VÅRBRUKET. Högt tempo säkrar. Krisen i Ukraina påverkar vetemarknaden. Maskin satsar på nästa etapp. Lantbruk samlar kraft genom omorganisation

Transkript

1 LEDAREN SID 2 Värdekedjan stärks med strategiarbete EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR 2 APRIL 2014 Krisen i Ukraina påverkar vetemarknaden SIDAN 26 Maskin satsar på nästa etapp SIDAN Högt tempo säkrar VÅRBRUKET SIDAN 12 Lantbruk samlar kraft genom omorganisation SIDAN 3 Havregryn säljer bra i Norge Sverige runt i stämmotider 20 4

2 Signerat REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Vårbruket är i full gång utanför Svalöv. Bild: Kristofer Vamling/HK Bild&Text UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: david.lundstrom@ardeo.se Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi. E-post: annons@ardeo.se ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (satsyta) 225x :- 1/1 sida (utfallande*) 250x :- 1/1 sida (sista sidan*) 250x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- * +3 mm skärsmån vid utfallande Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. PRELIMINÄR UTGIVNING 2014 (med reservation för ändringar) Nr Materialdag Utgivning 3 9/5 4/6 4 22/8 17/ /11 3/12 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra varumärken är AXA, Kungsörnen, GoGreen, Hatting, Schulstad och Gooh. Vi ägs av svenska lantbrukare, har cirka anställda, har närvaro i ett 20-tal länder och omsätter 33 miljarder kronor. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom att vi har forskning, utveckling och verksamhet i hela kedjan så kan vi tillsammans ta ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på: En tid av stämmor och strategi Vi har just passerat en av årets roligaste perioder distriktsstämmorna! Under de flesta stämmorna fanns det ett stort engagemang som andades förhoppningar om en god utveckling inom koncernen. De många frågorna om Agroetanol tycker jag är ett tydligt bevis på ert engagemang för Lantmännen. Lantbruk är ett annat område som många vill diskutera. En kommentar från Johan Andersson, divisionschef Lantbruk, som besökt många stämmor i år, var den positiva attityden till Lantmännen Lantbruk. Många vill helt enkelt göra mer affärer med oss! Ett område som jag gärna vill berätta om är vårt strategiarbete. Den nya strategin är ett naturligt steg i vår utveckling, och innebär inga stora förändringar mot tidigare, men vi vill tydliggöra Lantmännen som ett lantbrukskooperativ med basen i svenskt lantbruk. De senaste åren har till stor del handlat om att bygga ett Lantmännen av det vi har nu tar vi tydligare sikte på vilket företag vi vill vara i framtiden. Vår omvärld förändras snabbt: efterfrågan på spannmålsbaserade produkter ökar, men tillväxten i norra Europa är svag. Samtidigt ställs allt högre krav på hållbarhet, spårbarhet och hälsa områden där vi som koncern har unika möjligheter. Att vårt arbete uppskattas och värderas på många håll visar inte minst förstapriset i undersökningen Sustainable Brand. Där har svenska konsumenter utsett Lantmännen till Sveriges mest hållbara varumärke. Den första delen av strategin handlar om att utveckla de lantbruksnära affärerna i partnerskap med er lantbrukare. Här finns till exempel foder-, frö- och spannmålsaffärerna och lantbruksmaskiner. Som medlemsägt företag har vi unika möjligheter att ytterligare stärka vårt ledarskap i Sverige och att tillsammans med vår strategiska partner DLG fortsätta bygga en starkare affär i Östersjöområdet. Den andra delen handlar om att skapa värde av spannmål. I spannmålens värdekedja finns Cerealia, Unibake, Foder, Agroetanol med flera. Genom vår närvaro från jord till bord, vår växtförädling och FoU, samt våra starka varumärken har vi redan en stark position som vi ytterligare De senaste åren har till stor del handlat om att bygga ett Lantmännen av det vi har nu tar vi tydligare sikte på vilket företag vi vill vara i framtiden. vill utveckla. Den tredje delen av vår strategi innebär att förvalta och lönsamt växa våra portföljbolag. Portföljbolag är affärer som ligger nära vår kärnverksamhet eller som på annat sätt bidrar till koncernnytta till exempel Swecon, Fastigheter och Aspen. Vår målbild är att vara ett ledande och lönsamt företag och vårt uppdrag är att bidra till lönsamheten på era gårdar och se till att ni får en bra avkastning på ert kapital i Lantmännen. Verksamheterna nära lantbruket och i spannmålskedjan är därför viktiga kärnaffärer. Och här vill jag vara tydlig foder är en del av spannmålsvärdekedjan. Som Du säkert läst eller hört mig säga tidigare är kostnadsledarskap och ökad effektivitet en viktig del i arbetet med att öka lönsamheten. Det är bakgrunden till att Lantmännen Lantbruk presenterar en ny organisation. Ambitionen är helt enkelt att stärka affären, med fokus på att skapa närhet till kunderna och lönsam tillväxt. Beslutet är tufft, men ett nödvändigt steg för att stärka vår konkurrenskraft. Till sist hoppas jag på bra väder för både vårbruk, växande grödor och vallar. Nu ser jag fram emot att möta många av er på föreningsstämman. Om du inte gjort det tidigare tag chansen att följa vår stämma den 15 maj på webben! Vårhälsningar P O NYMAN Vd och koncernchef 2 Grodden Nr

