Bilaga 1. Utförliga anläggningsbeskrivningar

Transkript

1 Bilaga 1. Utförliga anläggningsbeskrivningar Grop A3979 (F6173) X 88837,88 Y 70429,64 Z 38,84 Gropen A3979 syntes som en mörkbrun färgning i plan. Den mätte cirka 1,30 meter i öst västlig och cirka 0,3 meter i nord sydlig. Anläggningen innehöll en del sten varav bara ett fåtal var skärviga. Gropens bevae djup var som mest knappt 0,3 meter under avbanad och framrensad yta. I anläggningens östra del syntes en del små fiskben i plan, vilka mättes in som en fyndkoncentration, fyndenhet Koncentrationen F6173 vattensållades i fält i 2 millimeter såll, men då det visade sig vara för tidsödande togs delar av benkoncentrationen in som preparat för vattensållning inomhus efter fältarbetets slut. Den stora mängden fynd i och omkring anläggningen tyder på någon form av medveten aktivitet, troligtvis matberedning, då en hel del ben från fisk påträffades. Anläggningen tolkas som en kokgrop som senare vid igenfyllning använts som avfallsgrop. I A3979 togs ett makrofossilprov, PM6539, för makrofossilanalys. Vid analysen påvisades svinmålla, hasselnötskal, vanligt korn och ospecifice säd. I F6173 togs två makroprov, PM6192 och PM200284, för samma analys. I makrofossilprov 6192 påvisades svinmålla (obränt), hasselnötsskal, kottefjäll av tall, granbarr och en. I PM visade analysen att det fanns granbarr, en och hasselnötskal. Från F6173 togs även två kolprover, PK6191 och PK6221. Vedartsanalys av kolproverna visade på gran (PK6191) och ek (PK6221). Den osteologiska analysen gav vid handen att de 77 benfragmenten från A3979, med en sammanlagd vikt av 14,1 gram, utgjordes av ben från bäver, gädda, karpfisk och obestämbar fisk. I F6173 fanns en betydligt större mängd ben, 350 fragment som tillsammans vägde 87,1 gram. En större artvariation fanns här, med fragment av bäver, abborre, abborrfisk, gös, gädda, karpfisk, laxfisk samt obestämbar fisk. Den stora mängden och artvariationen tyder på att benen deponerats under ett flertal tillfällen i avfallsgropen. Fiskarterna kan komma från Östersjön eller större insjöar. Fynd: keramik, brända ben, kvarts, bergart, bränd lera, kol, sot och skärvig sten. Makrofossil/vedart: korn, vete, ospec. säd, hasselnötsskal, ek, hassel, en, gran, granbarr och kottefjäll från tall. Kulturlager A4438 X 88835,03 Y 70430,41 Z 38,77 Kulturlagret framträdde som en diffus mörkfärgning med otydliga gränser. Lagret begränsades med hjälp av tre sektioner till att vara cirka 3,8 meter i nord sydlig och cirka 2,5 meter i öst västlig. Lagret var som mest 0,12 meter djupt. Det innehöll små spridda kolstänk, både i ytan och längre ner. I kulturlagret fanns endast ett fåtal fynd. I området väster och norr om lagret gruppee sig fynden däremot i en halvcirkel. Öster om lagret vidtog stenigare terräng och fynden avtog nästan helt. Möjligen visar fyndspridningens tydliga gräns att en vägg begränsat den aktivitet som en gång resulterat i deponeringen av fynden. I lagret påträffades två stolphål nedgrävda, A4024 och A4424, vilka endast innehöll ett fåtal fynd. Kulturlagret A4438 tolkas som en försänkt golvyta i den östra delen av hus 1. I lagret togs ett makroprov, PM6629 som vid analys visade sig innehålla granbarr, starr, hallon, svinmålla, gräs, veronika och en, varav endast granbarr och en var brända. Den osteologiska analysen av ett bränt ben från kulturlagret kunde bestämmas till däggdjur. Att endast ett ben hittades i kulturlagret kan ställas i relation till det rika benmaterialet i gropen, A3979, som låg väster om A4438. Tolkningen blir därför att ingen mathantering har utförts i denna del av huset, men i direkt anslutning till detta. Den rikliga spridningen av keramik väster och norr om kulturlagret talar också för detta resonemang. Fynd: keramik, brända ben, ett fragment bränd flinta och kol. Makrofossil/vedart: granbarr och en. 82 Djurstugan

2 Hus 1 Typ: Tvåskeppigt. Undertyp: Försänkt golvyta. Orientering: NÖ SV. Yttre form: Trapetsoid. Storlek: 8,4 3,5 5 meter. Yta: 35 m 2. Försänkt golvyta: Det enskilt största, ingående elementet utgjordes av ett oregelbundet, 3,8 2,5 meter stort och 0,12 meter tjockt kulturlager (A4438), tolkat som en försänkt golvyta, alternativt tramplager. Inre takbärande konstruktion: En grop (A4301) med stolphålet A samt stolphålet A4424 bör vara rester efter takbärande stolpar. Anläggningarna beskrivs i bilaga 10. Väggkonstruktion: Fem stolphål (FU A206, FU A1411, A4024, A4333 och A6109) hör sannolikt till väggkonstruktionen. Gropen A6109, mitt på husets nordvästra långsida, kan också vara spår efter en stolpe och bör ha ett samband med väggkonstruktionen. Anläggningarna beskrivs i bilaga 10. Gavelkonstruktion:. Ingång: Trolig ingång i sydvästra kortsidan, med ledning av stolpsättning, fyndspridning inne i och utanför huset, samt fosfatfördelning. Övriga konstruktionsdetaljer: I husets västra hörn fanns en ränna (FU A221/A4515). Fynd: Keramik, kvarts, brända ben, bränd lera, flinta. Datering: Ett obestämt däggdjursben från kulturlagret A4438 datees till BC (Poz-6380, 1 σ), vilket innebär att hus 1 kan dateras till slutet av MNB. Kommentar: Direkt sydöst om huset vidtog den steniga, blockiga moränen. Huset var beläget på en svag, siltig/lerig förhöjning närmast moränvallen. (Husets konstruktion har diskuterats med Hans Göthberg.) / Ö m N SV VSV SÖ S V SV NÖ SV NV NÖ NV NV ÖNÖ NÖ 4024 NNÖ SÖ SÖ 4438 Stolphål Nedgrävning Försänkt golv/tramplager Ränna 4424 Skala 1:100 SSV SV NÖ Skala 1:40 Fig. 51. Plan över hus 1 med profiler. Sektionernas placering framgår av fig. 19. Skala 1:100 respektive 1:40. Karta: Karl-Fredrik Lindberg. Bilaga 1. Utförliga anläggningsbeskrivningar 83

3 Bilaga 2. Sektioner av samtliga undersökta arkeologiska objekt Ö A206 1 V N A S VSV A2840 ÖNÖ Fig. 52. Stolphål A206. Skala 1: Ljusbrun silt, mycket sot och träkol, stolpfärgning. 2. Ljusbrun silt, stenskoning. Fig. 53. Stolphål A1411. Skala 1: Mörkgrå, flammig silt. 2. Ljusgul, flammig silt. 3. Röd, lerig silt. Fig. 54. Stolphål A2840. Skala 1: Gråbrun silt, stolpfärgning. NÖ A3979 A3105 A3376 SV NÖ SV VNV ÖSÖ Fig. 55. Stolphål A3105. Skala 1: Ljusgrå silt med inslag av sot och träkol, stolpfärgning, stenskoning. Fig. 56. Stolphål A3376. Skala 1: Brun silt med starkt inslag av träkol, stolpfärgning? Fig. 57. Nedgrävning A3979 (avfallsgrop). Skala 1: Gulbrun, siltig sand. 2. Mörkbrun, siltig sand med brända ben och keramik. 3. Brun, siltig sand. 4. Bortgrävt för sektion av F6173. NV A SÖ NNÖ 1 A SSV N A S Fig. 58. Stolphål A4024. Skala 1: Grå lera. Fig. 59. Stolphål A4424. Skala 1: Gråbrun silt med träkol, ev. stolpfärgning. 2. Gråbrun silt, golvlager. Fig. 60. Stolphål A4637. Skala 1: Brun gråbrun, lerig silt, något flammiga inslag av ljusgrå, lerig silt. A4438 NÖ 1 SV A6048 NV 1 SÖ NNV SSÖ SV 1 NÖ 2 1 Fig. 61. Kulturlager A4438 (nedsänkt golvyta) Skala 1: Grå silt. Fig. 62. Stolphål A6048. Skala 1: Gråbrun silt, stolpfärgning. 2. Gråsvart silt med inslag av rötter. 84 Djurstugan

