SPELREGLER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

Transkript

1 SPELREGLER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Nedan anges mål och spelregler som berör mark- och vattenanvändningen i kommunen samt gentemot våra grannkommuner. Syftet är att bidra till en ekologiskt-, socialt- och ekonomiskt hållbar utveckling. Översiktsplanens mål Bebyggelsestrukturen ska vara resurshushållande. Det ska finnas attraktiva bostäder i olika storlekar och upplåtelseformer för alla medborgare. Det ska finnas trygga, tillgängliga och vackra utemiljöer i samspel med identitet och historia. Det ska finnas möjligheter för ett varierat näringsliv. Transporterna ska vara trygga, säkra och långsiktigt hållbara Användningen av mark och vatten ska ske på ett sådant sätt att den långsiktiga produktionsförmågan, den biologiska mångfalden samt natur-, kulturoch friluftsvärden bibehålls. Bebyggelse bör främst tillkomma i utpekade utvecklingsområden samt i stråket mellan Vingåker och Baggetorp (se karta nedan). Jämlikhet Det är viktigt att alla människors intressen tas till vara i planeringen oavsett kön, ålder, utbildningsnivå, ursprung, etnisk bakgrund och eventuella funktionsnedsättningar. Utformningen av utemiljön ska på ett jämlikt sätt bidra till trygghet och säkerhet. Exempel på detta är att ordna bra belysning samt undvika täta buskage nära gång- och cykelvägar. Detta är viktigt dels med tanke på risken för överfall och rån, dels för att många människor, särskilt kvinnor, upplever rädsla och otrygghet i mörka miljöer utan möjlighet till överblick. Figur 2. Översikt över utvecklingsområden 13(41)

2 Enligt Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter) ska barns bästa alltid komma i första rummet i frågor som rör dem. Barn har också rätt att uttala sig i frågor som rör dem och deras tillvaro, och deras önskemål ska tas på allvar och beaktas. Barn och ungdomar har ofta andra krav och önskemål på sin miljö än vuxna. Detta är viktigt att beakta i all samhällsplanering. De ska tidigt uppmuntras att uppmärksamma och utforska sin fysiska miljö och lära sig att föra fram synpunkter på sin närmiljö. Det är av stor vikt att även funktionshindrades rättigheter tas tillvara. Såväl byggnader som utomhusmiljöer ska vara tillgängliga för människor med olika funktionshinder. Vid utformning av allmänna platser ska krav på tillgänglighet uppfyllas. Handikapporganisationerna ska ges möjlighet att delta i kommunal planering och vid planering av offentliga byggnader och anläggningar. I Vingåkers kommun är centrala Vingåker samt centrala Högsjö i första hand prioriterade för tillgänglighetsåtgärder. Vingåkers kommun har tagit fram en tillgänglighetsplan för kommunen som kompletterar översiktsplanen. Befolkning Kommunfullmäktiges mål är att kommunen ska ha en ökande folkmängd och verka för en försiktig tillväxt. Kommunen ska verka så att goda bostadsmiljöer bildas. Vidare ska det finnas nödvändig mark för bostäder finns på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Kommunen ska genom förvärv trygga tillgängligheten till exploateringsmark, något som främst blir tillämpligt inom tätorter. Näringsliv och sysselsättning Kommunen ska kunna erbjuda näringslivet ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter utifrån företagens behov och miljöns möjligheter. Kommunen ska värna ett hållbart och bärkraftigt jord- och skogsbruk gentemot åtgärder som negativt påverkar framtida produktion och möjliggöra ett ökat vindbruk. Även utanför centralorten och övriga tätorter ska etableringen av sysselsättningsskapande verksamheter främjas. Det ska finnas plats 14(41)