3 Ekonomi lantmännen lantbruk Omorganisation ska stärka konkurrenskraften Lantmännen Lantbruk omorganiserar för att stärka företagets affär, med fokus på att skapa närhet till kund och lönsam tillväxt. I samband med detta kommer cirka 100 tjänster huvudsakligen i Malmö att försvinna. Den nya organisationen gäller från den 1 augusti För att stärka våra kunders affär måste vi bli både snabbare och flexiblare. Självklart är det tråkigt att flera av våra medarbetare lämnar Lantmännen Lantbruk, men samtidigt bedömer vi att detta är ett nödvändigt steg att ta för att stärka vår konkurrenskraft, kommenterar Johan Andersson, divisionschef Lantmännen Lantbruk. Lantmännen Lantbruk omformar sin organisation för att skapa möjligheter till en långsiktig tillväxt för sina respektive affärer. Det innebär att vissa tjänster omvandlas och att andra försvinner. En central del i förändringen är förbättrad samordning vilket leder till neddragningar på tjänstemannasidan. Vi går nu in i nästa fas för att bättre kunna möta ökande krav från våra kunder och ägare. Vi vill skapa förutsättningar för att kunna bidra till ett starkt och konkurrenskraftigt lantbruk i Sverige, fortsätter Johan Andersson. Med vår nya organisation kommer vi närmare kunderna och ökar på så sätt konkurrenskraften. Kunderna ska veta att vi vill göra affärer! Därför är det oerhört viktigt att mötet med kunden försäljning och inköp påverkas i så liten utsträckning som möjligt, avslutar Johan. De anställda har informerats och diskussioner med fackliga företrädare har inletts. Den nya organisationen kommer att träda i kraft från och med den första augusti Grodden återkommer i nästa nummer med en intervju med Johan Andersson om hur han vill utveckla Lantmännen Lantbruk på både kort och lång sikt. Klas Hesselman ny foderchef Växtförädling & internationella affärer Peter Annas HR & Kommunikation Ann Kristin Kongstad Spannmålsenhet Mikael Jeppsson Inköp Carl Dorninger Klas Hesselman har nyrekryterats för att stärka den för Lantmännen Lantbruk viktiga foderaffären. Klas kommer närmast från tjänsten som vd för SIK-Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB. Han har tidigare bland annat arbetat på Skånska Lantmännen och SW Seed. Det är med glädje jag välkomnar Klas tillbaka till Lantmännen. Han kommer bidra starkt i matchen om ökade volymer och förbättrad lönsamhet, säger Johan Andersson divisionschef på Lantmännen Lantbruk. På Lantmännen Lantbruk är foderaffären mycket central och viktig och vi tillverkar ett komplett sortiment av foder och fodertillskott i våra sju foderfabriker. Divisionschef Johan Andersson Foderenhet Klas Hesselman Affärsutveckling IT & Redovisning Dick Rytterdahl Försäljning & Växtodling Stefan Atterwall Logistik Mattias Pålsson Lantmännen Lantbruks nya organisation från 1 augusti. Jag ser verkligen fram emot att börja på Lantmännen igen och att driva foderaffären framåt med alltifrån råvaruhandel till nutrition, säger Klas Hesselman. Just nu pågår en omorganisation inom Lantmännen Lantbruk. Den nya organisationen innebär ett tydligt fokus på affären och ökad tillgänglighet. Mikael Jeppsson har utsetts som ansvarig för spannmålsaffären, Stefan Atterwall som ansvarig för försäljning och växtodling, och Peter Annas som ansvarig för växtförädling och internationella affärer. Klas Hesselman tillträder som ny foderchef under kvartal tre, Mer svenskt kött i Laholm Vid Lantmännens stämma 2013 behandlades en motion från Västerbotten om utländskt kött till Lantmännens livsmedelsverksamhet. Stämman beslutade uppdra åt VD att genomföra en analys av vad det skulle kosta att enbart använda svenskt kött. Att övergå till enbart svensk köttråvara i Lantmännen Cerealia Foodservice livsmedelsproduktion skulle medföra en betydande ökning av kostnaden. En kostnadsökning som skulle vara mycket tuff på den prisfokuserade food-servicemarknaden som Cerealia befinner sig på. Efter livliga diskussioner på flera distriktsstämmor, bland annat i Västerbotten, har koncernstyrelsen beslutat att se den ökade kostnaden det skulle innebära att bara använda svensk köttråvara som en marknadssatsning för att gynna den svenska köttproduktionen. Vd och koncernstyrelsen har därför beslutat att använda svensk köttråvara inom Cerealia Foodservice så långt det är möjligt. Sedan tidigare används enbart svenskt kött i Lantmännens färdigrätter inom Gooh. Datum för orderperiod 2014 Handel med emissionsinsatser Transaktionspris procent av nominellt värde Omsättning SEK Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck feb 102 % SEK 14 köp 45 sälj 7-12 mars 104 % SEK 11 köp 15 sälj mars 104 % SEK 8 köp 15 sälj Kommande orderperioder april, 9-11 juni, 1-3 juli, 21 juli-6 aug, aug Kompletterande information, handelsregler och orderblankett för köp/sälj finns på Orderblanketten finns tillgänglig ett par dagar före varje handelsperiod. Medlemskonton och gällande räntesatser Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Gällande fr o m 1 januari 2014 Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta efter förfallodag 13,00 % Kundreskontra efter förfallodag 6,75 % Finansieringstjänst efter kravdatum 13,00 % Ränta vid förskottsbetalning endast medlemmar 2,10 % Avräkningskonto tillgodo 2,10 % skuld 3,00 % spannmålsöverskott 3,00 % Sparmedel endast medlemmar 2,10 % Kapitalkonto endast medlemmar 2,10 % Nr Grodden 3

4 Distriktsstämmor God stämning på stämmorna Om man sammanfattar 2014 års distriktsstämmor är det två saker som återkommit den goda stämningen och de många frågorna om Agroetanol. Att frågor kring Lantmännens etanolsatsning sannolikt skulle bli ett av årets stora teman stod klart redan när koncernstyrelsen fattade beslut om nedskrivningen av Agroetanol. På många håll var själva nedskrivningen ingen stor fråga frågan var snarare varför det inte skett tidigare. Det kom i stället att handla om vad som händer med de spannmålsvolymer som eventuellt inte går till etanolproduktionen, prispåverkan på spannmål och värdet av Agrodranken. Tätt kopplade till frågor kring agrodranken är givetvis frågor om foder och även Lantmännens inställning och agerande kring GMOsoja. Här var synpunkterna väldigt varierande, från att man betonade vikten av att behålla och ta ut mervärdet av GMO-friheten till uppmaningar att släppa kravet och tillåta konkurrens på lika villkor. På flera stämmor kom också frågan om inhemsk proteinodling upp och vad Lantmännen gör för att utveckla den. Lantmännen Lantbruk är ett område som många vill diskutera. Johan Andersson, Divisionschef Lantbruk, Distrikt Uppland Stämma med mingel Upplänningarna fick prova ett lite annorlunda koncept i år när de samlades till distriktsstämma på Scandic Nord i Uppsala. Redan tre timmar före själva stämman inleddes programmet med en mingelhörna, lite plockmat, kaffe och möjlighet att träffa representanter för