4 A6088 A6109 A6225 A4333 N S SV NÖ 1 VSV 1 ÖNÖ 1 SÖ 1 NV 2 2 Fig. 63. Stolphål A6088. Skala 1: Gråbrun silt med träkolstänk. Fig. 64. Nedgrävning A6109. Skala 1: Gråbrun silt. 2. Gräns för tvärsektion. Fig. 65. Nedgrävning A4333 och stolphål A6225. Skala 1: Mörkgrå silt, inslag av träkol, stolpfärgning. 2. Mörkgrå silt. A A4735 V 1 A6269 Ö SV NÖ Fig. 66. Nedgrävning A6269. Skala 1: Grå silt (anläggningen fortsätter bakom stenen till den streckade linjen). Fig. 67. Störning A4714 och nedgrävning (utkastlager?) A4735. Skala 1: Brun, siltig sand. 2. Ljusgrå, siltig sand. 3. Flammigt mörkbrun, siltig sand med fläckar av träkol. 4. Flammigt brun, siltig sand med fläckar av träkol. 5. Flammigt brun/ljusgrå, siltig sand med enstaka fläckar av träkol. 6. Stenblock ca 0,15 m bakom sektionen. A6631 A7163 SÖ NV NV 1 SV Fig. 68. Stolphål A6631. Skala 1: Grå silt. Fig. 69. Stolphål A7163. Skala 1: Grå, siltig sand, stolpfärgning. F6173 (A3979) SV A A NÖ NNV 3 4 SSÖ Fig. 70. Nedgrävning A4301 och stolphål A Skala 1: Svartgrå silt med inslag av träkol, några stenar, stolpfärgning. 2. Svartgrå silt med inslag av träkol. Fig. 71. Fyndenhet F6173 (i nedgrävning A3979). Skala 1: Brun, siltig sand. 2. Rödbrun, siltig sand. Enstaka brända ben. 3. Mörkbrun, siltig sand. Brända ben och keramik. 4. Sotig, mörkbrun, siltig sand. Brända ben och keramik. 5. Flammig, rödbrun, sandig silt. Enstaka brända ben. Bilaga 2. Sektioner av samtliga undersökta arkeologiska objekt 85

5 Bilaga 3. Petrografisk analys av bergart och mineral av Ulf B. Andersson, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet Fnr Bestämning 15 Liten oren kvartsflisa 20 Liten kvartsflisa med biotit-orenheter 21 Liten rödbrun, vitt bit sand-/märgelsten? 25 Brunsvart, sandstensartad bit med ljusare ådror -> bränd sandsten? 32 Liten kvartsbit med sida av kalifältspat 41 Kloritisk skifferflisa 50 Smutsig, svart amfibolitbit 51 Liten, oren kvartsflisa 55 Två, små, orena kvartsflisor 56 Liten flisa finkornigt rödbrunt, ganska mjukt, material ev. palaeozoisk kalksten 59 Något smutsig kvartsbit 60 Flisa av ytterst finkornig/tät gråvit metavulkanit 62 Oren liten kvartsbit 76 En bit av finkornigt rödbrunt, ganska mjukt, material ev. palaeozoisk kalksten 77 Mycket liten kvartsflisa 82 Oren kvartsflisa 86 Något oren kvartsflisa 88 Oren (glimmer/klorit) kvartsbit 91 Mörk flisa av flinta el. hälleflinta 92 En mycket liten kvartsflisa 96 Två små bitar av finkornigt rödbrunt, ganska mjukt, material ev. palaeozoisk kalksten 97 Större smutsig bit av dacit-andesitisk metavulkanit, något plagioklas-strökornsförande 98 Två små kvartsflisor 99 Tre orena kvartsbitar 100 Ytterst liten, grå flisa sannolikt vulkanit 103 Oren kvartsbit 108 Oren kvartsbit Fnr Bestämning 131 Två mindre bitar av mörkröd, troligen jotnisk sandsten 136 Oren kvartsbit 138 Mjölkkvartsbit 144 Större, oren (klorit/glimmer) kvartsflisa 148 Blågrå, flintliknande flisa 182 Mycket liten, rödbrun flisa, trol. kalifältspatdomine metavulkanit 186 Liten, grå, sandstensartad flisa 201 Flat bit av mörkröd jotnisk sandsten 230 Oregelbunden kvartsbit 233 Oren (klorit/glimmer) kvartsflisa 240 Rund sten, trol. av jotniskt sandstensmaterial 244 Liten, oren kvartsbit 247 Liten, oren kvartsbit 250 Tre, små, orena kvartsflisor 264 Två, små, obestämbara bitar, den ena ev. organisk 268 Oren kvartsbit 271 Ytterst liten, rödaktig bit, liknande Liten, oren kvartsflisa 276 Rikligt med svarta flisor av relativt mjukt, kolliknande material 277 Flera svarta flisor av relativt mjukt, kolliknande material 285 Tre svarta flisor av relativt mjukt, kolliknande material 290 Smutsig, oren mjölkkvartsbit 291 Avlångt, rostigt, järnföremål, troligen spik 322 Två, små, orena kvartsflisor 323 Oren kvartsflisa 324 Grå mörk, oren mjölkkvartsflisa 325 Oren (klorit/glimmer) kvartsflisa 326 Oren (klorit/glimmer) trekantskvartsbit 327 Mycket liten kvartsbit 328 Mycket liten kvartsbit 86 Djurstugan

6 Bilaga 4. Slitspåranalys av slagen kvarts av Kjel Knutsson, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet Kommentarer till slitspårsanalysen med avseende på relationen fragmenttyp och användning Introduktion Jag fick under sommaren 2004 i uppdrag av RAÄ UV GAL genom arkeolog Karl-Fredrik Lindberg, att genomföra en pilotstudie i slitspårsanalys av ett antal kvartsföremål från de grävningar av sten- och bronsålderskaraktär som undersökts i samband med E4:a dragningen fältsäsongerna Från de fyra platserna Djurstugan, Glädjen, Snåret och Högmossen erhölls ett fyrtiotal utvalda kvartsavslag och kvartsföremål för mikroskopering (senare tillkom 2 föremål från Vallby Norra som också inkluderas här). Urvalet grundades uttryckligen på avslagens redskapskaraktär och storlek då pilotstudiens främsta syfte var att undersöka möjligheterna till och relevansen av den här typen av undersökning för de aktuella fyndmaterialen. Bevarandeg, de eventuella slitspårens kvalité och tidsåtgång för analysen var frågor som jag inriktade mig på. Urvalet av föremål är alltså inte slumpmässigt utan baserat på en allmän förförståelse om kvartsredskaps utseende och en önskan om att fånga upp de eventuellt använda avslagen. Det stora materialet från platserna bestående av mindre och kanske mer oformliga bitar kvartsavfall finns alltså inte med i denna undersökning. Som vi ska se, fyllde urvalet sin funktion då de frågor som ställdes i början av det lilla projektet, på ett bra sätt också kunde besvaras. Rengöringsförfarande Eftersom en slitspårsanalys kräver att de stenytor man analyserar är absolut fria från både mineralpartiklar och fett krävs en noggrann rengöringsprocedur i minst två steg. Det bör påpekas att försök har visat att de procedurer som redovisas här, inte skadar stenens yta. Första steget i rengöringsprocedurerna består i att föremålen placeras i glasskålar med 3 procentig saltsyra under cirka ett dygn. Detta lösgör ev mineralpartiklar som fästs vid föremålens yta. Därefter sköljs föremålen under rinnande vatten. Varje föremål tvät- tas därvid var för sig med en tvållösning, till exempel vanligt diskmedel och sköljs i kranvatten. Därefter hålls föremålen i en pincett som doppas i en skål med destillerat vatten som i sin tur är place i ett ultraljudsbad. Föremålet hänger sas i skålen med vatten för att ej nötas mot glasets insida. Efter ultraljudsbadet torkas kvartsbitarna på en pappersservett och är så färdiga för analys. Under analysens gång kan tvättningsförfarandet upprepas flera gånger om det anses nödvändigt. Kemiskt ren aceton används vidare för att rengöra föremålen under arbetet vid mikroskopet då handfett snabbt täcker föremålets yta. Allmänna observationer Rent allmänt kan man säga att slitaget på de utvalda föremålen var överraskande väl bevarat då till och med glansdagrar i vissa fall finns kvar. Av totalt 39 föremål utgick endast 4 stycken som svåranalysee. Detta berodde genomgående på att de ytor som frilagts vid tillverkningen bestod av små kristaller med naturligt växt yta. Dessa är i det närmaste omöjliga att undersöka med avseende på slitspår. Ett stycke var eroderat och kunde ej analyseras. Ett flintavslag från Vallby norra visade sig helt oanvänt. Ytterligare 9 kvartsartefakter var enligt mikroskoperingen till synes oanvända. Hela 24 föremål uppvisade mer eller mindre tydliga spår efter användning. Typiskt för de flesta var att de uppvisade spår av en användning, inte flera. Analysresultat Antal Ej nötta 10 Erodee 1 Utgår 4 Med nötningsskador 24 Antalet observationer är av naturliga skäl få, vissa allmänna men preliminära slutsatsatser kan dock dras baserat på analysen. Tre skrapor från Glädjen var alla använda men i två skilda processer. Både den avslutande mjukskrapningen av ett torrt skinn och den inledande fettskrapningen av ett fuktigt skinn. Rent allmänt var dessa skrapor teknologiskt otydliga. Det verkar som vilken kvartsbit som helst av en viss stor- Bilaga 4. Slitspåranalys av slagen kvarts 87

