Effektrapporten en del av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRIIs) kvalitetskod

Transkript

1 Effektrapport 2014

2 Innehåll Det här vill Plan uppnå 3 Organisatoriskt sammanhang 4 Så arbetar vi för att uppnå våra mål 5 Kapacitet och kunnande 6 Utvärdering, uppföljning och kontroll 7 Det här har vi åstadkommit 10 Utbildning 11 Barns utveckling och hälsa 13 Katastrofarbete 15 Sexuell och reproduktiv hälsa 18 Vatten och sanitet 20 Barns deltagande 22 Barns trygghet och skydd 25 Ekonomisk säkerhet 28 Effektrapporten en del av Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRIIs) kvalitetskod I den här effektrapporten vill Plan Sverige förklara organisationens mål och hur vi arbetar för att nå dem. Vi berättar också vad vi redan har uppnått och vilka effekter vårt arbete har haft under året. Mer information om Plan Sverige finns på vår hemsida och i Årsredovisningen, Landrapporterna och tidningen Barnens framtid.

3 Det här vill Plan uppnå Plan arbetar för att säkerställa att alla barns rättigheter respekteras oavsett var de bor. Vår vision är en värld där alla barn på lika villkor kan förverkliga sina möjligheter och leva i samhällen som respekterar människors värdighet och rättigheter. Plans arbete utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter som nästan alla världens länder har skrivit under och ratificerat. Sedan FN:s millenniemål slogs fast år 2000 har många framsteg gjorts. Situationen för barn i utsatthet har förbättrats på många områden. Men fortfarande får miljontals barn inte sina mest grundläggande rättigheter uppfyllda. Vi på Plan arbetar på alla nivåer för att FN:s millenniemål ska förverkligas. Plans målsättning är att bli ännu starkare och tydligare, och fortsätta att arbeta som en enad global barnrättsorganisation där alla Planländer har gemensamma mål och talar med samma röst. Plans globala strategi fram till och med 2015 har ett tydligt mål: att nå så många barn som möjligt, och särskilt dem som tillhör exkluderade eller marginaliserade grupper, med utvecklingsprogram som ger långsiktigt hållbara förbättringar. När FN:s millenniemål halvtidsreviderades 2010 belyste man att det fortfarande finns många grupper i samhället som missgynnas. Dit hör världens flickor. Om inte insatser riktas särskilt mot dem som missgynnas kommer inte millenniemålen att kunna uppnås. Ett av de mest effektiva sätten att utrota fattigdom är att satsa på flickors utbildning, och sedan 2012 driver Plan den globala kampanjen Because I am a Girl för flickors rätt till utbildning genom lobbying, opinionsarbete och informationsspridning, och genom insamling till projekt för flickors rättigheter i våra programländer. Plan har identifierat åtta målområden mot vilka vi fokuserar våra programinsatser: Utbildning: Alla barn ska få möjlighet att slutföra grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet, utan diskriminering och i en trygg och stödjande miljö. Barns utveckling och hälsa: Barn har rätt till hälsa och utveckling från en tidig ålder. Katastrofarbete: Barn ska kunna växa upp i samhällen som är trygga och motståndskraftiga mot katastrofer och få skydd och stöd om katastrofer inträffar. Sexuell och reproduktiv hälsa: Barn och unga har rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive tillgång till hiv-behandling. PLAN SVERIGES effektrapport

4 Vatten och sanitet: Barn ska ha tillgång till goda sanitetsanläggningar och rent vatten. Barns deltagande: Barn ska ha möjlighet till deltagande och inflytande i frågor som rör dem. Barns trygghet och skydd: Barn ska skyddas mot våld och övergrepp. Ekonomisk säkerhet: Barn ska kunna leva i ekonomisk trygghet och även få den kunskap och utbildning som behövs för att försörja sig i framtiden. Situationen inom de olika målområdena och de bakomliggande orsakerna till att dessa rättigheter inte uppfylls skiljer sig givetvis mellan olika länder och världsdelar. Varje programland arbetar fram en femårsstrategi utifrån en analys om barns rättigheter, anpassad efter just det landets aktuella behov och utmaningar. Organisatoriskt sammanhang Plan Sverige är en självständig del av Plan International, en av världens största internationella barnrättsorganisationer. Plan International har sitt huvudkontor i Woking i Storbritannien och har idag verksamhet i 69 länder över hela världen. I 22 av dessa länder bedrivs insamlingsverksamhet. Plan Sverige bidrar bland annat till internationella Plans arbete med finansiering, planering, uppföljning, utvärdering och vidareutveckling av programverksamheten i Latinamerika, Asien och Afrika. I Sverige genomför vi informations- och insamlingskampanjer och försöker också påverka politiker och andra beslutsfattare runt om i världen för att stärka barns rättigheter. Plan Sveriges styrelseordförande, tillsammans med ytterligare en styrelseledamot, deltar i internationella Plans medlemsmöte två gånger om året och Plan Sverige kan nominera styrelseledamöter till internationella Plans styrelse. Plan Sverige åtar sig också att i möjligaste mån följa internationella Plans styrdokument. Plan arbetar nära människor på det lokala planet och bidrar till att skapa positiva och långsiktiga förändringar som märks i människors vardag. Plans projekt utgår alltid från det lokala behovet och därmed den verklighet och de problem som människor har i de samhällen där de bor. Projekten sker alltså på initiativ av lokalbefolkningen och målsättningen är att barnen ska involveras i alla delar av det förändringsarbete som sker tillsammans med Plan. Utifrån detta arbetssätt blir lokala organisationer mycket viktiga samarbetspartners för Plan. 4 plan sveriges effektrapport 2014

