INNEHÅLLSFÖRTECKNING. sid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING. sid"

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Kommunens organisation... 3 Kommunalrådet har ordet!... 5 Förvaltningsberättelse Kommunen Koncernen Sammanställd redovisning resultaträkning/finansieringsanalys Sammanställd redovisning balansräkning Sammanställd redovisning noter Resultaträkning/finansieringsanalys Balansräkning Noter Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Social- och omsorgsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Tillämpade redovisningsprinciper Redovisningsmodell

3 2

4 Forshaga kommuns organisation 2006 Valnämnden 5 ledamöter Revisionen Kommunfullmäktige 41 ledamöter Överförmyndaren Kommunstyrelsen 11 ledamöter Barn-och utbildningsnämnden 9 ledamöter Social-och omsorgsnämnden 9 ledamöter Miljö-och byggnämnden 9 ledamöter Kommunledningskontor Barn-och utbildningsförvaltning Social- och omsorgsförvaltning Miljö-och byggförvaltning Personalkontor Skolområde Forshaga Skolenhet Central Skolenhet Grossbol Skolenhet Skived Äldreomsorg Hemtjänst Hemsjukvård Miljö & hälsoskydd Plan & bygg Ekonomikontor Skolområde Ullerud Skolenhet Deje Skolenhet Olsäter Individ- och familjeomsorg Trafik Komm KommunTeknik Stöd & Service till funktionshindrade Flyktingmottagning Kommunala bolag 2006 Moderbolag Kommunala bostadsföretaget Forshagabostäder AB Forshaga Munkfors Företagscentrum AB (Forshagas andel 24 %) Dotterbolag Forshaga Energi AB 3

5 4

6 Kommunalrådet har ordet! 2006 var ett bra år för kommunen: Bostadsbyggandet ökade. Ungdomsbrottsligheten var lägre än i många andra närliggande kommuner. Kommunfullmäktige tog beslut i slutet av året om att dra igång byggandet av det nya Lärcentret i Forshaga tätort. Antalet invånare avgör hur mycket vi kan satsa i våra kommunala verksamheter och ett ökat bostadsbyggande garanterar att det sker en viss nyinflyttning. Känslan av trygghet är viktig för attraktiviteten när vi ska locka nya invånare och även viktigt för att behålla invånare. Utbildning är viktigt för den enskilde men också för hur en kommun kan utvecklas och därför ser jag fram emot byggandet av ett Lärcentra för barn och vuxna. Marknadsföring av de kommunala verksamheterna, det lokala näringslivet, det aktiva föreningslivet och synliggörandet av enskilda eldsjälar är viktiga uppgifter för våra två informatörer. Det arbetet gjordes bra under Bland investeringarna som genomfördes 2006 vill jag lyfta fram renoveringen av den gamla Nklj-bron genom Deje, färdigställandet av en ny träningshall i Deje, bredbandsutbyggnaden i norra delen av kommunen samt ombyggnaden av Forshaga vattenverk var ett valår. Den politiska majoriteten förändrades inte. Det goda praktiska samarbetet mellan minoritet och majoritet, som rått under den gångna mandatperioden, hoppas jag fortsätter under den kommande. Kommuninvånarna mår bra av att politiken kan prata sig samman. Revygänget i Forshaga har dock problem pga. det goda samarbetet. Skandalerna saknas och därmed uppstår viss manustorka. Detta till trots var revyn som speglade det gångna året lysande. En tillgång för kommunen att kommunanställda är duktiga gycklare! Forshaga i februari 2007 Angelica Rage 5

7 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNEN Inledning Årsredovisningen är en viktig del i kommunens ekonomisystem. Den skall ge information om kommunens och koncernens verksamhet och ekonomiska ställning. Detta redovisas i dokumenten resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. I årsredovisningen görs också en avstämning mot budget och vissa tillbakablickar under några år. Årsredovisningen är också kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Den har utarbetats av ekonomikontoret i samarbete med förvaltningarna, som själva svarar för sina verksamhetsberättelser. För den som vill ha mera information hänvisas till resp. nämnd/styrelsers mera detaljerade verksamhetsberättelser, och till ekonomikontorets detaljerade bokslutsmaterial. Påverkbara över- och underskott kan ombudgeteras mellan åren om så beslutas. Nämnder och styrelser ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunfullmäktige har antagit sådana mål. Verksamhetsmål syftar till att staka ut den politiska färdriktningen, att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt samt att tydliggöra för intressenter vad pengarna räcker till. Vision 2010 Forshaga, en kommun, där alla kommer till tals, för att tillsammans utveckla mångfald, lokal demokrati och delaktighet i samhällslivet. Mål Kommungemensamma mål Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet. Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks. Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter. Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer. Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Folkhälsoarbete och miljökrav skall prägla all verksamhet. Övergripande ekonomiska mål 2006 års resultat skall ligga på minst 7,0 miljoner kronor. Samtliga investeringar skall skattefinansieras. Ingen skattehöjning. Minst halva resultatet skall användas till amortering av långa lån. Amortering av pensionsskulden budgeteras inte, men i samband med behandling av årsredovisning tas frågan upp på nytt. Arbetet med att ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning fortsätter under Under 2006 ägnade kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndordföranden och förvaltningschefer en heldag till detta. Måluppfyllelse Synsätt, attityder mm enligt de kommungemensamma målen präglar samtliga verksamheter och kan utläsas i projektarbeten, genomförda aktiviteter mm. De ekonomiska målen har uppnåtts för verksamhetsåret Omvärldsanalys En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Samhällsekonomins utveckling Enligt taxeringen 2006, 2005-års inkomster, ökade skatteunderlaget i riket med 3,80 %, motsvarande tal i Forshaga var 1,94 %. Det definitiva taxeringsutfallet 2005 blev mer positivt än vad som bokades upp i bokslutet 2005 enligt rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation. Slutavräkningen för 2005 medför därför att 2006 års resultat påverkas positivt med 2,4 mkr. Konjunkturen har stärkts ytterligare och bedömningen är att även om BNP-tillväxten dämpas så kommer den att vara fortsatt god. Viktigt för skatteunderlagets utveckling är dock att den goda konjunkturen leder till fortsatt ökning av sysselsättningen. För att kommunen ska få ökade reala resurser krävs framförallt att sysselsättningen, det vill säga antalet arbetade timmar, ökar. 7

