LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Heijnsbroek-Wirén Mia ledamot

Transkript

1 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsfullmäktige TID kl. 18:00 PLATS Harjurinteen koulu, Brandensteinsgatan 5 A NÄRVARANDE Isotalo Arja ordförande Liljestrand Tom I vice ordförande Erämaja Elias II vice ordförande Heijnsbroek-Wirén Mia Karlsson Mikael Alm Agneta Lindfors Leena Paakkanen Petra Stenvall Patrik Björkman-Nystén Nina Rosenberg Thomas Ekebom-Jönsas Benita Andersson Otto Anton Turku Roger Björklöf Johan Bäcklund Lars Björkell Jan-Eric Skog Kim Hansson Kenneth Lönnfors Torbjörn Hydén Pia Karlsson Håkan Willner Stefan Mether Cosmo Lindholm Glenn Meriheinä Thérèse Grönberg Merja Lappalainen Kalevi Tähtinen Keijo Lohenoja Pertti Eriksson Mats Kekkonen Jari Holmström Eeva Laitinen Åke Wilenius Yvonne Hämäläinen Satu Lepola Janne Karvonen Juha Hagfors Kari Melamies Päivi Haverinen Katri Pekkola Janne Heikkilä Pekka

2 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Väkevä Antti Fellman Atte Lång Saara Peltoluhta Vesa Kouvo Katja Järvinen Paula Ilvetsalo-Koskinen Sonja Noroviita Timo Eloranta Kimmo Eriksson Sari Lindell Armi Träskelin Jerry Sihvonen Jarmo ÖVRIGA Kaleva Olavi stadsdirektör Lönnfors Kristina förvaltningsdirektör Frondén Sten utvecklingsdirektör Grönholm Thomas bildningsdirektör Blomberg Ulf teknisk direktör Klawér Carola grundtrygghetsdirektör Jansson Per-Mikael translator Gustafsson Siv tf ekonomidirektör FRÅNVARANDE Grundström Maria Ekström Veikko Pere Nina Kettunen Kirsi ekonomidirektör Ordförande Arja Isotalo

3 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsfullmäktige TID :00 PLATS Harjurinteen koulu, Brandensteinsgatan 5 A ÄRENDEN Sida 1 Mötets laglighet och beslutförhet 4 2 Protokolljusterare 5 3 Att sälja och utveckla Såguddens område, Optirak Oy 6 4 Att hyra Almska gården 12 5 Sammanslagning av regionala nämnder för avfallsservice 15 6 Kollektivtrafikärenden, att överföra anslag 17 7 Delårsrapport 1 4/ Försäljning av arrendetomten nr 212 på adressen Strandbodavägen 21 9 Lovisa stads och Lappträsk kommuns program för förebyggande rusmedels- och mentalvårdsarbete Östra Nylands säkerhetsprogram Medlemmar till delegationen för polisen Utredning om åtgärder som vidtagits med anledning av godkända klämförslag 13 Att förbättra kommuninvånarkommunikation med möjlighet till elektroniska frågor, fullmäktigemotion Avslutande av mötet 32

4 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsfullmäktige Mötets laglighet och beslutförhet FM

5 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsfullmäktige Protokolljusterare FM

6 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Att sälja och utveckla Såguddens område, Optirak Oy 108/ /2015 STST 196 Beredning: utvecklingsdirektör Sten Frondén, tfn Sågudden har genomgått många skeden och varit ett betydande område i utvecklingen av Lovisa. Arseni Terechoff grundade den första ångsågen på området Den uppfördes på ett par holmar vid sydsidan av Kuismo udde, Koholmen även kallad Gåsgrundet samt Kobben vid namn. Efter utfyllnad fick platsen sedan en skepnad som motsvarar dess nya namn Sågudden (Citat ur boken Lovisa stads historia , Olle Sirén s. 119). Nordströmkoncernen avslutade sågverksamheten Lovisa stad och byggföretaget YIT överenskom 1985 om att utveckla reseoch fritidscentrumet Bella Loviisa. Projektet genomfördes inte. Staden ingick 1989 ett avtal om områdesutveckling med Soficon Oy och Rinvest Oy. Om detta avtal konstaterades det 1992 att projektet inte hade kommit igång då man inte i alla fall med den gjorda marknadsföringen fått tillräckligt med kommande boende. På uppmaning av stadsstyrelsen har det sedan 2012 sökts en ny lösning för att utveckla Såguddens område. Förhandlingar har förts med såväl stora byggföretag som med en mindre områdesutvecklare. Resultatet av förhandlingarna är den nu föreslagna försäljningen av Sågudden till Optirak Oy. Försäljningen kräver dock omfattande övriga förberedelser. Området som utgör objekt för affären Ett område på ca 11 hektar i stadsdelen Söderåsen i Lovisa stad. Området består av följande outbrutna områden: 1. fastigheten Lovisa såg i Degerby by i Lovisa stad; markarealen som ska säljas uppgår till ca 10,5 ha och vattenarealen till ca 4,9 ha 2. det samfällda vattenområdet i Lovisaviken i Lovisa stad; arealen som ska säljas uppgår till ca 3,4 ha. Området har märkts ut på kartbilagan. Planläggningshistoria Stadsplanen Bella Lovisa II från 1990 gäller fortfarande. I planen har området planlagts som kvartersområde för flervåningshus och radhus

