Sirkku Sääätelä/2014 1
|
|
- Lisa Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Måltidens betydelse för hemmaboende äldre FSSF konferens Sirkku Säätelä Taloussanomat / bild Alpo Suhonen I presentationen presentation redovisas forskningsresultat från två stora datainsamlingar inom äldrevårdsprojekten GERDA (gerontologisk databas och Resurcentrum samt GERDA Botnia åren (www. gerda.novia.fi) och studerandes LP. Finansiärer: EU programmen Interreg IIIA; Kvarken Mittskandia( ) och IVA Botnia Atlantica ( ), Österbottens förbund, Umeå kommun och deltagande högskolor I samarbetsprojektet deltog förutom YH Novias FoU enhet inom social och hälsovård Umeå universitet, inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, (geriatrik, arbetsterapi) inst. för omvårdnad och inst. för socialt arbete och Åbo Akademi i Vasa med inst. för socialvetenskaper (socialpolitik). Sirkku Sääätelä/2014 1
2 Projektsamarbete fortsätter under 2012-juni 2014 i Projektet Hemma i Botnia, med focus på hemmaboende äldre och förebyggande hembesök med finansiering från Botnia Atlantica ( ), Österbottens förbund, Umeå kommun och deltagande högskolor. Projektparterna är i stort de samma som i tidigare projekt. För Hemma i Botnia planeras en fortsättning i följande projektperiod och focus ligger på hemmaboende äldre Datainsamlingen i denna presentation gjordes i Vasa och Korsholm, Malax och Korsnäs inom Gerda -projekten Vad säger forskning om äldres näringstillstånd? Föda, vätskebalans och nutritionsstatus är en viktig del av de äldres välbefinnande, hälsa och livskvalitet Sjukdomar och mediciner påverkar snabbt de äldres näringstillstånd på ett negativt sätt likaså det faktum att de äldre ej själva kan hantera sin måltidssituation Också friska äldre som får i sig en för liten mängd energi och näringsämnen förlorar både fett och muskelvävnad. ( se bl.a Muurinen et al 2003,Huffman 2002, Akner 2006, Strandberg et al 2006) Män och kvinnor åldras olika och männen har bl.a mindre kropssfett än kvinnor vilket gör att de har risk att fortare förlora muskelvävnad vid ofrivillig viktnedgång Forskning visar att risken för undernäring är 5-8% hos äldre över 65 år men ökar märkbart efter 80 års ålder Vissa sjukdomar som drabbar ämnesomsättningen gör att även personer med övervikt kan förlora stora mängder muskelvävnad Det betyder även en överviktig äldre person kan vara undernärd. ( se bl.a Haveman-Nies 2003,Callen 2005, Akner 2006) Sirkku Sääätelä/2014 2
3 Många av våra äldre är multisjuka och använder många olika mediciner Flera olika sjukdomar och många mediciner hos en person ökar risken för undernäring påtagligt Forskning visar att 32-50% av äldre på sjukhus kan vara undernärda och 28-85% av de äldre som vårdas inom långvården (bl.a. Pitkälä 2005, Akner 2005, Soini et al 2011) Viktigt att vara medveten om detta för att i tid kunna förebygga och åtgärda undernäring Undernäring leder till den äldre blir skröplig, förlorar den normala motståndkraften, nya sjukdomar uppkommer och befintliga sjukdomars förlopp blir snabbare ( bl.a. Akner 2006, Strandberg 2006) Instrument för mätning av kropsssammansättning och nutrition BMI BMI= Body Mass Index mäter förhållandet mellan längd och vikt. BMI = Vikt/ längd² undervikt vid BMI <18,5 normalvikt vid BMI mellan 18,5-24,9 övervikt vid BMI mellan 25,0-29,9 och fettma vid BMI >30,0 Ej ett bra instrument på äldre pga av att äldres kropssammansättning är annorlunda än medelålders ( mera fett mindre vatten) Studier visar att undre gränsen för normalvikt hos äldre borde höjas till BMI 22. Lätt övervikt vid BMI är att rekommedera. (bl.a M. Carlsson och Cook Z, Kirk S, Lawrenson S & Sandford S. 2005) MNA = mini nutritional assessment Kartlägger även en del av kostvanorna Innehåller också antropometriska mått ( BMI, vad- och armomkrets) Ett bra sätt att hitta de äldre som har risk för undernäring MNA graderas enligt poäng: <17 poäng betyder undernäring 17-23,5 poäng betyder risk för undernäring >24 betyder normalt nutritionstillstånd (välnutrinerad) Lämpar sig som instrument för mätning av äldres näringstillstånd på ett objektivt sätt. Validerat i flera studier (Guigoz & Vellas. 1999) Sirkku Sääätelä/2014 3
4 Manual ur Gerda 85+ hemsbesöksinstrumentet MNA-manual Fråga nr: C. Rörlighet att man går ut räknas att man tar sig utanför sitt hem, vilket kan vara utanför sitt rum på servicehuset. Man behöver alltså ej kunna gå utomhus. F. BMI ingår ( finns redan mätning) J. Måltider för att måltiden ska räknas som hel frukost, se bilagor i referenspärmen (t.ex. ej endast en kopp välling, men tillsammans med smörgås blir det en hel frukost). Lunch och middag ska vara hela portioner, ej halv matleverans. Till lunch kan även ytterligare en frukost räknas som hel måltid (t.ex. välling och macka till frukost och gröt och macka till lunch). L. Frukt och grönsaker hit räknas två frukter eller två portioner grönsaker (eller en av varje). Med frukt räknas hel färsk, konserverad, torkad frukt, bär, frukt och bärkräm och nyponsoppa men inte saftsopa och saftkräm. M. Vätska med ett glas räknas 2 dl. Även kaffe, te, öl och vin räknas som vätska. O & P. Subjektiva mätningar om personen ej svarar (eller om man ej träffat personen) väljs alternativ vet ej. OBS!! Markera om personen svarat själv eller inte! Det är stor skillnad på vet ej och inte svar Q. Överarms-omfånget mäts helst liggande med armen vilande på magen med 90 graders flexion. Mätning av den tjockaste delen av armen, mitt över biceps. R. Vad-omkrets mäts helst liggande med benet höft och knä uppböjda (se teckning). Mätning av den tjockaste delen av vaden. Sirkku Sääätelä/2014 4
5 Redovisning av resultat ur Gerda- Gerontologisk Databas och resurscentrum samt GERDA Botnia 85+ Deltagare 240 personer 2005 och 288 personer Ålder 85, 90 och 95+åringar 2005 :177 kvinnor och 63 män i Vasa och Korsholm. 2010: 188 kvinnor och 70 män i Vasa, Korsholm, Malax och Korsnäs Boende både på anstalt och hemma Ca två tredjedelar var ensamboende och en tredjedel bodde med någon (maka, make, barn) ADL assessment related to food and eating by Katz (comp. Milne et al 2006) datacollection. Need for help with bying food, need for help with making food and need for help with eating datacollection Need for help with bying food, need for help with making food and need for help with eating Hemmaboende äldres hjälpbehov vid måltidssituation (N=126) 2010 Hemmaboende äldres hjälpbehov vid måltidssituation ( N= 195) 80 % 76 % 64 % 70 % 60 % 56 % 55 % 50 % 41 % 44 % 40 % 30 % 20 % 2 % 10 % 2 % 2 % 0 % Hjälp med matinköp Hjälp med Hjälp vid födointag matlagning Män n=42 Kvinnor n=84 Totalt n= % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 61 % 49% 40 % 37 % 36% 32 % 2 % 1 % 1,5 % Hjälp med Hjälp med Hjälp vid matinköp matlagning födointag Män n=68 Kvinnor=129 Totalt=195 Nutritional status in elderly living in their own homes MNA hos hemmaboende N= % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 79 % 61 % 61 % 53 % 39 % 35 % 29 % 21 % Män Män bor med Kvinnor Kvinnor bor med ensamboende någon n= 24 ensamboende någon n=17 n=18 n=63 MNA<17 MNA 17-23,5 MNA >24 Sirkku Sääätelä/2014 5
6 Nattfastans längd enligt resultat från GERDA- Botnia Kön/ boende Mean/ medeltal Median/ mittersta värdet Mode/ Vanligast förekommande min max Män/ hemma Män / anstalt Kvinnor/ hemma Kvinnor / anstalt 12, , ,4 12, , ,5 17 Det kan konstateras att det ej finns något samband mellan MNA och BMI hos de äldsta äldre. En analys av det statiska sambandet visar att en korrelation mellan BMI och malnutrition inte kan påvisas (p= för männen och p= för kvinnorna med MNA<24). MNA<24 BMI <18,5 BMI 18,5-24,9 BMI 25-29,9 BMI >30 Significans p = Män n=23 Kvinnor n= % (14) 22% (5) 17% (4) %(6) 47%(44) 27%(25) 20%(19) Även personer med högt BMI (övervikt) se ut att ha störning i näringstillstånd. Anmärkningsvärt är istället att en femtedel (20%) av kvinnorna med undernäring, eller risk för undernäring, enligt MNA förekommer i gruppen fettma, och att 27% förekommer i gruppen som indikerar övervikt. MNA<24 BMI <18,5 BMI 18,5-24,9 BMI 25-29,9 BMI >30 Significans p = Män n= % (14) 22% (5) 17% (4) Kvinnor n=94 6%(6) 47%(44) 27%(25) 20%(19) Sirkku Sääätelä/2014 6
7 Enligt de nya finska näringsrekommendationer från 2013 borde man äta fem måltider om dagen och dricka minst en liter vätska per dygn Nattfastans längd borde ej övergå 11h Julin & Nordberg Äldre hemmaboendes kostvanor (examensarbete YH Novia. www theseus.fi) Sex informanter i åldern år Hemmaboende Tre män och tre kvinnor Två var ensamstående (en man och en kvinna) Temaintervju, matdagbok samt näringsberäkning med programmet Dietist XP baserat på svenska livsmedelsverkets register med livsmedel och 50 näringsämnen ( visar näringsinnehåll, energiintag och fördelning) Teman för intervjun: kostval, måltidssituation, aptit och problem med måltidssituation Resultat (N= 6 personer) Dag Frukost Mellanmål, Lunch Mellanmål, Middag Kvällsmål förmiddag eftermiddag Fredag 6 pers 2 pers 6 pers 6 pers 6 pers 6 pers Lördag 6 pers 2 pers 6 pers 6 pers 6 pers 4 pers Söndag 6 pers 2 pers 5 pers 3 pers 6 pers 3 pers Informanter Nattfasta Nattfasta Nattfasta dag 1 dag 2 dag 3 Informant 1 10 h 10 h 10 h Informant 2 12 h 15 h 12 h Informant 3 12 h 15 h 12 h Informant 4 11 h 11 h 12 h Informant 5 12 h 12 h 12 h Informant 6 12 h 12 h 13 h medellängden på nattfastan 11,9 timmar, minst 10h och högst 15h endast på fredag åt alla 5 måltider Sirkku Sääätelä/2014 7
8 Ingen hade matservice, men några ansåg att det kanske kunde vara ett alternativ De flesta ansåg att det var viktigt att tänka på vad man åt Alla kokade mat själv och försökte variera sin kost Kostintaget hade förändrats rejält sedan de var i arbetslivet genom att informanterna åt mindre och vissa mer hälsomedvetet. Jag kokar inte så invecklad mat nuförtiden. Jag kan köpa färdiggjorda köttbullar idag och det skulle jag ju aldrig ha gjort förr. Jag tror det är bäst att äta och dricka lite av varje. skulle vara roligare att laga mat åt två stycken äta samma mat flera dagar då man bor ensam Bara man är frisk går det ju bra att laga mat åt sig själv, men blir man sjuk går det ju inte. Aptiten hade försämrats från tidigare och man åt mera förr Två informanter hade problem med löständerna och tuggandet En informant hade mist både smak och lukt så intresset för matlagning och ätande var inte lika stort längre Äter gärna husmanskost Resultat enl Dietist XP visar att fördelningen mellan kolhydrater, protein och fett var relativ bra. Mängden av mat helt för liten fett och proteinandelen var oftast var för låg informanterna endast fick i sig endast ca procent av det rekommenderade dagliga energiintaget (rekommendation för > 74 år 20000Kcal) Konklusion: De äldsta hemmaboende äter en ganska bra sammansatt kost men helt för liten mängd och för lågt kaloriintag ( främst gällande fett och proteiner) och har för lång nattfasta Sirkku Sääätelä/2014 8
9 Framtidens utmaningar Viktigt att stöda äldre hemmaboendes möjligheter till god nutrition De äldre och äldsta hemmaboendes antal ökar i framtiden, politiskt beslut om att så många som möjligt ska bor hemma så länge som möjligt. Många är ensamboende och socialt isolerade, påverkar nutritionsstatus märkbart Många kommer att finnas i riskzonen för att utveckla undernäring I framtiden Hur kan man utveckla måltidsservice och de äldres måltidssituation? Hur kan man utveckla måltidsservice och måltidernas kvalitet för hemmaboende? Låta de äldre själva delta också i planering av matlistan (samma mat för förskola och äldre är inte bra, barn och äldre har olika behov) Tankar om måltidssituationen Måltiden är inte bara föda! Utevistelse främjar aptiten Social samvaro befrämjar en god nutrition, många hemmaboende äter alltid ensamma! Att äta tillsammans är viktigt Att själv få planera och köpa sin egen mat främjar aptiten Ge möjligheten för äldre att samlas, göra mat och äta tillsammans Matrådgivning samtidigt som man lagar mat tillsammans med de äldre kan förebygga störning i nutritionsstatus Värna om långsamhetens kultur vid måltidssituationen Fråga de äldre själva vad de vill Smaklig måltid! Sirkku Sääätelä/2014 9
10 Länkar : /A_cookbook_for_today/ alsa/halsosamma_levnadsvanor/mangsidig_kost/index. html t THL_OPA2013_027_verkko.pdf?sequence=1 Sirkku Sääätelä/
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merinom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik
Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merMmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön
mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan
Läs merLandstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merUmeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14
Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merDet är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1
Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi
Läs merVad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?
Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merI registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:
Vecka 1 Bukklubben - ett program för sunda kostvanor och ett fysiskt aktivt liv! Hur använda registreringshäftet I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:
Läs merTill dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,
Läs merSedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol
Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs mer10 misstag kvinnor gör
10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare
Läs mernattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se
Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs merVälkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet
Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning
Läs merViktigt att ta kontroll över samtalet från början:
Ta hand om blivande kunder i sex steg (Peter Dahl) Viktigt att ta kontroll över samtalet från början: Det viktiga är att Du avhandlar nedanstående 6 punkter som skall avhandlas MED DINA EGNA ORD, inte
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merINSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs merMÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun
2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merCertifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008
Sommaren 2007 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Snabbt Mitt i mellan Långsamt Ca 0,5 3,5 kg / vecka Livslångt projekt.
Läs merÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med
Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merSammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014
Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 På Akademiska sjukhuset genomfördes årets mätning den13 februari 2014. Mätningen är en punktprevalensmätning under
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merAnalys av utgångsläget
Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även
Läs merEn vanlig dag på jobbet
En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under
Läs merBarnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal
Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder
Läs merOm man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig
Läs merMellanmål kan förebygga undernäring
Mellanmål kan förebygga undernäring För många av oss är måltiderna en av dagens höjdpunkter. För våra äldre kan de betyda allt. Det är då man umgås och njuter av något gott. För personalen på äldreboenden
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merKostpolicy. Riktlinjer
Kostpolicy och Riktlinjer för måltidsverksamhet inom Hjo kommun Inledning Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det
Läs merLadda för fotboll i Södertälje FK
Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?
Läs merwww.sisuidrottsutbildarna.se/orebro
Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan
ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag
Läs merPedagogiska måltider vid matleverans
Pedagogiska måltider vid matleverans till hemmet Ett pilotprojekt i Södertälje kommun Stina Engelheart Camilla Andersson Nestor FoU-center Telefon: E-post: Hemsida: Marinens väg 30 070-814 59 31 nestor@haninge.se
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merKostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.
Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs mermina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)
namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker
Läs merMetod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare
Geriatriska kliniken Metod och implementering av åtgärdsprogram vid undernäring hos äldre vårdtagare - ett samverkansprojekt mellan Staffanstorps kommun, Vårdcentralen Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus
Läs merMat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år
DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden
Läs merTOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem
Läs merFörslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM
Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merAnhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda
Läs merMat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre
Mat och ätande för äldre En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre Text grafisk form: Daphne Macris Illustration: Anna Ödlund Tryck: EO Grafiska 2008 Innehåll Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merVälkommen till Grodan, våren 2009
Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta
Läs merMat- och ma ltidsvanor samt o nskningar kring detta
Contact person Nata Amiryarahmadi 2014-09-11 SP-rapport 2014:51 1 (34) Energy Technology +46 10 516 54 37 Nata.amiryarahmadi@sp.se Aktivt Åldrande individuellt anpassade måltidslösningar för hälsa och
Läs merVad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.
Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man
Läs merAntalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol
MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER
Läs merSidosallad 1/6 - Grekisk
Sidosallad 1/6 - Grekisk Bild inom kort Ibland innehåller receptet inga grönsaker. Lösning? En sidosallad. Men det kan vara kul med större variation än isbergsallad, gurka och tomat. Därför kommer här
Läs merFlödesschema för mat, måltider och nutrition
Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika
Läs merInledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...
Läs merAtt bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet
Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet Anna Dagerud, socionom/kurator Ingbritt Borstrand, distriktssköterska ASIH-teamet, Hemsjukvård och rehabilitering i väster Underbara
Läs merTema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Läs merSka man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige
Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst
Läs merEnergirik mellanmålsmeny
Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal
Läs mer400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.
SENIORDAGEN 2013 Utvärderingsenkät besökare 400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. Syftet med enkäten var att fånga upp
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merInspirationsfilm HFS matvanor
Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg
Läs merKontaktuppgifter & arbete
Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs mer