9 Samverkan med grannkommuner Munkfors Gemensam miljö- och byggnämnd, gemensamt näringslivsbolag, gemensam (visstidsanställd) arkivarie samt från årsskiftet gemensam överförmyndarhandläggare. Inom IT, ekonomi och personalsektorerna drivs visst samarbete, förutom med Munkfors även med Kil och Grums. I Klarälvsgruppen, som syftar till turism och företagande runt Klarälvsbanan och älven, bedriver Forshaga arbete tillsammans med Munkfors, Torsby och Hagfors. Karlstadsregionen Ett för regionen gemensamt Räddningstjänstförbund samt gemensam Krisledningsnämnd hanterar kommunens behov av brandförsvar och planering av krishantering. Arbetet med att etablera ett s k Leader-område i Karlstadsregionen för finansiering av olika EU-projekt, har startat. Befolkningsutvecklingen Forshaga kommuns folkmängd minskade 2006 med 49 personer och uppgick till årsskiftet till invånare. Ett negativt inflyttningsnetto har gjort att kommunens folkmängd minskat. Utvecklingen från 2002 framgår av tabellen nedan: FOLKMÄNGD 31/ Känslighetsanalys Kommunens verksamheter påverkas av händelser som till vissa delar är utanför dess kontroll. Som exempel kan nämnas konjunktursvängningar, utjämningssystemet eller förändrade lagar och förordningar. Nedan redovisas vissa faktorer och hur dessa påverkar kommunens ekonomi: Händelse Kostnad/ Intäkt (Mkr) Löneökning med 1 % 3,7 Bruttokostnadsförändring med 1 % 5,9 Prisförändring med 3 % 6,4 Ökning försörjningsstöd med 10 % 0,4 Minskning av generella statsbidraget med 1 % 1,1 Förändrad utdebitering med 1 kr 16,5 Förändring av antal invånare med 100 pers. 4,0 Ökad upplåning med 10 Mkr 0,4 Tabellen visar att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Finansiell analys Årets resultat 2006-års bokslut redovisar ett positivt resultat på 15,2 Mkr. Resultatet mot budget uppgår till 13,0 Mkr och består av: (Belopp i Mkr ) Skatteintäkter och generella statsbidrag 7,4 och utjämning Pensioner 2,3 Personalförsäkring, avskrivningar, 1,5 borgen mm Till Kommunfullmäktiges förfogande 1,3 Räntekostnader 1,1 Nämndernas resultat -0,6 Nämndernas resultat presenteras längre fram i dokumentet. Utfallet för skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning samt pensioner visar de största avvikelserna. Regleringen av 2005 års skatteintäkter via slutavräkningen för kommunalskatteintäkter ger en positiv effekt på 2006 års resultat med 2,4 Mkr. Resultatet 2006 påverkas också positivt med 2,5 mkr utifrån Ekonomistyrningsverkets prognos för 2006 års slutavräkning. Sveriges kommuner och landsting bedömer att denna prognos är alltför positiv och förutspår att den slutliga avräkningen kommer att påverka 2007 års resultat negativt. Det generella sysselsättningsstödet på 6,5 Mkr 2006 permanentas 2007 genom att det läggs in i det kommunala utjämningssystemet. Pensionskostnaderna blev 2,3 mkr lägre än den prognos som KPA tagit fram på grund av engångseffekter av det nya pensionsavtalet KAP-KL. 8

10 Överskott på kostnadsräntorna beror på ett lågt ränteläge samt att vi inte behövt låna i den utsträckning som planerades års resultat utgör 3,2% av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Forshaga kommuns redovisade resultat åren framgår enligt nedan: ,2 +10,6 +9,8 +12,0 +15,2 Viktiga händelser Efter färdigställandet av 55+-boendet i Berghaget, fortsatte byggandet av butikslokaler och bostäder i det s k Mitt i Centrum vid Järnvägsgatan i Forshaga. Detaljplanearbete för möjlighet att göra en liknande satsning i Deje pågår. ForshagaAkademin köpte f.d. kommunförrådet och flyttade dit undervisningslokaler från Bruksgatan. Upprättandet av ny Översiktplan (ÖPL) fortsatte. Campingplatsen var för första gången öppen en hel säsong och tog emot många tält-, husvagns och stugcampare. Driftredovisning Nämndernas driftredovisning samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen nedan. För jämförelse återfinns även redovisningen 2005, belopp i Mkr Avvikelser mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Sammanställningen nedan har skett utifrån den verksamhetsindelning som gäller, belopp i Mkr Avvikelse mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Politisk verksamhet 6,0 0,4 6,5 0,6-0,4 0,5 Infrastruktur, 37,2 9,4 40,3 10,3-1,9 1,7 skydd mm Affärsverksamhet 33,7 27,1 34,3 29,2-1,0 2,3 Särskilt riktade 30,9 23,9 39,2 32,2-21,6 22,1 insatser Fritid och 22,9 2,8 23,2 3,3-1,1 0,8 kultur Pedagogisk 239,2 28,8 245,1 27,2-2,3 1,2 verksamhet Vård och 190,6 42,7 200,1 45,5-4,7 4,3 omsorg Gemensamma 54,8 51,9 60,3 53,3-2,3 0 lokaler Gemensam 42,2 21,2 42,5 18,9 0,4 1,4 verksamhet Summa 657,5 208,2 691,5 220,5-34,9 34,3 Netto 449,3 471,0-0,6 Nettoavvikelsen mot budget motsvarar ca 0,1 % av nettokostnaderna. Inom kommunstyrelsens område uppstår en större bruttoavvikelse för kostnader och intäkter jämfört med budget för verksamhetsområdet särskilt riktade insatser. Avvikelsen beror främst på att budget för kostnader och intäkter för plusjobben saknades I samband med den löpande uppföljningen bör fler justeringar göras i budgeten under året så att inte nämnder och styrelsen redovisar bruttoavvikelser mot budget. Driftbudgetutfall En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. KS 214,9 128,7 234,1 140,6-29,2 29,7 BUN 241,2 29,0 247,3 27,3-2,2 1,2 SON 195,8 48,5 203,7 50,0-2,8 2,6 MBN 5,6 2,0 6,4 2,6-0,7 0,8 Summa 657,5 208,2 691,5 220,5-34,9 34,3 Netto 449,3 471,0-0 6 Nämnders och styrelsers utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i Mkr) Kommunstyrelse 0,5 Barn- och utbildningsnämnd -1,0 Social- och omsorgsnämnd -0,2 Miljö- och byggnämnd 0,1 Sammantaget redovisas en avvikelse mot budget på 0,6 Mkr vilket motsvarar ca 0,1 % av nettokostnaderna. Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett överskott på 0,5 Mkr. En del av överskottet förklaras av överskott för IT-enhetens verksamhet med + 0,9 Mkr, ett överskott för ekonomikontoret med +0,4 Mkr som hänför sig till kravverksamheten och av vakans under del av året samt ett överskott för personalkontoret med +0,6 Mkr. KommunTekniks 9

11 totala utfall 1,6 Mkr beror på att livslängden för Centralskolan har omvärderats eftersom Centralskolan kommer att rivas under uppbyggnaden av lärcentret och avskrivningarna blir därför högre än budgeterat. Barn och utbildningsnämnden redovisar ett sammantaget underskott på 1,0 Mkr jämfört med budget. Grundskolans underskott på 0,9 Mkr beror på lägre riktat statsbidrag och interkommunala ersättningar samt högre personalkostnader än budgeterat. Förskolans underskott på 0,7 Mkr beror bland annat på minskat statsbidrag och höga kostnader för sjuklöner och vikarier. Gymnasieskolan/komvux ger totalt sett ett överskott, men kostnaderna för de interkommunala ersättningarna har ökat kraftigt. Social- och omsorgsnämndens redovisar ett underskott på totalt 0,2 Mkr och är ett resultat av flera såväl positiva som negativa avvikelser. Några är att nämnden redovisar ett överskott på 1,0 Mkr som avsåg reserverade lönemedel, men höga kostnader för försörjningsstöd och för institutionsvård för vuxna missbrukare ledde till ett underskott inom individ- och familjeomsorgen med 0,9 Mkr. Inom Miljö- och byggnämndens verksamhet redovisas ett överskott mot budget med 0,1 Mkr. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ger ett underskott på 0,3 Mkr, men det vägs upp av att verksamheten för övrigt totalt sett ger ett överskott. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Kommunens delårsbokslut upprättades för perioden januari-augusti och enligt den prognos som presenterades slutade resultatet på + 10,0 Mkr. Verkligheten blev i förhållande till prognosen 5,2 Mkr bättre. Nämnders och styrelsers prognostiserade utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i Mkr) Kommunstyrelse -0,1 Barn- och utbildningsnämnd -0,5 Social- och omsorgsnämnd -1,8 Miljö- och byggnämnd -0,3 Avvikelse mot budget på helårsbasis redovisades då med 2,7 Mkr. Kommunfullmäktige tog utifrån denna prognos beslut om tilläggsanslag med 1,6 mkr, varav 0,1 mkr till kommunstyrelsen och 1,5 mkr till social- och omsorgsnämnden. Genom det och genom en löpande uppföljning, stor kostnadsmedvetenhet och restriktivitet inom nämnderna blev utfallet totalt sett bättre än vad som prognostiserades då delårsbokslutet upprättades. Kommunstyrelsen har fr o m 2003 skärpt den löpande ekonomiska uppföljningen och kontrollen genom att månadsvis låta nämnderna presentera uppföljningsprognoser till styrelsen. Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: Landsting 10,50 Kommun 22,35 TOTALT 32,85 Kommunens skatteintäkter har i förhållande till 2005 ökat med 20,1 Mkr eller 5,8 % och uppgår till 364,2 Mkr. Det generella statsbidraget och utjämningen har ökat med 3,0 Mkr eller 2,8 % och uppgår till 108,2 Mkr. Kommunen har beviljats generellt sysselsättningsstöd med 6,5 Mkr. Finansnetto Kommunen redovisar i år ett negativt finansnetto på 0,4 Mkr, dvs de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna (ränta på likvida medel). Mot budget redovisas en positiv avvikelse med 1,1 Mkr. Avgiftsfinansierad verksamhet VAverksamhet I den nya VA-lagen finns en paragraf om VA-verksamhetens redovisning. I 42 skriver man: För VAverksamheten skall redovisas en särskild resultatoch balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit. De förändrade redovisningsprinciperna gäller egentligen först för budgetåret 2007, men ett försök till tillämpning görs redan i bokslutet för Därför särredovisas VA-verksamheten fr o m 2006 årsredovisning. Det affärsmässiga resultatet för VA-verksamheten redovisar en vinst på 0,5 Mkr mot budget, vilket är en förbättring av resultatet föregående år (förlust 0,6 Mkr mot budget). 10

12 I kommande tabell presenteras den avgiftsfinansierade VA-verksamheten åren utifrån budget. En restpost på 76,9 Mkr på poster som inte kunnat specificeras redovisas som långfristig skuld till kommunen. VA-verksamhet Resultaträkning Mkr, Verksamhetens - 14,7-15,9-14,8-16,3-17,6 Intäkter Verksamhetens 14,7 16,6 14,9 18,9 19,2 Kostnader Netto 0 0,7 0,1 2,6 1,6 Verksamhetens -1,1-0,4 0,9 2,0 2,1 Budget Verksamhetens -1,1-1,1 0,8-0,6 0,5 avvikelse mot budget Tilläggsupplysningar: Kostnaderna har särredovisats för VA-verksamheten på egen verksamhetskod. Gemensamma kostnader har fördelats genom interndebitering. Ett försök att ta fram en balansräkning för VAverksamheten har gjorts för Det har inte gått att få fram samtliga poster. För vidare kommentarer se noter. - I kommande tabell presenteras balansräkning för den avgiftsfinansierade VA-verksamheten för Balansräkning för VA (Mkr) 2006 Tillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar, Not 1 76,9 Omsättningstillgångar Kundfordringar, Not 2 4,1 Periodiseringsposter Summa tillgångar 81,0 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, Not 3 3,6 varav årets resultat 1,6 Avsättningar 0 Skulder Långfristiga skulder. Kommunen, Not 4 76,9 Semester- ob- och timtidsskuld, Not 5 0,5 Periodiseringsposter Summa skulder, avsättningar och eget kapital 81,0 Anläggningstillgångarna uppgår till 76,9 Mkr och kundfordringarna har uppskattats till 4,1 Mkr. Eget kapital, 3,6 Mkr, består av anslutningsavgifterna de senaste 5 åren samt årets resultat. Semesterlöneskulden uppgår vid utgången av 2006 till 0,5 mkr. Noter: 1. Enligt anläggningsredovisningen 2. Uppdelning mellan VA/renhållning i proportion till debiteringarna 2005 resp VA 72 % av kundfordringarna. 3. Summa anslutningsavgifter samt resultatet Restpost (beräknad mellanskillnad kända poster) 5. Enligt bokslutsuppgifter för VA-personalen Avgiftsfinansierad verksamhet - fastighetsförvaltning & renhållning (exkl VAverksamhet) Fastighetsförvaltningen och Renhållningen redovisar en vinst med 0,2 Mkr respektive 0,8 Mkr mot budget. Totalt för den affärsdrivande verksamheten exkl VA-verksamheten redovisas en vinst på 1,0 Mkr mot budget. I kommande tabeller presenteras den avgiftsfinansierade verksamheten exkl VA-verksamheten åren utifrån budget. Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Fastighetsförvaltning Verksamhetens -1-2,2-2,7-3,1-3,1 Intäkter Verksamhetens 1,4 3,3 3,6 3,4 3,4 Kostnader Netto 0,4 1,1 0,9 0,3 0,3 Verksamhetens 0,7 0,8 0,8 0,5 0,5 Budget Verksamhetens 0,3-0,3-0,1 0,2 0,2 avvikelse mot budget Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Renhållning Verksamhetens -5,5-5,9-5,9-6,2-7,3 Intäkter Verksamhetens 4,7 5,7 5,8 6,0 6,5 Kostnader Netto -0,8-0,2-0,1-0,2-0,8 Verksamhetens -0,1 0,2 0,2 0,1 0 Budget Verksamhetens 0,7 0,4 0,3 0,3 0,8 avvikelse mot budget 11