7 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ (ARK), kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL) samt kvartersområde för affärsbyggnader (KL). Dessutom finns det på området områden för närrekreation (VL), områden för småbåtshamnar (LV) och parkområden (VP). Byggrätten för området uppgår till ca m 2 -vy. Planen kan inte förverkligas som sådan på basis av preskriptionsbestämmelser (markanvändnings- och bygglagen). En ändring av detaljplanen för Havs-Bella utarbetades 2004 för området. I planen föreslogs att en stor del av planområdet skulle reserveras som kvartersområde för radhus och fristående småhus med egen strand. Områden hade även reserverats för en båthamn och affärsbyggande. Denna detaljplan överklagades hos högsta förvaltningsdomstolen, som hävde ändringen av detaljplanen för Havs-Bella. På området gällde byggnads- och åtgärdsförbud ända till Utvecklingsmål och gjorda utredningar I enlighet med stadsstyrelsens beslut har stadsplaneringsavdelningen låtit utföra alternativa idéplaner (WSP Finland Oy ). Ytterligheterna bland alternativen har varit flytande hus och terrass- och radhus. Byggrätten har varierat mellan m 2 -vy och m2-vy. Prisvariationsbredden för iordningställande har uppgått till 2,8 11 miljoner euro. Ramboll Finland Ab har utarbetat en kostnadsberäkning för sanering av den förorenade marken på Sågudden (Ramboll Finland Ab , referens ). I denna utredning uppskattas i enlighet med statsrådets förordning om bedömning av markens föroreningsgrad och saneringsbehovet (214/2007) kostnaderna för saneringen och utfyllnaden av området att uppgå till 4,6 miljoner euro. Denna kostnadsberäkning innefattar inte kommunaltekniska arbeten. Utredningarna behandlades i 28 på tekniska nämndens sammanträde Ärendet behandlades vidare i 72 på stadsstyrelsens sammanträde Stadsstyrelsen beslutade att under 2013 reda ut större byggnadsföretags och motsvarande aktörers intresse att bygga Sågudden till ett bostadsområde. Lösningen skulle vara en sådan helhetslösning som inte föranleder staden kostnader för rengöring av marken eller övriga kostnader. Staden förde förhandlingar med större byggnadsföretag, men ingen åtog sig projektet. I oktober 2013 kontaktade ett utvecklingsföretag vid namnet Optirak Oy staden och önskade presentera sina utvecklingsplaner. Optirak Oy:s planer angående Sågudden Optirak Oy planerar för området flervåningshus för boende, radhus och en badinrättning.

8 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Målet är att utveckla ett mångsidigt och attraktivt bostadsområde, som kännetecknas av det maritima, av egna bryggplatser och av innovativa boendelösningar. Enligt den preliminära planen som Optirak Oy gjorde 2013 föreslås för området i huvudsak konstruktioner och åtgärder avsedda för bostadsbyggande och dessutom för rekreation för stadsborna, så som iståndsättande av strandlinjen, upplysta strandstigar, motions- och lekplatser, daghem, båtpaviljong och bryggor samt små parker med tillhörande gångar och planteringar. Till planen hör även ett badhotell och övriga lokaler som anknyter till turismnäringen. I och med att området är så omfattande bör man bereda sig på att bostädernas försäljningstid kommer att vara lång. Företagets mål är att minst 30 % av hela områdets byggande genomförts inom fem år och 70 % inom åtta år efter att detaljplanen som ska utarbetas vunnit laga kraft. Utvecklingsavtalet Efter stadsfullmäktiges beslut om försäljning utarbetas ett separat utvecklingsavtal mellan staden och köparen. I utvecklingsavtalet överenskoms om att inleda planläggningen av området samt om rättigheterna och åliggandena parterna emellan. Då planutkastet eller planförslaget varit offentligt framlagt ingår parterna ett markanvändningsavtal i enlighet med 91 b i markanvändnings- och bygglagen. Utvecklingsavtalet godkänns av stadsstyrelsen. Preliminärt har det överenskommits att följande åligganden för parterna ska innefattas i utvecklingsavtalet: Köparens åligganden Köparen, eller i enlighet med utvecklingsavtalet utvecklaren, har i uppgift att i enlighet med inledningsavtalet delta i kostnaderna för utarbetandet av detaljplanen marknadsföra området till investerare, konstruktörer och dem som behöver lokaler ansvara för att utveckla konceptet för området (master plan och allmän plan) och för byggandet i sin helhet ansvara för planeringen och styrningen av projekt som uppstår på området utarbeta och ansvara för utredningar som anknyter till finansieringen och för att anskaffa finansiering utarbeta kvarters- och driftsplaner planera och bygga kommunaltekniska konstruktioner inom området, inklusive gator, grönområden, vatten- och avloppssystem samt strandkonstruktioner genomföra de mer detaljerade markundersökningar som förutsätts för byggprojekten och ansvara för de strukturella grund- och strukturlösningar samt marksaneringsarbeten som krävs för byggnaderna reservera sådana områden utanför byggnadstomterna som fastställts i

9 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ planen (parker, vägar samt grön- och rekreationsområden) för överlåtelse till staden då de byggts i enlighet med de planer som parterna tillsammans överenskommit om. Stadens åligganden Staden i sin tur förbinder sig att i enlighet med inledningsavtalet inleda utarbetandet av detaljplanen i samarbete med utvecklaren göra området juridiskt dugligt för byggande enligt det ändamål som avses i avtalet; detta innebär att registrera tomterna samt att planera och bygga den nödvändiga kommunaltekniken till områdets gräns marknadsföra området i den omfattning det är möjligt i samarbete med utvecklaren delta i styrningen av projektets planering och övervakningen av dess förverkligande samt i valet av aktörerna och av de olika funktionerna som placeras på området Gemensamma åligganden För att genomföra åtgärder som stöder utvecklandet av området har parterna, genom att sinsemellan dela på kostnaderna, som uppgift att planera och bygga en delvis ny förbindelse från Valkomvägen till Sågudden. Byggandet av denna förbindelse gagnar såväl området som ska byggas som den övriga trafiken. Kostnadsfördelningen följer den uppskattade nyttoaspekten och fördelas så att stadens andel är 33 % och utvecklarens 67 %. Prisbildning Den förorenade marken, den svaga bärförmågan och hela områdets låghet belastar byggandet och utvecklingen av området. För att få en oberoende prisuppskattning till grund för förhandlingarna begärdes uppskattningar av två fastighetsförmedlare : Habita, regionchef Tom Lindfors Östra Nylands Fastighetsförmedling Ab, Kenneth Hansson euro euro Utifrån dessa uppskattningar har man i förhandlingarna med Optirak Oy kommit fram till en köpesumma på euro som baserar sig på byggrätten på m2-vy enligt gällande plan. Saneringen av området och bytet av massorna har beaktats som kostnader som sänker överlåtelsepriset. Ramboll Oy:s kostnadsberäkning av dessa uppgår till 4,6 miljoner euro. Dessutom förbinder sig utvecklaren att med en 67 % andel delta i byggkostnaderna för vägförbindelsen till Valkomvägen. Utvecklaren ansvarar även för beredningen av planläggningen. I utvecklingsavtalet överenskoms det separat om de villkor med vilka ersättning betalas för ökning eller minskning av byggrätten. EU:s konkurrensbestämmelser (97/C 209/03 punkt 2, oberoende expertvärdering av fastighetens värde) förhindrar staden från att sälja

