Lokaler för förmöten kl (Gå via receptionen där Kalle möter dig) (S),(V) och (MP), Rådhuset rum 1306 (M), (C) och (FP), Gute, rum 3375

Transkript

1 Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 3 juni (9) Till ledamöterna i socialnämnden och övriga i socialförvaltningen för kännedom Kallelse till socialnämndens sammanträde: Datum: Onsdagen den 10 juni 2015 Tid: 09:00-15:00 Plats: Rügen plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Kalle Risp som kallar in ersättare. Telefon eller e-post karl.risp@gotland.se Lokaler för förmöten kl (Gå via receptionen där Kalle möter dig) (S),(V) och (MP), Rådhuset rum 1306 (M), (C) och (FP), Gute, rum 3375 Dagordning Justeringsledamot i tur: Karin Wizén (V) Ärenden 1. Socialdirektören informerar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (9) 2. Revisionsskrivelse. Försörjningsstöd Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 49 Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens förslag till svar som till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende försörjningsstöd på Gotland. Socialnämnden ger kvalitets- och utvecklingsenheten i uppdrag att hitta lämplig modell för fördjupade analyser som avses med revisorernas rekommendation. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av socialnämndens försörjningsstödsverksamhet. Svar önskas på en del punkter från socialnämnden vad gäller mål och uppföljning. Sammanfattningsvis behöver socialnämnden se över anpassat verksamhetssystem och kvalitetsmål. 3. Ersättning till arbetsplatser för långtidsarbetslösa som har ekonomiskt bistånd Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 53 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att under tre år låta anslaget för ekonomiskt bistånd användas till den del av lönekostnaden som överstiger storleken på lönebidraget för högst femton långtidsarbetslösa personer per år, med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, som anställs vid Röda Korset i Visby, Skogsstyrelsen och Region Gotland. Sammanfattning Under åren har antalet hushåll som behöver ekonomist bistånd i Region Gotland varierat mellan 1515 och 1664 stycken. Kostnaderna för utgivet bistånd har under motsvarande tid varierat mellan 51,4 och 62,1 miljoner kronor per år. Andelen hushåll som är beroende av bistånd på grund av arbetslöshet ligger i genomsnitt runt 54 procent. Av dessa 54 procent är många långtidsarbetslösa. För dagen finns det tre arbetsgivare, Röda Korset, Skogsstyrelsen och Region Gotland som säger sig vara bredda att ta emot långtidsarbetslösa, under förutsättning att de får lönekostnaderna täckta. Till en del kan dessa kostnader täckas med stöd från Arbetsförmedlingen, men detta är inte tillräckligt för att ge en minimilön till dem som anställs. Den lämpligaste stödformen från Arbetsförmedlingen är utvecklingsanställning, där de kan ge lönebidrag till arbetsplatser som tar emot personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Behovet av komplettering med andra medel varierar beroende på hur stort lönebidraget kan beräknas bli. Socialförvaltningen bidrar under liknande former till

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (9) ett mindre antal anställningar vid de sociala arbetskooperativen och det bedöms vara lämpligt att lämna bidrag även till anställningar till andra arbetsplatser. Under 2014 genomfördes ett liknande projekt där tio långtidsarbetslösa under ett år erhöll anställning på Röda Korset respektive Skogstyrelsen. Projektet utföll till största delen mycket lyckosamt. Av de tio personerna är idag nio självförsörjande via A- kassa. Förvaltningen bedömer att stödet till arbetsgivare skulle ge långtidsarbetslösa med försörjningsstöd ökade förutsättningar att erbjudas sysselsättning och i viss mån arbete så att de på sikt inte behöver uppbära ekonomiskt bistånd. 4. Revisionsskrivelse. Missbruks- och beroendevård Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 45 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: lämna socialförvaltningen förslag till skrivelse som sitt svar till Region Gotlands förtroendevalda revisorer avseende missbruks- och beroendevården på Gotland. ge förvaltningen i uppdrag att upprätta en gemensam handlingsplan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen gällande missbruks- och beroendevården med redovisning i november. i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden anhålla hos regionstyrelsen att initiera arbetet med en lokal överenskommelse mellan Region Gotland (inklusive socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden) och polisen kring tillnyktringsverksamhet. Sammanfattning Revisionsbyrån PwC har på uppdrag av Region Gotlands revisorer granskat missbruks- och beroendevården. Svar på rapporten har beretts av gemensam arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. PwC kom i sin granskning fram till att nämnderna till viss del säkerställer vården med tillräcklig intern kontroll. PwC lämnade ett par rekommendationer för att Region Gotland ska förbättra missbruks- och beroendevården. Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser positivt på revisorernas förslag om att upprätta en handlingsplan kopplat till den överenskommelse som finns mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Överenskommelsen mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska årligen följas upp på förvaltningsnivå och rapporteras vidare till nämndernas ledamöter.

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (9) 5. Revision av gemensamma överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden Bilaga tidigare utsänd per e-post, kommer här i pappersform. SON/Au 43 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: Fastställa reviderade överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende o Övergripande överenskommelse o Psykisk funktionsnedsättning o Samordnad vård- och omsorgsplanering o Tandvård Sammanfattning I samverkan mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden är överenskommelser levande dokument. Det finns överenskommelser som direkt berör brukare/patienter där respektive nämnd beslutar. Överenskommelser som reglerar hur gemensamma resurser till exempel hygiensjuksköterska eller syn- och hörselinstruktör ska utnyttjas godkänner direktörerna. De överenskommelser som nu föreslås att socialnämnden ska besluta är samtliga revideringar. 6. Mest sjuka äldre slutrapport sid Bilaga tidigare utsänd per e-post, kommer här i pappersform. SON/Au 44 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: godkänna rapporten. uppdra till socialförvaltningen att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram en heltäckande handlingsplan avseende äldrevårdsfrågorna. Handlingsplanen ska redovisas i september Sammanfattning Socialförvaltningen presenterar slutrapporten för projektet Bättre liv för sjuka äldre på Gotland som pågått mellan 2010 och Regionen har via statliga medel haft möjlighet att sätta fokus på området de mest sjuka äldre. 7. Remiss - Betänkande om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård sid Bilaga tidigare utsänd per e-post, kommer här i pappersform. SON/Au 46

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (9) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens gemensamma skrivelse som socialnämndens yttrande till regionstyrelsen. Sammanfattning Regionstyrelsen har lämnat lagförslaget Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård på internremiss och ett gemensamt svar har skrivits av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Lagförslaget innebär i korthet: En förändrad planeringsprocess där berörda enheter får adekvat information tidigare Primärvård eller landstingsfinansierad övrig öppen vård får ett aktivt ansvar för att kalla till samordnad individuell planering (SIP) Krav på att huvudmännen ska komma överens om samverkan kring utskrivningsklara. Lagen innehåller back up-lösning om huvudmännen inte kommer överens. Det kommunala betalningsansvaret villkoras landstinget måste ha utfört vissa centrala uppgifter. Fristdagarna ändras till tre efter det att en person är utskrivningsklar. Lika för alla vårdformer Socialförvaltningen är generellt positiv till lagförslaget som innebär att patientens fokus gäller istället för betalningsansvar. Utmaningen i förslaget är förändrade roller och ansvar i utskrivningsprocessen vilket kommer att ställa stora krav på förändrade arbetssätt och rutiner. Socialnämnden föreslår ett införande tidigast 1 januari 2017 jämfört med lagförslagets 1 juli Upphandling. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid. 42. SON/Au 48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att genomföra en ny ramavtalsupphandling av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Sammanfattning År 2009 genomfördes en upphandling avseende ramavtal för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Social- och omsorgsnämnden tecknade ramavtal med Hajdes ekonomiska förening 1 maj Avtalsperioden upphandlades för fyra år med möjlighet till förlängning två(2) gånger upp till tolv (12) månader per gång. Avtalet går ut 30 april Socialförvaltningen föreslår nämnden att besluta om att ny upphandling genomförs för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.

6 Socialnämnden Region Gotland 6 (9) 9. Internremiss. Motion om inventering av boende för personer under 65 år som har funktionsnedsättning Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 50 Förslag till beslut Socialnämnden föreslår för regionfullmäktige att socialförvaltningen i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att utreda frågan om behov av insatser för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning under 65 år vidare. Sammanfattning Personer under 65 år med psykisk funktionsnedsättning utgör en stor och icke homogen grupp, det kan bl.a. röra sig om unga flickor med personlighetsstörning eller svårt självskadebeteende, unga män med så kallat hemmasittar-problem och vuxna med personlighetsproblematik. Deras behov av stöd och hjälp kan se ut på olika sätt, varför det är komplext att göra en kartläggning på området. Socialförvaltningen har tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen kartlagt dagens verksamhet och de behov som brukarna har. Vid en inventering av vilka insatser som idag erbjuds på Gotland finns boendestöd i det egna hemmet samt bostad med särskild service. Bostad med särskild service bedrivs av Region Gotland dels i egen regi, men också genom upphandling. Det finns i dagsläget totalt 48 platser i bostad med särskild service, plus två platser avsedda för återhämtning/avlastning. Socialförvaltningen gör bedömningen att behov av insatser och behov av boende bör utredas vidare och föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att göra det, bl.a. genom revidering av den bostadsförsörjningsplan som finns över området. 10. Internremiss. Självmordsförebyggande program för Region Gotland Bilaga tidigare utsänd i kallelse till arbetsutskottet, sid SON/Au 51 Förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens svar som sitt svar till regionstyrelsen om Region Gotlands självmordsförebyggande program. Sammanfattning Inom socialtjänstens olika verksamhetsområden finns många utsatta människor som kan löpa risk för psykisk ohälsa och självmordsproblematik. Det finns därför stora vinster i att ta fram ett välfungerande självmordsförebyggande program för hur Region Gotland aktivt ska arbeta för att minska antalet självmord och självmordsförsök. Erfarenheter inom socialförvaltningen ger vid handen att det finns flera riskgrupper där ett tydligt och strukturerat självmordsförebyggande arbete torde kunna göra stor skillnad, bl.a. inom missbruks- och beroendevården, inom arbetet med barn och ungdomar och inom äldreomsorgen. En viktig del i det

7 Socialnämnden Region Gotland 7 (9) självmordsförebyggande arbetet är information och kunskap, och att våga prata om ämnet. Information och kunskap är även viktiga beståndsdelar i förmågan att se och upptäcka riskfaktorer i ett så tidigt skede som möjligt. Att aktivt arbeta med förebyggande åtgärder och information om självmord och självmordsförsök torde även kunna göra ämnet mindre skam- och skuldbelagt. 11. Ändring i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att delegera beslut om anmälan och utredning till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande enlig lex Sarah inom individ- och familjeomsorgen till kvalitetschef. Sammanfattning Enligt reglerna i 14 kapitlet 2 7 socialtjänstlagen ska anställda inom socialtjänsten rapportera om de får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden inom verksamheten. Reglerna brukar kallas Lex Sarah. Om det efter utredning visar sig att det inträffade bedöms som ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har beslut om en sådan anmälan till IVO varit delegerad till chef för beställaravdelningen eller avdelningschef för IFO. I och med att socialförvaltningen omorganiserades 1 januari 2015, är det mer logiskt att det är chefen för den nya kvalitets- och utvecklingsenheten (kvalitetschefen) som gör anmälningarna till IVO. Socialnämnden föreslås därför besluta om en ändring i delegationsordningen för individ- och familjeomsorgen. 12. Samverkansavtal mellan socialnämnden och Röda korsets anhörigstöd sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar förslag till lokalt samverkansavtal mellan socialnämndens och Röda Korsets anhörigstöd. Sammanfattning Socialförvaltningen och Röda Korset har fått uppdrag att ta fram ett lokalt samverkansavtal mellan socialnämndens och Röda Korsets anhörigstöd.

8 Socialnämnden Region Gotland 8 (9) 13. Information. Medarbetarbetarperspektivet i socialförvaltningen sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslaget till regelverk för hjälpmedel. Sammanfattning HR-chef Therese Bendelin presenterar tillsammans med representanter från den centrala samverkansgruppen medarbetarperspektivet i socialförvaltningen. Fokus ligger på måluppfyllnad gentemot förvaltningens styrkort gällande framgångsfaktorerna för perspektiv medarbetare/ledare. Beskrivning av regionens samverkansstruktur och dess betydelse för delaktighet och det systematiska arbetsmiljöarbetet (avtalet bifogas). Dagens och framtidens största utmaningar mest intressanta områden inom medarbetarperspektivet beskrivs. Dessa är: kompetensförsörjning, resursteamet och heltidsfrågan. 14. Ansökan om vårdnadsöverflyttning Handlingar är sekretessbelagda. Bilaga sänds ut separat. 15. Internremiss. Policy om regelverk om hjälpmedel sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslaget till regelverk för hjälpmedel. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning Det nya regelverket består av två delar; allmänna anvisningar och produktområden. Produktområden har översatts till en så kallad behovstrappa. Medborgaren kommer att se vilket sortiment som finns för de hjälpmedel som beställts via Hjälpmedelscentralen. Berörda verksamheter inom Socialförvaltningen har varit delaktiga i framtagandet av regelverket och man har även haft en dialog med medborgarna via kommunala handikapp- och pensionärsråd. 16. Ej verkställda beslut sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar beslut om bistånd eller insatser som inte verkställts (gynnande ej verkställda beslut) den 31 mars, 2015 enligt SoL 4:1 och LSS 9 till regionfullmäktige och regionens revisorer.

9 Socialnämnden Region Gotland 9 (9) Sammanfattning Socialförvaltningen har rapporterat 44 beslut som inte har verkställts inom tre månader. I 23 beslut är orsaken resursbrist, d.v.s. att det saknas lämplig personal/uppdragstagare/bostad. I de övriga 21 besluten beror det på andra omständigheter. Omständigheterna är redovisade för varje beslut här nedan. 17. Delgivnings- och anmälningsärenden sid. 142 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delgivningarna. 18. Delgivning av individutskottets beslut Förslag till beslut Socialnämnden godkänner delgivningen av individutskottets beslut Sammanfattning Socialnämndens individutskott fattar beslut i individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) på delegation från nämnden. Övrigt 19. Övriga ärenden Maria Björkman ordförande

10 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll Au 43 Au 44 Au 45 Au 46 AU 47 Au 48 Au 49 Au 50 Au 51 Au 52 Au 53 Au 54 Revision av gemensamma överenskommelser med hälsooch sjukvården Mest sjuka äldre slutrapport Revisionsskrivelse. Missbruks- och beroendevård Remiss - Betänkande om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Information. Förslag till kostnadsminskningar Upphandling. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Revisionsskrivelse. Försörjningsstöd Internremiss. Motion om inventering av boende för personer under 65 år som har funktionsnedsättning Internremiss. Självmordsförebyggande program för Region Gotland Förebyggande och hälsofrämjande enhet för äldre Ersättning till arbetsplatser för långtidsarbetslösa som har ekonomiskt bistånd Övriga ärenden 10

11 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll Plats och tid Rådhuset, Visborg, kl 09:00 12:45 Beslutande Maria Björkman (S), ordförande Inger Olofsson (C) Lena Stenström (MP) Margareta Persson (M) Monika Eriksson (V) Övriga Tjänstemän SOF: Marica Gardell socialdirektör, Karl Risp, nämndsekreterare, 43-54, Anna-Lena Gutedal, ekonomichef 47-48, Christine Färnskog, projektledare och Mariann Godin Luthman enhetschef kvalitets- och utvecklingsenheten Justerare Justeringens plats och tid Inger Olofsson (C) Visby den 3 juni 2015 Paragrafer: SON/Au Underskrifter Karl Risp, sekreterare Maria Björkman, ordförande Monika Eriksson, justerare Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: Socialförvaltningen, Visborg, Visby 11

12 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 43 Revision av gemensamma överenskommelser med hälso- och sjukvården SON 2015/209 HSN 2015/218 - Tjänsteskrivelse daterad 12 maj 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: Fastställa reviderade överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende o Övergripande överenskommelse o Psykisk funktionsnedsättning o Samordnad vård- och omsorgsplanering o Tandvård I samverkan mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden är överenskommelser levande dokument. Det finns överenskommelser som direkt berör brukare/patienter där respektive nämnd beslutar. De överenskommelser som nu föreslås att socialnämnden ska besluta är samtliga revideringar. Justerare: Utdragsbestyrkande: 12

13 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 44 Mest sjuka äldre slutrapport SON 2014/223 HSN 2015/184 - Tjänsteskrivelse daterad 24 maj 2015, inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: godkänna rapporten. uppdra till socialförvaltningen att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram en heltäckande handlingsplan avseende äldrevårdsfrågorna. Handlingsplanen ska redovisas i september Socialförvaltningen presenterar slutrapporten för projektet Bättre liv för sjuka äldre på Gotland som pågått mellan 2010 och Regionen har via statliga medel haft möjlighet att sätta fokus på området de mest sjuka äldre. Från arbetsutskottets sammanträde Förvaltningens förslag till beslut: Socialnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ordförande Maria Björkman (S) yrkar på följande förslag till beslut: Socialnämnden beslutar att: godkänna rapporten. uppdra till socialförvaltningen att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram en heltäckande handlingsplan avseende äldrevårdsfrågorna. Handlingsplanen ska redovisas i september Arbetsutskottet enas om att anta yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 13

14 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 45 Revisionsskrivelse. Missbruks- och beroendevård SON 2015/94 HSN 2015/135 - Tjänsteskrivelse daterad 9 april 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: lämna socialförvaltningens förslag till skrivelse som sitt svar till Region Gotlands förtroendevalda revisorer avseende missbruks- och beroendevården på Gotland. ge förvaltningen i uppdrag att upprätta en gemensam handlingsplan med hälsooch sjukvårdsförvaltningen gällande missbruks- och beroendevården med redovisning i november. i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden anhålla hos regionstyrelsen att initiera arbetet med en lokal överenskommelse mellan Region Gotland (inklusive socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden) och polisen kring tillnyktringsverksamhet. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och polisen snarast ta fram en lösning för hur tillnyktringsenheten ska dimensioneras och organiseras inför sommaren Revisionsbyrån PwC har på uppdrag av Region Gotlands revisorer granskat missbruksoch beroendevården. Svar på rapporten har beretts av gemensam arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Forts. Justerare: Utdragsbestyrkande: 14

15 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll Forts. SON/Au 45 PwC kom i sin granskning fram till att nämnderna till viss del säkerställer vården med tillräcklig intern kontroll. PwC lämnade ett par rekommendationer för att Region Gotland ska förbättra missbruks- och beroendevården. Socialförvaltningen och hälsooch sjukvårdsförvaltningen ser positivt på revisorernas förslag om att upprätta en handlingsplan kopplat till den överenskommelse som finns mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Överenskommelsen mellan socialnämnden och hälsooch sjukvårdsnämnden ska årligen följas upp på förvaltningsnivå och rapporteras vidare till nämndernas ledamöter. Från arbetsutskottets sammanträde Förvaltningens förslag till beslut: Socialnämnden beslutar att: lämna följande information till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende missbruks- och beroendevården på Gotland. ge förvaltningen i uppdrag att upprätta handlingsplan gällande missbruks- och beroendevården. Ordförande Maria Björkman (S) yrkar på följande förslag till beslut: Socialnämnden beslutar att: lämna följande information till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende missbruks- och beroendevården på Gotland. ge förvaltningen i uppdrag att upprätta en gemensam handlingsplan med hälsooch sjukvårdsförvaltningen gällande missbruks- och beroendevården med redovisning i november. i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden anhålla hos regionstyrelsen att initiera arbetet med en lokal överenskommelse mellan Region Gotland (inklusive socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden) och polisen kring tillnyktringsverksamhet. Forts Justerare: Utdragsbestyrkande: 15

