Konsumentbaserat varumärkeskapital

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumentbaserat varumärkeskapital"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET MAGISTERUPPSATS, 10 p Företagsekonomiska Institutionen HT 2006 Marknadsföring Konsumentbaserat varumärkeskapital - En studie i varumärkeskapitalsbyggande för försäkringsbolag som erbjuder hemförsäkring - Handledare: Rian Drogendijk Författare: Christina Alder Niklas Danielsson

2 Sammandrag Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien. Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital. Även associationerna trovärdighet, social tillhörighet, upplevd tidsperiod på marknaden (historik), rykte, närhet/lokal förankring och samhällsansvar tillsammans med de upplevda kvalitetsattributen tillgänglighet, snabbhet i skadehanteringsprocessen, personalens bemötande, lättförståelig information och utbud av tjänster kan sägas ligga till grund för varumärkeskapital. Analysen av kvantitativ data visade att det främst var attitydmässig lojalitet, trovärdighet och kvalitet som hade signifikativ inverkan på varumärkeskapitalet definierat som prispremium. Företag som lyckas hantera dessa dimensioner kan således bygga ett starkare varumärke. Ett annat viktigt bidrag är även att de frågor som ställts angående associationer och upplevd kvalitet, kan användas för att mäta varumärkeskapital för företag som säljer hemförsäkring. 1

3 Abstract The aim of this thesis is to enhance the knowledge about what consumer based brand equity means for insurance companies that provide comprehensive household insurance. This will be done by identifying which dimensions that constitutes brand equity and by understanding how these influence brand equity. In order to do this a quantitative and a qualitative study was conducted. First in-depth interviews were done with a specific customer group. Thereafter a larger sample from the same customer group answered a survey based on literature and the quantitative study. The analysis of the qualitative data showed that the dimensions knowledge, attitude based loyalty and uniqueness may build brand equity. Also the associations trustworthiness, social belonging, experienced time on the market (history), reputation, localness, swiftness in the process of claims handling, the employees treatment, understandable information and the supply of services. The analysis of the quantitative data confirms that mainly attitude based loyalty, trustworthiness and quality had a significant effect on brand equity defined as price premium. A company that succeeds in handling these dimensions may therefore build stronger brands. Another important contribution is that the questions that were asked regarding associations and quality can be used to measure brand equity for companies that sell household insurance. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund och en första definition av varumärkeskapital Problemformulering Syfte Disposition TEORETISK REFERENSRAM Varumärkeskapital Hur har varumärkeskapital traditionellt mätts och hur kan det mätas? Ett tjänste- och försäkringsbolagsperspektiv Relevanta dimensioner ur ett tjänsteperspektiv Associationer Kännedom Upplevd kvalitet Lojalitet Unikhet Sammanfattande modell över varumärkeskapitalets dimensioner METOD Studiens ansats Tillvägagångssätt Den kvalitativa studien Urval och tillvägagångssätt Frågor om associationer Frågor om upplevd kvalitet Den kvantitativa studien Datainsamling och urval Enkät RESULTAT OCH ANALYS, KVALITATIV UNDERSÖKNING Upplevd kvalitet Associationer Övriga dimensioner Sammanfattning RESULTAT OCH ANALYS AV KVANTITATIV DATA Faktoranalys Regressionsanalys Kvinnor vs män varumärkeskapital en fråga om kön?

5 5.2.2 Lojalitet som beroende variabel Skillnader i medelvärden SLUTSATS Teoretiskt bidrag Ett praktiskt perspektiv Förslag till vidare forskning...46 KÄLLFÖRTECKNING...47 BILAGOR

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och en första definition av varumärkeskapital Varumärken är på intet sätt ett nytt fenomen men under de senaste hundra åren har användandet av varumärken utvecklats i en lavinartad takt (Kotler, 1999). Men vad definierar ett varumärke? Enligt Kotler (1999) är ett varumärke ett namn, ett begrepp, ett märke, en symbol, en design eller en kombination av nämnda som identifierar en produkt och differentierar den från konkurrenters produkter. Howard & Sheth (1967) beskriver ett varumärke som ett klassificeringskoncept där konsumenten förknippar konceptet med en bild eller ett ord, en etikett, vilket är varumärket. Varför är det då viktigt med varumärken? Det är varumärket som identifierar tillverkaren eller leverantören av produkten. Ett varumärke förmedlar specifika funktioner, fördelar och tjänster till konsumenten (Kotler, 1999). När konsumenten hör eller ser varumärket associeras det med produkten och samtidigt jämförs potentialen för att produkten ska kunna tillfredsställa konsumentens behov (Howard & Sheth, 1967). Ett varumärke är en komplex symbol och utmaningen är att utveckla en djupare mening och associationer till varumärket (Kotler, 1999). Mycket har skrivits om hur varumärket ska skötas, varumärkets funktion och vikten av att skapa starka varumärken. Ett centralt begrepp inom varumärkeslitteraturen är varumärkeskapital (Anselmsson et al., 2006a). Någon entydig definition på vad varumärkeskapital är finns inte. Flertalet forskare på området anser dock att Farquhars (1989) definition på ett bra sätt belyser varumärkeskapitalets funktion (se t.ex. Netemeyer et al., 2004; Pappu et al., 2005; 2006; Myers, 2003). Farquhar menar att varumärkeskapital är det mervärde som ett varumärke tillför produkten, ett mervärde som kan utvärderas ur ett konsument eller ett företagsperspektiv. Berry (2000) beskriver att ett tjänsteproducerande företag i sig ofta symboliserar det huvudsakliga varumärket. Detta till skillnad mot varuproducerande företag då det istället är varan som symboliserar varumärket. Berrys syn delas av McDonald et al., (2001) som menar att företaget som varumärke är viktigt för kunden och övriga intressenter. Perspektivet innebär en något annorlunda syn på hur varumärken skapas jämfört med motsvarande teorier för konsumentbaserade varor (McDonald et al., 2001; de Chernatony & Riley, 2000). Liksom Keller 5

