Miljörapport 2014 KIRUNA VÄRMEVERK

Transkript

1 Miljörapport 214 KIRUNA VÄRMEVERK

2 Sammanfattning Verksamheten vid kraftvärmeverket i Kiruna klassas enligt Miljöbalken som en miljöfarlig verksamhet (B-anläggning) vilken omfattas av tillståndsplikt och skall därmed varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten, Miljökontoret i Kiruna kommun. Miljörapporten är utformad enligt naturvårdsverkets föreskrift (NFS 26:9) samt vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Rapporten avser kalenderår och består av en grunddel, en textdel och emissionsdeklaration. Huvudverksamheten för kraftvärmeverket inom avdelning Energi på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) är att producera fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Kiruna. Fjärrvärmen till Kiruna stad produceras genom förbränning av avfall, flis och torv i tre fastbränslepannor, spillvärme från LKAB samt med el- och oljepannor som används främst då extra kapacitet behövs vid kall väderlek. Fastbränslepanna 3 är en kraftvärmepanna som via en turbin även producerar el. I panna 3 förbränns avfall vilket innebär att kraven på utsläpp till luft och vatten är mycket höga. Mätning av utsläpp sker kontinuerligt och ett löpande arbete pågår för att minska miljöpåverkan med egenkontroll och omvärldsbevakning när det gäller ny reningsteknik. Avdelning Energi arbetar med ständiga förbättringar och verksamheten har under hösten 214 inlett miljöcertifiering enligt ISO 141. Varje vecka genomförs morgonmöten för att gå igenom aktuell produktionsstatus, genomförda ronderingar, miljövärden och eventuella störningar i driften. Stort fokus läggs även på bränslekvalitet för att få ett så bra bränsle som möjligt. Under 214 har dessutom plockanalyser på avfall genomförts. 1 (36)

3 Innehållsförteckning Grunddel 3 Textdel 1. Verksamhetsbeskrivning 4 2. Gällande föreskrifter och beslut 7 3. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 8 4. Företagets beaktande av hänsynsreglerna och BATslutsatser Drift- och produktionsförhållanden under året Råvaror, kemikalier och övriga resurser Utsläpp till vatten och luft Avfall och farligt avfall Transporter Omgivningskontroll Övriga upplysningar 35 Bilagor 1 Karta över Kiruna kraftvärmeverk samt dagvattenuppsamling 2 Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 1 3 Månadsrapport av utsläpp till luft från panna 2 4 Månadsrapport av utsläpp till luft och vatten från panna 3 5 Flödesschema rökgasrening samt vattenrening 6 Förbrukning av kemikalier 7 Årsrapport utsläpp till luft enligt SFS 213:253 8 CO-halter i panna 1 och Recipientprovtagning 1 Kontrollmätningar och provtagningar 11 Farligt avfall på Miljöenheten 12 Årsrapport köldmedier 2 (36)

4 Grunddel MILJÖRAPPORT för år: 214 Administrativa uppgifter Huvudman Huvudman Tekniska Verken i Kiruna AB Gatuadress Värmeverksvägen 12, KIRUNA Organisationsnummer Kontaktperson Jan Fjordell, VD Telefon Telefax E-postadress jan.fjordell@tvab.kiruna.se Anläggning Anläggningens namn Anläggningsnummer Fastighetsbeteckning Besöksadress Kommun och län Kontaktperson Telefon E-postadress Kiruna Värmeverk Kv värmen 1 Värmeverksvägen 12 Kiruna, Norrbottens län Thomas Björnström/Johan Wirtala thomas.bjornstrom@tvab.kiruna.se Koder Huvudbransch Övriga branschkoder Tillsynsavgift , 39.9, 9.21, 9.4, kr Myndigheter och gällande tillstånd Tillståndsmyndighet Tillsynsmyndighet Beslutsdatum för gällande tillstånd Miljöledningssystem Länsstyrelsen i Norrbottens län Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun , enligt Miljöbalken Certifiering enligt ISO 141 pågår 3 (36)

5 Textdel MILJÖRAPPORT för år: 214 Anläggningens (platsens) namn: Kiruna kraftvärmeverk Anläggningens (plats-) nummer: Kommun: Kiruna 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Tekniska Verken i Kiruna AB är ett moderbolag som ägs till 1 % av Kiruna kommun och leds av en politiskt vald styrelse med en VD som ansvarig för alla bolag och verksamheter. KKP AB (Kiruna Kommunpartner AB) och Kiruna Kraft AB är dotterbolag. Från och med 215 ingår avdelning Energi i dotterbolaget Kiruna Kraft AB som även tagit över ansvaret som verksamhetsutövare för Kiruna kraftvärmeverk och Kiruna avfallsanläggning. Under 214 har avdelningarna Energi, Logistik, HR & Ekonomi, samt Teknik legat under moderbolaget. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Avdelning Energi ansvarar för produktion och distribution av fjärrvärme i Kiruna C samt i Vittangi. (Vittangi värmeverk är en anmälningspliktig C-anläggning med en separat årsrapport.) Plats Värmeproduktion Elproduktion Kiruna kraftvärmeverk 246 GWh 27 GWh (23 % för egen drift och 77 % såldes till elhandelsbolag) 4 (36)

6 Den huvudsakliga verksamheten är att producera fjärrvärme men även el produceras i Panna 3 som är en kraftvärmepanna. Del av elen används till egen produktion och resterande säljs till elhandelsbolag. Kiruna kraftvärmeverk har tre fastbränslepannor varav två biobränslepannor (Panna 1 och 2) och en avfallspanna (Panna 3). Det finns även en större oljepanna (2 MW) på värmeverksområdet och ytterligare fyra mindre oljeanläggningar samt två elpannor inom Kiruna centralort. Olja och el används enbart som spetslast vid kall väderlek och vid eventuella driftproblem med fastbränslepannorna. 1.3 Reningsutrustning för respektive panna Panna 1, fastbränsle bio (6 MW) elfilter Panna 2, fastbränsle bio (6 MW) elfilter Panna 3, fastbränsle avfall (34 MW) SNCR-anläggning med ammoniakinsprutning (för reducering av NO x ), elfilter, kloridskrubber med adioxmaterial (för reduktion av klorider, dioxin samt kvicksilver och andra tungmetaller), skrubber med aktivt kol och lut (för reduktion av dioxin, kvicksilver och SO X ), rökgaskondensor, vattenreningsanläggning. 1.4 Lokalisering och recipient (beskrivning var anläggningen är belägen samt vart avloppsvatten resp. dagvatten tar vägen till reningsverk eller direkt till recipient) Kiruna kraftvärmeverk är placerad i Kiruna C intill sjön Ala Lombolo. Vattnet som används i reningen av rökgaserna renas i en vattenreningsanläggning innan utsläpp till recipienten Luossajoki. Dagvatten uppsamlas och leds även det till Luossajoki (se karta bilaga 1). 1.5 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Fjärrvärmeverksamheten påverkar miljön huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten. Vattenreningen liksom rökgasreningen har hög reningsgrad men utsläppen är mycket beroende av inkommande bränslekvalitet. För att öka kvaliteten på främst inkommande avfall görs därför stora insatser avseende information till allmänhet och leverantörer. Även avfallskontroller genomförs regelbundet. Total produktion (Kiruna) 246 GWh värme 27 GWh el Bränslefördelning Avfall 61 % Torv 2 % Flis 13 % Olja 2 % Rökgaskondensering (RGKA) 7 % Spillvärme 13 % Elpannor 3 % Utsläpp av större volymer Koldioxid Kväveoxid Svaveloxid Stoft Ton 1 Ton Ton Ton Notering: 1) Beräknad siffra (fossil koldioxid) enligt naturvårdsverkets emissionsfaktorer samt emissionsfaktorer enligt systemet för handel med utsläppsrätter EU-ETS. 5 (36)