3 för mångsidiga småindustrier. Redan etablerade företag ska också beredas möjligheter att utvecklas. Kommunen vill verka för att understödja nyföretagande, skapa innovationsförmåga i kommunen, vara flexibel och vara en ständigt lärande organisation. Kommunen kommer att, där det bedöms lämpligt, genom detaljplan skapa nya eller utvidga befintliga arbetsområden. Service I centralorten ska finnas förutsättningar att ge kommunal service (i form av barnomsorg, skola, äldre- och handikappomsorg i särskilt boende, social service, kulturoch fritidstjänster, gatuunderhåll, vatten och avlopp m.m.) och service i form av handel och privata tjänster. Kommunens ambition ska vara att i så stor mån som möjligt även möjliggöra närservice i orterna Baggetorp, Högsjö, Läppe, Marmorbyn och Österåker där underlag och behov finns. Kommunikationer och infrastruktur Vingåkers kommun ser utveckling av större vägar, järnvägar och annan infrastruktur som mycket viktiga för kommunens utveckling. I Regionförbundet Sörmland har man också formulerat en kollektivtrafikvision om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik på de större stråken i och genom länet år Av visionen framgår även att det ökande behovet av utbildningspendling, ett effektivt framtida fritidsresande samt resande även på kvällstid och helger ska möjliggöras med kollektivtrafik. För att hushålla med resurser ska planeringen inom tätorterna i Vingåkers kommun utgå från att befintligt gatu- och ledningsnät utnyttjas. De gåendes och cyklandes säkerhet ska prioriteras. Transportvägar för farligt gods ska beaktas. Enligt Miljöbalken ska anläggningar för kommunikationer som är av riksintresse skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra 15(41)

4 tillkomsten eller utnyttjandet av dessa. Riksintresset för vägar innebär att funktionen ska skyddas avseende god tillgänglighet, god transportkvalitet och god nåbarhet till andra regioner. Inom kommunen har riksväg 52 och Västra Stambanan bedömts utgöra riksintressen. Övriga särskilt lämpliga anläggningar för kommunikationer ska enligt Miljöbalken så långt möjligt skyddas. Några större opåverkade områden finns inte i Vingåkers kommun. Järnvägar För Vingåkers kommun är det angeläget att järnvägssträckan Stockholm Södertälje Flen Katrineholm Vingåker - Hallsberg/Örebro får fler tågstopp i Vingåker. I närheten av järnväg ska av miljöskäl ny bebyggelse eller fastighetsbildning ägnas särskild uppmärksamhet med hänsyn till buller och vibrationer från järnvägen. Vägar Följande områden bedöms som extra angelägna: en interregional förbindelse med god standard avseende sträckan Örebro Vingåker Katrineholm Nyköping (Skavsta) Oxelösund (Väg 52) förbifart Vingåker mot Forsa (en östra förbifart) genomfarten i Baggetorp förbifart Läppe bra gång- och cykelvägar i tätorterna och även mellan orter om förutsättningar finns. Förbifarterna i Läppe och Vingåker är även angelägna för att minska ljudnivåerna samt för att eftersträva en förbättrad luftkvalitet kring bostäderna i områdena. Den östra förbifarten i centralorten är särskilt viktig för att undvika att farligt gods transporteras genom centrala Vingåker. Trafiksäkerhetsåtgärder längs riksväg 52 är extra angelägna på grund av de omfattande transporterna av farligt gods längs denna väg. I närheten av stora vägar ska av miljöskäl ny bebyggelse eller fastighetsbildning ägnas särskild uppmärksamhet med hänsyn till buller och vibrationer från vägarna. Gång- och cykelvägar Väl fungerande gång- och cykelvägar är av stor vikt för ett hållbart samhälle. Särskilt angelägna är gångoch cykelvägar för att förbättra skolbarns väg till skolan samt för att tillgodose en god tillgänglighet till viktiga friluftsområden. För att säkerställa en god trafiksituation bedöms en underfart vid cirkulationsplatsen under riksväg 52 som särskilt viktig. Kollektivtrafik Kollektivtrafik är ett strategiskt verktyg för att nå angelägna samhällsmål för miljö, sysselsättning, trafiksäkerhet, jämställdhet, tillväxt och regional utveckling. Kollektivtrafiken har också en viktig uppgift i att skapa en grundläggande tillgänglighet för alla. Det gäller möjligheter att ta sig till arbete, 16(41)

