PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015

Transkript

1 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE VÅRDPROFFS OCH 1000 PATIENTERS SYN PÅ BOKNING, INTERAKTION OCH INSIKT Vården asfalterar kostigar när man installerar bokningssystem utan att tänka på hur patientens resa genom vården ser ut. Landstingens satsningar på digitala bokningssystem har kostat massor av pengar men används bara av 3% av patienterna. Det visar en stor Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Qmatic. Undersökningen visar att vården är medveten om problemet och att det finns en samsyn mellan vård och patienter på hur följande problem bör lösas: Bokning Incheckning Interaktivitet Informationsdelning Vården vill också skapa insikter av alla dessa steg, insikter som kan underlätta planering och leda till bättre utnyttjande av resurser. Läs en sammanfattning av studien här och gå till nedanstående hemsida för mer information.

2 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015 SID 2/8 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015 VÅRDENS OCH PATIENTERNAS SYN PÅ SJÄLVSERVICE, TRANSPARENS OCH INTERAKTION OM RAPPORTEN Qmatic har bett SIFO undersöka vårdens respektive patienters syn på hur patienter tas om hand när de bokar tid, besöker sjukhus/vårdcentral och undergår behandling inklusive efterföljande steg exempelvis provtagning. Undersökningarna har gjorts på två olika sätt. 300 professionella inom vården har intervjuats. Samtidigt har 1000 patienter intervjuats i en så kallad telefonbuss. Frågorna till respektive grupp överensstämmer och gör det möjligt att spegla vårdens respektive patienternas syn på samma fråga. Undersökningarna genomfördes under senvinter/vår RAPPORTEN I KORTHET Vården har i stort sett inga fungerande, interaktiva och moderna system för bokning, incheckning och insikt i patientresan. Det kontrasterar starkt mot vad patienterna efterfrågar. Dock är vården och patienterna i stort sett överens om att patientupplevelsen skulle bli avsevärt mycket bättre om vården var modernare organiserad i alla de viktiga steg som en patient måste ta sig igenom innan och under tiden han eller hon träffar en läkare eller annan vårdanställd. Vården ser också möjligheter att med bättre processer och stöd för dessa steg effektivisera det interna vårdarbetet, exempelvis genom input till personalplanering och genom att ge olika yrkesgrupper mer information om i vilken fas av vårdprocessen varje patient befinner sig i. Det är dock anmärkningsvärt att se hur dåligt rustad vården för närvarande är att bättre ta hand om dessa steg. En överväldigande majoritet av respondenterna (90-98%) har inte processer och systemstöd på plats för att utveckla en bättre och mer informerad och transparent patientresa. Överlag är patienterna mycket missnöjda med hur patientresan är organiserad idag. Särskilt bristen på transparens om var man är i vårdprocessen upplevs som djupt obehaglig, rent av ångestfylld. Patienterna är också frustrerade över att man oftast måste boka tid genom telefon och inte med lättanvända bokningssystem online. Många landsting har ju satsat stort på tjänster av detta slag, exempelvis Mina Vårdkontakter i Stockholms Läns Landsting, men uppenbarligen har information om detta inte nått patienterna eller också upplevs systemen som för svåranvända. Bara 3% av de 1000 patienter som tillfrågats har använt tjänster av detta slag. INLEDNING Vården står inför ett antal stora utmaningar. En allt äldre befolkning ställer stora krav på en vård som redan idag är underdimensionerad i många delar av landet. Samtidigt finns inget tydligt medborgarintresse av att tillföra mer resurser till vården, genom skattemedel. En rad olika idéer håller på att utredas eller implementeras för att söka bot för en del av de problem som vården upplever idag, i synnerhet inom det fält som populärt kallas för EHälsa. Utvecklingen av EHälsa drivs av ett antal stora branscher ITindustrin, telebolagen, läkemedelsindustrin och den medicintekniska industrin för att nämna några och är oftast inriktad på två delvis olika problemområden: Automatisering eller outsourcing av enklare processer till patienten, som