7 lek dög som skrapa. I detta fall en bipolärt slagen nodul och två avslagsfragment. En viss sekundär bearbetning i form av retusch var dock typisk och föranledde väl ursprungligen att just dessa avslag valdes för analysen. Fula, helt omodifiee avslag i samma storlek som dessa skrapor från Glädjen skulle således mycket väl kunna visa sig vara skrapor. Liknande erfarenheter hade jag vid analysen av den mellanneolitiska fyndlokalen Bjurselet i Byske socken, Västerbotten. Där var statistiskt sett flertalet av skraporna det vill säga artefakter med den nötningen, i mertal (Knutsson 1988a:129). Endast en analys av ett antal avslag dragna från den totala populationen slumpmässigt, kan belysa detta antagande. Slående är att de onötta avslagen till 50 procent består av plattformsavslag. Det kan ha att göra med att just de kommer in till boplatserna som förarbeten till verktyg. En analys av ett större antal plattformsavslag skulle kanske kunna styrka eller vederlägga en sådan hypotes. Viktigt här är att studera avslag från skilda storleksfraktioner. Vad gäller redskapen från Högmossen föreligger en större mängd artefakter och därmed observationer, varför en mer ingående diskussion av analysen därifrån kan göras. Högmossens redskapstyper i ljuset av slitspårsanalysen Knivar består nära nog uteslutande av tunna avslag eller avslagsfragment, något som delvis ligger i identifikationen av just slitage som tyder på användning som kniv. Även om det inte alltid kan bedömas med säkerhet tycks de komma från bipolär sönderdelning. Dvs tunna, raka avslag valdes för skärande moment vilket i och för sig inte förvånar. En mer kontextuell analys av knivarna avslag för avslag visar att de större avslagen (ca 5 cm) har nyttjats på trä eller gräs, de mindre avslagen på något mjukt material. De har alla de gemensamt att eggvinkeln är liten vilket gett en skarp egg (mellan 10 och 30 ger). Två stora knivar har båda en skarp utstickande näbb som fungerande egg använd så att näbben skar in i det bearbetade materialet som en knivsudd. I detta fall var det bearbetade materialet en fuktig, kiselrik vegetabilie som trä eller gräs. Denna näbb eller udd måste ha varit viktig som signal vid urvalsförfarandet. Det stora avslaget kan i övrigt förstås som ett handtag. Som vi ska se nedan behöver denna näbb inte nödvändigtvis vara resultatet av ett urvalsförfarande, utan kopplas till en medveten tillformning. De avslag som tolkats som stiklar beroende på användningsspår och eggtyp uppvisar av dessa skäl också en likartad konvention i urvalet av avslag för denna användning. De har samma allmänna form (rektangulär) och storlek (2 3 cm långa). De uppvisar vidare identiska eggtyper i alla tre fallen orsakade av att ett bipolärt avslag eller kärna klyvts på mitten genom en höghastighetsfraktur. På detta sätt har ett stikelliknande föremål bildats. Stiklar används vad vi idag vet på två sätt. Antingen nyttjas spetsen för att gravera med, alternativt nyttjas den trubbiga men rätvinkliga eggen orsakad av stikelslaget eller i vårt fall av höghastighetsfrakturen, som en hyvel. Båda användningssätten har nyttjats på stiklarna från Högmossen, i ett fall (F1560) med båda användningarna på samma redskap. Även här återkommer jag och diskuterar de kulturella konventioner och normer som aktivt format stiklar som redskapsgrupp. Det som kallats sågar liknar knivarna men har nyttjats så att en längre del av en rak eller något vågig men kraftig egg nyttjats i en fram och åter rörelse. De material som bearbetats antyder hårda material och trä är ett av dem. Urvalskriteriet är här delvis storleken i och med att förhållandevis stora avslag valts. Jämfört med frakturklassifikationen finns inget synligt system. Samtidigt är det uppenbart att eggen är det viktiga då en 2 3 centimeter lång stabil egg med eggvinklar mellan 20 och 30 ger systematiskt valts oberoende av fragmenttyp. Återigen bör det stora avslaget fungerat som handtag. Två prylar har med viss tvekan definierats i materialet. De är två större triangulära avslag med en stadig spets. Jämfört med andra avslag är här spetsen framträdande och då ett visst slitage påträffades koncentrerat till dessa fick de definitionen pryl. Denna redskapstyp måste undersökas experimentellt. Jag har själv begränsad erfarenhet av det och har i nuläget svårt att tolka nötningsskadorna. Vi vet i nuläget inte hur detta resultat kan eller bör kopplas ihop med hela materialet då ett riktat urval uppenbarligen ligger bakom de bitar jag analyserat. Bland de mindre eller på annat sätt icke distinkta avslagsmaterialet kan liknande redskap dyka upp och på så sätt förändra bilden av urvalssystemet, det vill säga den mentala bild som jag här försiktigtvis skisserat. Ser vi till eggvinklarna i relation till användning utbildas vissa mönster även om vinklarna överlappar för de skilda redskapsgruppern. Stiklarna skiljer sig ut av naturliga skäl då själva stikelfunktionen definieras med hänvisning till eggvinkeln om 90 ger. Knivarna varierar mellan 10 och 30 ger, det vill säga de föremål med en näbb som nyttjats som kniv har i regel mycket tunna skarpa eggar. Sågarna varierar mellan 20 och 60 ger men huvuddelen mellan 20 och 30 ger. Här är funktionen kopplad till längre eggar som nyttjats i en sågande rörelse parallellt med en rak eller något vågig egg. Skraporna uppvisar ett spektrum mellan 30 och 65 ger vilket inte kan relateras till deras användningsområde som 88 Djurstugan

8 torrhudsskrapa respektive fuktig hudskrapa. Här får man nog titta närmare på enskildheter i eggens utseende. Täljkniven (Snåret, F1905) passar väl in i den typ av redskap med något kraftigare egg som nyttjats för täljning. Liknande knivar har påträffats på Bjurselet i Västerbotten (Knutsson 1988b:128). Även om ljusmikroskopet och förstorningar uppmot 400 gånger fungerar väl som analysredskap i samband med enslitspårsanalys, kan dokumentationen inte genomföras på ett meningsfullt sätt på grund av det begränsade skärpedjupet. Ett svepelektronmikroskop med i det närmaste obegränsat skärpedjup, kan däremot med fördel användas för detta (se Knutsson 1988b). I samråd med Karl-Fredrik Lindberg har det därför bestämts att en dokumentation av nötningsskadorna i svepelektronmikroskop ska göras i samband med steg 2 rapporteringen och dess publicering. 1 4 skrapor 6 11 knivar sågar stiklar 27 pryl 29 täljkniv Normativa reduktionsstrategier i kvarts Kvartsmaterial som dominerande redskapsmaterial under stenålder i östra Mellansverige har på grund av sitt naturliga sönderfallsmönster vid sönderdelning i samband med verktygstillverkning, varit svårt för forskarna att diskutera i termer av handlingar och handlingssammanhang (Knutsson m.fl. 1999; Lindgren 2004). Grundtyper som florerar i den sydskandinaviska stenålderslitteraturen som stikel, såg, kniv spets borr etc. har inte kunnat nyttjas i detta område. Försök som gjorts har ofta gett som resultat att flintans kategoriseringsformer felaktigt nyttjats och projicerats över på kvartsens naturliga sönderfall (Knutsson 1998b). Sedan tio år har ett frakturschema upprättats för kvarts som gjort det möjligt att i ett första steg sortera materialet i teknologiskt begripliga kategorier (Callahan m.fl. 1992). Mot bakgrund av frekvensen av dessa fragmenttyper har boplatsmaterial grovt kunnats ge mening inom ramen för en funktionell klassifikation (Knutsson & Melchert i manus; Rankamaa 2002). Det har framförts tankar om att de icke modifiee kvartsfragmenten genom en urvalsprocess nyttjats som verktyg av de förhistoriska människorna, en hypotes som får visst stöd av de undersökningar av nötningsskador på kvartseggar som genomförts på den senmesolitiska lokalen Skumparberget i Glanshammars socken i Närke samt den mellanneolitiska lokalen Bjurselet i Byske socken i Västerbotten (Knutsson & Melchert i manus; Knutsson 1988a). Resultatet av funktionsanalysen från de lokaler som presenteras i den här rapporten, ägnar sig också väl åt en reflektion över den typen av kognitiva strategier, det vill säga aspekter den förhistoriska intentionens uttryck. Som jag redan diskuterat tidigare i rapporten är kopplingen mellan typ av användning och frakturbild inte alltid närvarande även om vissa typiska fall finns som till exempel stiklar (se också tabellen om frakturtyper och nötning nedan). Därför har jag gjort en kortare undersökning av hur de föremål som jag identifierat som kniv, såg etc. eventuellt modifierats sekundärt i syfte att forma ett verktyg enligt en inlärd konvention. Här visade det sig att de ej modifiee avslagsfragmenten, kärnorna och kärnresterna var i minoritet. Flera redskap var faktiskt medvetet modifiee, ofta efter ett utarbetat grundschema. Stiklarna utgjordes av delade avslag eller kärnor, det vill säga föremål med rätvinkliga frakturer som uppkommit direkt vid tillslagningen. En närmare analys av de tre föremål som bedömts som stiklar visar dock att alla dessutom även formats genom sekundär bearbetning. H619 har således ett rätvinkligt brott i ena änden vilket skapar en stikelliknande egghörn. På samma sätt har H1560 tillformats i ena änden så att ett rätvinkligt hörn bildats, här dock genom två slag snarare än ett enda brott. Den tredje stikeleggens hörn har i stället formats genom ett klassiskt stikelslag där den plana höghastighetsfrakturen utgjort plattform. Knivarna, som enligt den här analysen sannolikt nyttjats på ett kiselrikt material som trä eller gräs, uppvisar på samma sätt medvetna tillformningsstrategier. Man har nyttjat en klassisk strategi med anor tillbaka till Homo erectus dagar då en alternerande, bifacial metod nyttjats. Tanken här har varit att genom ett flackt avslag som tränger långt in på avslagets sida skapa en skarp eggvinkel. Genom ett slag från motsatta sidan skapas så ett hörn som blir själva eggen (se t.ex. F525). I vissa fall har man, beroende på styckets form nöjts sig med att bara nyttja ett existerande egghörn (F470). I vissa fall har man ansträngt sig att forma stycket utan att detta påverkat den använda eggen. Här kan man tänka sig att man försökt göra avslaget greppvänligt eller lämpligt att placera i ett handtag. Detta gäller avslagen F358; F553; F567; F1588. Ett stort, helt och ej nött avslag (F2237) kan kanske betraktas som de ämnen till verktyg som togs till platsen eller möjligen tillverkades där (det senare får den teknologiska analysen utvisa). Utan tvekan finns här mycket mer att göra. Kvartsens betydelse som källmaterial till diskussionen av livsomständigheter i förhistorisk tid kommer att öka Bilaga 4. Slitspåranalys av slagen kvarts 89

9 avsevärt om vi kan börja arbeta med en kombination av slitspår, teknologi och kontexter. Så identitetslösa som de i förstone kan tyckas vara, är en feltolkning. De kognitiva strategier som låg bakom kvartsen som råmaterial för eggredskap under stenåldern var väl så komplexa som de som gällde för flinta längre söderut. Sättet att angripa problemet var bara en aning annorlunda. Tidsstudie Då två av de tre frågor som ställdes inledningsvis besvarats, återstår den tredje: Hur lång tid tar en analys? Givetvis varierar detta med materialets kvalitet och forskarens vana men som ett riktmärke kan man ange att med rengöring, analys och rapportskrivning bör kostnaden för varje föremål uppgå till cirka två timmar. För min del motsvarar det den planee kostnaden för analysen av 40 artefakter rätt väl då cirka två veckors arbete ligger bakom den här analysen. Med större projekt och arbete under en längre tid bör kostnaden krypa nedåt. Stenmaterialet på en förhistorisk boplats är ett kvalitativt viktigt material, väl i paritet med och kanske överflyglande osteologiska analyser. I dag görs omfattande osteologiska analyser rutinmässigt i samband med arkeologiska undersökningar och flera intressanta frågor kan belysas. Slitspårsanalysens bidrag till en kontextuellt oriente arkeologi antas kunna bli stor, särskilt i östra Mellansverige och delar av Norrland där kvartsmaterial dominerar fynden. Jag ser ingen annan möjlighet i dessa fall att ge materialet mening och därmed också ge legitimitet åt att över huvud taget plocka upp det ur marken. Sammanfattning En slitspårsanalys har genomförts av ett fyrtiotal avslag av kvarts från fem sten- och bronsålderslokaler från grävningarna längs E4:an i Uppland. Tre frågor skulle besvaras. Var föremålen i sådan kondition att en slitspårsanalys ansågs möjlig. Var de eventuellt observee slitspåren av en sådan art och sådant omfång att slitspårsanalyser av kvartsmaterial från denna typ av lokaler kunde anses meningsfulla och slutligen, vilka kostnader medför analyser av denna typ. Det konstatees snart att ytorna på de utvalda artefakterna var ytterst välbevae. Inga tecken på omfattande erosion kunde ses utom i ett par fall. Nötningsskador observees på cirka 60 procent av föremålen och det kunde konstateras att dessa var välutvecklade och möjliga att tolka inom ramen för de experimentella modeller som tidigare byggts upp. Varje föremål, inklusive tvättning, analys och rapport kostade i detta pilotfall cirka två timmars arbete. Tolkningen av föremålen med eggskador visar att de till synes oformliga kvartsföremålen nyttjats till specifika arbetsuppgifter och vidare att kvartstycken både valts för sina eggegenskaper utifrån ett befintligt avslagsmaterial liksom aktivt formats till verktyg utifrån kognitiva strategier. Fem olika typer av verktyg identifiees: skrapor, stiklar, sågar, knivar och (ev.) sylar. Det konstateras att slitspårsanalyser av kvartsföremål från mellansvenska kontexter verkar meningsfulla både utifrån bevarandeaspekten och variationen av förhistoriskt nyttjande. Det återstår att bedöma om kostnaderna är rimliga till den information som ges. Litteratur Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K. & Lindgren, C Frakturbilder. Kulturhistoriska kommentarer till kvarts säregna sönderfall vid bearbetning. TOR 24. Uppsala. Knutsson, K. 1988a. Making and using stone tools. The analysis of the lithic assemblages from Middle Neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. AUN 11. Uppsala. 1988b. Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. AUN 10. Uppsala Convention and lithic analysis. In: Holm, J. & Knutsson, K. (eds.). Third flint alternatives conference at Uppsala. OPIA 16, Department of archaeology and ancient history, Uppsala: Knutsson, K., Lindgren, C., Hallgren, F. & Björck, N The Mesolithic in Eastern central Sweden. In: Boas, J. (ed.) The Mesolithic in central Scandinavia. Universitetets Oldsakssamlings Årbok 22. Oslo: Knutsson, K. & Melchert, P. Manuskript. Ett jaktpass för år sedan vid Skumparberget II. Lindgren, C Människor och kvarts. Sociala och teknologiska strategier under mesolitikum i östra Mellansverige. Stockholms Studies in Archaeology 29. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar, skrifter nr 54. Coast to Coast books no 11. Avdelningen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, Uppsala. Rankama, T Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in Tervola. In: Ranta, H (ed.). Huts anmd Houses. Stone Age and Early Metal Age Buildings in Finland. Helsinki: Djurstugan

10 Databas för Djurstugan, Glädjen, Snåret, Vallby Norra samt Högmossen Fyndlokal Fnr Kontext Typ Fraktur Anv 1 Anv 2 Djurstugan FU 27 G1059 Pf Helt Onött - Djurstugan SU 86 G3971 Bip a Kniv? otydligt 290 F Utgår Glädjen SU Utgår Bip nodul Skrapa Frag a Skrapa Frag a Skrapa 5 Snåret SU Pf Onött Pf Onött Frag a Såg?? otydligt Frag a Hyvel Utgår Pf Onött Bip a frag Kniv? oklart Vallby Norra 62 A1031 Fr bip k Erode Pf Onött - Högmossen 358 G1779 Bear a Såg G2349 Bip a del? G1401 Fr nodul Kniv/såg G1365 Bip k Onött G1229 Bear a Kniv/såg G2021 Bear a Såg? otydligt 567 G2023 Prox pf Kniv/pryl? otydligt 610 G1937 Dist a Kniv G1167 Bip a del Stikel? otydligt 624 G1993 Bip a Såg G1069 Bear a Såg G2337 Med a Stikel G1455 Bip a Onött G1493 Bip a del Onött G1483 Bip k del Såg? otydligt 1405 G2675 Frag a Kniv G1695 Bip a del Stikel? otydligt 1588 G1845 Bear a Onött G2213 Fr ka Såg G2273 Dist a Kniv G2715 Bip a Såg (kniv) G1509 Pf Onött G6541 Bip k del Såg 2 Slitagetyper och eggvinklar Fyndlokal Fnr Kontext Eggvinkel L B Djurstugan FU 27 G Djurstugan SU 86 G Kniv 290 F Glädjen SU Skrapa Skrapa Skrapa Snåret SU Skrapa Såg Hyvel Kniv Vallby Norra 62 A Bilaga 4. Slitspåranalys av slagen kvarts 91