5 utbildning, service, vård, kultur och fritidsaktiviteter. För att förstärka underlaget för kollektivtrafiken ska bebyggelse lokaliseras i lägen som stödjer kollektivtrafiken. Kraftledningar Ny bebyggelse kommer inte att tillåtas på närmare avstånd till kraftledningen än vad som anges i starkströmsföreskrifter och till vad som med hänsyn till hälsa och miljö kan accepteras. Kommunen bör även sträva efter att öka tillgängligheten till kraftledningsnätet för lokala producenter för att främja utvecklingen av förnyelsebar energi. Telekommunikation Kommunen ska verka för en utbyggnad av bredband och god täckning av mobiltelefonnätet. Olämpliga placeringar av master och antenner ska undvikas. Antalet master ska minimeras genom att samutnyttja dessa och använda höga lägen vid placering av mobiltelefonantenner. Basstationer för mobiltelefonnätet ska inte placeras på eller intill förskolor och skolor. jämfört med en glesare bebyggelse. Bostadsfunktionen ska i möjligaste mån integreras med andra funktioner. Det funktionsuppdelade samhället ger upphov till ett större transportbehov än det integrerade och är därför mindre hållbart, vilket Vingåkers kommun vill verka mot. Olika krav ställs på bostadens läge och utformning i olika skeden av livet. Den centrala bostaden attraherar i högre utsträckning äldre och yngre utan hemmavarande barn. Men den täta staden medför också en större risk för störningar. Vid planering av nya bostäder i centrala lägen måste kvaliteter och brister vägas samman i en helhetsbedömning. Vid planering av perifert belägen bebyggelse kan närhet till naturen, mindre störningar och högre grad av trafiksäkerhet tilltala framförallt barnfamiljer. Utbudet bör därför vara varierat för att möta olika behov. Bebyggelse Då befolkningsprognoserna för kommunen visar på en minskande befolkning kommer tillskottet av nya bostäder troligtvis inte att vara så stort inom den närmaste framtiden. Det är dock viktigt vid planering av ny bostadsbebyggelse att höga krav ställs på utformningen av såväl närområdet som byggnaderna. Hållbar utveckling av städer och tätorter är ett aktuellt tema. Samlad bebyggelse med god tillgång till service ger förutsättningar för att det goda livet ska kunna upprätthållas med ett mindre transportbehov Långsiktigt uppnås de bästa effekterna på bostadsmarknaden om det byggs en blandning av boende- 17(41)

6 former, mindre och större bostäder och med olika upplåtelseformer. Attraktiva bostadslägen, gärna med närhet till vatten, ska utvecklas. Ombyggnad och förtätning av bebyggelsen ska prioriteras utan att den sociala och yttre miljön försämras. Bebyggelse ska lokaliseras i lägen som förstärker underlaget för kollektivtrafiken så att behovet av transporter som belastar miljön minimeras. Bebyggelse ska också lokaliseras med hänsyn till energiförbrukning vid uppvärmning. Bostäder ska ha nära till grönområden av hög kvalitet. Bebyggelse och fria ytor ska lokaliseras och utformas för ökad trygghet och tillgänglighet, god hälsa samt minskad risk för olyckor och brott. Bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till miljö- och riskfaktorer. Ny bebyggelse lokaliseras i lägen med god trafiksäkerhet. Bebyggelse med kulturhistoriskt bevarandevärde ska skyddas mot åtgärder som påverkar området negativt. Omvandling av fritidshusområden till permanentboende kan vara lämpligt om det inte innebär ökade kommunala kostnader eller ökad belastning på miljö och hälsa. Enligt lagen om allmänna vattentjänster är kommunen ansvarig att tillhandahålla vatten och avloppstjänster för samlad bostadsbebyggelse om det behövs ur miljö- eller hälsoskyddssynpunkt. Det är särskilt viktigt att ha detta i åtanke vid planering av eventuella bostadsområden utanför nuvarande tätbebyggelse eller vid omvandling av fritidsbebyggelse till permanent bebyggelse. Kommunen ska verka för samlokalisering av bostäder och verksamheter som inte stör varandra. För att gynna kvarboende och mångfald ska det finnas bra bostäder med en blandning av upplåtelseformer, ålder och storlek i närområdet. Ny bebyggelse på landsbygden ska, med beaktande av kulturhistoriska värden, koncentreras till befintliga by- och gårdsbildningar med utbyggd infrastruktur. I enstaka fall kan inte byggnader i andra lägen uteslutas. Vingåkers kommun ser Vingåker, Baggetorp, Marmorbyn, Österåker, Läppe, Högsjö, Viala och stråket mellan Vingåker och Baggetorp som utvecklingsområden där förutsättningarna för en hållbar bebyggelseutveckling är särskilt goda, bland annat ur kollektivtrafiksynpunkt. Byggregler på landsbygd Samlad bebyggelse I plan- och bygglagen anges olika bygglovplikter för områden med detaljplan, samlad bebyggelses samt övrig mark. Följande bebyggelsegrupper bedöms utgöra samlad bebyggelse: - Ålsätter - Gropptorp - Hulla by - Ättersta - Blomsterhult - Kjesäter - Övre Vannala - Repslagarvägen norr om vretstavägen Bygglovbefriat Utanför planlagda områden och utanför samlad bebyggelse får man göra en mindre tillbyggnad om den är mindre än 50 % av befintlig 18(41)