5 Så arbetar vi för att uppnå våra mål Plan arbetar långsiktigt och på alla nivåer i samhället för att stärka barns rättigheter. Plans arbete utgår från barnkonventionen och Plans rättighetsbaserade och barnfokuserade strategi Child Centered Community Development (CCCD). En grundprincip i vår strategi, precis som i barnkonventionen, är barns deltagande. Barn har rätt att delta på ett sätt som gör att de kan påverka sina egna liv. Därför sätter vi barnen i fokus i vår verksamhet och arbetar tillsammans med barn och ungdomar och ger dem möjligheter att påverka och delta i utvecklingsarbetet. Detta innebär att Plan i alla sina program arbetar för att barn och unga skall ha kunskap om sina rättigheter och kunna ställa krav på att dessa rättigheter respekteras. Plan vill stärka och stödja barnen att göra sina röster hörda och påverka vuxna som fattar beslut som berör dem. När behovet av stöd och projektverksamhet identifieras och verksamheten utvecklas sker det alltid på initiativ av, och i nära samarbete med, befolkningen och handlar om vad både barn och vuxna vill förbättra. Gemensamt upprättar vi en långsiktig utvecklingsplan som sedan drivs av dem som bor i samhället, med materiellt, tekniskt och finansiellt stöd från Plan. Nästan alla som arbetar med Plan kommer själva från området. Fördelen är att de är väl insatta i vilka problem som finns. Målet är att bygga starka samhällen där barn slipper diskriminering, våld och utanförskap. Genom att arbeta nära befolkningar kan vi också ta med viktig kunskap om barns vardag till diskussioner med politiker och beslutfattare på nationell eller internationell nivå. För att nå hållbara resultat samarbetar Plan med andra organisationer, myndigheter och regeringar i programländerna. I alla Plans programländer finns ett landkontor och ett antal fältkontor där verksamheten genomförs. Beroende på situationen arbetar Plan antingen direkt med barn och familjer eller så sker insatserna genom andra lokala organisationer. Plans arbete genomförs ofta i nätverk och koalitioner för barns rättigheter, särskilt när vi bedriver påverkansarbete, för att på så sätt få en starkare röst gentemot beslutsfattare. PLAN SVERIGES effektrapport

6 Kapacitet och kunnande Plan Sverige hade under verksamhetsåret i snitt 63 heltidstjänster på kontoret i Stockholm. Organisationens anställda rekryteras enligt Plans rekryteringspolicy. Samtliga anställda har personliga utvecklingsplaner, vilket innebär att man vid sidan om kontinuerligt lärande i arbetet även stärker sin kompetens löpande via exempelvis kurser. Styrelsen för Plan Sverige arbetar helt ideellt och består av personer med för organisationen värdefulla kunskaper och insikter. Även faddrar och Plans ungdomsråd, PUR, är representerade i styrelsen. Plans ungdomsråd, som under året bestod av 9-14 ungdomar mellan 13 och 18 år, fungerar som råd- och inspirationsgivare till Plan Sverige och bidrar med ett barnperspektiv. Under året har cirka 100 volontärer och 80 översättare arbetat ideellt för Plan Sverige. Dessutom har kansliet tagit emot ett antal praktikanter, praoelever och personer som gjort arbetsträning. De ideella insatserna innebär en viktig och betydande resurs för organisationen. Plan Sverige samlade under det gångna året in cirka 310 miljoner kronor. Av dessa stod organisationens faddrars regelbundna bidrag för drygt 152 miljoner kronor, vilket motsvarar 49 procent av de totala verksamhetsintäkterna. Huvuddelen av övriga intäkter bestod av bidrag från Sida och EU, och medel från Postkodlotteriet, Radiohjälpen, allmänhet och företag. Plan Sveriges insamlade medel förs regelbundet över till Plans internationella utvecklingsprogram via Plans huvudkontor i Storbritannien. Det totala programstödet till Plan International uppgick under verksamhetsåret till 242 miljoner kronor. Plan samarbetar också med andra organisationer, myndigheter och regeringar i programländerna. Under året hade vi partnerskap med över organisationer, inkluderat nästan nationella och lokala myndigheter. Plan är en del av det lokala civilsamhället, vilket är en viktig resurs för att kunna genomföra program som hanterar orsakerna till att barns rättigheter inte uppfylls. Genom att arbeta nära befolkningar kan Plan även ta med ovärderlig kunskap om barns vardag till diskussioner med politiker och beslutfattare på nationell eller internationell nivå. Plan deltar också i nätverk och koalitioner tillsammans med andra organisationer för att kunna komplettera varandra och bli starkare tillsammans. Plan har också samarbeten med universitet och forskningsinstitut kring forskning om barns rättigheter. 6 plan sveriges effektrapport 2014

7 Utvärdering, uppföljning och kontroll Plan kontrollerar kontinuerligt att alla medel används effektivt och att programmen bidrar till att skapa hållbara förbättringar för barn. Plans mål är att bidra till en värld där alla barns rättigheter respekteras. Yttersta ansvaret för förverkligandet av barnkonventionen vilar hos de stater som undertecknat konventionen. Vi är många aktörer förutom beslutsfattare som arbetar för att nå målet, till exempel andra organisationer, näringsliv och FN. Eftersom det är svårt att mäta i vilken utsträckning just Plan bidrar till de förbättringar som sker, har vi utarbetat en modell som beskriver Plans olika grader av inflytande över resultaten av vårt arbete. Kontrollsfären Plan bedriver program på lokal nivå vars resultat vi till fullo ansvarar för och har kontroll över, till exempel inrättandet av ungdomsklubbar på en skola. Genom denna insats når Plan de barn som går i den skolan och kan följa upp arbetet och resultaten på nära håll. Inflytandesfären För att kunna föra dialog med beslutsfattare arbetar Plan ofta tillsammans med andra aktörer. Till exempel kan Plan stödja kommunen i arbetet med att ta fram en plan som ökar barns skydd mot våld i skolan eller bidrar till ungas inflytande i kommunalpolitiken. Genom insatsen nås de barn som omfattas av den nya planen, men förbättringen beror inte bara på vår insats eftersom flera aktörer bidrar till resultatet. Därmed delar även Plan ansvaret för insatsen med andra aktörer. Intressesfären Plan strävar efter att barnkonventionen ska följas i alla dess delar men det ligger utanför Plans mandat och möjlighet att uppfylla det målet. Däremot ligger det i Plans intresse och är vårt ansvar att säkerställa att allt vi gör bidrar till uppfyllandet av ett barnvänligt samhälle. Inom Plan arbetar vi kontinuerligt med förbättringsarbete då vi är skyldiga att visa både vår målgrupp barn och unga och våra givare att vårt arbete gör skillnad. Detta arbete syftar till att se till att vi kan mäta vilka framsteg vi gör, utvärdera hur vi kan bli mer effektiva i att nå våra mål och ta tillvara detta lärande för framtida insatser. Plans program följs upp löpande och som minimum sker utvärderingar på årsbasis och en större utvärdering vid slutet av en femårig strategiperiod. Varje PLAN SVERIGES effektrapport