11 Fyndlokal Fnr Kontext Eggvinkel L B Högmossen 358 G Såg 464 G2349 -? 470 G Kniv/såg 487 G G Kniv/såg 553 G Såg 567 G A30 Kniv/pryl 610 G Kniv 619 G Stikel 624 G1993 A20 B60 Såg 761 G Såg 795 G Stikel 988 G G G Såg 1405 G Kniv 1560 G A 70 Stikel 1588 G G Såg 2207 G Kniv 2212 G2715 A30 B20 Såg 2237 G G Såg Nyckel till läsning av slitspårstabeller Nötningstyper: Hårt och torrt material med många sleeks och kraftig erosion av ytan. Medelhårt med kiselinslag. Poleringar, sleeks och trärepor (trä, växter). Mjuka material få men systematiskt orientee repor (hud, kött etc.). Torrt och mjukt. Starkt erosivt, rundad eggrand samt sleeks (torrhud). Mjukt och vått. Pole eggrand, korta ngt oregelbundna repor (våt hud). Frakturtyper: Bip nodul biplär kärna med krusta. Bip k bipolär kärna. Bip k del fragmentarisk och/eller delad bipolär kärna. Fr nodul fragmentarisk kärna med krusta. Frag k fragm,entarisk kärna av okänd typ. Pf avslag med plattformsrest. Prox pf proximaldel av avslag med plattform. Med a medialdel av avslag. Dist a distaldel av avslag. Bip a bipolärt avslag. Bip a frag fragment av bipolärt avslag. Bip a del delat bipolärt avslag. Bearb a bearbetat avslag av okänt ursprung. Frag a fragmentariskt avslag utan närmare definition. Fragmenttyperna kan med svårighet relateras till frakturbilderna enligt Callahan m.fl och Rankamaa 2001 på grund av den otydliga teknologin. Men de som kan numrerats har gjorts det enligt följande: B = whole flakes D5, F, G, G1; C prox. fragments C1, F1; D = lateral fragments A2, B4, B5, B6, E2/3, G2; E = prox. lat. frags B1; F = middle fragments är A1, A4, D2; G = prox. side fragments är A5; H = medial fragments är A6, B2, C2, F2; I = distal fragments är A7, B3, C3, D3/4, F3; J = sec. high speed f. A3, D1, E1 Totalt för Djurstugan, Glädjen, Snåret, Vallby Norra och Högmossen Redskap Kniv Skrapa Såg Hyvel Pryl Stikel Onött Bip nodul Bip k Bip k del Fr nodul Frag k Pf Prox pf Med a Dist a Bip a Bip a frag Bip a del Bearb a Frag a Summa Sammanställning av identifiee användningsområden och därmed redskapstyper i kvarts relaterat till teknologisk typ. 92 Djurstugan

12 Bilaga 5. Analys av organiska lämningar i keramik av Sven Isaksson Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet Inledning Ett av många sätt att skaffa sig mer fakta om forntida matvanor och matkultur är att analysera lipidrester (nedbrutna fetter, oljor, vaxer) i keramik (jfr Evershed m.fl. 2001). När oglasee kärl används för tillredning eller lagring av födoämnen kan vätskor från maten sugas upp av keramikens porer. De lipidrester som, med hjälp av lösningsmedel, går att extrahera ut ur forntida keramik härrör från den eller de sista användningarna av kärlet (Craig m.fl. 2004). Utifrån sammansättningen på lipidresterna går det att uttolka vad kärlet använts till. Följande rapport behandlar analys av lipidrester ur fyra krukskärvor från lokalen Djurstugan, Tierp sn, Uppland. Undersökningen ingår i en större satsning på förhistorisk kärlanvändning som omfattar flera lokaler inom E4-projektet och är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, UV GAL, Uppsala, och Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Metod Mellan 0,7 och 1,4 gram keramikpulver togs för analys beroende på skärvans storlek. Proverna togs med en kakelfräs vid låga varvtal. Den yttersta millimetern slipades bort för att undvika ytlig kontamination. Provet togs från kärlets insida. Till proven sattes 40 µg internstadard (n-hexatriakontan (C36), Aldrich) kvantitativt. Extraktionen av lipidrester utfördes med kloroform och metanol, 2:1 (v:v), i ultraljudsbad 2 15 minuter. Rören centrifugees i 30 minuter med varv per minut. De nu klara extrakten överfördes till preparatrör och lösningsmedlet avdunstades med hjälp av kvävgas. De erhållna lipidresterna behandlades med bis(trimetylsilyl)trifl uoracetamid med 10 procent (v) klortrimetylsilan, i ugn vid 70 C i 20 minuter. Överblivet reagens avlägsnades med kvävgas. De derivatisee proverna löstes i n-hexan, och 1 µl injicees i GCMS:n. Analysen utfördes på en HP 6890 Gaskromatograf med en SGE BPX5 kapillärkolonn ( ,25 m) av opolär karaktär. Injektionen gjordes pulsed splitless (pulstryck 17,6 Psi) vid 325 C via ett Merlin Microseal High Preassure Septum. Ugnen var temperaturprogramme med en inledande isoterm på två minuter vid 50 C. Därefter ökades temperaturen med 10 C per minut till 350 C följt av en avslutande isoterm på 15 minuter. Som bärgas användes helium (He) med ett konstant flöde på 2,0 ml per minut. Gaskromatografen var kopplad till en HP 5973 Masselektiv detektor via ett interface med temperaturen 350 C. Fragmenteringen av separee föreningar gjordes genom elektronisk jonisering (EI) vid 70 ev. Temperaturen i jonkällan var 230 C. Massfiltret var satt att scanna i intervallet m/z , vilket ger 2,29 scan/sec, och dess temperatur är 150 C. Insamling och bearbetning av data gjordes på en HP Vectra XM med mjukvaran HP Chemstation ver. A Tolkning Det är viktigt att påpeka att de slutsatser som dras utifrån analysen av lipidrester från förhistoriska keramikkärl är tolkningar. De olika ämnenas detektion är i de flesta fall oproblematisk men deras ursprung kan ibland vara osäkra. Det hela är jämförbart med att uttolka enskilda byggnader utifrån en schaktplan full med stolphål. Följande text är ett försök att i allmänna ordalag förklara hur jag kommit fram till tolkningarna av de enskilda proverna. Samtliga föreningar som behandlas finns eventuellt inte i de aktuella proverna men är ämnen som jag sökt efter i proverna. De fettrester som lösgörs med lösningsmedel ur förhistorisk keramik kommer som sagt från den eller de sista användningarna av kärlet (Craig m.fl. 2004). Vanligen domineras fettresterna av fria fettsyror. Dessa frigörs från framför allt triacylglyceroler (TAG) genom hydrolys. TAG utgör huvudbeståndsdelen av det man till vardags benämner fetter och oljor (depåfetter). Intakta TAG påträffas ibland i välbevae förhistoriska prover. Är distributionen av TAG bred (ca kolatomer i acyldelen, jämfört med ca 46 54) antyder detta fett från idisslare, då dessa producerar fler kortkedja föreningar. Men de kortkedjiga TAG bryts ned snabbare så även prover med smalare distribution kan vara från idisslare (se vidare nedan). När en fettsyra frigjorts från en TAG bildas en diacylglycerol (DAG) och när DAG förlorar en fettsyra bildas en monoacylglycerol (MAG). Såväl DAG som Bilaga 5. Analys av organiska lämningar i keramik 93