7 (2006) menar Grönroos (2000) att ett varumärke alltid skapas i kundens medvetande. Ur ett tjänsteperspektiv är det också viktigt att understryka att varumärken till stor del skapas i interaktionen mellan kunden och företaget, och då ofta företagets anställda (Grönroos, 2000). Det finns därför anledning att ange Kellers (1998:113) definition av konsumentbaserat varumärkeskapital ur ett företagsperspektiv: Corporate brand equity can be defined as the differential response by consumers, customers, employees, other firms, or any relevant constituency to the words, actions, communications, products or services provided by an identified corporate brand entity Fördelarna med ett starkt varumärkeskapital beskrivs som många. Lojalare kunder, mer motståndskraft mot konkurrens, högre marginaler, mer oelastisk respons på till exempel prisökningar, en plattform för nya produkter och ökad effektivitet i marknadskommunikation är exempel på effekter av ett starkt varumärke. Företag kan dessutom dra fördel av att det upplevs som unikt av kunden. (Aaker, 1991; Keller, 2006, 2003; Farquhar, 1989; Lassar et al., 1995; Myers, 2003) Traditionellt har det funnits två orsaker till att studera varumärkeskapital. För det första, ett finansiellt motiv som innebär att ett varumärke på något sätt anses skapa ett finansiellt värde. Den andra orsaken hänger samman med förståelsen för hur varumärken kan skapa en mer effektiv marknadsföring. (Keller, 1993) För att kunna använda varumärkeskapitalet för en mer effektiv marknadsföring, som ska generera lönsamhet, måste emellertid förståelse skapas för vilka aspekter som bygger varumärkeskapital. Varumärkeskapitalet och dess styrka är beroende av konsumentens perspektiv och uppfattningar (Keller, 2006). Forskning med det här synsättet utgår från begreppet konsumentbaserat varumärkeskapital. Att fokusera på denna typ av varumärkeskapital motiveras av bland annat Keller (1993) och Lassar et al., (1995) då detta sägs leda till finansiellt varumärkeskapital. Sammanfattningsvis innebär detta att det är viktigt att förstå både källan till och resultatet av varumärkeskapitalet. Källan till, eller dimensioner av, varumärkeskapital ger förståelse för vad som bygger varumärkeskapitalet. Att förstå resultatet innebär att förstå vilket värde varumärkeskapitalet tillför företaget. (Keller, 2006) 6

8 1.2 Problemformulering Den forskning som hittills bedrivits för att förstå vad som skapar varumärkeskapital och vilken inverkan det kan ha har ofta gjorts ur ett varuperspektiv, det vill säga den undersökta produktkategorin har varit varor i till exempel dagligvaruhandeln. Brodie et al., (2006) menar att trots att det finns en förståelse för hur viktigt det är med varumärken inom tjänstesektorn så finns det ringa forskning kring detta område. Bamert & Wehrli (2005) är mer specifika och menar att det finns en tydlig brist på forskning som behandlar varumärkeskapital ur ett tjänsteperspektiv. Denna åsikt uttrycks också av andra forskare (Se t.ex. Mackay, 2001; Netemeyer et al., 2004; Yoo & Donthu, 2001). En tjänsts viktigaste karaktärsdrag är att den är immateriell i den bemärkelsen att den fysiskt inte går att ta på (Grönroos, 2000). Bharadwaj et al., (1993) drar från tidigare forskning slutsatsen att högre immateriell ogripbarhet innebär behov av ett starkt varumärke. Detta eftersom varumärket kan minska kundens upplevda risk av ett sådant köp. Försäkringsbolag är ett exempel på tjänsteproducerande företag som stämmer in på ovanstående resonemang. Företagen inom denna bransch erbjuder tjänster i form av försäkringsskydd, bland annat till privata konsumenter. Dessutom är det ofta försäkringsbolaget självt som symboliserar varumärket, inte dess tjänster. Ett generellt problem för försäkringsbolag tycks emellertid vara att de inte lyckats differentiera varumärket (de Chernatony & Riley, 1999). I studien sägs försäkringsbolag i vissa fall sakna övergripande förståelse för sina kunder ur ett varumärkesperspektiv. Gidhagen (1998) beskriver hemförsäkring som något konsumenter kan ha svårt att utvärdera på grund av dess komplexitet och immateriella karaktär. På grund av tjänstens immateriella karaktär och ökad konkurrens innebär detta att det finns ett behov av att skapa starka varumärken (McDonald, 2001, här Jones, 1999). Kanske kan försäkringsbolagens starka varumärken vara avgörande när en konsument står i beslut att teckna en hemförsäkring. Hur ska då ett försäkringsbolag kunna bygga ett starkt varumärke för att på så sätt differentiera sig, skapa förutsättningar för framtida marknadsföringsaktivitet och lönsamhet? Som beskrivits i inledningen måste det finnas en förståelse för vilka dimensioner som skapar varumärkeskapital 7

9 och vilken betydelse dessa har. Utan denna förståelse finns risken att resurser utnyttjas på ett felaktigt sätt eller till och med skadar varumärket (Anselmsson et al., 2006a). Denna uppsats avser således till att ge två bidrag. För det första att ur ett teoretiskt perspektiv skapa större förståelse för varumärkeskapital för hemförsäkringstjänsten. För det andra att ur ett praktiskt perspektiv bidra till kunskap om hur försäkringsbolag kan bygga starkare varumärken. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. 1.4 Disposition I kapitel två presenteras de teorier som ligger till grund för uppsatsen. Därefter redogörs i kapitel tre för uppsatsens metod. I kapitel fyra sammanställs resultat och analys av de kvalitativa intervjuer som genomförts. I femte kapitlet presenteras och analyseras den kvantitativa undersökningen. I kapitel sex redovisas uppsatsens slutsatser och förslag till vidare forskning. 8