8 landkontor skickar årligen resultatredovisningar till Plans internationella huvudkontor, som sedan sammanfattar dessa utifrån varje målområde och ger en överblick över vilka framsteg som gjorts globalt. Plans system för planering, uppföljning, utvärdering och lärande kallas PALS, Programme Accountability and Learning System. I planeringsstadiet av ett program analyseras först situationen för barns rättigheter i landet. Sedan tas femåriga strategiplaner fram för förändringsarbetet. Som en del av detta arbete skapas även en strategi för hur man ska följa upp och mäta vilka framsteg organisationen gör. Generellt tittar Plan på åtta frågeställningar när vi tar fram ett ramverk för uppföljning och utvärdering; 1. Relevans. Gör vi rätt saker? 2. Effektivitet. Gör vi rätt saker på bästa sätt? 3. Jämställdhet och icke-diskriminering. Når vi alla barn och unga eller missar vi någon? 4. Kostnadseffektivitet. Får vi ut maximalt av de resurser vi investerar? 5. Ansvarsutkrävande. Vilket ansvar har vi gentemot vår målgrupp och andra intressenter och hur bidrar vi till att stater, som är primärt ansvariga för uppfyllandet av barns rättigheter, tar sitt ansvar? 6. Hållbarhet och långsiktiga förändringar. Kommer de resultat vi uppnår att hålla på lång sikt? 7. Potential för att utvidga och utveckla. Skulle vi kunna nå ännu fler? 8. Lärande. Hur kan vi maximera den positiva inverkan på barns livssituation och uppfyllandet av deras rättigheter och hur delar vi med oss av dessa lärdomar? Nästa steg är att identifiera vilken typ av information som behövs och vilka källor som kan användas för att svara på dessa frågor och på så sätt ge en helhetsbild av framsteg och förändringar. För att kunna mäta förändringar i hur enskildas rättigheter uppfylls krävs det att man identifierar rätt indikatorer som kan visa på sociala förändringsprocesser. Dessa indikatorer väljs noggrant ut i varje program baserat på det lokala sammanhanget och de bakomliggande orsakerna till varför barns rättigheter inte är uppfyllda, och skiljer sig därför mellan olika länder. Både kvantitativ och kvalitativ information behövs från flera olika källor, som barn och unga, lokalbefolkningen och samarbetspartners. Den kvantitativa informationen visar på siffror och den kvalitativa informationen går mer på djupet och försöker svara på hur, vad och varför situationer uppstår. Så långt det går används redan existerande information, exempelvis statistik från myndigheter, FN och projektdokumentation. Detta kompletteras med ny in 8 plan sveriges effektrapport 2014

9 formation från dem som är inblandade i projektet, genom intervjuer, fokusgrupper, enkäter, etcetera. All data som samlats in analyseras för att man ska kunna dra tillförlitliga slutsatser om resultatet av Plans insatser. Utifrån detta dras lärdomar om arbetet som sedan ligger till grund för nya program. Det är viktigt att lärdomarna sprids och Plan delar alltid med sig av sina slutsatser till människorna i projekten, samarbetspartners, finansiärer och andra som kan dra nytta av kunskapen. Plan ser också till att det vi lärt oss sprids inom den internationella organisationen och mellan de olika programländerna. PLAN SVERIGES effektrapport

10 Det här har vi åstadkommit Under verksamhetsåret arbetade Plan i totalt 69 länder; 50 programländer och 21 insamlingsländer. I Colombia och Indien bedrivs både insamling och program. Plan arbetade tillsammans med totalt lokalsamhällen där det bor 164,9 miljoner människor, varav 81,5 miljoner är barn; 41,1 miljoner flickor och 40,4 miljoner pojkar. Plan genomförde totalt 225 program och projekt inom våra åtta temaområden: utbildning, barns utveckling och hälsa, katastrofarbete, sexuell och reproduktiv hälsa, vatten och sanitet, barns deltagande, barns trygghet och skydd, ekonomisk säkerhet. I programmen har vi bland annat utbildat runt människor: personer inom hälso- och sjukvårdssektorn till nytta för lokalsamhällen personer inom utbildningssektorn till nytta för lokalsamhällen personer inom jordbrukssektorn till nytta för lokalsamhällen personer inom yrkesutbildningar som exempelvis företagande och serviceyrken till nytta för lokalsamhällen personer om barns rätt till skydd mot alla typer av våld. Plan har också bidragit till uppbyggnad och renovering av skolor samt hälsocenter och center för barns tidiga utveckling och lärande. Programmen har genomförts tillsammans med samarbetspartners: regeringar och kommunalförvaltningar ideella organisationer i Plans programländer, både internationella, nationella och på lokal nivå i de samhällen där Plan jobbar organisationer och grupper från det lokala civilsamhället 10 plan sveriges effektrapport 2014

11 Jipange Youth Groups utbildar ungdomar i att kunna påverka politiker med IT som verktyg. Foto: David Isaksson/Global Reporting. Utbildning Alla barn har rätt till utbildning, men många utesluts på grund av till exempel fattigdom, kön, funktionshinder eller språkliga och kulturella hinder. Utbildning är också ett av de mest kraftfulla verktygen för att ta sig ur fattigdom. Därför har Plan som målsättning att alla barn ska ha möjlighet att slutföra grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet, utan diskriminering och i en trygg och stödjande miljö. Plan genomförde under det föregående verksamhetsåret utbildningsprogram för grundskola i 47 länder, gymnasieutbildning i 34 länder och övrig utbildning i 39 länder i Asien, Latinamerika och Afrika. Dessa program syftar till att ge barn och unga ökad tillgång till utbildning av god PLAN SVERIGES effektrapport