Lantbruk och Maskin. Bra initiativ! Ger verkligen möjlighet att prata i lugn och ro med besökarna. Det var gott om tid och lätt att få kontakt här, konstaterade Cathrine Wallin, säljchef för säljteam 2 på Lantmännen Lantbruk. Före stämman ordnades sedan två föreläsningar. Den första hölls av Jennie Johansson, dietist på Cerealia som berättade om hur man bäst hittar rätt i djungeln av alla dieter och rön om vad som är hälsosam mat. Hon talade sig varm för bra mellanmål, fiberrik mat som pasta och havreprodukter. I havrens tecken fortsatte sedan Peter Annas, utvecklingschef på Lantmännen Lantbruk. Han satte havreodlingen i sitt sammanhang genom att följa havrens utveckling från växtförädling till konsumentmarknad. Han konstaterade att Lantmännen är världsledande inom havreförädlingen. Det finns bland annat två nya sorter på gång med högre betaglukanhalter. Betaglukan har bevisats sänka kolesterolhalterna i blodet och har även andra hälsobefrämjande egenskaper. Detta har skapat en dramatiskt ökad efterfrågan på havre. Men för havreodlarna finns också svårigheter att ta sig igenom och mycket av den efterföljande frågestunden kretsade kring fusarium. Tyvärr har vi inga fusariumresistenta sorter ännu, men det är något vi arbetar mycket med inom växtförädlingen. Bland annat har vi just startat ett stort forskningsprojekt tillsammans med norska Graminor och hoppas kunna nå bra resultat. Vi gör också en fältprovning av både havre och vete för att titta på fusariumkänslighet i befintliga sorter. Efter dessa två föreläsningar tog stämmoförhandlingarna vid. Distriktets ordförande, Lars Ånöstam, inledde med en resumé av det gångna året extremt mycket vårsådd, följd av rekordstor höstsådd i Uppland: Det kommer att pressa Lantmännens organisation och spannmålsmottagningar i Uppland till det yttersta. Jag hoppas att vi har en organisation som klarar upp detta. Den problematiken följdes sedan upp under stämman, med tidvis intensiva diskussioner, där bland annat försäljningen av silon i Norrtälje togs upp. Flera av deltagarna i stämman befarade att kapaciteten inte skulle räcka till och menade att de får för långt att åka med sin skörd. Peter Annas lovade ta med frågan till logistikchefen på Lantmännen och försäkrade att Lantbruk jobbar för högtryck med en översyn av kapaciteten i regionen. Vi ska göra allt vi kan för att det ska funka i höst. Helle Kruse-Nielsen, koncernstyrelsen, presenterade Lantmännens resultat tillsammans med HR-chef Elisabeth Wallin-Mononen. Under kvällens lopp gav genomgången av de olika verksamhetsdelarna upphov till många frågor: Ska Lantmännen vara närvarande i Asien? Nej, vi ska fokusera på Östersjöområdet. Hur går det för verksamheten i Ukraina nu när det är oroligheter där? Än så länge är det lugnt, vi följer utvecklingen noga och har kontakt med dem i Ukraina. Finns det något hopp för etanolfabriken i framtiden? Ja, vi har en oerhört vältrimmad organisation på plats och vi hoppas att etanolpriserna ska kunna gå upp igen. Hur ställer sig Lantmännen till sojaimporten? Vad finns det för alternativ? Grovfoder, drank och alternativa proteingrödor som vårvete, havre, åkerböna och ärter är något av det Lantmännen vill satsa på. Det gjordes också ett nyval till distriktsstyrelsen. Jenny Alm, mjölkbonde från Almunge. Hon ersätter Catharina Häggberg i distriktsstyrelsen. Catharina fortsätter sitt engagemang som förtroendevald i distriktens valberedning. Text: Helena Holmkrantz Några exempel på god stämning och intressanta föredrag hämtade från stämmorna i Uppland, Sörmland och Dalarna. BILDER: HELENA HOLMKRANTZ, CATHRINE HANNELL OCH KATJA IHRSÉN 4 Grodden Nr

5 Distrikt Jämtland gjorde en eriksgata och besökte absolut flest stämmor. Johan berättar med tydlighet och ödmjukhet om både möjligheter och förbättringsåtgärder. En kommentar från Johan efter stämmorna var den positiva attityden till Lantmännen Lantbruk många vill helt enkelt göra mer affärer med Lantmännen! Många stämmor var lättsamma och hela stämmoserien präglades av en positiv inställning till Lantmännen och andades förhoppningar om en god utveckling inom koncernen. I samband med valen fick 4 av 28 distrikt en ny ordförande. På Söderslätt valdes Jacob Bennett, i Jönköping Tranås Lars Ordell, på Gotland Thomas Nygren och i Gävleborg Johan Sahlin. Text: Anna Carlström Lantmännens föreningsstämma hålls den 15 maj. För den som är intresserad går det bra att följa sina stämmoombud via webb-tv. Gå in på så hittar du en länk där! Stor tro på framtiden Jemtlann de e lanne vårt. Distriktsstämman i Jämtland avslutades med att hela församlingen kraftfullt stämde in i Jämtlandssången, under ledning av distriktets ordförande Marie- Louise Åhsell. En värdig avslutning på en bra dag. Fokus under stämman, där Lena Philipson och Stefan Åström medverkade, var utvecklingen inom Agroetanol. Lena och Stefan bollade naturligt mellan sig under presentationen av både Lantmännens resultat och strategi, något som gjorde att hela stämman fick en förtrolig och positiv atmosfär. Många frågor ställdes om hur etanolproduktionen påverkar spannmålspriset och möjligen även foderpriset samt värdet av agrodranken. Stämman diskuterade också vikten av att utveckla alternativa proteingrödor. Bland deltagarna på stämman var en påfallande del yngre lantbrukare. Kanske har de två Jämtländska Bonde Söker Fru -deltagarna bidragit till att öka framtidstron i området? Dessa två personer, Pär Eriksson och Marléne Ljungdahl, var också utsedda till Jämtlands Lantmännenstipendiater med motiveringen att de ökat både kunskap och förståelse för lantbruket och lantbrukarna i området. Styrelsen i Jämtland är också en av de distriktsstyrelser med lägst medelålder i landet två personer är födda i början på 60-talet, medan de tre övriga är födda i mitten på 80-talet. Tuffast konkurrens har man från Västernorrland. Text: Anna Carlström Distrikt Dalarna Debatt om ägarformen Distrikt Sörmland Tema Lantbruk och Maskin Kooperation eller aktiebolag? Ägarformen stod i fokus på Lantmännens