7 byggnad utan att söka bygglov. Tillbyggnaden får dock inte vara större än 25 kvm. Byggnaden skall vara anpassad till befintlig bebyggelsens form och karaktär. Vidare får komplementbyggnad i form av t.ex. förråd, gäststuga får uppföras utan bygglov upp till max 40 kvm utan bygglov. Om byggnad kommer närmare än 4,5 meter skall berörda grannar lämna sitt medgivande. Friluftsliv Möjligheterna till ett rikt friluftsliv är stora i kommunen. Detta har stor betydelse för invånarnas livskvalitet och kommunens attraktivitet som bostadsort. Inom korta gångavstånd finns god tillgång till skog, öppen mark och vackra sjöar. Här finns ofta iordningställda friluftsanläggningar med vandringsleder, skidspår, badplatser med mera för ett aktivt friluftsliv. Miljöbalken anger att områden av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan skada dess värden. Övriga områden av betydelse för friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. De områden som skyddas i form av att de har utpekats som naturreservat och Natura områden är av stor vikt för att tillgodose medborgarnas tillgång till områden för rekreation där störande ljud och ingrepp i naturen begränsats. Följande sjöar och markområden är av stort intresse för det rörliga friluftslivet: Grävsjön Hjälmaren Igelbålen Kolsnaren Tisnaren (Lyttersta) Vingåkersån Viren Öljaren Förutom de angivna sjöarna finns också Båsenbergaområdet, området söder om Vingåker mot Lyttersta, Hackstaö och området söder om Högsjö som närströvområden. Inom tätortsnära naturområden tillåts endast bebyggelse och anläggningar för friluftslivet. Inom tätortsnära naturområden bör kommunen förvärva mark för att säkerställa området för rekreationsoch friluftsändamål. Områden med höga friluftsvärden ska så långt möjligt värnas gentemot åtgärder som påverkar området negativt. 19(41)

8 Riksintressen för friluftsliv Naturvårdsverket har bedömt att ett område i kommunen, Hjälmaren, är ett riksintresse för friluftsliv. Jord- och skogsbruk Beslut om jord- och skogbruk är inte i första hand en kommunal markanvändningsfråga. Jord- och skogsbruket, kombinerat med småföretagande, är dock betydelsefulla näringar som ska beaktas i kommunens planering. Det är viktigt att slå vakt om det öppna kulturlandskapet, inte minst för turism- och upplevelsesektorn. På jord- och skogsmark som inte används för annat ändamål betraktas jord- och skogsbruk som pågående markanvändning där jord- och skogsbrukets skötselanvisningar gäller. Kulturminnesvård Områden med höga kulturmiljövärden ska, så långt möjligt, skyddas mot åtgärder som påverkar området negativt. Värdefulla kulturmiljöer I Sörmlandsbygden 1988:1 finns en inventering av värdefulla kulturmiljöer i kommunen. I denna angavs tio områden som intressanta för kulturminnesvården. Särskild hänsyn ska tas kulturvårdsintresset vid tillny- och ombyggnad i dessa områden: 1. Läppe (del av) Samhälle som vittnar om sjöfartens betydelse under förhistorisk tid och sommargästers prägel på senare tid. 2. Hälleråd Stavhälla Ristorp Ringeråd - Lindebol Jordbruksbygd i skogstrakt med små gårdar och torp. 3. Forsby Askö Hulla Torp Västtorp Ättersta Jordbruksbygd med byar, gårdar, torp, fornlämningar, gruvområden samt herrgård och sockenkyrka. 4. Blomsterhult Jordbruksbygd i skogstrakt med en by samt lämningar efter gruvdrift. 20(41)

9 5. Högsjö Bistorp - Finninge Brukssamhälle och herrgård med utgårdar belägna vid Högsjön i en skogrik trakt. 6. Hacksa Vrettsta Hansta Billsbro Berga Spånga Åsen Jordbruksbygd med byar, större gårdar, brukslämningar, sockenkyrka samt fornlämningar. 7. Marsjö By i mindre odlingsbygd i skogstrakten mot Östergötland. 8. Skenäs Ede Österby - Vintergata Jordbruksbygd med herrgård, mindre gårdar och torp samt fornminnen. 9. Vad Skalltorp - Vadstorp Jordbruksbygd med små gårdar. 10. Viala By som under medeltiden var en av socknens största byar där ett flertal byggnader finns kvar. I kommunen finns vidare genomfört en total byggnadsinventering, som inte har bearbetats. Ett kulturmiljöprogram skulle kunna uppfylla flera ändamål. Syftet med kulturmiljöprogrammet är att det i första hand ska användas i kommunens samhällsplanering och ge riktlinjer för handläggning av bygglovärenden och för vård och säkerställande av bebyggelsen. Ett annat syfte är att öka kunskapen om kulturmiljön i kommunen och väcka intresse och förståelse för den historiska dimensionen i landskapet. Fornlämningar skyddas av Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksintressen kulturminnesvård för Riksantikvarieämbetet har bedömt vilka områden i kommunen som är av riksintresse för kulturmiljövården. Dessa finns i Österåker och Högsjö. Högsjö är ett brukssamhälle med omland och spår i bebyggelsen från 1600-talet till modern tid. Österåkersbygden är ett särpräglat odlingslandskap vid sjön Öljaren med stora byar, gårdar och torp som speglar en varierad förindustriell tillverkning som komplement till 21(41)

10 jordbruket. I Miljöbalken anges att områden som är av riksintresse för kulturvården ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Vid eventuell fortsatt bebyggelse av dessa områden är det därför viktigt att skydda områdena från åtgärder som ändrar området karaktär. Naturvård En av kommunens tillgångar är den rika och varierade naturen. Naturen karakteriseras av ett stort antal våtmarker och sjöar som rinner ut i vattendrag längs dalgångar. Däremellan sträcker sig åsar med i huvudsak barrskog. Det småskaliga jordbruket bryter här och var in och bildar små oaser i landskapet samt ger ett mycket varierat växt- och djurliv. Viktiga spridningskorridorer, reproduktionsområden, rastplatser och uppväxtmiljöer för djur och växter ska värnas mot åtgärder som påverkar området negativt. Områden med höga naturvärden ska värnas. Rödlistade arter ska få möjlighet att fortleva på den plats där de finns. Naturen ska värderas som resurs. Grönområden med höga stadsbilds-, natur- eller friluftsvärden ska värnas mot åtgärder som påverkar området negativt. Likaså ska naturresurser, såsom jord och skog, grund- och ytvatten, vind- och vattenkraft samt berg och naturgrus skyddas mot åtgärder som negativt påverkar framtida användning. Grundvatten, sjöar, vattendrag och våtmarker ska skyddas mot åtgärder som negativt påverkar vattenkvalitén. Naturgrus ska användas endast i de fall bergkross inte kan ersätta gruset. Bergtäkter ska anläggas på strategiska platser som medför så lite transporter och störningar som möjligt. All täktverksamhet utanför Slätmon och Vingåkersåsen söder om centralorten kommer att bedömas utifrån gällande bestämmelser. Särskilt kommer deras påverkan på de områden som angivits skyddsvärda med hänsyn till naturvärden, kulturvärden och rörligt friluftsliv, att prövas. Vid prövning av täktverksamhet inom ovanstående åsar kommer deras påverkan på 22(41)

11 vattenförsörjningen att bedömas. Behovet av att skydda värdefulla åsformationer bör ses över. Underlag för att skydda tre nya naturkulturområden ska tas / fram. Naturreservat och Natura områden Naturreservat bildas med stöd av miljöbalken. Syftet kan vara att skydda värdefull natur och biologisk mångfald eller att trygga tillgången på attraktiv natur för friluftslivet. I Vingåkers kommun finns följande tre områden avsatta som naturreservat: Igelbålen (18,5 ha) Tomsängen (27,7 ha) Perstorpsskogen (110,2 ha) EU:s medlemsländer har kommit överrens om att värna vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer genom att peka ut Natura 2000-områden. Följande områden i kommun är Natura 2000-områden: Igelbålen (19,4 ha) Tomsängen (29,4 ha) Forsby-Kalkugnstorp (19 ha) Nya kärren (2,3 ha) Skenäs-Sundängen (11 ha) Torsmossen (25,6 ha) Ödesängssjön (17,1 ha) Näsnaren (106 ha) Biotopskydd Skogsstyrelsen har beslutat om biotopskydd i skogsmark. Biotopskyddsområden är mindre mark- eller vattenområden. Inom ett sådant område får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Inom kommunen finns idag 9 områden med beslutade biotopskydd om sammanlagt ca 32,1 ha. Områdena har markerats ut på den kommuntäckande kartan. Riksintresse för naturvård Naturvårdsverket har bedömt att Lucktorp-Hullboö och Igelbålskärret utgör riksintressen för naturvård i Vingåkers kommun. Övrig skyddsvärd natur Länsstyrelsen redovisade 1991 ett naturvårdsprogram för naturmiljön. I programmet redovisas riktlinjer och 23(41)

12 viljeyttringar och hur hänsyn till och hushålla med naturvärden skall tas som gäller användningen av markeller vattenområden. idag satta nivåerna. För närvarande håller miljökvalitetsnormer för vattenförekomster på att arbetas fram av vattenmyndigheterna. Ekologiskt känsliga områden Områden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Dessa områden kan indelas i: Områden med särskilda ekologiska värden såsom hotade växt- och djurarter. Områden som är störda ur ekologisk synpunkt, vattendrag nedströms avloppsreningsverk, nedlagda soptippar med mera. Tätortsnära naturområden De mest nyttjade naturområdena är skogarna och strövområdena som omger Vingåker. Områdena är anpassade för ett aktivt friluftsliv och är därför mycket intressanta att bevara. Kommunen har eftersträvat att köpa tätortsnära marker för att säkerställa skötsel och bevarande. Ett starkare skydd skulle bättre hävda bevarandet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer har fastställts för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik, jordbruk och avlopp. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. Miljökvalitetsnormer har fastställts för kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar och för marknära ozon i utomhusluften. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön och får inte överstigas. Kommunerna har till uppgift att bevaka att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Vingåkers kommun befaras inte överskrida de Vindkraft Energimyndigheten har bedömt att ett område i de norra delarna av kommunen är ett riksintresse för vindkraft. Inom området som är bedömt som riksintresse för vindkraft finns även andra starka intressen. Området från strandkanten till 100 meter bortom riksväg 214 är till exempel ett mycket attraktivt område för friluftslivet och viktigt för orters utveckling. Kommunen ser därför att det skulle kunna vara aktuellt att undanta detta område från avgränsningen. Frågan kommer att behandlas ytterligare i det tematiska tillägget. Kommunen har en positiv inställning till vindbruk. Vingåkers kommun planerar att ta fram ett tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft. 24(41)

13 Forsby finns en vattentäkt. Vattenfrågor Verksamhetsområden för vatten och avfall Verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp finns i orterna Vingåker, Högsjö, Läppe, Österåker, Marmorbyn och Baggetorp. Mindre verksamhetsområden finns även i Viala, Sjögölet och Lyttersta. Kommunen bör upprätta ägardirektiv till Vingåker vatten och avfall AB om att VA-plan senast 2011 ska upprättas för samtliga samlade bebyggelser (inklusive sommarstugeområden) om mer än 25 hushåll. Vattenskyddsområden Det är viktigt med vattenskydds- och vattenskyddsbestämm- områden elser för att säkra dricksvatten- försörjningen. För Lyttersta, som är kommunens dricksvattentäkt, har som en första etapp, ett mindre vattenskyddsområde med bestämmelser fastställts. Hela avrinningsområdet måste beaktas när skyddsområdets storlek bestäms. Detta kommer att göras i framtida etapper. Sydväst om Österåker finns även ett vattenskyddsområde. I Riksintressen för vattenområden Fiskeristyrelsen har bedömt att ett område i kommunen är av riksintresse för yrkesfisket. Detta område finns i Hjälmaren. Vid eventuell fortsatt bebyggelse kring detta område är det därför viktigt att ta hänsyn till detta. Våtmark I kommunen finns 41 våtmarker om sammanlagt 1936 hektar. Samtliga har inventerats och bedömts med avseende på våtmarkens naturvärden. Strandskydd I kommunen omfattar strandskyddet 100 meter vid sjöar och tjärnar som redovisas med strandkontur på topografiska kartan, 100 meter generellt vid de vattendrag som markeras med dubbel linje på topografiska kartan och 30 meter vid följande vattendrag: Vingåkersån mellan Grävsjön och Kolsnaren Å mellan Ålsjön och Kolsnaren Hällbäcken mellan Ö Vitten och Björsjön 25(41)

14 Gammalån från S Ären till söder om Lundegård Å mellan Bålen och Kolsnaren De strandnära områden som var detaljplanelagda när strandskyddet infördes omfattas inte av strandskydd. Dessa områden är i Vingåkers kommun endast ett fåtal. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Dispens från strandskyddsbestämmelserna får endast ges om det finns särskilda skäl. Riksdagen har beslutat om ny lagstiftning för strandskyddet som bland annat innebär att kommunerna i översiktsplanen ska redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där vissa lättnader i strandskyddet avses gälla. Denna redovisning ska sedan vara vägledande vid prövningar av upphävande- och dispensfrågor. Av propositionen Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden (prop. 2008/09:119) framgår att lättnaderna framför allt bör gälla i de delar av landet där bebyggelsetrycket är lågt och tillgången på orörda stränder är god; en beskrivning som väl passar in på Vingåkers kommun. Av propositionen framgår även att man med landsbygdsutveckling avser sådana åtgärder där ett strandnära läge långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter på orten och bidra till att upprätthålla underlaget för befintlig service på orten. I Vingåkers kommun bedöms strandområdena kring Marmorbyn, Baggetorp, Viala, Läppe och Högsjö vara områden där lättnader av strandskyddet skulle ha en positiv inverkan på landsbygdsutvecklingen. I vissa av orterna finns idag skolor, förskolor och diversehandel som genom ny bebyggelse skulle få ett större underlag för servicen. Även underlaget för kollektivtrafiken skulle förbättras av en utveckling i orterna. På kartorna på nästkommande sidor redovisas områden kring orterna där lättnader av strandskyddet skulle ha en positiv inverkan på landsbygdsutvecklingen med blå streckning. Inom dessa områden 26(41)

15 finns delar som är detaljplanelagda. Några av dessa detaljplaner omfattas inte av strandskyddet. Dessa områden är också av sådant slag och har så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Detta då det i kommunen finns gott om sjöar och vattendrag som är relativt oexploaterade. Noteras bör att oavsett lättnader i strandskyddet ska enligt lagstiftningen området närmast stranden vara fri för passage. Vingåkers kommun ser det även som angeläget att lättnaderna inte ska påverka allmänhetens tillgänglighet till de kommunala badplatserna. Påpekas bör dock att det med anledning av klimatförändringarna är av stor vikt att även ta hänsyn till skred- och översvämningsrisker vid nybyggnation i strandnära lägen. Varje bebyggelseutökning med anledning av lättnader i strandskyddet i riskintresseområden bör bedömas särskilt, så den inte påtagligt skadar riksintresset. Figur 3. Områden där lättnader i strandskyddet bedöms lämpliga i Läppe 27(41)

16 Figur 4. Områden där lättnader i strandskyddet bedöms lämpliga i Baggetorp Figur 5. Områden där lättnader i strandskyddet bedöms lämpliga i Marmorbyn 28(41)

17 Figur 6. Områden där lättnader i strandskyddet bedöms lämpliga i Högsjö Figur 7. Områden där lättnader i strandskyddet bedöms lämpliga i Viala 29(41)

18 Risk och säkerhet Risk för skred Vingåkers kommun har genomfört en kartläggning av fem områden i kommunen där bedömningen gjorts att man inte kunde utesluta att risk för skred förelåg (ett mindre område i Vingåkers centralort efter Vingåkersån, Sjögölet, Ålsätter, Högsjö och Morjanån). Kartläggningen visade att ingen ny bebyggelse bör tillåtas på området efter Vingåkersån i Vingåkers centralort. För övriga områden bör en bedömning göras i anslutning till planläggning eller bygglovbeslut. Kommunen avser även att upprätta riktlinjer för bebyggelse i områden med risk för skred. Risk för översvämning För Hjälmaren har en översiktlig riskkartering genomförts. Utifrån karteringen har bedömningen gjorts att ingen bebyggelse av betydande värde kommer att beröras även vid det högsta vattenståndet. Endast ett fåtal uthus, sjöbodar, båthus, uterum och bastuutrymmen kommer att beröras. I Läppe finns två småbåtshamnar som kommer att beröras. Riskkarteringen visar dock att det finns en risk att avloppsverket i Forsby, till vilket ett 30-tal villafastigheter är anslutna, skulle bli översvämmat vid höga vattenflöden. Delar av Vingåkersån är invallad och vid höga flöden kan inte uteslutas att vallen bister. För sjön Kolsnaren och Viren finns vissa strandpartier som kan bli utsatta vid höga flöden. En mer detaljerad kartläggning av riskområdena bör genomföras. Vid behov bör även riktlinjer för bebyggelse i områden med risk för översvämning upprättas. Förorenade områden Enligt länsstyrelsen inventeringar beträffande förorenade områden i Vingåkers kommun finns ett antal riskklassade objekt i kommunen. Enligt inventeringarna finns i Vingåkers kommun två områden där det föreligger stor risk för hälsa och miljö (fastigheterna Högsjöbruk 1:1 samt Kolsnaren 4). På fastigheterna Sävstaholm 7:10, Söderspånga 3:15 och Skräddaren 1 har länsstyrelsen bedömt att det föreligger en måttlig risk. På fastigheterna Långhalsen 12, Åsen 9:1, Svarttorp 1:2 och Blomsterhult 1:7 bedömer länsstyrelsen att det föreligger en låg risk för hälsa och miljö. Vingåkers kommun har påbörjat riskklassificeringen av pågående anmälningspliktiga och ickeanmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter samt misstänkta förorenade områden. Kommunen har via länsstyrelsen tillgång till en särskild databas där det är möjligt att söka på fastigheter. Vid planering och i bygglovsärenden bör man på ett tidigt stadium beakta risken för att ett område kan vara förorenat. Verksamheten på vingåkersverken Nammo Vingåkersverken AB är ett företag som destruerar ammunition där många olika explosiva varor såsom bomber, granater, minor och finkalibrig ammunition hanteras. Hanteringen innebär att mer än 50 ton explosivämnen förekommer på anläggningen. Enligt Nammo Vingåkersverkens säkerhetsrapport är värsta tänkbara skadehändelse för tredje man om ett förråd söder om Ärlingsjön detonerar. Om det förråd som innehåller mest explosivämne detonerar skulle personskada orsakad 30(41)

19 av tryckvågen och splitter uppstå inom en radie på 1000 m. Enligt plan- och bygglagen (2 kap. 3 ) ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn bland annat till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet. Med hänsyn till verksamhetens karaktär är bebyggelserestriktioner i området nödvändiga. På den kommuntäckande kartan är ett inre och ett yttre skyddsområde utmärkt. Inom det inre skyddsområdet ska om-, till-, eller nybyggnation inte förekomma. Inom det yttre skyddsområdet kan enstaka bebyggelse vara möjlig men samlad bebyggelse bör inte tillkomma. Om det finns behov att säkerställa skyddsbehovet för verksamheten kan området/eller del av området komma att detaljplaneläggas. Värdefulla ämnen Forsby kalkbrott har av Sveriges geologiska undersökningar bedömts utgöra ett riksintresseområde enligt naturresurslagen då kalkstenen i område anses vara en unik förekomst i landet. 31(41)