Fortsatt utveckling av inköpsprocessen genom stödjande team

Transkript

1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/ Kommunstyrelsen Fortsatt utveckling av inköpsprocessen genom stödjande team Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Den fortsatta granskningen av inköpsprocessen visar förbättringsområden främst när det gäller tillgänglighet till avtal, rutiner för prisjustering och planering av upphandlingar. Stadsledningskontoret har sjösatt en modell med stödjande team för verksamhetsutveckling för att arbeta vidare med de förbättringar av rutiner och implementering av rutiner som granskningen visar behövs. Ett första team kommer att arbeta med att säkerställa inköpsrutinerna inom byggenheten och förvaltningsenheten. Modellen ska därefter utvärderas, för att sedan vara ett sätt av flera för att stödja och utveckla den interna kontrollen. Teamet består av kommunstyrelsens controller, internrevisorn och inköpstrategen. Ärendet Stadsledningskontoret fick i februari 2012 i uppdrag att fortsätta granskningen av kommunens inköpsprocesser genom att titta på inköp inom ramen för kommunstyrelsens ansvarsområden Uppdraget definierades enligt följande. Förekomst och tillämpning av upphandlade avtal största inköpsgrupperna (stickprov) Inköp utanför ramavtal/upphandlade avtal; vad och varför (urval störst andel) Koppling inköp och verksamhetens behov (stickprov) Inköpsrutiner Korrekta underlag för utbetalning (stickprov) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (7) Internrevisorn skulle titta på förekomst av ramavtal och upphandlingar utifrån de värdemässigt största inköpen (kontogrupp) samt stickprovsvis inom övriga kontogrupper. Stickprov skulle även tas för att säkerställa att inköpen sker för verksamhetens behov. En analys skulle göras av vad som köps utan ramavtal/upphandling och vilka funktioner som ligger bakom inköpen. Slutsatser Granskningen visar på följande förbättringsområden. 1. Planering av upphandlingar Rutinerna för att i tid inleda processen att göra en upphandling i tid behöver säkerställas. I det ingår att inventera hela kommunens behov av en vara eller en tjänst och att identifiera vilka varor som behövs inom olika varusegment. 2. Kontroll av avtalade priser, prisförändringar och fakturaunderlag samt dokumentation av avtal Arbetet med att ta fram avtalsansvariga pågår, i syfte att säkerställa att det är en enkelt att hitta avtal med korrekta priser och att avgöra vem som godkänner prisförändringar. Arbetet inbegriper att säkerställa att alla avtal är tillgängliga i e-avrop och Ädit. Att observera Två områden som inte kan sägas vara förbättringsområden bör ändå observeras då de är viktiga på flera sätt. Kontering för internrepresentation/livsmedel Det är viktigt att det som bokförs som livsmedel är livsmedel för förädling och inte dold representation. Korrekt kontering är en förutsättning för att rätt moms ska dras och att arbetsgivaravgifter betalas på skattepliktiga personalförmåner. Dessa frågor knyter också an till seminarier och utbildningar, där program alltid måste finnas, som visar att det inte är fråga om dolda förmåner. Det ska i sammanhanget observeras att det inte är en fråga för internrevisionen vad som är rätt mängd personalrepresentation inom en verksamhet. Även arrangemang som utlöser skatteplikt och där momsavdrag inte får göras, kan vara korrekt ur ett verksamhetsperspektiv. Redovisning av bil i tjänsten Cheferna inom områden där det är vanligt förekommande att medarbetare har tillgång till bil i tjänsten bör regelbundet säkerställa att medarbetarna för korrekta körjournaler och har kunskap om reglerna för bil i tjänsten.

3 3 (7) Stödjande team för verksamhetsutveckling Stadsledningskontoret har tagit fram en modell med stödjande team för verksamhetsutveckling. Ett stödjande team ska kunna användas varhelst det finns ett behov att få hjälp och stöd att utveckla och implementera rutiner. Metoden kommer först att prövas för att säkerställa inköpsrutinerna inom byggenheten och förvaltningsenheten (punkterna 1 och 2 ovan). Modellen ska därefter utvärderas, för att sedan vara ett sätt av flera för att stödja och utveckla den interna kontrollen. Styrgrupp för att ta fram metoden är den administrativa direktören Mats Bohman, stadsjuristen Helena Meier och fastighetsdirektören Jenny Asmundsson. I den stödjande gruppen ingår controllern Johanna Magnusson, samordnings- och utvecklingsenheten, internrevisorn Jane Rönnholm Kollén, juridiska enheten, och inköpsstrategen Erika Karlsson, inköpsenheten. Enhetscheferna för byggenheten och förvaltningsenheten utser en eller två personer som arbetar tillsammans med den stödjande gruppen. Bredvid detta genomförs en återrapportering till ansvariga direktörer och verksamhetschefer/enhetschefer baserat på de stickprov som ligger till grund för internrevisionens granskning. Erfarenhetsöverföring sker också till det pågående projektet Inköp 2.0 för att där fånga upp frågor som berör inköpsprocessen generellt. Aktuella bestämmelser Granskningen har gjorts i ljuset av följande bestämmelser och rutiner. Redovisningsreglementet Nämnder och kommunala bolagsstyrelser ansvarar för att kommunens redovisningsreglemente tillämpas inom dess verksamhet. Representanter från kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram en normalkontoplan kallad Kommun-Bas05. I Kommun- Bas05 definieras varje konto på tre positioner i form av konteringsanvisningar. Syftet är att medverka till en enhetlig redovisningsstandard för kommunernas externa redovisning och underlätta inrapporteringen till det nationella räkenskapssammandraget (RS) 1 som samlas in av SCB. I beräkningar av BNP, ekonomiska kalkyler över rikets finanser och internationella redovisningar är uppgifterna som samlas in till RS en central del, t.ex. används uppgifter om den kommunala konsumtionen för beräkningar av bidrag av olika slag. För kommunernas 1 From redovisningsåret 2013 är avsikten att SCB:s räkenskapssammandrag ska övergå till Kommun Bas 13.

4 4 (7) interna uppföljning och jämförelse med övriga kommuner beräknas ett flertal jämförelse- /nyckeltal utifrån uppgifter i RS. Det är därför viktigt att koddelen konto används på det sätt som definieras i normalkontoplanen Kommun-Bas05. Varje verifikation ska innehålla uppgifter om när den har sammanställts när den ekonomiska händelsen inträffade vad den avser; kostnadens samband med verksamheten ska vara tydligt vilket belopp det gäller och vilken motpart den berör Den interna kontrollen ska vara säkrad med avseende på ansvarsfördelning, kompetens, självständighet och jäv. Attestrutiner ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive styrelse, nämnd säkras. Vid utformningen av attestrutiner ska ansvarsfördelningen vara tydlig, ingen person ska ensam hantera en transaktion från början till slut den som är mottagnings- eller beslutsattestant ska ha nödvändig kompetens för uppgiften beslutsattestant ska ha en självständig ställning gentemot den kontrollerade den som är beslutsattestant får inte kontrollera in- och utbetalningar till sig själv eller närstående, eller utgifter av personlig karaktär. Jäv gäller också bolag eller föreningar där beslutsattestant eller närstående har ägarintressen eller ingår i ledningen. Beslutsattestant får inte vara mottagningsattestant avseende samma faktura. En mottagningsattestant ska veta att varan eller tjänsten har levererats. Om mottagningsattest skett på följesedel eller faktura, ska denna skannas in och bifogas verifikationen. Mottagningsattest ska därefter göras i ekonomisystemet av en person som kan verifiera riktigheten av mottagningsattesten på följesedel eller faktura. Därefter sker beslutsattest i ekonomisystemet. Det är enligt nuvarande redovisningsreglemente beslutsattestantens ansvar att det finns ett räkenskapsunderlag som verifierar sambandet med den verksamhet som köpet bokförs på och att det tydligt framgår vad verifikationen avser. Uppgifterna ska bifogas i ekonomisystemet. Kommunens arbete mot svartarbete och byggfusk Nackaprojektet ID06 är Nacka kommuns särskilda insats mot svartarbete i byggsektorn. Sedan våren 2009 kräver kommunen att samtliga inblandade byggentreprenörer där kommunen är byggherre följer ett särskilt regelverk. Kommunen kräver närvarokontroll enligt ID06. Kommunen ska löpande meddela Skatteverket vilka entreprenörer (inkluderat under-

5 5 (7) entreprenörer) som är kontrakterade för kommunens olika bygg- och anläggningsentreprenader, planerat start- samt slutdatum. Regelverket innebär att det sker en närvaroredovisning med särskilda behörighetskort och särskilda digitala läsare. Uppgifterna skickas obrutna månadsvis vidare till Skatteverket. Entreprenörerna skickar också månadsvis en specifikation av skattedeklarationer på individnivå till Skatteverket. Skatteverket kan därefter stämma av närvaroredovisningar med skattedeklarationer på individnivå. Entreprenören ska kontrollera att underentreprenören uppfyller samtliga krav som ställs på entreprenören. Entreprenören ansvarar för underentreprenören som för eget uppdrag. Moms vid omvänd skattskyldighet inom byggsektorn Vid handel inom Sverige gäller omvänd skattskyldighet vid omsättning av de flesta byggtjänster till företag inom byggsektorn. Syftet är att motverka sådant skattefusk som innebär att en köpare gör avdrag för moms som inte betalas av säljaren. En underentreprenör/säljare ska till exempel på fakturan ange den relevanta bestämmelsen i mervärdeskattelagen eller skriva Omvänd skattskyldighet för byggtjänster. Underentreprenörens faktura till kommunen entreprenör ska redovisa nettobeloppet inklusive underentreprenörens ingående moms. Underentreprenören ska inte fakturera utgående moms. Om underentreprenören har fakturerat utgående moms måste kommunens entreprenör se till att få en korrekt nettoredovisad faktura med särredovisat ingående momsbelopp från underentreprenören. Om inte entreprenören vänder sig till underentreprenören för att få en korrekt faktura måste entreprenören beräkna sin utgående moms på underentreprenörens felaktiga faktura (med felaktigt påslag för utgående moms) vid utställandet av fakturan till kommunen och kommunen belastas därmed av en högre kostnad. Underentreprenören ska, precis som och på samma sätt som entreprenören, redovisa ett underlag som verifierar fakturan och visar de prestationer som erhållits. Alla tidigare led från entreprenör, underentreprenör, underentreprenörers underentreprenörer osv. ska verifiera sina underlag avseende moms och prestation. Upphandling och inköp 2 Enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, är kommunen är en upphandlande myndighet, inte vardera nämnd eller produktionsverksamhet för sig. Upphandlingar får inte styckas upp i delar för att komma under tröskelvärden eller för att man inte har identifierat hela kommunens behov av varan eller tjänsten. Avtal ska registreras i kommunens avtalsdatabas. Direktupphandlingar kan göras endast när ramavtal saknas och när värdet av kommunens samlade behov av varan/tjänsten inte överstiger ca sju basbelopp under de kommande 12 månaderna. Vid direktupphandling bör minst tre leverantörer tillfrågas. Upphandlingen ska 2 Policy för upphandling och inköp antogs av kommunstyrelsen den 27 oktober 2008, 207 KFKS 2008/254

6 6 (7) dokumenteras med skriftlig kravspecifikation, skriftliga svar bör infordras, skriftlig beställning/avtal bör göras, samtliga leverantörer som svarat ska meddelas resultatet av upphandlingen. Kontroll ska göras att leverantörer fullgör sina skyldigheter till samhället när det gäller skatter och avgifter. LOU ändrades En leverantör som anser sig ha lidit skada kan föra talan om skadestånd mot den upphandlande myndigheten. Talan ska väckas vid tingsrätt inom ett år från den tidpunkt då upphandlingskontrakt slöts. När inköp görs från annan leverantör än den/de som kommunen har ramavtal med kan normalt sett samtliga ramavtalsleverantörer begära skadestånd. Skadeståndet blir kontraktsvärdet dvs. beställningens kalkylerade vinst. Om den upphandlande enheten gör en otillåten direktupphandling kan en upphandlingsskadeavgift dömas ut efter ansökan av Konkurrensverket. Upphandlingsskadeavgiften uppgår till lägst kronor och högst 10 miljoner kronor. Avgiften får dock inte överstiga tio procent av kontraktsvärdet. Upphandlingsskadeavgiften tillfaller staten. Delegationsordning, delegationsbeslut Rutiner och information om hur man gör och vad som ska göras finns på KanalN/Styra & Följa upp/lagar och regler/beslut och beslutsfattare. Personalförmåner En förmån är någon form av ersättning för arbete som en anställd kan få i annat än kontanter. Huvudregeln är att en förmån är skattepliktig och arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på samma sätt som på lön. 3 Med personalvårdsförmåner menas förmåner av mindre värde för att skapa trivsel i arbetet. De är skattefria om de rikta sig till hela personalen, som till exempel fruktkorgarna som finns i hemvister i Nacka stadshus. Måltider i samband med interna kurser och planeringskonferenser är normalt sett skattefria, liksom förtäring vid möten där arbetsgivaren samlar hela personalen och håller någon enstaka och viktig information. Förtäring vid möten som hålls regelbundet med kort mellanrum är däremot normalt sett skattepliktiga, liksom vid information om eller planering av verksamhetens löpande arbete. Arbetsgivaren ska ha ett underlag som gör det möjligt att i efterhand kontrollera i vilket sammanhang mötet eller konferensen hölls, syftet med mötet, program för mötet, för vilken eller vilka personalgrupper mötet hölls. Om en kommunbil har använts privat ska medarbetare beskattas för bilförmån. I det ingår att medarbetaren exempelvis har tillåtits att ta hem bilen till bostaden efter arbetsdagen och 3 Skatteverket SKV 454 Information för arbetsgivare

7 7 (7) därmed har dispositionsrätt. Det ska finnas någon form av anteckningar som visar hur bilen har använts, så att det går att avgöra vad som är resa i tjänsten. Ekonomiska konsekvenser Metoden förväntas leda till förbättrade inköpsrutiner och fakturagranskning och därmed förhindra felaktiga betalningar. Bilaga PM stödjande team Lena Dahlstedt Stadsdirektör Stadsledningskontoret