10 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ markegendom till subventionerat pris. Utgångsläget är att försäljningen ska basera sig på öppen konkurrens. Köpesumman måste motsvara gängse pris om ingen konkurrensutsättning sker. EU-bestämmelsen gäller överlåtelse av fastighet utan konkurrensutsättning. Om fastighet utan konkurrensutsättning säljs till pris som underskrider gängse pris, ska försäljaren meddela köpevillkoren i enlighet med kapitel 3 i ovannämnda anvisning. Man måste konstatera att förhandlingar om försäljning/utveckling av Sågudden tidigare förts med flera byggföretag. Ingen av dessa var villig att åta sig utvecklandet av området. Det har inte varit ändamålsenligt att konkurrensutsätta projektet med beaktande av de tidigare förhandlingarna och områdets särdrag. För att fylla EU-bestämmelsens krav om oberoende expertvärdering av fastighetens marknadsvärde ombads Jordägarnas Värderingscentral Ab att uppskatta marknadspriset för området som ska säljas specifikt med tanke på EU:s bestämmelser om konkurrensneutralitet. Jordägarnas Värderingscentral Ab:s (Antti Orama DI, AKA, ) uppskattning om priset för markområdet uppgår till 1,0 1,5 miljoner euro, i vilket saneringskostnaderna för marken beaktats (ca 5 miljoner euro), och för vattenområdet euro. Den föreslagna köpesumman på euro överensstämmer sålunda med marknadsvärdet. Bilaga nr 80. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige beslutar till priset euro sälja till Optirak Oy ett område på ca 11 hektar i stadsdelen Söderåsen i Lovisa stad. Området består av följande outbrutna områden: 1. fastigheten Lovisa såg i Degerby by i Lovisa stad; markarealen som ska säljas uppgår till ca 10,5 ha och vattenarealen till ca 4,9 ha 2. det samfällda vattenområdet i Lovisaviken i Lovisa stad; arealen som ska säljas uppgår till ca 3,4 ha. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att stadsfullmäktige beslutar befullmäktiga tekniska direktören att underteckna köpebrevet som gäller fastigheten och som bifogats beslutet. Paragrafen justeras omedelbart. På mötet delades en korrigerad beredningstext ut. Stadsdirektören tillade som näst sista stycke i sitt beslutsförslag meningen: Köpebrevet undertecknas först då dokumenten som hör till affären (avtalet om att utveckla Sågudden, avtalet om att inleda planläggningen av Sågudden, markanvändningsavtalet för Sågudden) godkänts av stadsstyrelsen.

11 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Paus kl Ledamot Pekka Heikkilä föreslog att Sågudden inte säljs. Förslaget fick inte understöd. Beslut enligt förslaget med beaktande av ovanstående tillägg. Ledamot Pekka Heikkilä anmälde avvikande mening till protokollet. Paragrafen justerades omedelbart. FM Bilaga nr 3. Stadsfullmäktige beslutar till priset euro sälja till Optirak Oy ett område på ca 11 hektar i stadsdelen Söderåsen i Lovisa stad. Området består av följande outbrutna områden: 1. fastigheten Lovisa såg i Degerby by i Lovisa stad; markarealen som ska säljas uppgår till ca 10,5 ha och vattenarealen till ca 4,9 ha 2. det samfällda vattenområdet i Lovisaviken i Lovisa stad; arealen som ska säljas uppgår till ca 3,4 ha. Köpebrevet undertecknas först då dokumenten som hör till affären (avtalet om att utveckla Sågudden, avtalet om att inleda planläggningen av Sågudden, markanvändningsavtalet för Sågudden) godkänts av stadsstyrelsen. Stadsfullmäktige beslutar befullmäktiga tekniska direktören att underteckna köpebrevet som gäller fastigheten och som bifogats beslutet.

12 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Att hyra Almska gården 522/ /2015 STST 198 Beredning och föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Almska gården, som befinner sig i omedelbara närheten av skolan Harjurinteen koulu, har sedan 2013 varit ett kulturhus. Byggnaden är ett timmerhus på två våningar med inalles ca 580 m2 lokaler, vilka kan utnyttjas på ett mångsidigt sätt. I huset har framgångsrikt ordnats olika koncerter, konstutställningar och övriga konstevenemang. Loviisan Taidekeskuksen Tukiyhdistys ry Stödföreningen för Lovisa Konstcentrum rf var tidigare hyresgäst på Almska gården, men föreningen har flyttat till andra hyreslokaler. En permanent verksamhetsmodell har i samarbete med staden och olika aktörer sökts för Almska gården, som den privata ägaren restaurerat i synnerhet för verksamhet som tjänar kultur. Almska gården har påvisat sin behövlighet som ett centrum som tjänar kulturen. Huset lämpar sig väl för evenemang och utställningar av mycket olika slag, dessutom skulle man kunna placera i huset sådana funktioner som tjänar utvecklingen av kultur- och fritidsväsendet. Till exempel skulle personer i kultur- och fritidsväsendets anställning kunna placeras i huset. Dessutom skulle man i huset kunna ha kalendariska evenemang och fester samt seminarier och utbildningar. Dessutom skulle skolor kunna utnyttja lokalerna mångsidigt till exempel i konststudier. Lovisa stads kulturimage kunde bra förstärkas genom att skapa förutsättningar till att främja mångsidig kultur. Som en central faktor är de förhållanden som måste finnas för att kultur kan förverkligas och främjas på bästa möjliga sätt. Dessutom måste verksamheten vara långsiktig och systematisk, en egenskap som staden med sin verksamhet kan tillhandahålla husets verksamhet. I detta avseende är det mycket viktigt att staden träder in för att säkerställa verksamheten i Almska gården. Almska gården har visat sig vara i praktiken mycket lämplig för kulturevenemang och utställningar av olika slag. Att hyra Almska gården möjliggör att föreningar inom kultursektorn hyr lokaler och att fyller kulturhuset med verksamhet. Föreningarna har möjlighet att ansöka om allmännyttiga medel och det ekonomiska mervärdet är stort då dylika medel utnyttjas. Hyrandet av Almska gården måste ses som en satsning på kulturverksamhet. Ur stadens synvinkel är det en investering och riktlinje för hur staden kan medverka i att utveckla kultursektorn. Mångsidiga kulturevenemang skapar en livskraftig bild av staden och kan för sin del

