SOMMAR DESIGN KONTORET

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET

2

3 Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 4 Arbete med kvalitetsregister 4 Olika sorters kvalitetsregister 5 Syften med kvalitetsregister 7 Problem med kvalitetsregister idag 8 Konsekvensanalys Konceptförslag 13 Utformning av utdata 13 Ny rapportdesign 16 Interaktiva grafer 17 Jämförelser 18 Vår Klinik 19 Diagram vid inrapporteringen 22 Övriga förslag Rekommendationer för det fortsatta arbetet Sammanfattning English summary Projektteam 27

4

5 01 Om Sommardesontoret När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. På Antrop i Stockholm har åtta studenter arbetat i grupper om två med projekt på uppdrag från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Antrop är ett företag som designar och tar fram strategier för digitala tjänster med fokus på användarupplevelser, och har handlett uppdragen. Alla fyra projekt var fokuserade på hälsa, och studenternas olika kompetenser inom design och beteendevetenskap har bidragit till konceptförslagen. Den här rapporten behandlar ett av projekten. 1

6 02 Uppdraget Bakgrund Kvalitetsregister används för att följa upp och utveckla vården. De är kvalitetsverktyg utan centralstyrning som bygger på personbundna uppgifter om problem/ diagnos, behandling, och resultat för olika sjukdomar eller samlingar av sjukdomar. Med ett kvalitetsregister är det möjligt att se vad som åstadkoms inom vården inom det område som registret omfattar på sjukhus-, landstings- eller kliniknivå. De började som projekt från enskilda eldsjälar inom vårdprofessionen för några få sjukdomar men har idag utökats till cirka 70 stycken med ytterligare ett 30-tal under planering. De kvalitetsregister som finns varierar med avseende på syfte, uppkomst och utseende, men bygger alla på data som samlas in för att ge underlag för kvalitetsförbättring. Utgångspunkten är att det finns en utvecklingspotential vad gäller presentationen av data från registren, och att återkopplingen kan utformas så att den är lättare att använda och bättre stödjer förbättringsarbetet. Mål Målet med projektet är att öka användningen av registren. Speciellt intressant är det att nå de vårdgivare som kvalitetsmässigt befinner sig på en medelnivå och sporra dem till ökade förbättringar. Målet är att ta fram ett eller flera koncept för nya sätt att presentera data som gör registren enklare, roligare och nyttigare för målgrupperna. Avgränsning Eftersom det finns ett så stort antal kvalitetsregister med olika funktioner behöver arbetet avgränsas. Därför väljer vi att främst fokusera på de register vi fick möjlighet att titta på inledningsvis, nämligen BPSD, Mödrahälsovårdsregistret, Swedeheart och PsoReg. Logotyper för de kvalitetsregister vi har jobbat med 2

7 03 Arbetsprocessen 1. Utgångspunkt: Projektet startade med besök hos uppdragsgivaren SKL som förklarade problem och möjligheter med kvalitetsregister idag. Därefter följde en period av inläsning om kvalitetsregister och skapande av intervjuguider inför möten med användare och registerhållare. 2. Intervjuer: Totalt gjordes 13 intervjuer med registerhållare, användare i form av läkare och sjuksköterskor, verksamhetsutvecklare och en programmerare. Fokus på intervjuerna var att förstå mål och syften med kvalitetsregister. Under intervjuerna fick vi även se hur registren användes för att skapa rapporter. Efter varje intervju sammanställde vi de insikter vi hade fått, samt de främsta problem som uttrycktes. 3. Sammanställning/Idégenerering: Först sammanställdes de samlade insikterna från alla intervjuer under problemkategorier. Dessa användes som grund för konceptets inriktning. Sedan genererades idéer med utgångspunkt i informationen från intervjuerna och hur de utvalda kvalitetsregistren ser ut i nuläget. En metod som användes vid idégenereringsfasen var speed-brainstorming då vi kom på många idéer under tidspress. 4. Koncept: Efter idégenereringen gjordes ett antal skissade lösningar som diskuterades med uppdragsgivarna. Därefter tog vi fram koncept för de utvalda kategorierna. 5. Visualisering: Konceptidéerna illustrerades med hjälp av Illustrator och återkopplades sedan med några av läkarna som deltagit i intervjuerna samt med uppdragsgivarna. Det ledde fram till de slutgiltiga konceptförslagen. 3