12 kvalitet och andra kunskaper som förbereder dem för vuxenlivet och ger dem större möjlighet att nå sin fulla potential. Bland annat har vi arbetat med regeringar i olika länder för att förbättra lagar och policys som rör utbildning och skolmiljö. I till exempel Egypten, Nicaragua och Ecuador har Plan under året undertecknat strategiska partneravtal med sina respektive regeringar för att samarbeta med insatser för utbildningssektorn. I Haiti har påverkansarbetet resulterat i att utbildningsdepartementet gått med på att tillsammans med Plan arbeta fram riktlinjer och verktyg för att inga barn ska behöva utsättas för fysisk bestraffning i skolor. Vi har även arbetat med lärare för att förbättra utbildningsmaterial och utlärningsmetoder, med skolledningar för förbättrad styrning av skolor och med att stärka elevråd för ökat elevinflytande. I Zambia har Plan arbetat med medlemmar av skolkommittéer, vilket har resulterat i att de har tagit en aktiv roll i att förbättra kvaliteten på utbildningen och minska skolkning. I Uganda har Plan bidragit till att studenter själva fått mer inflytande genom att införa ett system där de genom mobiltelefoner kan rapportera om utmaningar och problem som påverkar undervisningen och skolmiljön. Det har lett till ökad närvaro hos lärare och ökat intresse hos föräldrar att involvera sig i sina barns skolor. I Bolivia, precis som i många andra länder, är det vanligt att elever upplever kränkande behandling i skolan från både kamrater och lärare, och många barn utsätts för utnyttjande och övergrepp. Plan har därför vidareutbildat lärare i hur de bör hantera olika situationer i klassrummet. I Benin har Plan bidragit till att det ingår i lärarutbildningen att känna till alternativ till att använda fysisk bestraffning. Plan har också bidragit till att fler barn har möjlighet att gå färdigt grundskolan, exempelvis genom att erbjuda flickor stipendier. Plan tar i dessa program alltid hänsyn till flickors särskilda situation för att arbeta mot diskriminering och ge dem samma möjligheter som pojkar att gå färdigt skolan. Ofta finns både ekonomiska och kulturella förklaringar till varför färre flickor än pojkar går i skolan. Många flickor tvingas hoppa av utbildningen på grund av graviditet eller giftermål, för att hjälpa till i hemmet eller för att föräldrar oroas för flickans säkerhet och rykte. Ibland har fattiga familjer inte råd att skicka flera barn till skolan och då prioriteras ofta pojkarnas utbildning framför flickornas. Därför har Plan arbetat för att förändra värderingar och attityder kring hur man värdesätter utbildning av flickor. I många länder har man sett effekter av detta arbete i form av att flickor har tagit större plats i klassrummet och presterar bättre. Plan har även arbetat för att minska våld, inklusive sexuellt våld, i skolor, vilket också har medfört bättre förutsättningar för flickor att gå ut skolan. 12 plan sveriges effektrapport 2014

13 Colombia är präglat av fattigdom men utvecklas också snabbt och allt fler får det bättre. Foto: Plan. Barns utveckling och hälsa Barn har rätt till en bra start i livet. Tidig barndom är den mest effektiva tiden för att ge barn bra förutsättningar för framtiden. Nästan 2,8 miljoner barn dör under de första 28 dagarna efter födseln, ofta på grund av orsaker som är enkla att förhindra med rätt insatser. Risken att dö i tidig ålder ökar bland annat om barnet är fött på landsbygden eller bor i ett fattigt hushåll där mamman inte har utbildning. Forskning har visat att de dagarna mellan graviditetens början och barnets andra födelsedag är den mest kritiska perioden för ett barns fysiska och kognitiva

14 utveckling. Insatser under denna period med fokus på barnets hälsa, utveckling och trygghet och mammans hälsa och välmående är därför extra viktiga. Plans målsättning är att alla barn ska få en bra start i livet, och vi har därför särskilda program som fokuserar på barn i åldern 0 8 år, inklusive tiden i mammans mage. Plan genomförde under det föregående verksamhetsåret insatser för mödrasjukvård, spädbarnssjukvård och barnsjukvård i 43 länder, barns tillgång till bra näring i 41 länder, barns tidiga lärande i 46 länder och att förhindra smittsamma sjukdomar i 41 länder runtom i Asien, Latinamerika och Afrika. Förutom att förbättra tillgången till sjukvård för barn och mödrar har dessa program också bidragit till att fler barn fått en trygg uppväxtmiljö fri från våld och övergrepp, genom bland annat insatser som tryggar tillgången till mat och skydd. I Uganda har man bland annat bidragit till detta mål genom att säkerställa att barn får tillgång till en stimulerande miljö där de kan lära sig saker tillsammans med andra barn. Till exempel har man genomfört föräldrautbildningar om kost och uppfostringsmetoder. Hos deltagarnas barn har man sedan kunnat se tecken på ökad kognitiv förmåga och språkutveckling. Vidare har dessa insatser ökat mödrars välmående, med färre rapporter om depressionssymtom och fler som upplever ökat stöd från sina partners. I flera länder har man arbetat med att ge fler barn från exkluderade grupper tillgång till förskola. Till exempel i Filippinerna har påverkansarbetet lett till att regeringen inkluderat en modell för hembaserad verksamhet framtagen av Plan i sina nationella program. I Kambodja har Plan genomfört insatser i de fattigaste delarna av landet, vilket har resulterat i en dramatisk ökning av antalet barn som börjar förskolan i dessa områden, från 62 procent till 96 procent. Att involvera män och pappor i dessa insatser är viktigt för att nå resultat då de ofta har inflytande över kvinnors liv och beslut som rör till exempel mödrahälsovård. I Bolivia har man sett resultat av detta arbete i form av en ökning av andelen pappor som känner till riskfaktorer och varningssignaler under graviditeten, från 2 procent till 24 procent, och livshotande tecken hos nyfödda, från 3 procent till 25 procent. I Kamerun har insatser för att involvera männen lett till att 75 procent nu följer med sina kvinnor till mödravårdscentralen. 14 plan sveriges effektrapport 2014

15 Jednel var en av dem som överlevde tyfonen Haiyan som drabbade Filippinerna Foto: Pieter Ten Hoopen. Katastrofarbete Nästan hälften av jordens befolkning har någon gång under det senaste decenniet varit med om en naturkatastrof eller konfliktrelaterad katastrof. Klimatförändringarna bidrar inte bara till en ökning av antalet naturkatastrofer utan ökar även deras styrka och oförutsägbarhet. Över hälften av dem som drabbas i katastrofer är barn. Barn har mindre motståndskraft mot sjukdomar och undernäring och har även svårare att hantera och bearbeta traumatiska upplevelser. I katastrofer riskerar barn att förlora sina anhöriga, sina hem och få hela sin trygghet raserad. Dessutom ökar risken att utsättas för olika former av övergrepp och exploatering. Runt om i världen finns Plan på plats före, under och efter en katastrof alltid med barnens bästa i fokus. Plans målsättning för detta verksamhetsområde har varit att barn och unga ska växa upp i samhällen som är väl förberedda för eventuella katastrofer och att de PLAN SVERIGES effektrapport