7 Använt bränsle [MWh] El; 3% Spillvärme; 13% Olja; 2% RGKA; 7% Flis; 13% Avfall; 61% Torv; 2% Karta över anläggningen (inkl markerade utsläppspunkter) finns på bilaga: 1 6 (36)

8 2. GÄLLANDE TILLSTÅND OCH BESLUT 2.1 Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län Fortsatt och utökad avfallsförbränning Länsstyrelsen i Norrbottens län Ändrade villkor för Panna 1 och 2 samt buller från kraftvärmeverket 2.2 Kontrollprogram Datum Beslutsmyndighet Länsstyrelsen i Norrbottens län Revidering av egenkontrollprogram har gjorts under Anmälningsärenden och förelägganden enligt miljölagstiftningen, gäller även föreläggande beträffande farligt avfall, transporttillstånd Datum Beslutsmyndighet Anmälan och Beslut avser Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Yttrande om avslag på dispensansökan om undantag för stödbrännare i panna Länsstyrelsen Norrboten Beslut om slutliga villkor för utsläpp av ammoniak till luft från panna Miljö och byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Miljö och Byggnämnden Kiruna Kommun Anmälan om mätpunkter enligt SFS 213: Beslut enligt ansökan Meddelande om ny provtagningspunkt i recipienten Luossajoki. Beslut om ny punkt Meddelande om kemisk rengöring av panna 2. Meddelande om trasig TOC och rökgasflödesmätare. Ansökan om undantag från SFS 213: att få mäta metan (CH 4 ) istället för totalt organiskt kol (TOC). Beslut Inspektion med anledning av klagomål på lukt från avfall. Anmälan om ny verksamhetsutövare Kiruna kraft- 7 (36)

9 värmeverk. Beslut GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER 3.1 Gällande beslutstext, tillståndsgiven produktion och produktionsmängd Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Enligt Länsstyrelsens beslut Produktion av värme och el vid anläggningen med en total installerad tillförd effekt på pannorna av högst 8 MW Förbränning av högst 98 ton avfall/år varav högst 2 5 ton farligt avfall. Verksamheterna har bedrivits i enlighet med beslutstexterna för gällande tillstånd. Fastbränslepannor 1 & 2 (á 6MW) Avfallspanna 3 (27MW värme och 7 MW el) Oljepanna 2 MW Mindre oljeanläggningar (spetslast) Elpannor (spetslast) Bränslen som använts är: avfall, flis, torv, olja och el. Förbränning av avfall 214: ton Förbränning av farligt avfall: 16,2 ton 3.2 Gällande föreskrifter och villkor Kommentar till hur samtliga villkor eller föreskrifter uppfyllts SFS 213:253, Förordning om förbränning av avfall. Egenkontrollprogram finns och är infört i företagets ledningssystem. Mätning och rapportering sker kontinuerligt enligt gällande föreskrift. Se bilaga 7 och 4 för redovisning av miljövärden. 8 (36)

10 Utsläpp till luft från avfallseldning (Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning) Utsläpp till luft panna 3 (avser Nm 3 vid 11 % O 2 ) Ämne Utsläpp Enhet Not. Stoft,11 mg/m 3 1 Kadmium (Cd),1 mg/m 3 1 Väteklorid (HCL),11 mg/m 3 1 Svaveldioxid (SO 2 ) 1,87 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 8,76 mg/m 3 1 Ammoniak (NH 3 ) 3,71 ppm 1 Kolmonoxid (CO) 4,47 mg/m 3 1 Totalt organiskt kol,28 mg/m 3 1 (TOC) Dioxin (TCDDekvivalent),8 ng/m 3 1 Kvicksilver (Hg),5 mg/m 3 1 Villkor enligt tillstånd Utsläppsvärden till luft enligt förordning SFS 213:253 redovisas i bilaga 7. Begränsningsvärde för ammoniak (NH 3 ), månadsmedel vid 11 % O 2 Antal överskridanden Villkor 8 mg/nm 3 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Årsmedelvärde mg/m3,6,5,4,3,2 Kadmium till luft Gränsvärde,1,,19,1, mg/m3,6 Kvicksilver till luft,5,4,3,2,1,,6,3, (36)

11 ng/m3 Dioxin till luft,12,1,8,6,4,2,1,15,8, (36)

12 Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3 Utsläpp till vatten från avfallseldning (Årsmedelvärden uppmätta vid avfallsförbränning) Ämne Utsläpp Enhet Not. Susp 9,22 mg/l 1 Kvicksilver (Hg),252 mg/l 1 Kadmium (Cd),31 mg/l 1 Tallium (Tl),9 mg/l 1 Arsenik (As),8 mg/l 1 Bly (Pb),32 mg/l 1 Krom (Cr),4 mg/l 1 Koppar (Cu),15 mg/l 1 Nickel (Ni),11 mg/l 1 Zink (Zn),9 mg/l 1 Dioxin (TCDD ekv),28 ng/l 1 ph 8,3 1 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Årsmedelvärde Villkor enligt tillstånd Utsläppsvärden till vatten enligt förordning SFS 213:253 redovisas i bilaga 4. Kvartalsmedelvärden för kvicksilver (Hg) och kadmium (Cd) i mg/l Utsläpp till vatten (Luossajoki) Panna 3 Kvartal Hg Cd Not. 1,1,13 1 2,2,3 1 3,3,1 4,836,61 1 Villkor,1,1 * * Begränsningsvärde, Kvartalsmedel, mg/l Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Förhöjt kvartalsmedel för Hg kvartal 4 och Cd kvartal 1,2 och 4. Orsaken är höga inkommande halter i avfallet, se även avsnitt 5.4. mg/l Kvicksilver till vatten,3,25,252,2,15,1,5,,2, mg/l,4,4,3,3,2,2,1,1, Kadmium till vatten,37,31, (36)

13 Villkor för torv/träeldning Villkor till luft (avser Nm 3 vid 6 % O 2 ) Ämne Villkor Enhet Not. Stoft 1 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 6 mg/m 3 1 Kolmonoxid (CO) 15 mg/m 3 2 Svavel (S),1 g/mj 3 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Begränsningsvärde 2) 95 % av driftdygnen < begränsningsvärdet, dygnsmedelvärde 3) Gränsvärde, årsmedel, gäller vid förbränning av svavelhaltigt bränsle. (gram svavel per MJ tillfört bränsle) Årsmedelvärden inmätta vid torv/träeldning Utsläpp till luft (Panna 1) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft 75,51 mg/m 3 2 Kväveoxid (NO X ) 415,85 mg/m 3 Kolmonoxid (CO) 68,31 mg/m 3 CO överskridanden 3 dygn 1 Svavel (S),1 g/mj Kommentar 1) CO överskrids under tre dygn men villkoret innehålls. 2) Högt stoftvärde i februari på grund av driftstörning i askutmatning för flygaska. För detaljerad redovisning av utsläppsparametrar se bilaga 2 och 3. Utsläpp till luft (Panna 2) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft 15,38 mg/m 3 Kväveoxid (NO X ) 432,36 mg/m 3 Kolmonoxid (CO) 189,18 mg/m 3 CO överskridanden 44 dygn 1 Svavel (S),16 g/mj Kommentar 1) Överskridanden av CO förekommer under 44 driftdygn och är över villkorskravet. Mycket arbete har genomförts för att få ner COhalterna, men fortfarande är halterna förhöjda i panna 2 under vissa tidpunkter. Se även (36)

14 Villkor för oljepanna 2 MW Villkor till luft (avser Nm 3 vid 3 % O 2 ) Ämne Villkor Enhet Not. Stoft 5 mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 45 mg/m 3 1 Förklaring tabellnotering (Not.) 1) Begränsningsvärde Medelvärden inmätta för oljepannan Utsläpp till luft (Oljepanna 2 MW) Ämne Utsläpp Enhet Kom. Stoft - mg/m 3 1 Kväveoxid (NO X ) 274,74 mg/m 3 Kommentar 1) Stoft har inte kunnat mätas vid årets mättillfälle. 13 (36)

15 4. FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN 4.1 Kunskapskravet 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Aktuell kunskap om senaste teknik, lagstiftning och andra förändringar inhämtas bland annat genom branschorganisationer, myndigheter, kurser/seminarier och nyhetsbrev. 4.2 Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IED-verksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 21/75/EU av den 24 november 21 om industriutsläpp.) a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den. Kommentar: I 213 års miljörapport berörs endast verksamheter med järn- och ståltillverkning respektive tillverkning av glas och mineralull av denna rapporteringsskyldighet. Den s.k. halvårsregeln som infördes genom NFS 212:11 har upphävts genom NFS 213:12. Tillämplig slutsats: Inga slutsatser publicerade för verksamheten Bedömning: b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer att föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade dispensansökningar ska redovisas. Kommentar: Även planerade alternativvärdesansökningar ska redovisas. Slutsats som inte bedöms uppfyllas: Planerade åtgärder: Bedömning av behov av krav på prövning eller anmälan: Planerad dispenseller alternativvärdes ansökan: c) I den eller de därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna fortskridit. d) När fyra år har gått efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade dispenser, uppfylls. I den mån dispens avseende alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Sammanfattning av installerad reningsteknik Kiruna kraftvärmeverk har villkor på utsläpp till luft och vatten från förbränningsanläggningen i miljötillståndet. Även andra förordningar och föreskrifter ställer krav på utsläpp och vilka mätmetoder och mätintervall som ska användas. Reningsanläggningen för avfallsförbränning (panna 3) består av SNCR, elfilter, rökgaskondensering och vattenrening. Panna 1 och 2 har separata elfilter som reningsutrustning. SNCR SNCR (Selective Non Catalytic Reduction)-anläggning med ammoniak (NH 3 ) för reduktion av kväveoxider (NO x ) i panna 3. Insprutningen av NH 3 sker direkt i pannan. Utsläppen av NOx har minskat avsevärt efter driftsättning av anläggningen. Överbliven ammoniakslip mäts kontinuerligt i rökgasen. 14 (36)

16 Elfilter Separata elfilter finns installerat för alla fastbränslepannor (panna 1, 2 och 3). Dessa fångar upp stoft och stoftbundna partiklar. Rökgaskondensering Rökgaskondenseringen för panna 3 (se bilaga 5) består av två våtskrubbersteg och rökgaskondensor. Kloridskrubber: Rening av väteklorider samt kvicksilver och andra tungmetaller. I skrubbern finns även adioxmaterial installerat för att fånga in dioxiner. Skrubbern har bytts ut sommaren 214 och ersatts av en modernare med större volym och reningsgrad. Kol/lutskrubber: Aktivt kol tillsätts för reduktion av dioxin och kvicksilver samt lut (Natriumhydroxid) för reduktion av SO X. Reningsgraden i skrubberstegen är mycket hög och inom branschen motsvarar den bästa möjliga teknik. Allt vatten från skrubbrarna leds till vattenreningsanläggningen där det renas innan utsläpp till recipient. Vattenrening Rening av vatten från skrubbrar sker i flera processteg genom bl.a. flockning, fällning samt ph-justering, se Bilaga 5. Även nya jonbytarmassor har installerats i jonbytarfilter för att öka reningen av tungmetaller. Förebyggande och löpande åtgärder Reningsanläggningarnas funktion övervakas kontinuerligt med automatiska styrsystem och larm inkopplat mot börvärden. Dagliga ronderingar med checklistor görs i anläggningen och eventuella störningar noteras för direkt åtgärd. I driftdagboken noteras ändringar, störningar och övriga händelser. Dessutom genomförs produktionsmöten löpande för att fånga upp driftproblem. 4.3 Lokaliseringsprincipen 4 För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt skall en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1, 3 kap. och 4 kap. För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt Länsstyrelsens beslut sid Hushållning med råvaror och energi 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Energi och råvaror används på följande sätt: Bränslen används i följande ordning 1) avfall 2) spillvärme 3) trä- och torvbränsle 4) elpanna 5) olja Bränslefördelning 214 Avfall 61 % Flis 13 % Spillvärme 13 % 15 (36)

