enligt Isaksson är en hantering av säljprocessen med diskretion och sekretess. Vilket man delvis löser genom till exempel en sekretessförbindelse från spekulanterna. Ska man sälja ett företag så kan det vara en känslig situation och man vill inte oroa anställda, kunder eller leverantörer. Det är betydligt större trygghet juridiskt sett att sälja eller köpa företag via företagsfömedlare menar Isaksson. Professionella företagsförmedlare tar hänsyn till att affären skall bli gynnsam för båda parter, erbjuda hjälp vid förhandlingar och vägleda säljare och köpare om vilka lagar och regler som finns. Skatteffektivt utfall för säljaren och bra finansieringslösning för köparen är A och O vid en företagsaffär. Och om man köper ett företag så har personalen rätt att följa med till köparen, så att ta över ett företag är ingen laglig grund för uppsägningar. Det kan vara krångligt att sätta sig in i allt själv så på det sättet kan man undvika exempelvis skadeståndsanspråk från fackförbunden. Isaksson menar även att en av de största fördelarna med att anlita professionella företagsförmedlare är att man får en korrekt värdering av företaget, marknadsföring och ett stort kontaktnät. Vi har ett stort kundregister av köpare som vi kontaktar när det kommer upp ett lämpligt objekt och satsar mycket på marknadsföring och annonser. Eftersom alla kontor i Sverige samarbetar så finns det ett kundunderlag som inte bara är regionalt. När man värderar ett företag så finns det ett antal faktorer att ta ställning till. Dels så finns det substansvärdering som innebär att man värderar tillgångarna, drar av skulderna och då får ett substansvärde. Avkastningsvärdering innebär att man bedömer framtida möjligheter att generera utdelningsbara vinstmedel med bibehållen soliditet. Vid avkastningsvärdering ser man till hur branschen ser ut enligt branschinsatta och objektiva bedömare. Man bedömer omsättningen på företaget, lönsamheten och hur företaget kan utvecklas kostnadseffektivt, vilken kompetens personalen besitter och hur konkurrenssituationen ser ut, inte bara lokalt utan i förhållande till den globala marknaden. Det samlade värdet påverkas också av erfarenheter från affärsavslut vid försäljning av liknande företag. För att få upp förståelsen och information om vad företagsöverlåtelser innebär så anordnas seminarier under temat lönsamma företagsupplåtelser och vad som ingår i en överlåtelseprocess. Länia företagsfömedlingen anordnar och kommer att anordna dessa seminarier i hela Sverige. Vi vill få upp ögonen för allvaret i det hela och att en sådan process kan ta upp till två år och att det är jätteviktigt att både säljaren och köparen vet vad de säljer och köper och kan ställa de rätta frågorna. Länia företagsförmedling är en rikstäckande företagsförmedling som värderar och förmedlar företag och näringsfastigheter. Störst på värderingar: Länia är störst i Sverige på värderingar av onoterade bolag. Antal kontor: 27 kontor representerade i alla län och har 32 företagsförmedlare. Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten företräds av Curt Björk, Anders Jonsson och Eilert Isaksson, som också är ordförande i Länia Företagsförmedling AB med 25 delägare i hela landet. Motto: Att Länia företagsförmedling har höga krav på kompetens hos representanterna inom bland annat företagsekonomi, juridik, skatter, finansiering och försäkringar samt Kompetensutveckling och kvalitetssäkring genom bland annat regelbundna interna och externa kurser samt seminarier med erfarenhetsutbyte. Ingen har förmodligen missat att Sveriges första astrouanut är Christer Fuglesang (även docent i partikelfysik). I och med hans resa med Discovery och uppdraget The Celsius Mission blev han nationalhjälte. Men Sverige har inte bara en astronaut utan finns med på världskartan gällande rymdverksamhet i och med Esrange i Kiruna. Affärer och fastigheter i Norr träffade Christer Fuglesang före hans föreläsning på Umeå universitet där han även är hedersdoktor. På vilket sätt påverkar Sveriges medlemskap i ESA den svenska rymdforskningens utveckling? Förutsättningen för rymdindustrin inom ESA (European Space Agency) är att ju mer finanser Sverige går in med desto större uppdrag får vi. Vi ligger långt fram i utvecklingen och ESA vill gärna ha oss, men de kan inte lägga alla resurser här. Hur ser du på den privata företagsutvecklingen inom rymdforskning? Det behövs andra källor och inkomster än den statliga för att forskningen ska kunna gå framåt. Christer menar även att stora projekt stimulerar många människor och att det därigenom blir en utveckling om många söker sig till de områdena. Är det något som fascinerar många så leder det till att utvecklingen går fortare och att finns större möjligheter till finansiering. Hur ser du på att privatpersoner får åka upp? Vi vill att så många som möjligt ska kunna åka upp och inte bara en utvald skara. Det kommer alltid vara någon som är först gällande allt så man kan inte se det på det viset. Just nu ligger Ryssland långt framme gällande rymdturism, de har två platser varje år som går åt. Men prislappen ligger på två miljoner dollar. Var du aldrig rädd inför flygningen? Aldrig inför min hälsa. Jag hade lite rampfeber och pirr i magen och en EKG-mätare på kroppen som visade att jag hade förhöjd puls, som låg på som högst. Men jag hade tagit en nässpray som ska motverka nästäppa och kan ge förhöjd puls. Ytterligare en flygning till i rymden är planerad. Precis som med The Celsius Mission (som döpts till ära efter den svenske uppfinnaren) är det ett avtal mellan Nasa och ESA. Om du har möjlighet, skulle du vilja vara i rymden en längre period? Ja, två veckor var lite för kort tid eftersom det var så intensivt arbete. Men sex månader som de längre tjänsterna för det mesta är blir lite för länge. Tre månader är lagom. Det hade varit roligt att kunna turista mer. Som att titta