Barn & utbildning Årsberättelse med bokslut 2015 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsätt - ningar

Transkript

1 Tillit Trivsel Trygghet Nyanländas mottagande och lärande Systematiskt kvalitetsarbete Digitalisering Barn & utbildning Årsberättelse med bokslut 2015 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsätt - ningar 1

2 Utbildningschefen har ordet Året 2015 var på flera sätt ännu ett stimulerande, innehållsrikt och utmanande verksamhetsår för Barn & utbildning. Jämfört med en rad tidigare läsår, som uppvisat en generellt gynnsam utveckling med förbättrade kunskapsresultat, skedde en inbromsning av elevresultaten läsåret I syfte att förbättra elevernas måluppfyllelse planerades, inleddes och pågick flera breda utvecklingsinsatser, en del specifikt för kommunens egen utbildningsverksamhet, andra tillsammans med externa aktörer; lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. Insatser och projekt som i merparten fall sträcker sig över längre tid kommer framöver att utgöra väsentliga inslag i arbetet för ökad måluppfyllelse. Mycket positivt arbete utvecklades och utfördes således i samtliga verksamheter men samtidigt förmörkades åtskilligt av det genom den förfärliga händelsen med övergreppen i förskolan. Arbetsmiljöverket genomförde tillsyn på 14 kommunala skolor. Som enda kommunala nämnd öppnade Barn & utbildning sina sammanträden för allmänheten. Den kommunala skolplanen reviderades med bland annat förtydligande om att det ska råda noll tolerans mot mobbning och kränkningar i skolorna. En avsiktsförklaring tecknades om samarbete mellan Kristianstads kommun och Högskolan Kristianstad kring kommande Lingenässkolan på Näsby. Det både planerades för och pågick byggprojekt och renoveringar av olika omfattning, en del färdigställdes och togs i bruk, andra fortskrider. Det ekonomiska resultatet gav ett underskott med -9,5 miljoner kronor i driftbudget, motsvarande 5 promille av nettobudget, vilket är inom ram för indikatorvärdet grönt i styrkortet för verksamhetsåret. De kommande årens utmaningar, med bland annat flera omfattande byggprojekt för moderna lärmiljöer, mottagande av nyanlända i undervisning, rekryteringsbehov samt krav på förbättrade kunskapsresultat, kommer att kräva fokus, kraftansträngningar, innovativa lösningar och prioriteringar. Utmaningar som stimulerar till samordning, stärkt delaktighet och inte minst ett flexibelt förhållningssätt för att bidra till ett attraktivt Kristianstad. Kenth Olsson Utbildninsgchef 2

3 Styrdokument Kommunala Skolplan- reviderad Kristianstads kommuns skolplan En offensiv skola har reviderats. Den första versionen fastställdes Därefter har förändringar skett i nationella styrdokument som medförde behov av revidering i form av såväl textuella förändringar som tillägg, förtydliganden och strykningar. I den reviderade versionen betonas än mer tydligt, att det råder noll tolerans mot mobbning och kränkningar i skolorna, att det är de nationella styrdokumenten som är grunden för måluppfyllelsen samt att särskild uppmärksamhet måste riktas mot insatser även för elever med läs- och skrivsvårigheter. De lokala målen och strategierna har lyfts ur skolplanen. Hur målen ska förverkligas beskrivs i Barn & utbildnings verksamhetsplan för Styrkort Kommunfullmäktige beslutar, utifrån fastställd vision, om övergripande styrkort med strategier, mål och indikatorer i fyra perspektiv. Syftet är att kunna styra den samlade verksamheten mot önskad måluppfyllelse, effektivitet och ekonomi. De fyra perspektiven medborgare, utveckling, medarbetare och ekonomi visar uppnåendegraden under Bilaga 1 Verksamhetsplan Med utgångspunkt i det systematiska kvalitetsarbetet, kommunens styrkort och strategiska färdplan, utarbetades och beslutades om en ny verksamhetsplan. Sju utvecklingsområden identifierades och insatser planerades och påbörjades som ytterligare ett led i uppdraget att barn och elever ska nå uppsatta mål. Nationella Förändringar i nationella styrdokument De väsentligaste förändringarna i skolförfattningarna som trädde i kraft under 2015 följer nedan: Ett förtydligat kommunalt ansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan - benämnt kommunalt aktivitetsansvar (SFS 2014:1002) Å R S B E R Ä T T E L S E M E D B O K S L U T Utlandssvenska elevers utbildning i Sverige (SFS 2015:73) Nationella proven i åk 6 är delvis frivilliga för skolorna (SFS 2015:142) Justering av kurser vid vissa nationella program inom gymnasieskolan Nationellt informationssystem för skolväsendet (SFS 2015:195) Utbildningen för barn i samhällsvård (2015:176) Nytt i Kristianstad Öppna nämndssammanträden Barn & utbildning prövade som enda nämnd i Kristianstads kommun, efter medgivande från kommunfullmäktige, öppna nämndssammanträden med närvaromöjlighet för allmänheten. Vid en utvärdering ställde flera åhörare sig positiva till försöket. Det fick Barn & utbildning att på nytt vända sig till kommunfullmäktige, nu med önskan om att få permanenta försöket, vilket kommunfullmäktige ställde sig bakom. Det innebär att Barn & utbildnings nämnds öppna sammanträden permanentas från och med Effektivare sfi och vuxenutbildning 2016 träder ny lag i kraft i syfte att ge en effektivare sfi och vuxenutbildning. För att nå efterfrågad flexibilitet och individanpassning kommer sfi inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning. Barn & utbildning och Arbete & Välfärd har i respektive nämnder, efter framlagd utredning, beslutat om hur kommunal sfi och vuxenutbildning i Kristianstads kommun, inom sina befintliga förvaltningsorganisationer, ska planeras och samordnas. Utredningen pekar på de förändringar av nuvarande upplägg som måste till för att intentionerna i den nya lagstiftningen ska kunna realiseras. Samarbetet mellan de båda förvaltningarna behöver fördjupas och ett gemensamt arbetssätt utarbetas med gemensam vuxenutbildning, men med delat huvudmannaskap mellan Barn & utbildning och Arbete & välfärd. Nödvändiga förändringar ska successivt genomföras under våren En förvaltningsgemensam arbetsgrupp kommer därefter att arbeta vidare med ytterligare utvecklingsområden. 3