13 MAG är vanliga ämnen i förhistoriska fettrester i keramik. En stor del av denna hydrolys sker redan vid tillagning, det vill säga då kärlet använts, men kan sedan fortsätta under nedbrytningsförloppet. Fettsyrorna i en skärva kommer huvudsakligen från den mest fettrika ingrediensen i en anrättning. Denna behöver dock inte ha varit huvudingrediensen även om fettsyrorna dominerar i fettresten. Fettsyrasammansättningen i depåfetter från olika organismer varierar. Denna påverkas dock av nedbrytningsprocesserna varför tydliga skillnader i fräscha produkter kan suddas ut med tiden. Framför allt är det omättade fettsyror som försvinner då dessa bryts ned mycket lättare än omättade (Kumarathasan m.fl. 1992). Viss information finns dock att hämta ur sammansättningen av fettsyror. Terrestriska animalier har högre andel stearinsyra (C18:0) i relation till palmitinsyra (C16:0) än andra produkter. En hög C18:0/C16:0 innebär att depåfettet kommer från landlevande djur och en låg kvot att depåfettet antingen kommer från växtriket eller från fisk (Isaksson 2000). Många marina fiskar är rika på fleromättade ω-3- fettsyror. Dessa fettsyror bryts snabbt ned (Kumarathasan m.fl. 1992) men vid upphettning omvandlas de till ω-(o-alkylfenyl)fettsyror (Artman & Alexander 1968:644; Matikainen m.fl. 2003:567f), vilka är beständiga över arkeologisk tid (Hansel m.fl. 2004). I marina fettrester ska det finnas alkylfenylfettsyror med 16, 18 och 20 kolatomer, vilka bildats av fettsyrorna C16:3, C18:3 och C20:3. Linolensyran (C18:3) finns även i flera vegetabiliska oljor, så om sammansättningen av alkylfenylfettsyror domineras kraftigt av C18 tyder detta på förekomsten av vegetabiliska fettrester (olja). Fettsyran C20:3 finns även i inälvsmat (t.ex. lever) från landlevande djur varför alkylfenylfettsyran C20 inte är specifik för ett marint ursprung. Fettrester från marina djur och fiskar ska dessutom innehålla två isoprenoida fettsyror, 4, 8, 12-trimetyltetekansyra (4-, 8-, 12-TMTD) och 3, 7, 11, 15-tetrametylhexadekansyra (3-, 7-, 11-, 15- TMHD, även kallad fytansyra). Fytansyra kan dessutom bildas genom oxidation av fytol, vilken i sin tur kommer från klorofyll. Klorofyll finns som bekant i gröna växter men kan också komma från fotosyntetiserande mikroorganismer. Mager fisk innehåller för låga halter av fettsyrorna C16:3, C18:3 och C20:3 för att dessa ska lämna några spår i arkeologisk fettrester. De behöver heller inte innehålla några isoprenoida fettsyror. Det enda som skiljer fettrester efter mager fisk från fettrester efter vegetabilier är därmed närvaron av kolesterol. Kolesterol är en sterol som inte produceras av växter, vilka i stället producerar en fytosteroler (t.ex. β-sitosterol, stigmasterol eller kampesterol). Kolesterol är dock inte unik för fisk utan finns allmänt i fetter från djur. När fetter hettas upp inne i keramiken kan reaktioner ske mellan fria fettsyror. En serie produkter av dessa reaktioner är långkedjiga ketoner med ojämnt antal kolatomer (C29 C35), där karbonylgruppen sitter på den mittersta kolatomen. Förekomsten av en serie av dessa ämnen är alltså ett direkt belägg för att kärlet varit upphettat med fettsubstans i kärlet (Evershed m.fl. 1995). Fetter från idisslare (från själva djuret och från mjölk) innehåller mer grenade fettsyror och fettsyror med ojämt antal kolatomer. Detta beror på bakteriella aktiviteter i tarmar och magar hos idisslare. För att säkerställa ett ursprung till idisslare, och framför allt för att skilja idisslares depåfetter från mjölkfetter, krävs analys av stabila kolisotoper i enskilda fettsyror (Dudd m.fl. 1999). Det man mäter är skillnaden i δ 13 C-värde mellan fettsyrorna C16:0 och C18:0; δ 13 C C16:0 δ 13 C C18:0. Dudd och Evershed (Dudd m.fl. 1999:1480) har visat att kvoten C17:0 grenade /C18:0 rak kan vara användbar för att skilja idisslare från andra djur, och även att skilja mellan fettrester från kött och mejeriprodukter (mjölk, ost). I deras undersökning motsvarar kvoter om cirka 0,006 0,014 fett från kött medan kvoter om cirka 0,019-0,027 motsvarar fett från mejeriprodukter. Analys av stabila kolisotoper i enskilda fettsyror har utförts på ett antal krukskärvor från Uppland. En korrelationsanalys av kvoten C17:0 grenade / C18:0 rak och δ 13 C C16:0 δ 13 C C18:0 för dessa prover visar en statistiskt signifikant och stark korrelation mellan dessa data (n = 6, r = 0,905, r 2 = 0,820, t = 4,26, p = 0,013). Ett t-test visade att det fanns en signifikant skillnad i kvoten C17:0 grenade / C18:0 rak mellan prover som karaktäriserats som idisslare/mjölkprodukter (C17:0 grenade / C18:0 rak mellan 0,020 och 0,041) och icke idisslare (C17:0 grenade / C18:0 rak mellan 0,0064 och 0,0077) utifrån deras (δ 13 C C16:0 δ 13 C C18:0 )-värden (t = 3,101, df = 4, p = 0,0362). Kvoten C17:0 grenade / C18:0 rak har räknats ut för proverna i denna undersökning och används tillsammans med distributionen av TAG (se ovan) för att identifiera möjliga rester av idisslare/mjölkprodukter. Prover med höga kvoter har valts ut för att vid ett senare tillfälle analyseras med avseende på stabila kolisotoper i enskilda fettsyror. Angående kvoterna är det viktigt att notera att när olika material blandas påverkas självklart de olika halterna av fettsyrorna varandra vilket man måste vara uppmärksam på. Då det är mikroorganismer som producerar de grenade C17:0-fettsyrorna (Dudd m.fl. 1998) kan även sådant som fermentering av maten påverka kvoterna. Utanpå många växter finns ett vaxlager, som är uppbyggt av långkedjiga fettalkoholer (alkanoler) och fettsyror, både fria och sammanbundna till vaxestrar. När växtdelar kokas i vatten kan lite av detta vax lossna från växten och absorberas av keramiken 94 Djurstugan

14 (Charters m.fl. 1997). Skärvor som innehåller alkanoler och/eller fettsyror med fler än tjugo kolatomer har tolkats som innehållandes spår av växtvaxer. Även om halterna av dessa ämnen är relativt låga i fettresterna kan dessa växtdelar ändå ha varit en dominerande ingrediens i den ursprungliga anrättningen. I många prover förekommer terpenoida föreningar, vanligen olika former av hartssyror. När dessa förekommer i låga halter härrör de troligen från röken från elden kärlen hettats upp vid. Vid högre halter kan kärlet antingen ha tätats med harts, kåda eller tjära, eller så har kärlet använts för att processa dessa kåd- och tjärprodukter. Sammansättningen av hartssyrorna ger ledtrådar till vilken familj av träd hartssyran härrör ifrån. På så sätt kan man till exempel skilja mellan hartser från Pinaceae (gran, tall) och Betulaceae (björk). Om produkten framställts genom torrdestillation (tjärbränning) av kådrik ved bildas metylestrar av hartssyror genom att syrorna reagerar med metanol (träsprit) under processen. Kan metylestrar påvisas innebär detta att produkten är bränd tjära (Mills & White 1994). Resultat Resultatet av varje prov redovisas i nedanstående tabell. Lipidhalten i proverna är generellt sett låga, men identifierbara lipidrester finns i samtliga fyra prover. Ds 178. Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk alternativt från fisk. Steroler från både växter och djur finns. Detta kan tolkas som att kärlet använts antingen för mager fisk med lite vegetabilier till, eller för tillredning av något vegetabiliskt med lite animaliskt fett till. Några positiva belägg för att födoämnena hettats upp i kärlet i form av långkedjiga ketoner finns inte, ej heller några terpener som visar på kontakt med rök och sot. Frånvaron av dessa markörer är inget avgörande bevis för att kärlet använts som förvaringskärl men är en antydan åt det hållet. Ds 184. Lipidresterna är i stort sett lika som de i Ds 178 varför de möjliga tolkningarna är desamma. I detta prov finns dessutom en hartssyra som förekommer i kåda från gran/tall vilket indikerar att kärlet varit i kontakt med rök och sot. Ds 273. Fettsyror i detta prov förekommer i mycket låga halter, men både växt- och djursteroler har påträffats. I provet finns mjukgörare (ftalater) från plast. En stor andel cykliska föreningar antyder att organiska föreningar i skärvan kan ha utsatts för hög värme. Ds 379. Fettsyrasammansättningen antyder något vegetabiliskt, och här finns både växtsteroler och spår av växtvaxer. Diskussion och sammanfattning Halten lipidrester i samtliga skärvor är att betrakta som låg. I samtliga skärvor finns spår av vegetabilier och i tre av fyra finns spår av animalier i form av kolesterol. Med tanke på de låga lipidhalterna och fettsyrasammansättningen anser jag det mest troligt att dessa animalier är spår av mager fisk, men kan inte utesluta att det rör sig om vegetabilier som huvudkomponent med lite terrestriskt animaliskt fett i. Proverna 273 och 379 från skräpgropen A3979/6173 avviker båda (fast på olika sätt) från de båda andra proverna, vilka är mycket lika varandra vad gäller lipidrester från föda. De cykliska föreningarna i 273 kan ha bildats genom upphettning under reducerande förhållanden. Referenser Artman, N. R., & Alexander, J. C Characterization of Some Heated Fat Components. Journal of American Oil Chemists Society 45. Champaign. Charters, S., Evershed, R. P., Quye, A., Blinkhorn, P. W. & Reeves, V Simulation experiments for determining the use of ancient pottery vessels: the behaviour of epicuticular leaf wax during boiling of leafy vegetable. Journal of Archaeological Science 24. London. Tabell 30. Sammanställning av resultaten. Halten anges i µg lipidrester per gram keramik. De två första kolumnerna under neutrallipider hänsyftar på fettsyistributionen. j står för ja, n för nej, - för ej detekte och x för detekte. Ett n undet Terrestrisk animal betyder att distributionen av fettsyror antingen motsvarar vegetabilier eller fisk. Prov Halt (µg/g) Neutrallipider ω-(o-alkylfenyl)fettsyror Terrestriska animalier Idisslare Kolesterol Fytosteroler Vaxrester Långkedjiga ketoner 4, 8, 12- TMTD 3, 7, 11, 15- TMHD Isoprenoida fettsyror C16 C18 C20 Terpener Tolkning 178 0,23 n n x x blandning 184 0,47 n n x x x blandning 273 0,20 spår spår x x blandning 379 9,82 n n - x x vegetabiliskt Bilaga 5. Analys av organiska lämningar i keramik 95