16 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll Forts. SON/Au 45 Samt att: Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och polisen snarast ta fram en lösning för hur tillnyktringsenheten ska dimensioneras och organiseras inför sommaren Arbetsutskottet enas om att anta yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 16

17 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 46 Remiss - Betänkande om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård SON 2015/165 HSN 2015/184 - Tjänsteskrivelse daterad 25 maj 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens gemensamma skrivelse som socialnämndens yttrande till regionstyrelsen. Regionstyrelsen har lämnat lagförslaget Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård på internremiss och ett gemensamt svar har skrivits av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Lagförslaget innebär i korthet: En förändrad planeringsprocess där berörda enheter får adekvat information tidigare Primärvård eller landstingsfinansierad övrig öppen vård får ett aktivt ansvar för att kalla till samordnad individuell planering (SIP) Krav på att huvudmännen ska komma överens om samverkan kring utskrivningsklara. Lagen innehåller back up-lösning om huvudmännen inte kommer överens. Det kommunala betalningsansvaret villkoras landstinget måste ha utfört vissa centrala uppgifter. Fristdagarna ändras till tre efter det att en person är utskrivningsklar. Lika för alla vårdformer Socialförvaltningen är generellt positiv till lagförslaget som innebär att patientens fokus gäller istället för betalningsansvar. Utmaningen i förslaget är förändrade roller och ansvar i utskrivningsprocessen vilket kommer att ställa stora krav på förändrade arbetssätt och rutiner. Socialnämnden föreslår ett införande tidigast 1 januari 2017 jämfört med lagförslagets 1 juli Justerare: Utdragsbestyrkande: 17

18 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 47 Information. Förslag till kostnadsminskningar Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet tar emot informationen och lyfter frågan till den ekonomigrupp som består av representanter från samtliga partier i socialnämnden och delar av förvaltningsledningen. Som ett led i att minska förvaltningens kostnader diskuterar arbetsutskottet tillsammans med socialdirektör Marica Gardell och ekonomichef Anna-Lena Gutedal rådande förutsättningar. Justerare: Utdragsbestyrkande: 18

19 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 48 Upphandling. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS SON 2015/216 - Tjänsteskrivelse daterad 11 maj 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att genomföra en ny ramavtalsupphandling av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. År 2009 genomfördes en upphandling avseende ramavtal för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Social- och omsorgsnämnden tecknade ramavtal med Hajdes ekonomiska förening 1 maj Avtalsperioden upphandlades för fyra år med möjlighet till förlängning två(2) gånger upp till tolv (12) månader per gång. Avtalet går ut 30 april Socialförvaltningen föreslår nämnden att besluta om att ny upphandling genomförs för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Justerare: Utdragsbestyrkande: 19

20 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 49 Revisionsskrivelse. Försörjningsstöd SON 2015/141 - Tjänsteskrivelse daterad 12 maj 2015 inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens förslag som sitt svar till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende försörjningsstöd på Gotland. Socialnämnden ger kvalitets- och utvecklingsenheten i uppdrag att hitta lämplig modell för fördjupade analyser som avses med revisorernas rekommendation. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av socialnämndens försörjningsstödsverksamhet. Svar önskas på en del punkter från socialnämnden vad gäller mål och uppföljning. Sammanfattningsvis behöver socialnämnden se över anpassat verksamhetssystem och kvalitetsmål. Från arbetsutskottets sammanträde Ordförande Maria Björkman (S) yrkar på ett kompletterande följande förslag till beslut: Socialnämnden ger kvalitets- och utvecklingsenheten i uppdrag att hitta lämplig modell för fördjupade analyser som avses med revisorernas rekommendation. Arbetsutskottet enas om att anta yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 20

21 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 50 Internremiss. Motion om inventering av boende för personer under 65 år som har funktionsnedsättning SON 2013/390 - Rapport daterad 18 maj 2015 inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden föreslår för regionfullmäktige att socialförvaltningen i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att utreda frågan om behov av insatser för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning under 65 år vidare. Personer under 65 år med psykisk funktionsnedsättning utgör en stor och icke homogen grupp, det kan bl.a. röra sig om unga flickor med personlighetsstörning eller svårt självskadebeteende, unga män med så kallat hemmasittar-problem och vuxna med personlighetsproblematik. Deras behov av stöd och hjälp kan se ut på olika sätt, varför det är komplext att göra en kartläggning på området. Socialförvaltningen har tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen kartlagt dagens verksamhet och de behov som brukarna har. Vid en inventering av vilka insatser som idag erbjuds på Gotland finns boendestöd i det egna hemmet samt bostad med särskild service. Bostad med särskild service bedrivs av Region Gotland dels i egen regi, men också genom upphandling. Det finns i dagsläget totalt 48 platser i bostad med särskild service, plus två platser avsedda för återhämtning/avlastning. Socialförvaltningen gör bedömningen att behov av insatser och behov av boende bör utredas vidare och föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att göra det, bl.a. genom revidering av den bostadsförsörjningsplan som finns över området. Justerare: Utdragsbestyrkande: 21

22 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 51 Internremiss. Självmordsförebyggande program för Region Gotland SON 2015/156 - Rapport daterad 18 maj 2015 inklusive bilaga Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens svar som sitt svar till regionstyrelsen om Region Gotlands självmordsförebyggande program. Inom socialtjänstens olika verksamhetsområden finns många utsatta människor som kan löpa risk för psykisk ohälsa och självmordsproblematik. Det finns därför stora vinster i att ta fram ett välfungerande självmordsförebyggande program för hur Region Gotland aktivt ska arbeta för att minska antalet självmord och självmordsförsök. Erfarenheter inom socialförvaltningen ger vid handen att det finns flera riskgrupper där ett tydligt och strukturerat självmordsförebyggande arbete torde kunna göra stor skillnad, bl.a. inom missbruks- och beroendevården, inom arbetet med barn och ungdomar och inom äldreomsorgen. En viktig del i det självmordsförebyggande arbetet är information och kunskap, och att våga prata om ämnet. Information och kunskap är även viktiga beståndsdelar i förmågan att se och upptäcka riskfaktorer i ett så tidigt skede som möjligt. Att aktivt arbeta med förebyggande åtgärder och information om självmord och självmordsförsök torde även kunna göra ämnet mindre skam- och skuldbelagt Justerare: Utdragsbestyrkande: 22

23 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 52 Förebyggande och hälsofrämjande enhet för äldre SON 2014/477 - Tjänsteskrivelse 18 maj 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar att anta förvaltningens förslag gällande Förebyggande och hälsofrämjande enhet för äldre. Utifrån den demografiska utvecklingen är det viktigt att utveckla det förebyggande arbetet med syftet att äldre personer ska kunna ha en god hälsa allt längre upp i åldrarna. För att få ett bra användande av de resurser som finns idag föreslås att samtliga resurser samlas i en enhet, Förebyggande och Hälsofrämjande enheten. Ett viktigt utvecklingsområde är att öka samverkan med frivilliga och frivilligorganisationer. Detta innebär att nuvarande antal resurser, med förändrad kompetens, för dagcentraler, frivilligverksamhet, anhörigstöd och eventuellt andra förebyggande insatser samlas i den nya enheten Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska bedrivas över hela ön med verksamheter i Visby, samt Norra och Södra Gotland. Vid sammanträdet den 29 april fattade socialnämnden ett inriktningsbeslut enligt förslaget (SON 61) och gav arbetsutskottet delegation att fatta beslut i frågan vid detta sammanträde och att på sammanträdet få redovisat hur berörda personer blivit informerade om konsekvenser av förslaget. Från arbetsutskottet sammanträde Projektledare Christine Färnskog och enhetschef Mariann Godin Luthman presenterar ärendet. Arbetsutskottet ajournerar sig mellan 12:10 och 12:14 Ordförande Maria Björkman (S) yrkar bifall på förvaltningens förslag. Margareta Persson (M) yrkar avslag med instämmande från Inger Olofsson (C) på ordförandes förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande: 23

24 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 53 Ersättning till arbetsplatser för långtidsarbetslösa som har ekonomiskt bistånd SON 2015/203 - Tjänsteskrivelse 12 maj 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: under tre år låta anslaget för ekonomiskt bistånd användas till den del av lönekostnaden som överstiger storleken på lönebidraget för högst femton långtidsarbetslösa personer per år, med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, som anställs vid Röda Korset i Visby, Skogsstyrelsen och Region Gotland. att trycka på vikten av samtliga parters aktiva medverkan, i syfte att öka chanserna till arbete. Under åren har antalet hushåll som behöver ekonomist bistånd i Region Gotland varierat mellan 1515 och 1664 stycken. Kostnaderna för utgivet bistånd har under motsvarande tid varierat mellan 51,4 och 62,1 miljoner kronor per år. Andelen hushåll som är beroende av bistånd på grund av arbetslöshet ligger i genomsnitt runt 54 procent. Av dessa 54 procent är många långtidsarbetslösa. För dagen finns det tre arbetsgivare, Röda Korset, Skogsstyrelsen och Region Gotland som säger sig vara bredda att ta emot långtidsarbetslösa, under förutsättning att de får lönekostnaderna täckta. Till en del kan dessa kostnader täckas med stöd från Arbetsförmedlingen, men detta är inte tillräckligt för att ge en minimilön till dem som anställs. Den lämpligaste stödformen från Arbetsförmedlingen är utvecklingsanställning, där de kan ge lönebidrag till arbetsplatser som tar emot personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Behovet av komplettering med andra medel varierar beroende på hur stort lönebidraget kan beräknas bli. Socialförvaltningen bidrar under liknande former till ett mindre antal anställningar vid de sociala arbetskooperativen och det bedöms vara lämpligt att lämna bidrag även till anställningar till andra arbetsplatser. Forts Justerare: Utdragsbestyrkande: 24

25 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll Forts 53 Under 2014 genomfördes ett liknande projekt där tio långtidsarbetslösa under ett år erhöll anställning på Röda Korset respektive Skogstyrelsen. Projektet utföll till största delen mycket lyckosamt. Av de tio personerna är idag nio självförsörjande via A-kassa. Förvaltningen bedömer att stödet till arbetsgivare skulle ge långtidsarbetslösa med försörjningsstöd ökade förutsättningar att erbjudas sysselsättning och i viss mån arbete så att de på sikt inte behöver uppbära ekonomiskt bistånd. Från socialnämndens sammanträde Ordförande Maria Björkman (S) yrkar på tillägg i förslag till beslut med att trycka på vikten av samtliga parters aktiva medverkan, i syfte att öka chanserna till arbete. Arbetsutskottet enas om att anta yrkandet. Justerare: Utdragsbestyrkande: 25

26 Socialnämndens arbetsutskott 27 maj 2015 Protokoll SON/Au 54 Övriga ärenden Planer på nytt särskilt boende i Visby Socialdirektör Marica Gardell redogör för processen för att skapa det planerade särskilda boendet i Visby. Arbetsutskottet noterar att planeringen omfattar endast 50 platser, mot beslutade 60. Justerare: Utdragsbestyrkande: 26

27 Socialförvaltningen Gerd Silk Ärendenr SON 2014/223 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 maj 2015 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna Sammanfattning Slutrapport Bättre liv för sjuka äldre på Gotland. Regionen har via statliga medel haft möjlighet att sätta fokus på ett viktigt område, de mest sjuka äldre. Det är viktigt att fortsätta detta arbeta för att få en långsiktig förändring. Håll i Håll ut! Satsningen har varit ett regionalt uppdrag men hanterats som ett lokalt. Det är den största orsaken till att styrning och ledning emellanåt brustit. Detta har i någon mån kompenserats av erfarna utvecklingsledare som arbetat under nästa hela perioden. Bakgrund Utvecklingsområdet Bättre liv för sjuka äldre har med hjälp av statliga resurser varit fokusområde under perioden Området har kontinuerligt avrapporterats i forma av redogörelse av aktiviteter till SKL samt i bokslut. Ledningskontoret har 2013 och 2014 erhållit en mer omfattande rapport. Brukare Fokus under drygt fyra år har varit samverkan för att de mest sjuka äldre ska på ett bättre liv. Mindre olämpliga läkemedel kan bidra att fallskador minskar. Systematiskt förebyggande arbete ger effekter även på undernäring och trycksår. Förutsättningar för god vård i livets slutskede finns. Fortfarande vårdas för många gotlänningar inom sluten vård för länge om nationella jämförelser görs. Ekonomi Region Gotland har fått 33 miljoner kronor. Resurserna har använts inom området för riktade insatser, utrednings- utvecklings- och analysresurser, tillfälliga personalförstärkningar, försöksverksamhet. Bedömning Slutrapporten innehåller en kort sammanfattning av resultat samt slutsatser och tankar om hur det fortsatta arbetet kan bedrivas.. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 27 Org nr Webbplats

28 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 2 (2) Avdelning/Enhet Marica Gardell socialdirektör Exp till: Kvalitetschef Mariann Godin Luthman Verksamhetschef Lena Andreasson hemsjukvård Verksamhetschef Marit Lindgren särskilt boende Registrator SON 28

29 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gerd Silk Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 Handlingstyp Rapport 1 (9) Datum 25 maj 2015 Bättre liv för sjuka äldre på Gotland Slutrapport från utvecklingsområdet Målbild Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg var det mål som sattes upp nationellt. Vi lovar dig som är äldre och sjuk att du: Får den vård du behöver, när du behöver den, på ett sådant sätt du önskar få den. Att det ska vara lätt för dig att få kontakt med vården. Att vi som finns runt dina behov ska samverka så du inte märker våra organisatoriska gränser. Får hembesök om du har svårt att förflytta dig. Att du kan lite på att din läkemedelsbehandling är optimal och följs upp regelbundet. Att i mötet med oss runt dina vårdbehov blir du bemött med kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande. Att informera och tillsammans med dig bygga kunskap om dina behov och hälsa av olika insatser där du själv väljer. Ska känna att vi gör vårt bästa för att du ska få en värdig sista tid i livet. Nationell nivå Februari 2010 beslutade regeringen att ge äldre- och folkhälsoministern i uppdrag att skapa en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om resultatbaserat statsbidrag till insatser för äldre Problembilden som beskrivs är att bristerna på vård och omsorg är tydliga ur ett individperspektiv. Ett stort antal aktörer som inte samverkar och ibland inte ens känner till varandra agerar utifrån det som är bäst för den enskilde ur den verksamhetens perspektiv. I den första överenskommelsen var fokus kvalitetsregister som kunde användas för de mest sjuka äldre (Svenska palliativregistret och Senior alert). Intentionerna i överenskommelsen är fortfarande aktuella även om mycket förbättringsarbete gjorts och inom några områden är arbetssättet förändrat i grunden. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 29 Org nr Webbplats

30 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 2 (9) Överenskommelsen 2012 förde in de fem områden som i huvudsak gällt sedan dess: Sammanhållen vård och omsorg Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre God vård i livets slutskede Regional nivå Det var 2012 som strukturen för gemensam ledning och styrning i Region Gotland togs fram. Utvecklingsledare med speciellt fokus på sammanhållen vård och omsorg anställdes. Ledningskraft som är ett omfattande nationellt chefsprogram för chefer från kommun och landsting bildas för att gå från ord till handling. Region Gotland hade ett chefsteam med nio deltagare. Utvecklingsledarna får jämsides kompetensutveckling i förbättringskunskap och implementering. Det startar också en nationell analysgrupp i syfte att analysera sammanhållen vård och omsorg avseende undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar. På Gotland har vi även en regional analysgrupp. Målgrupp Målgruppen består av de mest sjuka äldre som utgör 18 % av befolkningen över 65 år. Det är hos dessa personer som en stor del av undvikbar slutenvård, återinskrivningar, olämplig läkemedelsbehandling, multisjuklighet, kognitiv svikt och död förekommer. Av de knappt 2500 personerna på Gotland så bor 500 i särskilt boende. Gotland antal personer Mest sjuka äldre >= 65 år Vuxna o barn Två utvecklingsledare har varit anställda med uppgift att införa kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret i hela regionen men med början inom äldreomsorgen, särskilda boenden. Styrgrupp för området växlade under dessa år Utvecklingsområdet utökades med fler områden och samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård framfördes nationellt som en viktig framgångsfaktor. 30

31 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 3 (9) Styrgrupp En styrgrupp bildades april 2012 bestående av avdelningschefer från berörda områden, samt kvalitetschef från HSF och beställarchef från SOF som växlade ordförandeskapet vilket innebar otydligt mandat. SOF Mariann Godin Luthman Beställarchef (ordförande delad) Karina Hedengrahn Särskilda boenden (ersattes av Lena Andréasson 2013) Gunilla Rylander Handläggarenheten Therese Thomsson Hemtjänst (ersattes senare av Agneta Nyström produktionschef) Ingrid Hildebrand Ekonomichef (ersattes av Anna-Lena Gutedahl slutet 2014) HSF Leif Olsson Kvalitetschef (ordförande delad) Lotta Loréhn Sluten vård Maria Ahlmark Primärvården Renée Adlertz Habilitering/Rehabilitering (ersattes av Gunilla Bryntesson 2013/14 o Kerstin Lindgren slutet 2014) Yvonne Skovshoved Thomas Karte Ekonomichef Verksamhetsområdeschef ( ersattes av Thomas Angert under 2013) Christian Halle Verksamhetsområdeschef (ersattes av Eva Borin 2013) Anders Sylvan Sjukvårdschef (2012) Arne Lundberg Läkarchef ( ) Ekonomicheferna deltog endast då större ekonomiska beslut fanns på dagordningen. Det fanns en kärna av ledamöter som var med hela tiden men några kom ibland bara en gång och sedan skulle de ersättas av någon annan. Många frågor fick bäras av utvecklingsledarna då ordförande växlade och inte var klargjort vem som skulle vara det på de olika mötena. Skillnaden mellan styrgrupp och ledningskraft var otydligt Utvecklingsledare Cecilia Persson (34 månader) 0,5-1,0 Marie Wesström (12 månader) 1,0 Elin Olsson (38 månader) 1,0 Eva-Britt Hallquist 2012 (5 månader) 0,8 Cecilia Krook (21 månader) 0,8 Gerd Silk (36 månader) 0,2-0,5 Victoria Storm (12 månader) 1,0 31