distriktsstämma. Bildandet av Scandinavian standard AB och erbjudandet till lantmännens ägare att teckna aktier i det bolaget, inspirerade till diskussioner om andra bolag som skulle kunna vara möjliga att knoppa av och erbjuda Lantmännens medlemmar direkt ägande i. Lantmännens VD och koncernchef Per Olov Nyman fanns på plats och deltog i diskussionen. På en direkt fråga om den största skillnaden mellan att leda ett kooperativt bolag och ett aktiebolag svarade han att det nog inte är så jättestor skillnad. En kooperation har möjlighet att vara något mer långsiktig i sina strategier. Ett börsnoterat bolag måste hela tiden jobba så att aktiekursen hålls uppe, vilket innebär mer fokus på den så kallade kvartalsekonomin. Personligen tror jag att vi ofta överdriver skillnaden mellan olika ägarformer. Alla bolag, oavsett ägarform, måste vara konkurrenskraftiga och erbjuda sina kunder bäst varor och tjänster till bästa pris. Kapitalförsörjningen brukar också tas upp som ett problem för kooperationer. Per Olov ansåg att det också är en något överdriven problematik. Goda affärsidéer kan man alltid finansiera på något sätt. På stämman deltog också Håkan Petterson, chef för division Maskin. Maskinaffären är, särskilt inom segmentet lantbruksmaskiner, en bondenära verksamhetsgren. Det innebär att det ofta blir animerade diskussioner om detaljer i produktsortimentet. Men det blev också stort utrymme till mer övergripande och strategiska frågor. Att Lantmännen i Dalarna har ägare som verkligen månar om sitt bolag blev tydligt. En lantbrukare från Västerdalarna var, som han uttryckte det, till och med villig att skjuta till kapital till etanolfabriken. Ett uttalande som var särskilt glädjande för undertecknad att höra. Text: Martin Moraeus Årets stämma på Hedenlunda slott inleddes med en fördjupning i Lantbruks och Maskins verksamheter. På plats fanns nye vd:n för Lantbruk Johan Andersson, som berättade om sin historia inom slakten samt vilka visioner han har för Lantbruk framöver. Mer passion och bättre kundorientering bland med-arbetarna kan vara rätt väg för att nå större framgång på marknaden. Åsa Segervall, säljchef i området, beskrev några lyckade satsningar under senaste tiden. En båt med ton prima foderhavre avgår från Djurön i veckan till Texas, USA, och de som levererat får möjlighet att vara med vid utlastningen. På marknaden har man lyckats bra inom bland annat nötfoderförsäljningen samt i ensileringskampanjen. Johan Kullander och Jan Andersson på Maskin informerade om nyheter, som det nya Classic-konceptet för maskiner som är äldre än fem år och om service och ökat utbud av reservdelar. Resultat och förslag till utdelning för 2013 presenterades av Helle Kruse Nielsen, koncernstyrelsen. Vår huvudmarknad är Östersjöområdet, svarade Helle när frågor om eventuella framtidsmarknader i Asien kom upp till diskussion. Elisabeth Erichsen, som jobbar med foder på Agroetanol, informerade om verksamheten och om beslutet att dra ner tillverkning och personalstyrka med 25 procent. Finns det någon etanolfabrik i Europa som har kostnadstäckning i nuläget? undrade en medlem. Svaret blev att det är tufft för alla anläggningar med dagens låga etanolpris, möjligen är det något bättre kalkyl för de som använder sockerbetor som råvara. Koncernstyrelsen har inte gett upp hoppet än. Kvällen avslutades med val av distriktsstyrelse och fullmäktige. Styrelsen omvaldes med Karola Reuterström som ordförande, och som ny ledamot i valberedningen utsågs Lena Claeson, Nyköping. Text: Cathrine Hannell Nr Grodden 5

6 Distriktsstämmor Distriktsstämman på Gotland fick stor uppslutning. Distrikt Gotland Spannmålskedjan till diskussion På Gotland hölls i år distriktsstämman på Suderbys herrgård strax söder om Visby. Det blev en välbesökt stämma med gott om tid för diskussioner. Gotlands distrikt gjorde ett ordförandebyte i år och till ny ordförande valdes Thomas Nygren efter Maude Fyrenius. Nyvalda till distriktsstyrelsen blev Britt Wolter i Bro och Stefan Lorin i Hablingbo, båda två invalda på ett år genom fyllnadsval efter avgående Karin Westberg och Hans Vestberg. Efter en presentation av verksamheten i distriktet under det gångna året och om vad som kommer att hända i år fick representanterna för Lantmännen Maskin, Christer Nygren, och Lantmännen Lantbruk, Åsa Segervall, berätta om den lokala och regionala verksamheten. Åsa Segervall kunde bland annat berätta om satsningen på durumvete som nu görs på Gotland. Därefter presenterades Rolf Jakobsson, Hogrän, som utkorats till Årets växtodlare på Gotland. Motiveringen för utnämningen var Årets växtodlare kan beskrivas med noggrannhet, ordning och reda, planering. Vilket resulterar i bra skördar och god kvalitet. Efter detta tog Bengt-Olov Gunnarson från koncernstyrelsen och Johan Andersson från Lantmännen Lantbruk vid med en redovisning av Lantmännens verksamhet och resultat Dessutom gav Bengt-Olov Gunnarson en analys av hur Lantmännen ser på framtiden i Strategi 2020, en framtid med ökande befolkning, minskande åkermarkyta och större efterfrågan på spannmål. Johan Andersson kommenterade Lantmännen Lantbruks roll i de globala omvandlingarna: En sak är säker, mat måste bli dyrare! För att vara på plats i exportaffären behöver vi en miljon ton mer spannmål. Och vi vill vara på plats, det är för att maximera intäkten för er! förklarade han och riktade sig direkt till Gotlandsbönderna på plats. Det blev sedan tid för frågor. Vad är er åsikt om Anders Borgs uttalande? Styrelseordförande Bengt-Olov Gunnarson. Vi menar att han inte vet tillräckligt om dagens lantbruk. Det är därför vi har skickat en personlig inbjudan till honom och dessutom publicerat debattbrev i lantbrukstidningarna. Vi har också bestämt att vi ska finnas på plats i Almedalen i år för att kunna påverka politikerna, berättade Bengt-Olov Gunnarson. Genmodifierat var ett annat ämne som diskuterades. Kommer Sverige att förbli GMO-fritt? Den frågan äger inte vi. Det gör Arla och slakten. De vill ha GMO-fri soja även 2014, men det kan mycket