16 ska få skydd och stöd om en katastrof skulle inträffa. Under förra verksamhetsåret bistod Plan med nödhjälp i inte mindre än 44 humanitära katastrofsituationer, bland annat med anledning av konflikten i Sydsudan, ebolaepidemin i Västafrika, tyfonen Haiyan i Filippinerna och översvämningar i Paraguay och Bolivia. För att tillgodose barns rätt till skydd och stöd i katastrofer upprättade Plan barnsäkra platser, temporära skolor och psykologiskt stöd. Genom det arbetet har barn fått skydd från våld och exploatering och hjälp att bearbeta sina upplevelser. I katastrofer och konflikter kollapsar ofta utbildningsväsendet och barnen förlorar den trygghet som skolan kan stå för. Avbrott i skolgången gör att många barn aldrig fortsätter sin utbildning och riskerar att hamna i en nedåtgående spiral av fattigdom och utanförskap. Plan har därför arbetat med att få igång temporära skolor i till exempel Filippinerna och Sydsudan. Plan bistod också med humanitär hjälp för att tillgodose grundläggande behov av rent vatten, mat och medicin. I Plans långsiktiga arbete har vi hjälpt de drabbade att komma igång med vardagen igen och jobbat med förebyggande insatser för att mildra effekterna av framtida katastrofer. Att minska riskerna för barn i samband med krig och naturkatastrofer blir en allt viktigare del av vårt arbete. Man kan inte undvika att en jordbävning sker, men man kan se till att skolor är byggda så att de inte förvandlas till dödsfällor och att det finns väl inövade utrymningsplaner så att alla vet hur de ska ta sig ut på Från radiostationen Cesa 92,3 FM sänder salvadoranska ungdomar program som varnar för katastrofer. Foto: Plan. 16 plan sveriges effektrapport 2014

17 ett säkert sätt. Att vara förberedd kan innebära skillnaden mellan liv och död vid en katastrofsituation. Plan arbetar tillsammans med barn och de samhällen där de bor för att identifiera risker, både för det enskilda barnet och för samhället i stort. I Plans program för säkra skolor, som genomförs i 31 av Plans programländer, använder man skolan som en plattform för att informera om hur man kan minska risker och även förebygga katastrofer. Barn utbildas i hur de ska agera i händelse av naturkatastrofer eller väpnade konflikter. Aktiviteter genomfördes bland annat i 11 skolor i Timor Leste, i 14 skolor i Haiti och i 45 skolor i El Salvador. I Vietnam var elever involverade i att sprida information om hur man kan minska risken att drabbas av katastrofer. I flera länder har man arbetat nära utbildningsministeriet för att få ökad genomslagskraft för insatserna. I Indonesien och Kambodja har katastrofriskreducering inkluderats i läroplanen, och regeringen har antagit nationella riktlinjer för hur skolor ska arbeta med dessa frågor. Den 8 november 2013 drog tyfonen Haiyan in över Filippinerna. Haiyan har beskrivits som den mest kraftfulla och förödande tyfon som någonsin har nått land. Nära 14 miljoner människor varav 6 miljoner barn drabbades, över en miljon hus förstördes och 4,1 miljoner människor tvingades på flykt från sina hem. Plan har sedan 50 år tillbaka arbetat i de områden som drabbades värst och har under året som gått efter katastrofen kunnat genomföra en omfattande insats som sammanlagt nått omkring individer och hushåll i 799 byar i 6 olika provinser. De första sex månaderna fokuserades insatserna på att möta människors akuta behov av tak över huvudet, mat och rent vatten, sanitetsanläggningar och hygienartiklar, sjukvård och psykosocialt stöd. Till exempel bistod Plan 1,5 miljoner människor med mat, med tillgång till rent vatten, med material till temporära hem, med akut sjukvård och ytterligare med mödra- och spädbarnsvård personer har erbjudits arbete genom ett program där de har fått pengar genom att exempelvis hjälpa till att röja upp efter tyfonen. Direkt efter en katastrof behöver barn också skydd och trygghet. Plan har arbetat med att erbjuda säkra och barnvänliga platser för barn, där de kan leka, lära och få känslomässigt stöd från vuxna. Vi möjliggjorde även för barn att komma tillbaka till skolan genom att bygga 63 skolor, reparera 86 klassrum och förse barn med skolmaterial. Det har också varit viktigt att de hus som byggts ska vara bättre och tåligare. De nybyggda skolorna är till exempel tre gånger mer motståndskraftiga och kan klara vindhastigheter på upp till 310 kilometer i timmen. Vi har också kunnat se resultat av det katastrofriskreducerande arbete som pågått i landet under många år. I de områden där Plan arbetat var samordningen mellan myndigheter och befolkning mer effektiv och evakueringen snabbare, vilket har räddat liv. PLAN SVERIGES effektrapport

18 Pinky, 18 år, sprider information om riskerna med barnäktenskap bland grannarna i Dhaka, Bangladesh. Foto: Ismail Ferdous. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Över hela världen växer barn och ungdomar upp utan tillgång till information eller undervisning kring sex och utan tillgång till preventivmedel. I synnerhet flickor saknar makt över sina egna kroppar och kan ha svårt att säga nej till oskyddat eller oönskat sex. Detta leder till en ökad risk för tidig graviditet, att behöva genomgå osäkra aborter och att smittas av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Varje år dör unga i låginkomstländer i samband med graviditet eller förlossning. Det är den vanligaste dödsorsaken bland flickor i års ålder och 3,2 miljoner osäkra aborter utförs årligen på ungdomar. I vissa länder är skadliga sedvänjor som barnäktenskap och könsstympning vanliga. Tidig graviditet är ofta en direkt konsekvens av barnäktenskap eller brist på skolundervisning om rättigheter kring sexuell- och reproduktiv hälsa. Många gånger är tidig graviditet inte ett medvetet val hos unga tjejer, utan ett resultat av maktlöshet, fattigdom och påverkan från omgivningen. Sociala och kulturella normer bidrar till att tabubelägga dessa frågor, vilket försvårar situationen då det förhindrar en öppen 18 plan sveriges effektrapport 2014