13 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ även locka nya invånare till orten. Även i detta hänseende är inte kostnaderna för objektet oskäliga. Satsning på kultur har även ett klart samband med invånarnas välfärd; satsningen är en delfaktor i att bygga upp välfärden och inom förebyggande hälsovård, men också i att utveckla näringslivet. Stadsmarknadsföringen blir även lättare då det finns mer utbud till exempel på kultursidan. Detta i sin tur skapar förutsättningar till en positiv utveckling av flyttningsrörelsen. Överlag kan man skönja mer positiv än negativ inverkan vad gäller den regionala utvecklingen. Staden förhandlade med husets ägare Kari Markkula om möjligheten att hyra huset till staden. Tillsammans med Markkula har man uppnått ett förhandlingsresultat, enligt vilket stadsstyrelsen föreslås att staden hyr huset mot en månadshyra på euro. Dessutom ankommer på hyresgästen kostnaderna för el, vatten och värme, vilka uppskattas uppgå till ca euro per månad. Emedan huset kommer i gemensam användning med aktörer inom kultursektorn, skulle staden i praktiken även få hyresinkomster för objektet. I praktiken skulle en uppskattning på den maximala hyresinkomsten som staden kan få kunna uppgå till hälften av stadens hyreskostnader. Om man uppnår detta skulle stadens hyreskostnader endast uppgå till ca euro per månad. Dessutom kan aktörerna inom kultursektorn med extern projektfinansiering anställa till exempel långtidsarbetslösa till diverse kulturbetjänande verksamhet, vilket för sin del minskar stadens ekonomiska satsning på skötseln av långtidsarbetslöshet. Emedan hyrandet av Almska gården är politiskt en svår fråga och en viktig riktlinje, är det allt skäl att stadsstyrelsen framlägger hyresärendet stadsfullmäktige för slutligt beslutsfattande. Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att 1) staden hyr Almska gården av Kari Markkula med ett visstidshyresavtal på fem (5) år så att avtalet träder i kraft ) ett normalt hyresavtal utarbetas mellan staden och Kari Markkula 3) av Almska gården bildas ett kulturcentrum som staden upprätthåller och för vars verksamhet kultur- och fritidsväsendet i Lovisa stad ansvarar 4) kultur- och fritidsväsendet utarbetar anvisningar och förfaringssätt för det hur aktörer inom kultursektorn kan hyra lokaler i huset till exempel för utställningar.

14 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Paragrafen justeras omedelbart. Det antecknades för kännedom att en adress mot att hyra Almska gården inlämnats åt stadsstyrelsen. Ledamot Merja Grönberg meddelade att hon inte understöder förslaget. Ledamot Jerry Träskelin föreslog att stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige att staden inte hyr Almska gården. Ledamot Vesa Peltoluhta understödde Jerry Träskelins förslag. Omröstning Utgångsförslaget JA 5 röster (Heikkilä, Alm, Björklöf, Lindfors, Heijnsbroek-Wirén) Ledamot Jerry Träskelins motförslag NEJ 4 röster (Grönberg, Pere, Peltoluhta, Träskelin) 1 blank (Karlsson) 1 borta Utgångsförslaget förblev i kraft. Beslut enligt förslaget. Paragrafen justerades omedelbart. --- FM Stadsfullmäktige beslutar att 1) staden hyr Almska gården av Kari Markkula med ett visstidshyresavtal på fem (5) år så att avtalet träder i kraft ) ett normalt hyresavtal utarbetas mellan staden och Kari Markkula 3) av Almska gården bildas ett kulturcentrum som staden upprätthåller och för vars verksamhet kultur- och fritidsväsendet i Lovisa stad ansvarar 4) kultur- och fritidsväsendet utarbetar anvisningar och förfaringssätt för det hur aktörer inom kultursektorn kan hyra lokaler i huset till exempel för utställningar.

15 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Sammanslagning av regionala nämnder för avfallsservice 501/ /2015 STST 189 Beredning: chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallsservice Ab:s delägarkommuner (Askola kommun, Hangö stad, Ingå kommun, Högfors stad, Lojo stad, Lovisa stad, Borgnäs kommun, Borgå stad, Raseborgs stad, Sibbo kommun, Sjundeå kommun och Vichtis kommun) undertecknade ett avtal om sammanslagning av avfallsbolag. I avtalet överenskommer man om sammanslagning av Västra Nylands avfallsnämnd och Borgå regionala avfallsnämnd efter fusionen av Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallsservice Ab. Enligt avfallslagen 23 ska de myndighetsuppgifter inom avfallshanteringen, som kommunen svarar för, enligt denna lag skötas av ett organ som avses i kommunallagen (365/1995) och som kommunen utser (kommunal avfallshanteringsmyndighet). Om kommunen har överfört en serviceuppgift med anknytning till ordnandet av den kommunala avfallshanteringen till ett kommunägt bolag i enlighet med 43, är den kommunala avfallshanteringsmyndigheten i enlighet med kommunallagen ett gemensamt organ för kommunerna i samarbetsområdet eller en av dessa kommuner bildad samkommun. Delägarkommunerna kom i samband med förhandlingar om avfallsbolagens sammanslag i augusti 2012 överens om att varje avtalskommun utnämner till avfallsnämnden en samt en personlig ersättare för en från samma kommun. Kommunerna har också kommit överens om att Raseborgs stad ska vara värdkommun för den nya avfallsnämnden och att varannan fullmäktigeperiod en som utses av Borgå stad och varannan fullmäktigeperiod en som utses av Raseborgs stad är ordförande för nämnden. Företrädare från Raseborgs stad och Borgå stad har tillsammans uppgjort ett utkast till avtal för den nya Nylands avfallsnämnd. Som blivande ansvarskommun begär Raseborgs stad att det bifogade avtalsutkastet godkänns i varje avtalskommun så att nämndens verksamhet ska kunna inledas då avfallsbolagen har sammanslagits. Bilaga nr 79. Beredning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att det bifogade avtalsutkastet för sammanslagning av Borgå regionala avfallsnämnd och

16 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Västra Nylands avfallsnämnd godkänns. Nämnden är kommunal avfallshanteringsmyndighet avsedd i 23 i avfallslagen och handhar som kommunernas gemensamma verksamhetsorgan de myndighetsuppgifter som tillfaller myndigheten i enlighet med det bifogade avtalsutkastet. Enligt förslaget. --- FM Bilaga nr 5. Stadsfullmäktige beslutar att det bifogade avtalsutkastet för sammanslagning av Borgå regionala avfallsnämnd och Västra Nylands avfallsnämnd godkänns. Nämnden är kommunal avfallshanteringsmyndighet avsedd i 23 i avfallslagen och handlar som kommunernas gemensamma verksamhetsorgan de myndighetsuppgifter som tillfaller myndigheten i enlighet med det bifogade avtalsutkastet.