väl ändras framöver. Vi anpassar oss och levererar det marknaden efterfrågar. Även räntesättning och lokala priser diskuterades. Att foder är dyrare att producera i Klintehamn än på fastlandet togs upp. Hade det inte varit rimligt med samma priser och samma förutsättningar? Samma fråga finns i Norrland och den har högsta prioritet. Det är dyrare att producera när frakterna är dyrare, men den här frågan kommer att genomlysas snarast, förklarade Bengt-Olov Gunnarson. Om jag kommer med ett lass spannmål den ena dagen och köper ett lass nästa dag så är det 30 öre dyrare. Varför är det så? Det kostar givetvis att driva spannmålsaffären. Men jag tror framför allt att vi måste bli bättre på att göra affärer mellan lantbrukare, utan att ta in spannmålen i verksamheten, svarade Johan Andersson och Bengt-Olov Gunnarson fyllde på: Ja, den frågan är lite besvärande för alla inblandade och det står helt klart att vi måste hitta effektivare sätt att sköta vår spannmålskedja. Text och bild: Helena Holmkrantz Distrikt NV Skåne Kortseminarier lockade Distrikt Österlen Om politik och etanol Distriktsstämman i NV Skåne samlade sina medlemmar på det anrika Margretetorps Gästgiveri. Här medverkade Ulf Gundemark, koncernstyrelsen och finansoch ekonomidirektör Ulf Zenk från koncernledningen. Dessutom kunde deltagarna passa på att lyssna på korta seminarier om utveckling av havre, betning av utsäde och de senaste förändringarna inom foderverksamheten. Lokala representanter från Lantbruk och Maskin fanns självklart också på plats. Frågorna till ledningen var många och engagerade. Mycket handlade om Agroetanol och framtiden för etanoltillverkningen. Lantbruks minskade omsättning berördes också samt värdeutvecklingen på emissionsinsatserna. Eftersom Hans Heuman, Erik Larsson samt Mona Wikberg avsagt sig omval och valberedningen föreslog minskat antal ledamöter i distriktsstyrelsen valdes två nya styrelseledamöter in. De nya är Helena Andersson, Helsingborg samt Johan Nilsson, Ekeby. Ramon Persson och Hans-Ingvar Ekberg har efter många år avsagt sig sina uppdrag i valberedningen, vilket medförde nyval av Hans Heuman, Erik Larsson samt Emil Hjalmarsson, Västra Karup. Distrikt Österlen hade valt att hålla sin stämma på det vackra Bjärsjölagårds slott i år, men fick konkurrens med vädret då många valde att i stället sitta på traktorn. De som kom fick träffa Thomas Magnusson från koncernstyrelsen och Per Arfvidsson och Johan Andersson från koncernledningen. Och naturligtvis lokala representanter från Maskin och Lantbruk. Diskussionen under kvällen handlade mycket om Agroetanols verksamhet och framtid och hur och om ett eventuellt regeringsskifte kan påverka verksamheten. Dessutom diskuterades fördelningen av den inköpta spannmålen på egen fodertillverkning, egna industrier respektive export. Distriktet presenterade också en av Lantmännens tio Grodden-stipendiater 2014 då en av dem kommer från just distrikt Österlen och heter Emil Johansson, Gussnava. En entreprenör som trots sin unga ålder redan byggt upp ett entreprenadföretag och ansvarar för driften av 500 ha arrenderad mark. 6 Grodden Nr

7 I distrikt Halland samlades medlemmarna på Munkagårdsgymnasiet där Per Lindahl, koncernstyrelsen och Johan Andersson, ny chef för division Lantbruk presenterade koncernens resultat för Efter en lunch med lokalt producerade produkter fick deltagarna gruppvis träffa Per, Johan och Maskins lokala representanter för diskussion och frågor. Engagemanget från deltagarna var stort och man tog bland annat upp frågan om framtiden för Agroetanol, Lant- männens kreditpolicy, vinstmålet samt Kronfågelaffären. Dessutom togs frågan upp om hur Lantmännen och branschen kan påverka politikerna och samhället i synen på svenskt jordbruk. Lennart Bengtsson i valberedningen avsade sig omval och ersattes av Sven Ove Johansson, Getinge. Programmet under dagen fick beröm och man bad samtliga medlemmar att berätta för grannar och kollegor hur bra dagen hade varit så att det kommer fler medlemmar nästa år. R E X T RA Etanol, GMO och EMV 1 Det ställdes många och initierade frågor till ledningen. Som på många andra håll i landet handlade det mycket om Agroetanol, etanoltillverkningens påverkan på spannmålspriset och framtiden för etanolfabriken. Lantmännens syn på den låga självförsörjningsgraden på nötoch griskött samt GMO-frågan togs också upp. Dessutom ville deltagarna veta Lantmännens syn på och tillverkning av EMV-produkter. Text: Elisabet Söderström öre NI - 31 A Som medlem i Lantmännen har du möjlighet att ansöka om Agrolkortet. För dig betyder det upp till 50 öre billigare drivmedel och rabatt hos OKQ8, Preem och Statoil. Rabatten räknas alltid på pumppriset. STATION Bensin öre/liter E85 öre/liter Diesel öre/liter OKQ OKQ8 obemannad * Preem** Preem obemannad Statoil Statoil obemannad Såifa*** 50 Drivmedelsrabatter för näringsidkare I distrikt Blekinge samlades medlemmarna till stämma på Ronneby Brunn. Och det var Nils Lundberg från koncernstyrelsen, Olof Wogén, finanschef och Stefan Atterwall, försäljningschef Lantbruk som gjorde en mycket uppskattad presentation av koncernens resultat 2013 och strategier för de närmaste åren. Som vanligt fanns också lokala representanter för Lantbruk och Maskin på plats och berättade om den lokala verksamheten. JU TO I L TA Distrikt Blekinge ATT PÅ S AB G Engagerande gruppdiskussioner U Distrikt Halland MEDLEMMAR I LANTMÄNNEN TANKAR BILLIGARE. GÖR DU? *Undantaget ett 20-tal stationer som ägs av Volvo. Se förteckning på agrolkortet.se ** Preem ger dig även 10 procent rabatt på motorsmörjmedel, biltvätt och bilkem. *** 35 stationer i dagsläget se aktuell lista på agrolkortet.se Ett kort för allt eller bara för drivmedel Agrolkortet är ett MasterCard betal- och kreditkort framtaget av Lantmännen Finans. Kortet är nyckeln till höga drivmedelsrabatter på ca 1800 stationer i Sverige, men kan med fördel användas för alla slags inköp då det gäller på över 34 miljoner köpställen, världen över. Du väljer själv hur du vill betala - antingen