32 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 4 (9) Ledningskraft Genom Ledningskraft har chefsteam från kommuner, landsting och regioner träffats vid nationella mötesplatser för att gå från ord till handling. Gotland hade ett chefsteam med nio deltagare. Utvecklingsledarna och kvalitetsregistren har varit nära kopplade till Ledningskraft och utgjort viktiga kanaler i genomförandet. Ledningskraft syftade till att Bidra till att kommuner och landsting skulle nå uppsatta mål i äldreöverenskommelsen Hålla tempo och fokus på frågan om de mest sjuka äldre Erbjuda en gränsöverskridande mötesplats för dialog och erfarenhetsutbyte Öka kunskapen om att leda storskaligt förändringsarbete i komplexa system. Mötesplatserna präglades av hårt arbete, gav deltagarna en gemensam syn på vad som måste göras och även muskler att faktiskt göra jobbet. Utgångspunkten var de politiskt beslutade handlingsplaner som varje län formulerat. Vad som präglat arbetet 2010 En stark önskan om att förbättra och samverka 2011 Kvalitetsregister blev bra inom äldreomsorgen 2012 Sammanhållen vård och omsorg heter den nya överenskommelsen och nu sätts samverkan på prov 2013 Otydlighet i ledning och styrning blir uppenbar Osäkerhet över att ekonomiska medel är slut. Hur ska vi kunna fortsätta? För att ta del av fördjupade resultat hänvisas till hemsidan på Bättre liv för sjuka äldre på Gotland 32

33 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 5 (9) Sammanhållen vård och omsorg Då Utskrivningsklara patienter kvar på sjukhuset. Hur många varierar beroende på vem som räknar. Oklara definitioner. Det fanns ingen mätning på hur många inskrivningar som kunde undvikas eller hur många som kom åter. Nu Gotland har fortfarande förhållandevis hög andel i samtliga parametrar men nu kan förbättringar mätas. Gemensam definition på utskrivningsklar, hemgångsklar och betalningsansvar. Det finns en tendens till att undvikbar slutenvård minskar successivt medan antalet återinskrivningar fortfarande ligger på en alldeles för hög nivå. Var femte patient blir återinskriven inom 30 dagar. Preventivt arbetssätt Då Förebyggande av fall, undernäring och trycksår ingår i sjuksköterskans omvårdnad och riskbedömdes enligt evidensbaserade instrument på särskilda boenden med viss regelbundenhet. Inom hemsjukvården, på LSS-boenden och på Visby lasarett förekom det mer sporadiskt. Nu Personal i vård och omsorg har förutsättningar att arbeta med nya standardiserade, gemensamma och evidensbaserade arbetssätt. Kvalitetsregistret Senior alert används i stort sett jämt på särskilda boenden Systematiska skattningar och riskbedömningar gör att förebyggande åtgärder sätts in och det är möjligt att följa viktiga resultat. Bättre koll på trycksår, undernäring och fall har lett till färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad. Sedan 2012 har 90 % av de som bor på särskilda boende riskbedömts minst varje halvår och vid risk har förebyggande åtgärder satts in. Kvalitetsregistret har kompletterats med riskbedömning för munohälsa samt kvalitetssäkring vid förskrivning av hjälpmedel vid urininkontinens. God vård vid demenssjukdom Då Kvalitetsregistret SveDem som används används vid diagnossättning och uppföljning av demenssjukdom användes enbart på Minnesmottagningen (Diagnos 21 patienter och uppföljning 11 patienter 2011). Kvalitetsregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom) är inte infört. BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Symtomen kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Nu Primärvården har börjat använda SveDem vid diagnos av demenssjukdom (37 patienter 2014) och Minnesmottagningen (21 patienter 2014). För uppföljning är antalet registreringar (80 PV och 45 MM) Kvalitetsregistret BPSD är infört på nästan alla särskilda boenden. Användningen varierar kraftigt men där man aktivt arbetar med det finns goda förutsättningar att ökad livskvalité för personen med demenssjukdom genom personcentrerad omvårdnad och ett gemensamt språk för personalen. Teamarbete med tydliga mål främjas. Under 2015 gjordes 206 kompletta bedömningar. 33

34 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 6 (9) God läkemedelsbehandling för äldre Då Olämplig läkemedelsbehandling för äldre har varit aktuell under lång tid. Läkemedelskommitten på Gotland har arbetat strukturerat för att minska olämpliga läkemedel för äldre sedan tidigare och regionen har i flera indikatorer legat under riksgenomsnittet. Nu Andelen olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre minskar för varje år. Gotland ligger under snitt för riket. Gotland erhöll 2014 SPF:s utmärkelse Bästa läkemedelskommun som ett yttre bevis på att även övriga Sverige noterat Gotlands framgångsrika arbete. Under fyra månader var en klinisk farmaceut anställd för att med sin specifika kompetens ytterligare fokusera på optimal läkemedelsbehandling. På grund av omständigheter som inte kunde påverkas blev det ingen planerad anställning i ytterligare nio månader Andel personer Olämpliga läkemedel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ,1 11,4 11,8 11,1 11,1 10,2 9,4 9,8 9,7 9,9 9,6 9, ,8 9,2 9,1 9,1 9 8,7 8,6 8,7 8,9 8,8 8,4 8, ,8 7,3 7,9 7,5 7,6 7,4 7 7,1 7,3 7,8 7,8 34

35 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 7 (9) God vård i livets slutskede Då Registrering i Svenska palliativregistret 25 % av dödsfallen på Gotland. Den låga täckningsgraden innebär att det inte går att dra några slutsatser på regional nivå. Nu Registreringen har ökat till 82 % vilket innebär att resultaten är tillförlitliga och rätt förbättringsåtgärder förväntas få rätt effekt. Det finns mycket kvar innan regionen uppfyller samtliga målområden (en helt grön cirkel). Antalet dödsfall är relativt jämt fördelad mellan sluten och öppen vård. 35

36 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 8 (9) Ekonomisk redogörelse INTÄKTER TOTALT Utvecklingsledare & analysarbete Prestationsmedel INTÄKTER TOTALT KOSTNADER TOTALT Projektledning* Sammanhållen vård och omsorg Förebyggande arbete God vård vid demenssjukdomar God läkemedelsbehandling för äldre God vård i livets slutskede Psykisk ohälsa Trygg hemgång Bättre flöde i vården Prestationsmedel 2010 till verksamheterna Prestationsmedel 2011 till verksamheterna Fördelat i Prestationsmedel 2012 olika projekt Prestationsmedel 2013 till HSF Prestationsmedel 2013 till SOF Prestationsmedel 2014 till HSF Prestationsmedel 2014 till SOF KOSTNADER TOTALT RESULTAT * I projektledning ingår allt som inte kunnat specificeras inom ett avgränsat område. Kvarvarande medel har på 2,2 miljoner har använts första halvåret 2015 enligt intentionerna i Bättre liv för sjuka äldre t. ex stöd till vårdplaneringsprocessen, klinisk farmaceut, tidig rehabilitering i hemmet, utvecklingsledare, SIP äldre. 36

37 Region Gotland Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr SON 2014/223 HSN 2013/174 9 (9) Bättre liv för sjuka äldre 2015 och framöver. Sammanhållen vård och omsorg Det mest komplexa området. En försiktig optimism i undvikbar slutenvård de första månaderna. Förhoppning att genom strukturerat omhändertagande i hemmet med äldreteam kommer färre gotlänningar att behöva skrivas in i sluten vård som kan undvikas. När det gäller andel återinskrivningar inom 30 dagar ökar det för varje år. Utskrivningsprocessen och planering för hemgång redan vid inskrivning är en viktig faktor. Lagförslaget om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård skapar förutsättningar för alla viktiga aktörer i den öppna vården och socialtjänsten att samverka för den enskildes bästa. Förebyggande arbetssätt Strukturerat förebyggande arbetssätt där kvalitetsregistret Senior alert är ett viktigt instrument är väl etablerat inom särskilt boende för äldre. Hög täckningsgrad (94 %) i särskilda boenden för äldre och det håller i sig. När det gäller hemsjukvården, LSS-boenden och sluten vård är inte Senior alert konsekvent infört. Det görs riskbedömningar men att mäta för att veta och förbättra finns det då inte möjlighet till. God vård vid demenssjukdom I SveDem fortsätter registreringar i primärvården men följsamheten och därmed kvalitet i basala demensutredningar kan förbättras. De enheter som inkluderat BPSD-registret i sitt arbetssätt fortsätter och därmed ökar möjligheterna till god vård vid demenssjukdom. För de andra enheterna behövs utbildningsinsatser och uppföljning sättas in. God läkemedelsbehandling för äldre Gotland har redan låg förbrukning av olämpliga, antipsykotiska och antiinflammatoriska läkemedel i åldersgruppen 75 år och äldre. Siffrorna håller i sig och en svag nedgång kan skönjas. Läkemedelskommittén har fortsatt ansvar. God vård i livets slutskede Antal rapporterade dödsfall i Svenska palliativregistret, täckningsgraden, sjunker och är nu 70%. Under 70 % täckningsgrad är det tveksamt att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten på regionnivå. Resultatet av ett antal kvalitetsindikatorer har förbättrats. Fortsatt uppföljning behövs. Slutsatser Region Gotland har erhållit 33 miljoner för att utveckla samverkan mellan huvudmännen för vård och omsorg. Det har varit en lång resa med mycket förbättringsarbete men också ett antal lärdomar inför framtiden. Satsningen har varit ett regionalt uppdrag men hanterats som ett lokalt. Ordförande för styrgrupp har växlat mellan varje möte. Mandat att fatta beslut i styrgrupp har saknats i de fall ledamöterna haft olika åsikter Styrgrupp för ett så här omfattande projekt bör utgå från koncernledningen för att hela tiden ta hänsyn till den samlade nyttan för den äldre personen på Gotland som tillhör målgruppen. I samverkansuppdrag bör det utses en ordförande t ex för varje år som håller samman och kan avgöra frågan vid olika meningar. Till en styrgrupp kan det kopplas referensgrupp bestående av avdelningschefsnivå med operativt uppdrag. 37

38 Socialförvaltningen Gerd Silk Ärendenr SON 2015/165 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 25 maj 2015 Socialnämnden RS remiss - Betänkande om betalningsansvarslagen - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att överlämna socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens gemensamma skrivelse som socialnämndens yttrande till regionstyrelsen. Sammanfattning Lagförslaget innebär i korthet En förändrad planeringsprocess där berörda enheter får adekvat information tidigare Primärvård eller landstingsfinansierad övrig öppen vård får ett aktivt ansvar för att kalla till samordnad individuell planering (SIP) Krav på att huvudmännen ska komma överens om samverkan kring utskrivningsklara. Lagen innehåller back-up-lösning om huvudmännen inte kommer överens. Det kommunala betalningsansvaret villkoras landstinget måste ha utfört vissa centrala uppgifter. Fristdagarna ändras till tre efter det att en person är utskrivningsklar. Lika för alla vårdformer. Bakgrund Nuvarande betalningsansvarslag tillkom på 1990-talet i samband med Ädelöverenskommelsen. I samband med utredningen och effektivt resursutnyttjande i vården gavs ett tilläggsdirektiv att även se över den lagen. Det lagförslag som nu presenterats är en helt ny lag som fokuserar att den enskilde inte ska behöva vara kavar inom sluten vård om medicinska behov inte finns. Lagen ger stort utrymme för regionala överenskommelser utifrån lokala förutsättningar. Primärvården och/eller den öppna specialiserade hälso- och sjukvårdens ansvar för fortsatt planering av den enskildes vård och behandling tydliggörs. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 38 Org nr Webbplats

39 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/165 2 (2) Brukare Personer ska inte vistas i sluten vård om inte medicinska skäl föreligger. Lagförslaget syftar till att minimera vårdtiden samtidigt som ansvarsförhållanden förtydligas. Patientsäkerheten i vårdens övergångar är viktig och otydlighet skapar risker. Ekonomi Verksamhetssystem, planeringssystem och övrig digital kommunikation och dokumentation behöver förändras. Kostnader för detta är inte möjliga att beräkna i dagsläget. Det finns inget som talar för att lagförslaget kräver större personella resurser inom socialnämndens område, men däremot resursförändringar internt. Processer Nuvarande vårdplaneringsprocess kommer att förändras i grunden. Behovet av processtöd är nödvändigt. Medarbetare Lagförslaget innebär förändrade arbetsförhållanden för främst biståndshandläggare, hemsjukvårdens sjuksköterskor, arbetsterapeuter samt sjukgymnaster och hemtjänstens medarbetare. Det kommer att krävas en tydlig ledning och styrning för att lagförslagets intentioner ska genomsyra arbetssättet. Bedömning Socialförvaltningen är generellt positiva till lagförslaget som innebär att patientens fokus gäller istället för betalningsansvar. Utmaningen i förslaget är förändrade roller och ansvar i utskrivningsprocessen vilket kommer att ställa stora krav på förändrade arbetssätt och rutiner. Avdelning/Enhet Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Bilaga 1 Yttrande Expedieras till: Registrator RS Registrator HSN Lisa Stark, folkhälsochef ledningskontoret Diarienummer hos mottagare: 39

40 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gerd Silk Cilla Krook Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 25 maj (30) Yttrande om "Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård" (SOU 2015:20) Övergripande synpunkter Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen är generellt positiva till lagförslaget som innebär att patientens fokus gäller istället för betalningsansvar. Utmaningen i förslaget är förändrade roller och ansvar i utskrivningsprocessen vilket kommer att ställa stora krav på förändrade arbetssätt och rutiner. Sammanfattning Lagförslaget Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård innebär en förväntad kvalitetshöjning för den enskilde som inte behöver vistas inom sluten vård om medicinskt behov inte föreligger. Primärvården och övrig landstingsfinansierad öppen vård ansvarar för att kalla till samordnad individuell vårdplanering (SIP) vid utskrivning från slutenvård. Det skapas då ökade möjlighet till samverkan mellan primärvård (läkare) och kommunal hemsjukvård med syfte att öka patientsäkerheten. Utredningen har inte kunnat påvisa några ökade kostnader för kommunerna, men förvaltningarna ser ändå svårigheter att helt uppfylla lagen. Det är viktigt att överenskommelserna inom Region Gotland tar hänsyn till lokala förutsättningar bland annat att befolkningen är äldre än genomsnitt i riket. Förslaget innebär förskjutning av ansvar för vårdplanering från sluten vård till landstingsfinansierad öppen vård vilket innebär behov av förändringar i resursfördelning och arbetssätt. Det blir ett ökat behov av hemsjukvård inklusive rehabilitering. Kompetens hos medarbetare i hemtjänsten behöver delvis förändras och behovet av hemtjänst kan komma att öka speciellt initialt. Korttidsplatser anpassade för personer med psykiatriska problem kan behöva tillskapas och boendestöd utökas. Lagförslaget kan även innebära förändrade arbetsförhållanden för medarbetare som arbetar med biståndsbedömning, korttidsplatser, rehabilitering i hemmet mm om patienter i ökad utsträckning skrivs ut från sluten vård på lör-, sön- och helgdagar. För att lagförslaget ska få väntad effekt är det viktigt att den öppna hälso- och sjukvården och socialtjänsten i större utsträckning än idag planerar vården gemensamt. Detta görs med hjälp av samordnad individuell plan (SIP).Genom att i större utsträckning genomföra SIP i hemmet finns bättre förutsättningar för ett proaktivt planeringsarbete. Genom detta kan sluten vård undvikas. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats Org nr

41 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 2 (30) För att skapa nya arbetssätt krävs processtöd under lång tid i bägge förvaltningarna. Informationsöverföring och tekniska lösningar inom IT är en stor utmaning dels utifrån lagstiftning och dels utifrån olika dokumentationssystem. För att ekonomiskt anpassa verksamheten för den nya lagen behövs minst två budgetprocesser. Lagförslaget bör träda i kraft tidigast 1 januari Lagförslaget innebär i korthet En förändrad planeringsprocess där berörda enheter får adekvat information tidigare Primärvård eller landstingsfinansierad övrig öppen vård får ett aktivt ansvar för att kalla till samordnad individuell planering (SIP) Krav på att huvudmännen ska komma överens om samverkan kring utskrivningsklara. Lagen innehåller back-up-lösning om hudvudmännen inte kommer överens. Det kommunala betalningsansvaret villkoras landstinget måste ha utfört vissa centrala uppgifter. Fristdagarna ändras till tre efter det att en person är utskrivningsklar. Lika för alla vårdformer. Bakgrund Utredningen behandlar ett viktigt och omdiskuterat ämne de senaste åren. Antalet utskrivningsklara patienter som vårdas inom sluten vård tenderar att bli fler och fler. Tider, hur det ska räknas, definitioner, kvar på sjukhuset utifrån vad Betalningsansvarslagen från 1990 ger rätt till mm. Listan kan göras lång. På Gotland beslutades i juni 2014 att använda sig av möjligheten att minska antalet dagar som personer fick vara kvar utan betalning inom sluten somatisk vård och införde: Utskrivningsklar Behandlande läkare bedömer att patienten inte längre behöver sluten vård. Enligt socialstyrelsens definition är patienten utskrivningsklar. Hemgångsklar Vårdplanen är upprättad och justerad av både biståndshandläggare och primärvårdens läkare och patienten är utskrivningsklar. Betalningsansvar Betalningsansvar inträder två dagar att patienten är hemgångsklar enligt definitionen ovan. Inom psykiatrin finns beslut i HSN att liknande tider ska gälla med undantag för mycket komplexa ärenden. 41

42 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 3 (30) Läsanvisning: Normal text är fakta från i huvudsak utredningen kompletterad med regional data Kursiv text är socialnämndens och hälso- och sjukvårdsnämnden synpunkter. Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård En ny lag ersätter betalningsansvarslagen (7.3) Lagen och dess tillämpningsområde m.m.(7.3.1) Utredningens förslag Lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (betalningsansvarslagen) ska upphävas och ersättas av en ny lag; lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Lagens innehåll och tillämpning (7.3.2) Utredningens förslag Den nya lagen ska inledas med en bestämmelse som beskriver lagens innehåll, struktur och tillämpningsområde. I lagen ska finnas bestämmelser om planering och samverkan vid insatser för enskilda som efter utskrivning från landstingets slutna vård kan komma att behöva insatser från en kommun i form av socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Lagen ska i de verksamhetsnära delarna tillämpas av vårdgivare och de som bedriver socialtjänst, liksom av yrkesutövare i dessa verksamheter. Bestämmelserna om samverkan mellan landsting och kommun och kommunens betalningsansvar ska tillämpas av landsting och kommun i egenskap av huvudmän för verksamheterna. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Samma lagstiftning bör gälla såväl somatisk som psykiatrisk vård för att spegla att det inte ska vara någon skillnad mellan somatisk och psykiatrisk sjukdom. Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård undantas från den nya lagen (7.3.3) Utredningens förslag Patienter som vårdas med stöd av lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård ska undantas från tillämpning av den nya lagen. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Utskrivningsprocessen av dessa personer ofta är komplicerad och har en annan rättshantering. 42