8 04 Analys I det här kapitlet beskrivs vilka sorters register det finns och vår uppfattning om hur de fungerar i nuläget på en generell nivå, för att sedan beskriva dem lite mer ingående. Därefter presenteras sammanfattningar av intervjuerna med fokus på de syften och problem som upplevs med kvalitetsregistren. Sedan presenteras en konsekvensanalys av vissa av problemen som sedan ledde vidare till konceptförslagen i nästa kapitel Arbete med Kvalitetsregister Bilden illustrerar ett generellt sätt att arbeta med kvaltietsregister som vi uppfattade efter intervjuerna. En läkare fyller i journalen vid mötet med patienten. Därefter matar läkaren, en sjuksköterska eller en sekreterare in informationen från patientmötet i registret. Vem som gör det beror på tidspress för läkaren, antal parametrar och om många läkare behandlar samma patient. På små register registrerar ofta läkarna själva, men för större register med fler parametrar registrerar ofta sjuksköterskor eller sekreterare. En läkare i styrgruppen tittar sedan på all insamlad data och jobbar med förbättringsarbete. En del av detta består i att presentera den information han eller hon bedömer som mest relevant för resten av vårdpersonalen någon gång per år. 4

9 0402 Olika sorters register Generellt kan sägas att register skiljer sig lika mycket som sjukdomarna de handlar om. Register kan delas in i tre kategorier. Register inom kategorierna fungerar olika på grund av de olika tidsperspektiven och de olika många mätpunkter som görs på patienterna. Interventionsregister 1. Diagnos 2. Intervention i form av operation eller medicinering 3. Friskförklaring eller ny intervention Kroniskt register 1. Diagnos 2. Medicinering och/eller förslag på livsstilsförändringar. 3. Fortsätter livet ut med återbesök och uppföljning Kombinationsregister/Äldreregister Patienten är ofta i slutet av livet och har flera relaterade eller orelaterade sjukdomar samtidigt. Det finns inget gemensamt sätt för användingen av kvalitetsregister, varken i registreringsfasen eller när utdata hämtas. Däremot har de ofta liknande syften, och vill kunna göra liknande jämförelser mellan data för att kunna jobba med kvalitetsförbättring. Det faktum att de ser så olika ut belyser vi för att visa på svårigheten i att skapa något gemensamt för alla register. 5

10 Exempel på Rapporter ur Kvalitetsregister 6

11 0403 Syften med Kvalitetsregister Nedan listas de syften med kvalitetsregister som upplevdes av de som intervjuades från BPSD, Mödrahälsovårdsregistret, Swedeheart och PsoReg. Internt förbättringsarbete Se vilka läkemedel och metoder som har bäst effekt Få indikationer på vanliga patientprofiler till den egna kliniken för att anpassa vården därefter Forskning och lärande om läkemedel och metoder Se trender Ett sätt att tydligt se hur enskilda patienter utvecklas med tiden. Kan diskuteras tillsammans med patienten. Undersköterskor kan se hur deras arbete påverkar läkemedelsbehovet och patientens mående Visa rättvisor och orättvisor mellan resurser använda av olika kliniker Ett sätt för sjuksköterskor att få en ny karriärinriktning Beslutsunderlag Inspirera de anställda genom att visa på klinikens förbättring över tid 7