hela fakturabeloppet eller uppdelat. Betalar du hela summan på förfallodagen utgår varken ränta eller administrationsavgifter. Distrikt Söderslätt Frågor om det internationella Lantmännen Det vackra vårvädret till trots kom ändå ett hundratal deltagare till distrikt Söderslätts stämma i Lund. Medverkade gjorde Björn Wallin från koncernstyrelsen och den nytillträdda chefen för division Lantbruk, Johan Andersson. Och naturligtvis fick deltagarna information om den lokala verksamheten både från Maskin och Lantbruk. Frågor som deltagarna ville ha svar på under kvällen handlade om allt från Lantmännens resultatmål, kassaflödesanalys, internationella engagemang till nedskrivningen av etanolfabriken. Dessutom valdes två nya ledamöter till distriktsstyrelsen in, Christian Radby, Furulund samt Christoffer Hamilton, Barsebäck. De ersätter PerOlof Malm, nestor som förtroendeman Ansök nu så bjuder Lantmännen Finans på årsavgiften! Ansök på agrolkortet.se före den 15 maj så bjuder Lantmännen Finans på årsavgiften, 125 kr, för de första tolv månaderna. har du frågor är du välkommen att ringa Agrolkortet på , vardagar Per-Olof Malm avtackades. inom Lantmännen, som avgår med ålderns rätt, och Christian Negendanck som går vidare mot nya uppdrag inom Lantmännen. Till valberedningen valdes Henrik Malm, Trelleborg, in eftersom Anders Rosendahl avböjt omval. Till valberedningen invaldes Henrik Malm, Trelleborg och Magnus Hansson, Staffanstorp. Kortutgivare är Nordea Finans Sverige AB (publ). Inköps- och kreditgräns max kr. Avtalet gäller tillsvidare. Räntan på nyttjad kredit är f n 14,89 % ( ), räntan är rörlig. Vid en nyttjad kredit på kr är den effektiva räntan f n 17,99 %. Läs mer på agrolkortet.se Nr Grodden 7

8 Distriktsstämmor Distrikt Västerbotten En intensiv debatt trots få deltagare Stämman ägde i år rum i den södra ändan av distriktet, i Vännäs, och ordförande Ronny Olofsson kunde hälsa ett 30-tal deltagare välkomna. Han inledde sedan med att presentera ett axplock från det gångna årets höjdpunkter, som ungdomsseminariet i Sundsvall och temadagen om spannmål i Sikeå. Nye chefen för Lantmännen Lantbruk, Johan Andersson, var på plats och fick gott om tidsutrymme att berätta om hur han ser på Lantbruks verksamhet och dess framtid. Han inledde med en sammanfattning: Vi har en stor styrka i vår höga täckningsgrad och att vi är marknadsledare på flera områden, men samtidigt är vi för långsamma och har en vikande marknad att tampas med. Min slutsats är det faktiskt finns bra möjligheter för oss i framtiden. Det trevliga är att vi kan påverka vår framtid, det vi behöver Västerbottens stämma ägde i år rum i Vännäs. lära oss är att ta längre steg oftare! Johan konstaterade att det finns förutsättningar för att odla mer i Sverige än vad som görs i dag och detta gäller även landets norra delar. Spannmålsodlingen har redan en ökat betydligt i norr och lär öka ännu mer när förutsättningarna förändras med nya sorter och kanske varmare klimat. Då måste vi naturligtvis öka vår mottagningskapacitet. Vi kommer att påbörja utvidgningen redan i höst, det är en av mina målsättningar. På Johans föredrag följde en hel del frågor, exempelvis om hur spannmålspriserna sätts och om det kan bli börspriser på ekospannmål i framtiden. Lantmännens resultat och Strategi 2020 redovisades av Lena Philipson, koncernstyrelsen, och Stefan Åström, koncernledningen, varefter de fick svara på frågor från deltagarna: Olof Wallin och Gösta Holmberg satt i presidiet under Västerbottenstämman. Finns det risk för osäkra investeringar när soliditeten är så stark? Visst finns det ett investeringsbehov i koncernen, i framför allt Unibake och Lantbruk, men vi har bättre analysmetoder i dag än på 70-talet så risken för ett nytt Nordkorn är nog mycket liten. Är det inte dags att lägga etanolverksamheten i malpåse? Vi har gjort beräkningar, men med tanke på att det tar ett år att lägga ner och kanske tre år att starta om är det väldigt dyrt att lägga i malpåse. Men frågan är glödhet just nu. Dagens mest omfattande debatt följde dock på det svar som koncernstyrelsen skickat distriktsstämman efter förra årets motion om att sluta importera kött till Foodservice på Cerealia. Mikael Lindström, som skrev motionen till förra årets distriktsstämma, var inte alls nöjd med svaret: Svaret fokuserar på priset, att kostnaden skulle stiga med 30 procent, och att det är brist på svensk köttråvara. Men det behövs en mycket djupare analys än så. Just nu pågår debatten om att den offentliga sektorn serverar olagligt producerat, importerat kött. Hur mycket förlorar vårt varumärke på att vi importerar kött? Varför kan vi inte helt enkelt lämna den affären? Man måste inte springa på alla bollar. Han fick medhåll från de flesta i lokalen och efter en debatt med många inlägg där merparten fokuserade på ett tänkbart mervärde i att i alla produkter kunna stå för att det är svensk råvara. Slutresultatet blev att svaret återremitterades till koncernstyrelsen med önskemål om en djupare analys. (Läs koncernstyrelsens svar på sid 3) Distrikt Västerbotten presenterade också distriktets stipendiat, Mikael Lindström, ekologisk köttproducent. Han kommer att få tävla med fyra andra nordliga distrikt om att bli nordligaste stipendiaten. Text och bild: Helena Holmkrantz Johan Andersson, Lantmännen Lantbruk. Distrikt Västernorrland Foderpriserna engagerade Årets distriktsstämma i Västernorrland hölls liksom föregående år på Nordviksskolan i Noraström. Dagen för stämman bjöd på en försmak av vår i den vackra bygden vid Höga Kusten. Närmare 45 stämmodeltagare slöt upp och många hjälpte till att öppna för frågor och diskussion under dagen. Distriktsstyrelsen redogjorde för de aktiviteter och satsningar som gjorts under Man lyfte särskilt fram höstens ungdomssatsning i Sundsvall som ett viktigt steg för framtiden. Under 2014 kommer ett antal träffar att anordnas i distriktet dessutom laddar man för fullt inför den stora medlemsträffen i Lycksele i november. Distriktsstyrelsen är en liten och