17 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Kollektivtrafikärenden, att överföra anslag 409/ /2015 STST 183 Beredning: utvecklingsdirektör Sten Frondén Skötandet av kollektivtrafiken flyttades våren 2015 från utvecklingsenheten till tekniska väsendet. Flyttandet anknyter till en mer omfattande omorganisering, där bland annat sysselsättningstjänsterna vid ingången av året överfördes till utvecklingsavdelningen. Kostnadsställe innefattar följande intäkter och kostnader: 330 Stöd och understöd Köp av tjänster Netto: Inga mål har ställts upp för ansvarsområdet i budgeten. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige att anslagen för kostnadsställe flyttas till tekniska väsendet. Enligt förslaget. --- FM Stadsfullmäktige beslutar att anslagen för kostnadsställe flyttas till tekniska väsendet.

18 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Delårsrapport 1 4/ / /2015 STST 168 Beredning: ekonomidirektör Kirsi Kettunen Lovisa stads delårsrapport för januari april 2015 är den första rapporten som levereras via det nya systemet för ekonomiförvaltning. I det första skedet rapporterar vi endast de externa kostnaderna utan investeringar och prognosen har uppgjorts på hela stadens nivå. I delårsrapporten 1 8 är syftet att alla deluppgifter är färdiga och kan rapporteras. Det är att märka att det i utfallsuppgifterna i gruppen köp av övriga tjänster och övriga verksamhetskostnader finns investeringsutgifter på cirka euro, vilka vi kommer att flytta från resultatet till investeringar i samband med ibruktagandet av bokföringen för anläggningstillgångar. Korrigeringen har beaktats i stadens resultatprognos. Allt som allt, med beaktande av avvikelsen i investeringarna, har verksamhetskostnaderna i sin helhet utfallit till 33,9 % i förhållande till budgeten, d.v.s. för kostnadernas del är vi i linje med budgeten. De ackumulerade avgiftsintäkterna har ett eftersläp på ca 7 % på grund av dröjsmålen i faktureringen i början av året, men de kommer sannolikt att jämnas ut under årets andra kvartal. Det mest betydande trycket på ökning av kostnaderna beror på de ökade kostnaderna för att åtgärda arbetslösheten samt på ökade utgifter för den specialiserade sjukvården. I prognosen ställer vi oss i detta skede in på en överskridning i bägge kostnadsgrupperna. I fråga om den övriga kostnadsutvecklingen kommer vi utgående från utfallet från början av året att hålla oss inom budgeten. För vattenaffärsverkets del beräknas budgeten utfalla i enlighet med det budgeterade. Utfallet för skatteintäkter och statsandelar i början av året är i enlighet med budgeten. Vi får på hösten noggrannare uppgifter om utfallet för beskattningen. Den slutliga beskattningen färdigställs under årets sista kvartal. Verksamhetsintäkterna beräknas utfalla i enlighet med budgeten. Lovisa stads och vattenaffärsverkets resultatprognos för 2015 visar sålunda ett underskott på 2,4 miljoner euro. Budgeten för 2015 ett underskott på 1,9 miljoner euro. Bilaga nr 68.

19 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Delårsrapporten för Lovisa stad sammanlagt, för centralerna och vattenaffärsverket samt kommentarerna till dem framläggs noggrannare i bilagan. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen antecknar delårsrapporten för kännedom och framlägger den vidare stadsfullmäktige för kännedom. Enligt förslaget. Paus kl FM Bilaga nr 7. Stadsfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom.

20 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Försäljning av arrendetomten nr 212 på adressen Strandbodavägen / /2015 STST 164 Beredning: tekniska direktören Ulf Blomberg, tfn tf stadsgeodet Aki Härmä, tfn Bengt och Anja Renlund, med Rita Lundberg-Andersson som ombud, har med sitt brev daterat (som bilaga) anhållit om att från Lovisa stad få lösa in semesterbostadstomten nr 212 (beteckning V301) som de arrenderat på adressen Strandbodavägen 21, LOVISA. Bengt och Anja Renlund anser att det gängse priset för tomten är euro. I enlighet med stadsfullmäktiges beslut utarrenderade Lovisa stad ett cirka m 2 stort outbrutet område av fastigheten , Tomten N:o 9 Vedplan, till paret Renlund för tiden Den resterande delen av fastigheten (cirka m 2 ) förblev i stadens ägo. Genom stadsfullmäktiges beslut sålde Lovisa stad ett cirka 574 m 2 stort outbrutet område av fastigheten Tomten N:o 9 Vedplan 1:48 till Laxi Viljanen för att förenas med fastigheten Lisäpoukama 2:290 som han ägde sedan tidigare. Det ska preciseras att varken vid behandlingen av försäljningsbeslutet (SS samt SFM ) eller i det undertecknade och bestyrkta köpebrevet nämns arrendetagarens byggnader/konstruktioner på området, till vilka paret Renlund hänvisar i sitt brev Det ska vidare konstateras att de hela tiden har betalat arrende endast för ett område på m 2, till vilket de också har besittningsrätt. Eftersom det inte har uppburits arrende för hela fastigheten Tomten N:o 9 Vedplan 1:48, har de aldrig haft besittningsrätt till den resterande delen av tomtområdet. Fastigheten Tomten N:o 9 Vedplan bildar en odelad och byggd AP-strandbyggplats (bostadsområde dominerat av småhus, där året-runt-boende är tillåtet) enligt Kulla-Lappom stranddelgeneralplan med rättsverkningar (bilaga) som godkänts Framför fastigheten finns även tillandningsmark. För inlösning erbjuds alternativt antingen fastigheten Tomten N:o 9 Vedplan i sin helhet samt dessutom den cirka 200 m 2 stora tillandningsmarken framför den som tillhör fastigheten Lappom, varvid totalarealen av området som ska säljas skulle bli cirka m 2, eller alternativt en helhet enligt kartbilagan B där, till skillnad från alternativet A, enbart cirka m2 av fastigheten Tomten N:o 9 Vedplan 1:48 skulle säljas.