12 0404 Problem med Kvalitetsregister idag Nedan listas de problem som upplevdes med kvalitetsregister på organisationsnivå, en allmän nivå samt relaterat till registrering, rapporter och jämförelser. De problem som är markerade är sådana vi kan påverka med nya koncept för visualisering av utdata. Organisation Läkare är ofta på ett sjukhus kort tid och hinner inte lära sig rutiner för registren Vem fyller i registret om samma patient har fler än en läkare? Det blir dubbelarbete när både journalen och registret ska fyllas i Data matas ibland in sent eller inkorrekt och inte för alla patienter (registerberoende) De som ej är på ledningsnivå ser ibland registret som ett sätt att kontrollera deras arbete Hanteringen av registren är till stor del drivet av entusiaster och upplevs oorganiserat Det är inte obligatoriskt att registrera data Stor tidsbrist inom vården, varken inmatning eller uppföljning av registerdata prioriteras Även om registren belyser skillnader och brister sker ibland ingen förändring Användare ser ibland inte syftet med och resultat från registret Allmänt Statistik ur registren kan misstolkas av privatpersoner Tidskrävande att registrera Olika kliniker kan ibland gradera samma parameter olika vilket kan skapa missvisande utdata Datorvanan varierar mellan användarna Svårt att hitta mätbara variabler för omvårdnad Många läser årsrapporten, men den informationen är redan gammal när den kommer ut t 8

13 Registrering Det krävs många klick vid inmatningen Sparfunktionen i inmatningsprocessen är inte optimal, mycket klickande fram och tillbaka Många val för vissa av frågorna, och valen är inte presenterade på ett bra sätt Rapporter Tråkiga och oinspirerande rapporter All vårdpersonal är inte motiverade till att skapa rapporter Går inte att se vilka parametrar som jämförs i diagrammen, då får man gå tillbaka till inställningarna eller längst ner på pappret Rapporten är lång och går inte att exportera till pdf ett smidigt sätt Tar lång tid att skapa Det går bara att generera ett diagram eller en korstabell i taget, vilket gör att användare tar informationen i exceltabellen och gör egna diagram Jämförelser/ Diagram Det är krångligt att skapa diagram Det är i vissa register inte möjligt att se statistik för patienter som grupp, och i andra fall inte heller för enskilda patienter Det går inte att se utvecklingen över tid Olika kliniker har olika vårdtryck och täckningsgrad vilket kan ge orättvisa skillnader mellan kliniker Jämförelser mellan den egna kliniken och riket presenteras i olika diagram vilket gör en jämförelse svår t t t t t t t t 9

14 0405 Konsekvensanalys De problem som listades i föregående kapitel leder till vissa konsekvenser. Vi har analyserat några av de problemen som vi upplever går att lösa med en ny design av utdatan. Analysen beskriver vad som händer om det inte sker en förändring. Konsekvensanalysen är indelad i tre problemområden: Rapporter, Jämförelser och Motivation. Rapporter Syfte Internt förbättringsarbete Se trender Se vilka läkemedel och metoder som har bäst effekt Problem Tråkiga och oinspirerande rapporter Rapporten är lång och går inte att exportera till pdf på ett smidigt sätt Det finns flera konsekvenser som bottnar i en tråkig och oinspirerande presentation av utdata. En risk är att det då tar lång tid att tolka data, vilket sänker motivationen till att skapa rapporter. Det sänker också individens motivation till att vilja påverka statistiken. Förbättringsarbete bygger på individens motivation och inställning till det hela, vilket hjälps av inspirerande åtgärdsinriktade utdata. Om utdata fortsätter att vara oinspirerande riskerar det även att minska användarens tilltro till systemet om den upplever att det är krångligt att tolka rapporter. Det betyder att den stora tillgången som finns i data från register förlorar sitt syfte då de inte används till internt förbättringsarbete i den grad som de skulle kunna. Inom interaktionsdesign finns det designprinciper som är viktiga att följa som är listade nedan (ur Heim, 2008). Följs inte dessa blir data oanvändbar, vilket är en stor risk om data upplevs som den gör i nuläget. Begriplighet - Om användaren inte förstår data kan han eller hon inte arbeta med den. Inlärning - Om användaren inte förstår data kan den inte heller lära sig att arbeta med den. 10 Heim, S. (2007). The Resonant Interface: HCI Foundations for Interaction Design. Addison Wesley