på jorden lite extra, möjlighet att ta fler bilder och leka med tyngdlöshet och vatten till exempel säger han och skrattar. Christer Fuglesang, hedersdoktor vid Umeå universitet och Sveriges första astronaut Rymdbasen Esrange i Kiruna ägs av den svenska staten men vissa projekt delfinansieras av externa parter. Upp till 98 procent av kunderna är utländska. Verksamheten, som omfattar uppsändning av raketer och höghöjdsballonger, mottagning av satellitdata och kontroll av satelliter, sker främst genom samarbete med ESA och NASA. Undersökningarna som är fredliga och vetenskapliga innebär studier av atmosfären, norrsken, astronomiska observationer, experiment i tyngdlöst tillstånd och miljöövervakning. Johanna Bergström-Roos, presschef på Rymdbo- laget hänvisade till hemsidan där det står att framtiden för raketer ser osäker ut då alternativa forskningsmetoder tagit över och att det är främst satellitforskning inom mikrogravitation som kommer att fortsätta i oförändrad skala. Gällande miljöforskning så är det ballonger som skickas ut i atmosfären som står för det största meterologiska faktainsamlandet och att stora förhoppningar om tester och forskning gällande civila och militära testoperationer för flygsystem. Inom den civila banan så ligger SpacePort Sweden långt framme med frågor angående rymdturismen. Det är det brittisk-amerikanska rymdprojektet Virgin Galactic som vill flyga upp personer i Rymden från Kiruna. Om fyra år beräknas de första resorna vara igång enligt www. rymdenidag.se. Kiruna passar för rymdturism, anser Virgin Galactic. Man kan se norrsken under flygningen och kan kombinera den hyperexotiska rymdresan med ishotellet. Dessutom kan Esrange ladda raketmotorerna som tar farkosten den sista biten ut i rymden efter en konventionell start från startbanan på Kiruna flygplats skriver rymden idag på hemsidan. tips Kolla in om du inte redan har gjort det. Man kan spana in i stort sett varje del av världen (inte in i köksfönstret) genom satellitbilder med bara några minuters fördröjning.» Finnes:» Sökes: Företag i expansionsfasen Investera i Sundsvall Pernilla Berg,VD, VD, Anna Risby och Katarina Palmgren, båda projektledare Projektledare Planerar du att utöka din verksamhet och etablera på annan ort? Investera i Sundsvall är expansionsföretagens bästa vän och hjälper dig med allt ifrån planering och tillstånd till lokaler och nätverk. Det kan vara svårt att starta upp ett företag i en helt ny stad där man inte känner särskilt många och inte vet vad som gäller. Det är där vi kommer in i bilden. Så fort våra kunder har bestämt sig för att de faktiskt ska expandera så finns vi där med ett färdigt nätverk och massor av kontakter inom alla tänkbara områden. Vi kan hjälpa kunden förbi de långa köerna och förkorta handläggningstiden, säger Anna Risby på Investera i Sundsvall. River hinder Investera i Sundsvall arbetar med att riva hinder och guida företag som vill in till Sundsvallsregionen. Man har ett utbrett samarbete med flertalet näringslivsaktörer i området och ett tätt samarbete med kommunen. Den konsultation och projektledning som erbjuds är kostnadsfri och konfidentiell. Vi kortar ned processen i och med att vi vet vilka man ska ta kontakt med. Eftersom vi bl.a. ägs av många fastighetsägare vet vi var de lediga lokalerna finns och vårt samarbete med kommunen gör också att vi kan hjälpa till med olika tillståndsfrågor. Om du behöver rekrytera tar vi kontakt med Arbetsförmedlingen och bemanningsföretag. Om du behöver konsulthjälp går det också att ordna, säger Anna Risby. Investera i Sundsvall har funnits i sex år och har idag 32 ägare, bl.a. fastighetsägare, banker, revisionsbyråer och försäkringsbolag. Bolaget startade på initiativ av näringslivet och fick snabbt Sundsvalls och Nordanstigs kommuner med sig. Kostnadsfritt Kunderna återfinns inom samtliga branscher och man arbetar med alltifrån små säljkontor som bara har ett fåtal anställda till stora etableringar som Sundsvalls flyg och Smålandsvillan som förväntas generera ett 100- tal arbetstillfällen. Jag har egentligen bara ett enda råd till företagare som ska etablera sig i Sundsvall: ta kontakt med oss! Det kostar ingenting och om vi inte har resurserna i huset, så skaffar vi oss dem utifrån. Vi har mycket att göra men vill gärna ha mer! Vill ni veta mer så ring eller gå in på vår hemsida. ANNONS FRÅN av ANNA FLEMMERT

4 6 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS 7 Text: Ulrica Andersson Foto: Länstyrelsen Lorentz Andersson Landshövding i Västerbotten Tillväxten är stor i regionen och enligt landshövding Lorentz Andersson är det mycket tack vare basnäringarna. De drar med sig servicenäringar och med den nya järnvägen blir transporter lättare att genomföra. Lorentz Andersson, född i Byske, har varit landshövding i Västerbotten sedan mars Som landshövding är han chef för Länsstyrelsen och deras verksamhet, som innefattar exempelvis frågor kring näringsliv och tillväxt. En landshövding har egentligen två uppgifter, säger Lorentz. Dels att se till att regeringens politik blir genomförd i länet, dels att föra upp länets frågor på den politiska agendan. Lorentz har även tre utredningsuppdrag från regeringen, varav ett är ordförandeskapet för Sveriges träbyggnadsstrategi, där man arbetar för att öka träanvändningen i byggandet av hus. Genom detta arbetar man med att få igång olika träbyggnadsprojekt i Västerbotten. Martinssons i Bygdsiljum är en av Sveriges största leverantörer till byggande av trähus, säger Lorentz. Det handlar om flervåningshus i trä, som tidigare var förbjudet att bygga. På grund av detta förbud har Sverige hamnat på efterkälken när det gäller utvecklingen av höga trähus. Nu betalar staten av den skuld man har. Ett av våra fokusområden för 2007 är att fortsätta den väldigt gynnsamma näringslivsutvecklingen vi har idag, säger Lorentz. Den högsta tillväxtkraften