därmed avlastar vården. Bättre strukturerad information och analys som ökar och sprider kunskap inom vården och mellan vården och patienten. Det som utreds i denna rapport gränsar till båda dessa problemområden men fokuserar på det självklara faktum att oavsett hur mycket IT-innehåll vi inkorporerar i vården, så måste patienter ändå till syvende och sist fysiskt interagera med vården. Man måste gå till doktorn. I denna rapport studeras tre olika områden i denna patientresa : Hur vården är organiserad idag. Vad vården tycker om detta samt om hur den skulle kunna organiseras bättre. Hur patienterna upplever sin patientresa idag. Man skulle kunna säga att utvecklingen av smartphones drivit många branscher till stora förändringar, så även vården. När Apple nyligen lanserade sina iphone 6 och 6+, så handlade den enda nya appen som följde med telefonerna om Hälsa. Den gör i sig själv inte mycket mer än samlar in information om hur telefonens ägare rör sig varje dag hur många steg man går, hur många våningar man klättrar uppför (om man inte åker hiss förstås). Men den är tänkt att fungera som ett nav för annan information. Det finns åtskilliga system på marknaden för analys av blodsocker som patienten själv kan ta och analysera i enkla applikationer. Apples hälsoapp kan integreras med sådana system och fungera som en plattform för provtagning och analys, där patienten kan följa sin sjukdom på ett enkelt sätt och också därmed hantera den bättre. Detta gäller för många kroniska sjukdomar, exempelvis astma och hjärt/kärlsjukdomar. Smartphonens unika inriktning på användarens information gör den som vi sett till ett oerhört praktiskt verktyg för en mängd olika funktioner man kan idag jämföra, handla och betala för produkter och tjänster med sin smartphone. Man kan också interagera med sina favoritleverantörer med teknik som exempelvis Beacons går det att ge sig till känna när man går in i en butik där man vill vara igenkänd, vilket butiken i fråga då kan använda för att ge mer skräddarsydd

3 SID 3/8 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015 service exempelvis genom att se till att en expedit med rätt kunskaper erbjuder hjälp. Konsumenter har vant sig vid att alltid kunna få hjälp genom sin smartphone i alla olika processer och skeenden, från att hitta rätt till att välja produkter och tjänster. Det gör att man i rollen som patienter ställer sig frågande till hur väl vården är organiserad i detta avseende. DEN IDEALA PATIENTRESAN En smartphone, ibland också med assistans av hemsidor och mejl, är en interaktiv apparat med rika möjligheter att göra patientresan bättre. Idealt skulle man som patient vilja ha följande patientresa: BOKNING Patienten bokar genom smartphone eller hemsida. Tiden bekräftas exempelvis genom mejl, lösenord eller QR-kod. INCHECKNING Innan patienten ens åker till sjukhuset eller vårdcentralen får han eller hon ett meddelande om den bokade tiden fortfarande gäller eller om det är risk för förseningar. Om besöket måste ställas in så meddelas detta också och processen att hitta en ny tid inleds. När patienten väl kommer till sjukhuset eller vårdcentralen checkar han eller hon in med mejl, lösenord eller QR-kod (eller andra metoder, som fingeravtryck). Omedelbart får patienten respons om besöket måste senareläggas och i så fall hur lång tid. Om tiden medger detta så erbjuds patienten vägvisning till kiosk, café eller liknande med avståndet angivet i antal minuters promenad. Några minuter innan läkaren eller sköterskan är klar att ta emot besökaren så kallas vederbörande genom ett SMS. När patienten checkat in så händer samtidigt en rad olika saker bakom kulisserna. Vårdpersonal liksom administratörer får i realtid insyn i situationen i väntrummet och kan styra om resurser efter behov. Kommunikation med patienterna sker kontinuerligt, exempelvis med SMS. Information om senare potentiella faser i vårdkedjan, som besök på provtagningslaboratorium och apotek, kan förberedas. Samtidigt uppskattas (grovt) den tid som patientens besök bör ta. INSIKT När patienten är inne hos sköterska eller läkare kan informationen om patienten och patientens plats i vårdkedjan uppdateras