19 och korrekt dialog. Ojämlikhet mellan könen är ytterligare en utmaning som försvårar situationen för flickor. Under verksamhetsåret genomförde Plan 34 program för att stärka ungas sexuella och reproduktiva hälsa och 27 program inriktade på förebyggande och behandling av hiv/aids i Afrika, Latinamerika och Asien. Plan har bland annat arbetat för att ge barn och ungdomar tillgång till åldersanpassad information om dessa frågor, i och utanför skolmiljön. Det har lett till att de har fått ökad kunskap och färdigheter att göra frivilliga och informerade val. Unga som deltagit i Plans program upplever också att de har fått ökat självförtroende att säga nej till en tidig sexdebut, ha en öppen dialog om dessa frågor och att sprida den kunskap de fått. I Kenya har man nått över ungdomar i och utanför skolan med åldersanpassad sexualundervisning som har stärkt unga att göra informerade val, vilket resulterat i en mängd positiva förändringar i beteende och attityder. I Uganda kan man se att antalet unga som vänder sig till ungdomskliniker ökat med 26 procent, ett tydligt tecken på större kunskap och ansvarstagande. I Zimbabwe har man gett skolungdomar tillgång till råd och stöd från utbildade kamratrådgivare. Plan har också arbetat för att förändra sociala, kulturella och religiösa normer och tabun och därmed skapa större öppenhet kring ungas sexualitet. Genom detta arbete har föräldrar och andra vuxna informerats om ungdomars rättigheter när det kommer till att slippa könsbaserat våld och skadliga sedvänjor, men även om vikten av att diskutera dessa frågor med ungdomar och vägleda dem. Flera lokala organisationer, inklusive ungdomsorganisationer, har genom Plans stöd fått kapacitet att bedriva påverkansarbete kring frågor om ungas sexuella rättigheter. I Latinamerika är tonårsgraviditeter ett stort problem och många av programmen är därför inriktade på att minska förekomsten av detta. I Bolivia har man nått positiva resultat genom att arbeta med ungdomsnätverk, med 550 flickor och 345 pojkar som unga aktivister, som nu är aktiva förespråkare för en politik som stärker deras sexuella och reproduktiva rättigheter samt sprider sina kunskaper till sina kamrater. Plan har också arbetat för lagstiftning, policys och andra ramverk som främjar sexuella och reproduktiva rättigheter och skyddar mot könsrelaterat våld. Flera konkreta exempel på detta kan ses i Pakistan, Kambodja, Bolivia och Uganda. En starkt bidragande faktor för att nå positiva resultat har varit de mötesplatser och partnerskap som skapats mellan beslutsfattare, unga, FN-organ och civilsamhället. I Honduras har Plans arbete bidragit till att sätta frågan på den nationella politiska agendan, vilket är viktigt för att få stor genomslagskraft och hållbara effekter. Plan har varit med och formulerat en nationell strategi för att förhindra tonårsgraviditeter i landet. PLAN SVERIGES effektrapport

20 Rent vatten och god hygien är en förutsättning för att stoppa smittspridning. Foto: Plan. Vatten, sanitet och hygien Rent vatten är en mänsklig rättighet, men fortfarande saknar 748 miljoner människor tillgång till rent vatten. Runt barn under fem år dör i diarrésjukdomar varje år. Tillgång till vatten och toaletter är en förutsättning för att människor ska kunna hålla en god hygien. Att tvätta händerna med tvål och vatten kan minska risken för många annars vanligt förekommande sjukdomar såsom hud- och ögoninfektioner, kolera, dysenteri, lunginflammation och diarré. De allra flesta dödsfall i diarrésjukdomar beror på brist på rent vatten, toaletter och bristande hygien. 20 plan sveriges effektrapport 2014

21 Plan har som målsättning att barn och unga ska få sin rätt till ökad hälsa och välmående tillgodosedd genom tillgång till grundläggande sanitetsanläggningar och tillgång till rent vatten. Det är ett verksamhetsområde som återfinns i de flesta av Plans programländer och under verksamhetsåret genomfördes program i 45 länder i Latinamerika, Asien och Afrika för att förbättra barns tillgång till grundläggande sanitetsanläggningar och tillgång till rent vatten. Globalt har Plan under verksamhetsåret bidragit till uppbyggnad och renovering av vattenstationer. I Filippinerna har Plans insatser bidragit till att minska tidsåtgången för kvinnor som hämtar vatten med en hel timme per dag. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett och tvingas uträtta sina behov utomhus. Det medför förorenat dricksvatten och är förknippat stora hälsorisker. I många av programmen arbetar man därför med att säkerställa tillgång till latriner i hushåll, skolor och samhällen. Globalt har Plan under året säkerställt att hushåll har förbättrad sanitet. I Etiopien rapporterar man att dessa insatser nått 312 samhällen och 142 skolor vilket medfört att 1,4 miljoner personer slipper utföra sina behov utomhus. I förlängningen bidrar detta arbete till minskad barnadödlighet och bättre hälsa för både barn och vuxna. Plan arbetar också för förbättrad hygien och handtvätt genom att motivera och utbilda människor som sedan i sin tur kan föra informationen vidare. I Malawi och Kambodja har man arbetat mycket med barn på skolor där de själva får leda aktiviteter och utbilda andra elever. I Kambodja har dessa insatser nått mer än elever i 80 skolor, där eleverna nu bland annat tvättar händerna som del av den dagliga rutinen. Brist på vatten och toaletter påverkar kvinnor och flickor särskilt hårt. I samhällen där det inte finns latriner är kvinnor ofta begränsade till att uträtta sina behov där de inte syns eller när det är mörkt ute. Detta är både en hälsorisk och en säkerhetsrisk för flickor som nattetid tvingas promenera själva utomhus. Flickor är även särskilt utsatta när skolorna saknar separata toaletter för flickor och pojkar. Många flickor hoppar därför av skolan när de börjar få sin menstruation. Plan har bidragit till att regeringar tagit större ansvar för att uppfylla sina skyldigheter och satsa pengar på att förbättra tillgången till vatten och sanitet. I till exempel Uganda har lokala beslutsfattare involverats i genomförandet och uppföljningen av arbetet och har nu lovat att även i fortsättningen finansiera dessa insatser. I Pakistan har den provinsiella regeringen i Punjab avsatt 4 miljoner USD för att kopiera Plans program och kommer även att anlita Plan för att utbilda tjänstemän och annan personal i fyra provinser. PLAN SVERIGES effektrapport