15 Jämförelser Syfte Se vilka läkemedel och metoder som har bäst effekt Få indikationer på vanliga patientprofiler till den egna kliniken för att anpassa vården därefter Problem Det är krångligt att skapa diagram Det går inte att se utveklingen över tid Jämförelser mellan den egna kliniken och riket presenteras i olika diagram, vilket gör en jämförelse svår Det går inte att se vilka parametrar som jämförs i diagrammen Det går bara att generera ett diagram eller en korstabell i taget, vilket gör att användare tar informationen i exceltabellen och gör egna diagram Syften och problem listade ovan är relaterade till jämförelser på något sätt. Risken med att det inte går att skapa bra jämförelser är att data förlorar sitt värde. En förutsättning för att kunna analysera data från kvalitetsregister är att kunna göra bra jämförelser över tid, med riket, mellan olika sjukdomar eller andra viktiga variabler. Om det är svårt eller ger svårtolkade jämförelser kommer vårdpersonal att dra sig för att göra det. I nuläget upplevs det komplicerat både att skapa jämförelser, och att tolka och arbeta med de jämförelser som har skapats. Istället skapar många idag diagram själva i excel, vilket är tidskrävande och oinspirerande. 11

16 Syfte Inspirera de anställda genom att visa på klinikens förbättring över tid Problem All vårdpersonal är inte motiverade till att skapa rapporter Många läser årsrapporten, men den informationen är redan gammal när den kommer ut. Alla som har tillgång till registren har möjlighet att även skapa rapporter. Det är dock ingenting som all vårdpersonal gör, utan de flesta tar del av information som läkare i styrgruppen presenterar för dem någon gång om året. Det skapar en klyfta mellan de som är intresserade av statistik och resten av personalen. Den största risken är att de som registrerar därför ser resultatet från registret så sällan att de enbart finner registren som en onödig börda istället för ett verktyg för förbättringsarbete. Presentation av utdata från registren är både en viktig del i förbättringsarbete, och ett sätt att skapa en positiv bild av kvalitetsregister och motivera till rapportering. 12

17 05 Konceptförslag Efter att fått en överblick över området genom intervjuer med användare och sammanfattat de främsta problemen i en konsekvensanalys valde vi tre områden inom vilka vi kommer att ge nya förslag. Dessa områden är följande: Otydliga Rubriknivåer Allmäna kommentarer Liten text och oinspirerande färger Ej centrerat vilket ger stor tom yta i webläsare Utformning av utdata Jämförelser Motivation till användning av kvalitetsregsiter Samma information i tabell och graf Efter att ha definierat områdena började vi att titta på nuläget och gjorde därefter en idégenerering och skisser på nya koncept Utformning av utdata Utdatan handlar om själva rapporterna och hur dessa är utformade. I den här sektionen kommer en rapporttyp att visas och därefter ett nytt förslag presenteras. Den rapport vi har valt att presentera är från Swedeheart, men eftersom andra register använder samma/liknande datatyper bör vårt förslag vara applicerbart även på deras data. Först visar vi den rapport som skapas i nuläget i Swedeheart med förklaringar om varför den inte är optimal. Därefter presenterar vi ett nytt rapportförslag. Den nuvarande rapporten i Swedeheart är en statisk rapport som skapas på en sida där tidsintervall och parametrar ställs in. Vill man göra några ändringar eller se något annat måste man gå tillbaka och skapa en ny rapport. Stor tabell med förvirrande mycket siffror Till stor del samma information i tabell och graf Ingen rubrik på grafen Inga linjeförklaringar Nuvarande rapport ur Swedeheart med kommentarer 13

18 Skisser Efter en idégenerering skapades skisser för nya rapportalternativ. Utifrån dessa gjordes mock-ups 14

19 0502 Ny Rapportdesign En ny design på rapporten skapade vi med bakgrund i en rapport från Swedeheart i nuläget. Syftet med den är att ge riktlinjer vad gäller design av rapporter från kvalitetsregister på ett antal punkter. Dessa är indelade i två områden, design och interaktivitet. Design Tydliga Rubriknivåer Rapporten är tydligt uppdelad vid varje nytt tema Stora diagram Centrerat och anpassat till att läsa i såväl webbläsare som i pdf och utskriven version Färger som både fungerar i en svartvit utskrift och som ser spännande ut i färg Liten mängd text i stor skala Antingen diagram eller tabell som visar samma sak Interaktivitet För att göra det enklare att använda rapporterna föreslår vi mer interaktiva diagram. Det innebär att det ska gå att anpassa diagrammen direkt i rapporten utan att behöva gå tillbaka till skapa rapport -sidan. Interaktivitet går att applicera på ett antal olika sätt: Möjlighet att välja mellan att se tabell eller diagram Inställningsfunktion vid diagram för att ändra tidsintervall, urvalsgrupp eller lägga till en jämförelse mot rikssnitt eller klinikmål. Möjligheten att göra en jämförelse mot en annan åkomma eller samma åkomma vid en annan tidpunkt direkt i rapporten på ett smidigt sätt När musen hålls över en punkt i rapporten ska värdet stå ut och synas tydligt från de andra. Ny rapportdesign. På nästa sida finns den text som beskriver funktionerna. 15

20

21 0503 Interaktiva grafer För att ytterligare utveckla presentationen av data från registren kan interaktiva grafer användas i rapporterna. Inspirationen till interaktiva diagram kommer från bland annat gapminder, qlickview, amcharts och googledocs motionsharts. Interaktiva grafer innebär att det går att påverka data direkt i grafen och välja ut det intressanta, få mer information när musen hålls över något eller att ändra intervaller direkt i grafen. Fördelar med interaktiva grafer är: Det är enklare att utforska vad som är intressant i grafen Blir tydligare om det är mycket data i samma graf Roligare att titta på och presentera Första exemplet på interaktivitet. I första diagrammet är tre diagnoser valda och visas i grafen, till skillnad från alla i den andra grafen. I de här graferna går även tidsintervallet att ändra om man trycker på knapparna för tidsintervall. Det går även att ändra innehållet i grafen om man trycker på jämför (vilket beskrivs mer i detalj i ett senare kapitel) 17

22 0504 Jämförelser Ett annat område som kan utvecklas gäller jämförelser. Inom ett register vill man jämföra den aktuella rapporten eller diagrmmet med exempelvis någon annan tidpunkt, annan åkomma, annan urvalsgrupp eller med rikssnittet. I dagsläget behöver man gå tillbaka till rapportskaparsidan för att kunna göra det, och jämförelsen hamnar inte i samma diagram och användare känner att det är smidigare att skapa jämförelser själv i excel istället för att använda rapportverktyget. Det vill vi ändra på genom en jämförelsefunktion direkt i rapporten. Ligger den där går det snabbt att göra nödvändiga jämförelser. Det kommer även bli lättare att tolka jämförelserna om de kan hamna i samma diagram då detta är möjligt. Varje enskilt register kan själva välja vilka faktorer de vill jämföra mellan och därefter anpassa jämförelsesidan efter de egna behoven. 18

23 0505 Vår Klinik Efter analysen insåg vi att motivationen till att skapa rapporter är låg hos vårdpersonal som inte är i någon styrgrupp eller har någon verksamhetsutvecklande roll. Därför vill vi öka vårdpersonalens möten med statistik ur registren på ett sätt som inte kräver så mycket kunskap om att skapa rapporter. Det föreslår vi kan ske genom Vår Klinik som är en kliniksida i kvalitetsregistret med automatgenererade diagram. Dessa diagram kan väljas ut och skapas av en expertanvändare, vilket kan vara en överläkare eller verksamhetsutvecklare som har ansvar för att skapa rapporter i nuläget. Expertanvändaren väljer ut ett antal diagram som sedan läggs upp på Vår Klinik som lätt kan nås av de andra. Om vårdpersonal får tillgång till enkel livedata skulle det även lösa problemet med att årsrapporterna redan är gamla när de presenteras. Informationen på Vår Klinik kan vara ett aktuellt ämne som diskuteras på kliniken inom ett speciellt register just nu. Det kan till exempel vara utveckling över tid vad gäller användandet av en viss medicin, eller resultat av olika åtgärder. Generellt borde det som presenteras där vara något åtgärdsrelaterat som går att mäta och diskutera över tid. Därför är det också viktigt att kunna sätta in klinikmål på sådant som går att påverka. I nuläget går det endast att jämföra sig mot rikssnittet vilket vi vill ändra på genom att lägga till möjligheten att sätta ett mål för den egna kliniken. Det förtydligar även diagram för de som inte är så insatta i statistiken, då det går att se var kliniken siktar. Vi vill öka vårdpersonalens möten med statistik ur registren 19

24

25

26 0503 Diagram vid inrapporteringen För att ytterligare öka vårdgivares möte med register vill vi att de möter data från registret i sin dagliga registrering för att känna att registerarbetet är givande. Det är ett förslag som fick positivt bemötande från registerhållare, men som visade sig ha vissa problem. Den som fyller i registret måste vara en vårdgivare som själv är påverkad av registerdata, vilket inte alltid är fallet Informationen får inte användas som beslutsstöd, vilket utesluter vissa grafer som skulle vara intressanta att se vid en registrering Registrering sker ofta snabbt, och extra information kan upplevas som i vägen. Det gör det svårt att hitta någon registerdata som skulle intressera vid inrapporteringen Trots problemen vi upptäckte med förslaget tror vi ändå att ett bra sätt att motivera användare till inrapportering vore att visa på resultat från registren. Det här är något som förmodligen inte skulle passa alla register med tanke på problemen listade ovan, men något register har förmodligen någon statistik som de som inrapporterade skulle vilja se vid inrapporteringen. 22

27 0504 Övriga Förslag Utöver de illustrerade förslagen som är presenterade i rapporten har vi även kommit fram till några förslag som skulle förenkla arbetet med kvalitetsregister. Dessa är listade nedan: Se över antal klick det tar att komma till inrapporteringen (eller något annat som görs ofta) och gör dessa till så få som möjligt. Sätt mätbara åtgärdsrelaterade mål för kliniken och följ upp dessa. Arbeta med inställningen till register och skapa en positiv bild kring dem Byt till en modern webbläsare (Google Chrome, Mozilla Firefox eller Safari) för att förenkla utvecklingsprocessen Förslag för att förenkla rapportskapande När en rapport skapas ska urvalslistan inte försvinna, utan vara kvar överst för att det ska gå att generera en ny rapport utan att behöva gå tillbaka Se över programmeringen för sparande av rapporter. De val som gjordes förra gången en rapport skapades kan sparas för att göra skapandet av rapporter ska ske snabbare Göra snabbval tillgängliga gällande tidsintervall som ofta används, till exempel senaste månaden eller senaste året Ha länkar till övriga rapporter i den rapport som håller på att skapas just nu, för att det inte ska vara nödvändigt att gå tillbaka för att skapa en annan rapport 23

28 06 Rekommendationer För att data ur kvalitetsregister ska bli mer lättanvänt föreslår vi en förändring av utformningen av rapporterna. Det kan ske på två plan, dels hur de är designade och dels vad gäller interaktivitet. Designen av rapporterna går att göra roligare och enklare med hjälp av tydligare rubriknivåer, större text, roligare färger i diagrammen och möjligheten att välja mellan att se grafer eller diagram om samma sak. För att göra det ännu mer användarvänligt finns möjligheten att göra rapportfunktionen interaktiv. Då skulle tidsintervall kunna ändras direkt i diagrammet och det skulle vara möjligt att se mer information om muspekaren hålls över något i diagrammet. Vi föreslår även att det blir ett större fokus på jämförelser. Det är en viktig funktion för arbete med kvalitetsförbättring med hjälp av data ur kvalitetsregister och behöver därför kunne ske smidigt. Det skulle kunna lösas genom att jämförelser görs direkt i diagrammen. Vårt andra förslag, vilket är något nytt, handlar om att införa en kliniksida. Det skulle göra att alla vårdgivare kan ta del av statistik från registret. En kliniksida skulle lägga mer fokus på den egna kliniken och på åtgärder som faktiskt görs, och information ur registret skulle ses som något dynamiskt. 24