finns inom energiproduktion, trä- och sågverksproduktion samt inom gruvnäringen. Utifrån dem så ökar ju även efterfrågan av komponenter och service till de här näringarna. Det drar en stor del av Västerbottens industri. Bilproduktionen är ett annat exempel på näring med stor tillväxt. Även om inte antalet anställda växer så har ju produktionen på Volvo ökat mycket. Tidigare har basnäringarna ansetts som gammal teknik, men det är helt fel, enligt Lorentz. De är först och främst mycket högteknologiska. Dessutom svarar de för en enormt stor andel av Sveriges produktion. Konkurrenskraften och tillväxtpotentialen är stor, säger han. Ett exempel på ny teknik är BioStor i Storuman, där man kom- mer att producera både värme, pellets och energi. Det pågår även diskussioner kring att starta ett labb i Lycksele för att testa guldprover, som än så länge bara finns i Kanada. Det där med att tro att man skulle klara sig utan våra basnäringar, det är omöjligt, poängterar Lorentz. Universitetet genererar många idéer och det gäller att hjälpa till att kommersialisera dessa, så att de får skapa tillväxt. Inom databranschen är det lätt att starta igång ett nytt företag och därför tillkommer det också många nya sådana. Även beställningar från gruv- och skogsnäring gör det möjligt att starkt utveckla nya företag. Norrbotniabanan är på gång och kommer att underlätta för bland annat industrin. Genom den ökade produktionen inom basindustrin, kommer lastbilstrafiken att bli i det närmaste omöjlig om man inte kan lösa transporter med järnväg, säger Lorentz. Den första delen, nämligen Haparandabanan, är under byggnad sedan i somras. Den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, är sträckan mellan Piteå och Skellefteå. Byggnationen förväntas starta 2010 och nu pågår planeringsarbete inför detta. Norrbotten och Västerbotten har mycket samarbete sinsemellan. Vi har ju samma näringsliv i stor utsträckning och vi arbetar med samma frågor, exempelvis samefrågor och markförvaltningen i fjällen, berättar Lorentz. De båda länen tillhör också samma målområde för EU:s strukturfond, vilket leder till ett mycket självklart samarbete. Länsstyrelsen i Västerbotten är även involverade i en del internationellt gränsöverskridande projekt. Exempelvis är man förvaltningsmyndighet för EU-projektet Kvarken MittSkandia, som är en del av Interreg-programmet. Det främsta syftet är att göra ett regionalt och gränsöverskridande utvecklingsarbete möjligt. Vi jobbar även mycket med Ryssland i Barentssamarbetet, säger Lorentz. Vår uppgift är att bygga upp kontakter mellan till exempel företag i Ryssland och företag i vår region. Västerbottens industrier har mycket starkt ökat sin verksamhet och sin försäljning i Ryssland. Samtidigt gäller det att också köpa ifrån dem, påpekar Lorentz. tvättbjörnen Stig Svedberg, ägare till Tvättbjörnen fastigheter i Sundsval Det finns bara ett skäl att åka hit. Ditt eget. Hitta det på Tvättbjörnen Förvaltning startades 1984 när ägaren Stig Svedberg köpte sin första fastighet 22 år gammal. Nu 23 år senare äger han ett 30- tal fastigheter i centrala Sundsvall och har inga planer på att nöja sig. Det gäller att aldrig vara nöjd, utan att hela tiden söka nya objekt, satsa och bli duktigare på att förvalta fastigheterna menar Svedberg. En stor del av fastigheterna är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet vilket innebär en del restaurering av fasader och trapphus. Vi försöker återställa de jättefina husen till ursprungsskick, som till exempel gamla brandstationen och handelsbankhuset. Enligt Svedberg är det viktigt att hyresgästerna ska känna sig trygga, både gällande säkerhet och vid felanmälningar. Tvättbjörnen har ett samarbete med Securitas som man kan larma utanför kontorstid om man är störd av grannar eller om någon nattetid smiter in i trappuppgången. Det är viktigt att våra hyresgäster ska få felanmälningar åtgärdade så snart som möjligt och känna sig säkra i sina hem. Men som tur är så har vi aldrig råkat ut för något allvarligt. Lokalerna, där ungefär hälften är företagslokaler och hälften bostäder i olika storlekar är populära. Eftersom fastigheterna ligger så centralt så är våra lägenheter alltid uthyrda. Och på företagslokaler så är det en stor efterfrågan eftersom det etableras väldigt många företag. Det är även viktigt med miljötänkande. I största möjliga mån används energisnåla lampor och maskiner och det finns möjlighet till källsortering. Det finns inga planer på nybyggnation utan företaget fortsätter som tidigare med att köpa upp befintliga fastigheter i centrala lägen. Vi ser ljust på framtiden. Det är en positiv stad som expanderar och det händer mycket i kommunen. Det byggs stora köpcentrum som ligger utanför stan vid Birsta och kasinot. Så vi kommer att fortsätta att expandera och utvecklas säger Svedberg glatt. Tvättbjörnen Förvaltning AB, Sundsvall Ägare: Stig Svedberg Familj: Fru och en dotter på 13 Ålder: 44 Bor: Central villa Gör på fritiden: Skidåkning, skoter, stugan i fjällen Motto: Jag tar dagen som den kommer Antal anställda: 9 heltidsanställningar samt entreprenörer för el, byggnation och VVS Fastigheter: 30 stycken, i centrala Sundsvall, hälften av dessa är företags och butikslokaler och hälften bostäder The meetings of Swedish Lapland. Det genomsnittliga antalet invånare per kvadratkilometer i Europa är 118 stycken, i Lappland är det 2. Det skapar möten mellan människor som är efterlängtade och uppskattade. Man umgås på det traditionella sättet i små, informella möten och samtal som uppstår spontant. Eller i stora, moderna kongress- och konferensanläggningar med all modern teknik. Den traditionella mötesplatsen är självklart bastun. Värmen och ångan frigör tanken och mjukar upp låsningar. Oavsett hur ditt behov ser ut vågar vi lova att ett möte i Swedish Lapland ger mer. vinter. Foto Fredrik Broman, Krister Berg.

5 8 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS 9 Text: Ulrika Huhtaniska Sökmotorskolan med Peter Lauri Peter Lauri För dig som idag har en befintlig hemsida eller funderar på att öppna en sådan kommer vi från och med detta nummer och framöver, att lämna värdefulla tips om sådant som är bra att tänka på. Till vår hjälp har vi Peter Lauri, med rötterna i Kiruna, som till vardags jobbar som marknadschef på SEO, Sveriges tekniskt ledande företag inom SEO/SEM. (Sökmotoroptimering / Sökmotormarknadsföring) Det är fortfarande ett mysterium för många hur man gör för att få den egna hemsidan att synas i sökmotorerna. Många av de hemsidor vi analyserar har inte de fundamentala egenskaperna rätt utförda på sina sidor. Detta gör att deras sidor inte blir riktigt indexerade av dom spindlande sökmotorerna. Deras Titel är felaktigt utformad, för många nyckelord eller fel nyckelord. Beskrivningen av företaget är antingen dåligt optimerad gentemot sökorden eller dåligt skriven. Det är vanliga brister som relativt enkelt kan åtgärdas om man vet vad man ska tänka på, säger Peter. Om jag funderar på en swimmingpool till mitt hem och vill veta lite mer så gör jag en sökning på Internet efter ordet swimmingpool. Troligtvis använder jag Google som är den alla mest använda sökmotorn där 80 % av svenskarna gör mellan åtta och tio miljoner sökningar om dagen! Resultatet jag får är drygt åtta miljoner sidor på 0,13 sekunder! Hur i hela världen går det till och hur fungerar det? Själva sökprocessen är ju omänskligt snabb, men den föregås egentligen av ett stort analysarbete från sökmotorn. Till sin hjälp har den spindlar som hela tiden, dygnets alla timmar och året runt, scannar hemsidor över hela världen. Varje vecka tillkommer dessutom 5-10 tusen nya sidor förutom alla förändringar som sker på befintliga sidor, så det är en hel del att scanna av. Som ni säkert förstår hinner inte alla sidor scannas av dagligen. När /spindeln gör ett besök på en sida tittar den bland annat efter: innehåll i rubriker och texter, relevanta sökord, länkningar till och från sidan, hur länge besökarna stannar på sidan och eventuell mervärde, exempelvis forum eller bloggar. Men de tittar också efter fusk och det kan straffa sig hårt! Att exempelvis lägga massor av sökord med vit text på vit botten, eller allt för flitigt användande av sökordet gör att sidan nedvärderas eller i värsta fall plockas bort och då finns man inte längre. När spindeln sedan vägt samman alla parametrar enligt en algoritm så avgörs om din hemsida ligger på första sidan eller sidan 28. Men det sker inte över en natt utan det tar ett par månader innan du ser resultatet av dina optimeringar. Att det sker förändringar av algoritmen, och andra hemsidor gör att det är ett kontinuerligt arbete för att synas för din målgrupp. - Det är därför mycket viktigt att jobba långsiktigt för att nå resultat, fortsätter Peter. Vare sig man optimerar sin sida själv eller anlitar ett seriöst optimeringsföretag så är det några grundläggande frågor som ska besvaras för att få ett bra resultat: Ä Vem är målgrupp för hemsidan? Ä Vad vill vi uppnå med den? Sälja? Informera? Ä Vilka sökord, sökordsfraser använder sig vår målgrupp av? optimeringstips 1. Utforma de grundläggande HTML-egen skaperna på ett bra sätt (Titel, Nyckelord, beskrivning och länkar). 2. Du behöver inte repetera företagsnamnet i Titeln. 3. Använd inte för många nyckelord, 8-12 stycken räcker långt. 4. Har du en hemsida gör en sökordsanalys. Kan du göra själv eller på När vi nästa gång ses kommer jag ge lite nya värdefulla tips för din hemsida. Hälsningar Peter Lauri Dinner On Ice - en oförglömlig matupplevelse på den frusna Bottenviken. Text: Ulrika Huhtaniska Foto: Fredrik Broman/riverworks.se Turismen i Swedish Lapland går mot nya höjder! Kiruna Besöksnäringen går bra i hela landet, men i Swedish Lapland (Norrbottens län) går det sensationellt bra. Den positiva bild som allt mer framställs i media för utvecklingen i länet stöds mer än väl i besöksnäringen. Enligt statistik som SCB nyligen publicerade så ökar antalet gästnätter i Swedish Lapland för sextonde månaden i rad. Decembersiffrorna visar en ökning med hela 18,6 procent jämfört med För perioden januari till och med december har Swedish Lapland en ökning på 12 procent. För våra utländska gäster var ökningen på 6,9 procent. Båda siffrorna är dubbelt så mycket som riket i snitt. Det är oerhört glädjande att konstatera att allt hårt arbete som vi har lagt ned på att organisera näringen, marknadsföra oss och utveckla upplevelser för våra gäster ger resultat. Vi har alla insett att vi inte konkurrerar med varandra utan att vi är starka om vi jobbar tillsammans. Med en tydlig profil som bygger på gemensamma kärnvärden som exempelvis äkthet, kontraster och värdskap ska vi konkurrera med andra branscher och regioner om gästernas pengar, säger Jan-Erik Jaensson, VD för Swedish Lapland. Swedish Lapland är det varumärke som näringen gemensamt marknadsför sig med och redan nu kan regionen skörda framgångar som kommer av de insatser som föreningen med duktiga entreprenörer har gjort tillsammans under många år. Jag tror inte att det är många branscher som kan uppvisa så enormt bra utveckling som besöksnäringen. Näringen är dessutom sysselsättningsintensiv, så det skapas nya arbetstillfällen varje dag i landet. Faktum är att besöksnäringen har fler anställda i landet än Atlas Copco, H&M, Telia Sonera, Skanska, Scania, AstraZeneca, Volvo personvagnar, Ericsson samt Volvo AB med dotterbolag tillsammans! säger Jaensson. Attraktiva och kända resmål är Ishotellet och Pite Havsbad men regionen har så mycket mer att erbjuda. Det finns en stor potential i sommarturismen där mycket kan göras, både i inlandet men också med den genuina skärgårdsmiljön. Positivt är också tillskott i området med IKEA i Haparanda som drar åt sig shoppingturism och Kulturens hus i Luleå som attraherar kunder både för det kulturella nöjesutbudet och stora konferenser och kongresser. Framtida intressanta satsningar i regionen är exempelvis Space Port Sweden i Kiruna där man satsar på rymdturism och den utveckling av den fantastiska skärgården som pågår mellan våra skärgårdskommuner. Shoppingturismen som är en uppåtgående trend stöds av IKEAs etablering i Haparanda, som har överträffat alla förväntningar. Det ligger dessutom i tiden att ge varandra upplevelser i stället för dammsamlande prylar som vi alla har överflöd av. Besöksnäringen är dock inget självspelande piano, utan befinner sig bara i början av en utveckling som förväntas bli fantastisk framöver. Detta innebär att vi måste fortsätta att stödja näringen och att arbeta hårt för att kunna glädjas åt framgångar även under de kommande åren, avslutar Jan-Erik Jaensson. Omsättning i länet: 2,6 miljarder Antal anställda: årsverken Exportvärde: Drygt 800 miljoner Största exportmarknader: Norge och Tyskland Snabbast ökning: Heart of Lapland (kommunerna: Övertorneå, Haparanda, Kalix, Överkalix och Pajala) + 31% år 2006 Gällivare Jokkmokk Arjeplog Sorsele Arvidsjaur Storuman Malå Vilhelmina Norsjö Lycksele Dorotea Åsele Strömsund Sollefteå Ragunda Härjedalen Pajala Överkalix Övertorneå

6 10 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS 11 Älvsbyn satsar i företag på orten Älvsbyns kommun har ett strategiskt läge mitt mellan kust och fjäll i Norrbottens län, med perfekt pendlingsavstånd till de stora befolkningskoncentrationerna Luleå, Boden och Piteå. Med flera nationellt ledande spjutspetsföretag på orten ser framtiden ljus ut. Bland de största och mest kända företagen finns Polarbageriet och Älvsbyhus som båda expanderar såväl nationellt som internationellt. Inom besöksnäringen har Hotell Storforsen vid Piteälven genom investeringar i utökad bäddkonferenskapacitet fördubblat omsättningen och antalet anställda säger Per Nilsson, utvecklingschef i Älvsbyns kommun. Eftersom det går riktigt bra för våra stora företag så inspirerar de till ökat företagande på orten. Kommunen stödjer näringslivet på olika sätt. Den största insatsen är råd och stöd till befintliga företag som vill expandera och utvecklas och på så sätt skapa arbetstillfällen. Det händer mycket så vi vill hjälpa till med konsulter, rådgivning och att diskutera behov av personal och utbildning säger Nilsson. Vi hjälper också nya företag genom den byråkratiska djungeln av tillstånd och ansökningar. Kommunen ser entreprenörs- och starta eget utbildningarna som en viktig del i kommunens utveckling och har i projektform under de senaste tio åren utarbetat ett framgångsrikt koncept. Det var 36 deltagare mellan , och av dessa startade närmare 20 egna företag inom olika områden vilket är väldigt roligt. För att säkra kompetensen och kontinuiteten för framtiden har vi nyligen överfört verksamheten till kommunens egen vuxenutbildning. Den kompetens vi inte har själva köper vi in, förklarar Nilsson. På det här sättet kan vi anpassa utbildningarna efter det behov som finns på orten för att kunna trygga en framtida arbetsmarknad. Det kan vara allt från att hjälpa personer som vill studera på distans eller att vi behöver ut- bildad personal till olika yrkeskategorier menar Nilsson. Älvsbyn samarbetar över gränserna med exempelvis andra kommuner i Luleåregionen, Jokkmokk och Arvidsjaur. En del av samarbetet gäller kompetensutveckling inom testverksamhet som är en viktig del av verksamheten i regionen. Försvaret har utökat sin internationella testverksamhet vid RFN (Missile Test Range North) i Älvsbyn och genom samarbetet med Esrange i Kiruna öppnas nya möjligheter. Vi har vissa områden som prioriteras och som har en stark förankring lokalt, som till exempel trä, livsmedel, testverksamhet och besöksnäring, säger Nilsson. För en kommun som Älvsbyn är den geografiska rörligheten bland arbetskraften viktig. Därför subventionerar kommunen pendlingskort på bussen med femtio procent för dem som jobbar utanför orten eller studerar på universitetet. Älvsbyn är en jättebra plats att bo och verka på. Livsmiljön i form av bra boende, skola och omsorg är god och det mesta finns på nära håll. När det gäller företagsamheten är en av våra ledstjärnor samverkan mellan företag och samhälle, avslutar Nilsson. Läs mer om Älvsbyn på: Text: Ulrika Huhtaniska Foto: Matton Nya järnvägsbanorna i norr ökar export och importmöjligheter Dags för Ett otal förseningar, och budgetar som inte hålls. Många saker har skrivits om Botniabanan. Exakt när den invigs lär den som lever få se men det kommer att innebära en hel del för Norrland och tillsammans med Norrbotniabanan och Haparandabanan finns förhoppningar om ökad handel med Ryssland och Norge. Norrbotniabanan är en kustnära järnväg mellan Luleå och Umeå. Till den finns anslutningar till Malmbanan och Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Det pågående bygget av banorna kommer att knyta ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland. Eilert Carlson, internationell direktör på Barentsregionen, menar att Godstransporterna kommer att stå för ungefär 75 procent av vinsterna och de nya banorna kommer att innebära mycket för exempelvis Universiteten eftersom det innebär en regionalvidgning och förkortade restider. I västerbotten bor 75 procent av befolkningen i anslutning till Botniabanan, i norrbotten är motsvarande siffra procent. Trafiken ska kunna fylla upp behovet för transport av skog, energi, malm och mineraler, olja och gas och turism. Det finns ett stort intresse, bland annat i Kemi i Finland, så vill man frakta stål till Borlänge vilket man inte kan göra med lastbil i tillräckligt stor utsträckning. Så man kan inte se banorna som en kostnad utan se år framåt i tiden och vilka strukturer som kan utvecklas säger Carlson. Carlson menar även att det är hela regionen som måste utvecklas och att samtliga delar är viktiga. Det går inte att bygga upp en infrastruktur med exempelvis Botniabanan och så saknas det en linje mellan Luleå och Umeå vilket innebär en saknad kommunikation med Haparandabanan. Det finns planer på en samordnad linje från Narvik som ska gå genom Sverige, Finland, Ryssland och sammankopplas med transsibiriska järnvägen i Ryssland och därmed vara aktiv mellan östkusten och Asien. Men det saknas några mil på den ryska sidan plus att Västeuropa har ett annat spår än Finland och Ryssland. Detta har man försökt lösa genom en spärrväxling i Haparanda bland annat. Loken måste bytas men vagnarna kan ta bägge spårvidderna säger Carlson. Barentssamarbetet har pågått sedan 1993 men Carlson menar att det är senaste fem åren som det fått riktigt framfart. Den ryska utvecklingen har fått ett ordentligt uppsving med näringslivet vilket får dem att söka sig västerut. De har en stor marknad av olja och gas och bygger upp en infrastruktur och näringsliv till skillnad från 1990-talet då rubeln var rekordlåg. Största exportkällan för Sveriges del kommer röra sig om malm och mineraler, guld, zink och koppar från gruvorna i västerbotten bland annat. Idag finns ett stort behov av norrlands vattenkraft, skog och järnmalm så dessa förbindelser borde finnas redan idag. En annan stor del av förväntningarna många småkommuner har är att locka nya invånare med lägre huspriser och nya resecentran att locka med som ska göra restiderna kortade i och med de nya banorna. Botniabanan: 19 mil järnväg, 140 broar och 25 tunnlar ska ta resenärer och gods från Kramfors i Ångermanland via Örnsköldsvik till Umeå. Håll i hatten, nu blir det åka av. I alla fall om man ska se till de stora förhoppningar som finns till antalet pendlare i småkommunerna. Haparandabanan: ska gå mellan Boden och Haparanda och vidare till Torneå, Finland. Banverket har fått i uppgift av staten att rusta upp den befintliga järnvägen. Malmbanan: Järnvägslinje mellan Luleå- Boden-Gällivare-Kiruna-Riksgränsen-Narvik, Norge, sidolinjer mellan Råtsi-Svappavara och Gällivare-Koskullskulle en ny lokal? Den finns här. Sverigelokaler.se, Kyrkogatan 11, Luleå, Telefon: , Mobil: E-post: jorgen@sverigelokaler.se Internet:

7 12 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS 13 Text: Ulrika Huhtaniska Foto: Matton Skellefteå årets stadskärna 2006 Text: Ulrika Huhtaniska Foto: Nikdesign Företagsutveckling inom universitetsvärlden 2006 blev Skellefteå stad utsedd till årets stadskärna utav rådet för årets stadskärna. Motiveringen var att stadens turistnäring på ett bra sätt samarbetade med kommunen. Målet är att staden ska ha en miljon besökare 2009 och jobba med besöksnäringen som aktiv part i utvecklingen. Jens Wikström, ledamot i kommunstyrelsen är en av dem som arbetat med att driva fram frågan. Vi ser detta som ett kvitto på att vi utarbetat en bra plan och nått ett bra samarbete. Arbetet började 2003 när handel och fastighetsägarna diskuterade hur man skulle ändra utflödet av handelskraft, som då låg på 400 miljoner kronor. Om de 400 miljonerna i utflödet hade hamnat i kassan istället hade det inneburit ungefär 200 fler sysselsatta och tio miljoner extra i kommunalskatt. Anledningen till att staden lyckats anser Wikström är på grund av att handels-, fastighetsbranschen och kommunen har haft gemensamma mål de arbetat för. Hela Skellefteås köpmannakår är samlad vilket skiljer oss från andra städer. Vi jobbar inte bara med centrum utan har inkluderat de externa köpcentrumen och besöksnäringen. Det var det vi vann på, att vi presenterat en vändning och framtidstro. Det är inte enbart kommunens jobb utan en gemensam prestation. Några av de konkreta resultaten som märks av satsningen är att fastighetspriserna stigit, antalet sysselsatta och inflyttade har ökat. Utflödet på 400 miljoner har återhämtats och ligger på noll. Vi växer med 100 invånare per år så om vi vill fortsätta öka så måste vi satsa ytterligare på besöksnäringen. Enligt Wikström är samarbetet tre år efter starten fortfarande högaktuellt och har stor uppslutning. När man ser att det blivit faktiska resultat så är alla beredda att fortsätta. Målet är att fortsätta att utveckla stadsmiljön och göra den mer handikappanpassad, förändra torget och förbättra kommunikationerna med bland annat ett resecentrum. Målsättningen på att få 300 nystartade företag har överträffats med drygt 30 företag Skellefteborna är stolta över sin stad och har en positiv framtidstro och optimism. Enligt Jeanette Berggren, Svenska stadskärnor, så ser man till ett antal olika faktorer innan en stad får utmärkelsen. Dels så ska de ha uppnått ett stabilt samarbete mellan privata och offentliga aktörer och dels så gör man både kvalitativa och kvantitativa mätningar gällande exempelvis attityder, hyresnivåer och antal besökare. Denna undersökning pågår under ett par år. Anledningen till att det blev Skellefteå 2006 är att staden på kort sikt gjort en kraftsamling och identifierat både möjligheter, hot och integrerat externa handelsområden vilket enligt Berggren visar på nytänkande. De har dessutom en överordnad framtidsvision som många samarbetar för, exempelvis att bli ett stort chartermål. LEDIGA LOKALER LEDIGA LÄGENHETER TFN TVÄTTBJÖRNEN FÖRVALTNING AB -När du vill ha företagslokaler med kvalitet Tvättbjörnen Förvaltning AB förvärvar, äger, utvecklar och förvaltar fastigheter främst i centrala Sundsvall. Vår målsättning är att kunna erbjuda bostäder och företagslokaler med hög service och kvalitet belägna i attraktiva områden. Tvättbjörnen Förvaltning AB startade 1984 med sin första fastighet och har under de följande åren vuxit till dagens storlek med c:a 300 bostäder och ett stort antal företagslokaler i ett 30-tal fastigheter. handelskammaren Vi är måna om att fortsätta kännas som det lilla fastighetsbolaget som själva håller i förvaltning och fastighetsservice. Det innebär att vi har god kontroll över våra fastigheter och att Du träffar våra egna fastighetsskötare när något behöver ses om i Din fastighet. Tvättbjörnen Förvaltning AB är ett väletablerat fastighetsbolag. Vi äger och förvaltar ett 30-tal fastigheter i Sundsvall. Våra hus är belägna i Centrum, Haga, Södermalm, Östermalm och Skönsmon. Hos oss finner Du såväl små som stora företagslokaler för de flesta ändamål. Vi arbetar för ett tryggt boende med god service, kvalitet och miljötänkande. Kontakta oss gärna om Du har frågor om Ditt framtida lokalbehov. Gamla Brandstation Skolhusallén 17 Fridhemsg 124 Enhörningsvägen 26 Vängåvan Kontor Trädgårdsg. 38 Se vår hemsida: Tvättbjörnen Förvaltning AB Björneborgsg Sundsvall Tfn: Fax: info@tvattbjornen.se Efter en trend som startade i USA på femtiotalet, har ett antal företagsparker och science parks med inkubatorer startats runt om i landet i nära samarbete mellan Kommunen och universitetsvärlden. Uminova Innovation fungerar som support till avknoppade företag som är antingen forskare eller studenter. Det är många steg som ska tas från att ha en affärsplan, ha ett bra team och bolagsbildning. Vi hjälper dem med de bitarna och utvärderingssteg. Tittar på hur marknaden ser ut och om de har en konkurrenskraftig idé säger Barbro Renkel, affärscoach, Uminova Innovation. De flesta science parks använder sig av inkubatorer, som är en fysisk plats där nya företag med universitetsanknytning kan ha sina lokaler och få råd och stöd. De parker som finns i landet har liknande arbetssätt men eftersom det är så nära sammankopplat med universiteten så blir företagen präglade av de utbildningar och forskning som finns. Verksamheten har funnits länge men inte haft sådant fokus som idag. Attityden har förändrats och idag är det okej att starta företag kring forskning. Sedan starten på 1980-talet så vi har vuxit successivt. Varje år så får Uminova Innovation in ungefär 200 idéer. Det finns inga krav på att man ska vara färdigutbildade men ser gärna ser att färdigutbildade studenter och doktorander vill starta eget så att de stannar kvar i staden. Aurorum Science Park i Luleå Foto: Aurorum science park Uminova Science Park i Umeå Det är ett konstant flöde på företagen och för tillfället så är det ungefär ett 30-tal företag som sitter hos oss. Företagen kan exempelvis finansieras av riskkapitalister, man kan få såddlån alternativt villkorslån av Länsstyrelsen eller Almi och Innovationsbron kan även ge lån, verifieringsbidrag och vara delaktig som riskkapitalist i tidiga skeden. Umeå kommun, Västerbottens läns landsting via Almi, Umeå universitet och SLU är delägare i Umeå Innovation. Renkel säger att de olika Innovations- och Scienceparkerna samarbetar över hela Sverige och att det inte ligger någon konkurrenskonflikt även om det är flera som kommer på samma företagsidé. Vi ser oss som kollegor och vill bygga upp en bra support och samarbete. Enligt Roland Carlson, näringslivschef Umeå kommun, så är Umeå Innovation och Science park ett bra sätt att stimulera forskning i den akademiska miljön och för att möjliggöra det så behövs lokaler och faciliteter.

8 14 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS 15 Text: Ulrika Huhtaniska Foto: Svenska Poolfabriken Svenska Poolfabriken redo för exportsatsning Hans Persson, ägare Svenska Poolfabriken Svenska poolfabriken har under 20 år vuxit från att ha telefon och fax i hemmet, i omsättning till idag 50 miljoner. Ägaren Hans Persson som från början var ensam poolbyggare har 12 heltidsanställda, det dubbla under högsäsongen maj, juni, juli augusti. Huvudkontoret i Luleå har flera samarbetspartners runt om i landet. Den självklara frågan är hur gör man? Det hela började enligt Hans på 80-talet med att han byggde en egen pool till sig själv i stugan. Ett mycket skeptiskt bemötande från grannarna om att vattnet skulle vara kallt och svårt med rengöringen motbevisades snabbt. Hos Hans hade intresset för pooler vaknat till liv. Från början fungerade han som mellanhand och sålde pooltillbehör men gick vidare till att bygga pooler. Kunderna hade då grävt och anlitat elektriker själva och Hans utförde själva bygget. Under den tiden hade han en tjänst som lärare men märkte att samtalen på kvällarna från personer som blivit rekommenderade honom blev allt fler. Jag hade många idéer men det gick inte att utföra med ett heltidsjobb vid sidan av. Det var dessutom att anpassa sig vart i Sverige kunderna fanns så jag kom till en punkt där jag var tvungen att bestämma mig hur jag skulle göra. Enligt Hans så finns det inga genvägar till att få ett framgångsrikt företag och att det är en blandning mellan bra produkter, hårt arbete och hitta effektiva lösningar. Jag har jobbat kvällar, nätter och man måste alltid ligga på topp och inte slappna av. Det ska finnas någon som svarar när telefonen ringer. Förra året anställdes en VD och ekonom och ett nytt datasystem installerades från att Hans haft alla uppgifter i huvudet. Alla företag kommer till en punkt då man måste bestämma sig för om man ska expandera eller inte. Nu kan jag jobba med andra saker mer som till exempel produktutveckling. Ett problem med företag i Norrland tror Hans beror på att de flesta ser för snävt på kundkretsen och hur man når marknaden. Har man en bra produkt i norrbotten så kan man inte enbart se det regionalt. Ingen i Råneå köper en gärdsgård för men i till exempel Stockholm finns det personer som är villiga att betala. Har man en bra produkt så måste man se till vart kunderna bor och anpassa sig efter det och fundera på hur man ska kunna marknadsföra sig. Närmast i framtiden ligger planer på Export. Redan nu finns det pooler och pooltillbehör i Dubai, Afrika, Maldiverna och Medelhavsländerna. Efterfrågan finns med inte organisationen. Vi fortsätter att köra hårt och vill ha tag i en kompetent person som kan export. Det är så många led som ska fungera att det inte bara går att sätta igång att ta emot beställningar och sedan inte kunna stå för produkten. FÖRETAG TILL SALU Fräscht hotell i Kiruna. Mellanprishotell med restaurang och konferens. 43 rum, omsättning ca 7 miljoner. Mycket hög beläggning och god lönsamhet. Eilert.isaksson@lania.se Tel , Hyresfastigheter, Västernorrland. Sex bostadsfastigheter, fulluthyrda med 36 lägenheter. Moderna uppvärmningslösningar, Hyresintäkter 1,7 miljoner. Anders.johnson@lania.se Tel , Specialistföretag fönstersystem, Västernorrland. Budgeterad omsättning 2007, 21 miljoner. Stabil kundkrets Curt.bjork@lania.se Tel , Konfektionering av dynor inkl möbelsförsäljning. Fastighet kvm, attraktivt läge i Västernorrland Konfektionerat mtrl säljs över hela landet, möbelförsäljning lokalt. Curt.bjork@lania.se Tel , Anrikt hotell i Jokkmokk. Lönsamt hotell med restaurang, 26 rum, oms ca 5 milj. Jokkmokk har 400-åriga marknadstraditioner. Eilert.isaksson@lania.se Tel , Framgångsrik försäljning av MC, Västerbotten. Lönsamt företag med försäljning av såväl cross som landsvägscyklar, mc-kläder, tillbehör, reservdelar, välutbyggd Internethandel. Mycket goda marginaler. Anders.johnson@lania.se Tel , Besök gärna vår hemsida för mer information om oss och ytterligare 250 företag till försäljning. Välkommen att kontakta oss på LÄNIA Företagsförmedling, - oavsett om du skall sälja eller köpa ett företag eller kanske vill ha hjälp med en företagsvärdering.

9 16 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sverigelokaler ANNONS Nollnionoll Sambiblioteket, en av många kreativa mötesplatser på campus Härnösand. I dagsläget har vi lediga lokaler på området. Ser du möjligheterna? I Seminariet har vi ca kreativa kvadratmeter lediga! Åkroken i Sundsvall. Internationellt prisat med Charter Awards för sin utformning. Ser du möjligheterna i att verka här? För mer information, kontakta gärna fastighetschef Berndt Elstig, tel , eller berndt.elstig@akademiskahus.se Vi erbjuder kreativa mötesplatser Våra campusområden är levande mötesplatser för människor och idéer, studier och forskning, företag och entreprenörskap. Vi är specialister på kreativa miljöer. Inom Akademiska Hus skapar vi möjligheter för nya verksamheter genom att kontinuerligt utveckla våra områden. Vi förser universitet, högskolor och näringsliv med lokaler som stimulerar till skapande och främjar en effektiv verksamhet. Utformning och teknik matchar högt ställda krav och behov hos forskning och högre utbildning. I våra hus kan man helt enkelt tänka lite bättre. Akademiska Hus är landets största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa miljöer och skapar levande campus där studier, forskning, företag och service samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Mer information finns på