21 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Enligt tekniska direktörens och stadsgeodetens uppfattning kan man vid bedömning av områdets gängse värde till lämpliga delar följa de genom stadsfullmäktiges beslut fastslagna principerna för bestämning av värdet på strandtomter. Även om detta beslut i praktiken angick endast strandbyggplatser (RA) enligt generalplanen som är avsedda för icke-året-runt-semesterboende, och nu gäller det en byggplats för ett egnahemshus för året-runt-boende, har detta enligt rådande bedömningspraxis inte någon praktisk inverkan på priset, eftersom det inte ur överlåtarens, i detta fall stadens, synvinkel finns någon skillnad mellan dessa. Beträffande paret Renlunds uppfattning om priset kan man på goda grunder konstatera att den står i strid med stadsfullmäktiges beslut om försäljning av strandtomter, och prisförslaget är således tydligt lägre än det gängse priset. Som jämförelsegrund kan inte heller användas de av staden fastslagna priserna på egnahemstomter. Dessa tomter är belägna på detaljplanerat område och är s.k. torrmarkstomter, varvid deras gängse värde är betydligt lägre än strandtomternas värde. För att utreda tomtens egenskaper närmare förrättade den tekniska direktören och stadsgeodeten en terrängsyn på området. Tomten är klippig, delvis med sandgrund, av typen ljunghed. Strandområdet är delvis i naturtillstånd, men ändå i synnerligen gott skick och dess kvalitet är bättre än genomsnittet. Tomten är belägen framför de övriga tomterna och stranden ligger tämligen vitt mot väderstrecket sydväst sydost. Utgående från detta kan som koefficienter som höjer värdet anses vara särskild faktor: form och läge (1,1) samt väderstrecket mot vilket tomtens strand ligger: sydväst sydost (1,15). Tomten ligger emellertid i sin helhet på under +2,8 meters höjd. Ungefär 31 % av tomten ligger på under +1,0 meters höjd och ungefär 51 % på +1,0 2,0 meters höjd. Bara 7 % av tomten ligger på över 2 meters höjd. Utgående från detta kan som en rimlig och rättvis faktor som sänker värdet anses enligt kriteriet byggbarhet enligt tomtens höjd och areal vara koefficienten 0,85. Med stöd av det ovan framställda blir grundpriset för både den m 2 stora och den m 2 stora strandtomten 35 euro/m 2. Det slutliga kvadratmeterspriset skulle alltså uppgå till 1,1 x 1,15 x 0,85 x 35 euro/m 2 = 37,63 euro/m 2. Utgående från detta blir priset på det m 2 stora outbrutna området ,00 euro och på det m 2 stora outbrutna området ,00 euro. Köparen svarar för fastighetsbildningskostnaderna samt för köpvittnesarvodet. Försäljningsobjektet är utmärkt i kartbilagan (alternativen A och B).

22 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Bilaga nr 64. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Ingendera grunden, varken den värdebestämning för prissättning av strandtomter som stadsfullmäktige fastställt eller priset på byggplatser som stadsfullmäktige fastställt kan anses vara helt användningsduglig i förevarande köp av arrendetomt. Av denna anledning beslutar stadsstyrelsen att ärendet överförs till behandling av stadsfullmäktige för att fastställa prissättningen på förevarande tomt. Ärendet behandlas på stadsfullmäktiges sammanträde i september. Ledamöterna Agneta Alm och Mikael Karlsson samt stadsfullmäktiges ordförande Arja Isotalo anmälde jäv och avlägsnade sig från möteslokalen för den tid då ärendet behandlades. Föredragande ändrade sitt förslag till följande: Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att man beslutar tillämpa principen för prissättning av strandtomterna för försäljning av arrendetomten 212. Stadsstyrelsen fattar det slutliga försäljningsbeslutet. Det ändrade förslaget godkändes enhälligt. --- FM Bilaga nr 8. Stadsfullmäktige beslutar att tillämpa principen för prissättning av strandtomterna för försäljning av arrendetomten 212. Stadsstyrelsen fattar det slutliga försäljningsbeslutet.

23 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Grundtrygghetsnämnden Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Lovisa stads och Lappträsk kommuns program för förebyggande rusmedels- och mentalvårdsarbete 422/ /2015 GN Beredning: välfärdskoordinator Päivi Heikkilä, tfn och grundtrygghetsdirektör Carola Klawér, tfn Förebyggande rusmedelsarbete hör till kommunernas lagstadgade uppgifter, och detta arbete har styrts av lagen om nykterhetsarbete ( /828). Det förebyggande nykterhetsarbetet regleras också av många andra lagar och rättsakter. Lagen om nykterhetsarbete kommer att ersättas med en ny lag, lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet, som träder i kraft Lagens syfte är att förebygga och begränsa skador som orsakas av användning av alkohol, narkotika och tobak eller av penningspel. Lagens syfte är också att främja jämlikheten i fråga om hälsa och välfärd såväl regionalt som lokalt. Samtidigt är målsättningen att öka människornas förutsättningar att påverka sin livsmiljö och sitt levnadssätt. I lagreformen beaktas också skador som orsakas andra än rusmedelsanvändare. Kommunen ansvarar även i framtiden för organiseringen av det förebyggande rusmedelsarbetet inom sitt område. Det förebyggande rusmedelsarbetets uppgift är att sörja för ett omfattande arbete för att begränsa rusmedelsrelaterade skador och detta i samarbete med till exempel polisen, alkohol- och tobakslagens övervakningsmyndigheter och näringslivet. Stadens välfärdsgrupp beslutade på sitt möte att programmet för förebyggande rusmedels- och mentalvårdsarbete ska utarbetas i smågrupper i enlighet med livscykelmodellen. Såsom i många andra kommuner inkluderades förebyggande mentalvårdsarbete i programmet, eftersom förebyggande mentalvårdsarbete i praktiken utförs jämsides med förebyggande rusmedelsarbete. Programmet som nu upprättats är den första arbetsmodellen som beaktar alla kommuninvånare, och det ska bedömas och utvecklas årligen. I detta program betonas förebyggande verksamhet och tväradministrativt samarbete. Sipiläs kommande regeringsprogram lyfter fram utveckling av korrigerande mentalvårds- och rusmedelsarbete till ett spetsprojekt. Bilaga 10. Föredragande: grundtrygghetsdirektör Carola Klawér.