i realtid. Patientens anhöriga kan exempelvis få en uppdatering via SMS om besöket drar ut på tiden, och/ eller om fler steg i vårdkedjan kommer att krävas i direkt anslutning till besöket. Om så är fallet kan patienten då också i realtid bokas in i första lediga tid hos exempelvis provtagning eller lokalt apotek. I det fall då besök av olika skäl måste bokas vid annan tidpunkt exempelvis om patienten måste fasta innan provtagning kan detta tas om hand med omedelbar effekt och även i samråd med eventuella anhöriga och andra vårdinstanser, om patienten själv har svårt att fatta beslut om detta exempelvis barn eller äldre patienter med demenssjukdomar. Den information som kommer ur dessa interaktioner kan sedan ge input till andra delar av vården, exempelvis koordinering av sjuktransporter, underlag till analys om vårdkedjans typiska utseende för patienter med vissa symptom i olika demografier. Vi ser alltså konkret hur även det fysiska patientbesöket kan ge värdefull input till de två huvudsakliga områdena som EHälsa utgörs av. Flera oberoende studier tar upp problemet att patienter inte känner sig sedda i olika stationer i vårdkedjan. I en studie av Vårdanalys i november 2014, där svensk vård jämförs med tio andra länder, får den svenska vården stark kritik av patienterna i den här frågan. De svenska patienternas tillgång till information är låg i jämförelse med andra länder. Sverige hamnar exempelvis klart sist av alla 11 länder i undersökningen, i frågan om patienten upplever att de får tillräcklig information när de skrivs ut från en sjukhusvistelse. Bara 53%, cirka hälften av informanterna, svarade ja på frågan om de fått tillräcklig information. Det kan jämföras med patienterna i USA, där 89% svarade ja på samma fråga. Sverige är också klart sist i frågan om hur mycket tid patienten upplever att man får i mötet med vårdpersonalen. En del av denna problematik kan förbättras med tydligare och bättre processer för bokning, incheckning och insikt. Det möjliggör mer tid till patienten. PATIENTENS KÄNSLOR OCH DESS KONSEKVENSER När en patient väntar upplever man känslor som stress, frustration och oro på grund av faktorer som oklara hälsoproblem, dröjande provsvar eller lång väntan på att få träffa vårdpersonal. Som ett resultat av detta är patienter ofta missnöjda med sin vårdgivare, enligt flera stora forskningsrapporter, bland dem från Köln International School of Design (2011) av professor Birgit Mager. Enligt Magers rapport anser patienterna att en kort väntetid är den klart viktigaste faktorn för att helhetskänslan av besöket ska bli så positiv som möjligt. Men den negativa effekt som långa väntetider skapar är något som sjukvården i dag inte satsar rätt typ av resurser på. Ideala processer för patientresan skiljer sig inte mycket från kundresan när man går in i en affär eller bank. Processen ska utgå från dig som patient och inte från vården. Den ska ge dig maximal information om var du är i din vårdresa och den ska i realtid signalera alla eventuella ändringar och avvikelser, så att du också kan dela denna information med din familj och andra parter. Målet måste vara att få ned den fysiska väntetiden till noll att patienten kommer direkt in till läkaren eller sköterskan och sedan i realtid får uppdaterad information om eventuella andra steg i vårdkedjan.

4 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015 SID 4/8 VÅRDPERSONALENS ARBETSMILJÖ OCH ARBETSSITUATION För patienten är detta självfallet oerhört efterfrågat, vilket också denna rapport visar. Men det finns även en rad andra fördelar med att implementera processer för bokning, incheckning och insikt. Dels kan man planera vården bättre. Dels kan det idealt också bidra till att hålla smittbärande patienter borta från andra patienter i väntrum vilket kan minska spridning av olika sjukdomar. Ett fullt väntrum skapar också lätt aggression, speciellt på akutmottagningar där det kan vara svårt att ge patienter en relevant uppdatering av väntetider. Kan man lösa detta, eller åtminstone öka precisionen i hur man processar akutpatienter, kan man inte bara minska ångesten hos patienter. Man kan också minska risken att vårdpersonal utsätts för kränkningar och rent av våld. I en studie som 2012 gjordes i Storbritannien på NHS (National Health Services) av undersökningsföretaget Vanson Bourne på uppdrag av Qmatic visas att ett av de största problemen i en vårdmiljö som inte har en bra process för patientresan, är att personalen hotas av frustrerade patienter. Det är inte ovanligt att patienter blir så frustrerade av långa kötider och brist på information att man handgripligen misshandlar personalen. Liknande situationer har rapporterats från flera håll i Sverige, bland annat inom akutsjukvården i Södertälje, Malmö och Stockholm. Men studien av NHS visar också att det att det går att göra relativt enkla förbättringar utan att behöva förändra vården och dess strukturer i grunden. överbelagda vård ligger många patienter redan i korridorer i väntan på behandling eller provtagning. Större golvyta och därmed fler vårdplatser är starkt efterfrågat av i stort sett alla delar av vården. PATIENTRESAN BOKNING I frågan om patienter kan boka, ändra och avboka vårdbesök online via web eller smartphone säger 4% av respondenterna inom vården att man har den typen av tjänster. Man syftar antagligen på tjänster typ Mina vårdkontakter, där patienter kan boka besök genom att identifiera sig genom exempelvis bank-id. Vad som är litet anmärkningsvärt är att inte fler inom vården svarar att man har den typen av tjänster. Mina vårdkontakter inom Stockholms Läns Landsting, Sveriges största, kan ju användas av alla invånare som har ett giltigt inloggnings-id. Vården upplever alltså inte att dessa system används av patienterna. Och uppenbarligen är det en riktig iakttagelse. Bara 3% av de 1000 patienter som tillfrågats uppger nämligen att de redan använt en sådan tjänst. Detta ska jämföras med faktum att hela 66% av de tillfrågade patienterna uppger att de är positiva till sådana tjänster. VÅRDEN: PATIENTER KAN BOKA, ÄNDRA OCH AVBOKA BESÖK ONLINE VIA WEB ELLER SMARTPHONE 2% 4% FRAMTIDENS VÅRDBEHOV 20% Flera studier och analyser visar att vårt behov av vårdresurser kommer att öka. Det är inte bara det demografiska faktum att vi får en allt äldre multisjuk befolkning, som tas upp i inledningen till denna rapport. Flera studier visar också en ökning av patienttillströmning till akutsjukvården (akutbesöken ökar med 6% per år, men befolkningen ökar bara med 2% per år) och då främst från den yngre delen av befolkningen (Dagens Nyheter ). Ungdomar förväntar sig omedelbar akutvård även för bagatellartade åkommor som vårdcentraler kan hantera. Detta sätter stor press på akutvården som helt enkelt inte är dimensionerad och budgeterad att ta hand om så många triviala fall. Den planerade vården stressas alltså mest av en stadigt äldre befolkning medan akutsjukvården belastas allt mer av yngre och otåliga patienter som inte vill boka ett besök i förväg hos vårdcentralen. 57% 17% Beträffande patienternas intresse så finns det ett starkt samband med ålder och till viss del också kön. De som är minst intresserade av att boka, ändra och avboka online är äldre kvinnor, från 65 år och uppåt. Den åldersgrupp som är mest intresserad är den från år. PATIENTER: BOKA, ÄNDRA OCH AVBOKA LÄKARBESÖK ONLINE VIA WEB ELLER SMARTPHONE Båda dessa situationer kan hanteras med en bättre strategi för patientresan. Den yngre generationen skulle kunna styras bort från akutvården mot vårdcentralen om det fanns lättanvända verktyg för tidsbokning tillgängliga för plattformar som ungdomar använder, som Facebook eller SmartPhone-appar. Hantering av äldre patienter i planerad vård kan också effektiviseras avsevärt, med den positiva sidoeffekten att patienternas anhöriga kan hållas mer uppdaterad av sin släktings status i patientresan. 3% 1% 66% 18% 12% ANVÄNT SÅDAN TJÄNST Vidare är väntrum i sig ett slöseri med värdefull golvyta som idealt skulle kunna användas av vården. I dagens

5 SID 5/8 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015 Man kan tänka sig att det svaga användandet av befintliga bokningssystem beror på att de dels inte är särskilt intuitiva att använda och dels att de är slutna runt själva bokningen. 54% av de vårdrespondenter som uppger att de redan har den här typen av tjänster, säger att de är statiska i den meningen att exempelvis justeringar av besökstid inte reflekteras tillbaka till patienten. Då försvinner förstås en hel del av poängen med att använda systemet. PATIENTER: CHECKA IN DIG SJÄLV GENOM EN STRECKKOD, QR-KOD ELLER LÖSENORD 2% 2% 27% 51% VÅRDEN: OM NI HAR TJÄNSTEN MEDDELAS ÄNDRINGEN VIA EXEMPELVIS ELLER SMS? 18% ANVÄNT SÅDAN TJÄNST JA 54% 46% NEJ Återigen visar det sig att i de få fall då vården faktiskt erbjuder självincheckning, att tjänsten inte är särskilt väl utvecklad. Det behövs handpåläggning från vårdpersonal i många fall vilket rimmar illa med visionen om att få bort väntrummen och väntrumspersonalen. VÅRDEN: OM TJÄNSTEN FINNS KAN PATIENTEN CHECKA IN UTAN ASSISTANS AV VÅRDPERSONAL? PATIENTRESAN INCHECKNING Bara 3% av vårdrespondenterna har tjänster där patienten själv kan checka in sig med streckkod, lösenord eller QR-kod (i smartphone). Det är anmärkningsvärt svagt då system för detta funnits på marknaden i åtskilliga år. Självklart finns det också ett direkt samband mellan vårdens system för bokning och systemen för incheckning. Om patienterna inte kan (eller vill) använda system för bokning, så får de knappast heller något verktyg för att checka in själva. VÅRDEN: PATIENTER KAN CHECKA IN SIG SJÄLVA GENOM STRECKKOD, QR-KOD ELLER LÖSENORD 2% 3% 13% 87% PATIENTRESAN - INSIKT Väldigt få av vårdrespondenterna uppger att de kan erbjuda sina patienter någon insikt i deras status i patientresan. Bara 2% uppger att de har sådana system på plats. JA NEJ 55% 23% 17% VÅRDEN: PATIENTER FÅR VID INCHECKNING EN INDIKATION OM HUR LÅNG TID BESÖKET SAMT EFTERFÖLJANDE MOMENT BERÄKNAS TA 3% 2% 21% 55% 19% Det visar sig som väntat att få patienter har checkat in sig själva när de kommit till ett planerat och bokat besök. En studie från Google från 2013 visar att 63% av alla svenskar då, 2013 har tillgång till en smartphone, vilket indikerar att det finns en bred teknisk mognad för självincheckning. Patienterna indikerar också tydligt att de vill ha den typen av tjänst 55% är positivt inställda till självincheckning. Det är därför inte konstigt att INGEN av de tillfrågade patienterna uppger att de fått sådan insikt. Hela 55% är dock positiva till att få det.

6 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015 SID 6/8 PATIENTER: ATT VID INCHECKNING FÅ EN UPPSKATTNING OM HUR LÅNG TID BESÖKET BERÄKNAS TA 1% Denna fråga berör patienterna som ingen annan i undersökningen. Hela 61% uppger att de skulle bli mindre oroliga om de hade tillgång till en sådan tjänst. Särskilt kvinnor i åldrar mellan år säger att de skulle bli mindre oroliga om de fick mer information om sina sjuka anhöriga 69% i gruppen år och hela 72% i gruppen år. 16% 56% 17% ANVÄNT SÅDAN TJÄNST PATIENTER: SKULLE DU BLI MER ELLER MINDRE OROLIG OM DU HAR TOTAL INSYN I DINA ANHÖRIGAS VÅRDPROCESS, FRÅN VÄNTRUMMET TILL UTCHECKNING 7% 7% MER OROLIG Vården har liksom i föregående fråga i stort sett inga system för att hålla patienters anhöriga uppdaterade om patientens status i patientresan. En ynka procent uppger att de erbjuder denna typ av tjänst. 25% 61% MINDRE OROLIG VARKEN MER ELLER MINDRE OROLIG VÅRDEN: PATIENTEN OCH DESS ANHÖRIGA FÅR I REALTID EN INDIKATION OM NÄR PATIENTEN BERÄKNAS VARA KLAR 55% 3%1% 21% 20% Patienterna har av förklarliga skäl inte heller kunnat ge sina anhöriga denna typ av information. De är dock påfallande positiva till den om den fanns. 54% vill gärna se system som ger möjlighet att signalera status i patientresan till anhöriga och vänner. PATIENTER: ATT DU OCH ANHÖRIGA I REALTID FÅR EN INDIKATION OM NÄR DU BEDÖMS VARA KLAR 3% Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett mycket stort gap mellan vad vården i dag leverera i fråga om patientresan och vad patienterna vill ha. Den här delen av vårdkedjan är bruten redan i första länken när det inte finns någon modern möjlighet att boka sitt besök online, så finns det små möjligheter att checka in sig själv och ännu mindre möjligheter att ge kontinuerlig och adekvat statusinformation till patienter och anhöriga. Många vårdinrättningar i Sverige arbetar idag med att införa system för bokning, exempelvis i stil med Mina vårdkontakter. Denna studie visar dock att den typen av system inte används av patienterna. Anledningen torde vara att patienterna inte känner att de har någon nytta av bokningssystemet i senare stadier av patientresan. Vad är poängen med att boka online om du sedan ändå måste stå i kö till en receptionist när du väl kommer till ditt bokade besök? Vad är poängen med att uppge din patientinformation när du checkar in om du ändå inte får någon interaktivitet under eller efter besöket? Vården tenderar att missa den större problembilden när den söker lösa de olika stegen i patientresan som separata projekt. I nästa stycke beskrivs vad detta synsätt får för konsekvenser i en vidare vårdkontext: om planering och resursutnyttjande. 20% 54% 23% ANVÄNT SÅDAN TJÄNST

7 SID 7/8 PATIENTUPPLEVELSE I SVERIGE 2015 DET INTERNA VÅRDARBETET SIFO har ställt ett antal frågor enbart till vårdrespondenterna och det är dessa som redovisa i detta avsnitt. De handlar om hur (eller om) vården använder information från patientresan för att effektivisera. Resultatet är nedslående och visar på en situation där väntrummen i många fall verkar vara helt manuellt hanterade. Bara var tionde respondent uppger att man har system på plats som ger vårdpersonalen information om vilka patienter som finns i väntrummet och vad man ska göra med dem. VÅRDEN: PERSONALEN KAN I FÖRVÄG FÅ REDA PÅ VILKA PATIENTER SOM ÄR I VÄNTRUMMET OCH VART DE SKA 6% 10% 49% 22% 13% I de få fall som sådana system finns på plats, så är bara 40% av dem integrerade med andra vårdsystem. VÅRDEN: OM SÅDAN TJÄNST FINNS ÄR DEN INTEGRERAD MED ANDRA SYSTEM PÅ ARBETSPLATSEN? 10% JA NEJ Det finns dock ett stort intresse från vårdens sida att införa den här typen av system, där information från patientresan alltså inte bara ger patienten mer kontroll och insikt i patientresan, utan också föder vården själv med information som ger möjlighet till effektivisering och resursoptimering. VÅRDENS ÖNSKEMÅL Att vården inte har processer och teknik på plats för att hantera patientresan innebär inte att de inte inser patienternas behov. Tvärtom. Det är påfallande hur starkt vården uttrycker att man vill ha bättre processer och system för såväl bokning, incheckning och insikt. Som redovisats tidigare uppger bara 4% av vårdrespondenterna att man har system på plats för bokning genom web eller smartphone. Men samtidigt säger hela 57% att man är positiva till att införa detta. Det är i linje med vad patienterna tycker 66% av dessa vill den här typen av system. Vi ser samma mönster i de andra stegen i patientresan. När 51% av patienterna är positiva till att checka in sig själva utan assistans, är hela 55% av vårdrespondenterna positiva. 56% av patienterna vill gärna ha en indikation om hur lång tid besöket beräknas ta, redan när de checkar in. 55% av vårdpersonalen vill kunna erbjuda samma sak. 54% av patienterna vill ha en signal till sig själva eller en anhörig om när vårdbesöket beräknas vara klart och 55% av vårdpersonalen är också positiva till ett sådant system. Detta är en positiv signal från en annars ganska dyster lägesbeskrivning om patientresans utformning i svensk vård. Vården har allvarliga problem att hantera patientresan på det sätt som patienterna vill ha den, men man är medveten om bristerna. Förhoppningsvis arbetar man för att göra något åt saken. 40% 50% Vidare har bara 3% av vårdrespondenterna system som gör att man får bättre beslutsunderlag för att kunna optimera bemanning och planera verksamheten. VÅRDEN: PERSONALEN ERHÅLLER DATA OCH ANALYS FRÅN VÄNTRUMMET FÖR ATT KUNNA EFFEKTIVISERA PERSONELLA RESURSER 9% 40% 3% 28% 20% SÅ GJORDES UNDERSÖKNINGEN SIFO har genomfört båda undersökningarna parallellt. De 300 vårdrespondenterna har intervjuats per telefon under senvinter/vår De är slumpmässigt utvalda och fördelas enligt nedan på olika yrkesgrupper: BEFATTNING PROCENT Sjuksköterska, avdelningssköterska 68 Klinikchef 5 Sjukhuschef 1 Annan befattning inom vården 16 Annan administrativ personal, receptionist 10 TOTALT patienter har samtidigt tillfrågats i en så kallad telefonbuss.

8 Qmatic Sverige Vretenvägen 13, 3 tr, Solna Tel: