Brevens bruksarkiv :-1920

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brevens bruksarkiv 1766---:-1920"

Transkript

1 Brevens bruksarkiv :-1920 A v Fil. kand. Brittmarie Lundh l. Inledning Underlaget för denna uppsats om Brevens bruks arkiv utgöres dels av själva ordnings- och förteckningsarbetet, dels av en uppsats för 80 poäng i historia som ventilerades hösten 1972 vid Uppsala universitets örebrofilial Efter en orientering om ägai-förhållanden och brukets utveckling kommer jag att beskriva arkivbeståndet och i samband därmed ta upp proveniensmässiga, förvaltningsmässiga och rent arkivtekniska problem. Redogörelsen omfattar det äldre arkivbeståndet från andra hälften av 1700-talet till ca Denna del har depo nerats i Örebro stadsarkiv, medan den yngre arkivdelen kvarblivit på Brevens bruk. 2. Historik Brevens bruk ligger i sydöstra Närke, ca 1,5 mil från Vingåker. Bruket ingår i Bysta fideikommiss, som omfattar egendomar i både Östergötland och Södermanland kom Bysta gård genom giftermål mellan Bror Andersson Rålamb och Anna Tott i släkten Rålambs ägo. Lilla Breven med kvarn frälseköptes 1632 av Bror Andersson Rålamb, som något senare också köpte äganderätten till gården. År 1676 lämnade Bergskollegium tillstånd till en stångjärnssmedja vid Lilla Breven. År 1711 inköptes hemmanet Stora Breven med kvarn av släkten Rålamb. Tillsammans med ytterligare ett hemmansköp fick man nu dispositionsrätt tiii stora vatten, flera kvarnar och en såg. Den första masugnen vid Breven installerades Bysta egendom gick sedan till Eva Bielke och därefter till ryttmästare David Henrik Hildebrand som 1778 grundade B ysta fideikommiss.. Egendomen övergick sedan till Sophia Ulrica Bonde, som 1815 gifte sig med överste August Anckarsvärd. Efter August Anckarsvärds övertagande utvecklades bruket avsevärt. En ordnad bokföring genomfördes och en bruksinspektor sattes att svara för Brevens bokföringsområde. På 1820-talet byggdes en ny masugn och ett gjuteri. Gjuteriet utvidgades på 1830-talet då man också uppförde en mekanisk 73

2 Brittmarie Lundh verkstad. Omkring 1855 ha,de Brevens bruk sin största produktionsvolym. Man producerade både tackjärn och stångjärn, och vid mekaniska verkstaden tillverkades produkter som cylinderblåsverk, ångpannor av koppar för brännvinsbrännerier, kvarnverk och vagnaxlar med tackjärnsbössor och riktskruvar till kanoner. Ar 1867 kom Brevens bruk i familjen Gripenstedts ägo genom giftermål och arv. Bruket intog en dominerande ställning inom fideikommisset och efter hand inordnades hela egendomen under Brevens huvudbok. Denna utveckling fullbordades Arkivbeskrivning, metoder och problem 3.1. Lokaliteter, arkivkondition, åtgärder Brevens bruks arkiv var inrymt i brukskontorets övervåning och vind i Breven. Medan den egentliga arkivlokalen i överv.åningen befann sig i gott skick var vindsvåningen mindre lämpad för ändamålet. Arkivalierna utsattes där för kraftiga temperaturväxlingar och därav följande skiftningar i den relativa luftfuktigheten. Damm och smuts lämnades fritt spelrum. Ä ven råttor hade gjort vissa angrepp på arkivalierna. På det hela taget befann sig ändå arkivet i hygglig kondition. Någon egentlig arkivordning hade inte genomförts. En viss uppdelning hade skett, så till vida som nästan hela den omfattande gruppen räkenskaper hade placerats för sig. Andra lätt urskiljbara grupper var koncept- och korrespondensserierna, modernare räkenskapsunderlag i form av fakturor, tidrapporter m m. Räkenskapsmaterialet var i stort sett i bundna volymer, liksom den äldre delen av konceptserien. övriga handlingar låg till största delen i pärmar eller buntar. Någon äldre arkivförteckning fanns inte. Arkivet uppskattades till ca 250 hyllmeter. Gränsen mellan den äldre och yngre delen av arkivet sattes till omkring Detta medförde inga svårigheter beträffande de större löpande serierna, medan däremot en genomgång bunt för bunt av de olika ämnesordnade arkivalierna visade sig nödvändig. En preliminär serieuppdelning genomfördes, främst på räkenskapssidan och slutligen företogs en utskiljning av andra arkivbildare som förvarades tillsammans med bruksarkivet Detta gällde i första hand Bysta gårdsarkiv. Därtill kom följande arkivbudare: August Anckarswärds arkiv; Brevens bruks sjukkassa; Brevens bruks nöt- och svinkreaturs försäkringsförening samt enstaka arkivalier tillhörande Brevens kyrka. Breven utgjorde nämligen en egen församling med en kyrka som uppförts i brukssamhället. Dessutom återfanns fattigvårdshandlingar och hand 74

3 Brevens bruks arkiv tingar tillhörande Askers sockens arbetslöshetskommission. För hållandet visar det nära sambandet mellan bruksledningen och de kyrkliga och kommunala myndigheterna i Asker Metoder och problemställningar Inom modern förvaltning brukar inte arkivbildningen ge anledning till större problem. I regel framgår de olika organens kompe tensområden klart: deras verksamhet och uppgifter definieras vid tillkomsten och regler för arkivets handhavande finns i olika instruktioner. Problem kan uppstå i samband med ordnande av äldre förvaltningsenheters arkiv, men även här har organisationen varit fast. Detta sagt i jämförelse med de enskilda arkiven och med all reverens för de nog så svåra problem som även gör sig gällande inom den statliga förvaltningen. Långt större och mer invecklade problem erbjuder däremot gårds- och bruksarkiv. Detta hänger samman med att en långt gå ende sammanblandning har skett mellan enskilda, privata papper, och sådana som direkt är att hänföra till gårdens, godsets eller brukets drift. I fråga om gårds- och bruksarkiv har i huvudsak två metoder kommit till användning. Enligt den ena betraktas varje huvudman som en egen arkivbildare. Ett bruks eller gårdsarkiv skulle på detta sätt delas upp i en rad på varandra följande arkivbildare. Enligt den andra söker man skilja ut de hand lingar som direkt har med gårdens, godsets eller brukets drift att göra. Med andra ord blir den ekonomiska enheten en arkivbildare i sig oavsett hur ägare och huvudmän växlar. Båda meto derna erbjuder för- och nackdelar. Följer man. den första slipper man en många gånger komplicerad utsöndring av privata papper från de företagsmässiga. Man kan också härigenom bättre spegla den personliga prägel som, åtminstone i äldre tider, de olika innehavarna satte på egendomens skötsel. Å andra sidan måste den tidsmässiga gränsen mellan de olika innehavarna fastslås, vilket i regel kompliceras av bestämmelser om tiiiträde och arv eller olika typer av för myndarskap. Även om detta kan utredas återstår en annan stor nackdel: långa enhetliga serier som sträcker sig över flera ägareperioder bryts och det inre sambandet går förlorat. Detta i sin tur medför svårigheter att följa den ekonomiska utvecklingen. Enligt den andra metoden bibehålles det organiska sambandet mellan de handlingar som själva företagsverksamheten givit upp hov till. Man undgår också gränsdragning mellan de olika ägarperioderna. Just på grund av sammanblandningen mellan de före tagsmässiga och privata handlingarna kan det ibland bli omöjligt att dra en bestämd gräns. I vissa fall har de personliga räken- 75

4 Bril/marie Lundh skaperna blandats samman med brukets. I den privata korrespondensen kan affärsuppgörelser ha gjorts upp som rör både enskilda angelägenheter och brukets. Åtkomsthandlingar öch - framför allt - testaments- och skifteshandlingar utgör enheter som inte kan brytas från varandra. Dess'utom måste man räkna med förekomsten av papper från.andra personer än huvudmannen liksom att huvudmannen kan ha varit ägare till olika gårdar och bruk samtidigt. Arkivmässigt har den senaste metoden använts i stor utsträckning, men någon enhetlig regel kan inte utformas. Tillvägagångssättet måste bli beroende av arkivets utseende, hur starkt de olika huvudmännen präglat den ekonomiska enhetens drift, i vilken grad det verkligen går att särskilja de olika arkivbildarna och mängden av enskilda personers ark;iv. Vad gäller Brevens bruk underlättas avgörandet av, att arkivet framstår som ett utpräglat bruksarkiv, där handlingarna uteslutande speglar de olika skogs- och järnhanteringarnas utveckling. Arkivet är i verklig mening depersonaliserat och inte beroende av huvudmännen. Bruket har alltså betraktats som en egen arkivbildare och de få arkivbildare av privat typ som tidigare angivits har brutits ut. Detta gäller även Bysta gårds arkiv. I detta fall är tillvägagångssättet något tveksamt, då Bysta genom -sin ställning som del av fideikommisset är nära sammanhängande med Brevens bruk. Detta förhållande understryks dessutom av att Bysta åtminstone tidvis redovisades i Brevens bruks huvudbok. A andra sidan framstår Brevens bruks arkiv som ett så utpräglat bruksarkiv. och Brevens bruks verksamhet som så dominerande och särpräglad att man med fog kan tala om två arkivbildare. 4. Detaljbeskrivning och analys 4.1. A. Protokoll Arkivet omfattar inga protokoll, föredragningslistor eller årsredogörelser. Bruket ägdes och förvaltades av August Anckarsvärd och därefter av J. A. Gripensted t. Någon protokollsbok fördes därför aldrig då bestämmanderätten låg hos ägaren. Aktiebolagsformen har tillkommit på ett. senare stadium och har således inte påverkat den del av arkivet som behandlas i detta sammanhang. Däremot har August Anckarsvärd och senare J. A. Gripenstedt och dennes hustru under åren fört en privat annotationsbok eller årsredogörelse. Originalet förvaras i Riksarkivet i fyra volymer i J. A. (August) Andearsvärds arkiv (E ). De överlämnades som gåva till Riksarkivet 1932 av friherre Carl Gripen- 76

5 Brevens bruks arkiv' stedt. August Anckarsvärd förde en liknande bok för sin egendom Carlslund. över huvud finns det åtskilliga handlingar i Riksarkivet som härstammar från Anckarsvärd i de olika gårds- och godsarkiv som uppkommit under hans tid som ägare. Förhållandet kan bilda grundval för en intressant diskussion på arkivbildningsplanet med anknytning till de tidigare framförda synpunkterna på gods- och bruksarkivens problematik. Alldeles uppenbart framstår Anckarsvärd som arkivbildare i kraft av sin egen petson lika mycket som gods- eller bruksägaren Anckarsvärd. Lägger man tonvikten på den personliga aspekten framstår det naturligt att samla de spridda delarna av hans handlingar till en enhet: A. Anckarsvärds arkiv. Lägger man tyngdpunkten på rollen som gods- eller bruksägare är det lättare att tänka sig en uppdelning på de olika gods- eller bruksarkiven. Praktiskt, ur arkivordningssynpunkt, torde den sista varianten vara att föredra. Men nackdelarna framträder också i öppen dag när det gäller att bedöma förehavanden som anknyter till andra verksamhetsområden än de gods- eller bruksmässiga. En politisk insats t ex kan bli svår att överblicka om handlingar skall föras samman från olika arkiv med vitt skilda förvaringsplatser. Årsredogörelsen är mycket noggrant förd. Varje hemri:lan och torp redovisas var för sig med hänsyn till allt som producetats under det gångna året, hur många dagsverken som utförts, hur många körslor som gjorts osv. De olika hemmanen och torpen redovisas även sockenvis. Efter uppräkning och redovisning följer en summering av antal hemman, torp, dagsverken, produkter etc. Som följande post kommer "ägandes Augmerits 9ch Frälse Räntor" varvid en fullständig förteckning från de olika socknarna följer. Varje år avslutas med de egentliga "annotationerna", i vilka Andearsvärd ger eri kort resume över tilldragelserna på egendomen: nybyggnader; väders och vinds inverkan på skördeutfallet, avskedanden och tillsättanden av inspektorer och präster, händelser inom familjen m m. Fr o m 1816 finns också uppgifter till beredningskommitteerna i de olika socknar där Anckarsvärd innehade hemman eller torp. Uppgifterna omfattar mantalstal, värde och åsatt taxeringsvärde. Från och med 1817 skiljer Anckarsvärd i sina annotationer de olika huvtidgårdarna inom fideikommisset, Breven, Bysta och Fyrisfall från varandra och för separata anteckningar för var och en av dem. År 1838 börjar även inspektorn göra anteckningar i volymen. August Anckarsvärds hustru Sophia Ulrica Bonde dog 1867 varvid Anckarsvärd överlämnade Bysta fideikommiss - alltså med Brevens bruk - till sin dotter Eva, gift med J. A. Gripenstedt; 77

6 Brittmarie Lundh den sistnämnde har fört anteckningar 1868 och 1869 och med dem slutar de regelbundna annotationerna. Både August Anckarsvärd och J. A. Gripenstedt dog 1874 varvid Eva Gripenstedt fick ta över ansvaret för fideikommisset. Hon skrev 1882 ur minnet några uppgifter om familjen för åren och några ofull.ständiga uppgifter om Bysta egendom med underlydande gårdar B. Koncept/kopior. Koncept, som i detta fall innefattar kopior av utgående skrivelser, finns bevarade fr o m Före detta år har handlingar av detta slag inte påträffats i arkivet. Från och med år 1889 ändrar koncepten karaktär, då kopior av utgående fakturor uppträder till sammans med de utgående skrivelserna. Dessa två typer av koncept bildar två separata serier (B I a respektive B I b). Fakturorna, som egentligen är att hänföra till kategorin räkenskapsunderlag, har av två skäl hållits kvar under B; dels uppträder de tillsammans med utgående skrivelser, dels har deras funktion snarare varit av koncept än räkenskapskaraktär. Ytterligare en upp spjälkning har ägt rum i och med att en särskild serie med kopior av avsända kalkyler upprättats 1888 och i förteckningen placerats under B I c. Konceptseriernas finsvällning och gradvisa specialisering visar ett. klart behov av bättre kontroll och översikt över en verksamhet som befinner sig i stark utveckling D- och E-serierna Begynnelseår för serien Beställningsböcker är Beställnings: böckerna redovisar fortlöpande inkomna order och även leveransens fullgörande. E-seriens inkomna handlingar, som består av order eller beställningsbrev börjar Man skulle ha anledning förmoda, att. B-seriens utgående skrivelser och fakturor motsvarats av en lika gammal serie inkomna handlingar. Detta är dock inte fallet; i varje fall finns en sådan inte bevarad. En möjlighet finns att beställningsböckerna fyllt samma uppgift och att man förintade de inkomna orderna så fort dessa var införda i beställningsböckerna eller efter någon viss tid. Hur därmed förhåller sig kan endast bli föremål för spekulationer. Det står emellertid klart, att beställningsböckerna utgör ett fullvärdigt komplement till de utgående skrivelserna och fakturorna och att saknaden efter en eventuell äldre del av serien inkomna handlingar därför inte blir så stor F. Ämnesordnade handlingar Som man har anledning vänta är denna grupp av handlingar den 78

7 Brevens bruks arkiv mest heterogena; en viss ordning kan urskiljas i vissa delar, medan andra verkar sammanförda helt eller delvis av en slump. Detta beror på, att stora delar av F-gruppen utgörs av handlingar som inte placerats i de andra större serierna och därmed blivit en rest. Omfånget av de ämnesordnade handlingama är inte stort för bmksarkivets äldre del. Huvuddelen utgöres av en samling bruk ningskontrakt för hemman och torp. Så vitt nu kan bedömas lades serien upp oml<:ring 1816, i varje fall utgör detta begynnelseår. Kontrakten med 'tillhörande handlingar har ordnats alfabetiskt fram till 1880-talet, varefter man påbörjat en ny omgång. Arkivaliskt intressant är det, att man här har praktiskt taget det enda belägget på en jämförelsevis tidigt ordnande hand i Brevens bruks arkiv. Anteckningarna på omslagen kring kontraktsbuntarna visar nämligen att denna arkivläggning skett strax efter 1880, alltså i samband med att den första omgången kontrakt ordnats. En annan grupp handlingar, nära sammanhörande med de nämnda kontrakten utgöres av Syneinstrumenten för de olika torpen. Det äldsta är från 1766, medan huvuddelen löper från omkring A v övriga handlingar kan nämnas sådana som rör vägar, vägunderhåll, grustag, delningslängder för väg och uppgifter från jägmästare och skogvaktare om skogsdriften. Bland de sistnämnda ingår förslag till kolning, rapporter över utförd kolning och längder över sågat virke. Handlingar rörande Kilsmo såg, konkurs- och inkassohandlingar och uppgifter för mantalsskrivning finns också representerade i gruppen Räkenskaper Räkenskaperna utgör volymmässigt den största delen av bruksarkivet och visar den längst drivna systematiseringen och specialiseringen av alla typer av handlingar som ingår i Brevens bmks arkiv. Här har på ett tidigt stadium en regelrätt seriebildning ägt rum vilket ger mycket goda möjligheter att följa brukets utveckling både med hänsyn till produktionens omfattning och inriktning och de rent administrativa funktionerna. Räkenskaperna har indelats efter den gängse principen med huvud- och kapitalböcker i en grupp (underavdelning), kassaavräkningsböcker och kassajournaler i en andra. Tredje och fjärde grupperna upptas av försäljnings- respektive specialböcker. Den omfångsrika femte gmppen består av en rad specialbokföringsböcker, medan den sjätte omfattar "övriga räkenskaper", d v s sådana som bildar korta serier utan alltför påtagligt inbördes sammanhang. 79

8 Brillmarie Lundh Huvud- och kapitalbokföring Man kan i uppställningen hos huvudböckerna se att järnproduktionen vid tiden omkring 1820-talet inte spelar någon roll för bruket. Driften är helt inriktad på ett ordinärt lantbruk. Kontouppställningen hade samma utseende fram till Efter ett par år ändrar sedan huvudböckerna karaktär och tar upp nya konton som visar Brevens utveckling till ett järnproducerande bruk. Utvidgningen av bokföringen visar både på ändrade produktionsförhållanden och ett behov av en noggrannare bokföring. Kapitalböckerna finns bevarade med enstaka exemplar för åren 1805, 1810 och Från och med 1817 är serien fullständigt bevarad. Om luckorna mellan 1805 och 1817 beror på arkivförluster eller bokföringsrutinerna låter sig inte avgöras. Huvudböckerna avslutas 1837 varefter man endast har kapitalböcker fram till vår tid. Så vitt man kan se har kapitalböckerna ersatt huvudböckerna i och med att uppställningen och kontofördelning är likartade i de båda typerna räkenskapsböcker A vräknings- och kassabokföringen är i sig intressant och då främst landboboken, vilken som namnet säger helt och hållet är avsedd för fideikommissets egna landbor, d v s arrendatorer och torpare. Rekvirentböcker upptar avräkningar med en hel rad bru~spatroner och företagare på herrgårdar, bruk och i städer som, Stockholm, Norrköping och Örebro. Landboboken finns bevarad från 1810 medan Rekvirentböcker introduceras Kassaböcker och journaler introducerades 1832 samtidigt som en genomgripande räkenskapsomläggning ägde rum Av produktions- och arbetsjournaler kan särskilt serien Blåsningsjoumaler nämnas. Den redovisar hur många dygn blåsning skett vid masugnen, och hur stor mängd målm, tackjärn, kol och kalk som gått åt per blåsningsdygn. Blåsningsjournalerna är belagda från 1816 då en återupptagning av blåsningen vid Brevens masugn på Anckarsvärds initiativ genomfördes. En ny masugn togs i bruk 1823, vilket följdes av ett livligt experimenterande.. Syftet var att hitta den bästa metoden att få ut mesta möjliga ur masugnen. Efter engelsk förebild infördes dessutom 1832 lancashiresmidet vid Brevens bruk. Trots detta finns bara rudiment av blåsningsjournalerna bevarade; de omfattar åren 1816-'1817, , samt därefter en komplett serie från Om vi här har att göra med arkivförluster eller oregelbundenheter i räkenskapsrutinerna kan inte avgöras. Bland alla journalerna. vill jag även nämna Dagsverksjournalerna, som från 1856 ger en sammanfattande redovisning av alla utförda 80

9 Brevens bruks arkiv dagsverken inom skilda verksamhetsområden vid bruket. I bokens slut har man gjort ett sammandrag för varje dag av hur många dagsverken som utförts inom varje verksamhetsområde. Denna dagsverksjournal, som endast upptar utförda prestationer i dagsverksmått, motsvarar tämligen väl en modern tids räkenskaps underlag i bokföringen. Man kan närmast jämföra med den mängd tid- och arbetsrapporter som strömmar in till de olika lönekontoren i offentlig och privat verksamhet. De journaler som finns under rubriken Produktions- och arbetsjournaler anknyter till stor del till en speciell verksamhetsgren vid Brevens bruk, järnhanteringen. Gruppen ger som helhet en bra bild av denna produktionsgrens betydelse för Brevens bruk under denna tid. Rent arkivmässigt kan man möjligen diskutera journalernas plats bland räkenskaperna. De flesta av dem skulle lika gärna kunna placeras bland liggare och register. Deras karaktär av räkenskapsunderlag och deras nära samhörighet med de övriga räkenskaperna gör det emellertid naturligt att ordna in dem i den stora huvudgruppen räkenskaper. Att bryta ut någon eller några av dem som rent formellt mindre kan karaktäriseras som räken skaper än som liggare vore olyckligt, då de visar ett så intimt samband med varandra Bland övriga räkenskaper vill jag ta upp en serie Handelsavräkningsböcker vid brukshandeln som visar en annan verksam het vid Brevens bruk. Förekomsten av denna brukshandel utgör ett bra belägg på den ekonomiska enhet bruksmiljön utgjorde och de anställdas beroendeställning till bruksägaren. Serien är bevarad från 1853 och redovisar både kontantköp och köp på räkning. Under de första åren fördes boken utan kontofördelning mellan de olika personerna, men 1858 ersattes detta klumpiga system av en genomförd kontouppställning för varje kund. 5. övriga arkivbild,are De övriga arkivbildarna inom Brevens bruks arkiv utgöres dels av ett personarkiv, dels av två med föreningskaraktär som speglar de ekonomiska och sociala förhållandena vid bruket i form av särskilda sammanslutningar. August Anckarsvärds arkiv omfattar en tunn konceptvolym, som rör förhållandena på och omkring bruket, och en serie räkenskapsböcker förda Räkenskaper tillhörande samma serie finns i Riksarkivet. Förhållandet belyser åter de tidigare framförda synpunkterna på personarkiv kontra gårdsarkiv. Räkenskaperna är av helt privat natur, och som de är mycket noggrant 6 - Arkiv, samhälle... 81

