50-TALSLIV. Personalhandledning. .en utställning som väcker minnen. - om framtidstro och familjeliv

Transkript

1 50-TALSLIV - om framtidstro och familjeliv.en utställning som väcker minnen. Personalhandledning

2 Detta är en personalhandledning för dig som inte vet så mycket om 1950-talet. Här finns fakta om 50-talet och hur det var att leva då, information om föremålen i utställningen och tips om hur du kan jobba med det här spännande årtiondet.

3 Utställningen 50-talsliv ska hjälpa till att sätta igång minnen och skapa samtal. Alla föremål kan och ska användas, ta på dem, vänd och vrid, känn på dem, lukta på dem. Finns det gäster som inte kan ta sig till utställningen, ta med några föremål till dem. Föremålen är placerade lite tematiskt men det är ingen fara om inte alla ställs tillbaka på rätt ställe. Några tips för att komma igång: Ofta räcker det att ta fram ett föremål för att något ska hända. Det mesta i utställningen är sådana vardagsföremål som de allra flesta har använt. Föremålen är också kopplade till det som var positivt för de flesta, jobb, semester, barnen, nöjen osv. Ställ inte svåra frågor som kräver för mycket, jag tycker att minns du det/den här är en bra öppning om man vill säga något. Istället för att fråga Hur hämtade du mjölken?, fråga Hämtade du mjölken i en sådan här? samtidigt som du visar en mjölkflaska. Samtalet är det viktiga, inte om det som sägs är rätt eller fel. Det spelar faktiskt ingen roll om det var eller personer som såg och hörde Snoddas på Folkets Park i Bengtsfors. Det viktiga är att någon kommer ihåg att det var mycket folk och kan berätta om det. Om någon börjar prata om något helt annat försök ändå hitta tillbaka till den röda tråden. Nämner någon bilar i samtalet om Snoddas så kan du hitta tillbaka till honom genom att svara ja, Snoddas reste ju alltid med bil när han var ute och sjöng. Använd din fantasi och se till att bygga upp dina kunskaper om 50-talet så klarar du det. Ta det lugnt! Det är inte farligt med pauser och tystnad. Vänta in, alla behöver olika lång tid på sig för att hitta sina minnen och formulera det man vill säga.

4 Varför en utställning om 1950-talet? om utställningen 50-talsliv on tour har varit en del av Västarvets turnerande verksamhet Utställningen kommer sedan Den har visats i Västra Götalands regionen på bibliotek och i konsthallar. 50-talsliv on tour handlade om hur det var att växa upp under 1950-talet och den vände sig till dagens ungdomar. Under turnén har det kommit önskemål från äldre besökare om att den skulle visas på äldreboenden. om de som upplevde 1950-talet Är man 80 år idag så var man 20 år när 1950-talet började mitt i livet! Många av dagens äldre satte bo och bildade familj under det årtiondet. De var med om att bygga upp det svenska folkhemmet. Det fanns en stark framtidstron och allt tycktes möjligt. Det var en tid av förbättringar och förändringar, upptäckarglädje och äventyrslusta. Sverige hade sluppit andra världskrigets förstörelser. Industrierna blomstrade och det fanns gott om jobb. Mycket av det välstånd som vi har i dag, grundlades av dem som då var unga.

5 om föremål och minnen Ett föremål kan sätta igång fantastiska resor i minnet. Att få en sak man känner igen i handen, kan göra att man minns mer och så mycket bättre. Ett samtal om hur det var då man var ung och frisk, ökar ofta självkänslan. om musiken Vi har många olika minnessystem och vi minns med alla våra sinnen. Till utställningen hör en föreställning som görs i samarbete med Bluebeat Music. Mikael Westman och Per Johan Altin sjunger och spelar en härlig blandning av 50-talslåtar, från Snoddas till Elvis. Med hjälp av musiken och olika föremål, lockar Ida publiken att dela med sig av sina minnen.

6 Vad hände på 1950-talet? talets populäraste möbel Stringhyllan - visas för första gången. Riksdagen bestämmer att alla barn ska få gå nio år i skolan. Stockholms första tunnelbanelinje invigs. Sveriges kung Gustav V Adolf dör Ett svenskt spaningsplan (DC-3:an) sköts ner över Östersjön av Sovjetiskt militärflyg. Den första amerikanska vätebomben sprängs över Bikiniatollen i Stilla Havet. Det blir tillåtet att köra det nya fordonet moped utan körkort, om man fyllt 15 år Alla som arbetar får tre veckors semester istället för två. I Danmark provar man att sända TVprogram för första gången Svåra ungdomskravaller i Stockholm Den första sovjetiska vätebomben sprängs. Svensken Dag Hammarsköld väljs till generalsekreterare i FN. Sveriges första motorväg mellan Malmö och Lund invigs. Den första manliga sjuksköterskan tar examen Ulla Lindström är den enda kvinnan i regeringen. Det blir tillåtet för romer att invandra till Sverige. Företaget Abba börjar sälja Kalles Kaviar. För första gången provar man att sända ett TV-program i Sverige. Coca Cola börjar att säljas i Sverige.

7 1955 Motboken slutade att användas. Nu fick alla som var över 18 år köpa hur mycket sprit, öl och vin som de ville. Folkomröstning om högertrafik. Sexualundervisning blir obligatoriskt i skolan Sovjetiska stridsvagnar rullade in i Ungerns huvudstad Budapest Folkomröstning om ATP, Allmän Tilläggs Pension. Folket röstade JA och det betydde att alla svenskar därefter fick pension när de slutade jobba. Lagen om rätt till socialhjälp börjar gälla. Tre kronor blir världsmästare i ishockey. Volvo kom med en ny bilmodell, Amazon. Det första riktiga TV-programmet sänds i Sverige. Det kallas Tänker ni rösta och handlar om valet den 15 september det året. Massvaccinationer mot polio i Sverige Det blir tillåtet för kvinnor i Sverige att bli präster och poliser. Det bildas en aktionsgrupp mot en svensk atombomb. Skolaga blir förbjudet. Lärare får inte längre slå eller dra sina elever i håret. Sverige är med i Eurovisionsschlager festivalen för första gången Revolution på Cuba och Fidel Castro tar över makten. Den första Barbiedockan säljs i Amerika. Ingemar Ingo Johansson blir världsmästare i tungviktsboxning. 2 miljoner svenskar lyssnar på matchen i radio. Programmet Kalle Anka och hans vänner sänds för första gången på årets julafton. Trepunktsbältet uppfinns i Sverige. Varm sommar med mycket getingar getingsommar.

8 Hur var det att leva på 1950-talet? om kärnfamiljen I en kärnfamilj finns det en mamma, en pappa och deras gemensamma barn. Så såg de flesta familjer ut på 1950-talet. Könsrollerna var tydliga och djupt rotade. Kvinnan skulle sköta hemmet och uppfostra barnen. Mannen skulle arbeta och försörja familjen. Ogifta, ensamstående mödrar hade svårt att klara sin försörjning och att bli accepterade. De barn som inte levde i en kärnfamilj hamnade lätt utanför. Barn som bodde på barnhem eller i fosterhem behandlades ibland väldigt illa. om boende Många familjer bodde trångt, med dass ute på gården och utan varmvatten. Det kunde vara mycket svårt för ett nygift par att hitta bostad. I det svenska folkhemmet var detta omöjligt. Där skulle det ju finnas bostäder åt alla och alla skulle bo lika bra. I de flesta svenska städer revs de gamla bostäderna och så byggdes det nytt och modernt. De som flyttade in tyckte att de kommit till paradiset.

9 om arbete Det var lätt att få arbete. Fabriker och industrier behövde mycket arbetskraft. Kvinnorna såg möjligheterna och gav sig ut i yrkeslivet. Det blev också en stor arbetskraftsinvandring, Från Finland, Grekland, Italien och Jugoslavien kom arbetare som hjälpte till att hålla den svenska industrin igång. om äktenskap På 50-talet gifte man sig för livet. Det var ett viktigt beslut att avgöra med vem man skulle leva med. När ett par började träffas kallades det att sällskapa eller kila stadigt. Sedan kom förlovningen, lysningen, giftermålet och barnen. Att vara sambo var ovanligt och inte riktigt accepterat. Samkönade förhållanden fick man smyga med. Under hela femtiotalet sågs homosexualitet som en sjukdom som gick att bota.

10 om barn De barn som föddes på 50-talet fick större frihet och mindre ansvar. De hade gott om tid och möjlighet till lek. Dr. Spocks bok från USA kom med nya uppfostringsidéer. I den stod det att det var viktigt att barn fick lov att vara barn. Barnen träffades utomhus och lekte ute oavsett årstid och väderlek. Indian och cowboys, Röda Vita Rosen, fotboll och brännboll, cykeltävling, bollskola, spionspaning, rockring, hopprep och jojo. om tonåringen 50-talets ungdomar bröt mot gamla invanda mönster och skapade en livsstil som var helt ny. Idéer, mode och ideal kom från USA. I musiken, filmerna och veckotidningarna fanns förebilderna. De nya tonåringarna provocerade och skrämde de vuxna. Det talades om ungdomsrevolt!

11 om nöjen Det dansades på Folkets Hus och i Folkets Park. Det var alltid herrarna som köpte dansbiljett och bjöd upp damerna. Ett par gånger varje kväll var det Damernas, då fick kvinnorna bjuda upp. Biografer fanns det gott om och nya filmer sågs gärna mer än en gång. En biobiljett kostade mellan öre och många gick flera gånger i veckan. om fritid och semester Tre veckors semester! En stor förbättring för alla arbetare. Det gav möjligheter till längre resor. En vanlig semester var att packa bilen och ge sig ut och campa. Ungdomarna cyklade eller liftade gärna. De första charterresorna från Sverige gjordes till Mallorca.

12 Vilka föremål finns i utställningen? Mamma, pappa, flicka och tonårspojke. De har karakteristiska kläder från 50-talet på sig. Mammans vida kjol, med underkjolar under, och den markerade midjan som hon fixade till med en stadig gördel eller höfthållare. Pappan har sluppit ur sin kostym och har en hemmaskjorta, mjuka byxor och pipan på plats. Flickan är klädd i Algots praktiska och slittåliga barnkläder. Tonårspojken har inte fått de nya eftertraktade jeansen ännu utan går klädd i äppelknyckarbyxor, kavaj, skjorta med slips och skolmössan.

13 Herrhatt och keps Alla män bar någon typ av huvudbonad. När man träffade någon man kände, lyfte man artigt på hatten. Nylonskjorta Nylon var ett nytt material som gjorde herrarnas vita skjortor lättskötta. Det var bara att tvätta och hänga upp, ingen strykning eller stärkning längre. Nackdelen var att de var varma på sommaren och iskalla på vintern. Äppelknyckarbyxor En knäkort yllebyxa som de flesta pojkar hade. Byxorna var vida och satt åt vid knäet och det gick att stoppa ner äpplen som man knyckt i dem. Jeans från Algots Efter filmer med James Dean och Marlon Brando blev det populärt med amerikanska jeans. De var svåra att få tag på och då fick det duga med svenska. Slips Vit skjorta och slips, så var de allra flesta pojkar och män klädda. Hatt, handskar och handväska Det var bevisen på att man inte längre var en flicka utan en kvinna. Många fick sina första till konfirmationen, ofta tillsammans med en dräkt. Klänningar The new look var en modetrend för kvinnor. Midjan skulle vara smal och markerades med ett skärp, gärna av resår. Kjolen skulle vara vid och för att få den att stå ut användes flera underkjolar. Bysten skulle vara stor och spetsig och för det krävdes en formad B-H som ibland stoppades upp med bomull. Nylonstrumporna fäste man i höfthållaren som också höll in midjan.

14 Unicabox, mattermos och smörgåslåda På en del arbetsplatser fanns det personalrestauranger men de flesta tog med sig egen mat till arbetet. Soppa i termos och limpsmörgåsar med prickig korv var bra lunchmat. Korrespondenskurs Många arbetade heltid och läste samtidigt olika kurser på kvällen. På 50-talet gjorde många på det sättet en klassresa, från arbetare till tjänsteman. Folkpensionsbrev Under 50-talet blev folkpensionen, som var lika för alla, så stor så att man kunde leva på den. Arbetsfoton Det var tydliga mans- och kvinnoyrken, även om det fanns undantag. De första kvinnliga poliserna och prästerna anställdes under 50-talet, precis som de första manliga sjuksköterskorna. Rockmärken Socialdemokratiska Arbetar Partiet var det största partiet under 50-talet. De regerade i Sverige från

15 Recept från Stora Kokboken-hushållets uppslagsbok i alla matfrågor som kom ut Den använde Märtha Zachrisson, som drev pensionat Regina i Alingsås under 1950-talet. Råglimpor eller Sirapslimpor 750 gr (1 1/2l) rågsikt omkr. 250 g (5 dl) vetemjöl 5 dl degspad: mjölk, gärna syrlig eller hälften mjölk och hälften vatten eller skummjölk eller kärnmjölk eller svagdricka g jäst litet strösocker 1-1 ½ tsk salt g flottyr eller smör 1-1 ½ dl Sockerbolagets ljusa eller mörka sirap Olika kryddor kan tillsättas t. ex. I. 2-3 tsk fänkål eller anis II. 2 pomeransskal 2 tsk fänkål Skall pomeransskal användas, så sätt på dem i rikligt med kallt vatten och låt dem sakta koka mjuka (omkr. 1 ½ tim.). Skär därefter bort det ljusa på dem och skär skalen i små tärningar. Vill man ej koka skalen, kan det bruna på dem rivas av på rivjärn. Stöt kryddorna. Rör ut jästen med litet socker. Smält fettet, häll i degspadet och värm det fingervarmt. Användes syrlig mjölk, så vispa i den. Slå blandningen i bakbunken och häll i sirapen. Sätt till så mycket mjöl att en lös och tjockflytande deg bildas. (Man bör sätta till rågsikten först, därefter vetemjölet.) Blanda ned jästen, saltet, kryddorna och därefter mjöl, lite i sänder. Slå degen kraftigt, tills den blir blank, seg, smidig och släpper bunken. Skrapa ned all deg från kanterna och från bakspaden. Strö över litet mjöl, lägg över en varm bakduk och ställ degen på ljum, dragfri plats. Låt den jäsa till knappt sin dubbla storlek. Tag upp degen på lätt mjölat bakbord och knåda den därefter med händerna, tills den släpper bordet. Dela degen i 3-4 delar. Rulla ut varje del till en limpa. Lägg limporna på smord plåt. Pensla dem lätt sidorna med litet smält smör. Det går då lättare att bryta isär dem, då de är gräddade. Limporna blir dock vackrast, om de jäsas på mjölad bakduk med filt under. Lägg då den vackraste sidan av dem mot duken. Drag upp bakduken i ett veck mellan varje limpa, så att de ej jäser ihop. Vänd dem försiktigt, när de är uppjästa, över på smord plåt. Den sida, som ligger ned mot bakduken, skall ligga upp på plåten. Nagga dem försiktigt längs efter med en sticka. Grädda limporna i medelgod ugnsvärme. Pensla dem med varmt vatten eller sirapsvatten, då de är halvgräddade, och ännu en gång, då de är färdiggräddade. LYCKA TILL!

16 Sydda monogram Fortfarande under 50-talet var det så att kvinnorna förberedde sitt nya hem innan de gifte sig. De sydde lakan och handdukar som märktes med den nya familjens initialer. 50-talets formspråk med raka och enkla bokstäver förenklade visserligen arbetet men de la ner många timmar på att Boken Det man köpte/fick till bröllopet skulle hålla hela livet. Man valde med omsorg och en del använde sig nog av boken Att bygga bo. Den var en guide både till hur man hittade de rätta kvalitetsvarorna, till äktenskapet och till hemmets skötsel.

17

18 Babydocka Att få en docka var många flickors önskedröm. En riktig babydocka eller kanske en Gingerdocka som såg ut som en större flicka. I slutet av 50-talet dyker så Barbiedockan och hennes Ken upp. Hopprep och boll Den mesta leken skedde utomhus. Hoppa rep på olika sätt och följa bollskolans schema var populärt. Bokmärken Det samlade och bytte barnen med varandra. Ett sätt att byta var att stoppa ett märke i en vikt skrivbok. Öppna bladet och se vad man fått. Stenkulor Slå ner en pyramid eller få ner kulan i en håla var två olika sätt att spela kula. Tennsoldater Många barn göt sina egna soldater och ibland målade de dem. Briojärnväg och lego Under 50-talet kom många så kallade pedagogiska leksaker. Redan 1949 gick det att köpa lego-bitar och den populära järnvägen började säljas 1957.

19 Ett förslag på en bollskola som Gunvor, född 1933, brukade göra på rasterna när hon gick på Majornas kommunala flickskola i Göteborg. Bollskola mot vägg Börja med de tolv kasten och fortsätt nedåt. När du tappar bollen är det näste mans tur. Nästa gång det blir din tur fortsätter du där du missade bollen senast. Du bollar från 12 1 (tolvkursen), sedan från 11-1 (elvakursen), så 10-1 (tiokursen) osv. 12 kast underifrån 11 kast från axeln 10 kast med en hand (fånga också med en hand) 9 kast under ett ben 8 kast bakom ryggen 7 kast med en handklapp mellan varje kast 6 kast med ett slag med händerna mot axlarna mellan varje kast 5 kast med slag på knäna mellan kasten 4 kast med handklapp under ett ben mellan kasten 3 kast då du fångar bollen med korsade händer 2 kast då du snurrar runt ett varv innan bollen fångas 1 kast då du klappar hänerna, gör en slängpuss och en handklapp innan du fångar bollen LYCKA TILL!

20 Radio Innan TV:n kom så var det radion man samlades kring. Det fanns bara en kanal fram till 1955 då P2 startade. Ville man lyssna på den nya musiken, rock and roll, så var det Radio Luxemburg som gällde. Det var en radiostation som sände från Marnach i Luxemburg men som var lätt att ratta in i Sverige. Skivor De små vinylskivorna var inte alls lika ömtåliga som de gamla stenkakorna. Hade man en liten bärbar grammofon så kunde man ta med dem till kompisar och till och med i bilen. Filmisar Bilder på olika filmskådespelare och artister som framför allt tonåringarna samlade på. De köptes i ett paket tillsammans med tuggummi. Var man sportintresserad så köpte man kanske hellre Alfa-tablettask där det låg med bilder på fotbollsspelare. Television 1954 gjordes de första provsändningarna i Sverige spelades VM i fotboll i Sverige och flera matcher direktsändes i TV. Många köpte sin första TV då eller byggde helt enkelt en själv! Sport Många minns de stora sporthändelserna under 50-talet. VM i fotboll 1958 när Sverige tog silver och Ingemar Johanssons VM-titel i boxning midsommar 1959.

21

22 Dukat till frukost Under hela 50-talet var det kvinnorna som skötte allt hushållsarbete ofta med ett förkläde knutet om midjan. Mycket gjordes för att underlätta arbetet i köket. Diskmaskin, hushållsassistent, elvisp och brödrost var en stor hjälp för de kvinnor som blev dubbelarbetande. Köket gjordes också vackrare med hjälp av porslin från kända designers. Marianne Westman har gjort smörasken och Berit Ternell tallriken. Mycket av glas och porslin ersattes av det nya materialet plastic, som dricksglaset här. Mjölken köptes i lösvikt och hämtades i mjölkaffären i spann eller flaska. Dagliga inköp Det mesta handlades i små specialaffärer, mjölkaffären, charkuteriet, ost och fiskaffärer. Där handlade man över disk och fick hjälp av en expedit. Det kom många nya varor som skulle förenkla matlagningen, konserver, frusen mat och ost på burk! Varorna bars hem i en egen väska eller kasse. Ända fram till 1954 var det brist på kaffe och man fick inte köpa hur mycket man ville. Alla som var över 16 år fick använda ransoneringskuponger för att köpa kaffe.

23 Prydnadssaker till alla! Det designades och producerades för folket. Prydnadssaker i glas, porslin, keramik och trä blev billigt att köpa. Den som ville kunde byta ut sina saker ofta, följa med i nya inredningstrender, och på det sättet alltid ha ett modernt hem. Det här gällde också möbler och textil. IKEA öppnade sitt första varuhus 1958 i Älmhult och tanken var att sälja möbler av bra kvalité till ett bra pris. Teak = exotiskt Material och mönster från andra länder blev populärt. Teak och mahogny från regnskogarna användes i både möbler och till prydnadssaker.

24 Kläderna skulle hålla länge De allra flesta kvinnor sydde sina och barnens kläder själva. De använde mönster från STIL, eller skickade efter från Femina. Veckotidningarna hade också ofta stickmönster. Dragkedjor och knappar byttes och det lappades och lagades. Kläder slängdes inte i onödan. Grova strumpor stoppades med hjälp av strumpstoppen. Nylonstrumpor lagades med hjälp av om man inte hade råd att lämna in dem för För att hålla skorna i fint skick användes skoborste och skokräm. Göra sig fin I reklamannonser från 50-talet syns det att det var viktigt att lukta gott, ha fin frisyr och vara slätrakad. Talk under armarna fick duga innan det fanns deodorant. Männen rakade sig med raktvål, borste och rakhyvel även om det kom elektriska rakapparater. Niveacremen ströks på läpparna, kinderna och näsan under vintern för att skydda mot kyla och nare. Att lägga håret hos frissan 1 gång i veckan var vanligt. 50-talets frisyrer krävde papiljotter och hårnålar.

25 Ut i världen Att visa var man hade varit på semester var viktigt. Souvenirer med platsens namn sattes på allt från askfat till broscher. Att äta på restaurang under semestern var uteslutet för många. Maten togs med hemifrån och lagades på spritkök. Fiskeredskap användes för att dryga ut maten. Motiven som skulle fotograferas med lådkameran valdes noga ut. Det fanns inte plats med så många bilder på en rulle film. I garaget Den vanligaste bilen i Sverige under 50-talet var den lilla Bubblan, folkvagnen. Bilhandskarna hörde till bilförarens utrustning. På bilens nummerplåt kunde man se varifrån den kom. O eller OA betydde att det var en göteborgare, R kom från skaraborg och A var stockholmare. Även om många fick råd att köpa bil så var det väldigt vanligt att cykla till och från jobbet, skolan eller när man handlade. Byxhållarna höll byxbenen på plats och hindrade dem från att fastna i cykelkedjan.

26 Vill du jobba vidare med 1950-talet! Ta kontakt med lokala föreningar Det kanske finns några som håller på med gamla bilar och som kan tänka sig att komma och visa upp dem och bjuda på en åktur. Fråga er pensionärsförening om de skulle vilja göra ett 7-sorters kakor fika, duka med 50-talsporslin och dukar. En kör kanske kan tänka sig att ge en 50-talskonsert. Gå på loppis och leta vardagsföremål Letar man efter vardagsföremål och struntar i designporslin så går det fortfarande att hitta väldigt mycket till en billig penning. Mjölkflaskor brukar kosta en tia, veckotidningar fem kronor och nylonstrumpor är lätt att hitta. Fråga också era gäster och anhöriga vad de kan tänkas ha i garderober och förråd. Sätt ut en liten annons i lokaltidningen! Skaffa musik från kända 50-talsartister Det roligaste är ju om ni har tillgång till Spotify, då kan ni lägga upp olika spellistor för både er själva och era gäster. Var och en har ju sina favoriter men det finns några artister som de allra flesta minns och gärna pratar om. Snoddas är det nästan alltid någon som sett, eller till och med träffat. Elvis Presley minns många när de hörde första gången på radion. Gör ett musikquiz Quiztävlingar är ju riktigt populära just nu så bjud in allmänheten till ett 50-talsquiz. Ordna en modevisning Om ni har en second hand affär i närheten så kanske de kan ställa upp med kläder annars så finns det nog också en hel del av det i garderober och på vindar. Prova att bjuda in pressen och gör ett upprop/efterlysning i den lokala tidningen. Bjud in allmänheten! Dansa Sätt på en skiva med Frank Sinatra och dansa en stund! Svårare än så behöver det inte vara. De allra flesta har dansat under hela sin ungdom och tidiga vuxenliv. De har dansen i ryggmärgen och dansar lika bra sittande som stående.

27 Vill du lära dig mer om 1950-talet! SVT har gjort ett antal filmer med klipp ifrån TVsändningar och journalfilmer. De heter Året var och går att köpa i SVT s butik på nätet eller i vanliga filmbutiker. De går också att låna på de flesta bibliotek. Sveriges Radio har en sida som kallas för SRminnen och där kan man välja bland radioprogram från 1930-talet och framåt. &grupp=2371 På Youtube kan du hitta både klipp från svensk TV och film men också många av 50- talets artister. Faktaböcker om 1950-talet finns det gott om, här kommer några: Nostalgiboken, A.Triberg, E.Kallhed Ung på 50-talet, Kerstin Gunnemark Minnenas Galleri, Kerstin Gunnemark Pojkarnas nostalgibok-det skimrande 50-talet, H. Dahlman Och läs gamla veckotidningar, de är fulla av 1950-talets vardag.

28 Pris för utställningen: kronor I priset ingår: Transport Bygge och rivning av utställningen (viss bärhjälp kan behövas) 1 dag med pedagog för personalfortbildning Affisch, personalhandledning och pressmeddelande kan laddas ner från Utställningen behöver ca 20 m2 men den går att sprida ut, allt behöver inte stå samlat, så en matsal eller ett samlingsrum passar bra. Utställningsperioden är på 3 5 veckor. Föreställningen: 1 dag med max två föreställningar på ca 45 minuter. Två musiker och en pedagog. Ring för prisuppgift. Bokningar görs genom: Ida Lagnander, Västarvet, Utställningen kommer, , ida.lagnander@vgregion.se Faktaruta 50-talsliv ingår i Västarvets turnerande verksamhet, Utställningen kommer. Den har sitt ursprung på Västergötlands museum där en stor utställning om 50-talet visades under Utställningen byggdes om och har turnerat i Västra Götalands regionen sedan Västarvet är Västra Götalands regionens natur och kulturarvsförvaltning. Där ingår Bohusläns museum, Lödöse museum, Forsviks Industriminne, Vänersborgs museum, Västergötlands museum, Vitlycke museum, Hemslöjdskonsulenterna och Studio Västsvensk Konservering. Bluebeat Music arrangerar och förmedlar underhållning med bland annat Göteborgsbandet Uncle Jam. Kontakt: info@bluebeat.se,