29 07 Sammanfattning Kvalitetsregister är verktyg för verksamhetsutveckling inom vården. De bygger på statistik om problem/ diagnos, behandling, och resultat för olika diagnoser. Syftet med det här projektet var att öka användningen av kvalitetsregister genom att hitta koncept för nya sätt att presentera data som gör registren enklare, roligare och nyttigare för målgrupperna. Vår Klinik Det är en funktion som inte finns i dagsläget. En kliniksida är tänkt att kunna användas av alla, även de vårdgivare som inte har ett stort statistikintresse. Där kan en superanvändare lägga upp relevanta grafer som uppdateras i realtid så att alla vårdgivare på kliniken håller sig uppdaterade på det aktuella ämnet. Arbetet började med intervjuer hos registerhållare och andra vårdgivare för att få en bild av hur arbetet med kvalitetsregister sker idag. Därefter sammanfattade vi syften och problem med kvalitetsregister idag och gjorde en konsekvensanalys på de problem som vi skulle kunna påverka. Det mynnade ut i tre konceptförslag som skissades och designades i illustrator. De presenterades sedan i återkopplingar med beställarna och några vårdgivare varefter de modifierades till en slutgiltig version. Resultatet blev följande tre förslag: Utformning av Rapporter Det första resultatet handlar om själva rapporterna som vi föreslår en ny design på. De nya förslagen har tydliga rubriknivåer, roligare färger och större diagram. De är även interaktiva för att göra tolkningen av data mer rolig och effektiv. Jämförelser Utöver själva rapporterna föreslår vi att jämförelser kan göras i själva rapporterna. Det går då snabbare att göra jämförelser och blir mer intuitivt då användaren inte behöver gå fram och tillbaka mellan rapporter för att göra det. 25

30 08 English summary Quality registries are instruments for organizational development in healthcare. They consist of statistics on problems, treatments and results for a diagnosis or groups of diagnoses. The aim of this project was to increase the use of quality registries by finding concepts for new ways of presenting data. The goal was to make the registries simpler, more fun and useful for their users. Our Clinic Our clinic is a new function. It is a clinic page that can be used by everyone, especially those who can not or will not create reports themselves. In Our Clinic an expert user could put relevant graphs that are updated in real time so that every caregiver in the clinic is updated on the current topics. The project began with interviews with the registry managers to get an overview of how work with the registry is carried out today. From those interviews we gathered purposes and problems with the registries and did consequence analyses on the problems that we could affect with new designs. This resulted in three conceptual solutions that were sketched and thereafter drawn in Adobe Illustrator. Some of the people we interviewed in the beginning of the project then gave feedback on our solution, which led to the final results: Report design We suggest a new design of the reports with clear levels of the headings, bigger diagrams and more color. We also suggest interactivity in the new reports to make the process of analysis easier and more effective. Comparisons We also suggest putting comparisons more in focus by making a function for comparisons directly in the reports. This would make the process of making comparisons faster and more intuitive, since the user does not need to go back and forth between different reports. 26

31 09 Projektteam Gruppen har bestått av Prakash Khatri Chhetri och Maria Lindqvist Ellinor Johansson Handledare Interaktionsarkitekt Lotta Lindberg Handledare Marknad, HR 27

32 Maria Lindqvist Kognitionsvetenskap Linköpings Universitet Prakash Khatri Chhetri Digital Media Hyper Island Eva Svensson Learning designer and fascilitator Hyper Island Love Larsson Mediedesign KTH Ulf Appelgren Beteendevetenskap Uppsala universitet Hanna Tunemar Formprogrammet Beckmans Designhögskola Patrik Olsson Grafisk design Mittunivesitetet Sundsvall Elin Lundgren Beteendevetenskap Uppsala Universitet 28

33 är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Kvalitetsregister är verktyg som används för att följa upp och utveckla vården. De bygger på information om problem, diagnos, behandlingar och resultat för olika sjukdomar. Projektet var på uppdrag från SKL, där syftet var att öka användningen av kvalitetsregister och komma på koncept för nya sätt att presentera utdata som gör registren enklare, roligare och nyttigare. Det har skett under handledning från antrop. Resultatet blev en rad koncept för ny design av utrapporter, nya sätt att hantera jämförelser och en ny kliniksida som för fokus mer åt den egna kliniken. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm