Sirkku Sääätelä/2014 1

Transkript

1 Måltidens betydelse för hemmaboende äldre FSSF konferens Sirkku Säätelä Taloussanomat / bild Alpo Suhonen I presentationen presentation redovisas forskningsresultat från två stora datainsamlingar inom äldrevårdsprojekten GERDA (gerontologisk databas och Resurcentrum samt GERDA Botnia åren (www. gerda.novia.fi) och studerandes LP. Finansiärer: EU programmen Interreg IIIA; Kvarken Mittskandia( ) och IVA Botnia Atlantica ( ), Österbottens förbund, Umeå kommun och deltagande högskolor I samarbetsprojektet deltog förutom YH Novias FoU enhet inom social och hälsovård Umeå universitet, inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, (geriatrik, arbetsterapi) inst. för omvårdnad och inst. för socialt arbete och Åbo Akademi i Vasa med inst. för socialvetenskaper (socialpolitik). Sirkku Sääätelä/2014 1

2 Projektsamarbete fortsätter under 2012-juni 2014 i Projektet Hemma i Botnia, med focus på hemmaboende äldre och förebyggande hembesök med finansiering från Botnia Atlantica ( ), Österbottens förbund, Umeå kommun och deltagande högskolor. Projektparterna är i stort de samma som i tidigare projekt. För Hemma i Botnia planeras en fortsättning i följande projektperiod och focus ligger på hemmaboende äldre Datainsamlingen i denna presentation gjordes i Vasa och Korsholm, Malax och Korsnäs inom Gerda -projekten Vad säger forskning om äldres näringstillstånd? Föda, vätskebalans och nutritionsstatus är en viktig del av de äldres välbefinnande, hälsa och livskvalitet Sjukdomar och mediciner påverkar snabbt de äldres näringstillstånd på ett negativt sätt likaså det faktum att de äldre ej själva kan hantera sin måltidssituation Också friska äldre som får i sig en för liten mängd energi och näringsämnen förlorar både fett och muskelvävnad. ( se bl.a Muurinen et al 2003,Huffman 2002, Akner 2006, Strandberg et al 2006) Män och kvinnor åldras olika och männen har bl.a mindre kropssfett än kvinnor vilket gör att de har risk att fortare förlora muskelvävnad vid ofrivillig viktnedgång Forskning visar att risken för undernäring är 5-8% hos äldre över 65 år men ökar märkbart efter 80 års ålder Vissa sjukdomar som drabbar ämnesomsättningen gör att även personer med övervikt kan förlora stora mängder muskelvävnad Det betyder även en överviktig äldre person kan vara undernärd. ( se bl.a Haveman-Nies 2003,Callen 2005, Akner 2006) Sirkku Sääätelä/2014 2

3 Många av våra äldre är multisjuka och använder många olika mediciner Flera olika sjukdomar och många mediciner hos en person ökar risken för undernäring påtagligt Forskning visar att 32-50% av äldre på sjukhus kan vara undernärda och 28-85% av de äldre som vårdas inom långvården (bl.a. Pitkälä 2005, Akner 2005, Soini et al 2011) Viktigt att vara medveten om detta för att i tid kunna förebygga och åtgärda undernäring Undernäring leder till den äldre blir skröplig, förlorar den normala motståndkraften, nya sjukdomar uppkommer och befintliga sjukdomars förlopp blir snabbare ( bl.a. Akner 2006, Strandberg 2006) Instrument för mätning av kropsssammansättning och nutrition BMI BMI= Body Mass Index mäter förhållandet mellan längd och vikt. BMI = Vikt/ längd² undervikt vid BMI <18,5 normalvikt vid BMI mellan 18,5-24,9 övervikt vid BMI mellan 25,0-29,9 och fettma vid BMI >30,0 Ej ett bra instrument på äldre pga av att äldres kropssammansättning är annorlunda än medelålders ( mera fett mindre vatten) Studier visar att undre gränsen för normalvikt hos äldre borde höjas till BMI 22. Lätt övervikt vid BMI är att rekommedera. (bl.a M. Carlsson och Cook Z, Kirk S, Lawrenson S & Sandford S. 2005) MNA = mini nutritional assessment Kartlägger även en del av kostvanorna Innehåller också antropometriska mått ( BMI, vad- och armomkrets) Ett bra sätt att hitta de äldre som har risk för undernäring MNA graderas enligt poäng: <17 poäng betyder undernäring 17-23,5 poäng betyder risk för undernäring >24 betyder normalt nutritionstillstånd (välnutrinerad) Lämpar sig som instrument för mätning av äldres näringstillstånd på ett objektivt sätt. Validerat i flera studier (Guigoz & Vellas. 1999) Sirkku Sääätelä/2014 3

4 Manual ur Gerda 85+ hemsbesöksinstrumentet MNA-manual Fråga nr: C. Rörlighet att man går ut räknas att man tar sig utanför sitt hem, vilket kan vara utanför sitt rum på servicehuset. Man behöver alltså ej kunna gå utomhus. F. BMI ingår ( finns redan mätning) J. Måltider för att måltiden ska räknas som hel frukost, se bilagor i referenspärmen (t.ex. ej endast en kopp välling, men tillsammans med smörgås blir det en hel frukost). Lunch och middag ska vara hela portioner, ej halv matleverans. Till lunch kan även ytterligare en frukost räknas som hel måltid (t.ex. välling och macka till frukost och gröt och macka till lunch). L. Frukt och grönsaker hit räknas två frukter eller två portioner grönsaker (eller en av varje). Med frukt räknas hel färsk, konserverad, torkad frukt, bär, frukt och bärkräm och nyponsoppa men inte saftsopa och saftkräm. M. Vätska med ett glas räknas 2 dl. Även kaffe, te, öl och vin räknas som vätska. O & P. Subjektiva mätningar om personen ej svarar (eller om man ej träffat personen) väljs alternativ vet ej. OBS!! Markera om personen svarat själv eller inte! Det är stor skillnad på vet ej och inte svar Q. Överarms-omfånget mäts helst liggande med armen vilande på magen med 90 graders flexion. Mätning av den tjockaste delen av armen, mitt över biceps. R. Vad-omkrets mäts helst liggande med benet höft och knä uppböjda (se teckning). Mätning av den tjockaste delen av vaden. Sirkku Sääätelä/2014 4

5 Redovisning av resultat ur Gerda- Gerontologisk Databas och resurscentrum samt GERDA Botnia 85+ Deltagare 240 personer 2005 och 288 personer Ålder 85, 90 och 95+åringar 2005 :177 kvinnor och 63 män i Vasa och Korsholm. 2010: 188 kvinnor och 70 män i Vasa, Korsholm, Malax och Korsnäs Boende både på anstalt och hemma Ca två tredjedelar var ensamboende och en tredjedel bodde med någon (maka, make, barn) ADL assessment related to food and eating by Katz (comp. Milne et al 2006) datacollection. Need for help with bying food, need for help with making food and need for help with eating datacollection Need for help with bying food, need for help with making food and need for help with eating Hemmaboende äldres hjälpbehov vid måltidssituation (N=126) 2010 Hemmaboende äldres hjälpbehov vid måltidssituation ( N= 195) 80 % 76 % 64 % 70 % 60 % 56 % 55 % 50 % 41 % 44 % 40 % 30 % 20 % 2 % 10 % 2 % 2 % 0 % Hjälp med matinköp Hjälp med Hjälp vid födointag matlagning Män n=42 Kvinnor n=84 Totalt n= % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 61 % 49% 40 % 37 % 36% 32 % 2 % 1 % 1,5 % Hjälp med Hjälp med Hjälp vid matinköp matlagning födointag Män n=68 Kvinnor=129 Totalt=195 Nutritional status in elderly living in their own homes MNA hos hemmaboende N= % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 79 % 61 % 61 % 53 % 39 % 35 % 29 % 21 % Män Män bor med Kvinnor Kvinnor bor med ensamboende någon n= 24 ensamboende någon n=17 n=18 n=63 MNA<17 MNA 17-23,5 MNA >24 Sirkku Sääätelä/2014 5

6 Nattfastans längd enligt resultat från GERDA- Botnia Kön/ boende Mean/ medeltal Median/ mittersta värdet Mode/ Vanligast förekommande min max Män/ hemma Män / anstalt Kvinnor/ hemma Kvinnor / anstalt 12, , ,4 12, , ,5 17 Det kan konstateras att det ej finns något samband mellan MNA och BMI hos de äldsta äldre. En analys av det statiska sambandet visar att en korrelation mellan BMI och malnutrition inte kan påvisas (p= för männen och p= för kvinnorna med MNA<24). MNA<24 BMI <18,5 BMI 18,5-24,9 BMI 25-29,9 BMI >30 Significans p = Män n=23 Kvinnor n= % (14) 22% (5) 17% (4) %(6) 47%(44) 27%(25) 20%(19) Även personer med högt BMI (övervikt) se ut att ha störning i näringstillstånd. Anmärkningsvärt är istället att en femtedel (20%) av kvinnorna med undernäring, eller risk för undernäring, enligt MNA förekommer i gruppen fettma, och att 27% förekommer i gruppen som indikerar övervikt. MNA<24 BMI <18,5 BMI 18,5-24,9 BMI 25-29,9 BMI >30 Significans p = Män n= % (14) 22% (5) 17% (4) Kvinnor n=94 6%(6) 47%(44) 27%(25) 20%(19) Sirkku Sääätelä/2014 6

7 Enligt de nya finska näringsrekommendationer från 2013 borde man äta fem måltider om dagen och dricka minst en liter vätska per dygn Nattfastans längd borde ej övergå 11h Julin & Nordberg Äldre hemmaboendes kostvanor (examensarbete YH Novia. www theseus.fi) Sex informanter i åldern år Hemmaboende Tre män och tre kvinnor Två var ensamstående (en man och en kvinna) Temaintervju, matdagbok samt näringsberäkning med programmet Dietist XP baserat på svenska livsmedelsverkets register med livsmedel och 50 näringsämnen ( visar näringsinnehåll, energiintag och fördelning) Teman för intervjun: kostval, måltidssituation, aptit och problem med måltidssituation Resultat (N= 6 personer) Dag Frukost Mellanmål, Lunch Mellanmål, Middag Kvällsmål förmiddag eftermiddag Fredag 6 pers 2 pers 6 pers 6 pers 6 pers 6 pers Lördag 6 pers 2 pers 6 pers 6 pers 6 pers 4 pers Söndag 6 pers 2 pers 5 pers 3 pers 6 pers 3 pers Informanter Nattfasta Nattfasta Nattfasta dag 1 dag 2 dag 3 Informant 1 10 h 10 h 10 h Informant 2 12 h 15 h 12 h Informant 3 12 h 15 h 12 h Informant 4 11 h 11 h 12 h Informant 5 12 h 12 h 12 h Informant 6 12 h 12 h 13 h medellängden på nattfastan 11,9 timmar, minst 10h och högst 15h endast på fredag åt alla 5 måltider Sirkku Sääätelä/2014 7

8 Ingen hade matservice, men några ansåg att det kanske kunde vara ett alternativ De flesta ansåg att det var viktigt att tänka på vad man åt Alla kokade mat själv och försökte variera sin kost Kostintaget hade förändrats rejält sedan de var i arbetslivet genom att informanterna åt mindre och vissa mer hälsomedvetet. Jag kokar inte så invecklad mat nuförtiden. Jag kan köpa färdiggjorda köttbullar idag och det skulle jag ju aldrig ha gjort förr. Jag tror det är bäst att äta och dricka lite av varje. skulle vara roligare att laga mat åt två stycken äta samma mat flera dagar då man bor ensam Bara man är frisk går det ju bra att laga mat åt sig själv, men blir man sjuk går det ju inte. Aptiten hade försämrats från tidigare och man åt mera förr Två informanter hade problem med löständerna och tuggandet En informant hade mist både smak och lukt så intresset för matlagning och ätande var inte lika stort längre Äter gärna husmanskost Resultat enl Dietist XP visar att fördelningen mellan kolhydrater, protein och fett var relativ bra. Mängden av mat helt för liten fett och proteinandelen var oftast var för låg informanterna endast fick i sig endast ca procent av det rekommenderade dagliga energiintaget (rekommendation för > 74 år 20000Kcal) Konklusion: De äldsta hemmaboende äter en ganska bra sammansatt kost men helt för liten mängd och för lågt kaloriintag ( främst gällande fett och proteiner) och har för lång nattfasta Sirkku Sääätelä/2014 8

9 Framtidens utmaningar Viktigt att stöda äldre hemmaboendes möjligheter till god nutrition De äldre och äldsta hemmaboendes antal ökar i framtiden, politiskt beslut om att så många som möjligt ska bor hemma så länge som möjligt. Många är ensamboende och socialt isolerade, påverkar nutritionsstatus märkbart Många kommer att finnas i riskzonen för att utveckla undernäring I framtiden Hur kan man utveckla måltidsservice och de äldres måltidssituation? Hur kan man utveckla måltidsservice och måltidernas kvalitet för hemmaboende? Låta de äldre själva delta också i planering av matlistan (samma mat för förskola och äldre är inte bra, barn och äldre har olika behov) Tankar om måltidssituationen Måltiden är inte bara föda! Utevistelse främjar aptiten Social samvaro befrämjar en god nutrition, många hemmaboende äter alltid ensamma! Att äta tillsammans är viktigt Att själv få planera och köpa sin egen mat främjar aptiten Ge möjligheten för äldre att samlas, göra mat och äta tillsammans Matrådgivning samtidigt som man lagar mat tillsammans med de äldre kan förebygga störning i nutritionsstatus Värna om långsamhetens kultur vid måltidssituationen Fråga de äldre själva vad de vill Smaklig måltid! Sirkku Sääätelä/2014 9

10 Länkar : /A_cookbook_for_today/ alsa/halsosamma_levnadsvanor/mangsidig_kost/index. html t THL_OPA2013_027_verkko.pdf?sequence=1 Sirkku Sääätelä/