4 Tillit, trivsel och trygghet Efter avslöjandet om sexuella övergrepp i förskolan tillsattes en utredning med översyn av rutiner och riktlinjer i verksamheten. Barn & utbildning beslutade att den skulle ligga till grund för åtgärder och flera områden konkretiserades av förvaltningschefen. Förskolechefen skulle inleda en diskussion på varje enskild förskola hur privata mobiler/motsvarande med fotomöjlighet hanteras under arbetstid för att därefter besluta om hanteringen. Skolcheferna i skolområde 1-4 fick i uppdrag att utarbeta tidplan för dels genomförandet av namnskyltar till medarbetare i förskolan, dels tillsammans med Utvecklingsavdelningen - genomförandet av flera kompetensutvecklingsinsatser i förskolan. Planeringavdelningen fick ansvar för att behovet av ökad överblickbarhet beaktas vid planering av nya förskolor samt utreda möjligheten till insatser för ökad överblickbarhet i befintliga förskolelokaler. Ökad måluppfyllelse Förbättra kunskapsresultaten Olika insatser och åtgärder sattes in för att hjälpa lärare och skolledare i deras arbete med att utveckla det elevnära arbetet mot högre resultat. Systematiskt kvalitetsarbete Strukturen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, med yttersta mål att utveckla och förbättra barns och elevers lärande, finslipades. Årshjulets struktur förändrades något och dokumentationen tydliggjordes. Systematisk kartläggning av undervisningen Kärnan Ytterligare tolv grundskolors undervisning kartlades och utifrån dessa gavs rektor möjlighet att fördjupa och prioritera skolans utvecklingsinsatser. PRIO Planering Resultat Initiativ - Organisation För första gången genomfördes kartläggningsmodellen PRIO på en gymnasieskola. De fyra grundskolorna som tidigare använt modellen fortsatte arbetet. En insats liknande PRIO planerades för förskolan men genomfördes inte. 4 Didaktiskt stöd Medarbetare från Didaktisk enhet gav under året stöd genom framförallt handledning till lärare och andra medarbetare vid närmare 50 enheter. Totalt fick över 720 personer del av detta stöd. Läslyft och Matematiklyft För första året genomfördes Läslyftet, öppet för samtliga huvudmän att delta. Från Kristianstads kommun deltog drygt 200 lärare från grundskolan. För tredje året deltog drygt 70 lärare från kommunen i Matematiklyftet. Båda satsningarna var delfinansierade av Skolverket. Modellen för insatsen har gett effekt för såväl undervisningens kvalitet som det kollegiala samarbetet och lärandet, vilket framgår av utvärderingsunderlag som lämnats. Språkutvecklande ämnesundervisning Tre forskningscirklar som pågått under ett par år avslutades. Inom samtliga verksamhetsformer från förskola till vuxenutbildning har olika former av språkutvecklande utvecklingsarbeten genomförts. Skapande Skola och Kulturnyckeln Barn & utbildning har sedan 2008 sökt och blivit beviljade statliga medel (Skapande skola) från Kulturrådet för att främja barns och ungas rätt till kultur. För 2015 uppgick det beviljade beloppet till drygt 1,8 miljoner kr. Skapande skola är en del i Kristianstads kommuns satsning på kultur i förskola och skola, Kulturnyckeln, vilket innebär att barn och elever får en kvalitativ kulturupplevelse. I samband med läsårsstart 14/15 blev Kulturnyckeln i sin helhet fullt utbyggd och kom att omfatta samtliga barn och elever från 3 16 år. Läsåret 14/15 var det första som det fanns riktade arrangemang för elever i förberedelseklasser, vilket mottogs väl av såväl lärare som elever. Karriärtjänster I en kompetensbaserad och lärande organisation ska det finnas möjlighet att utvecklas och göra karriär på olika sätt, inte bara genom att bli chef. Kristianstads kommun hade fr o m hösten 2015 två lektorer och 125 förstelärare. Arbetsuppgifterna för förstelärarna var huvudsakligen undervisning och uppgifter tillhörande undervisningen.

5 Utöver det hade försteläraren ett särskilt ansvar för att utveckla didaktiska delar av undervisningen samt att arbeta konsultativt i förhållande till kollegor och på så sätt stärka det kollegiala lärandet. Den enskilde förstelärarens uppdrag specificerades utifrån skolenhetens/skolenheternas behov. De två lektorerna undervisade cirka 50% av sin tjänst, resterande del användes till uppdrag utifrån särskilda utvecklingsområden såsom exempelvis användandet av digitala verktyg. Samtliga förstelärare och lektorer har en tillsvidareanställning. Nyanländas mottagande och lärande 2015 var ett år då många nya barn och elever anlände till Kristianstad. Framförallt var det ungdomar i årsåldern och flertalet av dem var ensamkommande. Ett gediget planeringsarbete påbörjades för att möjliggöra ett bra mottagande. Resurser såsom lärare i svenska som andraspråk och studiehandledning, lokaler, kartläggningsinsatser mm behövdes i allt större utsträckning. Förvaltningsövergripande samarbete Från och med hösten 2015 samordnades mellan kommunens olika förvaltningar planeringen av mottagandet av nyanlända flyktingbarn, främst för att hantera boende och skolgång för barnen. Slussen Mottagningsenheten Slussen tar emot, kartlägger och ger information till alla nyanlända familjer med barn samt ensamkommande barn. Under året passerade 350 nyanlända barn/ungdomar Slussen vilket var drygt 100 fler än föregående år. Under våren anlände ett förväntat antal, men under sensommaren ökade trycket för att under hösten eskalera i ett mycket högt mottagande. Slussen omprövade sin organisation och bland annat kartlades inte under en period de europeiska barnen utan de skolplacerades omgående. Olika modeller för att möta det ökade antalet prövades under höstmånaderna, bl.a. endast en veckas kartläggning, vilket inte var gynnsamt för vare sig barn, familjer eller medarbetare. Representanter för cirka tjugo kommuner besökte verksamheten under året, utöver detta hade Slussen flera besök av förtroendevalda samt besök från andra myndigheter. På grund av det ökade trycket anställdes ytterligare en skolsköterska och en pedagog under senhösten. Fler tolkar rekryterades och knöts till verksamheten. Studiehandledning Nya riktlinjer för studiehandledning fastställdes. En markant ökning av behovet av studiehandledning noterades och realiserades till viss del också. 351 elever fick studiehandledning på modersmålet i grundskolan. Antalet var sannolikt betydligt högre men alla elever registrerades inte i Procapita. Modersmål I slutet av 2015 hade Modersmålsenheten 49 anställda modersmålslärare inom grund- och gymnasieskola och tre modersmålstränare inom förskola barn med annat modersmål än svenska var placerade i kommunens förskolor och 304 i förskoleklass. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Tre modersmålstränare arbetade i förskolor där det fanns hög andel barn med annat modersmål. För att ha rätt till modersmålsundervisning i grundskolan respektive gymnasieskolan ska det finnas minst fem elever som anmäler intresse för samma språk av 3133 elever i grundskolan med annat modersmål än svenska, fick modersmålsundervisning. 221elever fick inte undervisning på grund av att det var för få elever med samma språk, brist på lärare eller bristande kunskaper i språket. Resterande elevers vårdnadshavare har inte visat intresse för modersmålsundervisning för barnen. De 1693 eleverna i årskurserna 1-9 har erbjudits modersmålsundervisning i 24 olika språk. I ytterligare nio språk fanns det fler än fem elever, men inga lärare kunde rekryteras. Inom gymnasieskolan fick ca 200 elever undervisning i modersmål fördelade på åtta olika språk. Rekrytering av lärare i ytterligare 10 språk pågick inför vårterminen

6 Rekryteringsläget av lärare var under 2015 svårt för så gott som alla språk. Antalet nyanlända elever ökade kraftigt och därav även behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning. Flerspråkighet i förskola och förskoleklass Fiff Medarbetare i förskola och förskoleklass deltog i föreläsningar i syfte att ge ytterligare verktyg i att möta och utbilda flerspråkiga barn och elever. 30 förskollärare deltog i Förskolelyftet arrangerat av Skolverket. Stöd- och hälsoenheten Under 2015 tog stöd- och hälsoenheten emot drygt 500 uppdrag från skolenheterna. Inom enheten genomfördes cirka 320 utredningar och i 100 uppdrag gavs handledning. Därutöver erbjöd enheten utbildningsinsatser inom elevhälsofältet genom bland annat en utbildning i TAKK (teckenkommunikation), Färdigheter för lärande, ICDP (vägledande samspel), gruppdynamik, neuropsykiatrisk problematik, bemötande och förhållningssätt, alternativa verktyg för specialpedagoger och workshops genomfördes. Specialpedagogerna samordnade tre olika nätverk. (Nätverk Specialpedagogik, nätverk AST - autismspektrumtillstånd och nätverk NPF neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Under 2015 genomfördes tre träffar i respektive nätverk. Under året pågick ett arbete för att färdigställa ett lagstadgat ledningssystem, som träder i kraft i början av 2016, och gäller logopeder, psykologer, läkare och skolsköterskor. Stöd- och hälsoenheten följde genom en utvärderingsenkät upp de uppdrag som genomfördes. På vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Deltagandet i olika forskningscirklar och forskningsprojekt har gett en ökad medvetenhet hos lärarna och skolledarna vilket i sin tur påverkat synen på att ha ett vetenskapligt förhållningssätt i utbildningen. 6 Genom medlemskap i FoU Skola i Skåne har medarbetare kontinuerligt erbjudits att delta i seminarier och ta del av rapporter kopplade till vetenskap i skolan. En handfull av de lärare som under de senaste fyra åren deltagit i forskarskolor avslutade sina studier. En förskollärare fortsatte sina studier på forskarskola. Studierna delfinansieras av Kristianstads kommun. Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ta ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. Inom såväl förskola och grundskola som gymnasieskola och vuxenutbildning har särskilda satsningar genomförts för att främja entreprenöriellt lärande. Ung företagsamhet är en modell som gymnasieskolan använder sig av i allt större utsträckning för att jobba mot målen vad gäller kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Inför läsåret 15/16 kunde elever på tre av gymnasieskolorna välja att arbeta med Ung företagsamhet inom ramen för ett eller flera ämnen, exempelvis Entreprenörskap. Enkelt uttryckt innebär det att man som elev startar, utvecklar och avvecklar ett företag utifrån en egen idé. Entreprenörskolan är ett utbildningspaket vuxenutbildningen tog fram under 2015 för att nå målen vad gäller förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovation. Teori varvades med praktik genom delvis arbetsplatsförlagd tid i undervisningen. Efter ett års studier på heltid ökade såväl möjligheten att starta ett eget företag som möjligheten att bli anställd i ett befintligt väsentligt för den studerande. Nosabyskolans klasser med inriktning teknik och entreprenörskap fortsatte för fjärde året i rad.

7 För att uppnå målen i Lpfö98 arbetar Smedejegårdens förskola sedan flera år tillbaka medvetet med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Förskolan tilldelades återigen medel från Skolverket för Entreprenörskap i förskolan. Medvetenheten och den tillåtande attityden hos pedagogerna har skapat ett ökat intresse hos barnen att själva påverka sin vardag. Pedagogerna ser en utveckling i barnens entreprenöriella förhållningssätt. Internationalisering Att elever, lärare och skolledare ska kunna ingå i internationella utbyten, såväl inom som utom EU, är något som framförallt gymnasieskolan satsade på och kommer att göra framgent. Detta eftersom det i stor utsträckning bedöms öka måluppfyllelsen vad gäller kunskaper och förhållningssätt relaterat till den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och skapandet av internationell förståelse och solidaritet. Barnkonventionen Barn & utbildning beslutade i januari om en konkret handlingsplan för realisering av barnkonventionen. Denna har under året utgjort ram för förverkligande i samtliga verksamheter med nulägesanalyser, implementering och uppföljningar. Beslut på alla nivåer föregås av en barnkonsekvensanalys. Arbetet utvärderas i det systematiska kvalitetsarbetet och inom intern kontroll. Skolinspektion avslutning Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten, dessutom för att säkerställa en likvärdig utbildning. All skolverksamhet granskas vart tredje år. Skolinspektionens senaste tillsyn av skolväsendet i Kristianstads kommun inleddes 2013 och avslutades den 16 december Utökad sommarskola Lovskola Sommarskola och lovskola genomfördes för elever i årskurs 9 som befarades inte nå målen. Under sommaren 2015 genomfördes den traditionella sommarskolan i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Här deltog 70 elever, 43 av eleverna nådde betyget E. Därutöver erbjöds sommarsimskola samt en sommarskola för nyanlända. I sommarskolan för nyanlända deltog 18 elever. I sommarsimskolan deltog 51 elever och samtliga lärde sig simma. Dessutom erbjöds under höstlovet 2015 en så kallad lovskola i svenska, engelska och matematik. Lovskolan arrangerades i varje skolområde och likartat upplägg kommer att erbjudas under sportoch påsklov. Biblioteksplan En ny biblioteksplan beslutades av kommunfullmäktige och avser hela kommunens biblioteksverksamhet. Avsiktsförklaring med Högskolan Kristianstad En avsiktsförklaring har tecknats om samarbete mellan Kristianstads kommun och Högskolan Kristianstad kring Lingenässkolan. Denna F-6-skola, kommunens största med cirka 800 elever när den planeras stå klar 2018, kommer att byggas i nära anslutning till högskolan på Näsby. Avsiktsförklaringen innebär att skolans pedagogiska verksamhet kan bidra med uppslag och idéer till nya forskningsprojekt som kan genomföras och utvärderas i samarbete mellan högskolans forskare och Lingenässkolans skolledare och pedagoger. De kunskaper och erfarenheter som samarbetet för med sig kan bidra till högre måluppfyllelse för Lingenässkolans elever och i förlängningen ge positiva effekter även på andra skolor i Kristianstads kommun. Utöver forskningssamarbeten bedöms samarbetet kunna utveckla former för att engagera högskolans lärare och studenter i skolans undervisning. Musikskoleveckan Musikskoleveckan ägde rum i maj och omfattade näst intill 20 konserter och föreställningar. Bland dessa kan nämnas musikalen Fame på Kristianstads teater med musikalgruppen Flash, Blåsfest på Lilla torg med Musikskolans alla blåsensembler och en blockflöjtsensemble i Musikskolans danssal samt Vårmix med Musikskolans alla körer och harpensembler. Under musikskoleveckan medverkade flera hundra barn och ungdomar. Utöver arrangemangen under musikskoleveckan hade Musikskolan ett stort antal konserter under året. 7

8 De flesta konserter ägde rum i samband med termins- och läsårsavslutningar och genomförandet av dessa utgjorde en del av de målsättningar som har satts i verksamheten. Infrastruktur Digitalisering Digitalisering i skolan pågår i hög takt och 2015 var inget undantag. Under året fördelades medel så att alla lärare på gymnasieskola och vuxenutbildning fick en egen dator. Då många av dem redan hade tillgång till det kunde en förtätning av antalet elevdatorer ske. Ett projekt med att börja använda GAFE (Google Apps For Education) startades och i mitten av höstterminen kunde den första gymnasieskolan börja använda tjänsten tillsammans med Chromebooks. Detta är ett betydligt billigare och enklare sätt att arbeta än tidigare och all data finns tillgänglig även från en vanlig dator, surfplatta eller en smartphone. Försöket utvidgades senare till fler gymnasieskolor och under 2016 kommer även några grundskolor att göra pilottester. Försöket omfattar flera av de nationella programmen i årskurs 1 och utvärderingar visade på goda resultat så här långt, både vad gäller måluppfyllelse och studiemotivation. En avslutande utvärdering är nära förestående och om den slår väl ut så kommer samtliga elever som börjar ett nationellt program läsåret 2016/2017 och därefter, att arbeta med Google Chromebook och GAFE. Även Vuxenutbildningen arbetade med att utveckla IT i undervisningen. Ett försök inleddes med Office 365 som en plattform i kombination med edwise. Försöket kommer att fördjupas under Förutom satsningen på lärare på gymnasieskola och vuxenutbildning försågs alla elever i åk 7 med varsin platta. En skola valde i stället datorer. Detta föregicks av genomgångar och utbildningar av berörda lärare. För att möjliggöra denna digitala satsning har mycket resurser lagts på säkra dataförbindelser till verksamheterna och utbyggnad av trådlösa nät inne i byggnaderna. Det senare behöver fortgå även under För dokumentation och kommunikation med elever och vårdnadshavare kring planering och resultat utvecklades edwise ytterligare under året. Även förskola och fritidshem började så smått använda edwise. Digital skolstartsbroschyr Inför höstterminsstarten digitaliserades broschyren Skolstart. Det innebar bland annat att dagsfärsk information finns tillgänglig för medborgarna via webben. En digital karttjänst har kopplats till skolskjutsturerna vilket ger användarna möjlighet att snabbt få vetskap om eventuella förändringar. Den digitala informationen finns på ett enkelt sätt tillgänglig för vårdnadshavare via lärportalen edwise. Byggnation nya lärmiljöer Smedjegårdens förskola invigd Efter sommarlovet återinvigdes Smedjegårdens förskola efter att ha genomgått en stor om- och tillbyggnation. Den ursprungliga delen fick en översyn och byggdes samtidigt till så att den nu består av åtta avdelningar som hänger ihop och möjliggör en effektiv och sammanhållen verksamhet. Samtidigt togs de två paviljonger bort som funnits där under en tid, den gamla affären som använts av verksamheten revs och Solberga (villa) avvecklades. Tillbyggnaden innehåller också ett nytt kök och matsal som samutnyttjas med skolan i Färlöv. Näsby och Åhus De förslag som togs fram i utredningen om framtida skolsituation på Näsby delades i investeringsbudgeten upp i tre delar; Lingenässkolan, Hjärtebacke förskola(gamlegårdskolan) och Fröknegårdsskolan. Barn & utbildning fattade under hösten beslut om verksamhetsbeskrivningen för Lingenässkolan och C4 Teknik fick i uppdrag att påbörja ett arbete med projektering som nästan blev klart under året. Parallellt pågick fastställande av planen för området. Placeringen av Lingenässkolan har föranlett en rad olika överklaganden. Länsstyrelsen valde att godta de kompletteringar som gjorts medan några sakägare överklagade vilket innebär att nästa instans nu kopplas in. Hjärtebacke förskola har kopplats till en strategisk plan för förskoleutvecklingen på Näsby som tagits fram under hösten.

9 Den hanterar alla de förändringar som behöver göras för att ersätta de förskolor C4 Teknik bedömer är i för dåligt skick, skapa fler platser och avlägsna de paviljonger som placerats vid Tvedegårds förskola. Fröknegårdsskolan har lagts som två projekt, ett som berör utbyggnad av kök och matsal för att klara av den ökade elevvolymen på skolan och ett som skapar fler klassrum och ersätter de paviljonger som finns. Båda dessa projekt blir klara för beslut under För Åhus har Barn & utbildning tagit inriktningsbeslut om att Sånnaskolan ska bli en 7-9 skola, Rönnowskolan avvecklas, Villaskolan anpassas till elevvolymen och en ny skola för F-6 byggas. Arbetet med den nya skolan påbörjas under Plan för utbyggnad av förskolor i centrala Kristianstad Sedan några år har behovet av förskoleplatser i de centrala delarna av Kristianstad varit stort. Samtidigt har det varit svårt att hitta lämpliga platser att bygga nya förskolor på. Enligt prognoserna ökar efterfrågan med ca 35 barn per år vilket motsvarar två avdelningar. En inventering gjordes därför och lämplig plats pekades ut så att tillräckligt med mark kan sättas av och behovet tas med i kommande program och detaljplaner. Planen beslutades av Barn & utbildning och lämnades till kommunstyrelsen. Ny grundskola i centrala Kristianstad Barn & utbildning tog inriktningsbeslut om alternativ för ny grundskola i centrala Kristianstad vilket innebär att även Norretullskolans verksamhet ska ingå i den nya skolan. Förberedande arbete för Östra Kasernområdet, som är den tänkta platsen, pågick under året. Under året har byggnation pågått på Parkskolan för nytt kök och matsal. Planering eller beslut för nya större projekt har pågått för Centralskolan, Svalans förskola, Uddegårdens förskola och Kulltorpskolan. Ny förskola En sammanbyggnad av förskolorna Furet och Bostället i Tollarp pågick och kommer att slutföras under Sanering av lokaler C4 Teknik påbörjade under året en del större akuta saneringar av lokaler som var i dåligt skick. Det berörde Kulladals förskola, Helgedalskolan och framförallt Sånnaskolan som i sin helhet ersatts med paviljonger. Fristående verksamheter I Kristianstads kommun fanns det 19 fristående förskolor, 2 pedagogisk omsorg, 3 fritidshem och 6 fristående grundskolor varav Rickarums Skolförening startade sin skola hösten Det fanns 7 fristående gymnasiekolor i Kristianstad. Tillsyn/insyn En genomlysning av Barn & utbildnings tillsynsoch insynsverksamhet i fristående verksamheter genomfördes och beslutades. En ny tjänst för tillsyn och insyn inrättades med utgångspunkt i rapporten. Grunden för nya rutiner har arbetats fram. Hållbar utveckling Försvinn Svinn På samtliga grundskoleenheter genomfördes kontinuerliga mätningar av matavfallet som eleverna kastade. Resultatet kommunicerades med eleverna med målsättningen att öka förståelsen för att bara ta så mycket mat som man orkar äta upp. Vissa förskolor inspirerades av skolornas arbete och anpassade det till förskolans miljö. Miljöcertifierade livsmedelsinköp De faktiska inköpen av miljöcertifierade livsmedelsprodukter var drygt 42%, en markant ökning jämfört med föregående år som låg på 36%. Mera Grönt Varje grundskoleenhet fortsatte att servera en vegetarisk lunch varje vecka, dessutom erbjöds det som alternativ alla dagar för de som så önskade. Säker mat Under 2014 tillämpades en ny EU-förordning om livsmedelsinformation. EU-förordningen innebär bland annat att 14 ingredienser som är kända för att ge överkänslighetsreaktioner finns upptagna på en gemensam allergenlista inom EU. 9

10 Alla restauranger/serveringar är enligt lag skyldiga att informera om maten som serveras innehåller någon av dessa ingredienser, antingen muntligen eller skriftligen. Kostenheten arbetade under året med att säkerställa måltiderna utifrån den nya förordningen. En av de största förändringarna var att det avsåg all typ av livsmedelsinformation och inte enbart märkning. Skärpta krav infördes på området allergiinformation. Giftfri förskola Miljö & hälsa inbjöd medarbetare och förskolechefer på förskolorna samt intresserade från kostenheten till inspirationsseminarium om kemikaliebantning. 19 förskolor anmälde därefter intresse för att fortsätta med ett samarbete med Miljö & hälsa. Förskolorna har arbetat med olika teman såsom utemiljö, leksaker och elektronik samt kost, alla med det gemensamma syftet att minska gifter i förskolebarnens miljö. Grön Flagg Antalet enheter som är certifierade för Grön Flagg ökade från 20 till 28. Återvinningsshow Den årliga återvinningsshowen anordnad av Renhållningen AB och Agenda 21 genomfördes i Tivoliparken. För tredje året i rad fick elever i årskurs 1 sitt eget exemplar av boken Den stora vandringen. Näktergalen Barn & utbildning i samarbete Högskolan Kristianstad genomförde för tionde året mentorsverksamheten för ett tjugotal elever och studerande. Avslutningen, som genomfördes på högskolan, uppmärksammade de tio åren genom extra festligheter i samband med denna. Klimatberedning I diskussioner med den nyinrättade klimatberedningen har det planerats för och bestämts att en gemensam föreläsning, på temat hållbar utveckling, för Barn & utbildnings samtliga chefer ska genomföras under Resultat Förskola Arbetet med att uppmärksamma genusperspektivet fortsatte och likaså barns inflytande. I förskolornas helhetsanalyser, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, framgick på olika sätt hur detta realiserades i de olika förskolorna. Som exempel kan nämnas att lärarna uppmärksammade varandra i hur de bemöter flickors och pojkars frågor. Vidare förändrades barns sätt att påverka och utöva inflytande, framförallt i fler sammanhang än tidigare. Det som också märktes var att barns språk utvecklades i takt med deras förmåga till inflytande. I analyserna framgår att dokumentationen över barns inflytande behöver utvecklas för att lärarna bättre ska uppmärksamma det. Didaktiska insatser och stöd genomfördes på 17 förskolor. Grundskola Läsårets kunskapsresultat avseende grundskolan har jämfört med föregående läsår försämrats något. Närmare 20 % av eleverna i årskurs 9 var inte behöriga till gymnasieskolans nationella program. Det genomsnittliga meritvärdet var lägre jämfört med Det ska dock tilläggas att föregående läsårs resultat var det dittills bästa på nästan 10 år. Nationella ämnesprov åk 3 Eleverna i åk 3 genomför årligen nationella ämnesprov i matematik och svenska respektive svenska som andra språk. Eftersom det är nya prov varje läsår, är det svårt att jämföra provresultaten över tid. Provet i matematik bestod av sju delprov medan proven i svenska och svenska som andraspråk bestod av åtta. Den nationella statistiken visar numera endast resultat per delprov, varför det inte finns några uppgifter per ämne. Vid en jämförelse mellan Kristianstads kommun och rikets samtliga huvudmän, visar att Kristianstads resultat i delproven i matematik generellt ligger något lägre än riksgenomsnittet. 10

11 Delproven i svenska visade bättre resultat för kommunens elever än rikets, medan de kommunala resultaten i svenska som andra språk överlag var något sämre än riksgenomsnittet. Å R S B E R Ä T T E L S E M E D B O K S L U T Nationella ämnesprov åk 6 Eleverna i årskurs 6 genomförde utöver svenska och matematik även nationellt ämnesprov i engelska. Precis som i årkurs 3 var det nya prov som eleverna ställdes inför och därmed är det osäkert att jämföra med resultat bakåt i tiden. Det kan ändå nämnas att samtliga ämnens provbetyg förbättrats jämfört med föregående år. Eleverna i årskurs 6 och 9 får ett provbetyg i skala F-A där F ger noll poäng och A ger tjugo poäng. Diagrammet nedan visar Kristianstads kommuns genomsnittliga provbetygspoäng jämför med rikets kommunala huvudmän. Kristianstads elever ligger något högre än rikets resultat i svenska och svenska som andraspråk men lägre i matematik och engelska. Genomsnittligt meritvärde åk 9 Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 sjönk efter fyra års uppåtgående trend. På riksnivå förbättrades elevernas resultat avseende genomsnittliga meritvärdet. För andra året får eleverna lägga till sitt betyg i moderna språk (om eleven haft undervisning i ämnet) som ett 17:e betyg i meritvärdessumman. På grund av denna regeländring kan varje elev numera få maximalt 340 poäng i meritvärde jämfört med tidigare 320. Nationella ämnesprov åk 9 Vad gäller resultaten i ämnesproven för årkurs 9 presterade Kristianstads elever sämre i samtliga prov jämfört med riksgenomsnittet för samtliga huvudmän. Resultaten är även sämre jämfört med föregående års resultat för eleverna i de kommunala skolorna i Kristianstad. För årskurs 6 och 9 genomfördes även nationella ämnesprov i historia, religionskunskap, samhällskunskap, geografi, kemi, biologi och fysik. Men ingen skola genomförde samtliga dessa prov, så relevant resultatredovisning är inte möjlig att presentera. 11

12 Andel elever i åk 9 som nått målen i samtliga ämnen Andelen elever som uppnådde målen i samtliga ämnen sjönk och därmed bröts de senaste fyra årens positiva trend. Även på riksnivå försämrades resultatet något i detta avseende. Gymnasieskola Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng Under 2015 avslutade den andra årskullen elever gymnasieskolan enligt den nya gymnasieförordningen. Betygssystemet har förändrats och fler betygssteg har införts. Detta innebär att det är mer osäkert än vanligt att jämföra med resultat bakåt i tiden. Den genomsnittliga betygspoängen var något lägre än föregående år, men har legat på en jämn nivå sedan Betygspoängen var något lägre än genomsnittet för samtliga huvudmän i riket. Behörighet till gymnasieskola Behörigheten till gymnasieskolan var liksom tidigare år lägre jämfört med samtliga huvudmän i riket. Behörigheten för eleverna minskade jämfört med Det gällde såväl till högskoleförberedande program som till yrkesprogram. Samma tendens visade statistiken för rikets samtliga huvudmän. Även detta år gav genomförd sommarskola en positiv effekt på behörigheten till gymnasiet. Genom sommarskolan ökade behörigheten till gymnasiet med 4,5 procentenheter, vilket innebar att 43 elever fick gymnasiebehörighet efter deltagande. Jämförande uppgifter om sommarskolans effekt finns inte för riket Examen och högskolebehörighet Andel elever som tog examen på de olika programmen minskade med drygt två procentenheter jämfört med Kristianstads kommun presterade sämre än riket vad gäller examen på yrkesprogram och på högskoleförberedande program. 12

13 Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande och gymnasial nivå hade under 2015 drygt 1000 studerande på heltid eller deltid respektive halvår. Efter flera års förbättring av betygsresultaten skedde ingen generell förändring jämfört med Dock minskade andelen underkända betyg ytterligare. De negativa studieavbrotten ökade något i jämförelse med Fokus ligger även fortsättningsvis på att minska de negativa studieavbrotten, förbättra elevernas betygsresultat samt öka andelen godkända betyg Flickors och pojkars olika resultat Skillnaden i pojkars och flickors resultat har beskrivits i analyser och lyfts fram. Generellt presterar flickor bättre än pojkar. Arbetet med att finna orsaker och därmed komma fram till lämpliga insatser påbörjades. Attitydundersökningar Under året genomfördes enkäter till vårdnadshavare i förskolan och till elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. I grundskolan genomfördes en enkät som liksom tidigare år riktade sig till elever i årskurserna 3-9. Förskola Precis som tidigare år visade enkätundersökningen om trivsel och trygghet i förskolan på ett positivt resultat. Samtliga områden i enkätsvaren förbättrades för fjärde året i rad. Vårdnadshavarna uppger att de känner sig trygga med att lämna sina barn till förskolan. Av fritextsvaren att döma lyfte vårdnadshavarna särskilt fram stora barngrupper och hög vikarieomsättning som utmaningar medan man är särskilt nöjd med personalen i förskolan. Många föräldrar framförde önskemål om ökad vistelsetid för sina barn. Grundskola Samma mönster som året innan utkristalliserades i elevenkäten om trivsel och trygghet, vilken besvarades av över 5000 grundskoleelever. Mönstret var att eleverna överlag kände sig trygga i skolan men att motivationen för skolarbetet sjönk i takt med att eleverna blev äldre. För de äldre eleverna sjönk dock tryggheten något jämfört med året innan. Viktigt att uppmärksamma är den minoritet av elever som inte kände sig trygga i skolan. Här utgör enkäten ett viktigt underlag för att få en uppfattning om gruppen otrygga elever men också för att arbeta förebyggande så att alla elever känner sig trygga och inte utsätts för kränkningar eller mobbing. Gymnasieskola I årkurs 2 på gymnasiet besvarade 667 elever enkäten om trivsel och trygghet. De påståenden som handlade om elevernas trygghet och elevernas sociala umgänge inom klassen fick högst medelvärden. I likhet med grundskolan var det emellertid viktigt att vara uppmärksam på den grupp elever som inte ansåg sig trygga i skolan. De påståenden som fick lägre medelvärden handlade även detta år om utvecklingssamtalet och skolmaten. Upplevelsen av kontakter och relationer med lärare och mentorer är fortsatt god. Ett uppenbart utvecklingsområde är emellertid arbetet med stöd och särskilt stöd i undervisningen. Att förbättra detta arbete liksom att förbättra arbetet med utvecklingssamtal är något som prioriteras inom gymnasieutbildningen. Ungefär var tionde elev upplever att man inte får det stöd man behöver när svårigheter uppstår i undervisningen. Resultatet från attitydundersökningarna bearbetades på olika sätt på grupp-, klass- och enhetsnivå. Det bearbetade resultatet användes som underlag i bland annat arbetet med likabehandling. I förekommandefall informerades vårdnadshavare/föräldragrupper. Medarbetare Bemanning och kompetensförsörjning Tillsvidareanställningarna ökade till (+91) årsarbeten, vilket i praktiken innebar en ökning med 159 medarbetare. Huvuddelen av ökningen var bland grundskollärare (+35 årsarbetare(åa)), förskollärare (+17 åa), barnskötare (+8 åa) men också på ledarsidan (+8 åa). Även inom gymnasielärare var det en ökning med 7 tillsvidareanställda årsarbetare. Tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) var i princip oförändrat mot föregående år med 278 årsarbeten, men fördelat på fler personer (+69 medarbetare). 13

14 Minskningarna av de tidsbegränsade anställningarna var bland gymnasielärare (-12åa) och förskollärare (-17åa) medan de ökade bland grundskollärare (+17 åa), elevassistenter (+11 åa) och barnskötare (+10 åa). Det totala antalet månadsavlönade var därmed 3049 (+92) årsarbetare. Tidsbegränsade anställningar med timlön ökade till 109 årsarbeten (+10). Samtidigt minskade antalet personer med timlön med 40 personer. Färre timavlönade arbetade alltså mer under Den största minskningen av timavlönade var bland kostpersonal (-16 personer) och lokalvård (-17 personer), troligtvis som ett resultat av att dessa yrkeskategorier började användas inom Bemanningsenheten under året och på det sättet kunde erbjudas mer arbete (årsarbetare stod i princip still för dessa kategorier +-0). Medelåldern låg oförändrat på 47 år. Även könsfördelningen var oförändrad med andelen män på 20 % och kvinnor 80%. Liksom tidigare var andelen män lägst i förskolan och högst inom gymnasieskolan. Sysselsättningsgraden för män var 97,1 % (-0,4) och för kvinnor 94,7 % (+0,3). Enligt senast tillgänglig statistik från Skolverket var andelen medarbetare med pedagogisk högskoleexamen fortfarande högre än riket (anges inom parentes): förskola 61 % (45 %), fritidshem 71 % (51 %), förskoleklass 100 % (84,8 %), grundskola 92 % (88 %) och gymnasieskola 86 % (82 %). Svårighet att rekrytera behöriga lärare fanns för vissa ämnen och årskurser, framförallt på de mindre orterna. Det var generellt sett svårare att rekrytera till grundskolans åk 7-9 än till gymnasiekolan. Detta är ett nationellt problem och beror till viss del på att studenter på ämneslärarutbildning i högre grad väljer inriktning mot gymnasiet än inriktning mot åk 7-9. Kategorier som var extra svåra att rekrytera var lärare särskolan, speciallärare och specialpedagoger, förskollärare, modersmålslärare, yrkeslärare, lärare i fritidshem/fritidspedagoger samt vissa ämneslärare till grundskolan och gymnasieskolan. Ämnen som var extra svåra att rekrytera lärare till var svenska som andraspråk, trä- och metallslöjd, moderna språk särskilt spanska, musik och matematik i kombination med flera NO- ämnen. 14 Det var också tydligt att svårigheten att rekrytera legitimerade och behöriga lärare avgjordes beroende på var i kommunen skolan var placerad och vilken skola som sökte lärare. Bland gymnasieskolorna hade kombinationen av ämne en större betydelse vid rekryteringen av behöriga och legitimerade lärare men också vilken skola som rekryterade. Skolverkets statistik visade att Kristianstad i förhållande till riket hade en hög andel lärare med legitimation för den undervisning läraren ansvarade för. Andelen behöriga lärare och förskollärare ökade läsåret 2014/2015 i jämförelse med läsåret 2013/2014. Kristianstad hade i såväl förskoleklass som grundskola och gymnasieskola en högre andel behöriga än genomsnittet för riket. Ett fortsatt arbete med att bättre säkerställa framtida rekrytering av behöriga och legitimerade medarbetare etablerades genom ett utökat samarbete med närliggande lärosäten för att bidra till en kvalitetssäkrad utbildning. Den så kallade dimensioneringsgruppen bildades av regionala samverkansrådet för skollagsstyrda verksamheter i Skåne. Utöver samarbetet inom dimensioneringsgruppen bedrevs även samarbete inom ramen för Skåne Nordost och Högskolan Kristianstad för att kommunicera personal- och kompetensbehov för att på så sätt påverka vilka behörighetsgivande utbildningar som ges samt antalet platser på dessa. Lågstadiesatsningen 2015 innebar att Barn & utbildning kunde söka bidrag för anställningar motsvarande 18 tjänster. Av dessa anställdes sex personer som förskollärare i förskoleklass/förskollärare obehörig. Dessa inväntar legitimation. Fyra personer anställdes som lärare till lågstadiet, två personer som lärare fritidshem/lärare obehörig och sex personer som fritidsledare. Bemanningsenheten Bemanningsenhetens sätt att bemanna på förskolor och skolor vid ordinarie medarbetares frånvaro kartlades och detta utmynnade i en rapport. Kartläggningen syftade till att vara en grund för utveckling av arbetssättet samt renodling av uppdraget. Målet var att säkerställa att arbetet i bemanningsenheten är kvalitetssäkrat och därmed sker professionellt. Det långsiktiga och övergripande målet är en bemanningsenhet med hög kvalitet som genererar kvalitet i verksamheten.

15 Bemanningsenheten utökades under året och tillgodoser nu i allt större omfattning även lokalvård och kostorganisationen. Antalet tillsvidareanställda ökade och så även de intermittenta (visstidsanställda på timmar). Under 2016 kommer ytterligare yrkeskategorier att ingå i bemanningsenheten, exempelvis tolkar, vilket det finns ett stort behov av i verksamheterna. Arbetsmiljö och hälsa Antalet sjukfrånvarodagar per anställd var sammantaget 18,5, en ökning med 1,9 dagar. Kommunsnittet var 21,9 respektive 1,9. Det var främst långtidssjukskrivningarna inom Barn & utbildning som ökade (+1,6). Ökningen återfanns bland flera yrkeskategorier men var under 2015 störst bland elevassistenter (+9,5 dagar) och lokalvårdare (+8 dagar). Det var också dessa två grupper som hade högst sjukfrånvaro bland de större yrkesgrupperna där lokalvårdarna hade 38,7 dagar och elevassistenterna 29 dagar. Lägst sjukfrånvaro bland de större yrkesgrupperna hade gymnasielärare (7,4 dagar). Frisktalet andelen anställda i procent som var sjukskrivna högst fem dagar under året minskade till 62,3 % (-2,2). Kommunsnittet var 59,7 (-1,4). Arbetsmiljöverkets inspektion Barn & utbildning deltog under 2015 i Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolor som pågår Temat för denna tillsyn var det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på följande områden: skolledare och arbetstagares arbetsbelastning, arbete och rutiner kring våld och hot samt buller. Tillsynen genomfördes vid 14 skolor i Kristianstads kommun efter ett förmöte på huvudmannanivå. Arbetsmiljöinspektörerna besökte skolorna i februari till april och därefter fick varje skola ett skriftligt utlåtande från Arbetsmiljöverket. Varje enskild skola vidtog sedan de åtgärder som behövdes och lämnade ett skriftligt svar till Arbetsmiljöverket i oktober På huvudmannanivå konstaterades brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet gällande undersökning, riskbedömning och handlingsplaner, rutiner vid praktik, arbetsbelastning för rektorer, skriftlig dokumentation gällande våld och hot, rutiner för hörselundersökning och hörselskydd samt rutiner för städning och kvalitetskontroll av dessa. Ett omfattande arbete genomfördes för att åtgärda konstaterade brister. Även på huvudmannanivå skickades efter beslut i Barn & utbildning ett skriftligt svar gällande vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket kommer under våren 2016 att göra förnyade besök vid de 14 skolor som ingick i tillsynen och avlägga ett besök på huvudmannanivå för att se om de åtgärder som vidtagits är fullgoda före tillsynens avslut. Hälsa i förskolan Under de senaste åren har sjukskrivningarna ökat inom förskolan, främst för barnskötare, men även för förskollärargruppen. Barn & utbildning startade ett arbete inom kommunens förskolor med målsättningen att få ned ohälsan och öka attraktiviteten för yrket. Inledningsvis genomförde arbetsmiljöenheten hälsoscreening på ett urval av förskolor och under våren 2015 deltog samtliga förskolechefer i en utbildningsinsats med fokus på delområdena hälsa på arbetsplatsen, arbetsgivarrollen samt ergonomi. Efter genomförda insatser inom ramen för Hälsa i förskolan utsågs ett antal angelägna utvecklingsområden att arbeta vidare med, dels på varje förskola, men även på övergripande nivå. Ytterligare insatser planerades inom områdena arbetsmiljö, arbetsorganisation och avtalsfrågor för genomförande under Samordnad rekrytering Under 2015 testades modellen med samordnad rekrytering inom Barn & utbildning. Den samordnade rekryteringen innebar att förskollärare rekryterades via den centrala HR-avdelningen i samarbete med förskolechefer och fackliga representanter. Fördelen var att rekryteringsprocessen blev mer kvalitetssäkrad på grund av samordningen i annonsering, mer strukturerade intervjuer, gemensamma arbetsprov samt referenstagning. Under senare delen av hösten 2015 gjordes en samordnad rekrytering av lärare i svenska som andra språk och studiehandledare. Behovet var att bemanna i nya förberedelseklasser. Satsningen fick större respons än väntat speciellt beträffande studiehandledare. 15

16 I samband med den samordnade rekryteringen av förskollärare under våren utvecklades också ett utbildningsprogram: samtalsledarutbildning, systematiskt kvalitetsarbete och yrkesetik. Totalt blev det sex heldagar i utvecklingsavdelningens regi. Ekonomi Bokslutet visade ett underskott med 9,5 mkr i driftbudgeten och ett överskott motsvarande + 3,6 mkr i investeringsbudgeten. Bilaga 2. Driftanalys Underskottet i driftbudgeten motsvarande 0,5 % av nettobudgeten berodde till stor del på strukturella problem i grund- och gymnasieskola samt större barn- och elevvolymer än budgeterat. Efterfrågan på plats i förskola, fritidshem och grundskola ökade ytterligare och mer än budgeterat, vilket medförde ett behov av mer resurser för bibehållen skolpengsnivå. Samtidigt var situationen komplex med strukturella problem inom grundskola där elevvolymerna på respektive skola inte medgav optimal organisation och kostnaderna för elever med behov av stöd och särskilt stöd ökade ytterligare. Gymnasieskolorna visade underskott grundat på omställning till lägre elevantal samt minskad försäljning av platser till andra kommuner. Sammanställning över barn- och elevvolymer som grund för budget. Bilaga 3. Investeringsanalys Investeringsbudgeten uppgick till 24,1 mkr. Budgetramen avsåg investeringar i bussar, möbler, utrustning och mindre fastighetsförändringar i verksamheterna. De större projekten som C4 Teknik ansvarade för utgjordes av Smedjegårdens förskola, paviljonger på Tvedegårds förskola, Näsby skola, evakuering av Sånnaskolan samt bagerilokaler på Österängsgymnasiet. Överskottet om + 3,6 mkr härrörde sig främst till beställda inventarier och fastighetsförändringar. Bilaga Resultat per verksamhet Övergripande Under året som gick ökade antalet invandrare med flyktingstatus med ökade bidrag som följd. Av dessa bidrag användes ca 23 mkr och knappt 19 mkr periodiserades till 2016 för att möjliggöra fortsatta insatser för berörda barn och elever. Gemensam verksamhet Modersmålsverksamheten och utvecklingsavdelningen hade överskott då flera tjänster var vakanta under delar av året, +1,7 mkr. Förskoleverksamhet/Pedagogisk omsorg Verksamheten hade ett underskott med 2,4 mkr. Samtliga skolområden visade överskott (+3,0 mkr) mot budget samtidigt som antalet beställda timmar var fler än budgeterat med underskott som följd. Efterfrågan av platser för barn var i stort sett oförändrad (4 413), däremot ökade efterfrågan i timmar per barn och vecka med ca 2 % och därmed resurser med tydlig minskning av barntätheten, från 5,46 till 5,29 barn per årsarbetare som resultat. Pedagogisk omsorg hade en minskande omfattning med temporärt dålig fyllnadsgrad och med underskott följd. Fritidshem Efterfrågan på plats i fritidshem ökade med 153 barn till 3 649, vilket var mer än budgeterat (3 542). Ökning av efterfrågan i timmar per barn och vecka blev som budgeterat ca 3%. Skolområdena visade i samtliga fall överskott (+1,9 mkr) samtidigt som antalet barn var fler än budgeterat med underskott som följd. Grundskola Elevmängden i grundskolan ökade mer än budgeterat, från till elever (budget 9 183). Det totala underskottet för grundskolan blev -7,1 mkr varav skolområdena hade underskott motsvarande -3,8 mkr. Två av skolområdena hade strukturella underskott som helt eller delvis kommer att återfinnas även under Svårigheten att organisera högstadieskolor med få parallella klasser och med ett minskat eller lågt elevunderlag samt med många ämnen och därmed stora krav på planering