flexibel grupp på fem personer. I enlighet 8 Grodden Nr med valberedningens förslag fick Åke Söderberg fortsatt förtroende som ordförande. Övriga ledamöter är Örjan Henriksson, John Rödström, Larz Hansson och Elin Bergström. Avgående ledamot Ingemar Pettersson avtackades i sin frånvaro. Nils Lundberg från koncernstyrelsen berättade om Lantmännens verksamhet och resultatet för Stämmans deltagare fick en inblick i det ekonomiska läget och hur verksamheten påverkats av bland annat försäljningen av Kronfågel samt nedskrivningen av Agroetanol. Lantmännens finanschef Olof Wogén redogjorde för det otillfredsställande resultatet inom division Lantbruk. Han förklarade hur en ny säljorganisation med nya medarbetare ska kunna vända trenden men betonade även att yttre omständigheter gör att resultatet gått ner. Pressade priser, logistikproblem och minskad avsättning för foder gör att omkostnaderna ökar. Just foderpriserna engagerade många av stämmodeltagarna. I de nordliga länen är Lantmännens främsta uppgift att vara en stabil leverantör och en pålitlig samarbetspartner när det gäller lantbrukets insatsvaror. En av stämmodeltagarna var Karl- Åke Karlsson, mjölkbonde utanför Sundsvall: Jag som ägare vill att Lantmännen ska vara min förlängda arm. Föreningen ska kunna samordna resurser och tillgångar så att resultatet blir så kostnadseffektivt som möjligt. Karl-Åke ansåg att Lantmännens alla grenar måste vara lönsamma och att den nya, globala marknaden ställer höga krav på föreningen. Han menade också att Lantmännens ledningsrepresentanter borde skaffa sig bättre insikt i lantbrukets behov och potential i olika delar av Sverige. Det är enorma skillnader mellan norr och söder när det gäller lantbrukets förutsättningar. Föreningen måste jobba för att dra nytta av det och gynna alla sina ägare, påpekade Karl-Åke. Örjan Henriksson, vice ordförande i distriktsstyrelsen höll med. Lantmännen måste verka för sina ägare och visa effektivitet. När jag handlar av Lantmännen vill jag vara säker på att jag gör en bra affär, sade Örjan. Han menade att Lantmännens stordriftsfördelar måste användas så att de gynnar en fungerande marknad för insatsvaror. Örjan hoppades att division Lantbruk ska kunna förbättra sitt ekonomiska resultat och att ledningen ser vikten av att vara en bra leverantör av foder, gödsel och utsäde. Text: Elin Bergström

9 Distrikt Norrbotten Etanolfrågan på bordet Lantmännens distriktsstämma i Norrbotten var som vanligt en trivsam träff med många frågor från deltagarna och en genomgående diskussion kring de programpunkter som presenterades. Nytt för i år var att stämman var förlagd till Luleå och Nordkalotten Hotell och Konferens. Ett 50-tal personer deltog för att höra Lena Philipson från koncernstyrelsen och Stefan Åström, chefkontroller inom Lantmännen, presentera resultatet för det gångna året, men också framtidsfrågor som många av deltagarna gav upphov till. Inledningsvis presenterade distriktsstyrelsen vad som gjorts inom distriktet det gångna året och de aktiviteter som planeras En aktivitet som stack ut ordentligt var den ungdomsträff som arrangerades tillsammans med övriga distrikt i Norrland, från Gävleborg och norrut. Det gav mersmak inför den fortsättning som planeras i februari 2015 och då tror man på en ökande andel ungdomar från Norrbotten. Norrbottens Lantmännenstipendiat är Simon Karlsson från Lauker. Simon är 30 år, utbildad kock och har också nosat på juridikutbildning. Men så for han hem för att slå sig ihop med sin far Per-Erik och blev hälftendelägare i lantbruksföretaget. Simon berättade om sin resa och de förutsättningar som råder för mjölkproduktion i Lauker. Vad sägs om växtzon 8, brukar 100 ha på 70 fält och för alla de arrenden som de har tillgång till så betalar de endast kr. Här finns ingen inlåsningseffekt utan de som slutat med lantbruksverksamheten ser ett öppet landskap som mycket viktigt och är glada att marken brukas av det enda kvarvarande lantbruksföretaget i området. Inom Lantmännen ska 10 Groddenstipendiater utses och Simon ska tävla med fyra andra i Norrland om en av de platserna. Till koncernredovisningen som Lena och Stefan presenterade ställdes det många frågor och synpunkter. Framför allt etanolverksamheten diskuterades och en ständigt återkommande synpunkt från animalietunga områden brukar vara frågan om när etanolfabriken ska stängas så inte mer kapital rinner ur Lantmännen. Men på distriktsstämman i Norrbotten påpekade en medlem att det gäller att Lantmännen är uthållig i etanolfrågan och inte stänger fabriken eftersom det kommer att bli efterfrågan på etanol längre in i framtiden. En god stämning på Norrbottens kandidat till Grodden-stipendiet Simon Karlsson gratuleras av Dick Olovsson. distriktsstämman visade sig också i ett skämtsamt förslag till att Lantmännen borde söka en lösning på etanolaffären liknande den som gjorde Kronfågel till en riktigt bra affär för Lantmännen. Till distriktsstyrelse omvaldes Anders Persson, Johan Liljebäck och Dick Olovsson Till 2015 är också Linnea Larsson, Börje Nilsson och Sven Karlsson valda. Till ordförande valdes Linnea Larsson och till sammankallande i valberedningen Mats Juhlin. Text: Lage Westman Nr Grodden 9