10 2. TEORETISK REFERENSRAM I kapitlet nedan presenteras de teorier som ligger till grund för uppsatsen. Kapitlet inleds med en mer innehållsrik bakgrund till varumärkeskapital än vad som beskrivits i inledningen. Därefter presenteras en bakgrund till hur varumärkeskapital traditionellt har mätts och hur det kan mätas. Sedan ges en kort introduktion till försäkringstjänsten. Sist beskrivs den teoretiska referensramen som ligger till grund för analysen. 2.1 Varumärkeskapital Åtskilliga spaltmeter har skrivits för att förstå och undersöka varumärkeskapital. David A. Aaker och Kevin L. Keller är två tungviktare inom området. Båda utgår från ett konsumentbaserat varumärkeskapitalperspektiv. Aaker (1991; 1996) delar upp varumärkeskapitalet i fyra dimensioner: 1) Varumärkeskännedom 2) Associationer 3) Lojalitet 4) Uppfattad kvalitet. Summan i styrkan av dessa är avgörande för varumärkeskapitalet (Anselmsson et al., 2006a). Keller (1993) delar in dimensionerna i kunskap om varumärket och image, dessa innehåller emellertid de dimensioner som beskrivits ovan. Lassar et al., (1995) har samma syn som Keller på hur varumärkeskapital kan förstås. Han talar om två komponenter; varumärkets styrka och varumärkets värde. Styrkan är de associationer som konsumenter har, värde är vad styrkan ger upphov till i termer av olika resultatmått. Som tidigare beskrivits brukar varumärkeskapital undersökas ur två perspektiv; ett finansiellt och ett konsumentbaserat. Lassar et al., (1995) definierar utifrån det senare perspektivet fem viktiga poänger med detta synsätt: 1) varumärkeskapital refererar till konsumentens perceptioner snarare än objektiva indikationer, 2) det handlar om ett helhetsintryck av det värde som associeras till varumärket 3) varumärkeskapitalet härstammar inte bara från fysiska aspekter utan också från varumärkets namn, 4) varumärkeskapital är inte ett absolut mått utan ska sättas i relation till konkurrenter, 5) varumärkeskapitalet påverkar det finansiella resultatet. 9

11 Att undersöka källan till vad som utgör varumärkeskapital innebär att förstå individers mindset i relation till varumärket. Det handlar således om att undersöka vad de vet, känner och tänker om varumärken. Detta avgörs av konsumentens erfarenheter, bilder, perceptioner, uppfattningar, och attityder. (Keller, 2006) Sammanfattningsvis är det alltså viktigt att understryka att förståelse för vad som utgör varumärkeskapital handlar mer om att förstå attityder än ett visst beteende. En konsument kan till exempel rutinmässigt inhandla en viss tjänst, kanske bara för att den är lättast tillgänglig, men egentligen anser kunden att en annan tjänst har ett större värde för honom eller henne. Förståelse för varumärkeskapital skiljer sig även från mått för kundnöjdhet som bygger på att kunden har en förväntning på kvalitet som efter konsumtion utvärderas (Grönroos, 2000). 2.2 Hur har varumärkeskapital traditionellt mätts och hur kan det mätas? Många studier har försökt att skapa ett verktyg för att ur olika perspektiv mäta varumärkeskapital. Det tycks finnas två olika perspektiv för hur varumärkeskapital traditionellt sett har mätts (Anselmsson et al., 2006a). För det första har många generella mätinstrument som mäter varumärkeskapitalet för olika produktgrupper utvecklats och använts (se Netemeyer et al., 2004; Yoo & Donthu, 2001 m.fl.). Netemeyer et al., (2004) har till exempel utvecklat ett mätinstrument där olika produktkategorier så som läsk och jeans mäts med samma instrument. Generella mätinstrument har beskrivits som ett trubbigt verktyg eftersom de ofta inte tar hänsyn till specifika aspekter som kan vara viktiga för en viss produktkategori (Persson et al., 2005). Ett annat perspektiv har varit att mäta varumärkeskapitalet för en specifik produktkategori (Lassar et al., 1995). Som tidigare nämnts är emellertid forskningen begränsad för hur varumärkeskapital kan mätas för tjänster. Mackay (2001) är en av de få som försökt. Dennes resultat innebär att dimensionerna som använts för att mäta varumärkeskapital för varor också ansågs vara tillämpliga för tjänster. En metod som utvecklades för att mer objektivt kunna mäta varumärkeskapital för en viss produktkategori har tagits fram av Anselmsson et al., (2006a). Dessa har utvecklat och validerat ett generellt mätinstrument för att studera vilka dimensioner som inverkar på varumärkeskapital i dagligvaruhandeln. Denna modell använder de dimensioner som Aaker (1991; 1996) och Keller 10

12 (1993) nämner i sina konceptuella modeller för hur varumärkeskapital kan mätas. Dessa dimensioner har också använts och valideras i flertalet andra studier (Agarwal & Rao, 1996; Pappu et al., 2005; Mackay, 2001). Varumärkeskapital har operationaliserats på olika sätt i litteraturen. Ett förslag är att operationalisera varumärkeskapital i termer av prispremium. (Sethuraman, 2003; Agarwal & Rao, 1996; Ailawadi et al., 2003; Anselmsson et al., 2006a) Det innebär förståelse för hur mycket en konsument är redo att betala för ett visst varumärke jämfört med andra varumärken. Förslaget stöds också av Aaker (1996) som menar att prispremium är det bästa individuella måttet på varumärkeskapitalet. Synsättet innebär att alla dimensioner ska ha inverkan på prispremium annars har de ingen betydelse för varumärkeskapitalet (Anselmsson et al., 2006b). Ailawadi et al., (2003) visade dessutom att prispremium hade hög korrelation med andra mått såsom marknadsandel och vinst. I Agarwal & Raos (1996) studie över elva mått visade sig prispremium vara det mått som bäst belyste varumärkeskapitalet. Ett annat förslag är att operationalisera varumärkeskapital i termer av marknadsandelar (Mackay, 2001). Ytterligare ett exempel för att sätta varumärkeskapitalet i relation till ett resultat av dess styrka är att definiera varumärkeskapitalet i termer av kundnöjdhet (Pappu & Quester, 2006). Då prispremium är det enskilda mått som på bäst sätt kan sägas operationalisera begreppet varumärkeskapital kommer emellertid varumärkeskapital i denna uppsats att definieras i termer av detta. 2.3 Ett tjänste- och försäkringsbolagsperspektiv Försäkringsbolag är tjänsteproducerade företag och som tidigare nämnts antas företaget vara likställt med varumärket. Med anledning av detta kommer nedan en kortare bakgrund till en tjänsts karaktär och vad som anses vara signifikativt med försäkringstjänsten att beskrivas. En tjänst har ett antal karaktäristika som skiljer den från en vara. En tjänst är immateriell på så sätt att köparen inte kan ta på den i fysisk bemärkelse dessutom produceras och konsumeras den ofta vid samma tillfälle. Tjänster är heterogena eftersom kvalitet är svårt att standardisera då produktionen ofta innefattar mänsklig handling och interaktion. En tjänst kan inte heller lagras på 11