24 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Grundtrygghetsnämnden beslutar föreslå att stadsstyrelsen och stadsfullmäktige godkänner Lovisa stads och Lappträsk kommuns program för förebyggande rusmedels- och mentalvårdsarbete. Enligt förslaget. --- STST 188 Bilaga nr 78. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige, att stadsfullmäktige godkänner Lovisa stads och Lappträsk kommuns program för förebyggande rusmedels- och mentalvårdsarbete. Enligt förslaget. --- FM Bilaga nr 9. Stadsfullmäktige godkänner Lovisa stads och Lappträsk kommuns program för förebyggande rusmedels- och mentalvårdsarbete.

25 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Östra Nylands säkerhetsprogram / /2015 STST 202 Beredning: servicechef Jaana Iivonen, tfn Säkerhet är ett överordnat begrepp för medborgarnas välbefinnande, en stark social gemenskap, ekonomisk stabilitet samt ett livskraftigt samhälle. Säkerheten är en väsentlig del av samhällets störningsfria funktion och alla människors välbefinnande, oavsett ålder. Säkerhetsplaneringen baserar sig på inrikesministeriets nationella riktlinjer för säkerhetsplanering i kommuner. Inrikesministeriets insatsområden för säkerhetsplanering är invånarnas möjlighet till deltagande i säkerhetsplanering, minskning av våld, bekämpning av alkoholrelaterade problem, förbättrad säkerhet för äldre och förebyggande av marginalisering bland unga. Vardagssynpunkten i säkerhetsplaneringen betonas i statsrådets principbeslut. Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som också hänvisar till programmet för den inre säkerheten, lyfter som insatsområden fram säkerhet i vardagen och boendet, säkerhet för de unga, hur säkerheten påverkas av alkohol och andra rusmedel, förbättring av brottsoffrens ställning och hjälp till förövaren. Säkerhetsplaneringen i östra Nyland styrs av polisens, räddningsverkets och kommunernas ledning. Dessa utsåg en arbetsgrupp för programarbetet. Arbetsgruppen blev ett multiprofessionellt team där utöver kommunernas representanter också representanter för polisen och räddningsverket ingår. För östra Nylands kommuner Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå, Pukkila och Sibbo utarbetades ett gemensamt säkerhetsprogram för Östra Nylands säkerhetsprogram utgör en ram för planering och upprätthållande av kommuninvånarnas alldagliga säkerhet samt för invånarnas aktiva roll i säkerhetsarbetet. Östra Nylands område är till sin areal omfattande och till sin struktur mångformigt, varför kommunernas behov och mål är varierande. Av denna orsak har insatsområdena och målen definierats på ett sådant plan att kommunerna i sina egna åtgärdsprogram har möjlighet att anpassa detaljerna efter de lokala förhållandena och invånarnas behov. Invånarna i området hade möjlighet att delta i säkerhetsplaneringen genom en öppen enkät i mars Syftet med säkerhetsenkäten var att kartlägga invånarnas upplevelse av trygghet och att identifiera faktorer som inverkar på den upplevda tryggheten samt att väcka diskussion om hur var och en själv kan påverka tryggheten för sig själv och sina närmaste. I 86 % av svaren i hela östra Nyland och i 89,5 % av svaren i Lovisa bedömdes tillvaron vara trygg eller tämligen trygg. Det allmänna trafikbeteendet var

26 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ den faktor som mest försvagade upplevelsen av trygghet. Ekonomi och utkomst samt brottslighet var de näst största trygghetsminskande faktorerna. Känslan av trygghet förstärktes av människorelationerna, hemförhållandena och boendemiljön. Säkerhetsplanen utarbetades enligt livscykelmodellen och målgruppen utgjordes av barn och unga, personer i arbetsför ålder och äldre personer. Arbetsgruppen beaktade inrikesministeriets riktlinjer för insatsområden och indikatorer för mätning av programmets resultat. Programmet för rikets inre säkerhet samt regionförvaltningsverkets verkställighetsplan inverkade dessutom på programarbetet och av innehållet i dem har det valts ett antal te-maområden som enligt arbetsgruppens bedömning är de mest relevanta för att upptas i Östra Nylands säkerhetsprogram. Programmets mål är: att stärka kommuninvånarnas upplevelse av trygghet att förebygga säkerhetsproblem att lyfta fram säkerhetsproblem som kräver samarbete mellan olika partner att ge kommuninvånarna bättre möjligheter att delta i beredningen av säkerhetsplanen att i enlighet med säkerhetsplanen utarbeta ett lokalt åtgärdsprogram för varje kommun i östra Nyland De centralaste och mest aktuella målen och åtgärdsrekommendationerna har målgruppsvis (kommunens invånare, barn och unga, personer i arbetsför ålder, äldre personer) sammanställts i programmet. Enligt åtgärdsprogrammet i Lovisa stads välfärdsöversikt 2014 utgör säkerhetsplanering en del av välfärden. Sålunda kunde beredningen av ett kommunalt åtgärdsprogram höra till välfärdsstyrgruppens och välfärdsarbetsgruppens uppgifter. Bilaga nr 84. Östra Nylands säkerhetsprogram Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att Östra Nylands säkerhetsprogram godkänns. Välfärdsstyrgruppen och välfärdsarbetsgruppen ges i uppgift att bereda ett lokalt åtgärdsprogram. Paragrafen justeras omedelbart. Enligt förslaget. Paragrafen justerades omedelbart.