43 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 4 (30) Utredningen förslår inga ytterligare undantag för andra patientgrupper (7.3.4) Utredningens bedömning Utredningen bedömer att det inte finns tillräckliga skäl för att föreslå undantag för andra patientgrupper från att omfattas av den föreslagna lagen utöver patienter som vårdas med stöd av lagen om rättspsykiatrisk vård. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Behov av ytterligare undantag för t ex personer i livets slutskede löses bäst genom överenskommelser utifrån lokala förhållanden. Lagens syfte (7.3.5) Utredningens förslag I lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska det finnas en bestämmelse som uttrycker lagens syfte. Lagen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda, som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälsooch sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den öppna vården. Lagen ska särskilt främja att en patient skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Den enskildes bästa är att vistas i sitt eget hem eller inom särskilda bostadsformer då det främjar hälsa när inte medicinska behov av sluten vård föreligger. Viktiga definitioner (7.3.6) Utredningens förslag I lagen ska det finnas definitioner av begreppen hälso- och sjukvård, socialtjänst, sluten vård, öppen vård och utskrivningsklar. Utredningen gör bedömningen att lagen ska innehålla en bestämmelse som definierar några för lagen centrala begrepp. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget och anser att urvalet av begrepp är relevant Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård definieras dels som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, dels som sjuktransporter. Det är samma definition som används i patientlagen. Socialtjänst Socialtjänst definieras som sådana insatser som erbjuds en enskild person med stöd av lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare och verksamhet enligt lagstiftningen om stöd 43

44 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 5 (30) och service, närmare bestämt SoL, LSS, LVM samt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU. Sluten vård Sluten vård definieras som hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. Öppen vård Öppen vård är annan hälso- och sjukvård än sluten vård. Oftast avses landstingets öppna vård när detta begrepp används, men även kommuner kan bedriva hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå. För att betona när det bara är landstingets öppna vård som menas, kan detta skrivas ut. Utskrivningsklar Utredningen anser att den definition av begreppet utskrivningsklar som finns i 10 betalningsansvarslagen ska användas även i den nya lagen. En patient är utskrivningsklar om hen av den behandlande läkaren inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. Utredningen bedömer att en mer detaljerad reglering innebär ingrepp i hälso- och sjukvårdens organisation i vissa delar av landet. Utredningen finner att konflikter om bedömningen av om patient är utskrivningsklar eller inte, ofta beror på att huvudmännens inte samverkar tillräckligt bra. Utredningen anser att bedömningen av om en patient är utskrivningsklar är en professionell bedömning som den behandlande läkaren ska göra utifrån sitt yrkesansvar. Läkaren avgör med hänsyn tagen till patientens tillstånd samt till vetenskap och beprövad erfarenhet när en patient är utskrivningsklar, det vill säga när patienten inte längre är i behov av den slutna vården. En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg (7.4) Utredningens lagförslag innefattar bl.a. bestämmelser om informationsöverföring och om planering. Lagförslaget beskriver en vårdprocess för patienter som kan behöva insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården efter utskrivning från den slutna vården. Avsikten är att dels förtydliga vilka krav som måste ställas på ansvariga aktörer jämfört med dagens system, dels att möjliggöra en större flexibilitet avseende vissa moment. 44

45 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 6 (30) Underrättelse att patienten är utskrivningsklar ande Informationsöverföring vid utskrivning Inskrivnin gsmeddel (inom 24 timmar) Skickas inom 24 timmar och anger bl.a. en beräknad tidpunkt då patienten kan skrivas ut. Berörda enheter (gäller båda huvudmännen) tar kontakt med den enskilde och med slutenvården, börjar utreda och planera fortsatta insatser. Verksamhetschef utser fast vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården (om patienten inte redan har sådan) Underrätt else att patienten är utskrivningsklar Berörda enheter tar över ansvaret så snart som möjligt efter att de fått underrättelsen så att patienten kan lämna slutenvården på ett tryggt och patientsäkert sätt. Fast vårdkontakt ska skicka en kallelse till samordnad individuell planering inom tre dagar efter underrättelse om att patienten är utskrivningsklar För patienter som skrivs ut till öppen psykiatrisk tvångsvård ska underrättelse till berörda enheter göras enligt 7 a LPT Informati onsöverfö ring vid utskrivnin g Senast samma dag som patienten lämnar slutenvården ska information överföras till berörda enheter. Samordnad individuell planering med berörda enheter genomförs när det är mest optimalt för patienten. Det kan vara före det att patienten lämnar slutenvården men även efter. Om patienten vill genomföra den samordnade individuella planeringen i sin bostad bör detta eftersträvas. 45

46 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 7 (30) Inskrivningsmeddelandet initierar planeringen inför patientens utskrivning (7.4.1) Utredningens förslag Om den behandlande läkaren i sluten vård bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller socialtjänsten efter att patienten har skrivits ut ska läkaren senast 24 timmar efter det att patientens skrivits in underrätta de berörda enheterna genom ett inskrivningsmeddelande. Även berörda enheter inom landstingets öppna vård ska underrättas. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker med förslaget men har följande kommentarer. Det är viktigt att i inskrivningsmeddelandet klart framgår beräknad utskrivningdag samt diagnos för att förvaltningens verksamheter tidigt ska kunna planera det fortsatta vården och omsorgen. Förslaget är helt i linje med det resonemang som förts på Gotland i samband med satsningen Bättre liv för sjuka äldre att starta utskrivningsprocessen när patienten skrivs in i sluten vård. Uppstår behovet av insatser under vårdtiden ska meddelandet skickas snarast. Inom den specialiserade vården finns det en oro att inte klarar den föreslagna tidsramen för inskrivningsmeddelande samt att ange en beräknad tid. Utrednings- och planeringsarbetet förutsätts starta inom såväl den öppna hälso- och sjukvården, främst hemsjukvården samt socialtjänsten, främst biståndsbedömning och hemtjänst. Det är lämpligt att ta kontakt med personen och vårdpersonal efter det att inskrivningsmeddelandet kommit för att bilda sig en uppfattning av vårdbehovet. Målgruppen för lagen är de allra mest utsatta patienterna och många har nedsatta kognitiva funktioner som kan medföra svårigheter att värdera det egna behovet. Detta innebärt att etablera kontakt tidigt och påbörja motivationsarbete om det behövs är viktigt. Vilka är de berörda enheterna? Måste definieras lokalt vilka som ska vara mottagare av inskrivningsmeddelandet och annan information som kommer senare. Socialstyrelsens nuvarande krav via föreskrift flyttas till lagen. Det är ur såväl effektivitetssynpunkt som integritetssynpunkt viktigt att de rutiner för informationsöverföring som huvudmännen måste upprätta mellan sig säkerställer att den information som överförs endast skickas till mottagare som är behörig. Det får i sammanhanget erinras att den nya patientlagen innebär att patienter ges en utökad möjlighet att välja öppenvård utanför det egna landstinget. Denna utökade möjlighet kan potentiellt innebära att andra enheter än de som huvudmännen identifierat på förhand kan vara en berörd enhet. Patienter som tillhör målgruppen för den av utredningen föreslagna lagen är en mycket utsatt grupp. Det får förutsättas att patienter som väljer vård utanför det egna landstinget utgör en förhållandevis 46

47 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 8 (30) mycket liten del av målgruppen. Individuella lösningar i processen med att översända information till rätt berörd enhet blir därför bli sällsynta. Inskrivningsmeddelande ska lämnas efter en individuell bedömning Utredningen har undersökt om det kan göras någon generell lista (ålder, diagnos, lagstiftning, insats) men efter övervägande kommit fram till att det innebär mer risker än nytta. Den individuella behovsbedömningen riskerar i så fall att hamna på undantag Den individuella behovsbedömningen innebär att ett inskrivningsmeddelande inte ska översändas slentrianmässigt för t.ex. alla över en viss ålder eller efter andra kriterier. Teknikneutralitet Den föreslagna skyldigheten att lämna ett inskrivningsmeddelande innebär att om berörda enheter har sammanhållen journalföring eller andra tekniska lösningar som möjliggör att berörda parter har tillgång till väsentliga uppgifter om patienten, så räcker det om den behandlande läkaren meddelar berörda enheter att det finns ny information om patienten. Själva innehållet i inskrivningsmeddelandet behöver i dessa fall inte skickas så länge berörda enheter på annat sätt kan ta del av de uppgifter som krävs enligt bestämmelsen. Inskrivningsmeddelandet måste innehålla mer information för att underlätta mottagande enheters planering (7.4.2) Utredningens förslag Inskrivningsmeddelandet ska innehålla namn, personnummer, folkbokföringsadress samt inskrivningsorsak och en bedömning av när patienten kan skrivas ut. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Bedömningen av när patienten kan skrivas ut samt inskrivningsorsak är nödvändiga för att kunna påbörja planeringsarbetet inom öppen hälso- och sjukvård samt omsorg.. Det tillhör ett modernt arbetssätt inom slutenvården att ha en plan för hur handläggningen av patienten ska se ut under slutenvårdstiden. I detta ingår en uppskattning av vårdtiden. En strukturerad och individualiserad utskrivningsplan medför troligen minskningar i längden på sjukhusvistelsen samt färre återinskrivningar för äldre. Utredningen bedömer att det är nödvändigt att berörda mottagande enheter får denna information tidigare i förloppet än vad som är normalfallet i dag om väntetiderna ska kunna kortas Om den planerade utskrivningsdagen ändras är det viktigt att mottagande enheter underrättas så snart som möjligt Utebliven information om ändrade förhållanden innebär risk för att det uppstår väntetid när patienten ska lämna sjukhuset. Det kan också innebära ett ineffektivt resursutnyttjande eftersom det påverkar mottagande enheters planering av insatser för den enskilde efter slutenvårdstiden. 47

48 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/184 9 (30) Sekretessbestämmelse som möjliggör informationsöverföring (7.4.3) Utredningens förslag En bestämmelse om undantag från sekretess ska möjliggöra att information om patientens namn, personnummer, folkbokföringsadress samt inskrivningsorsak och beräknad utskrivningsdag får lämnas av behandlande läkare i slutenvård till en kommun eller till en privat vårdgivare eller utförare av socialtjänst. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har inget att erinra Utredningen anser att denna utvidgning av uppgifter som ska lämnas inte nämnvärt utvidgar det intrång i den personliga integriteten som är tillåten enligt gällande lagstiftning. De uppgifter som utredningen föreslår ska överlämnas i inskrivningsmeddelandet är sådana uppgifter som kommunen kommer att få ta del av i ett senare skede, då man kontaktar den enskilde och vårdpersonalen för att utreda vilka behov den enskilde kan komma att ha efter utskrivning från slutenvård. De patienter som bedöms behöva insatser efter utskrivningen är i regel vid inskrivningen inte i ett sådant tillstånd att de kan ta till sig information om inskrivningsmeddelandet och ge ett genomtänkt samtycke till informationsöverföringen. För att dessa patienters väntetider ska kunna kortas är det nödvändigt att berörda enheter på ett tidigt stadium kan ta del av uppgifter om inskrivningsorsak och planerad utskrivningsdag. Denna bestämmelse är en undantagsbestämmelse. Övriga bestämmelser om samverkan och informationsöverföring i lagen bygger helt på att patienten är delaktig eller att det finns annat stöd för gemensamma insatser för patienten. Då rutiner ska fastställas är det viktigt att kretsen av mottagare hålls så liten som möjligt. Fast vårdkontakt (7.4.4) Utredningens förslag När berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Detta ska verksamhetschefen göra innan patienten skrivs ut från den slutna vården. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Det är av största vikt att denna utsatta patientgrupp prioriteras när det gäller fast vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården, oftast primärvården. Den fasta vårdkontakten ska alltid ha en medicinsk kompetens och vara legitimerade yrkesutövare. Verksamhetschef ansvarar för att rutiner finns för att utse fast vårdkontakt men i det praktiska arbetet är det oftast enhetschef som utser. Inom psykiatrisk verksamhet är det ett större antal personer som valt att inte aktivt lista sig på en vårdcentral. 48

49 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Utredningen gör bedömningen att dessa patienter som omfattas av vårt lagförslag och som efter utskrivningen kommer att behöva insatser från den öppna vården har sådana behov av trygghet, kontinuitet och samordning av insatserna att de har ett särskilt behov av en fast vårdkontakt som ansvarar för detta. Fast vårdkontakt Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska verksamhetschefen säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov eller om en patient begär det ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Ansvaret för verksamhetschefen att utse en fast vårdkontakt hat ersatt funktionen patientansvarig läkare, förkortad PAL. Bestämmelsen tydliggör verksamhetschefens ansvar när det gäller rutiner för samordning av vård för en enskild patient. Vid livshotande tillstånd ska den fasta vårdkontakten vara en legitimerad läkare med ansvar för att samordna och planera patientens vård. Vissa patienter har kontakt med flera olika delar av sjukvården, olika enheter, olika vårdgivare etc. De kan behöva två eller fler fasta vårdkontakter. De fasta vårdkontakterna ska då kunna samverka och samordna vårdens insatser för patienten. Fast läkarkontakt Såväl hälso- och sjukvårdslagen som den nya patientlagen innehåller bestämmelser om patientens rätt att välja en fast läkarkontakt. Fast läkarkontakt kan vara detsamma som fast vårdkontakt men inte nödvändigtvis. Fast vårdkontakt för patienter som vårdas med stöd av LPT Skyldigheten att utse en fast vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården ska enligt utredningens förslag gälla alla patienter, även för patienter som vårdas enligt LPT. Chefsöverläkaren ansvarar då för att en vårdplan upprättas för patienter vars vård övergår till öppen psykiatrisk tvångsvård och därmed har den fasta vårdkontakten inte skyldighet att kalla till samordnad individuell vårdplanering. Planering av insatser inför patientens utskrivning (7.4.5) Utredningens förslag När en berörd enhet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten har fått ett inskrivningsmeddelande ska enheten inleda planeringen av de insatser som är nödvändiga för att patienten på ett tryggt och säkert sätt ska kunna lämna den slutna vården. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Det utvidgade inskrivningsmeddelandet skapar förutsättningar för öppen hälso- och sjukvård samt omsorg att påbörja planeringsprocessen tidigare än som sker idag. 49

50 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ansvar att förbereda sin verksamhet för att tillgodose behov hos olika grupper i befolkningen. För personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring ska socialnämnden, verka för att de får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.. Ett inskrivningsmeddelande kan vara en signal till kommunen att inleda en sådan utredning. För hälso- och sjukvården är utrednings- och planeringsskyldigheten inte lika formaliserad som inom socialtjänsten. Den av utredningen föreslagna bestämmelsen om att berörda enheter ska börja planera sina insatser är således ingen ny planeringsbestämmelse. Utredningens förslag ska underlätta samarbetet och informationsöverföringen mellan olika berörda enheter i samband med att en patient skrivs ut från den slutna vården. Om det av patientsäkerhetsskäl, eller andra omständigheter i det enskilda fallet, krävs att den samordnade gemensamma planeringen görs innan patienten lämnat slutenvården ska givetvis detta genomföras. Kallelse till samordnad individuell planering ska göras inom tre dagar efter att patienten har bedömts som utskrivningsklar. Utredningens avsikt med detta är säkerställa att den landstingsfinansierade öppna vården deltar i planeringsarbetet. Det bör eftersträvas att kallelsen kommer före den tidpunkt då patienten skrivs ut från slutenvård eftersom det kommer att bidra till att patientens upplevda trygghet att veta vad som kommer hända efter att patienten skrivs ut från slutenvård. Tidsramarna mellan att patienten skrivs ut från sjukhus och fram till att den samordnade individuella planeringen genomförs kan överenskommas mellan huvudmännen Slutenvården ska underrätta berörda enheter om att en patient har bedömts vara utskrivningsklar (7.4.6) Utredningens förslag När den behandlande läkaren har bedömt att en patient är utskrivningsklar, ska läkaren så snart som möjligt underrätta de enheter som har fått ett inskrivningsmeddelande. När det gäller patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård ska en sådan underrättelse motsvaras av chefsöverläkarens underrättelse enligt 7 a 3 stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget De enheter som övertar ansvaret för patientens fortsatta vård och omsorg behöver få kännedom om att en patient är utskrivningsklar och därmed redo att skrivas ut. I praktiken får berörda enheter sådan information redan i dag. Förutom att fylla detta praktiska behov, kan en underrättelse om att patienten blivit bedömd som utskrivningsklar ha betydelse för när kommunens betalningsansvar inträder. Om inte 50

51 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) huvudmännen avtalat annat ska kommunens betalningsskyldighet inträda tre dagar efter att slutenvården underrättat berörda enheter att patienten blivit bedömd som utskrivningsklar. Patienter som vårdas enligt LPT När rätten beslutat om att vården ska övergå till öppen psykiatrisk tvångsvård ska chefsöverläkaren underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman. Sådan underrättelse innebär att patienten inte längre behöver vårdas i slutenvård. Utredningen anser att en underrättelse enligt 7 a LPT fyller samma funktion som den föreslagna skyldigheten att underrätta berörda enheter att patienten är utskrivningsklar. Informationsöverföring vid utskrivning (7.4.7) Utredningens förslag Senast samma dag som en patient skrivs ut från den slutna vården, ska den behandlande läkaren vid den enhet där patienten vistas överföra sådan information, som är nödvändig för patientens fortsatta hälso- och sjukvård- och socialtjänst, till de enheter som har fått ett inskrivningsmeddelande. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Information som förs över bör innehålla väsentliga uppgifter om patientens vård och hälsotillstånd och som är nödvändiga för patientens fortsatta vård och omsorg. Detta kan exempelvis innebära: inskrivningsorsak samt hälso- eller funktionstillståndet vid inskrivningen, vilka som varit ansvariga för patientens vård, behandling och rehabilitering inom den slutna vården, sammanfattning och utvärdering av genomförd vård, behandling och rehabilitering samt eventuella komplikationer som tillstött i den slutna vården, patientens aktuella hälso- och funktionstillstånd, patientens upplevda hälsotillstånd och riskbedömning utifrån denna, i relevanta fall patientens arbetsförmåga. Annan information som kan vara viktig för mottagande enheter är exempelvis namn och kontaktuppgifter till närstående, uppgifter om förvaltare eller god man och om andra kontinuerliga kontakter med olika professioner. I nu gällande författning anges att sådan information ska översändas senast samma dag som patienten skrivs ut. Utredningen har valt att behålla denna tidsgräns. Det är underförstått att där omständigheterna är sådana att informationen är nödvändig för omedelbara insatser efter utskrivning ska informationen följa patienten och således 51

52 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) överföras så att personal i mottagande berörda enheter omedelbart kan ta del av informationen. Skyldigheten att översända information gäller även för patienter som vårdas med stöd av LPT. Inget förslag om ett särskilt utskrivningsmeddelande Utredningen föreslår att berörda enheter ska underrättas när patienten bedömts som utskrivningsklar anser utredningen att kravet på ett särskilt utskrivningsmeddelande inte behövs i vårt lagförslag. Information till patienten i samband med utskrivningen (7.4.8) Utredningens förslag I samband med att patienten skrivs ut ska patienten från slutenvården få skriftlig information om vilka insatser som har genomförts under vårdtiden. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Utredningen anser att en bestämmelse som är så grundläggande för patientens delaktighet bör regleras i själva lagen. Det utgör en viktig förutsättning för att patient och närstående ska kunna känna trygghet i samband med utskrivningen att de har information om vilka åtgärder som genomförts i den slutna vården.. Om informationen inte kan ges till patienten får den ges till någon närstående ifall inte reglerna om sekretess ställer hinder i vägen. Vi föreslår därtill att denna information ska ges skriftligt. Utredningen gör bedömningen att de patienter som omfattas av lagen har ett särskilt behov av att få information skriftligt för att få en bättre möjlighet att ta till sig informationen i egen takt. En förutsättning för att patienten ska få så bra information som möjligt är att berörda enheter samarbetar för att ge patienten samlad information. Om det finns ett påbörjat samarbete mellan berörda enheter och den slutna vården, som patienten samtyckt till, bör informationen även innehålla uppgifter om de insatser som planeras för patienten. Utredningen anser att den skriftliga informationen exempelvis kan innehålla: En sammanfattning av vad som gjorts under tiden patienten vistats i slutenvården. Vad som är planerat framöver för patienten. Vem som är patientens fasta vårdkontakt och tidpunkt för när samordnad individuell planering ska genomföras om detta är fastställt. Övrig information. Det är av stor vikt att det är klarlagt vem som övertar det medicinska ansvaret för patienten vid utskrivningen från sluten vård. 52

53 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Information om patientens läkemedel, instruktioner för egenvård och annat som är väsentligt för patienten bör också bifogas informationen vid utskrivning. Samordnad individuell planering berörda enheters gemensamma planering för att koordinera insatserna (7.4.9) Utredningens förslag Om patienten behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten efter utskrivningen, ska en gemensam planering genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. Planeringen ska göras i enlighet med bestämmelserna om samordnad individuell planering i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Bestämmelserna om den gemensamma planeringen i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska ändras på så vis att planeringen kallas samordnad individuell planering. När det gäller patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård ska planeringen genomföras enligt bestämmelserna om samordnad vårdplan enligt lag om psykiatrisk tvångsvård. Utredningens bedömning Det ingår i kommunens ansvar som vårdgivare att planera insatser för patienten tillsammans med andra berörda enheter. Eftersom det inte finns något som hindrar kommunen från att delta i den samordnade individuella planeringen är det lämpligt att även representanter för kommunens hälso- och sjukvård deltar i planeringen. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Bestämmelser reglerar huvudmännens skyldighet att gemensamt upprätta en individuell plan (SIP) från både hälso- och sjukvård och socialtjänst när den enskilde har behov av insatser och när det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. I praktiken blir de vårdplaneringar som idag sker inom sluten vård snabbt inaktuella då förutsättningarna i hemmet gör bedömningen att svår. Personernas mer långsiktiga behov av insatser blir inte tydliga förrän personen fått möjlighet till återhämtning och viss rehabilitering. I stor utsträckning görs fortfarande mycket av vårdplaneringen genom fysiska möten på sjukhus, vilket är mycket resurskrävande. Utredningen bedömer att det är mer adekvat att resurser läggs på planering i det skede när patientens hälsotillstånd är sådant att det bättre går att fastställa de mer långsiktiga behoven. Det innebär att den 53

54 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) nya lagstiftningen inte bör styra mot när i tid vårdplanering ska genomföras. Vi anser att lagen bör möjliggöra en anpassning till den enskilde individens situation så att planering genomförs vid de tidpunkter som det är mest optimalt för den enskilde. Den samordnade individuella planeringen som process innebär att berörda enheter har ett löpande samarbete med varandra i såväl ett kortsiktigt som långsiktigt perspektiv. Det innebär t.ex. att man underrättar varandra om sådant som kan ha betydelse för den andra partens arbete och som påverkar det gemensamma arbetet för den enskilde. I utskrivningssituationen kan det innebära planering av patientens omedelbara insatser efter utskrivning likväl som en mer långsiktigt hållbar planering när den enskildes hälsotillstånd och behov på lite längre sikt blir tydligare. För en del patienter kommer det fortfarande att vara bäst att den samordnade individuella planeringen inleds innan patienten lämnar slutenvården. Detta är fullt möjligt att göra även om man tillämpar de befintliga planeringsbestämmelserna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Vad som är mest lämpligt får avgöras av omständigheterna för den aktuella patienten. Den enskilde måste samtycka till att en individuell plan upprättas. I annat fall måste det finnas något annat undantag från sekretessen som möjliggör samarbetet och det informationsutbyte som det medför. Finns det risk för ett glapp? Den kommunala förvaltningen och de berörda enheterna som har kommunen som huvudman måste utreda och planera sina respektive insatser. Motsvarande gäller berörda enheter inom primärvård eller annan öppenvård som är landstingsfinansierad. Den samordnade individuella planeringen (vårdplaneringen enligt nuvarande lag) är den planering som berörda enheter gör tillsammans för att koordinera insatser från olika håll till en helhet för patienter. Berörda enheter ska på samma sätt som i dag hålla löpande kontakt med varandra så att mottagande enheter får uppgift om hur vården av patienten fortlöper. Slutenvården behöver, på samma sätt som i dag, förse berörda enheter inom kommun och den landstingsfinansierade öppenvården med sådan information som behövs för dessa aktörers ställningstagande och planering av fortsatta insatser. Hur detta samarbete kring informationsöverföring ska gå till ska regleras lokalt genom överenskommelser. När patienten skrivs ut från slutenvård har slutenvården ett ansvar för att se till att det medicinska ansvaret förts över på en enhet i den landstingsfinansierade öppna vården, vilket inte är lagreglerat idag. Individuell plan enligt 10 LSS Utredningen gör bedömningen att avsikten är att enskilda har rätt att få sina insatser från olika huvudmän samordnade i en individuell plan oavsett lagrum. Utredningen 54

55 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) bedömer att planeringsbestämmelsen i LSS har en något snävare räckvidd än planeringsbestämmelserna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen eftersom den bara kan upprättas om den enskilde beviljas insats enligt LSS. En individuell planering enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen kommer därmed uppfylla kraven på innehåll i en individuell planering enligt LSS. En viss justering av bestämmelser om individuella planer Utredningen föreslår att individuell plan byter namn till samordnad individuell plan (SIP). De olika berörda enheterna gör sina respektive planeringar av insatser för den enskilde. Det är själva samordningen som planeras i en SIP. Den kommunala hälso- och sjukvården och samordnad individuell plan När det gäller de patienter som behöver kommunal hälso- och sjukvård efter utskrivning från den slutna vården ingår det i ledningsansvaret och i det medicinska ansvaret för kommunen att planera insatserna tillsammans med andra enheter som ansvarar för insatser som patienten behöver. Patienter som vårdas enligt LPT En samordnad vårdplan som beskriver patientens behov av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst upprättas och bifogas till ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård.. Vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen och förutsätter bl.a. att patienten behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Vårdformen ska kunna anpassas till varje patients individuella behov av vård och insatser och förutsätter ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Chefsöverläkaren får ansöka om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård när hen anser att patienten bör ges sådan vård. Beslut fattas av allmän förvaltningsdomstol. Utredningen gör bedömningen att denna planering motsvarar den som ska göras enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering (7.4.10) Utredningens förslag Om patienten behöver insatser från hälso- och sjukvården efter utskrivningen från den slutna vården, ska patientens fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården kalla till den samordnade individuella planeringen. Kallelsen ska skickas inom tre dagar efter att behandlande läkare i slutenvård underrättat berörda enheter att patienten är utskrivningsklar. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget men lämnar följande synpunkter Primärvårdens eller övrig öppenvårds ansvar för att kalla till samordnad individuell plan är viktig i den fortsatta samverkan. Arbetssättet kommer att kräva resursförstärkning till primärvården. 55

56 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Den fasta vårdkontakten ska ha ett särskilt ansvar att kalla till den samordnade individuella planeringen i de fall patienten har ett behov av hälso- och sjukvårdsinsatser efter utskrivningen. Även om patientens behov till största delen tillgodoses av den kommunala hälso- och sjukvården är den medicinska kompetensen i den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården nödvändig för patienten åtminstone i någon omfattning, t.ex. när det gäller ordinationer av läkemedel. Utredningen menar att patienter inom lagens målgrupp i huvudsak tillhör de allra mest vårdkrävande patienterna och att det därför finns anledning att säkerställa att vården för denna patientgrupp samordnas. Den fasta vårdkontakten, som redan enligt befintlig lagstiftning har ett koordinerande uppdrag, får enligt förslaget ett särskilt ansvar att kalla till vårdplaneringen efter utskrivningen och se till att den genomförs. Vi bedömer att det är viktigt att primärvården eller annan öppenvård får en central roll för att säkerställa samordning och kontinuitet kring de mest utsatta patientgrupperna. Genom att aktivera primärvården (eller annan öppenvård) på ett tidigt stadium och reglera det särskilda ansvar som dessa har för kontinuitet i vården bedömer vi att patienten kan uppleva större trygghet och säkerhet, vilket möjligen kan minska behovet av återinskrivning i den slutna vården. Utredningen menar att en sådan förändring av kallelseansvaret kommer att bidra till att synliggöra behovet av samspel och informationsutbyte mellan slutenvård och primärvård/öppenvård. Ifall en patient inte vill ha fortsatta insatser från primärvård eller öppenvård ska ingen fast vårdkontakt utses. En samordnad individuell planering blir heller inte aktuell om patienten inte vill ha det. I sådana fall inträder kommunens betalningsansvar för en utskrivningsklar patient tre dagar efter slutenvården underrättat berörda enheter att patienten bedömts som utskrivningsklar. I händelse av att patienten avböjer insatser från kommunens socialtjänst och hälso- och sjukvård kan en samordnad individuell planering enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen inte heller genomföras. Inte heller kan kommunen bli betalningsskyldig för patienten eftersom den enskildes samtycke är en förutsättning för att kommunen ska kunna ge insatser. Om den fasta vårdkontakten inte fullföljer sitt kallelseansvar Utredningens förslag innebär att det för utskrivningsklara patienter tydliggörs att i just dessa situationer åvilar kallelseansvaret den fasta vårdkontakten. Om den fasta vårdkontakten inte fullföljer sitt kallelseansvar är kommunen inte förhindrad att kalla till samordnad individuell planering. Kallelseansvar för patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård Som framgår tidigare är planeringsprocessen annorlunda för patienter som vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård och som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård. 56

57 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Det är chefsöverläkaren som ansvarar för upprättandet av den samordnade vårdplanen. Denne har således också ett kallelseansvar. För patienter som skrivs ut från psykiatrisk tvångsvård till öppenvård enligt hälso- och sjukvårdslagen finns ingen tillämplig planeringsbestämmelse i LPT. Utredningen anser därför att planeringen för dessa patienter ska göras med stöd av bestämmelserna om samordnad individuell på sätt som beskrivs enligt huvudregeln i utredningens lagförslag. Kallelse till samordnad individuell planering ska skickas till berörda enheter inom tre dagar För att säkerställa ett skyndsamt förlopp och för att underlätta tillämpningen av bestämmelserna om kommunens betalningsansvar föreslår utredningen att det ska finnas en tidsgräns inom vilken kallelse till samordnad individuell planering ska skickas. Om kallelsen dröjer anser utredningen att det är till men för patienten men även för de verksamheter som behöver koordinera sig runt den enskilde. Det riskerar vidare att skapa oklarheter om kommunens betalningsansvar har inträtt eller inte om kallelsen drar ut på tiden. Utredningen föreslår av pedagogiska skäl att tidsfristen för att den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering utformas så att den överensstämmer med tidsfristen för inträdet av kommunernas betalningsansvar. Det innebär att kallelse till samordnad individuell planering ska skickas inom tre dagar efter att den slutna vården underrättat berörda enheter att en patient är utskrivningsklar. Utredningens förslag innebär att det är tre kalenderdagar som avses och inte vardagar som i nuvarande lagstiftning. Inte heller är lördagar och helgdagar undantagna som är fallet i dag. Utredningen har valt att reglera tidpunkt avseende betalningsansvarets inträde om inte huvudmännen kommit överens om annat. Landstingens och kommunernas ansvar som huvudmän (7.5) Huvudmännen måste komma överens om hur de ska samverka (7.5.1) Utredningens förslag Huvudmännen ska komma överens om gemensamma riktlinjer till vårdgivare och de som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag. Vidare ska huvudmännen komma överens om vid vilken tidpunkt betalningsansvaret ska övergå till kommunen, vilka belopp som kommunen i sådant fall ska betala samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister avseende belopp och övergången av betalningsansvaret. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Det är positivt att huvudmännen utifrån lokala förutsättningar själva kan komma överens om vilka villkor som ska gälla. 57

58 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Huvudmännen måste samarbeta för att skapa regler och riktlinjer och planera för hur den sammanhållna vården ska se ut för utskrivningsklara patienter. De avsteg man avtalar om kan även vara överenskommelser i individuella fall, där de berörda enheterna av något skäl bedömt det som orimligt att tillämpa lagens bestämmelser. Det kan t.ex. röra sig om situationer där meddelande att patienten blivit utskrivningsklar skickats avsevärt för tidigt i processen. Andra exempel på avsteg är att det måste genomföras utbildning av personal på mottagande enhet, t.ex. att omvårdnadspersonal behöver utbildas i skötsel av tracheostomi från vårdavdelningen. Huvudmännen får själva avgöra detaljeringsgraden Utredningens förslag utgår från att skyldigheten att komma överens inom ett antal områden riktar sig till huvudmännen. Huvudmännen får bestämma formerna för sådana överenskommelser och hur detaljerade de ska vara. Huvudmännen är enligt ovan nämnda föreskrifter redan i dag skyldiga att komma överens om rutiner för samverkan och informationsöverföring. Överenskommelser om gemensamma regelverk för samarbete och informationsöverföring kommer att rikta sig till verksamhetsnivån. Sådana överenskommelser tenderar därför att bli detaljerade. Huvudmännen får själva avgöra behovet om sådana detaljer ska regleras på huvudmannanivå eller för respektive verksamhet Särskilt om informationsöverföring Det ligger det i sakens natur att vissa praktiska delar avseende informationsöverföring inte lämpar sig för att närmare reglera i lag, det gäller exempelvis att huvudmännen gemensamt måste fastställa vilka som är de berörda enheterna. Huvudmännen ska komma överens om när kommunernas betalningsansvar inträder och om vilka belopp som ska gälla Utredningen har inte funnit tillräckliga skäl för att i lagstiftning särskilja olika patientgrupper eller situationer avseende fristdagar eller belopp. På lokal nivå kan det inte uteslutas att det kan finnas skäl att ha olika fristdagar för olika patientgrupper eller olika fristdagar beroende på planeringsbehov eller andra skäl. Utredningen anser att utrymmet för att teckna sådana lokala överenskommelser ska vara mycket stort. Huvudmännen ska kunna avtala om att undanta vissa situationer eller patientgrupper från det kommunala betalningsansvaret eller ha olika fristdagar och belopp för olika patientgrupper. Det förutsätts att väntetiderna hålls så korta som möjligt även om fristdagarna differentieras på lokal nivå. Beloppen kan sättas till noll kronor, dvs. huvudmännen kan avtala bort att kommunerna ska betala avgift. Det står huvudmännen fritt att avtala om andra områden som kan beröras av denna lag. Det kan t.ex. handla om gemensam uppföljning av hur samarbetet fungerar, uppföljning av kostnader för utskrivningsklara patienter, gemensamt utvecklingsarbete och hur 58

59 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) resurser och kostnader kan fördelas mellan huvudmännen för att sammantaget göra mest nytta för de utskrivningsklara patienterna. Huvudmännen bör ta tillvara möjligheten att utveckla samverkan och målet bör vara att samarbetet fungerar så väl att betalningsansvaret kan tas bort Den av utredningen föreslagna lagen ställer andra krav på huvudmännen än i dag och det påverkar vilka utgångspunkter parterna har i en förhandling om ett gemensamt regelverk. Enligt utredningens uppfattning är både kommuner och landsting i stort sett missnöjda med hur samarbetet fungerar. Båda huvudmännen framför att det finns utrymme för att förbättra vården och omsorgen om sköra patienter. Företrädare för båda huvudmännen uttrycker att de väntetider som finns i dag är till men för patienterna och att man vill göra något åt det. När utredningen diskuterat kortare väntetider med företrädare för kommuner lyfts problem med att klara kortare väntetider för de mest omsorgskrävande patienterna eller de mer medicinskt komplicerade fallen, t.ex. där personalen behöver viss utbildning för att ge tillräcklig omvårdnad, eller för patienter där det av andra skäl finns särskilda omständigheter. Enligt utredningens bedömning, bl.a. mot bakgrund av de uppföljningar som gjorts är dessa fall relativt få. I utarbetandet av sådana överenskommelser som föreslås i denna lag bör särskilt fokus läggas på att identifiera och undanröja hindren för kortare väntetider. Företrädare för kommuner har till utredningen framfört att andra krav skulle kunna ställas på landstingen för att korta väntetiderna. Exempel på sådana är att säkerställa att den kommunala hälso- och sjukvården har tillgång till läkarkonsultation dygnet runt eller att inget betalningsansvar ska utgå om läkemedelslistor inte är korrekta. Andra exempel på villkor för det kommunala betalningsansvaret är att det vid utskrivningstillfället är tydligt vilken läkare som övertar det medicinska ansvaret för patienten. Utredningen instämmer i att detta är vanliga problemområden i dag Utredningen menar vidare att en målsättning för överenskommelserna mellan huvudmännen bör vara att samarbetet ska fungera så väl att vårdprocesserna är optimala med korta väntetider för patienterna. Det skulle kunna medföra att det kommunala betalningsansvaret därmed kan avtalas bort mellan parterna. Huvudmännen måste komma överens om hur de ska lösa eventuella konflikter med varandra Utredningen föreslår att huvudmännen ska komma överens om hur man ska lösa tvister som kan uppkomma såväl vad gäller samarbetet runt den enskilde som kommunens betalningsansvar. 59

60 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Kommunens betalningsansvar (7.6) Utredningens förslag En kommun ska betala ersättning till ett landsting för en patient inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som den behandlande läkaren har bedömt vara utskrivningsklar. En kommuns betalningsansvar ska omfatta patienter som är folkbokförda i kommunen. Den kommun, som har beslutat om att en patient ska vistas i en annan kommun i någon boendeform som avses i socialtjänstlagen eller i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har betalningsansvaret för den patienten oavsett var patienten är folkbokförd. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Ambitionen är att ingen person som inte behöver det av medicinska skäl ska vistas i sluten vård. Kommunens ansvar för utskrivningsklara patienter infördes i samband med Ädelreformen. Skatteväxlingar genomfördes i samband med att kommunerna övertog ansvaret för de utskrivningsklara patienterna. Det kommunala betalningsansvaret infördes som ett ekonomiskt incitament för att förstärka genomslaget av de ansvarsförändringar som Ädelreformen innebar. Förutsättningar för kommunens betalningsansvar (7.6.1) Utredningens förslag För att kommunens betalningsansvar ska inträda ska den behandlande läkaren i den slutna vården ha lämnat ett inskrivningsmeddelande och den fasta vårdkontakten ska ha skickat en kallelse till samordnad individuell planering. Kallelsen ska skickas senast tre dagar efter att patienten bedömts som utskrivningsklar. När det gäller patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård ska kommunens betalningsansvar endast inträda ifall den slutna vården har underrättat kommunen om att patienten skrivits in och om den samordnade vårdplanen enligt LPT har upprättats. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Den fasta vårdkontakten i öppen vård är avgörande för patientsäkerheten och kommunens möjlighet att fullgöra sitt ansvar, men arbetssätter kommer att kräva resursförstärkning till primärvården Landstingen har rådighet över flera viktiga faktorer som kommunerna är beroende av för att kunna ta sitt ansvar vid utskrivningsprocessen. Utredningens utgångspunkt har därmed varit att utforma villkoren för betalningsansvarets inträde så att de skapar incitament för landstingen att åtgärda vissa problem kring utskrivningsprocessen som 60

61 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) utredningen identifierat och som ligger inom landstingets ansvarsområde.. Som framgår ställer den föreslagna lagen krav på att den landstingsfinansierade vården ska utföra vissa centrala uppgifter i processen, inskrivningsmeddelande, underrättelse att patienten är utskrivningsklar, informationsöverföring i samband med utskrivning och kallelse till samordnad individuell planering. Eftersom huvudmännen åläggs en skyldighet att komma överens om samverkan runt utskrivningsklara patienter och om tidpunkten för betalningsansvarets inträde finns möjlighet för huvudmännen att uppställa ytterligare villkor om så önskas. Inskrivningsmeddelande måste ha lämnats för att kommunen ska få ett betalningsansvar Ett villkor för att kommunens betalningsansvar ska inträda är att slutenvården har skickat ett inskrivningsmeddelande med föreskriven information. Slutenvårdens agerande och den informationsöverföring som görs inom ramen för slutenvårdstiden är av avgörande betydelse för mottagande enheters möjligheter att patientsäkert och snabbt kunna överta ansvaret för patienten när patienten inte längre behöver vårdas i slutenvård. En grundläggande förutsättning för kommunens del är att man får information om patienten i så god tid som möjligt innan utskrivning. Utredningen bedömer att den av utredningen föreslagna skyldigheten för slutenvården att lämna underrättelse om planerad utskrivningsdag är av avgörande betydelse för kommunernas möjlighet att snabbare än i dag kunna överta sin del av ansvaret för patienten. Utredningen anser därför att den nya lagen måste säkerställa att sådan information som återfinns i inskrivningsmeddelandet meddelas kommunen. Kallelse till samordnad individuell planering måste ha skickats för att kommunens betalningsansvar ska inträda Ett ytterligare villkor för att kommunens betalningsansvar skainträda är att den fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppenvården har kallat till samordnad individuell planering på föreskrivet sätt. Utredningen anser att ett mycket stort problem i dag är att den landstingsfinansierade öppna vården alltför sällan deltar i det gemensamma planeringsarbete som måste göras runt varje patient i utskrivningssituationen. Patientens vistelse i slutenvården måste bli en angelägenhet för både kommun och för den landstingsfinansierade öppenvården eller primärvården. Den öppna vårdens frånvaro i planeringsarbetet påverkar såväl väntetider som kvaliteten i patientens vård. En del av orsakerna till detta får tillskrivas nuvarande konstruktion av betalningsansvarslagen. Utredningen anser därför att den nya lagen måste skapa ekonomiska incitament för landstinget som huvudman att se till att även den landstingsfinansierade öppenvården/primärvården tar sin del av ansvaret för dessa patienter. Ekonomiska incitament enbart riktade till kommuner kommer inte att ge det resultat som utredningen vill uppnå. 61

62 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Kallelse till samordnad individuell planering Tiden innan kommunens betalningsansvar ska inträda ska enligt utredningens beräknas efter den tidpunkt slutenvården har lämnat meddelande om att patienten är utskrivningsklar. Kallelsen ska ha skickats senast tre dagar efter att slutenvården meddelat berörda enheter att patienten har bedömts som utskrivningsklar. Det innebär att kallelsen till samordnad individuell planering kan skickas även efter att patienten skrivits ut från slutenvård. Enligt utredningens förslag inträder inget betalningsansvar för kommunen om kommunen inte har fått någon kallelse till samordnad individuell planering. Utredningen menar att det är fördelaktigt för såväl patienten som andra professionella om tidpunkten för planeringen är fastställd innan patienten lämnar slutenvården. Detta bör därför eftersträvas. Det skapar trygghet för alla berörda parter att veta hur processen ser ut framåt. Patienter som vårdas med stöd av LPT För patienter som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård är planeringsprocessen reglerad i LPT och innebär att det är domstol som tar ställning till om vården ska övergå i öppen psykiatrisk tvångsvård. Utredningen har övervägt andra alternativ Utredningen har ett antal incitament som kommunerna anser ska vara uppfyllda innan betalningsansvar inträffar. Utredningen har valt att inte detaljreglera lagen men lämnar öppet för huvudmännen att överenskomma om reglera sådana villkor. Lagen ska reglera vad som ska gälla ifall huvudmännen inte har kommit överens (7.7) Utredningens förslag Om det saknas en överenskommelse mellan huvudmännen ska kommunens betalningsansvar inträda tre dagar efter det att den behandlande läkaren har underrättat berörda enheter i kommunen om att patienten är utskrivningsklar, eller tre dagar efter det att chefsöverläkaren underrättat berörda enheter om beslut om öppen vård enligt LPT. Om en sådan underrättelse lämnas efter klockan 12.00, ska kommunens betalningsansvar inträda fyra dagar efter det att underrättelsen har lämnats. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Lagen bör inte detaljreglera olika patientgrupper men inom den psykiatriska vården kan andra kommunala insatser krävas. Utredningen föreslår att huvudmännen ska komma överens om när kommunernas betalningsansvar ska inträda och om vilka belopp som kommunen ska betala till landstinget ifall den överenskomna tidsfristen överträds. Utredningens ambition med 62

63 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) den föreslagna regleringen är att huvudmännen ska hitta rutiner och lösningar som är anpassade efter lokala förhållanden. Utredningens intryck är att såväl kommun- och landstingsföreträdare är skeptiska till möjligheten att överenskomma om tidsfrister och belopp men ser samtidigt behov av att gemensamt utveckla samverkan avseende utskrivningsklara patienter. Även om alla parter utredningen talat med uttrycker skepsis så finns också en samsyn i att gemensamma överenskommelser är att föredra framför tvingande lagstiftning eftersom den förstnämnda lösningen möjliggör för huvudmännen att ta ett gemensamt ansvar för kvalitet i vårdprocesserna med hänsyn till lokala förhållanden. Utredningen har därför valt att föreslå en skyldighet för huvudmännen att överenskomma om tidsfrister och belopp men med hänsyn taget till att de företrädare för kommuner och landsting som utredningen talat med bedömer det som svårt att komma överens om tidsfrister och belopp behöver lagstiftningen förses med en back-up-lösning om parterna inte kan komma överens om andra lösningar. Standard ska givetvis vara att patienten ska lämna slutenvården så snart som möjligt efter att patienten bedömts som utskrivningsklar. Fristdagarna räknas från underrättelse att patienten är utskrivningsklar Överenskommelser ska innehålla rutiner för informationsöverföring och det är naturligt att huvudmännen i dessa rutiner reglerar närmare om huvudmännen mellan sig vill ha rutiner för kvittenser av information m.m. I händelse av att patienten efter att ha bedömts som utskrivningsklar och berörda enheter underrättats om detta försämras och inte längre är att betrakta som utskrivningsklar förutsätts behandlande läkare underrätta berörda enheter om förändringen. En ny underrättelse om att patienten är utskrivningsklar ska då sändas när patienten bedömts som utskrivningsklar. Tidsfristen för kommunens betalningsansvar bör i sådant fall räknas från den senare underrättelsen. Vad är rimlig väntetid/planeringstid? Diskussion om lämpligt antal fristdagar har hållits levande ända sedan nuvarande betalningsansvarslags tillkomst. Enligt utredningens uppfattning spelar det egentligen ingen roll hur lång tid som bestäms. Den kommer ändå alltid att bli mindre lämplig i något avseende. Den kan bli för lång och inte sätta tillräcklig press på effektiva vårdprocesser, vilket innebär väntetid för den enskilde patienten att få komma vidare i sin vårdprocess och ett ineffektivt utnyttjande av resurser. Om pressen på snabbt agerande blir för stor finns risk att berörda aktörer inte hinner med alla moment vilket riskerar patientsäkerheten. Dessutom kan ett alltför hårt tryck avseende tidsfrister och belopp riskera att patienter hamnar i kläm. Det gäller t.ex. patienter som vårdas i livets slutskede. Olika enheter är olika rustade och har olika förutsättningar för att agera snabbt och omständigheter i det enskilda fallet kan ha stor betydelse. För att säkerställa en god vård borde väntetiderna och därmed fristdagarna egentligen vara noll. När patienten inte längre behöver slutenvårdens resurser är det inte god vård att stanna kvar i slutenvården. Enligt denna princip borde således ansvaret övergå till kommuner och öppenvård samma dag som 63

64 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) patienten är utskrivningsklar Men principen om god vård måste då vägas mot t.ex. förutsättningarna för socialtjänstens arbete. I detta avseende måste vi beakta såväl beslutsfattande som själva verkställigheten. Utredning och beslut utan dröjsmål individuell bedömning En ansökan om bistånd innebär att nämnden utan dröjsmål ska inleda en utredning enligt SoL. En ansökan kan gälla såväl hjälp i en akut situation som hjälp för att förändra en situation långsiktigt. En akut situation innebär av naturliga skäl att utredningen inte kan vara lika omfattande som ett icke-akut ärende. Individuella fristdagar vore principiellt rätt men är inte praktiskt möjligt Ett beslut gäller omedelbart och ska verkställas utan dröjsmål. Vissa typer av bistånd tar längre tid att verkställa än andra. Det handlar ofta om att kommunen ska hinna ombesörja personalrekrytering, ändringar i turer eller schemaläggning eller utreda vilket boende som är mest adekvat för att möta individens behov. En bedömning av hur lång tid socialnämnden skäligen bör få på sig måste alltid avgöras utifrån en individuell bedömning. Utredningen menar att fristdagar som företeelse kan motiveras med hänsyn till ovanstående. Utredning av skäligt dröjsmål skulle behöva företas i varje enskilt fall om man helt ska följa rättspraxis. Utredningen bedömer att en sådan ordning inte är möjlig. Kollektiva fristdagar lika för alla Utredningen har gjort en avvägning mellan å ena sidan principen om god vård som fullt ut tillämpad skulle innebära att ingen patient stannar inom slutenvården efter att ha blivit bedömd utskrivningsklar och å andra sidan principen att socialnämnden har ett skäligt rådrum över när ett beslut ska verkställas. Vi har kommit fram till att det är rimligt att lagen tillåter fristdagar av viss omfattning som är kollektiva, dvs. lika för alla. Individuella fristdagar skulle vara ohanterligt. Inte heller är det genomförbart att i lagstiftning införa differentierad planeringstid för olika situationer. I dag är fristdagarna olika för olika patientgrupper, inom somatik/ geriatrik respektive psykiatri. Utredningen menar att detta sätt att se på grupper av patienter är etiskt tveksamt. Vidare kommer utredningens förslag om att slutenvården redan vid inskrivningen ska kunna ange beräknad utskrivningsdag, underlätta för kommunernas planeringsarbete och möjlighet till framförhållning. Tre fristdagar en avvägning mellan olika principer och behov Medelvärdet enligt denna databas (kvalitetsporrtal.se) 4,1 kalenderdagar. Sett över landet får patienter som bedöms som utskrivningsklara ligga kvar nästan dubbelt så länge i genomsnitt i vissa landsting jämfört med rikets genomsnitt. Gotland har 5,9 dagar 2014 och 5,2 dagar 2015 (3 månader) Mot bakgrund av detta anser utredningen att oavsett var den nationella lagstiftningen anger i termer av väntetider kommer det vara problem på vissa håll att följa dem, medan de på andra håll inte kommer vålla några större bekymmer. Av denna 64

65 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) anledning anser utredningen att det är mest adekvat att huvudmännen själva sätter ambitionsnivåerna så att planeringstiden (väntetiden) kan anpassas efter de lokala förutsättningarna. Vid en sammanvägd bedömning anser utredningen att antalet fristdagar som också utgör väntetid för patienten bör kortas till tre kalenderdagar. Väntetiden är inte orimligt lång ur patientens synvinkel. Om tidsfristen beräknas på kalenderdagar och inte vardagar minskar risken att patienter blir kvar i slutenvård över storhelger som har sammanhängande röda dagar. Om att det redan i inskrivningsmeddelandet anges en beräknad utskrivningsdag innebär att planeringsarbetet har förutsättningar att starta tidigare i förloppet och mottagande enheter kan ha bättre framförhållning. I vissa fall kan kommunerna får en längre planeringstid än i dag trots att fristdagarna kortas. Tidsfristen sätts med beaktande den standard som bevisligen är fullt möjlig att uppnå. Utredningen har under arbetets gång träffat på exempel på kommuner som nyligen infört interna policys att man ska ta hem sina patienter inom 48 timmar. Det handlar om att ställa om sina arbetssätt och att det är fullt möjligt att göra detta. Kommunerna föreslås få stöd till det omställningsarbete som behöver göras. Tre kalenderdagar innebär att det normalt infaller minst en vardag under fristtiden, vilket underlättar för de mer administrativa uppgifterna som berörda enheter behöver genomföra. Effekten kortare planeringstid för de flesta patienter längre tid några andra Enligt nuvarande lagstiftning inträder kommunernas betalningsansvar dagen efter att patienten bedömts som utskrivningsklar samt en vårdplan har upprättats, dock tidigast fem vardagar efter att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering inom somatisk vård. Kallelse till vårdplanering kommer inte sällan relativt tidigt under patientens tid i slutenvård och därmed börjar tidsfristen räknas. Om tiden i slutenvården varar längre än fem vardagar efter att kallelse till vårdplanering skickats innebär detta att kommunens betalningsansvar inträder dagen efter att patienten bedömts som utskrivningsklar och en vårdplan upprättats. Motsvarande är 30 vardagar för patienter inom psykiatrisk vård. Utredningens avsikt med att planeringstiden blir längre för dessa patienter jämfört med dagens system är för att dessa patienters tillstånd kan vara mer komplicerat än för andra patienter. Medelvårdtiderna är betydligt längre för patienter inom psykiatrin än för patienter i somatisk vård. Även om utredningens förslag innebär en stor sänkning av fristdagarna för patienter inom psykiatrisk vård behöver det således vid långa vårdtider i praktiken inte bli någon dramatisk skillnad jämfört med dagens system. På motsvarande sätt blir planeringstiden på sjukhus med utredningens förslag kortare för patienter med kortare vårdtid. 65

66 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Vinster med att korta väntetiderna Utredningen anser att den största vinsten av att korta fristdagarna och att skärpa kraven på öppenvårdens delaktighet i planeringsarbetet är att det stimulerar till ett utvecklingsarbete som behöver göras och som kommer att gagna patienterna. Att huvudmännen lokalt utvecklar vårdprocesserna kommer att stimulera kortare väntetider för patienterna och därmed ökad patientsäkerhet genom att patienten snabbare kommer till rätt vård- och omsorgsnivå, dvs. det sker en kvalitetshöjning. För samhället i stort innebär kortare väntetider att de gemensamma resurserna används på ett bättre sätt än i dag. Ingen särbehandling av patienter inom psykiatrin avseende fristdagaroch belopp Enligt dagens lagstiftning är fristdagarna olika många för patienter i somatisk vård respektive psykiatrisk vård. Utredningens förslag innebär att i den nationella backuplösningen är fristdagarna är lika för alla patientgrupper som omfattas av lagen. Huvudmännen kan i sina respektive överenskommelser överenskomma annat. Kommunerna har fortsatt att bygga ut sina insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning sedan lagändringen år Psykiatrilagsutredningen bedömde att kommunernas beredskap för och möjlighet att kunna tillhandahålla patienter som skrivits ut från den psykiatriska slutenvården ett gott och anpassat boendestöd, är avsevärt bättre än tidigare. Psykiatrilagsutredningen menade därmed att argument för tidsfristens längd om minst trettio vardagar innan betalningsansvarets övergång, inte längre har samma relevans. Ett skäl som skulle motivera en fortsatt särbehandling av patienter inom psykiatrisk slutenvård skulle vara att kommunen alltid har svårare att verkställa beslut för dessa patienter och att denna svårighet förklaras av gruppens särart som sådan. Det finns inga underlag som visar att denna patientgrupp som grupp betraktat har sådan särart att det alltid är svårare att planera för insatser. Sammantaget kan utredningen inte se att denna grupp som kollektiv skulle vara så mycket svårare att verkställa beslut för att det skulle motivera avsteg från principen om jämlik vård. Inte heller framkommer i de kontakter med kommun- landstingsoch patientföreträdare som utredningen haft, sådana synpunkter att personer med psykiska funktionsnedsättningar som grupp betraktat skulle vara svårare att planera och verkställa insatser för. Däremot finns det givetvis för vissa enskilda individer problem med att planera för och verkställa adekvata insatser och åtgärder. Utredningen anser att huvudmännens redan befintliga skyldighet att teckna samverkansöverenskommelser för dessa grupper sammantaget ska minska problemen med att det i utskrivningssituationer uppstår konflikter mellan huvudmännen om hur den enskildes fortsatta behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst ska tillgodoses. I sammanhanget bör också erinras om att socialtjänstens ansvar för personer med psykiska funktionsnedsättningar är detsamma som för andra grupper inom socialtjänsten. Utredningen menar att tillåtande av ett längre antal fristdagar för personer med psykiska funktionsnedsättningar indirekt kan innebära en legitimering av att insatser till denna grupp prioriteras ned. 66

67 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Avvikande fristdagar för andra grupper Utredningen har övervägt om det finns andra grupper där det skulle vara adekvat i lagstiftning att ha avvikande fristdagar. En sådan grupp skulle kunna vara patienter som befinner sig i livets slutskede Det står huvudmännen fritt att avtala om olika fristdagar för olika grupper om man lokalt identifierar skäl till detta. Kommunen ska betala ett belopp motsvarande genomsnittkostnad för en vårdplats (7.7.1) Utredningens förslag Om överenskommelse saknas som reglerar det belopp som kommunen ska betala vid eventuell överträdelse av tidsfristen, ska kommunen betala det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har fastställt. Beloppet ska vara enhetligt för all typ av vård och motsvara genomsnittskostnaden för ett vårddygn i slutenvård. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har inget att erinra mot förslaget I de fall huvudmännen inte kan komma överens om vilka belopp som ska gälla för kommunernas betalningsansvar ska det finnas ett belopp som fastställs på nationell nivå. Ett sådant nationellt fastställt belopp behövs också för patienter som vårdas i ett annat landsting än det som ansvarig kommun tillhör. Mot bakgrund av de underlag som utredningen haft att tillgå uppskattar utredningen att ett sådant belopp i dagsläget kan hamna omkring kronor per dygn. Beloppet ska räknas upp årligen med hänsyn till prisutvecklingen på vårddygn i riket (7.7.2) Utredningens förslag Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska årligen fastställa det belopp som kommunen ska betala (om huvudmännen inte avtalat om annat). Beloppet ska uppdateras så att det följer prisutvecklingen för ett genomsnittligt vårddygn i riket. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har inget att erinra mot förslaget 67

68 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Behov av mer detaljerade bestämmelser (7.8) Utredningens bedömning Utredningen gör bedömningen att mer detaljerade bestämmelser avseende samverkan och informationsöverföring i samband med in- och utskrivning från den slutna hälso- och sjukvården bör regleras genom föreskrifter. Utredningen bedömer att sådana föreskrifter kan meddelas med stöd av befintliga bemyndiganden. Exakt vilka rutiner som ska gälla för samverkan mellan verksamheter som finansieras av landsting och kommun ska enligt utredningens mening regleras genom överenskommelser mellan huvudmännen. Med samerkan avses även den informationsöverföring som är nödvändig för patientens vård- och omsorgsprocesser. Vi har därför föreslagit att lagen ska innehålla bestämmelser om att huvudmännen ska göra sådana överenskommelser. Även om huvudmännen kommer överens om ändamålsenliga riktlinjer för denna samverkan kan det finnas behov av mer detaljerade bestämmelser utöver de som finns i lagen. Utredningen gör bedömningen att det kommer att behövas mer detaljerade föreskrifter även vid tillämpningen av den lag som vi föreslår. Vi anser att sådana föreskrifter precis som i dag, med fördel meddelas på myndighetsnivå. Vi förutsätter att det ska vara Socialstyrelsen som meddelar dessa föreskrifter. Ekonomiska konsekvenser (10) Utredningen har inte kunnat påvisa några ökade kostnader för kommunerna. Till stor del beror detta på att de inte vet hur de lokala avtalen/överenskommelserna kommer att se ut och att ansvaret fördelas lokalt. Utredningen kan sannolikt inte främja hela det behov av omställning för målgrupper. De kommuner som idag har brist på särskilt boende kan ha något svårare att ställa om till kortare vårdtider och kan hypotetiskt drabbas av ökade kostnader. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget Det kommer att kräva omdisponeringar av resurser lokalt 68

69 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2015/165 HSN 2015/ (30) Ikraftträdande (11) Utredningens förslag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och de ändringar i andra lagar som vi föreslår, ska träda i kraft den 1 juli När lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft, ska lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphöra. Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden anser att lagen ska träda i kraft tidigast 1 januari 2017 De förändringar som behövs kräver två budgetprocesser för att kunna genomföras. Omställningstiden för nya rutiner och arbetsätt anses vara längre än den föreslagna tiden fram till ikraftträdande. Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör 69

70 Socialförvaltningen Marianne Haglund Ärendenr SON 2015/181 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 21 april 2015 Socialnämnden Ändring i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att delegera beslut om anmälan och utredning till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande enlig lex Sarah inom individ- och familjeomsorgen till kvalitetschef. Enligt reglerna i 14 kapitlet 2 7 socialtjänstlagen ska anställda inom socialtjänsten rapportera om de får kännedom om missförhållanden eller risk för missförhållanden inom verksamheten. Reglerna brukar kallas Lex Sarah. Om det efter utredning visar sig att det inträffade bedöms som ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska detta anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har beslut om en sådan anmälan till IVO varit delegerad till chef för beställaravdelningen eller avdelningschef för IFO. I och med att socialförvaltningen omorganiserades , är det mer logiskt att det är chefen för den nya kvalitets- och utvecklingsenheten (kvalitetschefen) som gör anmälningarna till IVO. Socialnämnden föreslås därför besluta om en ändring i delegationsordningen för individ- och familjeomsorgen. Förslag till ändring i delegationsordningen 1.2. Lex Sarah anmälan om missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt 7 kap 6 och 14 kap 2 7 socialtjänstlagen (SoL) Anmälan och utredning till socialstyrelsen 14 kap 7 SoL Beställarchef/ Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om allvarligt Avdelningschef IFO missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande enlig lex Kvaliitetschef Sarah Överstruken text tas bort, kursiverad text läggs till. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 70 Org nr Webbplats

71 Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/181 2 (2) Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Expedieras till: Mariann Godin Luthman, kvalitetschef Christina Godarve, avd chef IFO Marianne Haglund, nämndsekr 71

72 Socialförvaltningen Inger Öberg Ärendenr SON 2015/217 1 (1) Handlingstyp Lokalt samverkansavtal Datum 13 maj 2015 Lokalt samverkansavtal mellan socialnämndens och Röda korsets anhörigstöd Förslag till beslut Socialnämnden antar förslag till lokalt samverkansavtalet mellan socialnämndens och Röda Korsets anhörigstöd. Bakgrund Socialförvaltningen och Röda Korset har fått uppdrag att ta fram ett lokalt samverkansavtal mellan socialnämndens och Röda Korsets anhörigstöd. Syftet Syftet med avtalet är att reglera, tydliggöra och säkra samverkan mellan socialnämndens anhörigstöd och Röda Korsets anhörigstöd. Avtalet ska utgå från : Socialnämndens uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd Röda Korsets Verktygslåda Anhörigstöd Kommunstyrelsens riktlinjer för samverkan mellan kommuner, föreningar, organisationer och frivilliga i frivilligt socialt arbete ( ) Avtalet reglerar följande områden: Ansvar och roller Struktur för samverkan centralt och lokalt Lokaler Anhörigcenter Anhöriggrupper/nätverksträffar för anhöriga Utbildning frivilliga och anhöriga Rekrytering av frivilliga medhjälpare Information om anhörigstöd Ekonomi Uppföljning av verksamheterna Marica Gardell Socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats 72 Org nr

73 Socialnämnden Kvalitets och uppföljningsenheten Handlingstyp Samverkansavtal 1 (6) Datum 13 maj 2015 Lokalt samverkansavtal mellan socialnämndens anhörigstöd och Röda Korsets anhörigstöd Detta avtal har träffats mellan följande parter: Socialnämnden Maria Björkman Röda Korset Gerty Holmstedt (norra) Christina Schreuder (Visby) Ann Catrine Nilsson (södra) Socialnämnden Norra Hansegatan Visby Visby Org-nr: Syfte Syftet med avtalet är att reglera, tydliggöra och säkra samverkan för anhörigstöd mellan Region Gotland, socialnämnden och Röda Korset på Gotland. Omfattning Avtalet reglerar följande områden: 1. Ansvar och roller 2. Struktur för samverkan centralt och lokalt 3. Lokaler 4. Anhörigcenter 5. Anhöriggrupper/nätverksträffar för anhöriga 6. Utbildning frivilliga och anhöriga 7. Rekrytering av frivilliga medhjälpare 8. Information om anhörigstöd 9. Ekonomi 10. Uppföljning av verksamheterna Bakgrund I regionen har sedan 1999 pågått arbete med att bygga upp olika stödformer till anhöriga som hjälper en äldre närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Statliga stimulansmedel betalas ut till kommuner och föreningar. Från 2003 har socialförvaltningen medfinansierat de stödformer som byggts upp. I första skedet har stödformerna varit riktade till personer 65 år och äldre. Från 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 SoL som anger att Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 73

74 Socialnämnden Kvalitets och uppföljningsenheten 2 (6) socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De nya bestämmelserna om anhörigstöd innebär att stödet också skall omfatta anhöriga till personer under 65 år. Samverkan Regionen och Röda Korset har sedan år 2000 samverkat i anhörigstöd. Det har resulterat i tre anhörigcenter (Slite, Visby, Hemse) med frivilliga medhjälpare. På norra och södra Gotland ligger anhörigcenter i Röda Korsets lokaler Kupan och i Visby på Gråbo seniorboende. Det finns Riktlinjer för samverkan mellan kommunen, föreningar, organisationer, och frivilliga i frivillig socialt arbete (FRIKOM ). Den praktiseras i arbetet vad gäller, lokaler, reseersättning och olycksfallsförsäkring. Avtalstid och uppföljning Samverkansavtalet gäller i två år ( ). I samband med avtalets upphörande ska Parterna göra en skriftlig uppföljning av verksamheten. Eventuella ändringar kan föras in och avtalet kan därefter fortsätta löpa under ytterligare två (2) år. Det lokala samverkansavtalet utgår från: Regionens Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd, bil 1 Röda Korsets Verktygslåda Anhörigstöd, bil 2. Riktlinjer för samverkan mellan kommuner, föreningar i organisationer och frivilliga i frivilligt socialt arbete ( ). 1. Ansvar och roller Socialnämndens ansvar och anhörigstödets innehåll Stödet till anhöriga vilar på tre ben (se nedanstående bild); avlösning, information, kunskap, råd och stöd samt hälsofrämjande insatser och aktiviteter. Den inre cirkeln omfattar att integrera anhörigperspektiv och stöd i verksamheterna; respekt, delaktighet och medinflytande. Vid kartläggningen av de nya målgrupperna har i stort sett samma behov av stöd kommit fram inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Att arbeta med ett anhörigperspektiv som respekt, delaktighet och medinflytande i verksamheterna har visat påverka anhörigas upplevelse av hälsa till det bättre. Anhörigstödet i äldreomsorgen är i stort implementerad. Insatser och stöd till anhöriga som biståndsbeslut omfattar; kostnadsfri avlösning och trygghetsplatser och indirekt riktat stöd till anhöriga är beslut till den närstående i den dagliga livsföringen. 74

75 Socialnämnden Kvalitets och uppföljningsenheten 3 (6) Socialförvaltningen ansvarar för stöd till anhöriga. Stödformer riktade till anhöriga som service omfattar information, råd och stöd, föreläsningar, anhöriggrupper, anhörigcenter, enskilda stödsamtal med anhörigkonsulent/anhörigombud ( Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd, antaget av nämnden ). Det pågår uppbyggnad av stöd till anhöriga som lever med en närstående med psykiska funktionsnedsättningar. Röda Korsets ansvar Syftet med verksamheten är att stärka anhörigvårdarna i sin roll och livssituation genom att visa ett medmänskligt stöd. Röda Korsets ansvar är att utgöra ett viktigt komplement till Socialnämnden som har det primära ansvaret för anhörigstödet. Frivilliga deltar i anhörigcenter och anhöriggruppernas verksamhet med frivilliga och frivilligledare, samt bidrar med lokaler och utbildning. Insatserna utförs i samtycke med den enskilde och med respekt för personens integritet. Den frivillige kan säga nej och sätta gränser för sina insatser. 2. Struktur för samverkan Det finns ett centralt nätverk och tre lokala nätverk (norra Gotland, Visby med omnejd och södra Gotland) för samverkan. I nätverken ingår representanter från föreningar och frivilligorganisationer (pensionärsorganisationer och intresseföreningar för funktionsnedsatta), Röda Korset, kyrkan, handläggare och avdelningschefer från äldreomsorgen, anhörigkonsulent och anhörigombud. Centrala nätverket och lokala nätverken ska integreras med förebyggande enheten i socialförvaltningen (nya enheten antagen av SON ). Nätverken träffas 2 ggr per år och vid behov. Anhörigombuden sammankallar till möten. Syftet med det centrala nätverket är: Att verka för ett likvärdigt anhörigstöd på hela Gotland. Att främja frivilligsamverkan om anhörigstöd Att säkerställa informations- och erfarenhetsutbyte. Syftet med de lokala nätverken är: Att främja samarbete som kan underlätta för anhöriga och deras närstående genom informations- och erfarenhetsutbyte. Att verka för nya frivilliga medhjälpare till anhörigstödet. 3. Lokaler Regionens lokaler Röda Korset som bedriver frivilligt socialt arbete i anhörigstöd kan hyresfritt använda regionens lokaler för anhörigcenter och aktiviteter riktade till anhöriga som är öppen för alla boende i närområdet (från FRIKOM:s riktlinjer ). Röda korsets lokaler Frivilligt socialt arbete i anhörigstöd som sker i samverkan med socialförvaltningens anhörigstöd kan hyresfritt knytas till Röda Korsets mötesplatser och Kupor på ön (från FRIKOM:s riktlinjer ). 4. Anhörigcenter Socialförvaltningens anhörigstöd ska i samverkan med Röda Korset, andra intresserade frivilligorganisationen och frivilliga driva anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga. Anhörigcenter/mötesplatser erbjuder social gemenskap, hälsofrämjande aktiviteter, kunskap och information samt sociala nätverk som stärker och underlättar för den anhörige. Anhörigcenter har fem temaområden som cirkulerar under året; nätverksträffar och samtal för anhöriga, friskvård, information/föreläsningar, samtal kring köksbordet och trivselaktiviteter. 75

76 Socialnämnden Kvalitets och uppföljningsenheten 4 (6) Socialförvaltningens anhörigstöd ansvarar för Att anhörigombuden tillsammans med de frivilliga på anhörigcenter/mötesplatser planerar innehåll och program två gånger per år. Temaområden - nätverksträffar med anhöriga och information/ föreläsningar Röda Korset ansvarar för Värdskapet på anhörigcenter med frivilliga Temaområden - friskvård och trivselaktiviteter Att tillsammans med anhörigombud hålla i nätverksträffar med anhöriga Att frivilliga medhjälpare avger tystnadslöfte. 5. Anhöriggrupper/nätverksträffar för anhöriga Socialförvaltningens ansvar Anhöriggrupper - anhörigkonsulent och anhörigombud ansvarar för att anordna och leda anhöriggrupper med frivillig medhjälpare. Nätverk på anhörigcenter anhörigkonsulent/anhörigombud ansvarar tillsammans med frivilliga medhjälpare för nätverk med anhöriga på anhörigcenter. Temanätverk för anhöriga som hjälper en närstående med demenssjukdom och psykisk ohälsa anhörigkonsulent och anhörigombud ansvarar för nätverket som träffas två gånger per år. Röda Korsets ansvar Frivilliga medhjälpare i anhöriggrupper och nätverk kan hålla egna nätverk som en fortsättning efter genomförd grupp och i nätverken på anhörigcenter. Frivilliga medhjälpare som vill vara medhjälpare i anhöriggrupper och nätverk med samtal får utbildning. 6. Utbildning frivilliga och anhöriga Socialförvaltningen ansvarar för Föreläsningar och utbildningssatsningar för anhöriga. Röda Korset ansvarar för Utbildning för frivilliga i frivilligt socialt arbete, viss fortbildning (kris och medmänskligt stöd, hjärt-lungräddning) och utbildning i att hålla grupper och nätverk Gemensamt ansvar frivilliga medhjälpare i anhörigstöd får en utbildningsdag med innehåll om frivilligt socialt arbete och anhörigstöd. Utbildningen genomförs i samverkan mellan socialförvaltningens anhörigstöd och Röda Korset. 7. Rekrytering av frivilliga medhjälpare Socialförvaltningens ansvar Att bedöma behovet av frivilliga medhjälpare Att genomföra rekrytering av frivilliga Röda korsets ansvar Att rekrytera frivilliga genom kretsstyrelse/samverkansråd Att frivilliga tar del av frivilligpolicyn före påbörjat uppdrag och följer den Att frivilliga som visar sig vara olämpliga, missköter sina uppgifter eller bryter mot frivilligpolicyn och som efter samtal och stöd inte ändrar sig avskiljs från uppdrag. 76

77 Socialnämnden Kvalitets och uppföljningsenheten 5 (6) 8. Information om anhörigstöd Socialförvaltningen ansvarar för- att ge information om det stöd som erbjuds anhöriga internt och externt (vårdcentraler, föreningsliv, bibliotek). Röda Korset ansvarar för - att ge information om vilket stöd som finns och hjälpa till med spridning till anhöriga. Frivilliga medhjälpare ska veta vilket stöd som erbjuds anhöriga och kunna ge information till anhöriga om det. 9. Ekonomi Enligt Socialtjänstlagens 5 kapitel 10 ska Socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialförvaltningens budget för anhörigstödets verksamhet år 2015 är 190 tkr Röda Korset erbjuder i första hand insatser med frivilligas medverkan, frivilligledare, lokalutnyttjande och utbildning. Röda Korset som organisation har fokus på central utbildning, fortbildning och kompetensutveckling för frivilligledare och frivilliga inom verksamheten. Respektive kretsstyrelse/samverkansråd ansvarar för eventuellt ytterligare stöd till verksamheten. 10. Uppföljning av verksamheterna Gemensamt ansvar Att göra en gemensam uppföljning av verksamheten på anhörigcenter till exempel med fokusgrupper vartannat år. Försäkring och skada på person eller sak Röda Korsets ansvar För frivilliga i Röda Korset finns gemensamma försäkringar som gäller kollektivt för alla Röda Korskretsar, medlemmar eller frivilliga; ansvarsförsäkring, kollektiv olycksfallsförsäkring, som gäller även vid direkt färd till och från verksamheter samt kollektiv motorfordonsförsäkring. Vid behov kontakta: info@redcross.se Socialförvaltningens ansvar Regionen har försäkringar som täcker frivilligt socialt arbete och anhörigstöd. Försäkringar som kan bli aktuella är ansvarsförsäkring, olycksfallsförsäkring och tjänstereseförsäkring. gotland.se/59139 regionens försäkringsskydd. Sekretess Båda parter ansvarar för att personal, närstående och frivilliga informeras om och efterlever gällande lagstiftning kring sekretess och tystnadsplikt. Röda Korsets frivilliga avlägger ett skriftligt tystnadslöfte. Meddelandefrihet Båda Parter ska tillförsäkra anhöriga, närstående och frivilliga meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Uppsägning Vardera Part äger rätt att säga upp avtalet med sex (6) månaders uppsägningstid. Uppsägningen ska meddelas den andre Parten skriftligen. 77

78 Socialnämnden Kvalitets och uppföljningsenheten 6 (6) Ändringar och tillägg Samtliga ändringar och tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och godkännas av båda parter. Kontaktpersoner Region Gotland Röda Korset Kontaktperson: Elisabeth Öhrling, anhörigkonsulent Kontaktperson: Per Lindqvist, samordnare E-post: per.lindqvist@rkgotland.se Elisabeth.ohrling@gotland.se Telefon: Telefon: Underskrifter Detta avtal har upprättats i två (2) liktydliga exemplar varav parterna tagit var sitt. Socialnämnden Röda Korset Datum Datum Underskrift Underskrift Maria Björkman Gerty Holmstedt Christina Schreuder Ann Catrine Nilsson Bilagor Bil 1 Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd Bil 2 - Röda Korsets verktygslåda Anhörigstöd(rednet.redcross.se/Anhorigstod/Verktygslada) Bil 3 - Riktlinjer för samverkan mellan kommuner, föreningar i organisationer och frivilliga i frivilligt socialt arbete 78