13 samma sätt som en vara. (Grönroos, 2000) Konsumenters beslutstagande varierar med vilken typ av köpbeslut som ska tas, vilket innebär att konsumenters köpbeteende skiljer sig med graden av köpets komplexitet. Ju mer komplex en produkt eller tjänst är desto högre är konsumentens engagemang. Ett dissonansreducerat köpbeteende uppstår när konsumenter är högt involverade i ett köp men ser liten skillnad mellan varumärken till exempel när inköpet är dyrt, riskfyllt eller sker sällan. Att tjänster är immateriella innebär att det är svårt för kunden att utvärdera tjänsten innan köpet. För att minska osäkerheten kommer konsumenten att leta efter bevis på att tjänsten i fråga kan erbjuda en viss kvalitet. (Kotler, 2001) Försäkringstjänsten är i sig komplex och i hög utsträckning immateriell (Gidhagen, 1998; McDonald et al., 2001). Anledningen till varför en försäkringstjänst anses vara komplex är bland annat att den kan vara svår att utvärdera för kunden. Detta eftersom det ofta finns ett tidsgap mellan då premie betalas och då den konsumeras, det vill säga då ersättning ges för uppkommen skada. (Gidhagen, 1998) 2.4 Relevanta dimensioner ur ett tjänsteperspektiv För att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital i försäkringsbranschen och förstå vilken inverkan dessa har kommer Aaker (1991; 1996) och Kellers (1993) dimensioner att användas. Valet att grunda den teoretiska referensramen på dessa författares konceptuella teorier beror på att det är dessa dimensioner som har använts och validerats i flertalet andra studier. För att dimensionerna ska bli relevanta måste de emellertid anpassas efter kontexten, det vill säga vilken bransch som ska undersökas (Aaker, 1996). De valda dimensionerna ska i denna uppsats efter nödvändighet och möjlighet bestämmas utifrån ett tjänsteperspektiv. Mer specifikt kommer Anselmsson et als., (2006a) modell för att mäta varumärkeskapital att användas som grund till den modell som redovisas senare i uppsatsen. Även dessa författare använder dimensionerna uppfattad kvalitet, lojalitet, kännedom och varumärkesassociationer för att mäta varumärkeskapital. Författarna använder även unikhet som en dimension för att avgöra styrkan i ovanstående dimensioner, vilket är helt i linje med Aaker (1996) och Keller (1993). Som tidigare nämnts kommer prispremium att vara det totalmått som används för varumärkeskapitalet. 12

14 2.4.1 Associationer En stor del av varumärkeskapitalet är de associationer konsumenter förknippar med ett varumärke. Dessa associationer kan vara varu- eller tjänsteattribut, en specifik symbol eller till exempel en känd person som förespråkar användandet av produkten. (Aaker, 1996) Grundläggande kan sägas att associationen är information om varumärket i kundens medvetande (Aaker, 1991; Keller 1993). Olika typer av associationer kommer att variera i graden av abstraktion (Keller, 1993). Associationer är dessutom något som beskrivs vara specifikt för produktklass (Aaker, 1996). Denna argumentation belyses även av Anselmsson et al., (2006a) som beskriver att denna viktiga dimension ofta mäts för generellt och övergripande. Det finns således ett behov att förstå vilka dimensioner som är relevanta för en specifik tjänst. Som tidigare beskrivits är ofta företaget det huvudsakliga varumärket för ett tjänsteföretag (Berry, 2000). Keller (1998) menar att när ett företag blir synonymt med varumärket kan fler associationer uppstå jämfört med om det handlar om en vara. Det kan handla om associationer till 1) tjänsten 2) anställda 3) värde och aktiviteter utförda av företaget, till exempel sponsringsaktivitet och corporate social responsibility 4) trovärdighet som ett samlat begrepp för hur väl företaget anses kunna leverera sina tjänster. Sociala associationer beskrivs också som viktiga. De förklarar vilka antaganden kunden gör om vilka som konsumerar ett visst varumärke. Sociala associationer hör också samman med hur en konsument tror att denne blir uppfattad av omgivningen när han använder ett visst varumärke. (Lassar et al., 1995) Keller (1993; 2001) anser att oavsett association så kommer den att bestämmas på tre sätt. 1) Styrka, det vill säga hur starkt varumärket kan knytas till associationen. 2) Fördelaktighet, det vill säga om associationen i fråga kan tillfredsställa ett behov. 3) Unikhet det vill säga hur associationen särskiljs från associationer till andra varumärken. 13

15 2.4.2 Kännedom Denna dimension handlar om till vilken grad konsumenten kommer ihåg och med vilken enkelhet varumärket kan ihågkommas (Keller, 2006). Kännedom mäts på olika sätt genom att undersöka hur konsumenter minns (spontan erinran) och känner igen (hjälpt erinran) ett varumärke (Aaker, 1996). Att kunden känner igen produkten anses främst vara viktigt när en produkt inhandlas i en butik. Kännedom är viktigt eftersom konsumenter ofta köper välkända varumärken då de känner sig trygga med dessa. (Keller, 1993) Kännedom ansågs vara den viktigaste dimension för undersökt tjänst i Mackays (2001) studie. För välkända varumärken anses igenkänning vara ett mindre intressant mått för kännedom. Istället kan top-of-mind mått vara intressanta. Eftersom en sådan kännedom gör att varan eller tjänsten finns i konsumentens medvetande inför ett köp. Enkätundersökningar där det finns en önskan att mäta i vilken grad konsumenten kommer ihåg vissa varumärken kan vara problematiska. Därför kan istället frågor ställas om i vilken grad individen vet vad varumärket står för eller i vilken grad denne har en åsikt om varumärket. (Aaker, 1996) Kännedom kan sägas vara en förutsättning för att associationer ska finnas (Keller, 2006). Kännedom och associationer är visserligen besläktade men de räknas inte som synonyma då en individ kan ha kännedom om en produkt utan att ha starka associationer till produkten (Washburn & Plank, 2002). Kännedom om ett varumärke kan således vara avgörande för om ett köp blir av eller inte trots att någon association inte finns Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet är en association som har ansetts vara så viktig att den skapar en egen dimension (Aaker, 1996) Upplevd kvalitet är också en av de dimensioner som måste antas vara specifik för respektive produktkategori, det vill säga vad som anses utgöra hög kvalitet för en viss produktkategori behöver inte vara lika viktigt i en annan (Anselmsson et al., 2006a). Företag måste veta vilka olika kvalitetsattribut som är viktiga annars löper de risken att uppnå kvalitet i attribut som kunden inte anser vara viktiga (Apéria, 2001). Risken finns även att kunden inte har 14

16 tillräckligt med information för att objektivt utvärdera kvaliteten. Detta innebär att det är extra viktigt för ett företag att veta vilka attribut som kunden använder för att avgöra vad de anser vara kvalitet. (Aaker, 1996) Grönroos (2000) redogör för två aspekter av servicekvalitet. Den så kallade tekniska kvaliteten är vad kunden får i tjänsteprocessen. Den funktionella kvaliteten beskriver hur kunden får tjänsten tillhanda och hur denne upplever denna process. För försäkringstjänsten är det självklart viktigt vilken ersättning som ges vid skada, det vill säga vad kunden får. Det är också viktigt med det bemötande som ges av bolagets anställda och hur snabbt ärendet hanteras. Dessa aspekter är viktiga för hur kunden kommer att uppleva tjänsten. I Bamert & Wehrlis (2005) studie tyder resultatet på att uppfattad kvalitet är en dimension av varumärkeskapital för en finansiell tjänst. Grönroos (2000) beskriver även sju attribut som generellt kan beskriva servicekvalitet. Dessa bygger på konceptuella liksom empiriska studier. Det poängteras dock att denna lista kan utökas eller kortas ned beroende på vilken serviceindustri som studeras (Rand & Tsoukatos, 2006). Fem av Grönroos (2000) attribut som är viktiga för denna studie är: 1) Professionalism och förmåga 2) Attityder och beteende, hos bland annat anställda 3) Tillgänglighet och flexibilitet 4) Tillförlitlighet och pålitlighet. 5) Klagomålshantering Det är viktigt att poängtera att kvalitet ur ett varumärkeskapitalsperspektiv inte är något objektivt mått. Upplevd kvalitet är, liksom de andra dimensionerna, ett subjektivt mått som existerar i kundens eget medvetande. Kundens attityder och perceptioner inför ett visst varumärke är alltså viktiga. (Keller, 1993; Zeithaml, 1988) 15

17 2.4.4 Lojalitet Lojalitet är den dimension där Aakers (1996) och Kellers (1993) syn går isär. Den första menar att lojalitet är en källa till varumärkeskapitalet. Den andra menar att lojalitet är en effekt av ett starkt varumärke, som upprepad handling. Aakers synsätt kommer här att användas, ett synsätt som också har använts i andra studier (Lassar et al., 1995; Pappu et al., 2005). Lojalitet kan delas upp i beteendelojalitet, kognitiv lojalitet som förklarar hur konsumenten tänker vid valet av produkt, och attitydmässig lojalitet (Gremler & Brown, 1996). I denna studie är den attitydmässiga lojaliteten av störst betydelse, vilket förklaras av den undersökta gruppen. Då det handlar om yngre människor som ofta inte har någon längre egen erfarenhet av att inhandla hemförsäkring är beteendemässig och kognitiv lojalitet mindre lämpliga mått på lojalitet. Attitydmässig lojalitet beskriver konsumentens preferenser och intentioner snarare än den lojalitet som grundar sig på till exempel upprepad konsumtion. Det här måttet på lojalitet är relevant då en attitydmässig lojalitet kan influera beteendemässig lojalitet (Bandyopadhyay & Martell, 2006). Lojalitet har mätts på samma sätt av Yoo & Donthu, (2001). Även Lau & Lee (1999) menar att attitydmässig lojalitet är viktigt eftersom det kan driva beteende. Dessutom menar de att attitydmässig lojalitet kan yttra sig i att konsumenter talar gott om varumärket, det vill säga positiv word of mouth beskriver en form av attitydmässig lojalitet Unikhet Unikhet beskriver i vilken grad en konsument anser att ett varumärke skiljer sig åt jämfört med konkurrerande varumärken (Netemeyer et al., 2004). Om ett varumärke upplevs som unikt är det mer troligt att kunden är villig att betala ett prispremium (Aaker, 1996; Netemeyer et al., 2004). Persson et al., (2005) menar även att unikhet är avgörande för samtliga dimensioner. Som tidigare beskrivits kommer unikhet tillsammans med graden av fördelaktighet och styrka att avgöra hur viktig en viss association är. En kund kan till exempel uppleva liknande associationer till flera varumärken och därmed kan inget av dessa varumärken dra någon relativ fördel av denna association (Keller, 1993; Persson, el al., 2005). Ett varumärke där associationerna eller den upplevda kvaliteten beskrivs som bäst, mest miljövänlig eller nyttigast förklaras i Persson et als., (2005) studie innebära att unikhet implicit finns närvarande. Vidare beskrivs att unikhet också 16

18 påverkar kännedom då till exempel top-of-mind innebär en unik ställning i konsumentens medvetande. Unikhet i lojalitetsdimensionen ligger i att konsumenten ser varumärket som sitt förstahandsval. Resultatet i deras studie tyder därför på att graden av unikhet i de olika dimensionerna är avgörande för varumärkets styrka. (Persson et al., 2005) 2.5 Sammanfattande modell över varumärkeskapitalets dimensioner Nedan sammanfattas de fem dimensionerna och dess olika komponenter. De frågetecken som finns i modellen symboliserar avsaknaden av hur dimensionerna kan preciseras för hemförsäkringstjänsten. Det återstår alltså att precisera dessa dimensioner. Att unikhet presenteras centralt i modellen beror på att den trots sin egen särställning också påverkar övriga dimensioner. Attitydmässig lojalitet Lojalitet Kännedom Spontan erinran Hjälpt erinran Top-of-mind Unikhet??? Kvalitet Associationer??? Konceptuell modell över konsumentbaserat varumärkeskapital. Modifierad utifrån Persson et als. modell, Modell 1 17

19 3. METOD I denna del kommer studiens ansats att beskrivas. Först presenteras hur den kvalitativa studien har genomförts. Urval, tillvägagångssätt och de frågor som ställdes framställs. Därefter förklaras den kvantitativa studien. Även i denna del beskrivs urval och tillvägagångssätt. Dessutom ges en bakgrund till den enkät som distribuerades. 3.1 Studiens ansats För att svara på uppsatsens syfte har den empiriska studien delats upp i en kvalitativ och en kvantitativ del. För att skapa en djupare förståelse för hur varumärkeskapital skapas har en litteraturgenomgång identifierat de fem grunddimensionerna, lojalitet, upplevd kvalitet, associationer, kännedom och unikhet. Detta är som beskrivits inte tillräckligt för att förstå varumärkeskapital för en speciell produktkategori. För att hantera problemet har en kvalitativ studie genomförts. Fokus i denna del av studien har varit att undersöka vad som uppfattas som kvalitet och vilka associationer som kan ligga till grund för varumärkeskapitalet för ett försäkringsbolag som säljer hemförsäkring. Kännedom och lojalitet behandlades inte med egna frågor i den kvalitativa studien eftersom dessa dimensioner ansågs vara så pass generella att de utan modifikation eller precisering var tillräckligt beskrivna i litteraturen för att mäta varumärkeskapitalet för försäkringsbolag. Eftersom öppna intervjuer innebär att respondenten svarar utifrån egna perceptioner och attityder kan det tilläggas att respondenternas svar också belyste synen på varumärkeskapital på en mer övergripande nivå samt berörde de övriga dimensionerna beskrivna i teoridelen. Associationer och upplevd kvalitet har emellertid inte undersökts helt förutsättningslöst. Den teoretiska referensramens beskrivning av tjänstekvalitet och vilken typ av associationer som är viktiga när varumärket är likställt med företaget, har bidragit till att mer precisa frågor har kunnat ställas. Därefter har en kvantitativ studie genomförts för att förstå vilken inverkan identifierade dimensioner har på varumärkeskapitalet. En kvantitativ ansats användes för att kunna generalisera resultatet i större utsträckning än vad som hade varit möjligt om en kvalitativ ansats 18

20 använts också för denna del av syftet. Den kvalitativa studien fungerade alltså som en förberedande studie för den kvantitativa studien. Trots att den teoretiska referensramen kompletterades med en kvalitativ studie genomfördes studien med ett deduktivt angreppssätt. Detta då utgångspunkten har varit befintlig varumärkeskapitalsteori för att svara på syftet. 3.2 Tillvägagångssätt Den kvalitativa studien En kvalitativ ansats för att svara till den del av syftet som avsåg att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital ansågs vara befogad då det handlade om att skapa förståelse för de dimensioner där teorin inte ansågs räcka till. Denna del av uppsatsen är i den meningen explorativ. (Holme & Solvang, 1997) Kvalitativa studier anses vara lämpliga för att undersöka konsumenters associationer (Keller, 1993; 2006). Det betonas dock att denna form av studie inte rangordnar styrkan i dessa associationer, det vill säga vilka som anses vara mer viktig än andra Urval och tillvägagångssätt Urvalet till den kvalitativa studien har delvis skett slumpvis eftersom de intervjupersoner som var intresserade av studien själva fick anmäla sitt intresse via e-post eller telefon. Två anslag sattes upp i Ekonomikums lokaler där kontaktuppgifter och kortare förklaring till studien fanns att läsa. 13 personer har intervjuats och varje intervju har tagit cirka 20 minuter. 7 var män och 6 var kvinnor. Samtliga respondenter var studerande vid Uppsala universitet, vilket innebär att det handlat om ett så kallat bekvämlighetsurval (Holme & Solvang, 1997). Intervjuerna har genomförts ansikte mot ansikte antingen i Ekonomikums lokaler eller på annan neutral mark. Samtliga respondenter har även erbjudits och valt att vara anonyma. Dessutom gavs en kortare introduktion till vad intervjun behandlade. Dels upplystes respondenterna om att frågorna berörde privat hemförsäkring, dels att det handlade om deras attityder och perceptioner till varumärken det vill säga inte bara om eget beteende. 19

Leverans till din dörr en matupplevelse som aldrig förr

Leverans till din dörr en matupplevelse som aldrig förr ! Kurskod: SKDK02 Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Agneta Moulettes Examinator: Charlotte Simonsson!! Leverans till din dörr en matupplevelse som aldrig förr En kvalitativ studie av hur svenska livsmedelsföretag

Läs mer

Marknadsföring på INTERNET

Marknadsföring på INTERNET 2010-09-28 Marknadsföring på INTERNET Peter Agoston info@peteragoston.se Stort, brusigt och svårt att kontrollera The Opte Project Nätverk av signaler och noder Tänk om man skulle få uppleva detta Verkar

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

"Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!"

Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden! "Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!" Ekonomie doktor/docent Johan Anselmsson johan.anselmsson@transvector.se 040-30 34 32 Johan Anselmsson (johan.anselmsson@transvector.se) Bitr.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Kundrelationer i försäkringsbranschen

Kundrelationer i försäkringsbranschen NFT 3/1998 Kundrelationer i försäkringsbranschen en intern studie av tjänsteproduktionen av Catrin Enarsson och Annika Erikson, företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet Företagsekonomiska

Läs mer

Varumärkesvärde ur två perspektiv

Varumärkesvärde ur två perspektiv Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidat 15 hp Marknadsföring HT terminen 2012 Varumärkesvärde ur två perspektiv En gap-analys av försäkringsbranschen Av: & Handledare: Lars

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Rätt försäkring för tv:n

Rätt försäkring för tv:n RAPPORT 23 december 2008 FI DNR 08-10495-000 KOV DNR 2008/1179 2008:21 Rätt försäkring för tv:n EN GRANSKNING AV ELEKTRONIKBRANSCHENS PRODUKTFÖRSÄKRINGAR OCH KONSUMENTVERKET Sammanfattning Konsumenter

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Försäkring 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Försäkring 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Johan Parmler, Projektledare

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Konsumentbeteende gällande hemförsäkring

Konsumentbeteende gällande hemförsäkring Ronja Ericsson Konsumentbeteende gällande hemförsäkring Vilka faktorer påverkar konsumenten i sina val? Consumer behaviour regarding home insurances What factors affect the consumer s choice? Företagsekonomi

Läs mer

E-HANDEL vs DETALJHANDEL

E-HANDEL vs DETALJHANDEL UPPSALA UNIVERSITET Magisteruppsats Företagsekonomiska Institutionen VT 2008 E-HANDEL vs DETALJHANDEL En kvantitativ studie om vilka faktorer som påverkar det upplevda värdet för konsumenten vid köp av

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

ATT BYGGA ETT FRAMGÅNGSRIKT VARUMÄRKE

ATT BYGGA ETT FRAMGÅNGSRIKT VARUMÄRKE SÖDERTÖRNSHÖGSKOLA Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 10 p. HT-06 Marknadsföring Handledare: Erik Borg ATT BYGGA ETT FRAMGÅNGSRIKT VARUMÄRKE -En fallstudie av H&M- Samantha Valdemarsson Lubna

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

KOMMUNIKATION PÅ KUNDENS VILLKOR

KOMMUNIKATION PÅ KUNDENS VILLKOR KOMMUNIKATION PÅ KUNDENS VILLKOR EN STUDIE OM MÖJLIGHETERNA ATT STÄRKA FÖRETAGS VARUMÄRKESIMAGE GENOM MOBILA APPLIKATIONER Magisteruppsats i Företagsekonomi Renée Säverot VT 2010:MF26 1 - Metod - Förord

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Datavetenskap Opponenter: Karl-Johan Fisk och Martin Bood Respondent: Jon Nilsson Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Oppositionsrapport, C-nivå 2007:10 1 Sammanfattat omdöme av

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Konsumenters attityd på ett hotell

Konsumenters attityd på ett hotell Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Lena Berggren Emma Karlsson Konsumenters attityd på ett hotell - en studie av Hotel FrykenStrand Consumer Attitudes at a Hotel - A Study About Hotel FrykenStrand

Läs mer

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1 Marknadsundersökning 2010 Denna essä behandlar marknadsundersökningar ur ett produktutvecklingsperspektiv för att försöka finna en lämplig process för att ta reda på kundernas behov och önskemål. Mälardalens

Läs mer

En känsla av service

En känsla av service UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Avdelningen för Biblioteksoch Informationsvetenskap En känsla av service Upplevd tjänstekvalitet i en av bibliotekets kompletterande tjänster Pia Brinkfeldt

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Emelie Törn Sara Habte Selassie. Kundnöjdhet. Företagsekonomi C-uppsats

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Emelie Törn Sara Habte Selassie. Kundnöjdhet. Företagsekonomi C-uppsats Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Emelie Törn Sara Habte Selassie Kundnöjdhet En studie av företaget Chaos Paintball Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT 2007 Handledare: Patrik Gottfridsson

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX

SVENSKT KVALITETSINDEX SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring 2010 Dr. Johan Parmler Översikt 1 2 3 4 Introduktion SKI Kundnöjdhet Resultat Diskussion Svenskt Kvalitetsindex 2 INTRODUKTION Svenskt Kvalitetsindex 3 Svenskt Kvalitetsindex

Läs mer

En oberoende undersökning från SveMa, Svenska Marknadsundersökningar AB. Rapport. Vi Bilägare Maj 2013

En oberoende undersökning från SveMa, Svenska Marknadsundersökningar AB. Rapport. Vi Bilägare Maj 2013 En oberoende undersökning från SveMa, Svenska Marknadsundersökningar AB Rapport VarumärkesBarometern Vi Bilägare Maj 2013 SveMa Svenska Marknadsundersökningar AB Ett oberoende undersökningsinstitut Välkommen

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com FeelMap Put your brand on a map zecobyte www.zecobyte.com The Consumer does not behave as he says, he does not say what he thinks and does not think what he feels. David Ogilvy Ett framgångsrikt och lönsamt

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer

SKI Kundnöjdhet 2008. - Försäkringssektorn. Presentation SFF 10 november 2008 Jan Eklöf, Johan Parmler Svenskt Kvalitetsindex

SKI Kundnöjdhet 2008. - Försäkringssektorn. Presentation SFF 10 november 2008 Jan Eklöf, Johan Parmler Svenskt Kvalitetsindex SKI Kundnöjdhet 2008 - Försäkringssektorn Presentation SFF 10 november 2008 Jan Eklöf, Johan Parmler Svenskt Kvalitetsindex Nöjdhet Kundnöjdhet försäkringar 1989-2008 enligt Svenskt Kvalitetsindex 75 70

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Kurslitteratur: En jämförelse mellan e-handel och fysisk butik

Kurslitteratur: En jämförelse mellan e-handel och fysisk butik Kurslitteratur: En jämförelse mellan e-handel och fysisk butik Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Internationella Civilekonomprogrammet Marknadsföring 722G86

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

D-UPPSATS. Kundlojalitet i försäkringsbranschen

D-UPPSATS. Kundlojalitet i försäkringsbranschen D-UPPSATS 2006:025 Kundlojalitet i försäkringsbranschen Fallstudier av Länsförsäkringar Norrbotten och Folksam Karin Morin Charlotta Rosell Luleå tekniska universitet D-uppsats Marknadsföring Institutionen

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Uppskattning av byteskostnader på försäkringsmarknaden

Uppskattning av byteskostnader på försäkringsmarknaden Södertörns högskola Institutionen för Statsvetenskap, Nationalekonomi och Juridik Uppskattning av byteskostnader på försäkringsmarknaden Kandidatuppsats Handledare: Stig Blomskog Författare: Sara Qureshi

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

KANDIDATUPPSATS. Brand Brazil - En studie om brand equity på en emerging market. Anders Andersson & Jonathan Karlsson

KANDIDATUPPSATS. Brand Brazil - En studie om brand equity på en emerging market. Anders Andersson & Jonathan Karlsson KANDIDATUPPSATS Brand Brazil - En studie om brand equity på en emerging market Anders Andersson & Jonathan Karlsson Kandidatuppsats i marknadsföring 15 HP Halmstad 2013-05-28 Sammanfattning Titel: Författare:

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring, Företagsekonomi, A Datum: 2014.03.29 Tid: 14:15 18:15 Plats: L003 Ansvarig lärare: Mari-Ann Karlsson, Claes Gunnarsson Antal

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Att skapa kundvärde i försäkringsbranschen

Att skapa kundvärde i försäkringsbranschen Att skapa kundvärde i försäkringsbranschen - En kvalitativ studie om kundvärden i sakfösäkringar och hur ICA ska slå sig in i branschen Författare: Sten Ekström Winroth Robert Sandgren Handledare: Sofia

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

De anställdas roll vid tjänsteutförande vikten av kundbemötande i bankbranschen

De anställdas roll vid tjänsteutförande vikten av kundbemötande i bankbranschen De anställdas roll vid tjänsteutförande vikten av kundbemötande i bankbranschen Projektarbete i kursen Strategier och Marknadsföring i Tjänsteföretag 722G60 vid Linköpings Universitet Handledare: Ramsin

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

En undersökning om kundlojalitet

En undersökning om kundlojalitet En undersökning om kundlojalitet Case: Moda Laura Maiju Huttunen Förnamn Efternamn Examensarbete Företagsekonomi 2011 Förnamn Efternamn EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Identifikationsnummer: Författare:

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Tjänstemarknadsföring

Tjänstemarknadsföring Tjänstemarknadsföring Tjänstemarknadsföring Några begrepp och modeller i tjänstemarknadsföring. 2 Tjänstemarknadsföring 80-talet ett nytt forskningsområde - tjänstemarknadsföring växer fram. Belyser de

Läs mer

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin

Att arbeta strategiskt med platsens varumärke. Nicholas Hörlin Att arbeta strategiskt med platsens varumärke Nicholas Hörlin Hur kan man skapa lägesfaktorer som kommun och som byggherre? Om Property People Property People är placemanagementkonsulter Platsutvecklingsarbete

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013 Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information som vi ger om den statliga

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

zecobyte Överblick Brochyr om varumärkestracking Traditionell Tracking Vidi FeelMap Data Insamling SQCT WEB www.zecobyte.com E-Mail info@zecobyte.

zecobyte Överblick Brochyr om varumärkestracking Traditionell Tracking Vidi FeelMap Data Insamling SQCT WEB www.zecobyte.com E-Mail info@zecobyte. zecobyte WEB www.zecobyte.com E-Mail info@zecobyte.com Brochyr om varumärkestracking Denna broschyr beskriver hur vi på zecobyte kan hjälpa dig att bygga ett starkare, tydligare och mer lönsamt varumärke.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Employer branding: strategier för att betraktas som en attraktiv arbetsgivare. En fallstudie av banksektorn i Piteå

EXAMENSARBETE. Employer branding: strategier för att betraktas som en attraktiv arbetsgivare. En fallstudie av banksektorn i Piteå EXAMENSARBETE Employer branding: strategier för att betraktas som en attraktiv arbetsgivare En fallstudie av banksektorn i Piteå Lisa Lindfors Annica von Ahn 2013 Ekonomie kandidatexamen Företagsekonomi

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Analys av studentpaketet hos de fyra storbankerna.

Analys av studentpaketet hos de fyra storbankerna. Gustav Nilsson & Oscar Rehn Analys av studentpaketet hos de fyra storbankerna. Gapet mellan student och bank Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT 2011 Handledare: Bo Rundh Vi vill främst tacka vår handledare

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt för sin bilförsäkring Maj 2013 Inledning sid 1 Vad är viktigast för dig när du väljer för din bilförsäkring? sid 2 Har du någon gång jämfört priset på din nuvarande

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

C-UPPSATS. Varumärkesbyggande i kreativa näringar. En fallstudie på festivaler. Johan Persson Niklas Tengvall. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Varumärkesbyggande i kreativa näringar. En fallstudie på festivaler. Johan Persson Niklas Tengvall. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2007:219 Varumärkesbyggande i kreativa näringar En fallstudie på festivaler Johan Persson Niklas Tengvall Luleå tekniska universitet C-uppsats Marknadsföring Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

En studie över studenters konsumtionsmönster av ekologiska varor

En studie över studenters konsumtionsmönster av ekologiska varor Linköpings universitet VT 2015 722G93, Marknadsföring, IEI Handledare: Thomas Rosenfall En studie över studenters konsumtionsmönster av ekologiska varor Sandra Forsfalk 910101-3168 Julia Modig Tjärnström

Läs mer