13 Balanskrav Nettokostnader och skatteintäkter i Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär % att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas 100 inom en treårsperiod. Möjlighet till undantag från 80 balanskravet finns. En redogörelse över avstämning 60 av balanskravet lämnas nedan, Mkr: 40 Årets resultat enl resultaträkningen 15,2 Avgår samtliga realisationsvinster -0,4 Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 0 Justerat resultat 14,8 Någon reglering av det egna kapitalet är inte aktuellt då kommunen efter justering redovisar ett positivt resultat. Balanskravutredning Justerat årets resultat enl RR 14,8 Uppbyggnad av reserv plusjobb -2,0 Uppbyggnad av pensionsreserv Årets balanskravresultat +12,8 Nettokostnader och skatteintäkter En annan viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter, kostnader och skatteintäkterna och generella statsbidrag Pensionsmedelsförvaltning Avsättningar till pensionsförpliktelser var vid årsskiftet 1,4 Mkr, varav 0,3 Mkr avser beräknad löneskatt. Minskningen av avsättningen i förhållande till 2005 är 88 tkr. Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före Dessa uppgår till 228,8 Mkr och har ökat med 21,1 Mkr i förhållande till Ökningen är en engångseffekt av nytt pensionsavtal (KAP-KL och den översyn av den rekommenderade modellen för pensionsskuldberäkningar (P-finken)som pågår hos Sveriges kommuner och landsting. För att undvika att pensionsskulden blir allt för lågt värderad vid årsskiftet 2006/2007 har diskonteringsräntan ändrats och det leder till en engångsökning av ansvarsförbindelsen för pensioner. Skatteintäkterna (netto) skall räcka till att finansiera den löpande verksamheten, varvid vi menar verksamheternas nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. För år 2006 uppgår detta till 91 % och i förhållande till 2005 en minskning med 1 %-enhet. En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna ej skall överstiga 90 %. Av tabellen intill kan vi konstatera att relationen varit på ungefär samma nivå hela femårsperioden, men att den närmat sig målsättningen 90%. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Ansvarsförbindelsens pensioner återlånas i sin helhet i verksamheten. Någon finansiell placering av pensionsmedel sker alltså inte, men beslut fattades i årsredovisningen 2005 om att 3,0 Mkr av resultatet läggs som en pensionsreserv. Av det egna kapitalet utgörs då 3,0 Mkr av denna av pensionsreserv. För att skulden för framtida pensioner inte skall öka har kommunen valt att försäkra bort nya efterlevandepensioner och pensioner till den del de inte ingår i den individuella delen. Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår per till 230,2 Mkr. Premieavgiften avseende 2006 för den avgiftsbestämda delen enligt avtalet KAP-KL har beräknats till 10,1 Mkr. Upplupen löneskatt tillkommer med 2,5 Mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital har under året ökat med 15,2 Mkr och uppgår till 285,4 Mkr. Det egna kapitalets utveckling åren framgår enligt ovan: 12

14 Eget kapital (Mkr) 270,2 258,1 248,3 237,7 285,4 Likviditet och rörelsekapital Kommunens likvida medel ökade under året med 3,6 Mkr och uppgår vid årsskiftet till 12,4 Mkr. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen beviljade krediter på 100 Mkr, varav 90 avser checkräkningskredit. Vidstående diagram visar utvecklingen av likvida medel i Mkr. 235 Likvida medel i Mkr Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 14,7 Mkr och avser utnyttjad checkkredit hos SEB. Den långfristiga upplåningen kommer att öka under 2007 och 2008 under byggnationen av ett lärcenter. Målsättningen blir att när denna investering är klar i kommande budgetar kunna få utrymme till amorteringar så att de långfristiga skulderna på sikt blir betalda. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. För 2006 uppgår soliditeten till 72% och det är en ökning jämfört med 2005 då soliditeten var 69 %. Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 28%. Ju högre skuldsättningsgraden är, desto osäkrare ekonomi Soliditetsutveckling % Soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet uppgår till 14%. Då har också den del inräknats som tas upp som pensionsförpliktelse. Soliditetsutveckling inklusive hela pensionsåtagandet % Rörelsekapitalet har under året ökat med 1,5 Mkr och vid årsskiftet uppgick det till 54,1 Mkr. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Trots negativt rörelsekapital har kommunen ändå haft en god likviditet under året. Nedanstående diagram visar rörelsekapitalet i Mkr: ,2 Rörelsekapital i Mkr -38,1-61,7-55,6-54, Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande uppgår till 221,4 Mkr. Per invånare blir det 19 tkr. Övervägande delen, 207,9 Mkr avser åtagande mot det helägda koncernbolaget, Forshagabostäder AB. Kommunens borgensåtagande ökade med 13,9 Mkr i förhållande till 2005 och består främst av ytterligare kommunal borgen mot koncernbolaget Forshagabostäder AB

15 Kommunfullmäktige beslutade i maj om kommunal borgen för lån till Forshagabostäder AB för projektet Mitt i Centrum med totalt 24, 6 Mkr. Av detta har lån för 8 Mkr ianspråktagits under I oktober beviljades borgen för Stiftelsen Forshaga Företagscentrum för upptagande av lån om totalt 11 Mkr, där 9,7 Mkr ianspråktagits under året. Lånet avser finansiering av fastigheterna Forshaga Framgården 8 och Forshaga Sågverk samt anpassningsåtgärder. Tidigare borgensåtaganden har minskat under året med totalt 3,8 Mkr genom att låneskulderna har blivit mindre. Bl a har ett lån för Kvarntorps Hästoch aktivitetscentrum lösts med 2,0 Mkr. Det finns alltid en risk i ett borgensåtagande, men eftersom kommunen till 100 % äger bostadsbolaget finns ändå ett moraliskt ägaransvar om man anser att bolaget skall finnas kvar. I budgeten avsätts varje år en summa att användas till förlustgaranti för egnahem, denna garanti är en kvarleva från den tid staten bestämde lånen till egnahemsbyggena. Den risk som finns idag avser borgensåtaganden för föreningarna Forshaga Golfklubb och Forshaga IF med tillsammans 2,8 Mkr samt förlustgarantier med 1,0 Mkr. Investeringsredovisning Nämndernas investeringar, (utgifter och inkomster) samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen nedan. För jämförelse återfinns även 2005, belopp i Mkr. har totalt uppgått till 12,0 Mkr (budget 12,5 Mkr). Projektet är ej slutredovisat. Renoveringen av Dejes simhall samt inköp av träningsmoduler till simhallens gym har gjorts för 1,2 Mkr respektive 0,2 Mkr. Ombyggnation av Bullerbyn Deje har gjorts med 0,4 Mkr. På fastigheterna har det investerats i brandsäkerhet med ytterligare 0,2 Mkr utöver tidigare investeringar 2005 på 1,0 Mkr. Investeringar i Gator och VA-ledningar har gjorts för totalt 9,0 Mkr under året. Bl. a har cykelbron i Deje färdigställts för 5,4 Mkr, Centrumplan (gamla torget) i Forshaga har upprustats för 1 Mkr och Forshaga vattenverk har ombyggts för 1 Mkr (total budget 4,9 Mkr). IT-investeringar under året har gjorts för 0,6 Mkr, främst datorer. Till elevarbetsplatser i skolan har det inköpts inventarier mm till en kostnad av 0,4 Mkr. Inventarier till nya förskolor har köpts för 0,2 Mkr. Inom social och omsorgsnämndens område har det bla investerats i hjälpmedel äldreomsorgen för 0,3 Mkr. Finansiering av årets investeringar har skett med egna medel och utnyttjande av vår checkräkningskredit Budgetavvikelser Utg Ink Utg. Ink. Utg. Ink. KS 18,3-2,1 21,6 7,7 BUN 1,0 0,7 SON 1,0 0,6 0,1 MBN 0,1 Summa 20,3-2,1 Netto 18,2 22,9 7,8 Under året har det investerades för 22,9 Mkr. Projektering för ett nytt lärcenter har utförts till ett belopp av 0,6 Mkr under året. Hittillls har projektet kostat 0,9 Mkr. Lärcentret beräknas vara klart 2009 och har en ram på 165,3 Mkr. Projektet kommer till största delen att finansieras genom upptagande av nya lån. Ombyggnation av Dejeskolan har gjorts med 0,3 Mkr. Den nya idrottshallen i Deje har färdigställts under året till ett belopp av 8,3 Mkr. Investeringen Avvikelsen mot budget för investeringarna blev + 7,8 Mkr. På grund av förskjutningar i tiden av pågående investeringsprojekt kommer eventuella tilläggsanslag till 2007 att fattas av kommunfullmäktige för att kunna slutföra projekten. Bruttoinvesteringar under perioden har skett enligt följande: ,4 Bruttoinvesteringar 32,9 47,6 20,4 22,

16 Redovisning av de större investeringsprojekten framgår av tabellen nedan. Investeringsredovisning, större projekt (belopp i Mkr) Budget t om 2006 Redovisat Redovisat 2006 Totalt redovisat Årsbudget 2007 Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Turistenheten camping 0,2 0,1 0,1 0 Bredbandsutbyggnad övre Ullerud 0,5 0 0 Infrastrukturutbyggnad 2,5 1,7 1,7 0 IT-investeringar totalt 10,5 9,5 0,6 10,1 0 1,7 Gator och VA totalt 46,7 37,1 1,8 9,0 46,1 1,8 8,2 Folkets hus Deje, fjärrvärme 0,5 0,5 0,5 0 Lintjärn, omläggning tak 4,2 4,5 4,5 0 Dejeskolan, sporthall 12,5 3,7 8, Dejeskolan simhallen renovering 0,9 1,2 Lärcenter, proj. Omb 2,4 0,3 0,6 0,9 0 40,4 BUN elevarbetsplatser mm 3,6 3,7 0,4 4,1 0 Brandskydd 1,4 1,0 0,2 1,2 Hjälpmedel, äldreomsorg 2,0 1,8 0,3 2,1 0,4 Deje Simhall, träningsmoduler 0,2 0,2 Inventarier nya förskolor BUN 0,2 0,2 Ombyggnadsarbeten Bullerbyn Deje 0,4 0,4 Ombyggnad Dejeskolan 0,3 Klarälvsbanan toaletter 0,2 0,2 Klarälvsrummet i Forshaga, byggnad 2,2 2,4 0,2 2,4 Markförsörjning Skived 4:4,4:5,4:19 0,2 0,2 Friluftsanläggningar 0,2 Styr och reglerutrustning 0,3 Bubbelpool Deje simhall 0,4 Summa 91,3 0,0 66,2 2,0 22,2 0,0 85,7 1,8 51,5 0,0 Framtiden Långsiktighet är nödvändigt för en god ekonomi och för ekonomisk hushållning. Det är viktigt att staten medverkar till stabila planeringsförutsättningar för både kostnads- och intäktssidan. Finansieringsprincipen måste tillämpas och det är viktigt att de generella statsbidragen inte urholkas. Att tidigare riktade bidrag förs över till det generella stödet är positivt eftersom det innebär att en större andel av resurserna kan användas utifrån lokala förutsättningar och prioriteringar kan göras av den politiska nivå som har kännedom om medborgarnas önskemål. Det är av stor vikt för den kommunala självstyrelsen att kursen hålls fast så inte staten låter nya riktade statsbidrag hämma effektiviteten och produktivitetsutvecklingen. Argument för positiva resultat är att nuvarande generation ska stå för sina kostnader, att avsätt- ningar krävs för framtida pensioner, att tillgångarna värdesäkras eftersom avskrivningarna inte täcker pris- och kvalitetsökningar för nyanskaffningar och att egenfinansiera investeringar. Det bör också finnas en buffert för oförutsedda händelser. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunfullmäktige har antagit sådana mål. Ett långsiktigt mål är att kommunens överskott ska motsvara 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning års resultat utgör 3,2% av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Resultatet 2006 påverkas positivt av regleringen av 2005 års skatteintäkter och lägre pensionskostnader på grund av engångseffekter av nytt pensionsavtal KAP-KL.

17 Målsättningen i budget för 2007 års budget är att det egna kapitalet ska öka med minst 4,0 Mkr (1%). Faktorer som har stor betydelse för möjligheten att nå detta mål är slutavräkningen för 2006 års och den preliminära avräkningen för 2007 års skatteintäkter. Exempel på andra faktorer är utfallet av 2007 års löneförhandlingar och hur kostnaderna för försörjningsstödet påverkas av förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen. Utvecklingen av kostnaderna för de interkommunala gymnasieersättningarna kommer att särskilt bevakas av barn- och utbildningsförvaltningen och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsens arbetsutskott. För att nå upp till målet gäller det att snabbt rapportera avvikelser och finna lösningar till förmodade budgetöverskridanden. De månatliga uppföljningarna är ett viktigt instrument i detta arbete. Krav ställs på att budgeten ska hållas samtidigt som rättighetslagstiftning överstiger kommunernas möjligheter att betala. Här måste buffertar tillskapas för att kunna möta ökade kostnader för t.ex. förändringar i kostnader för bostadsanpassningsbidrag, interkommunala gymnasieersättningar och försörjningsstöd. Redan idag brottas kommunerna med svåra prioriteringar mellan olika verksamheter. Förändringar i demografi kommer att ställa ytterligare krav på prioriteringar i verksamheten och krav på omfördelning av resurser. Behoven växer i snabbare takt än intäkterna. Historiskt har problemen lösts med skattehöjningar, många anser dock att fortsatta skattehöjningar inte är en möjlig lösning. För att skatteunderlaget i kommunerna ska öka realt krävs framförallt att sysselsättningen (antalet arbetade timmar)i den privata sektorn ökar. Om kommunens lönehöjningar är ungefär lika stora som i övriga branscher räcker den ökning av skatteintäkterna som följer av höjda löner ungefär till att betala lönehöjningen för kommunens personal. Den mest osäkra posten inför framtiden är pensionskostnaden. Fr.o.m gäller ett nytt pensionsavtal som innebar lägre pensionskostnader ,7 mkr jämfört med 21,2 mkr Avtalet innebär högre kostnader 2007 och pensionskostnaderna har budgeterats till 24,2 mkr. Kommunens kostnader för avskrivningar och räntor ökar på grund av investering i nytt Lärcenter. När Lärcentret står klart 2009 kommer kostnaderna för drift- och underhåll att minska och då finns det möjlighet att i budgetarbetet inför år 2009 budgetera för en amortering av pensionsskulden. Fram till dess tar kommunfullmäktige beslut i samband med att respektive årsredovisning behandlas om det finns utrymme för att öronmärka del av resultatet till pensionsreserv. Regeringens beslut om att ta bort merkostnadsersättningen för plusjobben innebär att Forshaga kommun förlorar bidragsintäkter. Därför öronmärks 2 mkr av 2006 års resultat på totalt 15,2 mkr till en reserv för plusjobb. Personalredovisning 2006 Antal anställda Den 31 december 2006 hade Forshaga kommun 845 årsarbetare. Dessa anställningar var fördelade på 786 kvinnor och 157 män, totalt 943 tillsvidareanställda. Antalet årsarbetare hade under året ökat med 23 st. Några har fått högre sysselsättningsgrad och antalet medarbetare har ökat med 10 personer. Förv KS BUN SON MBN Personalkostnader Den totala personalkostnaden uppgick 2006 till 381,3 Mkr kronor. Det motsvarar 63,3 % av verksamheternas bruttokostnad för året. Det är en minskning jämfört med året innan då personalkostnaden var 64,1 % av verksamhetens bruttokostnad eller 365,7 Mkr. Personalkostnadernas andel av verksamhetens bruttokostnader 63 37% Förändringar av pensionsskuldsberäkningen och nya antaganden när det gäller diskonteringsränta medför att ansvarsförbindelsen för pensioner ökade från 207,7 mkr till 228,8 mkr under Pensionsskulden som upparbetats före 1998 bör hanteras på något sätt och 2005 öronmärktes 3 Mkr av det egna kapitalet som en pensionsreserv. 16

18 Åldersfördelning Åldersstrukturen förändras mycket lite. Andelen tillsvidareanställda som är 55 år eller äldre utgör även detta år 34 %. Vi kommer att ha ett stort rekryteringsbehov under de kommande åren. Åldersfördelningen bland våra anställda: 11 % är upp till 34 år 28 % är år 27 % är år 34 % är 55 år och däröver. Åldersfördelning i % Kvinnor 53,2 53,6 54,6 56,2 Män 79,1 80,1 80,6 83,4 KS 68,9 66,9 68,6 72,3 BUN 81,8 80,6 82,7 84,3 SON 29,4 31,0 32,2 32,4 MBN ,9 100 SON har minskat antal anställda samtidigt som antal årsarbetare inom samma nämnd har ökat. Detta innebär att man fått en något högre genomsnittlig sysselsättningsgrad vilket också har varit ett mål för verksamheterna < >55 Inom SON arbetar man på att erbjuda anställda som vill arbeta mer, 85 % sysselsättningsgrad. Detta i syfte att alla anställda ska uppnå en lön som motsvarar minst kr (inkl ob). Den utökade tiden används till att täcka frånvaro. Denna utökning ligger som visstidsanställningar. Den 31 december hade 22 anställda sådan utökning. Jämställdhet Kön Forshaga kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. Endast 16,6 % av de tillsvidareanställda är män. Den förvaltning som har störst andel kvinnor är SON där 94,1 % av de anställda är kvinnor. Inom KS är andelen män 40,4 %. Andel män i % ,5 16,9 17,0 16,6 16,6 Antal tillsvidareanställda kvinnor/män per förvaltning Värden inom parentes avser 2005 Kvinnor Män KS 99 (96) 67 (63) Ekonomikontor 32 (32) 1 (8) Kommunlednkontor 17 (16) 16 (7) Kommunteknik 27 (28) 30 (31) Personalkontor 23 (20) 20 (17) BUN 311 (303) 65 (67) SON 369 (373) 23 (22) MBN 7 (6) 2 (3) Totalt 786 (778) 157 (155) En organisatorisk förändring som har skett under 2006 är att enheten för Service/IT har flyttat från Ekonomikontoret till Kommunledningskontoret. Sysselsättningsgrad Andelen heltidsanställda har ökat även under Den 31 dec var 56,2 % eller 442 tillsvidareanställda kvinnor heltidsanställda (54,6 % eller 425 anställda 2005). Även bland männen har andelen heltidsanställda ökat, där till 83,4 % eller 131 anställda (80,6 % eller 125 anställda 2005). Ökningarna av andel heltidsanställda finns till största delen inom BUN och KS. Genom årsarbetstid och flytande arbetstid, vilket innebär att man inom ramen för ordinarie anställningar täcker viss korttidsfrånvaro, kan SON dock erbjuda fler anställda högre sysselsättningsgrad under viss tid. Möjligheten till utökad tjänstgöringsgrad genom flytande arbetstid kan försvinna, då Kommunal kräver att den typen av avtal sägs upp. Genom nya regler i arbetstidslagen försvåras också möjligheten att öka sysselsättningsgrader genom flexibel arbetstidsförläggning. Medellön Medellön för tillsvidareanställd personal 2006 var kr (beräknat på heltid). För kvinnor var medellönen kr och för män kr. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat något under Medellön År Medellön kvinnor Medellön män KvInnors medellön i % av mäns medellön ,32 % ,53 % ,19 % ,31 % % Heltidslönerna jämförs utan att ta hänsyn till att vårdkollektivet, som har stor andel kvinnor, också har en arbetstidsförkortning. Värdet av den beräknas till ca 600 kr/heltid. Mest jämställda när det gäller löneläget kvinnor/män är personalkontoret där kvinnors medellön är 100,25 % av mäns medellön. Störst löneskillnad mellan kvinnor och män återfinns även 2006 inom SON. Andel heltidsanställda i % 17

19 Förv Kvinnors medellön i % av mäns medellön 2006 Miljö o bygg 94,49 BUN 91,93 SON 89,10 Ekonomikontoret 113,22 Kommunledningskontor 90,36 Kommunteknik 85,75 Personalkontor 100,25 Lönekartläggning För att kunna jämföra löneläget i olika befattningar med varandra gör personalkontoret tillsammans med verksamhetsansvariga befattningsvärderingar. Man tittar då på vilka krav som ställs när det gäller utbildning, erfarenhet, ansvar, befogenheter och arbetsmiljö. Som stöd för detta används befattningsvärderingssystemet BAS. Utifrån gjorda värderingar görs en kartläggning av löner för att identifiera eventuellt osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor i ledarposition Vår verksamhet består som vi tidigare konstaterat av en stor andel kvinnor. Detta återspeglas även i att vi har fler kvinnor än män i ledarposition. Andelen kvinnor i ledar-/chefsposition, är 61,9 %. Andel kvinnor i chefsposition År Antal chefer Antal kvinnliga chefer Procent kvinnliga chefer , , , , ,3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland kommunens anställda minskat även under Sjukfrånv i % av den möjliga arbetstiden SON fortsätter att minska sin sjukfrånvaro, med ytterligare en halv % -enhet. Detta är sannolikt en effekt av ett aktivt arbete med rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Den stora minskningen inom KS beror till största delen på ett stort ökat antal visstidsanställda som genererar möjliga arbetstimmar. Sjukfrånvaro i procent av den möjliga arbetstiden per förvaltning År KS BUN SON ,57 8,43 9,17 9,30 9,27 8,82 8,79 8,52 7,74 8,14 9,08 9,58 10,81 10,88 11,59 Sjukfrånvaro fördelat på kön och åldersgrupper Den största gruppen sjukfrånvarande är år. I den gruppen har sjukfrånvaron ökat även år. Även i gruppen upp till 29 år har sjukfrånvaron ökat medan den i gruppen >=50 år har minskat. Noteras bör att gruppen anställda som är upp till 29 år är liten, så där kan en enskild persons frånvaro påverka % -satsen mycket. Samma sak med Miljö- och byggnämnden vilket är orsaken till att de inte tas med i tabellen ovan. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden fördelat på åldersgrupper samt kvinnor/män Totalt Kv Män Kommunen 8,19 (8,77) 9,2 (10,06) 4,52 (4,02) <=29 år 5,62 (1,91) 6,57 (2,12) 2,13 (1,14) år 8,82 (8,51) 9,81 (9,88) 5,16 (3,81) >=50 år 8,01 (10,20) Siffrorna i parentes avser ,05 (11,58) 4,31 (4,76) Sjukfrånvaron skiljer sig mycket mellan olika befattningar. Exempel på sjukfrånvaro i % av möjlig arbetstid i olika yrken: ,64 8,22 9,32 9,46 9,15 9,17 8,77 8,19 Uppg för 2003 avser perioden 1 juli 31 dec Förskollärare 13,1 % Undersköterska 11,7 % Personlig assistent 11,8 % Lärare 6,6 % Ekonomibiträden 6,1 % Lokalvårdare 10,4 % Långtidssjukfrånvaro Andelen långtidssjukskrivna är mycket stor, den har dock minskat något jämfört med ,25 % av sjukdagarna 2006 avser sjukfrånvaro som varat 60 dagar eller mer. Samma siffra för 2005 var 69,95 %. Procent av total sjukfrånv som har varat >= 60 dagar 18

20 Totalt Kv Män Färre långtidssjukskrivna arbetar deltid än vid samma tidpunkt förra året. I december 2006 var Kommunen 67,25 68,99 52,23 65 %, av de långtidssjuka frånvarande på heltid. <=29 år 38,32 40,78 0, år 66,28 68,21 48,95 <=50 år 70,66 72,32 57,44 Långtidssjuka i deltidsarbete Sj <100% 2006 dec 35% 2005 dec 41 % 2004 dec 35 % Procent av total sjukfrånv som har varat >= 60 dagar per förv KS 51,73 (72,36) BUN 71,69 (71,62) SON 68,75 (70,03) MBN 86,69 (79,92) Siffrorna i parentes avser 2005 Totalt Kv Män 60,73 (73,41) 71,02 (72,87) 69,99 (70,99) 0 (0) Kostnad för sjukfrånvaro Sjuklöner kr Sjukförsäkringsavg kr 20,14 (67,61) 76,64 (55,56) 4,86 (1,83) 89,12 (85,27) Kostnaderna för sjuklöner och sjukförsäkringsavgifter har ökat något jämfört med Med hänsyn till den löneökning som skett innebär ökningen dock en egentlig kostnadsminskning. Utöver sjuklön tillkommer semesterlön som den sjuke har rätt till under 180 dagar under insjuknandeåret plus två år. Sjuklönekostnad År Kostnad Dag , Dag 1-14 övrig tid Ändrade sjuklöneperioder för arbetsgivaren gör kostnaden för olika år svårare att jämföra. Arbetsmiljö Att underhålla personella resurser i form av arbetsmiljöförbättrande åtgärder, kompetens och en god personalpolitik är minst lika viktigt som att underhålla en maskinpark. I riktlinjerna angående rehabilitering poängteras att man ska ha en helhetssyn enligt arbetsmiljölagen och betrakta arbetsmiljön ur olika perspektiv. Vid sjukskrivning ska den anställdes kvarstående arbetsförmåga vara i fokus. Det innebär att Forshaga kommun ska organisera arbetet så att sjukfrånvaron minimeras och att deltidssjukskrivning blir regel och heltidssjukskrivning undantag. Friskvård Friskvård är en lika naturlig som viktig faktor när man vill ha friska och nöjda medarbetare. Även under 2006 har anställda erbjudits en rad uppskattade friskvårdsaktiviteter och förmåner. Detta bland annat i form av: - Motionsbarometern, en uppskattad kampanj som stimulerar till vardagsmotion. Den anställde samlar under ett år poäng och får stimulanspriser. - Motion på arbetstid 1 timme/vecka. Tiden, som läggs ut i samråd med arbetsledning och medarbetare, kan delas upp på flera tillfällen. - Styrketräning, yoga och stabilitetsträning i grupp. - Styrketräning hos Forshagahälsan. - Simhallen i Deje, subventionerat årskort - Massage till reducerat pris som har varit väldigt uppskattat. - Gruppaktivitet för anställda som vill få stöd och hjälp till att förbättra sin livsstil. - Hälsoprofilsbedömningar - Rökavvänjningskurser Projekt Attraktiv skola Forshaga är 1 av 34 kommuner som blivit utvald att delta i skolutvecklingsprojektet Attraktiv skola. Bakom projektet står fem ägare: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Svenska Kommunförbundet, Utbildningsdepartementet och Skolverket. Syftet med Attraktiv skola är att stärka kvaliteten i skolan och att öka läraryrkets attraktivitet. För att uppnå syftet finns följande fem mål uppställda: - att skapa arbetsorganisationer som stödjer utvecklings- och kvalitetsarbetet i skolan - att finna nya utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare - att främja skolutveckling genom samarbete med högskola och näringsliv - att visa på vägar att sprida erfarenheter mellan skolor 19

21 - att sprida den kunskap och erfarenhet som projektet genererar. I Forshaga ses Attraktiv skola som en långsiktig och integrerad utvecklingsprocess som syftar till att göra arbetet i skolan mer stimulerande, utvecklande och hållbart för alla. och övertidstimmar (Som jämförelse kan nämnas att en årsarbetare kan räknas till 1800 timmar.) Den största minskningen står BUN för. De har minskat antalet mer- och övertidstimmar med 2047 timmar. Projektet som har pågått under perioden är nu avslutat och en utvärdering har skett. Projektet har bidragit till att skapa nya kontakter och nätverk för diskussioner kring skolutvecklingsfrågor. Arbetstidsmodeller Inom SON har personalen arbetat enligt olika arbetstidsmodeller. Detta har gjorts som en del i arbetet med att på sikt förbättra personalens arbetssituation. Några grupper har årsarbetstid. Vissa har flytande arbetstid, dvs extra tid utlagt i schemat som ska täcka viss frånvaro. Några grupper arbetar också enligt ett sk 3-3 system. 3-3 innebär att man arbetar tre dagar och sedan är ledig tre dagar, rullande året om. Under ett år ska en arbetstagare göra 17 extra arbetspass, varav fem kan läggas ut av arbetsgivaren under semesterperioden juniaugusti. Detta avtal kan bara finnas i verksamheter där det är ekonomiskt försvarbart. På flera arbetsplatser har man flextid. Önskescheman t ex med hjälp av Time care, ger arbetstagarna möjlighet att själva påverka sin arbetstid. Möjligheten att använda sig av flexibla arbetstidsmodeller berörs av nya regler i arbetstidslagen om dygnsvila. All arbetstid, inkl turbyten, flextid, förläggning av flytande tid och årsarbetstid påverkas av lagstiftningen. Detta eftersom alla arbetstagare varje dygn måste få ut sin dygnsvila. Övertid och mertid i timmar Mer- och övertidstimmar per förvaltning år KS BUN SON MBN Jämförelse mellan Forshaga kommun och övriga kommuner i landet 2005 Uppgifterna är hämtade ur Svenska Kommunförbundets skrift Kommunal personal Inkomst Jämförelse hur många procent av de månadsanställda som låg inom vissa löneintervall. Månadslön Forshaga Riket => ,7 % 12,4 % ,1 % 18,2 % ,1 % 60,7 % <15499 kr 5,1 % 8,7 % Ovanstående jämförelse visar att Forshaga kommun hade en lägre andel anställda som låg i lägsta löneintervallet än i riket totalt. Även i högsta löneintervallet återfanns en lägre andel än i riket. Semester Kommunens anställda har ökat sin innestående semester/kompledighetsbank. Tillsammans har de anställda nu sparade semesterdagar. Innestående semestertimmar uppgår till 214 timmar och innestående okomptid (att ta ut som kompledigt) var den 31 december timmar. Detta utgör vår semesterskuld. Omräknat till dagar (räknat 8 timmar/arbetsdag) motsvarar den innestående ledigheten totalt dagar. Detta kan jämföras med att en heltidsanställd normalt arbetar ca 200 dagar/år! Ibland väljer personalen att ansöka om att få ut sin sparade semester i ekonomisk ersättning. Detta är ur arbetsmiljösynpunkt inte önskvärt, då semester är till för rekreation och återhämtning. Övertid/mertid Antal arbetade mer- och övertidstimmar fortsätter att minska. Under 2006 var antal arbetade mer 20

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram, Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköping kommun Granskning av årsredovisning 2008 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. RESULTATRÄKNING... 4. 2.1 Resultatanalys... 4 2.2 Kommentarer... 6 3. BALANSRÄKNING... 7 Revisionsrapport 10/2009 Åstorps kommun Granskning av årsbokslut 2009 Bengt Sebring, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf. Bengt Joehns, 2:e v ordf. Stig Andersson Nils Persson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007. Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT 2008. Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 R EVISIONSRAPPORT 2008 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2007 Jönköpings kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008 Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Helena Patrikson

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2007-01-03

Läs mer

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Rapport över granskning av bokslut 2004

Rapport över granskning av bokslut 2004 Rapport över granskning av bokslut 2004 KPMG 2005-06-28 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Syfte 2 3. Omfattning 2 4. Verksamheten 3 5. Resultaträkning 3 5.1 Nyckeltal (i mkr) 3 5.2 Utfall

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Sofia Nylund Linda Yacoub Hanna Holmberg Susanna Collijn Granskning av årsredovisning 2013 Vaxholms stad Mars 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 september 2013

Månadsuppföljning per den 30 september 2013 16 oktober 2013 KS-2013/254.182 1 (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Delårsrapport januari september 2009

Delårsrapport januari september 2009 2009-11-05 *nya arkitektritade hus på Västerås Mälarcamping inför säsongen 2010 Delårsrapport januari september 2009 Rapportperiod (juli-september 2009) Nettoomsättningen ökade till 16 883 (14 779) KSEK

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Delårsrapport januari sept 2010 2010-11-12

Delårsrapport januari sept 2010 2010-11-12 2010-11-12 Delårsrapport januari sept 2010 Juli Sept i sammandrag Nettoomsättningen uppgick till 15 926 (16 389) KSEK Rörelseresultatet uppgick till 7 882 (6 840) KSEK Rörelseresultatet efter finansiella

Läs mer

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012. Qua/ity In Everything We Do Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2013 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2012 il/ ERNST & YOUNG il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Personalredovisning 2011

Personalredovisning 2011 Personalredovisning 2011 Pe r s o n a l re d ov i s n i n g 2 0 1 1 I 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Antal anställda Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare 4 Antal anställda per förvaltning,

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari augusti 2006 Lomma kommun September 2006 NN NN NN *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information i delårsrapporten...3

Läs mer

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum -04-21 LiÖ -03 1 (8) Delårsrapport period 03 inkl styrkorts Resurscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per 2013-12-31 Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning, se bifogad rapport. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun 18 september 2008 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga och metod...2

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Budget 2016, plan 2017-2018

Budget 2016, plan 2017-2018 Kommunledningsförvaltningen Wibecke Björkelund Ivarsson, 0550-880 21 wibecke.bjorkelundivarsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-01 Ks/2015:185 041 Budget Sida 1(3) Budget 2016, plan 2017-2018

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2015-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2016-03-16 Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående

Läs mer

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning

Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014 Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport 3 med prognos. September 2012 Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Verksamheten till och med september... 3 2 Det ekonomiska utfallet till och med september... 3 2.1 Åtgärder

Läs mer

Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt

Inledning Förvaltningsberättelse Räkenskaper Årsberättelse per nämnd Sammanställd redovisning Övrigt ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelse Avstämning av kommunens övergripande mål 6 Ekonomisk

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning Ängelholms kommun 2005 Personalredovisning Ängelholms kommun Innehåll Inledning... 1 Personalkostnader och pensionskostnader... 2 Sjuklönekostnad per förvaltning... 2 Antal anställda per förvaltning och kön samt årsarbetare...

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Jenny Nyholm Richard Vahul (certifierad kommunal revisor) April 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning p1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013 Ängelholms kommun Personalredovisning 2013 1 Producerad av Kommunledningskontoret Redaktör: Mikael Nyström Grafisk form och produktion: Mariella Magnusson Omslagsfoto: Emelie Svensson Foto: Axel Bergendorff

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Årsrapport 2014. Samrehabnämnden 2014

Årsrapport 2014. Samrehabnämnden 2014 Årsrapport Samrehabnämnden Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Uppföljning av uppdrag... 3 1.2 Könsuppdelad statistik... 3 1.3 Internationellt arbete... 3 2 Måluppföljning... 4 2.1 Trygghet vid

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4

Uppföljning Maj 2015 Bilaga KS 2015/58/4 1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning Maj Bilaga KS /58/4 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget Prognos Avvikelse

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Koncernrapport Augusti 2007

Koncernrapport Augusti 2007 Koncernrapport Augusti 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 AB Vänersborgsbostäder 3 Fastighets AB Vänersborg 5 Fyrstads Flygplats AB 6 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 7 Vattenpalatset Vänerparken

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. sid

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. sid INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Kommunens organisation... 3 Kommunalrådet har ordet!... 5 Förvaltningsberättelse...7 - Kommunen...7 - Koncernen... 24 Sammanställd redovisning resultaträkning/finansieringsanalys...

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. januari mars 2008

DELÅRSRAPPORT. januari mars 2008 DELÅRSRAPPORT januari mars 2008 Feelgood är en strategisk samarbetspartner i hälsofrågor och en ledande aktör inom svensk företagshälsovård. Med vår helhetssyn på hälsa ser vi till att dina medarbetare

Läs mer

Delårsrapport augusti 2014 Regionteater Väst AB 2014

Delårsrapport augusti 2014 Regionteater Väst AB 2014 Sida 1(12) Delårsrapport augusti 2014 Regionteater Väst AB 2014 1. Sammanfattning Volymen i verksamheten har ökat kraftigt det senaste året och fortsätter göra det under 2014 för att sedan plana ut under

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2008

Månadsuppföljning. Maj 2008 A Månadsuppföljning Maj 28 Månadsuppföljning 1 januari - 31 maj 28 Jämfört med budget visar den senaste skatteprognosen att skatteintäkterna beräknas bli 3,4 mkr lägre. Vad gäller de generella statsbidragen

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Kerstin Sikander Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2015 Växjö kommun Sophie Wigren Revisionskonsult 14 april 2016 Innehållsförteckning

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport

Ekonomisk månadsrapport LANDSTINGET I VÄRMLAND PM 1(9) Ekonomisk månadsrapport Utfall per: 30 september 2012 1. Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Utfall Utfall Föränd- Budget Utfall perioden perioden ring perioden

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

MUNKFORS KOMMUN ÅRSREDOVISNING. Kommunfullmäktige 2010-03-23

MUNKFORS KOMMUN ÅRSREDOVISNING. Kommunfullmäktige 2010-03-23 MUNKFORS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009 Kommunfullmäktige 2010-03-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid nr Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Fakta om Munkfors kommun 3 Tre år i sammandrag kommun koncern 4 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Innehållsförteckning. Förvaltningsberättelse, kommunen. Verksamhetsberättelser. Förvaltningsberättelse, sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. Förvaltningsberättelse, kommunen. Verksamhetsberättelser. Förvaltningsberättelse, sammanställd redovisning Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse, kommunen Sida Finansiell analys per 31:e augusti 2009 2 Finansiell analys prognos för 2009 6 Framtiden 8 Kommunens personal 10 Resultaträkning, finansieringsanalys

Läs mer