17 Rökgaskondensering 7 % Elpannor 3 % Olja 2 % Torv 2 % Rökgaskondensering Genom att ta tillvara på energin som bildas när ånga kondenseras till vatten i utgående rökgaser ersätter vi energiproduktion som annars skulle framställts med bränslen. Kondenseringen står för ca 21 GWh (9 % av totala värmeproduktionen). Spillvärme Tillförsel av spillvärme från LKAB ersätter även den energiproduktion från övriga bränslen. 214 utgjorde spillvärmen ca 39 GWh (16 % av den totala värmeproduktionen). Allmänt om miljöarbetet: Miljöarbetet är en ständigt pågående process för att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Bolaget arbetar hållbart och jobbar mot att återanvända och återvinna i största möjliga utsträckning. Avfallet som uppkommer inom verksamheten återvinns eller omhändertas på lämpligt sätt enligt verksamhetsrutiner. Återvinning av följande fraktioner sker: papper, pappersförpackningar, kartong, färgat och ofärgat glas, metallförpackningar, hårdplast, metallskrot, elektronik, elkablar mm. Farligt avfall såsom kemikalier, batterier, lampor etc. lämnas till Miljöavdelningen. Deponirest lämnas till Kiruna avfallsanläggning. Även entreprenörer som arbetar inom anläggningen är ålagda att följa återvinningsinstruktionerna. Det avfall som produceras vid kraftvärmeverket från förbränningsprocesserna är helt beroende av vilken kvalitet inkommande avfallsbränsle har. För att högsta möjliga kvalitet skall uppnås utförs avfallskontroller med återkoppling till leverantörer. Skrot i slagg siktas alltid ut och ca 1 % av slagget från avfallet återvinns som metallskrot. Bolaget har en Miljöresursgrupp (MRG) där miljöchefen och samtliga miljöingenjörer ingår. Syftet är att få en samordning av miljöarbetet för hela bolaget men även för att kunna stödja varandra i avdelningsspecifika miljöfrågor. Tekniska Verken och avdelning Energi är i en pågående process att bli certifierat enligt miljöledningssystemet ISO Produktvalsprincipen 6 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Verksamheten producerar fjärrvärme och elkraft genom att bland annat tillhandahålla tjänsten avfallsbehandling. Utöver det säljs inga övriga produkter. De kemikalier som används i verksamheten inventeras årligen och ersätts eller plockas bort när det är möjligt. Förbrukade kemikalier beskrivs i bilaga (36)

18 4.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8 Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 1 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Verksamheten drivs på ett sådant sätt att risker för föroreningar minimeras. Allt avfall som uppkommer vid anläggningen återvinns, förbränns eller deponeras, inget lagras på fastigheten. Därmed är det enbart byggnader och cisterner som finns på anläggningen som behöver omhändertas när verksamheten upphör. Eventuell rivning av byggnader samt cisterner på fastigheten ska genomföras i enlighet med gällande miljöföreskrifter. Försäkringar för 214 Från och med januari 24 är verksamheten försäkrad genom Svenska Kommun Försäkrings AB (SKF-AB). Försäkringarna gäller i stort till värde och villkor lika som vid tidigare försäkringar. Undantaget är dock egendomsförsäkring för lastbilar samt transporter som är försäkrade hos If. Övr. försäkringsbolag utgörs av: Europeiska ERV (tjänstereseförsäkring). För alla verksamheter inom Tekniska Verken i Kiruna AB förutom gamla avfallsdeponin gäller försäkringarna nedan: Ansvarsförsäkringar: Försäkr. Nr.(A 31 K 14:1) i SKF-AB. Byggansvar, Markarbeten 2 Mkr/skada och år Byggansvar Sak/ Personskada 5 Mkr/skada och 1 Mkr/år Miljöansvar 5 Mkr/skada och år Allmänna ansvar 5 Mkr/skada och år Konsultansvar 12 Bb/skada och 36 Bb/år Förmögenhetsbrott 1 Mkr Rättsskydd vid miljöbrott 2 Mkr/skada och år Rättskydd för företag.,2 Mkr/skada och 1 Mkr/år Rena förmögenhetsbrott 1 Mkr/skada och år VD och Styrelseansvarsförsäkring 1 Mkr Egendomsförsäkringar: Försäkr. Nr.(E 33 K 14:2) i SKF-AB. För egendom och maskin Mkr För avbrott(18 mån) inkl maskin 224 Mkr För EAR-egendom. 5 Mkr För oljeskada 1 Mkr Transportförsäkring: Försäkr. Nr.(LP ) i försäkringsbolaget If För transporter och lyft inom Norden 2 Mkr Tjänstereseförsäkring: Försäkr. Nr. ( ) I försäkringsbolaget Europeiska ERV. Fordonsförsäkringarna hos If Skadeförsäkring utgörs av avtals nr: Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP Motor Förs. Nr MP (36)

19 5. DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET 5.1 Faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning under året Plats Värmeproduktion Elproduktion Kiruna kraftvärmeverk 246 GWh 27 GWh (23 % användes för eget behov och77 % såldes till nätägaren) 5.2 Drifttid Antal driftsdagar och driftstimmar: Typ av produktion Tidsperiod och antal beräknade hela driftsdygn Värmeproduktion Panna 1 jan -april, okt-dec 93 dygn Värmeproduktion Panna 2 jan -april, okt-dec 88 dygn Värme/elproduktion Panna 3 jan juni, aug dec 276 dygn Värmeproduktion Oljepanna 2MW jan feb, okt-dec 7 dygn Värmeproduktion Elpanna 1 MW jan mars, maj, julidec 71 dygn Produktionsenhet Drifttimmar/år Panna Panna Panna (36)

20 5.3 Allmänt (kort om förhållanden under aktuellt år och ev. förändringar) Bränslefördelning i pannorna under Panna 1 bränslefördelning Trä; 1% Trä; 94% Trä; 85% Torv; 15% Torv; % Torv; 6% Panna 2 bränslefördelning Trä; 1% Trä; 94% Trä; 82% Torv; 18% Torv; % Torv; 6% (36)

21 Panna 3 bränslefördelning Avfall; 92% Avfall; 98% Avfall; 95% Trä; 3% Torv; 5% Trä; 2% Torv; 1% Trä; 5% Torv; % Oljepanna 2 MW: Eldningsolja 1 (EO-1) Oljeanläggningar i Kiruna C (spetslast): Eldningsolja 1 (EO-1) Planerade FU-stopp 214: P1: Sept P2: Sept P3: 26/6-2/8 5.4 Tillbud, störningar och klagomål samt vidtagna åtgärder Förhöjda ammonium och kvävehalter i Luossajoki Bakgrund: Vid provtagningspunkten Lj 13:3 nedströms värmeverket som ingår i ett gemensamt kontrollprogram för recipienten Luossajoki från och med 213 har höga halter av ammonium och kväve uppmätts. Eftersom villkor för utsläpp av ammonium och kväve till vatten saknas för värmeverket har parametrarna inte kontrollerats i utgående vatten tidigare. Dessa lades till i analyserna i slutet av 213. Genom en sammanställning av resultaten för 214 har det framkommit att värmeverket är en utsläppskälla som bidrar till de höga halterna. Resultaten redovisas i bilaga 9 och avsnitt 7.3. Åtgärd: En utredning om åtgärder och installation av ytterligare rening i värmeverkets vattenrening är påbörjad. Förhöjda metallvärden till vatten Bakgrund: Under året har analyser av renat processvatten visat förhöjda metallhalter. Metallerna som förekommit med förhöjda halter är kvicksilver, kadmium, zink och bly. Ingen av metallerna bildas vid förbränning utan kommer in i processen via avfallet. Vattenreningen har mycket hög reningsgrad men har ändå inte räckt till vid förhöjda halter. Dessutom har en ny skrubber för- 2 (36)

22 bättrat rökgasreningen och en orsak kan vara ett ökat flöde av föroreningar till efterföljande vattenrening. Det är mycket svårt att veta exakt var föroreningarna kommer ifrån då det dels tar tid innan metallerna gått igenom anläggningen och provsvaren på analyserna fås i efterhand. Åtgärd: Ytterligare rening i form av nya jonbytarmassor i jonbytarfilter har testkörts under 214, men på grund av nuvarande konstruktion av reningsanläggningen har motståndet i jonbytarna blivit för stort och varit tvungna att kopplas ur igen. Hela vattenreningen kommer att ses över under sommarens FU-stopp. Prover av inkommande vatten till vattenreningen från skrubberstegen har tagits och resultaten kommer att användas för vidare utredning om hur reningsgraden kan förbättras. Inställningar och dosering av kemikalier för rening har setts över för att optimera vattenreningen. Havererad mätutrustning Bakgrund: Under året har instrument för mätning av rökgasflöde och TOC havererat i panna 3. Större problem än väntat och långa leveranstider medförde att bortfallet blev längre än beräknat. Åtgärd: Rökgasflödesmätaren är reparerad och bytt. Dessutom har en beräkning i rapporteringssystemet lagts in för att beräkna flödet i efterhand då mätning saknades. Denna beräkning går även in automatiskt framöver om mätningen upphör. TOC-mätaren har ersatts av metan (CH 4 ) mätning i befintligt instrument. Häng i bränsleschakt Bakgrund: Under året har häng i bränsleschaktet för panna 3 varit ett återkommande problem. Detta har medfört CO-spikar i rökgaserna. Tidvis dålig bränslekvalitet och problem med nya rosterplattor har varit orsaken. Åtgärd: Arbetet med att ha en jämn och god bränslekvalitet pågår löpande. Rosterplattorna är modifierade för att fungera bättre. Klagomål på lukt från avfall Bakgrund: Under perioden till har klagomål från boende i närheten av värmeverket förekommit gällande kraftig lukt från avfallet. Luktproblemen har delvis berott på att avfall tillfälligt tippats på gården vid avfallskontroll och plockanalys. Andra orsaker är att äldre avfall har förbränts i kombination med ogynnsamma väderförhållanden i form av inversion och ihållande vindriktning. Åtgärd: För att minska luktproblemen blandas gammalt avfall med nyare och allt bränsle tippas direkt in i avsedd bränslesilo på värmeverket. Inget bränsle förvaras eller mellanlagras på gården. Förhöjda CO värden i Panna 2 Bakgrund: Efter åtgärder och intrimning har CO-halterna minskat men fortfarande förekommer CO-spikar vid framförallt driftstörningar och upp/nedeldning. Vid instrumentservice och kontrollmätning har det även visat sig att instrumentet mäter för höga halter vilket kan vara en bidragande orsak till överskridanden. Instrumentet för panna 2 kommer att skickas in för genomgång och uppgradering. Se bilaga 8 för en jämförelse av CO-halter i respektive panna. 21 (36)

23 5.5 Vilka undersökningar om miljöpåverkan som verksamhetens produkter som har gjorts, samt ev. åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan Verksamheten omfattar ingen produkttillverkning. Miljöpåverkan och förebyggande åtgärder från energiproduktionen och produkterna fjärrvärme och el redovisas i denna rapport. 5.6 Reningsanläggningar reningseffekt och tillgänglighet (Här kommenteras även rening av olika delströmmar, återvinningsanläggningar ph-justeringsutrustning, driftövervakning, etc.) Reningsanläggning Elfilter Renar rökgaser från stoftbundna partiklar Störningar/tillgänglighet Inga störningar under 214 Rökgaskondensering Vattenrening Renar rökgaser från avfallseldning med hjälp av våtskrubbrar. Renar vatten från rökgaskondenseringen. Inga större störningar under 214 Tillfälliga problem med sandfilter under mars och april men inga större störningar under 214 Driftövervakning sker dygnet runt från kontrollrummet med larm inställda så att de varnar om viktiga parametrar avviker. Automatisk ph-justeringsutrustning som består av den senaste tekniken. 5.7 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats Rutin för riskbedömning finns och riskanalyser utförs vid arbetsmoment där det bedöms att tas fram. En skriftlig delegation finns upprättad för avdelningens brandskyddsansvarige, tillika säkerhetssamordnare och dennes ersättare. Skriftliga delegationer finns även upprättade till berörda inom avdelningen avseende tillståndsansvarig för heta arbeten. Skriftliga delegationer i övrigt (verksamhets-, personal-, ekonomi, arbetsmiljöansvar mm) finns upprättade för samtliga chefer inom Energiavdelningen. Tekniska Verken har ett systematiskt verksamhetssystem som omfattar arbetsmiljö, miljö samt brandskydd m.m. Canea är ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem och i den kommer samtliga manualer, rutiner, policys, blanketter/mallar och planer att finnas. Det är ett digitalt administrativt system som alla anställda kan nå via en dator. Under året har dessa riskanalyser utförts: Rekommendationsrapport (brand) framtagen via AON och Riskgenomgång (brand) framtagen via WSP 22 (36)

24 5.8 Besiktningar (periodisk besiktning, övriga besiktningar som besiktning av oljecisterner etc.) Enligt AFS 25:3 utfördes följande årliga besiktningar: 1 st. av växlare och elpannor 1 st. in- och utvändig besiktning av respektive panna (P1, P2, P3) 1 st. driftprov av respektive panna (P1, P2, P3) 1 st. besiktning av rökgaskondensorn 1 st. besiktning av natrium/lut cisternen 1 st. besiktning av ammoniaktank 1 st. driftprov av respektive panna (P1, P2) Vittangi 5.9 Vilka rutiner för fortlöpande miljöförbättrande arbete som har ändrats Energiavdelningens aktiviteter under 214 Energiavdelningen och enhet produktion har genomgått revision för att bli miljöcertifierade enligt ISO 141 under 214. Ett löpande arbete med förbättringar och ökad ordning och reda pågår. Produktionsmöte hålls varje vecka där aktuella miljövärden och driftförhållanden tas upp. Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem har tagits i drift 23 (36)

25 5.1 En kommenterad sammanfattning av resultatet av utförda mätningar och undersökningar. (Här beskrivs bland annat hur mätinstrument och provtagare fungerat under året, genomförda kvalitetssäkringsåtgärder, besiktningar, etc., starkt avvikande resultat skall kommenteras vad avser orsak till avvikelsen) Kontinuerlig miljömätning sker med SICK-instrument (P1, P2) och OPSIS (P3) utöver det tas vattenprover från vattenreningen som skickas för analys minst 1 gång/månad till ackrediterat lab. Parametrarna som mäts i respektive panna redovisas i avsnitt 7. Kontrollmätning En gång per år görs kontroll- och jämförande mätning på mätinstrument SICK enligt NFS 24:6 och på OPSIS enligt NFS 24:6 samt SFS 213:253. Under 214 avbröts jämförandemätningen enligt NFS 24:6 för panna 1 och 2 på grund av problem med instrumenten. Eftersom de producerat mindre än 25 GWh är de inte redovisningsskyldiga. Se bilaga 1 för sammanställning av genomförda mätningar. Emissionsmätning Oberoende emissionsmätning på tungmetaller och dioxiner till vatten och luft genomförs två gånger per år för panna 3 enligt SFS 213:253. Se bilaga 1 för sammanställning av genomförda mätningar. SICK (mätsystemet för rökgasmätningar från P1 och P2) Mäter parametrarna NO, SO 2, CO och O 2 kontinuerligt i respektive panna vid drift. I stort sett har mätningarna fungerat bra under året men störningar har förekommit. Bland annat har instrumentet för panna 2 visat högre halter än mätkonsultens instrument vid jämförande mätning. Service har utförts av servicetekniker på plats och instrumenten är skickade till leverantören i omgångar för uppgradering och service. Stoftmätare av samma leverantör finns installerat för respektive panna och har fungerat bra och genomgått serviceunderhåll under året. OPSIS (mätsystemet för rökgasmätningar från P3) Mätningarna har i stort sett fungerat bra under året. Låsning av instrumenten och mätbortfall har skett vid ett tillfälle då batteribackupen inte fungerat som den ska efter ett strömbortfall. Batteribackupen är utbytt. Mätinstrumenten har genomgått service och underhåll på plats av instrumentleverantören under året genom serviceavtal. Systemet är dessutom uppgraderat för metanmätning, se även punkt nedan. Mätaren för rökgasflöde har varit ur funktion en stor del av andra halvåret då felet var större än väntat och leveransen av reservdelar drog ut på tiden. Flödesmätaren har reparerats och en beräkning i rapporteringssystemet har lagts in för att beräkna rökgasflödet bakåt i tiden samt finns som backup om det händer igen. TOC och Stoftmätning P3 Separata mätare för mätning av TOC och stoft finns installerade för Panna 3. TOC-mätaren har havererat under året och mätningen har varit ur funktion i ca 5 månader. På grund av ett allvarligt fel kunde det inte lagas på plats. Mätningen har istället i samråd med tillsynsmyndigheten bytts mot metanmätning (CH 4 ) i befintligt Opsisinstrument. Stoftmätaren har haft vissa driftstörningar och genomgått service under året. Suspmätare Mätare för kontinuerlig suspmätning på renat utgående vatten från panna 3:s vattenreningsanläggning har kontrolleras under året via serviceavtal. Provtagningar Provtagning av vatten i recipient sker enligt kontrollprogram för Luossajoki och redovisas i bilaga 9. Resultat från prover av utgående vatten från värmeverket redovisas i avsnitt 7.3 samt bilaga (36)

26 6. RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER 6.1 Råvaruförbrukning Bränsleslag Ton/m 3 /MWh Avfall ton Trä ton Torv ton Olja 694 m 3 El (för elpannor) MWh Spillvärme MWh 6.2 Förbrukning av vatten Kommunal vatten m³ 6.3 Förbrukning av kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt (kan bifogas som bilaga, även råvaror avses) Förbrukning av kemikalier redovisas i bilaga Åtgärder som vidtagits för att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter mot mindre farliga produkter Inga kemikalier har ersatts under 214. Inventering görs årligen och de kemikalier som inte används plockas bort. 6.5 Energianvändning Energi (förbrukad energi i kontorsfastigheten för uppvärmning, belysning med mera) Energislag m 3 kwh/mwh ton MWh - Elström (fastighet + drift värmeverk) Fjärrvärme (värme fastigheten) - 26 MWh - 25 (36)

27 6.6 Kommentarer om arbetet med en övergång till förnybar energi och energieffektivisering Bolaget arbetar löpande med att ersätta den fossila andelen bränsle i verksamheten till förnybara alternativ. Klimatet och värmebehovet i fjärrvärmenätet styr vilka bränslen som används i värmeproduktionen. Vid kall väderlek måste mer spetslast i form av olje- och elpannor användas. Klimatpåverkan från energiåtervinning genom avfallsförbränning Tekniska Verken i Kirunas utsläpp av växthusgaser från avfallsförbränning med energiåtervinning var ton koldioxidekvivalenter under 214. Av dessa utsläpp stod behandlingen av avfall för ton. Företagets produktion av el och fjärrvärme genererade ton koldioxidekvivalenter. Beräkningen är gjord enligt den metod som rekommenderas av Avfall Sverige. Total klimatpåverkan Nedan redovisas mängden förbrukad olja och beräknad andel fossil och förnyelsebar energi samt totala mängden koldioxidutsläpp från avfall, torv, el och olja enligt emissionsfaktorer från systemet för handel med utsläppsrätter EU-ETS. Utsläpp koldioxidekvivalenter totalt Förbrukad oljemängd Koldioxidfaktor för energiproduktion (värme och el) Andel förnyelsebara bränslen: Hushålls- och verksamhetsavfall (biogen del) Flis Rökgaskondensering (RGKA) Spillvärme El (biogen del) Andel fossila bränslen: Hushålls- och verksamhetsavfall (fossil del) Torv Olja El (fossil del) ton 694 m3 98 ton CO 2 /producerad MWh 74 % 26 % Förnyelsebar energi Fossil energi 26% 74% 26 (36)

28 7. UTSLÄPP TILL VATTEN OCH LUFT Bakgrunden till de resultat av mätningar och undersökningar som ska redovisas kan vara: - kontroll mot gällande villkor i tillståndsbeslut eller enligt föreskrifter - stadgar i förelagda kontrollprogram - kontroll av resultat av en frivillig vidtagen åtgärd för att minska miljöpåverkan, t ex förändring av produkt 7.1 Sammanställning av årets utsläppsmängd till luft och vatten Ange om uppgiften avser totalt utsläpp eller ett delflöde. För delflöde ange namn på utsläppspunkten i aktuell rad och kolumn. Ange M eller C för metod om hur värdet tagits fram, där M=mätning (av föroreningshalter och flöden) och C=beräkning (kombination av schablonvärden med förbrukning eller produktion, massbalanser). Notering: Totala utsläppen bestäms genom mätningar (olika mätintervall) som sedan beräknas till årsmedelvärden och utifrån dessa beräknas totala utsläppet med hjälp av rökgasflöden. Därför står det ofta både M och C vid metod. Utsläppspunkt Utsläppsmängd till Parameter Enhet Delflöde Totalt Vatten Luft Metod Recipient Fastbränslepanna 1 (6MW) Koldioxid [CO 2 ] 1 ton X 122 C Kväveoxid [NO X ] ton X 1 M,C Svaveldioxid [SO 2 ] ton X 2 M,C Stoft ton X 3 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 2 M,C Rökgasvolym x1 3 m C 1) Avser fossil koldioxid. Koldioxid från biobränslen ingår inte i denna siffra Fastbränslepanna 2 (6MW) Koldioxid [CO 2 ] 1 ton X 1226 C Kväveoxid [NO X ] ton X 8 M,C Svaveldioxid [SO 2 ] ton X 3 M,C Stoft ton X,4 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 5 M,C Rökgasvolym x1 3 m C 1) Avser fossil koldioxid. Koldioxid från biobränslen ingår inte i denna siffra 27 (36)

29 Utsläppspunkt Utsläppsmängd till Parameter Enhet Delflöde Totalt Vatten Luft Metod Recipient Avfallspanna 3 (3 MW) Utsläpp till luft Rökgasvolym x1 3 m 3 X M Koldioxid [CO 2 ] ton X C Stoft ton X,4 M,C Kadmium [Cd] kg X,3 M,C Väteklorid [HCL] kg X 35 M,C Svaveldioxid [SO X ] ton X,6 M,C Kväveoxid [NO X ] ton X 48 M,C Ammoniak (NH 3 ) ton X,9 M,C Kolmonoxid [CO] ton X 1 M,C Totalt organiskt kol [TOC] kg X 9 M,C Dioxin [TCDD-ekv.] g X,26 M,C Kvicksilver [Hg] kg X 2 M,C Utsläpp till Vatten Renad vattenvolym m 3 X M Luossajoki Suspenderat material kg X 219 M,C Luossajoki Kvicksilver [Hg] g X 6 M,C Luossajoki Kadmium [Cd] g X 75 M,C Luossajoki Tallium (Tl) g X 22 M,C Luossajoki Arsenik (As) g X 181 M,C Luossajoki Bly [Pb] g X 771 M,C Luossajoki Krom [Cr] g X 11 M,C Luossajoki Koppar (Cu) g X 363 M,C Luossajoki Nickel [Ni] g X 261 M,C Luossajoki Zink [Zn] g X M,C Luossajoki Dioxin [TCDD-ekv.] g X,7 M,C Luossajoki ph X 8,3 M Luossajoki 28 (36)

30 7.2 Specificering av utsläpp till luft (Totalt P1, P2, P3, oljeanläggningar och elpannor) 7.21 Utsläpp från förbränning av bränsle (energi och processer) Typ av bränsle Ton/ m 3 /MWh Svavelhalt SO 2 kg/år Utsläppta mängder NO x kg/år CO 2 (fossil) ton/år Torv ton,2 % TS 838 MC MC 2 31 C Trädbränsle (flis) ton,3 % TS MC MC C Avfall ton,15 % TS 566 MC MC C Olja [EO1] 694 m 3,5 vikt% 291 C 76 C C Olja [WRD] m3 - vikt % C C C Elpannor MWh C Summa Fossil Kommentar: Svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NOx) har beräknats utifrån uppmätt mängd utsläpp samt för olja enligt leverantörsspecifikationer Koldioxid (CO 2 ) har beräknats utifrån emissionsfaktorer per bränsle enligt Systemet för handel med utsläppsrätter. M = uppmätt siffra C = beräknad siffra MC= utifrån en uppmätt mängd har fördelning beräknats 7.22 Utsläpp av stoft Mätning utförts ja resultat bifogas i bilaga: 2-4 (resp.panna) Uppgifterna grundar sig på nej beräkning mätning 1 Summering av totala utsläpp som är redovisade i avsnitt (36)

31 7.23 Övriga luftutsläpp Uppgifterna grundar sig på beräkning mätning uppskattning Ämne Enhet (kg/år, ton/år) Utsläppt mängd Metod Se kommentar under tabell Kommentar: M = uppmätt siffra C = beräknad siffra MC= utifrån en uppmätt koncentration har en total mängd beräknats 7.24 Sammanställning av utsläpp av VOC (flyktiga organiska ämnen) Totalt från verksamheten ton/år Uppgifterna grundar sig på varav klorerade VOC ton/år beräkning mätning varav aromatiska VOC ton/år 7.25 Installerad och förbrukad mängd köldmedium bilaga ja nej (understiger krav för redovisning) Installerad mängd Förbrukad mängd Ammoniak HCFC HFC 38,7 kg kg Halon Bilaga: Redovisningen enl. köldmedieförordningen (SFS 27:846 med senast införd ändring SFS 211:825) redovisas som bilaga: 8 3 (36)

32 7.3 Specificering av utsläpp till vatten, totalt P3 En tabell per provtagningsplats (Nedanstående tabeller är exempel på hur en redovisning kan se ut) Analysresultat av ink utg (behandl/ brädd etc) till arv annat recipient:luossajoki Kommentar till tabellvärdena: Tabellen redovisar månadsmedelvärden grundat på egna mätningar (1-2 gånger per månad vid drift) och konsultmätningar (två gånger per år) Provtagningsplats: Efter all rening innan utlopp till recipient Tidsstyrd provtagning Flödesstyrd provtagning Utsläpp till vatten 214 Villkor 1 Enhet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vattenmängd m3/mån Susp 45 mg/l 5,1 8,5 13 2,5 8,4 3,75 5, 5, 16, 25, 3 mg/l 5,1 8,5 13 2,5 8,4 3,75 5, 5, 16, 25, Kvicksilver (Hg),1 mg/l,18,2,5,1,6,1,3,63,5,244 Kadmium (Cd),1 mg/l,16,14,9,72,17,1,1,3,3,177 Tallium (Tl),5 mg/l,5,5,5,5,5,1,1,1,1,26 Arsenik (As),15 mg/l,35,46,169,21,64,26,28,51,25,15 Bly (Pb),2 mg/l,65,17,42,33,48,1,31,14,31,2733 Krom (Cr),5 mg/l,21,16,18,13,13,6,5,26,9,298 Koppar (Cu),5 mg/l,15,15,54,12,34,33,9,56,6,914 Nickel (Ni),5 mg/l,118,12,77,36,89,12,69,14,45,68 Zink (Zn) 1,5 mg/l 1,195 2,,66 3,9,3483,335,43,11,34,6856 Dioxin (TCDD ekvivalenter),3 ng/l,42,52 ph - 8,5 8,6 8,5 8,6 8,6 8,15 8,4 8,1 8,3 7,35 Ammoniumkväve (NH4-N) - mg/l 414,5 665, 65, 92, 76, 825, 42, 34, 32, 13, Totalkväve (N) - mg/l 449, 655, 685, 97, 2375, 77, 43, 39, 37, 14, Beräknad mängd utsläpp (g) Enhet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Susp g Kvicksilver (Hg) g,4,4,2,1 1,7,3,6 9, 1,2 51, Kadmium (Cd) g 3,6 3,2 2,6 17,2 4,7,3,2,4,8 37, Tallium (Tl) g 1,1 1,2 1,5 1,2 1,5 2,6 1,9 1,4 2,4 5,5 Arsenik (As) g Bly (Pb) g Krom (Cr) g Koppar (Cu) g Nickel (Ni) g Zink (Zn) g Dioxin (TCDD ekvivalenter) g,12,19 1 Villkor enligt SFS 213:253 11, högst ett stickprov per år får överskridas för respektive parameter samt för Cd och Hg enligt villkor i tillstånd , högst,1 mg/l som kvartalsmedel. För ph, ammoniumkväve och totalkväve finns det inga villkor för verksamheten. 31 (36)

33 8. AVFALL OCH FARLIGT AVFALL 8.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling t.ex. brännbart industriavfall (till förbränning), brännbart byggavfall, ej brännbart avfall (till deponi), organiskt avfall (till rötning), oljeförorenad jord som inte är klassat som farligt avfall (till kompostering) Avfallsslag Bottenslagg från avfalls förbr. Bottenslagg från avfalls förbr. Bottenaska från torv/träförbr. Flygaska från torv/träförbr. Kod enligt avfallsförordning bilaga 4 Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagande Slutligt omhändertagande (deponering, förbränning etc.) TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin HRS Renovest Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponi TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin TVAB TVAB KAA/Deponi Mellanlagring för återanv. i byggn. inom deponin. Bottenslagg från avfallsförbränning totalt: ton ton transporteras till Kiruna avfallsanläggning (KAA) där det mellanlagras minst 3 månader i cell med lakvattenrening. Materialet genomgår därefter siktning för att få bort metallskrot och för att sortera fram material som kan användas vid anläggningsarbeten inom deponin. - ton transporterades till Norge för användning vid anläggningsarbeten och sluttäckning av deponi. Bottenaska från förbränning av torv/flis: 783 ton - mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin. Flygaska från förbränning av torv/flis: 56 ton - mellanlagras på Kiruna deponi. Används till anläggningsarbeten inom deponin. 8.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning Återvinning sker gemensamt inom hela TVAB. Mängderna/avd är därför inte kända. Avfallsslag Kod enligt avfallsförordning Mängd/år (ton) Transportör Mottagare bilaga 4 Papper TVAB, avd renhållning IL Recycling Pappersfpk/well TVAB, avd renhållning IL Recycling Metallfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling Glasfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling Hårdplastfpk TVAB, avd renhållning IL Recycling 32 (36)

34 8.3 Industrislam som inte är klassat som farligt avfall (kopia av analysresultat skall bifogas) Typ av slam Kod enligt avfallsförordning bilaga 4 TS-halt (%) Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Slutligt omhändertagande (deponering, återvinning etc.) 8.4 Åtgärder som vidtagits under året för att minska avfallsmängderna och/eller öka återvinningsgraden: All bottenlagg siktas och metallåtervinns. Efter det används bottenslaggen som byggnadsmaterial på Kiruna avfallsanläggning. 8.5 Farligt avfall Avfallsslag Kod enligt avfallsförordning bilaga 4 Mängd/år (ton) Transportör Mottagare Anläggning för slutligt omhändertagande Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden Flygaska fr. avfallsförbr * 1 15 BDX Miljöteknikk Terrateam Mo i Rana Deponi Filterkaka fr. avfallsförbr * 23 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna deponi Deponering i cell för farligt avfall med lakvattenrening Spillolja Tekniska Verken Tekniska Verken Ragnsells återvinning/deponi Oljeslam blandat med flis * 14 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna kraftvärmeverk Förbränning Torvfilter från lakvattenrening *,9 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna kraftvärmeverk Förbränning Målarfärger *,5 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna kraftvärmeverk Förbränning Oljefilter *,7 Tekniska Verken Tekniska Verken Kiruna kraftvärmeverk Förbränning 8.6 Farligt avfall, lagring vid årsskiftet Miljöenheten vid Kiruna kraftvärmeverk hämtar, tar emot, sorterar och mellanlagrar farligt avfall från företag i väntan på transport till miljöentreprenör. Miljöenheten utför även tömningar av elektronikavfall samt farligt avfall från ÅVC i kommunens byar. Avfallet från byarnas ÅVC lämnas på Kiruna ÅVC, och det miljöfarliga avfallet transporteras till miljöenhetens lokaler vid Värmeverket. Miljöenheten omhändertar även lysrör, glödlampor och småbatterier, samt tillhandahåller transportemballage för dessa. Se bilaga 11 för en sammanställning av mottagna mängder. 33 (36)

35 8.7 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten och/eller minska avfallets farlighet Kvalitetskontroller av avfall med fokus på farligt avfall. Kvalitetsmanual för inkommande avfall har setts över och kommer att börja användas när den är helt klar. Vid avvikelse sker återkoppling till leverantörer och straffavgift faktureras. Kampanj Jakten på det farliga avfallet riktat till skolklasser i Kiruna. De anteckningar om farligt avfall som skall upprättas enligt förordningen (1996:971) om farligt avfall skall bifogas. 9. TRANSPORTER 9.1 Ange transportmedel samt frekvens av ingående, utgående och interna transporter Interna transporter Personbilar: VW Caddy HML178, Citroën UUU 668, Toyota Hilux CZE 71, VW Caddy LLZ 37, Arbetsmaskiner och redskap: Gaffeltruck Toyota 7FDDF25 körs inom TVAB:s område. Hjullastare (för bränslehantering och snöröjning), El-gaffeltruck Toyota 7FBMF 25 och gaffeltruck Komatsu FD3-7 Externa transporter Ingående lastbilstransporter med bränsle till produktion av värme samt el enligt följande: avfall st, biobränsle 773 st. Utgående lastbilstransporter med restprodukter från produktion av värme samt el enligt följande: flygaska (avfallsförbr.) - 41 st, slagg (avfallsförbr.) 93 st, filterkaka 4 st, flygaska bio - 9 st, bioaska - 56 st 9.2 Sammanfatta ert arbete med att utnyttja transportmedel som är bättre ur hälso- och miljösynpunkt Intereg-projekt för att samordna transporter med Norge. Ett resultat av projektet är ett utökat samarbete mellan Sverige, Finland och Norge kring avfallshanteringen i Nordkalotten. Fortsatt utveckling av organisation sker bl.a. i syfte att samordna alla transporter inom bolaget via avdelning Logistik. 34 (36)