Money m~kes the world go around

Transkript

1

2 Kumla bibliotek Money m~kes the world go around A v kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand Öppettider: HUVUDBIBLIOTEK Folkets hus, Skolvägen 12, KUMLA lel88190 Månd~fred12-20 lörd 11-14, $Önd Filialer: HALLABROTTET Tallängens skola, lel Tisd onsdoch lorsd 10-14,17-19 KUMLABY (Integrerat folk- och skolbibliotek - har endast bam- och ungdomsböcker) Kumlaby centrum, Högstadieskolan, Korstagalan, tel Månd 10-17, lisd onsd 10-19, torsd SANNAHED centrumhuset, tel Månd Usdochfred ABYTORP Posthuset, tel Månd och tisd fred BIBLIOTEKEN HALLER STANGT julafton, Juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, trettondagsafton (IÖfd 5/1) och trettondagen (sönd 611) Filialerna stängda mellandagarna. KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand Redaktion: Kanslichef Thage Arvidsson Assistent Sigbrit Hägghult Postadress: Box 17,69201 KUMLA 2 SAGOSTUNDER Sagostunderna börjar vecka 3 och hålles på följande dagar och tider: Kumla, huvudbibliolek Onsd lqar kil 0.30 SIInn.hed, blbl.fillal TIsdagar kl Abytorp, bibl.filial Fredagar kl H6rlltll b1l11bandaloklil Torsdagar kl Kv.mtorp fritidslokalen Folkets hus Torsdagar kl Barn mellan 4-6 år är välkomna till sagostunderna som varar 30 min. SATUTUOKIOT SUOMEKSI Kumlaby Ki~astossa torstaisin klo Salutuokiot on tarkoitettu lapsille 4-6 voutiaille Obo! Anmälan om deltagande görs till huvudbiblioteket eller till resp filial. Vi bö~ar när grupper om minst 8 barn har bildats. Besöksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019/88100 (växel) Nästa nr utkommer början febnjari 1985 "Pengar får vår jord att snurra runt", sjunger Liza MinelIi i musikalen Cabaret. Och visst har pengar en avgörande betydelse för värt samhällsmaskineri och vår samhällsutveckling. Även för Kumlas del kan vi efter slutfört budgetarbete konstatera att pengar har en avgörande betydelse för vad vi kan och inte kan göra inom kommunal verksamhet. Kommunens budget och planering innebär, att en rad aktiviteter skapas i samhället. Varor och tjänster skall köpas från företag i Kumla, i regionen eller riket i övrigt. Detta för att skolbespisningen skall ha matvaror, bibliotek och skolor skall ha böcker... Maskin- och andra transporttjänster liksom bygg- och entreprenadverksamhet skall köpas för att byggnadsprojekt skall kunna fullföljas etc. Listan kan göras lång på olika varor och tjänster, som kommunen behöver och som hjälper "hjulen att snurra i samhället". För att den enskilde kommuninvånarens budget skall "snurra runt" nästa år är det viktigt att skatten kan hållas oförändrad. Detta har också varit en av grundförutsättningarna i kommunens budgetarbete för det kommande året och skall förhoppningsvis så förbli även för åren 1986 och Trots en oförändrad skatt så sker en fortsatt satsning på olika kommunala verksamheter. Här är några exempel. Barnomsorgen byggs ut med ytterligare 60 platser och kommer under 1985 att kunna ta emot totalt l 170 barn vid kommunens olika barnstugor och i familjedaghem. Bostadstillägget till pensionärer höjs med 150 kronor/månad och kommer från l januari 1985 att uppgå till maximalt l 020 kronor/månad. Hemsamaritverksamheten utökas med ytterligare cirka timmar. Därmed kommer totalt timmar att stå till de äldre och handikappades förfogande för omsorg i egen hemmiljö. Bidraget till vägföreningar och vägsamfälligheter höjs från den l januari 1985 för att kunna erbjuda ett bättre vägunderhåll. Skolans verksamhet får extra anslag i 1985 års budget dels för att täcka kostnadsfördyringar dels för en allmän standardhöjning inom verksamheten. Kuiti.lInåfuiJ.aefi kommer att återuppta arbetsplatsutlåningen. En deltidstjänst, för inläsning av tidningar och litteratur på band som service åt synsvaga med flera, kommer att ställas till förfogande. Bambiblioteksverksamheten i Kumlaby kommer att utökas. Trafiksäkerheten kommer att främjas genom att den cykelväg som planeras mellan Kumlaby och Sannahed färdigställs under En gång- och cykeltunnel byggs för närvarande, men med 1985 års pengar, för att erbjuda högstadieelever från Hällabrottet på väg till Kumlaby skola en planskild korsning vid Korstagatan-Kungsvägen. 3

3 Under 1985 kommer den första etappen på det så kallade Kumlaby-IIIområdet att kunna påbörjas. Någon gång under augusti eller september 1985 kommer 30 ti1l50 tomter att bjudas ut för uppförande av friliggande småhus. Givetvis döljer det sig åtskilligt fler små och stora nyheter i 1985 års budget. Planerna för framtiden är en fortsatt jämn tillväxt, både befolkningsmässigt och i antalet arbetstillfällen. Mer om det siffermässiga innehållet i 1985 års budget framgår av redovisningen i ekonomichef Ingrid Franssons artikel i detta nummer av Kumlan. Jag vill även framföra mitt och kommunens tack till alla kumlahor för ett bra Jag vågar säga detta trots att drygt en månad återstår av året, då jag skriver dessa rader. - Samtidigt vill jag rikta ett varmt tack till samtlig personal i kommunen för det arbete som nedlagts i olika verk samheter och den service som getts åt kumlaboma. Den låga skatten beror till största delen på den fina personal kommunen har i sin tjänst. Jag hoppas Ni kommer att göra som jag; avsluta 1984 med att besöka Kum la revysällskaps jubileumsrevy, som fått titeln "5:an jämnt". Premiären är på nyårsafton och föreställningarna håller på långt in i januari månad. För hoppningsvis blir det en god och avkopplande sammanfattning av året som gått. D Nu på bokhandelsdisken i Kumla och Hallsberg Kumlabygdens Historia DEL VI Den religiösa samhällsstn.jklu"en och den kommunala ~elsen U'Ider senaste århundradet Den gamla officersmässen avtage TAPPER Ny upplaga utgiven med arvedning av kung Can XVI Gustafs och drottning SiMas besök I Kumla och Ssnnahed den 11 september 1984., Kommunens budget 1985 Av ekonomichefingrid Fransson Den 19 november 1984 beslöt kommunfullmäktige om kommunens budget för Ar 1985 och Derårsbudget lör Aren Vi får under år 1985 anvinda 320 miljoner kronor for service At kommunens lnvlnare. Pengarna fördelas mellan olika verk människor engagerade i barnomsorg, samheter enligt följande: hemhjälp, undervisning, administra- Fritid och tian ffi m. Kommunen förmedlar även kultur 22% bidrag av ol..ika slag, t ex kommunala bostadstillägg. 1 cirkeldiagrammet 7 % återfinns bidragen under rubriken transfereringar. 28% 25% Nästa diagram visar hur pengarna fördelas på olika slag av kostnader. ~..:P..:er.;on:.::::.aJk_ Pengar till kommunal service Den största inkomsten för kommunen är skatten. Du betalar 15:60 kronor för varje taxerad hundralapp. Till landstinget betalar du 13:85 kronor och till kyrkan 1:35 kronor. Din totala kommunalskatt blir alltså 30:80 kranor. Kommunen får också statsbidrag och tar även betalt för tjänster som barnomsorg, äldreomsorg och för vatten och avlopp etc. Apropå skatt - du vet väl att Kumla kommun har lägst skatt i länet. Clrbprt... KUMLABYGDENS HISTORIA dal l-iv 130 kronor del V 150 kronor del VI 180 kronor Priserna avser halvklotband. FOr heiklot tillkommer 10 kronor per band Paketpris vid samtidigt ko!' av del l-vi (galler december månad) halvklot 650 kronor helklot 700 kronor DEN GAMLA OFFICERS- MAsSEN 45 kronor I Kumla finns böckerna hos Kumla bokhandel, Torget, och I Hallsberg hos Stigs bokhandel, Ostra Storgatan 3. V", L,., "op. as. Lärkänna Kumlabygden! Aän "" 15% 61% Tjänster Kommunen är ett serviceföretag. Service kräver personal. Det är många Skatte;ntäkt~"'~_~--. 47% 34% Avgifter -..._.L_~ 4 5

4 Vilka statsbidrag vi får kan du se på nästa diagram. Allmänt statsbidrag är den ersättning kommunen får på grund av låg mecteiskattekraft. Det är alltså ett utjämningsbidrag kommuner emellan. Allmänt stats bidrag 26% 14% Eneby 711,412 Sånnersta' 3/12,14/1,1112 Brånsta 3112,14/1,1112 Byrsta 10/12,21/1,18/2 S:a Ekeby 17112,2811, 25/2 -T...~ 33% 18% Vår kommuds ekonomi Enligt beräkning uppgår kommunens tillgångar år 1985 til1349 miljoner kronor. Det utgör kronor per invånare. Kommunens skulder beräknas vara 128 miljoner kronor, vilket gör 7192 kronor per invånare. Ormesta 17112,2811,2512 Hjortsberga 8/1, 512 Vallersta 4112,15/1,1212 Rala 11/12,2211,1912 Be'9" 18112,2911,2612 Extra pengar 1985 Under år 1985 utgår extra pengar till skolmåltidsverksamheten - gator kommunala bostadstillägg till pensionärer hemhjälpsverksamhet, som utökas med timmar arbets!öshetsåtgärder, 10 miljoner ". kronor varav vi får tillbaka 8 miljoner sqm statsbidrag Investeringar 18,8 miljoner kronor Investeringar kommer att ske i gång- och cykelväg till Sannahed utbyggnad av Viagatan gång och cykelport vid Korsta gatan barnstuga i Abytorp trädplantering vid campingplatsen Djupadalsbadet datorutrustning om 1 miljon kronor Vill du veta mera - och det hoppas jag - så ring drätselkontoret eller vänd dig till biblioteket och be att få se kommunens budget. Där får du veta avsevärt mer än vad som framgår av denna korta redovisning. O Turlista bokbussen vintern 1984/85 Brändåsen 5/12, 1M, 1312 Oja 14112,2511,2212 Nyn'" 10/1,712 Ekeby by 6112,17/1,1412 Frommesta 13112,24/1,2112 T_ 20/t2, 3111,28/2 Ekeby 6112,20112,1711, 3111,1412,2812 Kvarntorp 13112, t0/1,2411, 712,2112 "FOrmIddagslur Kultur - vad är det? Är del bara de "sköna konsterna" teater, musik, litteratur och konst som man kan kalla för kultur? Eller kan man iven inordna lex klädmode, hårdrock och 60Ibyggarkurser under rubriken kultur? Ja, att kullur kan vara mycket, det fick Kumlan beskedom efter en liten snabbenkät bland kumlabor i olika åldlllf. Åke Uhlin, reparatör för Ericsson i Kumla, fackligt engagerad, bla som huvudskyddsombud: - Åh, kultur är så mycket! Jag har hört att det lär finnas inte mindre än 154 definitioner. Förr menade man med kultur mest de sköna konsterna musik, teater, litteratur och konst. Men det är mycket mer. Det är allt som gör livet rikare. För min del nju.ter jag mycket av musik, folkmusik ~ mest. Det intresset har lett till att jag nu dansar folkdans och även har börjat spela lite själv och tillverka instrument. Jag tycker att kultur ~ka fungera på det viset. Det ska ge uppslag till en vidare intresseutveckling. Litteratur kan också berika livet. Därför tycker jag att det viktigaste just nu är att vi får tillbaka vårt arbetsplatsbibliotek på Ericsson. Läsandet är viktigt för att vi ska bevara ett levande språk som motvikt till det komprimerade språk som vi får oss till del via textremsorna i TV-och videofilmerna. Anna Gunnarsson, monterare på Ericsson med pioner på att läsa vid4re och bli arkeolog: - Kultur är allting. Det är fel att begränsa det begreppet. Kultur är hur man lever; religion, konst, kläder, musik, mat, litteratur m m. Dagens trender bland ungdomarna som synth och hårdrock är också ett uttryck för kultur. För min del läser jag gärna och tycker att det ger mig mycket. Jag läser helst historiska böcker. Nyligen läste jag Exodus av Leon Uris. Nu håller jag på med en kufisk bok av Michail Bulgakov: Mästaren och Marguerira. 6 7 ".

5 Briu-Marie KäUstrom, platschef på Engmo Dun i Kumla: ~ Oj, vad svårt! Kultur är väl lite allt möjligt. Det är t ex att bevara seder och bruk, den folkliga traditionen. Kulturen i samhället är nödvändig. Utan den skulle det bli tråkigt. Den sätter krydda på tillvaron och ger livet lite glans. synthmusiken bäst. Men hårdrockgruppen WASP som uppträdde i Karlskoga för en tid sedan med ett vålds~ förhärligande scenframträdande tyc~ ker jag är ett utslag av skräpkultur. Lan Persson, drskurs 9, Kumlaby skola: - Allt är kultur. Är det inte finkultur är det skräpkultur. Jag tittar mest på videofilmer, våldsfilmer. Sådant kallas väl för skräpkultur. Egentligen skulle man titta mer på riktig teater. Men jag tycker videofilmer är kul att se på och spännande. När det gäller musik föredrar jag synth framför hårdrock. - Jag vet inte vad kultur är. Men på måndag ska vi ha klassfest. Då ska vi spela teater Den förtrollade häxan. Jag ska vara en eldsprutande drake och nu håller jag på att göra drakmasken. Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump tycker jag är skojiga böcker, säger Malin. Lisbeth Gustafsson, pensionär: - Det var en svår fråga! Jag tycker att mycket kan kallas för kultur. Teater är givande att se. Kultur behöver inte vara av gammalt datum, även om jag har svårt för mycket av det nya. Den musik som dagens ungdom lyssnar till gillar inte jag. Den där gruppen WASP tycker jag verkar gräslig. Den står så långt från kultur man kan kom- Kumla biologiska förening A v föreningens ordförande Åke Teljå ma. J övrigt tycker jag att PRO gör en fin insats för att vi pensionärer ska få ta del av det kulturella utbudet.,u. Anna Taawo, drskurs 9, KumIaby skola: ~ Kultur är allt som har med vår tillvaro att göra. Utan den hade vi inget samhälle. De olika ungdomsgrupper som finns nu, synth och hårdrock, är en av många kulturyttringar. Jag gillar Malin Eriksson, klass 2 E, Norrgården: Historik Föreningen bildades år Från början var meningen med föreningen "att under kamratlig samvaro sammanföra för biologiska spörsmål intresserade personer" (citat ur stadgarna) och detta är j huvudsak andemeningen i föreningen fortfarande. Biologi är grekiska och betyder läran om de levande organismerna. Under de senaste tjugo åren har naturskyddet fått en alltmer framskjuten plats i föreningens verksamhet. Förhandlingar pågår att från och med 1 januari 1985 ansluta föreningen som en krets till Svenska naturskyddsföreningen. Medlemmar och ungdomsverksamhet Antalet medlemmar i föreningen är cirka 125 och medlemsantalet har varit relativt oförändrat under de senaste 10 åren. Medlemmar i åldrarna under 20 år är få. Detta beror på att de biologiskt intresserade ungdomarna sedan några år tillbaka har sin verksamhet i en självständig förening, Kumla fältbiologer. Verksamhet Under tiden oktober-april har vi en föreläsning med bildvisning varje månad. Vid dessa möten diskuterar vi även aktuella naturvårdsfrågor och rapporter 8 9

6 inkommer från medlemmarna om vad som har hänt i markerna. Tidigt på våren börjar sedan de gemensamma utflykterna i naturen - ca 15 ggr per år. Vi besöker som regel platser inom kommunen och länet. De huvudsakliga målen är naturreservat, fågelsjöar och andra intressanta områden, även sådana med kulturhistoriskt intresse. Ett exempel på en sådan utflykt från maj 1984 är besök vid de rester som finns kvar efter järnhanteringen i Skogaholmstrakten. De längre utflykterna skerför det mesta på lördagar och söndagar. Kortare utflykter på vardagskvällar. Föreningen äger ett fågeltorn vid sjön Igeln söder om Pålsboda. Säbylunds egendom har ställt en torpstuga (Ekenäs) till föreningens förfogande. Vid båda dessa platser bedrivs studier av naturen under hela året. De aktiva medlemmarna är ofta själva eller några stycken tillsammans ute i markerna en till två gånger i veckan. Omtyckta områden för enskilda studier inom kommunen är Ojamossen, Skarbysjön, lertaget i Via, Säbylundsområdet med Mosjöslätten och Kvismaren. Nalur\'ird Föreningen medverkar vid inventeringar av naturområden, som på olika sätt bör skyddas åt framtiden. Även inventeringar gällande förekomsten av spe della djur- och växtarter sker. Påverka myndigheter och organisationer när det gäller naturvårdsfrågor är en annan uppgift för föreningen. Praktisk naturvård förekommer i fonn av röjningar i Säbylundsområdet, vassslåtter vid Igeln, uppsättning av fågel- Flgeltomet vid sjön Igeln sydväst om PåIsboda. holkar, uuordring av fåglar och mindre däggdjur samt naturstädning. Jag hoppas att vi i framtiden kan få återkomma i Kumlan med beskrivningar på intressanta naturområden inom kommunen. Ny medlem? Föreningen tar gärna emot nya medlemmar som är intresserade av natur och naturvård. Ni kan ringa mig på tel eller till Harry Gustavsson på tel för yt terligare infonnation. D, Kumla revysällskap - en pigg femåring A v sällskapets ordförande Arne Lindfors Senhösten 1979 föddes tanken att starta ett lokalrevygäng i Kumla. Detta var i och för sig inget nytt. Det fanns revyamatörer på vår teater redan under och I930-talen. Några av dessa bor kvar i Kumla. Det är en fröjd au höra dem spela och sjunga de gamla fyndiga revykupletterna. En bit Kumla kultur, väl värd att spelas in och bevara åt framtiden. Sällskapet bildas Föreningen Kumla revysällskap bilda des den 31 januari Kärntruppen bestod av Birgit Grenfeldt, Sören An tonsson, Lennan Wilson, Egon Harfeldt, Nisse Munck, Carl-Olof Steen och undertecknad. När vi beslöt att sat sa på första revyn hade vi 6((1 kronor i kassan. Skulle vi våga? Teaterföreningen i KumJa ställde då upp med en garanti på I50J0 kronor. Detta förtroende blev startskottet. Premiär - inte bara en ging Nyårsafton 1981 hade revyn SMALE premiär. Den gick bra! Nio utsålda föreställningar gjorde att teaterföreningen fick behålla sina pengar. Revysällskapet hade då vuxit till 42 medlemmar kom LIVSTYCKEN, 1982 SKÄMTVAR'EHÄR, 1983-NU FY. RAR yr AV. Och nu är det dags för 5:AN JAMNl'. Premiär på nyårsafton. Något att "dras med" Man kan fundera över hur länge en lokalrevy kan bestå. Det beror till stor del på återväxten. Finns det folk som fort sätter att ställa uppgratis och på synner ligen obekväma tider? Och hur länge orkar "gamlingarna" hänga med? Allra mest beror det på vad publiken tycker. Ställer den upp som hittills? Ja då blir nog Kumlarevyema en tradition som vi får "dras med". Charm och ~tir - kännetecken för Kumlarevyn. Vlkllga fak... Ekonomin är en viktig faktor. Även en amatörrevy kostar massor med pengar attsätta upp. Trots att alla är oavlönade får vi kämpa för att få det hela att gå ihop. Tillsammans med vår fantastiska sexmannaorkester och våra tre suveräna dansare har vi i år sammanlagt tjugo personer på scenen. Men runt om och bakom scen finns det 45 medarbetare, som inte syns. Det är dom vi ska tacka för, som vi hoppas, en lyckad revy tacka med en stor applåd. O 10 11

7 Kumla föreläsningsförening- en av bygdens äldsta föreningar Kulturen i kommunens budget Av budgetkamrer Ronny Salomonsson Av kulturchef Mars Runering Föreläsningsverksamheten i Kumla hade från sekelskiftet anordnats främst av Kumla fosterländska förening, som dock lade ned sin verksamhet våren Den 7 oktober 1911 bildades därför Kumla föreläsningsförening. Den första styrelsen bestod av komminister Erhard Moren, lantbrukare Lars Pärsson, Sonnersta, folkskollärare Erik Ekdahl, fabrikör C G Ström och iägenhetsägare P G Gustafsson. Kyrkostämman utsåg som ledamöter till styrelsen nämndeman L E Gustafsson, Brånsta och lägenhetsägare Adolf Larsson, Folketorp. Redan under första året anordnade före ningen 25 föreläsningar. Föreningen arrangerade under de 50 första åren 1109 föreläsningar, vilket gör ett medeltal om 22 föreläsningar per år. Under samma tid var åhörarnas sammanlagda antal , vilket ger ett medeltal om 135 personer per föreläsning. Kassaomsättningen uppgick till kronor, vilket gör 122 kronor i medeltal per föreläsning. De flesta föreläsningarna har rört sig inom områden som natur-, rese- och folklivsskildringar, historia, geografi och naturvetenskap. Man har också arrangerat konserter, uppläsningsaftnar, sångaftnar och filmkvällar. De flitigast återkommande föreläsarna har varit Justus Elgeskog, Torsten Boberg, E Th Thörnberg, Sten Bergman, Giovanni Lindeberg m fl. Ofta förekommande föreläsare under de första årtiondena var ~mil Svensen, Karl- Erik Forslund och Carl Cederblad. Under den senare delen av perioden förekom föreläsningar av Västgöta Bengtsson, Lars Madsen och Vera Sjöcrona. Flitigt anlitade lokala föreläsare var J Y Åkesson och Hugo Ericsson. För närvarande genomför föreningen drygt 20 föreläsningar per år till en genomsnittlig kostnad om cirka 400 kronor och med cirka 45 åhörare per program. Åhörarantalet var således högre under föreningens första årtionden. Till en del berodde nog de höga siffrorna på att man även arrangerade filmvisningar och konserter. Det var också helt andra förhållanden i början av seklet. Man hade mer tid för de aktiviteter som bjöds. Många upplevde säkert ett behov av föreläsningar som kunskapskälla, och det fanns inga konkurrerande utbud från radio och TV. Föreningen har ungefär samma målsättning i dag som i början av seklet, ungefär lika många program årligen och likartade programinslag. Det ser alltså ut som om föreläsningsföreningen skulle kunna avverka sitt första sekel i god stil. Föreläsningsföreningens program finns på biblioteket. Föreläsningarna hålls på Kvarngården varje tisdag under vår- respektive höstterminen. Du är välkommen till föreläsning på Kvarngårdenl D I I J Budgetarbetet i kommunen har framför allt under de senaste åren kännetecknats av ganska hårda krav på fackförvaltningarna att ompröva sina verksamheter och göra besparingar. Kulturnämndens verksamhet är ett för kommunen frivilligt åtagande. Det kan ligga nära till hands att tro att nedskärningarna drabbar en sådan nämnd speciellt hårt. Har detta skett i Kumla? Vi kan nog säga att kravet på ekonomisk åtstramning inte varit större än på någon annan nämnd i kommunen. Men kulturnämndens verksamhet har ändå drabbats ganska hårt de senaste åren. Genom att verksamheten är-förhållandevis liten, jämfört med andra förvaltningar i kommunen, har möjligheterna till omprövningar och omfördelning varit begränsade. I 1985 års budget har kulturnämnden emellertid fått en bättre tilldelning. För befintlig verksamhet har nämnden tilldelats 5,5 miljoner kronor. Därutöver har kulturnämnden fått 'Kulturnämndens program MUSIK Sönddg 27 januari kl Kumla församlingshem Konsert Pär Ojebo, violoncell Albena Zaharieva, piano Prod Rikskonserter Arr: KulturnämndenIKumla församling kronor för utökade bidrag till studieorganisationer, vilket innebär ett totalbelopp om kronor för denna verksamhet kronor har anslagits för bokverket Kumlabygdens historia samt kronor för kulturverksamhet. De sistnämnda pengarna kan kulturnämnden inom vissa gränser själva bestämma användningen av. I flerårsbudgeten har för år 1986 planerats en uppräkning med ytterligare kronor av bidraget till studieorganisationer samt ett aqslag om kronor för Kumlabygdens historia. Vad avser investeringar kan nämnas, att kulturnämnden har föreslagit uppförande av ett nytt huvudbibliotek för 15 miljoner kronor år Budgetberedningen har dock flyttat denna investering till år 1989 samtidigt som man uppdragit åt kulturnämnden att lämna förslag till andra lösningar än att bygga ett nytt bibliotek. D UTSTÄLLNING i Utställningshallen, Kumla bibliotek 5-24 januari KOlllit utstali ning Prod Grafiska sällskapet 12 13

8 Kulturnämnden - vad vi gör och vad vi vill Av kulturchefmats Runering Vad är kultur? Kultur är ett mångtydigt begrepp. Men vi har fått en bra beskrivning av dem som medverkat i enkäten om kultur. God kultur är allt som ~ får oss att växa som människor - skänker oss kunskap och förståelse - utvecklar oss känslomässigt - frigör den skapande fönnåga, som finns hos alla människor Ordet kulturpolitik är lättare att definiera. Politik är att påverka samhället genom medvetna insatser. Kulturpolitik får därmed stå som ett samlingsbegrepp för samhällets åtgärder inom kulturområdet. Kumla bibliotek; interiör tecknad av Björn Ring. I Kumla kommun bedrivs kulturpolitiken i huvudsak av den politiskt tillsatta kulturnämnden, som består av nio ledamöter. Kulturnämnden sammanträder som regel en gång i månaden och har för närvarande följande ledamöter: Håkan Håkansson (s) ordförande, Nils-Henrik Sjöström (s) vice ordförande, Ingrid Eriksson (s), Ulla Britt Andersson (s), Sven-Erik Wiiand (s), Katrin Tensmyr (fp) gruppledare för oppositionen, Roland Eckerwall (c), Ingrid Hjalmarsson (c) och Berit Svensson (m). Kulturförvaltningen har en personalstyrka om 16 personer, varav sju är heltidsanställda. Verksamhet 8iblioteksverksamheten är den mest kända av kulturnämndens verksamheter med huvudbibliotek i Kumla och filialer ihällabrottet, Sannahed, Åbytorp och Kumlaby. Tillsammans har dessa bibliotek öppet 100 timmar per vecka. Den som bor på landsbygden kan låna böcker i bokbussen vid någon av dess 18 landsbygdsturer. Biblioteket besöker också ålderdomshemmen Solbacka och Sannahed samt Kumla sjukhem. Pensionärer och patienter får därigenom möjlighet att låna böcker. Rörelsehindrade personer, som bor i egen bostad kan också få besök av bibliotekspersonal för boklån. Kriminalvårdsanstalten får också sina bibliotekstjänster via Kumla bibliotek. Ett biblioteks verksamhet brukar mätas i antalet registrerade boklån. År 1983 lånade biblioteket ut drygt volymer, vilket ger ett genomsnitt på 13,4 böcker per invånare. Detta innebär att Kumlaborna lånar fler böcker än svensken i gemen. Numera finns även andra typer av media på biblioteken. Där finns dagstic;lningar, tidskrifter, tavlor för hemlån, invandrarlitteratur, en stor deposition talböcker (böcker inlästa på kasett), storstilböcker, s k LL-böcker (lättlästa böc"er för lässvaga), språkkurser och mikrofilm (för släktforskare). På biblioteket finns också samlingar av referenslitteratur och hembygdslitteratur.. Bibliotekets andra stora uppgift är att ge information. Många besöker biblioteket för att söka uppgifter ur tidningar \eller uppslagsverk. På biblioteket finns sammanträdesprotokoll från flertalet av kommunens nämnder och styrelser samt information från konsumentsekreterare och kursanordnare. En viktig verksamhet är att informera om böcker, läsning och bibliotek. Detta sker vid mer än 100 tillfällen varje år. Bibliotekspersonalen medverkar också vid utbildningsträffar för personal inom barnomsorgen, anordnar sagostunder m ffi. När det gäller nya böcker kan biblioteket köpa cirka av de cirka titlar, som bedöms vara intressanta för folkbibliotek. Flertalet av dessa köp sker i ett enda exemplar. Detta är förklaringen till att Du kanske inte hittar den bok Du vill låna eller att Du får ställa Dig i beställningskö. Inom hembygds- och kulturminnesvdrd finns museer och hembygdsgårdar som Skomakarstugan, Officersmässen, Lundmarkska skolan, Skoindustrimuseet samt Pukestugan och Tiven. Dessa kommer att presenteras utförligare i ett kommande nummer av Kumlan. Kulturnämnden ordnar regelbundet utställningar, huvudsakligen i bibliotekets utställningshall. Det är ofta rena konstutställningar men ibland även ideutställningar från Riksutställningar, Stockholm. Det förekommer även Bibliotekets utställningshall. Teckning Björn Ring. 15

9 egenproducerade utställningar. De av nämnden inköpta konstverken placeras i kommunala lokaler såsom barnstugor och ålderdomshem. Kulturnämnden arrangerar varje år musikprogram, ofta i samarbete med föreningar och studieorganisationer. Musikprogrammen förläggs till olika delar av kommunen och representerar olika typer av musik. Kumla teaterförening anordnar i samarbete med kulturnämnden ett tjugotal teater/örestiiljningar årligen. Vuxenföreställningarna ingår oftast i en abonnemangsserie förlagd tiu Kumla teater, medan barn- och fami! jeföreställningama även kan förläggas till skolor, servicehus eller barnstugor. Kumla föreläsningsförening arrangerar tijisammans med kulturnämnden och vissa studieorganisationer cir ka 20föreläsningar årligen. Kulturnämnden medverkar vid genomförandet av Valborgsmässofirande, Svenska flaggans dag (nationaldagen) midsommarfirande i Sannahed, trivselkvällar vid Kumlasjön, höstfest i Kumlaby, Luciafirande i Folkets hus ffi ffi. Kulturnämnden lämnar också bidrag till föreningar för kulturprogram av olika slag. ÖnskemAJ för framtiden O Att Kumla kommun får ett större, bättre placerat och mer lättarbetat huvudbibliotek har många år stått högt på kulturnämndens önskelista. Dessutom behövs mer pengar för bokinköp så att den väsentligaste delen av varje års bokutgivning kan anskaffas. O Att ett kulturhistoriskt arkiv inrättas för bilder, tidningsklipp, intervjuer, hembygdsfilmer, förenings- och företagsarkiv, ritningar, kartor mm. Dessa samlingar skulle hållas tiligäng- liga för allmänheten, forskare, skolklasser m fl. - O Att Skoindustrimuseet i Kumla, skolmuseet i Hardemo och Officersmässen i Sannahed utvecklas till samlingsplatser inom sina respektive om råden. Museerna skall informera ge nom sina samlingar, utställningar och uppbyggda miljöer. Det s k persedelforrådet i Sannahed kan användas för samlingar av mindre ömtåliga föremål inom t ex brandvä5en och lantbruks teknik. KumJa hembygdsförening har länge önskat en kompletterande flygelbyggnad till sin hembygdsgård i Sannahed, som också kan bli platsen för ett årligen återkommande sommarspel. Det skulle också kännas riktigt om Hällabrottet fick ett stenmu seum och en geologiskt museum, eftersom stenhantverket och stenindustrin här har spelat en betydelsefull roll såväl ekonomiskt som sysselsäuningsmässigt. O Att den internationella och kommersiella kulturens utbredning stoppas upp. Den utgör ett allvarligt hot mot vårt kultur- och bildningsarv. Den bidrar till likriktning och minskar där med mångfalden och hotar yttrandefriheten. Därför bör på sikt ett barnkulturcentrwn inrättas. o Att de kommunala bidragen till studieförbunden fortsätter att öka. Folk rörelserrw och föreningarna är väsent liga inslag i kommunens kulturmönster. Det är viktigt att uppmuntra mångsidighet och skapande aktivitet i det lokala föreningslivet. O Att bibliotekets uppsökande verksamhet (Boken-kommer-verksamhe ten) liksom inläsningstjänst och övrig kulturverksamhet för äldre och handi kappade byggs ut. O Kulturpristagare 1984 Hilmer Lannhard var en av grundarna av Hardemo hem bygdsförening. Lannhard blev vid stanen 1949 föreningens förste och hittills ende ordförande. Han kan alll så blicka tillbaka på en 35-årig ordförandebana - en i sig unik prestation. Lannhard har även aktivt medverkat till au Hardemo hembygdsförening kunnat få egen hembygdsgård. Går den oven är från 1700-talet och därtill bygdens enda kvarvarande gård med loftgång. Hilmer Lannhard var en av"räddarna'" av kommunens första skola, den en gång rivningshotade Lundmarkska skolan. Till det skolmuseum, som bil dades, har han själv överlämnat åtskilliga föremål. Han har även under många år förevisat museet för grupper och för enskilda. Lannhard var också en av initiativta gama till den minnessten över skolans grundare Anders Lundmark, som hembygdsföreningen rest framför Lundmarkska skolan. Som cirkelledare i hembygdskunskap har Hilmer Lannhard delat med sig av siu kunnande om Hardemobygden. Intresset och engagemanget för Hardemo och dess bygd framgår också av de otaliga förslag han ställt tilllänsmuseum och kommun rörande fornminnesvård mm. Lannhard har under många år bedrivit lokalhistorisk forskning. Han har på detta sätt kunnat redovisa släktförhållanden i Hardemobygden under lång tid tillbaka. Ett annat forskningsområde, som han ägnat stort intresse, har varit gårdarna i Skyberga by. Kulturpriset har de föregående åren utdelats till Nils Helander (1971), Val ter Sohlman (1972), Nore Eriksson (1973), John Norlander (1974), Karl Östiund (1975), Holger Hultman (1976), Tage Goldheim (1977), Göran Melander (1978), Helge Carlsson (1979), Hugo Eriksson (1980), Folke Sundström (1981), Tage Tapper (1982 samt Jonas Johansson (1983). D 16 17

10 Opus och Flinkargården, ungdomlig satsning Opus började som ett ungdomsprojekt med fackföreningarnas gemensamma organisation, LO-sektionen, som huvudman och med bistånd från Kumla kommun. Projektet startades för att bereda sysselsättning åt arbetslösa ungdomar. Sommaren 1983 började Opus att restaurera Ainkargården i Kumla by. Flinkargårcten ligger alldeles vid infarten till Kjellingatan, ett av bostadsområdena i Kumlaby. Ungdomar i Opus berättar själva om sitt arbete på Flinkargården: "Det var mycket som behövde göras på Flinkargården. Huset var så gott som fallfärdigt när arbetet påbörjades. Detta fick emellertid inte hindra oss. Vi gick till verket med friskt mod. Det blev nya golv och nya innerväggar. Hela huset fick en genomgripande renovering. Det krävde mycket arbete och tid tog det, men hela tiden växte så sakteliga ett nytt Flinkargården fram under våra händer. När ungdomsprojektet Opus efter en tid lades ned, bildade vi en förening med namnet Opus. Det nya Opus fortsatte renoveringen av Flinkargården. Efter drygt ett års arbete blev jobbet äntligen klart. Den 26 september 1984 invigdes Cafe Flinkargården. Nu har cafeet öppet måndag, tisdag torsdag, fredag onsdag 1. kl kl Flinkargården - ungdomars arbete bevarargammal kultur. Lördagar och söndagar har vi stängt, men vi ska försöka ordna så att vi kan ha öppet fler kvällar i veckan och eventuellt också helgöppet. Vi har även tänkt ordna andra aktiviteter, typ temakvällar, visaftnar och liknande. Vi hoppas bara att det finns underlag och intresse för sådana aktiviteter." En alldeles speciell satsning är planerad för Lucianatten. Så här har vi tänkt oss Lucia, säger ungdomar i Opus. "Vi ska ha öppetlucianatten december. Då bjuder vi på gratis fika Vi visar film Vi ordnar annan underhallning Alla är välkomna till ett drogfritt Luciafirande!" Du är alltid VÄLKOMMEN till care Flinkargården! D Annorlunda jobb för ungdomslagare Anställning enligt ungdomslagen innebär fyra timmars arbete på fiinnlddagen och eventuell utbildning på eftenniddagen. Inom Kumla kommun finns det 92 ungdomar ansiäiida på dessa villkor. Arbete ioom vårdyrkena dominerar men även inom kontor och administration finns våra "ungdomslagare". Ett mer udda jobb har "ungdomslagarna" Marianne Melander och Susanne Olsson utbildats till. Vi låter dem berätta själva: -. Föreningar och grupper, som önskar upplysning om trafiksäkerhet, kan vända sig till trafikinformatörerna på telefon 019/ "Vi är två tjejer som under sex veckor har utbildat oss vid Kariskoga folkhögskola. Vi står nu redo att gå ut i Kumla kommun som en extra resurs i trafikundervisningen. Kursen har genomförts i samarbete med trafiksäkerhetskommitteer, trafiknämnder, Kariskoga folkhögskola samt Folksam. Våra uppgifter kommer till stor del att handla om barnens trafikmiljö. För att nå barnen kommer vi att gå ut till dagis, fritis, låg- och mellanstadiet. Vi ska titta på miljön i skolbussarna, lära barnen trafikvett och hur man ska göra för att synas i mörker. Den 31 oktober genomförde vi i samarbete med lärarna på Malm;.ns skola en trafikdag för årskurserna 4, 5 och 6. Barnen fick sina cyklar kollade. De fick också göra tekniska cykelövningar. De tränade bland annat balansen på cykel och reaktionsförmågan. Vi hade också teori inför den cykel runda, som genomfördes på centrala gator i Kumla. Barnen fick bland annat träna på vänstersväng, vilket visade sig vara mycket behövligt." Vi är övertygade om att Mariannes och Susannes insatser är välbehövliga. 1 detta instämmer kommunens trafiksäkerhetskommitte, som med ett varmt Lycka till! hälsar dem välkomna in i jobbet för ett trafiksäkrare Kumla. D 19

11 UPPSLAGET - ett parsidoråt konsumenterna, Ung och fri! Missa inte försäkringen! När man är ung och levnadsglad vill man inte tänka på olyckor som kan drabba. Ungdomar är inte benägna att teckna försäkringar. Så länge de bor hemma är allt gott och väl. Föräldrarnas hemförsäkring gäller för hela familjen. Men när ungdomarna skriver sig på ny adress, gäller inte familjens hem försäkring. Ny försäkring måste tecknas. Vilken försäkring är bäst? - egen hemförsäkring eller specialförsäkring för ungdom? Försäkringsbranschens press och informationstjänst kan informera om de olika alternativ som finns. De flesta familjer har en hemförsäkring, som ersätter kostnader för personligt lösöre vid inbrott, brand, vattenskadat etc - ett så kallat egendomsskydd. Men i samlingsbegreppet hemförsäkring ryms även andra försäkringar, bland annat ansvarsförsäkring. Tyvärr är ungdomar ofta okunniga om den faktiska nytta de kan ha aven hemförsäkring, även om de har enkelt bohag och få värdesaker. De känner inte till att det kan innebära ekonomisk katastrof att inte vara ansvarsförsäkrad. En ansvarsförsäkring ger ersättning om man genom ofrivilligt vållande eller olyckshändelse blir skyldig att betala skadestånd. Ungdomar tänker sällan på att de ofta faktiskt äger värdefulla saker. Den tioväxlade cykeln och den fina stereoanläggningen är kostbara och lika eftertraktade som smycken och äkta mattor. Det finns olika försäkringar att välja mellan. Det finns hemförsäkring, som omfattar egendomsskydd, ansvarsförsäkring, rättsskydd, personskadeförsäkring och reseförsäkring. Det finns också specialförsäkring för ungdom omfattande hem- allrisk- och olycksfallsförsäkring. Ett alternativ är att teckna gruppförsäkring genom studentkåren eller annat kollektiv. Man kan även teckna separata olycksfallseller allriskförsäkringar. En tecknad försäkring omfattar samtliga familjemedlemmar som är mantalsskrivna och bosatta på samma adress. Som ung och samboende är det viktigt att känna till att båda de samboendes namn som regel ska finnas med i försäkringsbrevet om försäkringen avser att gälla för båda. O JULRUSH!!! Spara tid och bekymmer! Tala med konsumentvägledaren Innan Du JULHANDLAR. Tel Håller racketen för smashen? Ny metod att testa tennisracket Tidningen Råd & Rön har låtit testa tennisracketar på Statens provningsanstalt. Testet, som presenteras i nr 10/1984, visar att en dyr grafitracket inte alltid är den mest hållbara. Det är första gången ett sådant test utförs i Sverige. Nya material, nya storlekar, enorma prisskillnader och en uppsjö på märken gör det svårt att välja rätt tennisracket. Marknaden har på några år genomgått stora förändringar. En ny metod att testa hållbarheten hos tennisracketar har i samarbete med Svenska tennisförbundet tagits fram vid Statens provningsanstalt. Spelegenskaperna går knappast att mäta objektivt. Varje spelare måste prova sig fram till vad som passar just honom eller henne. Råd & Rön har låtit testa 17 olika racketar i framför allt mellanprisklassen. Racketerna har utsatts för tre olika hållbarhetsprov. I ett beskjutningsprov gick en dyr grafitracket sönder. Redan efter fyra bollar gick skaftet av. I ett belastningsprov visade racketerna mycket varierande värden. Flera av de testade aluminiumracketema i prisläge kronor är mycket prisvärda val. Billiga racketar av anonyma märken kan vara dåliga köp. Ofta håller de inte för hårda bollar. Vill Du veta mer om testet på tennisracketar kan Du vända Dig till konsumentrådgivningen, tel 019/ STADSHUSETS UTSTÄLLNINGSHALL 1 december-j januari Konsumentrådet visar en utställning om "KONSUMENTKÖPLAGARNA" 7 janunri-16februari Konsumentrådet "HUSHÅLLETS KOSTNADER" 4 mars-28 mars Konsumentrådet "Alf KÖPA BEGAGNAD BIL" 20 "-, ~:%;: \ ~ 21

12 Park- och fritidskontoret informerar - ELWUSSPÅREN Belysningen i elljusspåren vid Viaskogen och Djupadalsparken är påslagen från mörkrets inbrolt till kl Under snöperioden kommer spåren alt vara uppkörda för skidåkning. Vi vädjar till Er, som inte åkerskidor: GÅ EJ I SPÅREN. KUMLAHALLEN Sportballen Oppe! måndag-fredag kl , lördagsöndag kl Telefon: driftledare Janeric Solb<:rg , vakimästare 88179, kassa 88180, simhall , maskinist SIMHALLEN måndag-iorsdag tisdag onsdag. fredag lördag söndag Ovrig tid disponeras av skolan ~ OBS. Kassan slinger 30 minuter röje b&dtidens w..... Simhall med bastu, &kap,_ 9:- Simhall med bastu, hyn, ~~-~ 11:- Skolungdom tom 16år r:: _ 4:~ Mililirer, pensk>nlrer. studerande 5:- 1:3 kjlim bastu, turk 22:- Karbad 16:- Rabatthäfte 10 bad med skåp Rabatthäfte 10 bad med hytt 80:- 100;- Rabatthäfte 10 bad med turk 200:- Säsongskort med skap 130:- Åmort pensjouärer Säsongstart pensionarer 120:- 80:- Familjekort, 2 vuxna med barn 3.50:- Fam.iljekort, l vuxen med barn 180:- Lilla bassängen har varje tisdug klockan temperaturen höjd till 30 grader. Små bamsförildrar uppmanas alt ta tillfiliei i akt alt ~ bada tillsammans med sina barn. Klockan är lilla basungen reser verad för handikappade. Temperaturen år ~ böjd till 33 grader. OPPETHÅLLANDETlDER l KUMLAHALLEN UNDER JUL OCH NYÅR Julafton stlngt Juldagen stll.ngt Annandag jul Ny!rsafton Nyårsdagen slångt TrenondagsafioD Trettondagen siingt När Du går bör Du tanka på att gå på ratt sida av vagen nar trottoar inte finns. I mörker skall ficklam~ eller reflexer anvandas. lita ime på att bilistema ser. Går Du på ratt sida har Du mojlighet att hoppa undan. Skaft Ou korsa gatan och det finns övof'qångsstålle, så skall Du anvanda detta. Tankpå att barn gör som de åldre! FÖfOgå därför med gott exempeii När Du cyklar skall Du använda belysning när så behövs. Utrusta även cykeln med effektiva reflexervidvinkelreflexer fram och bak samt ekerreftexer - så att Du syns i trafiken. "Bilens Inre säkerhet" heter årets trafiksäkerhetskampanj. Använd bilbälte var Ou än sitter i bilen. Tank på att en person, som väger 70 kg, får en ~krockvikt" om 2800 kg vid en hastighet om 50 kmltim. se till att Ou har bra däckutrustning i vintervägiag. Kör med omdöme! Tänk på att stoppsträckan vid 60 kmltlm på torr asfalt är 20 meter och att den sträckan ökar till 140 meter vid isbeläggning. Se även till att belysningen på fordonet fungerar. TRAFIKsAKEAHETSKOMMlnEN kli kl (kl utan klubba) stingt på grund av ungdomslurnering i ishockey kl med klubba 3lV12 NyåIsaftOD kl Nyirsdagen stängt, jtreuondagsafton '-...-./ och Trettondagen kil Reservation för eventuella ändringar av tiderna. Använd alltid hjilm när Du åker skridskor. FöreningsledareI Kom Ihåg att ansökan om lokalt aktivitetsstöd skall vara parlt. och fritidskontoret tillhanda senast den 31 december. Kom ocicsa ihag att skicka den vita deiefi av tresetsblanketten till din förenings distrikts- eller riksförbund för ansökan om statligt bidrag. /, "*' "BVGGET', ÅSBRO Skidspår 2,5 och 5 km. Stugan hå.lles öppen lördagar och söndagar kl Beställning av Slugan på annan tid kan göras på lel eller FRmos. OCH KVARTERSGÅRDAR Under jullovet kommer fritidsgårdarna an ha reducerat öppenhållande. Se anslag om detta på resp gård. Vill Du fråga om gårdsverksamhelen, kan du kontakla fritidsgårdsffire:ståndare In gemarjohansson tel ALLMÄNHETENS ÅKTIDER PÅ ISBANAN 1 ldroti'spailken r:~ J Too. och torsd. kl t6.45 med klubba I,J l: Fredagar klt6.oo-t6.45 utan klubba... - Lördagar kl utan klubba ~ \ -, Söndagar kl med klubba -- UNDER JULLOVETGÄLLER muandetider: Julafton stängt Juldagen och Annandagjul Tlfl2 Friskvård Vi hälsar dig valkommen för konsultation och rådgivning. På Friskvårdscentr8len kan Du traffa läkare och sköterska, kostoch hälsorådgivare samt få en konditionstest och inclividuella råd for lex rygg och nackbesvär, tobaksberoencle m m. " KUMLA FRISKVARDSCENTRAL.) OppeIonsdagar Tidsbeställning tel Avgilt 50 kronor. Endast tesils kronor. "

13 Gruppkorsband Kumla kommun tackar föreninga" f6retsg, organisbtioner. musiker, sångare m fl för stort intresse och engagemang i arbetet attgöra Deras Majestäters Konung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia besök i Kumla den 11 september 1984 till en värdig och festlig mottagning. Kommunens tack riktas särskilt till Kumla Hallsbergs musikkår Kumla hembygdsförening Kumla husmodersförening Kumla hemvärn Kumla lottakår Kumla scoutkår SMU-scout i Kumla Eberleserkyrkans scouter Musikskolans blåsorkester Kommunala musikskolan Regionmusikens sextett Jerk Afton arkitektkontor AB Bellis blomsterhandel Bob industrier AB Engmo Dun Englunds guldsmedsaffär AB Ericsson radio systems AB ICA-Kvantum KB Kumla tryckeri Kumla bokhandel Närkefrakt ekonomisk förening Rinaldo & Johansson AB Setvicegrossistema för storkök AB Sve8S bageri & konditori AB Yxhu" AB För"eningsbanken, Kumla Skandinaviska enskilda banken, Kumla Orebfo läns sparbank, Kumla samt Ö\lfiga här ej namngivna, som bidragit till att göra dagen till fest och bestående minne. KUMLA En biomstjdf'ideifommun IlS K\JIoIUl TRYCKERI '9IM