10 Brittmarie Lundh förda. ger de en unik inblick i Anckarsvärds vanor och privata livsföring och deri miljö han levde i. Brevens Nöt- och Svinkreaturs Försäkringsförening är en intressesammanslutning för djurägare inom brukets naturliga verksamhetsområde. Arkivet omfattar protokoll. liggare och debiteringsböcker alltifrån föreningens grundande Brevens bruks sjukkassa, som också bildades 1887 är både en sjuk- och begravningskassa. Parallelliteten med Kreatursföreningen är slående då båda föreningarna höll sitt enda och årliga sammanträde i februari månad. Arkivet omfattar protokoll. liggare och register samt räkenskaper. 6. Sammanfattning Med hjälp av det omfattande och välbevarade materialet i Brevens bruks arkiv finns utomordentliga förutsättningar för olika forskningsuppgifter. Den rena företagshistorien är bara en. Härtill kommer en renodlad förvaltningshistoria som kan spegla organisation. administrativa rutiner och bokföringstekniska förhållanden. En given utgångspunkt är den företagsekonomiska men även ur socialhistorisk synpunkt finns det ett rikt forskningsfält. Torpkontrakten. syneförrättningarna och intressesammanslutningarna ger goda möjligheter till studier i bruksbefolkningens sociala situation. Industriarbetarnas och hantverkarnas roll i järnproduktionen kan få sin situation belyst med hänsyn till konjunktursvängningar. priser och lönesättningar. Det finns också möjligheter. om än med större kompletteringar. att göra specialstudier i brukningsmetodernas utveckling och graden av påverkningar utifrån. 82

11 Kommillearkiven A v arkivarie Staffan Smedberg l. Kommitteväsendet ---'- kort översfktl Kommitteväsendet har under lång tid varit en betydelsefull del av svenskt politiskt liv. Kommitteerna har haft och har en viktig stä11ning som beredningsorgan vid sidan av Kungl. Maj:ts kansli (regeringskansliet). De svenska departementen är relativt obetydliga organ i jämförelse med sina motsvarigheter i andra länder. Som ett av skälen härför har angivits att i Sverige stora delar av utredningsarbetet sker genom fristående tillfälliga utredningsorgan. kommitteerna.2 Till kommitteväsendet brukar man endast räkna de s k kungliga kommitteerna. tillsatta av Kungl. Maj:t (fr.om 1975 regeringen) e11er enligt Kungl. Maj:ts (regeringens) bemyndigande av det föredragande statsrådet. med utredande funktioner. Utanför denna definition faller arbetsgrupper som arbetar inom departementen och kommitteer som tillsatts av och arbetat inom viss myndighet (även om sådana kommitteer ibland. kan ha tillkommit genom ått Kungl. Maj:t givit myndigheten i uppdrag att utreda en viss fråga). Inte he11er räknas till kommitteväsendet permanenta utredningsorgan (exempelvis lagberedningen) eller kommitteer (kommissioner) med förvaltande uppgifter (exempelvis de många kristidskommissionerna under världskrigen). Benämningen kommitte används genomgående. trots att beteckniogama växlar; utöver kommitte kan bl a utredning. sakkunnig(a). beredning, arbetsgrupp eller kommission användas. Kommitteväsendet är ingen skapelse av vår tid. Den första kommitte som kan inordnas i ovanstående definition synes vara den lagkommission som tillsattes Först under 1600-talets senare hälft blev emellertid kommitteer av detta slag vanliga. Under tiden tycks t ex minst 20 kommitteer ha tillsatts. Antalet kommitteer, deras ställning och sammansättning har växlat med det politiska klimatet. Så hade t ex både det karolinska och det gustal Allmänt om kommitteväsendet, se Hesslen, G, Det svenska kommitteväsendet intill år 1905, Uppsala 1927, Meijer, H, Kommittepolitik och kommittearbete, 1956, samt Claesson, G, Statens ostyriga utredande, z Se t ex Vinde, P, Hur Sverige styres, 3:e uppl., 1971, s. 51 f. 83

12 Kommittearkiven vianska enväldet stora möjligheter att styra kommitteväsendet. Under frihetstiden lyckades ständerna däremot få stort inflytande även på detta område. Man försökte bl a ersätta de kungliga kommitteerna med ett slags ständerutskott som skulle arbeta även mellan riksdagarna. Det vanliga var emellertid att ständerna tog initiativet, men att kommitteerna tillsattes av Kungl. Maj:t. Under och 1900-talen har kommitteer med inslag av riksdagsmän från olika partier samt representanter för olika intresseorganisationer (fackföreningsrörelsen, branschorganisationer m m) blivit vanliga. Kommitteväsendet har också tenderat att expandera, särskilt under 1900-talet. Det alltmer komplicerade samhället och den ökade reformtakten har inneburit att allt fler frågor blivit föremål för utredning. Ovannämnda uppgift om 20 kommitteer tillsatta kan jämföras med kommitteer tillsatta Särskilt i samband med regimskiften har antalet nya koinmitteer ökat väsentligt. Som exempel kan nämnas Gustaf III:s maktövertagande 1772 (10 nya.kommitteer ), statsvälvningen 1809 (22 nya kommitteer ) eller den nya socialdemokratiska regeringens tillträde efter andra världskrigets slut (112 nya kommitteer 1946). Vid olika tidpunkter har kommitteväsendet utsatts för hård kritik i pressen och i riksdagen.4 Kommitteerna kostar för mycket, arbetar för länge, skriver oläsliga betänkanden o s v. Formliga kommittesjakter har också förekommit flera gånger under 1900-talet. Mest känd är kanske den thorssonska kommitteslakten 1922, då ett flertal kommitteer upplöstes. Reformförslag för ko~rnitteväsendet har framförts vid många tillfällen.s 1975 har en arbetsgrupp bestående av fyra statssekreterare framlagt ett förslag, som bl a går ut på att kommitteerna skall arbeta snabbare, avge mer kortfattade och läsliga betänkanden.6 Hur ka'i1 man få upplysningar om vilka kommitteer som arbetar och har arbetat? För tiden före 1809 finns riksarkivets förteckningar över kommittearkiv att tillg~. Fr o m 1809 finns tryckta förteckningar över betänkanden. Tiden behandlas av Thyselius, E, "Förteckning öfver komitebetänkanden", 1-11 ( ). Där upptas dock endast de kommitteer som avgivit betänkanden (tryckta eller otryckta). Lindberger, A., "Förteckning över statliga utredningar " (1953) tar även upp de kommitteer som ej avgivit något betänkande. Fr o m Meijer a a, s HessU:n, a a s. 161 ff, Meijer a a s. 272 ff, Claesson a a s. 19 ff. li Claesson a a, s. 184 ff samt "Rapport om utredningsväsendet" (Ds Ju 1975:14), bilaga l. 6 "Rapport om utredningsväsendet" (Ds Ju 1975:14). 84

13 Kommillearkiven redovisas kommitteerna årligen i riksdagsberättelsen (fr o m 1975 benämnd kommittl5berättelsen) Kommitlearkiv i riksarkivet 2.1. Leveranser av kommitlearkiv Riksarkivets ursprungliga uppgift var bl a att ta emot leveranser från Kungl. Maj:ts kansli. Redan under 1600-talet synes emellertid även kommittcarkiv ha levererats til1 riksarkivet. Under senare hälften av 1600-talet utfärdades förordningar som inskärpte skyldigheten att leverera bl a handlingar som tjänstemän använt i samband med uppdrag i kommitteer: Det är dock osäkert om därmed avsågs kommitteern(.ls egna handlingar eller handlingar ur kansliets arkiv som vederbörande tjänsteman fått låna för uppdrag i kommitteer.s Det är i varje fall uppenbart att inte alla kommitteers arkiv levererades. Först fr o m 1809 finns möjligheter att beräkna hur stor del av arkiven som har bevarats, eftersom det då finns uppgifter om hur många kommitteer som har arbetat. Det visar sig vid en undersökning att endast ett mindre antal av de tillsatta kommitteernas handlingar har hamnat i riksarkivet. Som exempel kan nämnas att av de 25 kommitteer. som avgav betänkanden finns endast 7 arkiv bevarade och av de 35 som avgav betänkanden endast 11. Under denna tid fanns inga bestämmelser som reglerade leveranserna av kommittearkiv utom de ovannämnda från 1600-talet, som uppenbarligen var obsoleta. Detta påpekade riksarkivet i en skrivelse till Kungl. Maj:t Samtidigt meddelade man att endast ett fåtal kommittear kiv verkligen levererades. A v de 32 kommitteer som enligt 1915 års riksdagsberättelse upphörde med sin verksamhet under 1914 hade endast två levererat.9 Denna framställning ledde till att en kungörelse utfärdades den 29 sept 1916, enligt vilken kommitteerna skulle leverera sina handlingar ~ill riksarkivet inom tre månader efter det att arbetet avslutats, om det inte ansågs mer lämpligt att lägga handlingama till departementets akt i ärendet.lo Bestämmelserna om leveransplikt upprepades i en förordning Fr o m 1961 gäller allmänna arkivstadgan för kommitteerna, enligt vilken upphörda statliga 7 Hesslen a a, s Jmfr också riksdagens skrivelser 1900: 121 och 1913: 51 samt Kungl. Majt:s beslut 18 maj 1900 (civildep.) och 4 juli 1913 (justitiedep.). s Riksarkivets skrivelse till Kungl. Maj:t 13 juli 1916, tryckt i Meddelanden från riksarkivet (MRA), N. F., ser l, band 5, s. 49 ff. 9 lbid. to SFS 1916: SFS 1924:

14 Staffan Smedberg myndigheters arkiv skall levereras till arkivmyndigheten_ (beträffande kommitteer riksarkivet) inom tre månader efter det att myndigheten upphört med sitt arbete.t2 Efter det att 1916 års kungörelse hade trätt i kraft började riksarkivet sända ut cirkulär till de nytiiisatta kommitteerna med upplysningar om leveransskyldigheten. Dessutom utsändes påminnelser till kommitteerna då de hade upphört med sin verksamhet. Detta ledde till ett större antal accessioner av kommittearkiv. Dessutom fick riksarkivet nu upplysningar om förvaringsplats för arkiv som inte levererades. Trots dessa åtgärder har långt ifrån alla arkiv levererats. Under tiden tillsattes som nämnts kommitteer. I riksarkivet förvaras i september 1975 l 704 arkiv efter kommitteer tillsatta dessa år. Andelen levererade arkiv har dock successivt ökats vilket framgår av nedanstående tabell. Ar Antal Antal Antal Antal Antal arkiv komm. komm. avslu- Antal _dispen- som för- som som ut- Ingen tade le:vere- ser fr. varas på med- lovat uppgift komm. ra de avlämn. annat delat att men ej om enl. riks- arkiv skyldig- håll inget verk- arkivet dags ber. h eten utan arkiv ställt dispens har lev. bildats l l års kungörelse gav kommitteerna två alternativ: leverans till riksarkivet eller placering i departementets akt i ärendet. Det är emellertid uppenbart att kommittearkiv eller delar därav både före och efter denna tidpunkt har kommit att placeras i Kungl. Maj:ts kanslis eller ämbetsverkens arkiv. Exempel härpå finns redan från 1700-talet. Många kommittearkiv har påträffats vid ord~ingsarbeten o~h levererats till riksarkivet. Det har i många sådana fall visat sig vara mest ändamålsenligt att låta han~lingarna bli kvar där de påträffas och i stället ge en hänvisning 12 SFS 1961: 590,

15 Kommillearkiven i förteckningen över kommittearkiv. Detta gäller inte bara de arkiv som införlivats med konseljakter i departementens arkiv. Efter 1916 har många kommittesekreterare meddelat riksarkivet att handlingarna förvarades i departementet eller hos något ämbetsverk, utan att införlivas med någon akt eller dylikt. Ofta meddelades att handlingarna behövdes tills vidare, t ex för arbete med propositionen. I många av dessa fall kan handlingarna nu inte längre påträffas. Många sådana kommittearkiv har kommit bort då myndigheter flyttat till nya lokaler eller då tjänstemän avgått ur tjänsten. I vissa fall meddelar kommittesekreterare att inga handlingar finns att leverera, att ingen arkivbildning har skett. Det har dock förekommit att handlingar detta till trots har påträffats i efterhand. A v ovanstående framgår att kommittearkiv kan flyta upp efter lång tid - i extrema fall mer än 100 år efter det att kommitten avslutat sitt arbete Beståndet av kommittearkiv i riksarkivet Huvudparten av alla bevarade kommittearkiv förvaras i riksarkivetta Beståndet av kommittearkiv skiljer sig i viss utsträc~ning från övriga i riksarkivet förvarade arkiv. Det är. fråga om ett mycket stort antal arkivbildare (över 3 000), och i de flesta fall mycket små arkiv. Det måste påpekas att riksarkivets bestånd av kommittearkiv innehåller många arkiv efter "kommitteer" som inte kan inrymmas i den här använda definitionen på kommitte. Detta gäller speciellt äldre tid. Som exempel kan nämnas de många kommissodalrätterna under och 1700-talen, vilka närmast kan betraktas som tillfälliga domstolar. Även undersökningskommissioner kan nämnas, exempelvis 1600-talets skogskommissioner som kunde utfärda domar. Ett annat exempel är den s k defensionskommissionen under stora nordiska kriget, som egentligen var ett rådsutskott med vissa befogenheter rörande försvaret. Även för 1900-talet fjnns exempel på arkiv som inordnats bland kommittearkiven utan att egentligen höra hemma där. Exemplen från det senaste århundradet torde dock vara ganska få. Exempelvis har kristidskommissionernas. arkiv inte behandlats som kommittearkiv. Det är dock i många fall svårt att dra gränsen mellan kommitteer med utredande uppgifter och sådana med förvaltande. Vissa kommitteer kan ha båda funktionerna. Som riktmärke brukar riksdag_sberättelsen användas. De flesta komla Vissa äldre kommittearkiv finns också i krigsarkivet. Riksarkivet är emellertid arkivmyndighet även för de kommitteer som lyder under försvarsdepartementet. 87

16 Staffa/1 Smedberg mitteer som mtmera upptas där har åtminstone delvis utredande funktion. Omvänt måste alla i statskalendern upptagna organ uteslutas, även om de har delvis utredande funktioner. Deras arkiv räknas alltså inte till kommittearkiven. Det bör särskilt observeras, att kommittearkiven t o m 1840 (departementalreformen) förutom kommitteernas egna handlingar även innehåller deras skrivelser till Kungl. Maj:t (i original), vilka rätteligen borde tillhöra Kungl. Maj:ts kanslis arkiv.14 I själva verket består många kommittearkiv från denna tid enbart av skrivelser till Kungl. Maj:t, i vissa fall endast några få skrivelser. Vid flera tillfällen har förslag framförts att återföra dessa handlingar till kansliets arkiv. Starka skäl talar dock för att i detta fall respektera den nuvarande ordningen. Det synes som denna ordning har tillämpats redan på 1600-talet.lS Vissa äldre kommitlearkiv förvaras sedan gammalt i kammararkivet (riksarkivets femte sektion).16 Där förvaras också kommitteernas reviderade räkenskaper fram till 1950-talet Ordningsprinciper och sökmöjligheter Hur hittar man ett kommittearkiv av över 3 000? Det arkiv man söker omfattar kanske bara några hyllcentimeter. Det är lätt att förstå att dessa arkiv måste registreras och ställas upp efter något system för att över huvud vara åtkomliga för forskning.. För tiden t o m 1900 är kommittearkiven ordnade i ämnesgrupper. Dessa grupper, som ansluter till expeditionsindelningen inom Kungl. Maj:ts kansli (justitie, utrikes, krigs, civil- och finans, ecklesiastik), indelas sedan i undergrupper. Arkiven är uppställda i kronologisk ordning inom varje grupp. Detta system lider av samma brister som all ämnesindelning. Det innebär stora svårigheter att snabbt göra klart för sig vilken ämnesgrupp ett sökt kommitlearkiv tillhör, vilket försenar beställning, framtagning och uppsättning. Dessa arkiv är förtecknade på kort, som är ordnade i ämnesgrupperna. En kronologisk förteckning finns, vilket gör det lättare att hitta ett visst arkiv, om man vet ungefär när kommitten arbetade. Under 1900-talet, då antalet levererade kommith~arkiv har ökat 14 Fr o m 1841 är kommitteernas skrivelser liksom övriga inkomna handlingar till Kungl. Maj:ts kansli ordnade departementsvis efter beslutsdag (konseljakter). 15 Boethius, B., Riksarkivets Livonica-serie under och 1700-talen. MRA, N. F., ser I, band 6, s Ett flertal kommittearkiv rörande Sveriges forna besittningar finns i Bremensia, Livonica, Pommerancia och Wismariensia (andra sektionen). 88

17 Kommillearkiven snabbt, har man tvingats att tillgripa ett enklare system. Man började att ställa upp arkiven efter tillsättningsår. Detta krävde emel-. lertid stora accessionsutrymmen eftersom leveranserna från kommitteer tillsatta ett visst år naturligtvis kunde fördelas på många år. Detta system har därför ersatts med det nu tillämpade, som innebär att kommittearkiven ställs upp i accessionsordning. Eventuella efterleveranser söker man dock ställa upp tillsammans med den först levererade delen av arkivet. När ett kommittearkiv levereras till riksarkivet tilldelas det ett nummer, "kommittenummer". Arkiven är sedan uppställda i nummerordning. Detta system gäller alltså endast kommitteer tillsatta 1901 och senare. Eventuella nyleveranser av arkiv efter kommitteer tillsatta tidigare uppställs i ämnesordningen. Ett flertal sökvägar finns för att hitta ett speciellt kommittearkiv fr o m "Huvudregistret" består av kort ordnade efter kommitteernas tillsättningsdatum. Systemet har visat sig praktiskt, eftersom en kommitte kan ha haft flera benämningar. På dessa kort finns kommittenununer, accessionsdatum och -nummer antecknade. Dessutom fungerar korten i de flesta fall som förteckningar. Det vore orin1ligt att framställa fullständiga förteckningar i konventionell mening för arkiv som kanske omfattar några få volymer, som innehåller många serier om vardera en fascikel. Personalresurserna räcker dessutom inte till för att åstadkomma förteckningar över alla kommittearkiv. I de fall då en särskild förteckning finns hänvisas från kortet till denna. Likaledes antecknas på kortet upplysningar om annan förvaringsplats samt gallring m m. Den som har upplysningar om en kommittes namn men inte dess tillsättningsdatum bör gå tiw det alfabetiska registret. Där finns uppgift om tillsättningsdatum och kommittenummer. slutligen finns en nummerförteckning för den som har uppgift om nummer men ej namn eller tillsättningsdatum. Detta system har visat sig fungera väl. Man skulle möjligen kunna ersätta de kronologiskt ordnade korten med blad i A4-format. Planer finns att införa ett motsvarande system för kommitteerna före Handläggning av kommilleärenden i riksarkivet Enligt riksarkivets arbetsordning handhar första sektionen depåoch serviceverksamhet för bl a de utredande kungliga kommitteerna. Inom sektionen har arbetet med kommittearkiven sedan länge anförtrotts en särskild tjänsteman, den s k "kommittearkivarien". Denne är numera nästan helt sysselsatt med kommitteerna. Hans arbete omfattar bl a följande moment: att ta emot och in- 89

18 Staffan Smedberg ordna c:a 100 accessioner per år motsvarande omkring 80 hyllmeter, övervaka att leveransplikten fuljgörs, ge råd och anvisningar till kommitteerna, handlägga övriga frågor om kommittearkiven, exempelvis gaijringsärenden samt att i mån av tid ägna sig åt ordningsarbeten i äldre oordnade bestånd av kommittearkiv i depån. Sådant arbete har också i viss utsträckning utförts av andra tjänstemän inom sektionen. En viktig del av arbetet är att informera kommitteerna om arkivfrågor. Som nämnts ovan har riksarkivet sedan 1916 sänt ut cirkulär till nytiiisatta kommitteer samt påminnelser om leveransplikten till de upphörda kommitteerna. Dessa cirkulär var kortfattade, men ledde dock till att andelen levererade arkiv ökade. Besked från kommittesekreterare att handlingarna behövdes t v inom departement eijer ämb~tsverk antecknades på kommittekorten men fullföljdes inte alltid genom nya krav. Cirkulären ersattes 1967 av en broschyr "Kommittearkiven. Råd och anvisningar utarbetade av riksarkivet" (senaste upplaga 1973). Ursprungligen utsändes denna (liksom tidigare cirkulär) när riksarkivet genom riksdagsberättelsen eller förvaltningsrättslig tidskrift fick kännedom om en kommittes tillsättning. Detta innebar att kommitten kunde få broschyren upp till ett år efter tillsättningen. Från 1971 överlämnas broschyren av departementens organisationsavdelning vid tillsättningen tillsammans med annat informationsmaterial. Arbetet med kontroll av att leveransplikten fullgörs börjar med att riksdagsberättelsen (kommitteberättelsen) genomgås varje år i januari. De kommitteer som enligt denna har upphört med sin verksamhet under det gångna året men ännu ej levererat sitt arkiv påminns skriftligen. om leveransplikten. Denna påminnelse upprepas en gång. Om leverans fortfarande inte sker, vidtar telefonkontakter. Om kommittesekreterarna anser att de behöver handlingarna även i fortsättningen finns två möjligheter: antingen ansöker kommitten hos riksarkivet om dispens från avlämningsskyldigheten eller levereras arkivet, varefter det helt eller delvis lånas ut till det departement eller den myndighet där det behövs. Numera levereras de allra flesta kommittearkiven, vilket framgår av tabeijen ovan. En av avsikterna med kommittebroschyren är att kommitteerna skall få upplysningar om hur arkivet bör vara ordnat vid leveransen. Tidigare förekom ofta att arkiven vid leveransen var helt eller delvis oordnade. Numera är ordningen i de flesta fall god vid leveransen. Undantag finns dock, främst de många efterleveranserna. Ständigt påträffas kommittearkiv eller delar av sådana i departement och ämbetsverk. De levereras då i befintligt skick. 90

19 Kommillearkiven Ett särskilt problem är frågan om gallring i kommittearkiv. Eftersom dessa arkiv oftast är ganska små uppskjuts frågan om gallring i de flesta fall till efter leveransen till riksarkivet. Förutom dubbletter, arbetspapper m m brukar frågan gälla statistiskt primärmaterial samt hålkort och annat material från den maskinella bearbetningen av primärmaterialet. Många kommitteer arbetar med enkäter av olika slag. Det primärmaterial som på detta sätt samlas i kommittearkiven har många gånger stort forskningsvärde. Gallring i sådant material måste därför ske med största försiktighet. Ett problem som blivit aktuellt under de senaste åren är frågan om enkätsvar som innehåller uppgifter om enskilda personers förhållanden. Den allmänna debatten om personlig integritet har lett till att vissa kommitteer vill utgallra enkätsvaren p g a deras känsliga karaktär. Man anser sig ibland nödsakad att utlova gallring för att få tillförlitliga svar på enkäterna. I vissa fall har det också förekommit att kommitteer utgallrat material av detta slag utan beslut av riksarkivet. Kommittehandlingarna är till skillnad från övrigt material som levereras till riksarkivet av mycket ungt datum. Detta för med sig speciella problem. Kommitteerna har sålunda i många fall tagit ADB i anspråk vid bearbetningen av statistiskt primärmaterial. Detta innebär att från kommitteer har levererats förutom hålkort och utdata, på papper även magnetband. Förvaringen av dessa band i riksarkivet är ett problem som ännu ej fått sin slutgiltiga lösning. Vid många sammanträden i kanunitteerna används bandspelare. I många fall har ljudband levererats till riksarkivet. Enligt tryckfrihetsförordningen. har riksarkivet skyldighet att tillha'ndahålla sådana band för forskare. Eftersom vid utlån stor risk föreligger att informationen utplånas, borde säkerhetskopior framställas. Tyvärr har inga anslag ännu kunnat ställas till förfogande för detta ändamål. Riksarkivet har som arkivmyndighet för kommitteerna att ge råd och anvisningar om arkivvården. Utöver den nämnda broschyren ges sådana råd genom telefonkontakter och besök. Verksamheten har hittills inskränkt sig till de kommitteer som ber om hjälp. Personalsituationen medger inte en aktiv, uppsökande fältverksamhet. I många fall skulle emellertid en kontakt redan när kommitten börjar sin verksamhet vara lämplig. 3. Forskning i kommitlearkiv Kommitteväsendet omspänner i dag en stor del av samhällslivet: I stort sett allt, från säkerhetsföreskrifter för rulltrappor eller kontroll av svinstammen till reformer av grundlagarna kan göras 91

20 Staffan S1iredberg till föremål för kommittebehandling. Kommitteerna arbetar med stor noggrannhet igenom de frågor de är satta att utreda. De insamlar därför ofta ett primärmaterial som är unikt och inte kan rekonstrueras ur andra källor. Detta innebär att kommittearkiven innehåller ett viktigt material för förvaltning och forskning. En forskare som söker material om ett visst ämne har alltså all anledning att fråga sig om ämnet har varit föremål för kommittebehandling, och om så är fallet inte nöja sig med att utnyttja kommittens betänkande utan också efterforska om kommittearkivet är bevarat. Vilket slags material kan påträffas i kommittearkiven? Här skall ges några exempel på typer av material som finns i många arkiv. De flesta kommitteer för någon form av protokoll. Numera är de tyvärr i de flesta fall endast beslutsprotokoll Diskussionerna i kommitten redovisas sällan. Undantag finns dock. Som ersättning för protokoll på papper finns, som nämnts, ibland ljudband från sammanträdena. Nästan alla kommitteer avger ett eller flera betänkanden i någon form. I deras arkiv brukar finnas arbetspromemorior, utkast och manuskript till dessa betänkanden. Genom dessa handlingar kan man följa hur betänkandet har vuxit fram. Detta är särskilt intressant i fråga om lagstiftningskommitteer, där dessa handlingar är en form av förarbeten till lagstiftningen. Bland de inkomna handlingarna kan särskilt nämnas de upplysningar av olika slag som kommitteerna infordrar från myndigheter, organisationer, företag m fl samt enkätsvar. Dessa handlingar har betydelse inte bara för ett studium av kommittens arbete. Dc kan i många fall ha stort värde för forskningen kring det ämne, som kommitten behandlade. Särskilt enkätsvarens betydelse bör understrykas. I många fall finns här material som kompletterar material i ämbetsverkens arkiv. Som exempel skall några kommitteer inom arbetsmarknadsområdet nämnas, vilka har efterlämnat enkätmaterial av betydelse: 1884 års arbetarförsäkringskommitte, 1891 års arbetarskyddskomrnitte, 1918 års arbetstidskommitte samt 1927 års arbetslöshetsutredning. I många fall insamlar kommitteerna upplysningar som i och för sig härstamn1ar från myndigheters arkiv. Sådant material kan ändå ha stort värde för forskningen genom att materialet finns samlat på ett ställe. Även infordrade uppgifter som inte har karaktären av statistiskt primärmaterial har ofta stort forskningsvärde. Som ett exempel kan nämnas att 1914 års sakkunnige ang. bysamfälligheter insamlade byordningar från olika delar av landec Bland de inkomna handlingarna ingår många byordningar från 1700-talet och framåt, tryckta och otryckta, samt t o m en räken- 92

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/...

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/... Page 1 of 6 Tillbaka 9.3 Regler och riktlinjer Diverse administrativa verksamhetsriktlinjer: Arkivreglemente för Göteborgs stad Arkivreglemente för Göteborgs stad (H 1999:3, P 1999-01-28, 4, H 2000:123,

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Vårt gemensamma kulturarv Arkiven är en del av vårt kulturarv och för att bevara vårt lokala kulturarv

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella.

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella. Tillsynsavdelningen Inspektionsrapport 1 (5) 2009-04-29 Dnr RA 231-2009/1133 Inspektion av arkivvården vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Riksarkivet (RA) inspekterade den 21 april 2009 arkivvården

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.

Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)

Läs mer

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet

Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för leverans till Folkrörelsearkivet Riktlinjer för folkrörelsearkivet Folkrörelsearkivet är en fristående del av kommunarkivet, som är utformad speciellt för föreningar och folkrörelser. Här

Läs mer

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.

Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62.

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62. Så använder Du e-post i Härnösands kommun Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag Antagna av kommunstyrelsen 00-0-06, 6. Innehåll Sid. Regler för e-post som alla måste följa E-postadresser

Läs mer

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION

BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION BEVARANDE & GALLRING INOM LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION KOMMENTARER TILL RA-FS 2006:5 RIKSARKIVET 2007 RAPPORT 2007:1 Riksarkivets rapportserie riktar sig i första hand till statliga myndigheter men

Läs mer

Svedala Kommuns 1:29 Författningssamling 1(8)

Svedala Kommuns 1:29 Författningssamling 1(8) Författningssamling 1(8) Riktlinjer för posthantering och diarieföring antagna av kommunstyrelsen 2011-12-19, 404 Gäller från 2012-01-01 För kommunens myndigheter, (kommunfullmäktige, nämnder och styrelser)

Läs mer

Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m.

Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m. JO UJLU RIKSDAGENS OMBUDSMÄN Datum St f justitieombudsmannen 2013 "05 - O 6 Hans Ragnemalm Dnr 2265-2012 Sid l ^ Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m.

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Högsta domstolen

Inspektion av arkivvården vid Högsta domstolen 1(5) Inspektion av arkivvården vid Högsta domstolen 1. Sammanfattning Arkivvården vid Högsta domstolen är väsentligen godtagbar; dock saknas tillgång till arkivlokal som uppnår föreskriven brandklass (EI

Läs mer

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost

2013-05-15. Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost 2013-05-15 Arkivbeskrivning för Samordningsförbundet Göteborg Nordost Denna arkivbeskrivning, upprättad enligt 6 arkivlagen (SFS 1990:782) och 7 arkivreglemente för Göteborgs Stad. Den har till uppgift

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 1 (5) Bilaga 6 Inspektionsrapport Dnr RA 231-2013/4559 2014-02-10 Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 Närvarande Från Lantmäteriet: Från Riksarkivet:

Läs mer

Örebro stad. Karolinska aftonskolan.

Örebro stad. Karolinska aftonskolan. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Karolinska aftonskolan. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid och handlingar 1944-1968 Örebro aftonskola startades på initiativ av NKI-skolan i Stockholm (skola

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 25 juni 1992, 123 med ändringar den 26 oktober 1995, 136 och den 25 januari 2001, 8.

Antaget av kommunfullmäktige den 25 juni 1992, 123 med ändringar den 26 oktober 1995, 136 och den 25 januari 2001, 8. Arkivreglemente Antaget av kommunfullmäktige den 25 juni 1992, 123 med ändringar den 26 oktober 1995, 136 och den 25 januari 2001, 8. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446)

Läs mer

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6 ering KPMG Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Revisionsmål 1 2. Genomförande 1 3. Resultat 2 3.1 Kommunstyrelsen som arkivmyndighet 2 3.1.1 Kommunens arkivstruktur 2 3.1.2 Arkivrutiner 2 3.1.3

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen. Fastställd av KS 120 Den 11 september 2001 Sida 1:1 Dessa riktlinjer utgör en del av kommunens Informations- och kommunikationsstrategi samt kommunens e-poststrategi och fastställs av Kommunstyrelsen.

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler Att fastställa arkivansvar

Läs mer

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT Med stöd av 6 arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1) fastställer Stockholms tingsrätt följande ARKIVBESKRIVNING

Läs mer

Arkivering av webbplatser några anvisningar

Arkivering av webbplatser några anvisningar Arkivering av webbplatser några anvisningar Sammanfattning Webbplatsen för en organisation är ett fönster ut mot både medlemmar och allmänhet, ett sätt på vilket organisationen presenterar sig för omvärlden,

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om videoupptagning i polisfordon vid trafikövervakning m.m.;

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv Dokumenthantering i EU-projekt Dokumenthantering i EU-projekt Vad vi ska prata om: Varför ska vi bevara Exempel på handlingar Diarieföring Gallring Arkivsäkerhet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RIB 2011:14 beslutade den 22 augusti 2011 Rekryteringsmyndigheten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-18. Slopad arvsskatt och gåvoskatt

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-18. Slopad arvsskatt och gåvoskatt 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-18 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Slopad arvsskatt och gåvoskatt

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22 ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2012-11-22 INNEHÅLL 1 LEVERERA ARKIV TILL REGIONARKIVET... 3 1.1 FINNS DET NÅGON LEVERANSPLIKT?...

Läs mer

Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007.

Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007. 2008-02-06 232-2007/2437 Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007. Förelägganden. 1. T&E Linköpings arkivförteckning

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar 1 2 I dagens samhälle översköljs vi dagligen av information från alla håll - från medier, myndigheter, organisationer

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Örebro Brandkårs understödskassa.

Örebro Brandkårs understödskassa. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Brandkårs understödskassa. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1918-1948 Örebro Brandkårs understödskassa lär ha bildats 1918. Detta

Läs mer

Dnr KS 2008/317 Dokumenthanteringsplan Bollebygds kommun Myndighet: Kommunstyrelsen Fastställd: 2008-06-26 110 Verksamhet: Biblioteket Reviderad:

Dnr KS 2008/317 Dokumenthanteringsplan Bollebygds kommun Myndighet: Kommunstyrelsen Fastställd: 2008-06-26 110 Verksamhet: Biblioteket Reviderad: registre att söka/förva Levere till /gall Allmän administration Arkivförteckning Nej Ordnas systematiskt 1 exemplar ska finnas i arkivet Avskrifter, kopior, utdrag, dubbletter och överexemplar inkomna

Läs mer

Örebro kommun. Förtroendenämnden.

Örebro kommun. Förtroendenämnden. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Förtroendenämnden. 2014-09-23 Historik Verksamhetstid och handlingarna omfattar tiden 1992-1999 Nämnden inrättas Örebro kommun inrättade 1992-10-21 en

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun Revisionsrapport Rutiner för arkivering Östersunds Kommun 18 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson

Läs mer

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Institutionen för stad och land 2015-06-03 Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Introduktion Allmänna handlingar vid myndigheter

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION Tid: 27 29.11. 2012 Plats: Föreläsare: Statens ämbetshus, auditorium Präntöö, Wolffskavägen 35, Vasa Karin Gref, forskare, Riksarkivet Jussi Jääskeläinen,

Läs mer

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16.

FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN. Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. 1 (5) STADGAR FÖR FÖRENINGEN FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Fastställda vid årsmöte 1978-09-21, 8 Ändrade vid årsmötet 2011-05-16. Andra stycket 2 1 Arkivets ändamål Folkrörelsearkivet i Uppsala län,

Läs mer

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Längbro kommun. Egnahemsstyrelsen.

Längbro kommun. Egnahemsstyrelsen. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning. Historik för. (Verksamhetstid 1920-1936, handlingar omfattar tiden 1920-1937) Egnahemsstyrelsen hade att administrera egnahemslånen och den statliga egnahemsfonden som

Läs mer

Gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse

Gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse Styrdokument Gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse Antagen av kommunfullmäktige, 280 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 2 (5) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson)

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson) Sekretariat Ewa Pettersson FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) LANDSTINGSSTYRELSEN 2013-10-15 LK/131760 Plats Landstingshuset, Karlstad 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Partiernas gruppmöten 10.00

Läs mer

Örebro skollovskoloniers fond.

Örebro skollovskoloniers fond. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro skollovskoloniers fond. 2014-10-17 Historik Verksamhetstid 1901-1943, handlingarna omfattar tiden 1901-1969 Redan år 1896 startades skollovskoloniverksamheten

Läs mer

Regler för hantering av e-post

Regler för hantering av e-post 2008-09-30 1 (7) Kommunledningskontoret Antagen av kommunstyrelsen 186, 2008-11-11 Regler för hantering av e-post Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundläggande i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Statistiksystemet SOR ska även redovisas i arkivförteckningen med en beskrivning, eller en länk till en sådan.

Statistiksystemet SOR ska även redovisas i arkivförteckningen med en beskrivning, eller en länk till en sådan. 1(5) Inspektion av arkivvården vid Brottsförebyggande rådet 1. Sammanfattning Brottsförebyggande rådet (Brå) bör anpassa sina regler och metoder för systemförvaltning och informationskvalitet i riktning

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Allmän administration Antagen att gälla från och med: 2015-06-01 Dnr: 2015.65 Handlingsslag. Arkivläggs. Gallras (=förstöres)

DOKUMENTHANTERINGSPLAN Allmän administration Antagen att gälla från och med: 2015-06-01 Dnr: 2015.65 Handlingsslag. Arkivläggs. Gallras (=förstöres) Antal = hela kalender utöver ursprungset IT-system, förteckningar över och beskrivningar av använda och aktuella (Dokumentation över systemets uppbyggnad samt över använda hjälpmedel, systemdokumentation

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Riksarkivet Yttrande 1 (5)

Riksarkivet Yttrande 1 (5) Riksarkivet Yttrande 1 (5) Datum Dnr RA 04-2011/2831 2012-05-28 Era Dnr SSM 2011-1137 och SSM 2011-3833 2012-05- 2 9 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm SSM Nationell remiss av SKB:s slutförvarsansökan

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Inspektionsrapport 1(5) Närvarande: Från SIKA: administratör/sekreterare/registrator ekonomihandläggare adm.chef

Inspektionsrapport 1(5) Närvarande: Från SIKA: administratör/sekreterare/registrator ekonomihandläggare adm.chef Inspektionsrapport 1(5) Avdelningen för tillsyn Maria Nordström Inspektion av arkivvården vid Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) Riksarkivet (RA) inspekterade den 3 september 2008 arkivvården

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Leverans av handlingar till arkivverket

Leverans av handlingar till arkivverket Leverans av handlingar till arkivverket ARKIVVERKET Föreskrift KA/189/40/2007 9.2.2007 Innehåll Överföring av statliga ämbetsverks och inrättningars handlingar till arkivverket Bestämmelser som ger behörighet

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen

Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 5.1.1-1694/15 Sida 1 (8) 2015-06-29 SSA 2015:08 Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen Närvarande från Utbildningsförvaltningen:

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Många militärt anställda har haft rätt att uppbära pension eller gratial av en eller annan orsak. Officerare och underofficerare betalade in en avgift till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning; SFS 2000:890 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 23 november 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

(Dnr 3166-2001) Anmälan

(Dnr 3166-2001) Anmälan Riksarkivet har handlagt en begäran om kopia av en handling som en forskarförfrågan och debiterat avgift för uppdraget. Fråga om framställningen skulle ha handlagts enligt tryckfrihetsförordningens regelverk.

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 antagna den 11 dec 1974 ändrade den 7 nov 1994 samt den 4 juni 2003 Sällskapets syfte och sammansättning 1 Göteborgs Läkaresällskap har som syfte att

Läs mer