27 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ FM Bilaga nr 10. Stadsfullmäktige godkänner Östra Nylands säkerhetsprogram Välfärdsstyrgruppen och välfärdsarbetsgruppen ges i uppgift att bereda ett lokalt åtgärdsprogram.

28 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Medlemmar till delegationen för polisen 523/ /2015 STST 200 Beredning: förvaltningsdirektör Kristina Lönnfors Enligt 3 i polisförvaltningslagen ska det finnas en delegation för polisen i anslutning till en polisinrättning. Enligt 13 i polisförvaltningsförordningen ska varje medlem ha en personlig ersättare. Dessutom hör chefen för polisinrättningen till delegationen. Polisinrättningen i Östra Nyland har för avsikt att sammankalla delegationen för polisen och har med anledning av detta bett om såväl de ordinarie medlemmarnas som ersättarnas kontaktuppgifter, dvs. adresser och e-postadresser. Länsstyrelsen i Södra Finlands län fastlade genom sitt beslut att Lovisa har två medlemmar i delegationen. Stadsfullmäktige valde i 43 medlemmarna till föregående delegation för polisen för Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva. Stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige att stadsfullmäktige väljer två medlemmar och personliga ersättare för dem till delegationen för polisen. Paragrafen justeras omedelbart. Enligt förslaget. Paragrafen justerades omedelbart. --- FM Stadsfullmäktige väljer två medlemmar och personliga ersättare för dem till delegationen för polisen.

29 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Utredning om åtgärder som vidtagits med anledning av godkända klämförslag 525/ /2015 STST 201 Beredning: förvaltningsdirektör Kristina Lönnfors Enligt 22 i arbetsordningen för stadsfullmäktige (godkänd av stadsfullmäktige ) ska stadsstyrelsen senast inom ett år från godkännandet av klämmen framlägga en utredning om de åtgärder som vidtagits med anledning av klämmen. Utredningen ska separat ges fullmäktigeledamöterna för kännedom. Under tiden har stadsfullmäktige godkänt sex (6) klämförslag. De godkända klämförslagen och de åtgärder som vidtagits med anledning av klämförslagen framgår av den bifogade utredningen. Bilaga nr 83. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen framlägger stadsfullmäktige och stadsfullmäktigeledamöterna för kännedom den bifogade utredningen om de åtgärder som vidtagits med anledning av de godkända klämmarna. Paragrafen justeras omedelbart. Enligt förslaget. Paragrafen justerades omedelbart. --- FM Bilaga nr 12. Stadsfullmäktige antecknar den bifogade utredningen om de åtgärder som vidtagits med anledning av de godkända klämmarna för kännedom.

30 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Att förbättra kommuninvånarkommunikation med möjlighet till elektroniska frågor, fullmäktigemotion 831/ /2014 FM 158 Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion: Bilaga nr 93. Sedan motionen hade lämnats, remitterades den till stadsstyrelsen för beredning enligt 23 i stadsfullmäktiges arbetsordning. --- STST 176 Beredning: kommunikationschef Lilian Andergård-Stenstrand Under stadsfullmäktiges sammanträde inlämnades en motion, där det föreslogs att man börjar reda ut öppnandet och ibruktagandet av en frågekanal mellan de ledande tjänsteinnehavarna och kommuninvånarna. Under nya Lovisa stads tid har målet varit att ha en interaktiv kommunikation med flera kanaler. I kommunikationen har vi använt både elektroniska kanaler och pappersbaserade kommunikationsmedel. Stadens kommunikation har flera målgrupper som innefattar alla åldersgrupper från yngsta till äldsta. Detta måste beaktas då man väljer kommunikationskanaler. Användandet av elektroniska enkäter vid kartläggningen av kommuninvånarnas, personalens och olika intressentgruppers åsikter har ökat och blivit vedertagen praxis såväl vid extern som vid intern kommunikation. Möjligheten att kommentera strategiutkastet, enkäter under olika skeden av sammanslagningsutredningarna och enkäten om direktsändningar av stadsfullmäktiges sammanträden kan nämnas som exempel. Dessutom har vi ordnat elektroniska omröstningar, senast namntävlingen för området vid Västra porten. Sedan ingången av 2010 har det på stadens webbplats funnits en elektronisk responsblankett, med vilken man enligt kategori kan skicka respons till staden. En ansvarsperson har utsetts för varje kategori, och responsmeddelandet kommer direkt till denna persons e-postadress. Genom denna responskanal har staden innan fått 537 responsmeddelanden som vederbörande ansvarspersoner har svarat på. Staden öppnar på hösten en allmän profil på Facebook. Hittills har vissa

31 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ sektorer varit representerade på Facebook, till exempel turismen, ungdomsväsendet, biblioteket och museet. Genom att öppna stadens allmänna profil på Facebook vill vi bland annat öka växelverkan staden och kommuninvånarna emellan. Öppnandet av ett kundservicekontor, så kallad Front office, planeras till början av Om planerna förverkligas kan kundservicekontoret få rollen som koordinator av förfrågningar och respons. I samband med detta utvecklar vi även kanalerna för elektroniska förfrågningar och elektronisk respons. På webbplatsen grundas också en så kallad FoS-funktion (Frågor och Svar), där man kan hitta svar på vanliga frågor. Denna FoS-funktion kan även användas som en kanal mellan de ledande tjänsteinnehavarna och kommuninvånarna. Frågor kan skickas till ledande tjänsteinnehavare och svaren publiceras på en viss tidpunkt på webbplatsen. Detta förfarande är mer ändamålsenligt än till exempel en live chat-tjänst. Syftet är att inleda projektet för att förnya stadens webbplats under Den nya webbplatsen byggs upp så att den motsvarar de krav som den nya kommunallagen ställer om elektronisk verksamhet och att erbjuda kommuninvånarna möjligheter att delta. För dessa delar träder den nya kommunallagen i kraft Bilaga nr 73. Föredragning: stadsdirektör Olavi Kaleva Stadsstyrelsen godkänner för sin del svaret på motionen och föreslår att stadsfullmäktige godkänner svaret och konstaterar motionen vara slutbehandlad. Enligt förslaget. --- FM Bilaga nr 13. Stadsfullmäktige godkänner svaret och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

32 LOVISA STAD FÖREDRAGNINGSLISTA 7/ Stadsfullmäktige Avslutande av mötet FM