22 Födelseregistrering är en förutsättning för att bli en aktiv samhällsmedborgare. Foto: Plan. Barns deltagande I många delar av världen har barn och unga mycket lite inflytande över beslut som påverkar deras liv, trots att de enligt barnkonventionen har rätt att bli lyssnade på och rätt till verkligt och meningsfullt deltagande. Barn och unga ska kunna vara med och påverka beslut, och därmed bidra till lösningar på samhällets problem och utmaningar. Plan arbetar med miljontals barn för att de ska känna till sina rättigheter och vad de själva, deras föräldrar och regeringar behöver göra för att dessa rättigheter ska uppfyllas. Förutom att öka kunskapen hos barn om deras rättigheter arbetar Plan för att barn och unga ska få självförtroendet och verktygen att kunna kräva dessa rättigheter, och även se till så att ungdomsorganisationer får tillträde till 22 plan sveriges effektrapport 2014

23 forum där de kan göra sina röster hörda för beslutsfattare. På så sätt kan de bidra med sina unika erfarenheter och kunskaper för att skapa positiva förändringar i sina liv och i samhället i stort. Barns deltagande är inte bara en rättighet och ett mål i sig utan även en metod för att skapa projekt som håller god kvalitet och fokuserar på rätt saker. En förutsättning för att kunna bli en aktiv samhällsmedborgare och få tillgång till sina rättigheter är att man är födelseregistrerad. Plan arbetade för ökad födelseregistrering i 37 länder under föregående verksamhetsår genom att bland annat stötta myndigheter att övergå till digital registrering och genomföra uppsökande kampanjer för att motivera föräldrar och vårdnadshavare att födelseregistrera barn och unga. I Kenya har detta arbete lett till att fler barn nu har födelsebevis. Ett liknande flerårigt program i Pakistan har bidragit till totalt födelseregistreringar och nu är så många som 95 procent av alla barn i Plans programområden registrerade. Plans målsättning är att barn och unga ska vara respekterade av beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Projekt för att stärka barn- och ungdomsgrupper och organisationer har genomförts i 47 av Plans programländer. Genom att stötta ungas organisering stärker Plan både barn och unga som enskilda aktörer och deras kollektiva möjligheter till inflytande. I projekten har barn och unga getts utrymme att träffas och diskutera frågor och problem som rör dem och sedan fått möjlighet att framföra sina synpunkter till beslutsfattare. Plan har också arbetat för att vuxna, inklusive beslutsfattare, ska se det som en självklarhet att lyssna på barn. I Bolivia har Plan tillsammans med skolor etablerat kommunala barnstyrelser för att öka barn och ungas roll i samhällsutvecklingen. Ett verktyg för ungas inflytande är användandet av ett slags protokoll för att dokumentera, bedöma och analysera olika samhällstjänster som skola, vård och omsorg. Genom detta arbete har unga getts verktyg för att kräva att lokala myndigheter och stater tar sitt ansvar. Även i Malawi användes denna metod och i ett skolområde kom eleverna fram till att det var för få lärare i förhållande till antalet elever. Lokala beslutsfattare svarade genom att öka antalet lärare och skapade även en handlingsplan för att åtgärda andra problem som barnen uppmärksammade. I Ghana har man arbetat med att lära ungdomar hur man analyserar och följer upp budgetar för offentliga medel. De använde sedan sina kunskaper för att titta närmare på om lokala budgetplaner tog hänsyn till kostnader för att nå särskilt utsatta barn i samhället. Sedan mötte ungdomarna lokala beslutsfattare för att dela med sig av sina slutsatser och diskutera lösningar. Alla länder som har bundit sig till barnkonventionen rapporterar regelbundet till PLAN SVERIGES effektrapport

24 FN:s kommitté för barnets rättigheter. Det är en internationell kommitté som har till uppgift att övervaka att barnkonventionen verkligen respekteras i de länder som har ratificerat den. I 35 programländer har Plan rapporterat till denna kommitté samt andra liknande mellanstatliga och internationella institutioner med mandat att övervaka länders internationella åtaganden. Dessa rapporter är ett komplement till ländernas egna rapporter. För att få in barns röster i rapporteringen arbetar Plan aktivt för att barn och unga själva ska få formulera vilka brister de upplever i sin vardag i relation till uppfyllandet av barnkonventionen. Plan använder de rekommendationer som stater får från internationella kommittéer för mänskliga rättigheter för att följa upp och påminna om vad som behöver göras för att barnkonventionen ska förverkligas. Plan har också verkat i olika internationella och regionala forum och lyft synpunkter på hur barns rättigheter bättre kan respekteras, skyddas och uppfyllas och verkat för att ge andra aktörer inom civilsamhället tillträde till dessa forum. I förlängningen syftar detta arbete till att stater i högre utsträckning ska uppfylla sina åtaganden vad gäller barns rättigheter. 24 plan sveriges effektrapport 2014

25 I Honduras är det extra viktigt att tänka på säkerhet. Med hjälp av tecknade bilder lär sig barnen om situationer då de ska vara vaksamma. Foto: David Isaksson/Global Reporting. Barns trygghet och skydd Varje år utsätts en miljard barn runt om i världen för våld, övergrepp och andra allvarliga kränkningar och otrygghet. Tre av fyra barn mellan 2 och 14 år utsätts för en uppfostran som inkluderar våld. 150 miljoner flickor och 73 miljoner pojkar drabbas av sexuella övergrepp. Tre miljoner flickor riskerar varje år att utsättas för könsstympning. Nära hälften av alla offer för människohandel är barn. Och över 100 miljoner barn tvingas arbeta i de värsta formerna av barnarbete. Det pris barnen betalar i psykiskt och fysiskt lidande är mycket högt livslånga handikapp, ohälsa och PLAN SVERIGES effektrapport