15 Craig, O. E., Love, G. D., Isaksson, S. Taylor, G. & Snape, C. E Stable carbon isotopic characterisation of free and bound lipid constituents of archaeological ceramic vessels released by solvent extraction, alkaline hydrolysis and catalytic hydropyrolysis. Journal of Analytical and Applied Pyrolysis 71. Amsterdam. Dudd, S. N., Regert, M. & Evershed, R. P Assessing microbial contributions during laboratory degaations of fats and oils and pure triacylglycerols absorbed in ceramic potsherds. Organic Geochemistry 29. Oxford. Dudd, S. N., Evershed, R. P. & Gibson, A. M Evidence for Varying Patterns of Exploitation of Animal Products in Different Prehistoric Pottery Titions Based on Lipids Preserved in Surface and Absorbed Residues. Journal of Archaeological Science 26. London. Evershed, R. P., Stott, A. W., Raven, A., Dudd, A. N., Charters, S. & Leyden, A Formation of Loch-Chain Ketones in Ancient Pottery Vessles By Pyrolysis of Acyl Lipids. Tetrahedron Letters 36. Oxford. Evershed, R. P., Dudd, S. N., Lockhart, M. J. & Jim, S Lipids in archaeology. Handbook of Archaeological Science. Chichester. Hansel, F. A., Copley, M. S., Madureira, L. A. S. & Evershed, R. P Thermally produced ω-(oalkylphenyl)alkanoic acids provide evidence for the processing of marine products in archaeological pottery vessels. Tetrahedron Letters 45. Oxford. Isaksson, S Food and Rank in Early Medieval Time. Theses and Papers in Scientific Archaeology 3. Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Kumarathasan, R., Rajkumar, A. B., Hunter, N. R. & Gesser, H. D Autoxidation and Yellowing of Methyl Linolenate. Progress in Lipid Research 31. Oxford. Matikainen, J., Kaltia, S., Ala-Peijari, M., Petit- Gras, N., Harju, K., Heikkilä, J., Yksjärvi, R. & Hase, T A study of 1,5-hydrogen shift and cyclization reactions of an alkali isomerized methyl linolenoate. Tetrahedron 59. Oxford. Mills, J. S. & White, R The Organic Chemistry of Museum Objects. Second edition. Oxford. 96 Djurstugan

16 Bilaga 6. Vedartsanalyser av Ulf Strucke, UV Mitt AnalysID: 4195 Anläggning: 3066 Provnr: PK6295 Vikt: 2,1 Analyse vikt: 2,1 Fragment: 15 Analyserat antal: 15 Art: Gran Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Tall Antal: 14 Material: Träkol Kommentar: Lämplig för 14 C-datering AnalysID: 4203 Anläggning: 3376 Provnr: PK6346 Vikt: 0,1 Analyse vikt: 0,1 Fragment: 19 Analyserat antal: 19 Art: Tall Antal: 19 Material: Träkol Kommentar: Ej helt förkolnad AnalysID: 4198 Anläggning: 4714 Provnr: PK4732 Vikt: 0,1 Analyse vikt: 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 4201 Anläggning: 4714 Provnr: PK4733 Vikt: 0,2 Analyse vikt: 0,2 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 4200 Anläggning: 4714 Provnr: PK4734 Vikt: 0,4 Analyse vikt: 0,4 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Gran Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 4197 Anläggning: 4735 Provnr: PK5762 Vikt: 0,2 Analyse vikt: 0,2 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Tall Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 4196 Anläggning: 6109 Provnr: PK6222 Vikt: 0,2 Analyse vikt: 0,2 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Tall Antal: 14 Material: Träkol Kommentar: Provet krossat AnalysID: 4199 Anläggning: 7163 Provnr: PK7190 Vikt: 0,2 Analyse vikt: 0,2 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Bark Antal: 2 Material: Förkolnad Kommentar: Ej helt genombränd AnalysID: 4204 Anläggning: F6173 Provnr: PK6221 Vikt: 0,1 Analyse vikt: 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Ek Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 4202 Anläggning: F6173 Provnr: PK6191 Vikt: 0,1 Analyse vikt: 0,1 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Gran Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysID: 5387 Anläggning: A206 Provnr: PK Vikt: 0,8 Analyse vikt: 0,8 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Tall Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: Kärnved (från mitten av trädet). Rakväxt, tydligt definierat och friskt virke. Bilaga 6. Vedartsanalyser 97

17 Bilaga 7. Makrofossilanalyser av Håkan Ranheden, UV Mitt Prov Art/släkte Antal PM6192 F6173 Chenopodium album (svinmålla) x Corylus avellana (hassel, nötskal) Pinus silvestris (kottefjäll av tall) Picea abies (granbarr) Juniperus communis (en) 1 PM6539 A3979 Chenopodium album (svinmålla) x Corylus avellana (hassel, nötskal) 2 Hordeum vulgare (vanligt korn) 3 Cf. Cerealie sp. (ospec. säd) 2 Triticum aestivo/compactum (bröd/ kubbvete) = F275 PM6544 A4301 Pinus silvestris (kottefjäll av tall) x Picea abies (granbarr) PM6548 A4424 Chenopodium album (svinmålla) x Picea abies (granbarr) Pinus silvestris (kottefjäll av tall) Juniperus communis (en) 2 xx xx x 1 xxx PM6609 A4024 Picea abies (granbarr) xxx Trifolium repens (vitklöver) Chenopodium album (svinmålla) Juniperus communis (en) 3 PM6616 A6225 Picea abies (granbarr) xxx Juniperus communis (en) 2 Trifolium repens (vitklöver) Chenopodium album (svinmålla) Viola sp. (viol) PM6629 A4438 Picea abies (granbarr) xxxx Carex sp. tristig. (starr) Rubus idaeus (hallon) Chenopodium album (svinmålla) Gramineae sp. (gräs) Veronica sp. (veronika) Juniperus communis (en) 4 PM6630 A6109 Chenopodium album (svinmålla) x PM6640 A2840 Juniperus communis (en) 1 Trifolium repens (vitklöver) Rubus idaeus (hallon) x x x x x x x xxx PM6641 A6048 Picea abies (granbarr) (obs. ej br.) xxxx Picea abies (granbarr) Chenopodium album (svinmålla) Veronica sp. (veronika) Mycket obränd ved PM6642 A3376 Picea abies (granbarr) xxx Pinus silvestris (kottefjäll av tall) Juniperus communis (en) 3 x xx x xx x x x x x x Prov Art/släkte Antal PM6643 A3105 Chenopodium album (svinmålla) x PM6644 A6269 Rubus idaeus (hallon) xx Chenopodium album (svinmålla) PM7191 A7163 Ajuga pyramidalis (blåsuga) x PM A4735 Picea abies (granbarr) xxx Chenopodium album (svinmålla) PM A4714 Picea abies (granbarr) xxxx Pinus silvestris (kottefjäll av tall) Juniperus communis (en) 2 PM F6173 Picea abies (granbarr) xxx Kommentar Juniperus communis (en) 1 Corylus avellana (hassel, nötskal) 1 Brända lämningar är notee med fetstil och mängderna av fynd har i vissa fall skattats enligt följande: x = 1 5 xx = 5 20 xxx = xxxx = Som framgår av listan är det framförallt skogsvegetation som det funnits spår av i proverna. Brända barr av gran var de allra mest frekventa fynden. En del kottefjäll av tall har också noterats liksom några enfrön och hasselnötskal. I vilken g dessa växtdelar kommer från naturligt förekommande vegetation på platsen eller delvis från insamlat växtmaterial är svårt att säga. Det kan också vara svårt att uttala sig om åldern på det men PM6641 antyder att i alla fall granbarren åtminstone delvis kan vara unga lämningar. I just detta prov fanns även gott om obränd ved vilket antyder ungt inslag. Det övriga obrända makrofossilmaterialet är sannolikt också ungt. Intressant i detta sammanhang är PM6539 i vilket det påträffades sädesslagsfrön av i första hand korn. Dessa frön utgör de enda påträffade lämningarna av spannmål från platsen liksom från odlingsaktiviteter överhuvudtaget. x xx x 98 Djurstugan

18 Bilaga 8. Markkemisk analys av Ove Cederlund, Fosfatlaboratoriet, Länsmuseet på Gotland ID Provnr x y P Spottest ph , ,75 41 III ,5 32 III , ,33 38 III III , ,29 41 III , ,14 24 III , ,22 28 IV , ,77 25 V , ,62 28 V , ,25 34 III , ,54 22 III , ,8 30 V , ,03 27 III , ,21 36 III III , ,23 32 III , ,39 27 III , ,83 22 IV , ,9 30 IV , ,22 33 V , ,14 26 III , ,05 14 III , ,96 31 IV , ,54 40 IV , ,46 38 III IV , ,89 28 IV , ,98 49 IV , ,93 57 IV 7, , ,01 47 IV , III , ,92 34 III , ,12 32 IV 7, , ,95 37 IV , ,98 26 III , ,97 28 IV , ,99 34 III , ,03 36 III , ,98 42 III ,04 44 III , ,01 39 II , II , ,92 41 III 7, II , ,02 49 II , ,01 55 III , ,99 44 II 7, , II II , II ID Provnr x y P Spottest ph , ,98 37 II III , ,98 48 III , ,96 43 II , ,03 28 II ,99 22 II , ,98 24 II , ,97 41 II , ,97 63 III III , ,01 48 III 7, , ,02 30 III ,98 21 III , ,01 22 III , II , ,01 21 III 6, ,01 26 III , ,89 24 III , ,63 28 III , ,61 42 IV , ,7 27 IV , ,78 39 IV , ,41 13 III , ,86 19 III , ,34 21 III , ,87 27 III , ,32 24 IV , ,95 29 IV , ,56 28 IV , ,29 24 IV V , ,61 33 III , ,55 28 III , ,57 29 IV , ,79 28 III , ,56 28 III , ,74 23 II , ,12 24 II , ,48 23 II , ,38 22 II , ,37 32 II , ,86 37 III 6, , ,43 36 III , ,6 34 III , ,88 32 III 6, , ,93 31 IV , ,06 41 IV , ,78 35 III , ,58 40 III , ,4 35 IV Bilaga 8. Markkemisk analys 99

19 ID Provnr x y P Spottest ph , ,67 27 III , ,78 38 III , ,09 21 III , ,52 16 III , ,55 14 III , ,75 16 V , ,6 15 IV , ,97 25 IV , ,02 21 III , ,83 16 III , ,18 27 III , ,69 18 III , ,54 23 III IV , ,52 20 IV , ,81 12 III , ,46 41 IV , ,47 44 III ID Provnr x y P Spottest ph , ,48 11 V , ,5 33 IV , ,51 68 IV , ,55 53 III , ,56 41 III , ,5 39 III , ,51 41 IV , ,57 33 III , ,57 36 IV , ,61 46 III , ,64 51 IV , ,68 62 III , ,65 58 III , ,64 30 V , ,12 25 IV , ,95 24 IV , ,08 23 V Bilaga C-resultat av dr. hab Tomasz Goslar, prof. UAM, Tandemaccelerator-laboratoriet i Poznan, Polen Sample name Lab. no. Age 14 C Remark Djurstugan A4714 PK4733 tall Poz ±30 BP Djurstugan A3979 F551 bäver Poz ±40 BP Djurstugan A6176 F523 bäver Poz ±35 BP Djurstugan A4438 F207 däggdjur Poz ±35 BP Djurstugan F6173 PM hasselnötsskal Poz ±35 BP Djurstugan A3979 PM6539 hasselnötsskal Poz ±35 BP Djurstugan A3979 PM6539 korn Poz ±35 BP Djurstugan A3979 F275 vete Poz ±35 BP Comments: Results of calibration of 14 C dates enclosed. 100 Djurstugan

20 Bilaga 10. Anläggningstabell ID Typ Anmärkning U a % Metod Längd, m Bredd, m Diam., m Djup, m Form i plan Form i sektion Färg Fyll Fyndinsam Sot Kol x y FU/SU 4714 Störning Mycket sten 100 Skärslev 0,82 0,76 0,12 Oval Flatbottnad Brun Silt Vattensåll Ja Ja 88832, ,25 SU 4438 Kulturlager Försänkt golvlager 100 Skärslev 3,84 2,35 0,12 Oregelb. Flack Grå Fin silt Vattensåll Ja Ja 88835, ,41 SU 3979 Nedgrävning Avfallsgrop 100 Skärslev 1,3 0,3 0,26 Oval Oregelbunden Mörkbrun Silt Vattensåll Ja 88837, ,64 SU 4301 Nedgrävning För A Skärslev 1,5 0,81 0,12 Oval Flat botten, sneda kanter Mörkgrå Silt Vattensåll Ja Ja 88832, ,32 SU 4333 Nedgrävning För A Skärslev 0,46 0,3 0,09 Oregelb. Flat botten, sneda kanter Mörkgrå Silt Vattensåll Ja 88830, ,34 SU 4735 Nedgrävning Utrens-/utkastlager 100 Skärslev 1,8 1,4 0,2 Oval Oregelbunden Ljusbrun Silt Vattensåll Ja Ja 88833, ,59 SU 6109 Nedgrävning 100 Skärslev 0,7 0,6 0,1 Oval Oregelbunden Grå Silt Vattensåll Ja 88836, ,27 SU 6269 Nedgrävning 100 Skärslev 0,59 0,59 0,12 Rund Oregelbunden Grå Silt Vattensåll Ja 88843, ,21 SU 221 Ränna 25 Skärslev 4,5 1,4 0,08 Jordnötsformad Flack Gråbrun Silt Såll 88834, ,25 FU 4515 Ränna Identisk med A , ,57 SU 206 Stolphål Stenskoning 100 Skärslev 0,45 0,41 0,21 Rund Skålformad Ljusbrun Silt Handplock Ja Ja 88834, ,7 FU 229 Stolphål 0 0,55 0,5 Oval 1411 Stolphål 50 Skärslev 0,34 0,18 0,12 Oval Oregelbunden Grå Silt Såll Ja 88835, ,92 FU 2840 Stolphål 100 Skärslev 0,29 0,19 Rund Flat botten, sneda kanter Grå Silt Vattensåll 88843, ,83 SU 3105 Stolphål Stenskoning 100 Skärslev 0,35 0,12 Rund Flat botten, sneda kanter Ljusgrå Silt Vattensåll Ja Ja 88842, ,86 SU 3376 Stolphål 100 Skärslev 0,4 0,15 Rund Skålformad Brun Silt Vattensåll Ja 88836, ,01 SU 4024 Stolphål 100 Skärslev 0,26 0,11 Rund Skålformad Grå Lera Vattensåll Ja 88834, ,54 SU 4424 Stolphål 100 Skärslev 0,4 0,14 Rund U-formad Grå Silt Vattensåll Ja Ja 88836, ,51 SU 4637 Stolphål 100 Skärslev 0,18 0,11 Rund Skålformad Brun Silt Vattensåll 88842, ,36 SU 6048 Stolphål 100 Skärslev 0,28 0,22 0,12 Oregelb. Skålformad Mörkgrå Silt Vattensåll 88839, ,47 SU 6088 Stolphål 100 Skärslev 0,18 0,03 Rund Skålformad Grå Silt Vattensåll 88833, ,06 SU 6225 Stolphål 100 Skärslev 0,3 0,12 Rund Skålformad Mörkgrå Silt Vattensåll Ja Ja 88830, ,07 SU 6631 Stolphål 100 Skärslev 0,25 0,07 Rund Skålformad Grå Silt Vattensåll Ja 88832, ,45 SU 7163 Stolphål 100 Skärslev 0,36 0,28 0,17 Oval U-formad Grå Silt Vattensåll Ja 88833, ,86 SU Stolphål Stenskoning 100 Skärslev 0,23 0,12 Rund Skålformad Gråsvart Silt Vattensåll Ja Ja 88832, ,15 SU 1008 Odlingsyta , ,02 FU 243 Röjningsröse 50 Maskin 2,7 2,4 Rundad Ja 88829, ,03 FU 306 Röjningsröse 25 Maskin 88834, ,23 FU 433 Röjningsröse 0 3,8 2,4 Avlång triangulär 88840, ,24 FU 514 Röjningsröse , ,27 FU 530 Röjningsröse , ,27 FU 806 Röjningsröse , ,01 FU 862 Röjningsröse , ,16 FU 6444 Röjningsröse 0 4,1 2,3 Njurformad 88844, ,3 SU Bilaga 10. Anläggningstabell 101