79 Region Gotland Socialförvaltningen 1 (17) Uppdrag och kvalitetskrav Anhörigstöd Antaget av socialnämnden

80 Region Gotland Socialförvaltningen 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Historik... 4 Styrkort... 5 Lagstiftning... 5 Strategi... 6 Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga... 6 Målgrupp... 6 Anhörigstöd allmän inriktad service... 6 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre?... 7 Behovsprövat stöd till anhöriga... 7 Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individoch familjeomsorgen?... 7 Kvalitetskrav på anhörigstödet... 8 Anhörigkonsulent... 8 Anhörigombud... 9 Information... 9 Individuellt stöd... 9 Anhöriggrupp... 9 Anhörigcenter/mötesplatser Utbildning, föreläsningar och teman Nätverk Kostnadsfri avlösning Trygghetsplatser Ledning, styrning och organisation Ledning och styrning Handläggning och dokumentation Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ansvar Processer och rutiner Samverkan och samarbete Egenkontroll Synpunkter och klagomål på verksamheten Rapporteringsskyldighet Personal och kompetensförsörjning

81 Region Gotland Socialförvaltningen 3 (17) Kompetensutveckling Krav på anhörigkonsulent Krav på anhörigombud Övrigt Sekretess Anmälningsskyldighet Den enskildes behov av skydd Polisanmälan Miljöarbete Definitioner utgår från socialstyrelsens termbank och meddelandeblad

82 4 (17) Region Gotland Socialförvaltningen Inledning Historik Anhörigas betydelse, situation och behov av stöd lyftes redan 1999 i nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs i riksdagen i juni Med den tillsattes också statliga stimulansmedel för utveckling av anhörigstöd i regionerna och kommunerna, i första hand var målgruppen anhöriga till äldre personer. I socialförvaltningen har sedan 1999 pågått arbete med att bygga upp olika stödformer till anhöriga som hjälper en äldre närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Stimulansmedlen och de stödformer som byggts upp har i första hand varit riktade till personer 65 år och äldre. Beräkningsgrunden för de statliga stimulansmedlen har varit baserad på antal personer 65 år och äldre. För Gotland har det inneburit fyra handlingsplaner och medel med totalt kr under åren År 2002 beslutade socialnämnden tillsätta medel för att permanenta det stöd som byggts upp under projekttiden. Stimulansmedlen och arbetsinsatserna har fokuserat på att integrera anhörigperspektivet i äldreomsorgens alla verksamheter inklusive handläggarnas arbete bemötande och attitydfrågor samarbete med föreningar och frivilligorganisationer stöd till anhöriga individuellt och i grupp avlösning organisera en struktur för stöd till anhöriga De statliga stimulansmedlen har också använts till utbildningssatsningar för politiker, chefer, handläggare, enhetschefer och personal inom äldreomsorgen, frivilliga medhjälpare och anhöriga. Seminarier och konferenser har hållits i anhörigfrågor. Varje anhörigsituation är unik och utgångspunkten är att en anhörig själv avgör hur stort ansvar hon eller han vill ta för att vårda, bistå och stödja en närstående. Anhöriga som av egen fri vilja ger stöd och insatser skall få ett erkännande för det arbete som de utför och det är angeläget att förebygga att den anhörige inte blir fysiskt och psykiskt utsliten. Den förebyggande och preventiva ansatsen har lyfts som en viktig intention i arbetet. Anhörigstöd omfattar det direkt riktade stödet till anhöriga. Insatser riktade till den närstående som också kan vara ett stöd till den anhörige är ett indirekt stöd som inte tagits med i denna beskrivning. 82

83 Region Gotland Socialförvaltningen 5 (17) Stödet till anhöriga vilar på tre ben (se nedanstående bild); avlösning, information, kunskap, råd och stöd samt hälsofrämjande insatser och aktiviteter. Den inre cirkeln omfattar anhörigperspektiv och stöd i verksamheterna; respekt, delaktighet och medinflytande, vilken all personal i vården och omsorgen ansvarar för. Alla verksamheter har ett ansvar för att stimulera till anhörigvänliga attityder. Vid kartläggningen av de nya målgrupperna har i stort sett samma behov av stöd kommit fram inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Att arbeta med ett anhörigperspektiv som respekt, delaktighet och medinflytande i verksamheterna har visat påverka anhörigas upplevelse av hälsa till det bättre. Avlösning respekt delaktighet medinflytande Information, kunskap råd och stöd Hälsofrämjande aktiviteter Styrkort Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. I socialnämndens styrkort är en av framgångsfaktorerna, fungerande anhörigstöd. En av strategierna i socialnämndens styrkort är att socialnämnden agerar förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet. Lagstiftning Från 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 SoL som anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De nya bestämmelserna om anhörigstöd innebär att stödet också skall omfatta anhöriga till personer under 65 år. 83

84 Region Gotland Socialförvaltningen 6 (17) Med lagskärpningen vill man från samhällets sida stärka och utveckla stödet till anhöriga för att underlätta i den omsorgssituation de befinner sig i samt förebygga ohälsa hos anhöriga. Socialstyrelsens definition för anhörig är den som ger hjälp och stöd och med närstående menas den som får eller tar emot hjälpen. Strategi En övergripande intention med stöd till anhöriga är att främja hälsa och förbygga ohälsa hos anhöriga. För äldreomsorgens verksamheter är anhörigperspektivet lyft och finns med i beställarvdelningens kvalitetsdokument vid upphandling av tjänster. Äldreomsorgen i egen regi har policydokument, riktlinjer och rutiner för anhörigstöd i verksamheten. Motsvarande dokument saknas inom OOF och IFO: s verksamheter och behöver arbetas fram. Beskrivning av det stöd som erbjuds anhöriga Målgrupp Med anledning av ändringen och skärpningen i socialtjänstlagen att stöd ska erbjudas alla anhöriga genomförde socialförvaltningen hösten 2011 och våren 2012 en kartläggning för att inventera vilket stöd som erbjuds och vilket stöd anhöriga behöver för de nya målgrupperna. Det hölls fem blandade fokusgrupper med anhöriga, personal och chefer inom omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgens boendestöd (rapporten delgavs SON ). Resultatet visar i stort på likvärdiga behov av stöd som idag kan erbjudas anhöriga till äldre. Vilket stöd anhöriga erbjuds är uppdelat i områdena äldreomsorgen, omsorgen om funktionsnedsatta och individ- och familjeomsorgen. Stödet omfattar serviceinsatser utan behovsprövning och insatser med behovsprövning med beslut av handläggare. Anhörigstöd allmän inriktad service De stödformer som beskrivs nedan och erbjuds anhöriga omfattar det stöd som är riktade till alla medborgare utan behovsprövning. Allmänt inriktad service är samlingsbenämning på utbud av aktiviteter som kommunen ansvarar för, där utnyttjande eller deltagande inte förutsätter/kräver en individuell behovsprövning och biståndsbeslut (enligt SoL eller LSS). Denna service kan utföras av kommunens 84

85 7 (17) Region Gotland Socialförvaltningen egen personal eller av annan verksamhet finansierad av kommunen. Servicen kan vara gratis eller avgiftsbelagd. Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om äldre? Anhörigstödet permanentades i socialnämnden år 2002 och Idag finns en heltidstjänst som anhörigkonsulent och två tjänster som lokala anhörigombud motsvarande 1,75 % tjänstgöringsgrad. Stöd till anhöriga som service omfattar anhörigkonsulent och två lokala anhörigombud (telefon, mottagning, hembesök) stöd individuellt och i grupp information, råd och stöd hjälp att bli lotsad till andra verksamheter anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående i samarbete med föreningar och frivilligorganisationer (Fårösund, Slite, Roma, Visby, Hemse, Klintehamn och Burgsvik) föreläsningar, utbildning och teman för anhöriga informationsbroschyr och hemsida Behovsprövat stöd till anhöriga Särskilt riktade insatser till anhöriga som behovsprövas av biståndshandläggare är - kostnadsfri avlösning upp till 10 timmar per månad - trygghetsplats till den närstående då anhöriga behöver snabb avlösning (två platser, varav en är för personer med demenssjukdom). Vilket stöd finns för anhöriga i omsorgen om funktionshindrade och individ- och familjeomsorgen? Inom omsorgen om funktionshindrade finns ett relativt gott stöd för anhöriga upp till barnet är i vuxen ålder (21 eller 20 år). Anhöriga har också rätt till avlösning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). LSShandläggare kan informera om rättigheter enligt LSS- lagstiftningen. Det finns möjlighet till individuellt stöd för anhöriga och grupper (habiliteringen inom HSF har handlingsprogram där det finns beskrivet). När barnet uppnår vuxen ålder uppger anhöriga att stödet försvinner. I kartläggning av anhörigstöd på Gotland (från ) finns olika förbättringsområden beskrivet. 85

86 8 (17) Region Gotland Socialförvaltningen Förbättringsområden som kommit fram omfattar fram för allt direkt riktat stöd till anhöriga. Individuellt stöd som information om LSS- lagstiftningen och hjälp som finns att ansöka om, kunskapsförmedling och stödsamtal är behov som identifierats. Det finns också efterfrågan på stöd i grupp. Hemsidorna behöver ses över med länkar till aktuella sidor. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom omsorgen för funktionsnedsatta är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulenten kan ingå som en resurs till verksamheten i utvecklingsarbetet. Inom individ- och familjeomsorgen finns en tradition av arbete med anhöriga som samarbetspartners i behandlingen av den närstående. Till viss del kan anhöriga där få ett indirekt stöd som anhörig. Direkt riktat stöd till anhörig kan erbjudas framförallt anhöriga vid alkohol- och drogmissbruk. Stöd som kan erbjudas anhöriga inom individ- och familjeomsorgen är Anhörigkonsulent och anhörigombud för råd, stöd och lotsning. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan i samarbete med personal inom boendestödet starta upp anhöriggrupper för anhöriga till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Anhörigkonsulenten kan i samarbete med personal från psykiatrin inom hälso- och sjukvården starta upp en anhöriggrupp till anhöriga med närstående med psykisk sjukdom. Anhörigperspektiv i verksamheten behöver stärkas med policy- och styrdokument motsvarande de som finnas i äldreomsorgen. Kvalitetskrav på anhörigstödet Anhörigkonsulent Anhörigkonsulenten är en sakkunnig tjänsteman i anhörigfrågor. Anhörigkonsulenten ansvarar för omvärldsbevakning och att följa nationell kunskap i anhörigfrågor. Anhörigkonsulentens är en resurs i anhörigfrågor såväl inom förvaltningen som externt ute i samhället. Anhörigkonsulenten arbetar med att utveckla anhörigstöd och medverkar som resurs vid utvecklingsarbeten för anhöriga. Anhörigkonsulenten ingår i förvaltningens samarbete för anhörigstöd med frivilligorganisationerna. Anhörigkonsulenten leder centralt nätverk med representanter från olika frivilligorganisationer. 86

87 Region Gotland Socialförvaltningen 9 (17) Anhörigkonsulenten leder arbetet och planerar verksamheten med anhörigombuden. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga, enskilt och i grupp. Anhörigkonsulenten medverkar i arbetet mot våld i nära relation och ingår som representant i FREDA- gruppen. Anhörigombud Det finns två tjänster som anhörigombud. Anhörigombuden är lokala stödpersoner för anhöriga. Anhörigombuden leder lokala nätverk och ingår i det central nätverket. De planerar tillsammans med frivilliga medhjälpare innehåll och program på anhörigcenter. I uppdraget ingår att ge information, råd och stöd till anhöriga individuellt och i grupp. Anhörigombuden medverkar i arbetet mot våld i nära relation och är nyckelpersoner i lokala nätverk. Information Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ge information till anhöriga, personal och allmänhet om vilket stöd som finns att tillgå och kunna lotsa vidare till andra verksamheter och samhällstjänster. Individuellt stöd Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha en god tillgänglighet på telefon för att ge råd och stöd. Anhörigkonsulent/anhörigombud kan ge samtalsstöd till enskilda anhöriga. Enskilt samtal (definierat av Socialstyrelsen) är en planerad samtalskontakt med viss struktur och varaktighet, skilt från spontana, enstaka eller tillfälliga kontakter. Samtalet kan ge möjligheter till personligt stöd, att reflektera över sin situation som anhörig och relationen till den närstående, föräldrarollen och syskonrollen. Samtalet kan också bestå av information om utbud av stöd och hjälp, råd hur man kan gå tillväga för att ansöka om insatser, samt hjälp att planera tillvaron för egen del och omsorgen om den närstående. Stödet kan även ges i hemmet. Anhöriggrupp Anhörigkonsulent/anhörigombud ska planera, genomföra och följa upp anhöriggrupper till anhöriga med äldre närstående. Anhörigkonsulenten genomför utbildningsgrupper vid nydiagnostisering av demenssjukdom i samarbete med minnesmottagningen. Anhöriggrupper ska utformas för anhöriga till närstående med långvarig psykisk sjukdom. Grupperna ska planeras i samarbete med IFO: s boendestöd och i samarbete med hälso- och sjukvårdens psykiatri. 87

88 10 (17) Region Gotland Socialförvaltningen Anhöriggrupper till yngre personer med funktionsnedsättning ska planeras i den samverkansgrupp som finns inom OOF. Anhörigkonsulenten kan ingå som en rådgivande resurs i arbetet. Anhörigcenter/mötesplatser Socialförvaltningen ska i samverkan med frivilligorganisationer och frivilliga driva anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga. Anhörigcenter/mötesplatser erbjuder social gemenskap, hälsofrämjande aktiviteter, kunskap och information samt sociala nätverk som stärker och underlättar för den anhörige. Anhörigombuden ska tillsammans med frivilliga på anhörigcenter/mötesplatser planera innehåll och program två gånger per år. Anhörigombuden medverkar på anhörigcenter minst en gång per månad. Frivilliga medhjälpare ger tystnadslöfte. Utbildning, föreläsningar och teman Anhörigkonsulent/anhörigombud ska anordna utbildningstillfällen till anhöriga på anhörigcenter och som tillfälligt riktad satsning för specifika målgrupper högst två gånger per år. Anhörigkonsulenten medverkar vid minnesmottagningens utbildningsgrupper kring demens som riktas till anhöriga. Frivilliga ska erbjudas ett utbildningstillfälle per år i samband med nätverksträff för alla frivilliga medhjälpare. Anhörigkonsulent/anhörigombud medverkar i olika utbildningar och konferenser med sakkunskap i anhörigfrågor. Nätverk Anhörigkonsulenten ansvarar tillsammans med enhetschefen för handläggarna för Centralt nätverk. I nätverket ingår representanter från föreningar och frivilligorganisationer, kyrkan, avdelningschef för hemtjänsten och omsorgen om funktionsnedsatta, anhörigkonsulent, anhörigombud och enhetschef för handläggarenheten (SOL). Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ansvara för följande nätverk: Frivilliga (en gång per år) Anhöriglänkar från äldreomsorgens verksamheter (två gånger per år) 88

89 Region Gotland Socialförvaltningen 11 (17) Erfarenhetsutbyte i lokala nätverk (frivilligorganisationer, handläggare, enhetschefer, frivilliga, tre gånger per år). Anhörigkonsulenten/anhörigombuden ska medverka i följande nätverk: Anhörigkonsulenten deltar två gånger per år i ett nationellt nätverk för landets regioner. Anhörigkonsulenten ingår i lärande nätverk som leds av Nationella kompetenscentrat för anhöriga i Kalmar och är gruppledare för lokalt nätverk på Gotland. Anhörigombuden deltar i Nationella kompetenscentrats mötesdagar i anhörigfrågor och medverkar i lokalt lärande nätverk. Anhörigkonsulenten ingår i Freda- gruppen och anhörigombuden är nyckelpersoner i arbetet med våld i nära relationer på Gotland. Kostnadsfri avlösning Kostnadsfri avlösning är en insats som utreds av biståndshandläggare. Den kan beviljas med högst tio timmar per månad. Anhöriga kan vid behov ansöka om fler timmar för avlösning. Timmar som beviljas utöver tio är inte kostnadsfria. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till kostnadsfri avlösning och vid behov hänvisa till biståndshandläggaren. Trygghetsplatser Det finns två trygghetsplatser att tillgå när anhörig är i behov av snabb avlösning. Plats kan beviljas i högst tio dagar och är kostnadsfri. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska informera anhöriga om möjligheten till trygghetsplats och var de ska vända sig, Ledning, styrning och organisation Ledning och styrning Beställarchef/enhetschef ansvarar för ledning och styrning av verksamheten, personal och ekonomi. Anhörigkonsulent och anhörigombud ingår i Handläggarenheten som ligger i Beställaravdelningen. Enhetschef är närmaste chef. Anhörigkonsulenten är utvecklingsledare på 50 %, vilken ingår i beställaravdelningens utvecklingsenhet. 89

90 Region Gotland Socialförvaltningen 12 (17) Anhörigkonsulenten är teamledare för anhörigteamet och ingår i handläggarenhetens teamledarträffar en gång per månad. Centralt nätverk för samverkan i anhörigstöd leds av anhörigkonsulent i samarbete med enhetschef för handläggarenheten. Anhörigkonsulenten ingår som en resurs i OOF: s och IFO: s utvecklingsarbete med anhörigstöd. Lokala nätverk och planeringsgrupp för anhörigcenter leds av anhörigombuden. Anhörigombuden ingår i centralt nätverk för anhörigstöd. För den samverkan som utvecklats i anhörigstöd med ideella organisationer och frivilliga finns Riktlinjer för samverkan mellan kommunen, föreningar, organisationer och frivilliga i frivillig socialt arbete från Den har praxis idag men överenskommelsen behöver ses över och revideras vad gäller socialförvaltningens organisation. Handläggning och dokumentation Handläggning och dokumentation vid stöd till anhöriga tas upp i socialstyrelsens meddelandeblad från april 2010 Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation. Stöd till anhöriga i form av service är tillgänglig för alla utan föregående behovsprövning. Det är den enskilde själv som bedömer om hon eller han vill nyttja den service som kommunen erbjuder. Det förs ingen dokumentation om den som deltar i sådan insats. Namnuppgifter med arbetsanteckningar skrivs och lämnas till den enskilde eller förstörs när kontakten inte är aktuell längre. Stöd genom avlösning till anhöriga är en insats som riktar sig till den närstående och samtycke till arrangemanget måste inhämtas från båda parterna. Den anhörige måste önska bli avlöst från sitt frivilliga åtagande och den närstående vilja göra en ansökan om insatsen. Handläggaren gör en utredning och fattar beslut. Dokumentation av utredning, beslut och genomförande av insatsen görs i den närståendes akt/journal. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten om man inte är nöjd. 90

91 Region Gotland Socialförvaltningen 13 (17) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Handläggarenheten ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9) Ansvar Enhetschef har ett samlat ledningsansvar för att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvaliteten. Samverkan och samarbete Handläggarenheten ska samverka med närstående/legal företrädare och för den enskilde andra viktiga personer i den utsträckning som den enskilde medger. Alla led i planering kring den enskilde ska föregås av denna samverkan. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska samverka med chefer och personal i vård och omsorg i syfte att ge stöd till anhöriga. Anhörigkonsulent/anhörigombud ska ha ett nära samarbete med handläggarna. Anhörigstödet ska samverka med frivilliga och frivilligorganisationer. 91