26 svårigheter att tillgodogöra sig utbildning är några exempel på vilka konsekvenser våld mot barn kan få. Utöver det individuella lidandet så har våld mot barn också förödande samhällsekonomiska konsekvenser. Plans har som målsättning att alla barn och unga ska skyddas mot alla former av våld i alla miljöer och att alla stater ska ta sitt ansvar för att skapa barntrygga samhällen. I sådana samhällen samverkar statliga institutioner som skola, socialtjänst, hälsovård och rättsväsende med den privata sektorn och civilsamhället effektivt för att skydda barn från våld och övergrepp. Under året har Plan genomfört insatser i nästan alla programländer med syftet att motverka våld mot barn. Plan arbetar då tillsammans med lokalsamhällen och familjer och vårdnadshavare. I många länder har Plan till exempel arbetat med att stärka lokala skyddskommittéer i att ta emot och rapportera fall av våld och kränkningar till lokala myndigheter. Skolan är också en viktig miljö för att arbeta med att förebygga våld mot barn. Plans arbete har resulterat i att barn har fått ökade kunskaper om sina rättigheter att bli skyddade från våld och om vart de ska vända sig för att få stöd och hjälp. I många länder, som Kambodja, Uganda och Zambia, har man också sett resultat av detta arbete i form av både ökad rapportering av enskilda fall och minskat våld mot barn. I Vietnam har Plan utbildat skolelever och 500 lärare från fem skolor att aktivt arbeta för att förebygga mobbing. Centralt för Plans arbetssätt är att sätta barn i centrum för sin egen utveckling. I Plans arbete för att minska våld mot barn får barnen själva vara delaktiga i utformandet av skyddssystemen. En annan viktig strategi är att samarbeta med regeringar, offentliga institutioner och myndigheter för att stärka dem i att förebygga och angripa våld mot barn. Plan har exempelvis arbetat för att öka samordning mellan myndigheter och samhällsstrukturer, som polis, socialtjänst, lärare, rättsväsendet, och säkerställa att de kan möta barn på barns villkor. I Kambodja har detta arbete lett till ett ökat förtroende hos allmänheten för dessa skyddssystem, vilket i sin tur resulterat i ökad rapportering och att fler barn får sin rätt till skydd och stöd tillgodosedd. Samtidigt arbetar Plan för att barns skydd mot våld ska erkännas som en avgörande fråga för samhällsutvecklingen. I Vietnam har man framgångsrikt påverkat regeringen att investera pengar i att bygga upp skyddssystem, och även influerat innehållet i lagar och policyer att ge ett starkare skydd för barn. I Kambodja använder regeringen Plans modell för barnvänliga skyddssystem som referens i utformandet av sitt nationella skyddssystem. Plan arbetar också för att barnaga ska förbjudas internationellt. Tre av fyra barn mellan 2 och 14 års ålder utsätts för aga. Barnagans breda spridning internationellt 26 plan sveriges effektrapport 2014

27 beror bland annat på att många samhällen inte tydligt markerar att denna form av vuxnas våld mot barn inte är acceptabel. Plan har arbetat med föräldrar och lärare för att minska barnaga och andra typer av bestraffningsvåld. I Uganda har nu förekomsten av våld i skolor minskat från 83 procent till 56 procent och i Kambodja kan man se att föräldrar i mindre utsträckning tar till våld i uppfostringssyfte. I Togo har 45 skolor fått stöd i att införa positiva disciplineringsmetoder. Plan arbetar också med särskilt utsatta grupper av barn, exempelvis föräldralösa barn och barn med funktionshinder, och med att motverka särskilda former av våld som trafficking, barnarbete, sexuellt våld och skadliga sedvänjor som barnäktenskap och könsstympning. I Etiopien övertygades 64 traditionella barnmorskor att sluta med könsstympning av flickor och Plan arbetade effektivt med polis och rättsväsende för att straffa dem som inte följer lagen. I Egypten resulterade detta arbete i att antalet flickor som gifter sig mellan 17 och 18 år sjönk från 37 procent till 12 procent och att antalet kvinnor som var beredda att låta sina döttrar könsstympas mer än halverades. I Mali slutade 12 byar helt med könsstympning av flickor. PLAN SVERIGES effektrapport

28 Nak Dungsi i Laos praktiserar som frisör med hopp om att kunna försörja sig och sin familj. Foto: Plan. Ekonomisk säkerhet Det är viktigt att dagens unga får de förutsättningar som gör att de som vuxna kan försörja sig själva, ta hand om sina familjer och vara aktiva samhällsmedborgare. Många unga i låginkomstländer får inte tillgång till de förberedelser, i form av utbildning och erfarenhet, som de behöver för framtiden. Om vi inte gör något för att öka dessa ungas möjligheter till försörjning är sannolikheten stor att många fortsätter att leva i ekonomisk utsatthet. Plan har som målsättning att alla barn och unga ska få bra förberedelser inför arbetslivet. Plan har i detta arbete fokuserat på tre strategier. Plan arbetar för att ge barn och unga marknadsanpassad information, utbildning 28 plan sveriges effektrapport 2014

29 och träning. Det kan handla om att erbjuda yrkesutbildning som är anpassad efter efterfrågan på arbetsmarknaden, kontakter med arbetsgivare eller att stötta ungas företagande. Denna typ av insatser har implementerats i 39 av Plans programländer och är alltid noggrant anpassad till varje lands specifika förhållanden och utmaningar. I Egypten har unga genomgått arbetslivsträning med stöd av Plan och 80 procent har lyckats få jobb efteråt. Bland dessa ungdomar kunde man även se förändringar i både attityd och beteende, inklusive ökad självkänsla och motivation. I bland annat El Salvador har man i programmet ett mycket nära samarbete med företag för att identifiera möjligheter till anställning, praktik och stipendier för vidareutbildning och specialisering som möter efterfrågan på arbetskraft. En annan viktig del i arbetet har varit att ge hushåll möjligheter att generera mer inkomster och bibehålla ett sparande för att minska deras sårbarhet. Under året gav Plan globalt stöd till totalt 254 mikrofinansorganisationer och spargrupper vilket kom lokalsamhällen till nytta. Ett exempel är Plans arbete med spargrupper i Västafrika i Sierra Leone, Niger och Senegal där unga erbjuds ungdomsanpassade finansiella tjänster genom spargrupper tillsammans med utbildning i hur man hanterar pengar och andra ansvarsområden i vuxenlivet. Mer än unga, varav 84 procent flickor, deltog i programmet. En viktig del i stödet till dessa grupper var att få ungdomar att inse sin egen potential och ge dem verktyg för att ta kontroll över sitt eget liv. Plan har också fokuserat på att skapa bättre förhållanden för social och ekonomisk utveckling genom att påverka regeringar att prioritera dessa frågor och införa policyer som stöttar till exempel ungas inträde på arbetsmarknaden. I detta arbete är det också viktigt att lyssna på barn och unga och respektera dem som aktörer i sin egen utveckling. Deras synpunkter måste få komma fram och sedan tas på allvar av beslutsfattare. Ett exempel på detta är Uganda där unga fått utbildning i hur man analyserar budgetar och som ett resultat själva påverkade beslutsfattare att allokera mer pengar till att bland annat förbättra ungas möjligheter till att komma in på arbetsmarknaden. PLAN SVERIGES effektrapport