10 Distriktsstämmor Distrikt Älvsborg Havre på programmet Havre är bäst Det budskapet förmedlade Slobodan Carapic, processchef på Cerealias fabrik i Järna. Han höll ett intressant föredrag om havre på distrikt Älvsborgs distriktsstämma. Ett 50-tal medlemmar mötte upp i den vackra Högtidssalen på Fristads Folkhögskola den 10 mars. Hans Wallemyr från koncernstyrelsen och chefsjurist Tove Cederborg från koncernledningen redogjorde för det gångna året och pratade om Strategi En av årets två stipendiater i Väst Carl Trawniczek från Dalstorp, Tranemo kommun i distrikt Älvsborg, uppvaktades med en blomma. Han driver, tillsammans med sin familj, Borrarps Gård med ekologisk mjölkproduktion som huvudinriktning. Hösten 2012 började de förädla en del av mjölken till glass och startade Borrarps Gårdsglass. Glassen är en premiumprodukt gjord på KRAVgodkänd mjölk och naturliga råvaror. När det var dags att vända hemåt fick alla med sig ett smakprov av den fantastiska havren i form av två Axa-produkter. Text: Ingrid Lundgren Distrikt Gävleborg Votering om ordförande Stämmoförhandlingarna hölls i ett vårskönt Ockelbo. Ståndsmässigt i Herrgården på Wij Trädgårdar. Ett 40- tal medlemmar och anställda hade slutit upp till mötet. Karin Schönning, Holmsveden, ledde stämman. Därefter redovisades fjolårets verksamhet och årets planerade aktiviteter. Årets stipendiat presenterades: Lina Olsson från Högs-Holm utanför Hudiksvall. Lina är en ung, engagerad och hängiven mjölkföretagare med framtiden för sig. Distriktsstyrelsen får samma sättning som i fjol. Vid valet av ordförande hettade det plötsligt till. Ett motförslag till valberedningens förslag ledde till votering. Efter rösträkning konstaterades en övervikt för valberedningens förslag med Johan Sahlin, Kilafors, som ordförande kommande år. Från koncernstyrelse och -ledning deltog Hans Wallemyr och HR-chef Elisabeth Wallin-Mononen. Redovisades ett hyggligt resultat 2013 trots nedskrivningen av etanolfabriken. Återbäring och utdelning till oss ägare blir i stort lika som tidigare. Division Livsmedel har efter effektivitetshöjande åtgärder hämtat sig resultatmässigt. Lantmännen Maskin har haft det tungt, medan Swecon levererat lägre men godkänt resultat. Lantbruk har stått och stampat medan Energi redovisar minus och det är främst etanolverksamheten som drar ner resultatet. Division Fastighet redovisade riktigt bra resultat. I den lokala redovisningen berättade nye regionchefen på Lantmännen Maskin, Tord Söderlund att det i dag krävs mer specialistkunskap än tidigare, vilket fordrar mer samarbete mellan verksamhetsorterna. Andan bland de anställda är bättre än någonsin, vilket förhoppningsvis leder till bättre lönsamhet. Om Lantbruks verksamhet berättade säljchef Hans Westbom bland annat att fler lokala mottagningsplatser för spannmål kan komma till stånd. Om volymen passerar ton är det lönsamt. En fråga om GMO-frihet i foder hade ställts skriftligen till stämman. Ämnet diskuterades och det konstaterades att Lantmännen ej kan garantera GMO-frihet i och med att man inte har möjlighet att kontrollera hela transportkedjan. I container och lastutrymmen kan finnas gömt något korn från ett genmodifierat parti. Text: Ivan Holmquist Distrikt BohusDal Havre på programmet Deltagarna i Bohus-Dals stämma bjöds in till en god middag med produkter från svenska bönder som start. Det gav möjlighet till lite småprat runt borden innan stämman började. Efter att Ove Gustafsson hälsat deltagarna välkomna kunde stämman börja. Därefter var det dags att redovisa tillståndet i Lantmännen. Från styrelsen deltog Helle Kruse-Nielsen och från koncernledningen Johan Andersson. En av slutsatserna i Johans föredrag var långsiktigt måste maten bli dyrare. En större procentuell del av inkomsten måste läggas på mat. Johan pekade också på behovet att bättre samordna Lantmännens olika delar. Ett exempel är sälj- och medlemsorganisationen. Helle och Johan avslutade med att svara på ett antal frågor. Därefter redovisades den regionala verksamheten. En av utmaningarna i området är försäljningsorganisationens ständiga förändring, där ett flertal medlemmar saknar en personlig kontakt med säljare. Text: Niklas Hermansson En bra start för att få en ren fröskörd... För en bred ögräseffekt, även gräsogräs* Butisan Top...för behandling från sådd till två örtbladstadiet Nimbus cs...behandling senast 3 dagar efter sådd *) L Ogräsbekämpning ger - Lättare att skörda / Bättre kvalitet / Högre avkastning Crop Protection Ann-Kristin Nilsson Sigvard Johansson Peter Löfgren Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler. BASF är medlem i Svenskt Växtskydd. 10 Grodden Nr

11 Stipendiater Keep clear, keep going. Stipendiaterna Lina Olsson överst t v som gratuleras av Ivan Holmquist. Andreas Eriksson t h och Anders Jeppsson längst ned t v. Tio goda förebilder för lantbruket I mitten av maj åker årets tio Grodden-stipendiater från landets alla ändar till Stockholm för att vara med på ett seminarium i Stockholm. De har alla det gemensamt att de utmärkt sig som lantbruksföretagare och är positiva förebilder för det svenska lantbruket. Året stipendieutdelning har fått nya former jämfört med tidigare år. Totalt utses 10 stipendiater i landet och de har alla presenterats på distriktsstämmorna i de distrikt där de har sin verksamhet. Syftet med Lantmännens lantbrukarstipendier, Grodden-stipendiet, är att uppmärksamma framstående lantbruksföretagare som på olika sätt är med och leder utvecklingen inom näringen. Kreativa företagare som utvecklar sitt företagande är viktiga som positiva förebilder inom lantbruket, och därmed också för Lantmännen. Stipendiet består av inbjudan till ett seminarium i samband med föreningsstämman där stipendiaterna bland annat får träffa vd och ordförande samt utbyta erfarenheter med varandra. Stipendiaterna får även delta i föreningsstämman. Årets 10 stipendiater är: Emil Johansson, Gussnava. Han har ett framgångsrikt entreprenadföretag och ansvarar för driften av 500 hektar mark. Distrikt Österlen. Anders Jeppsson, Brunkelstorp. En duktig mjölkproducent. Distrikt Kristianstad. Carl Trawniczek, Dalstorp. Driver ekologisk mjölkproduktion och förädlar en del av mjölken till glass i företaget Borrarps gårdsglass. Företagets produkter säljs genom gårdsförsäljning och till försäljningsorganisationen Mellansvenska odlare. Distrikt Älvsborg. Per Söderlund och Magnus Claesson, Stockagården, Källby. Odlar grönsaker som vitkål och tomater. Distrikt V Skaraborg. Jakob Larsson och Andreas Larsson, Ölme Stubberud. Driver tillsammans en mjölkgård där man nästan är självförsörjande på foder till gårdens djur. Distrikt Värmland. Anders Wiktander, Åbylunds gård. Har äggproduktion och har bland annat tagit fram specialägg med protein AF till Lantmännen AS Faktor. Distrikt Östergötland. Fredrik Claesson, Starkeryd Sjövik. Driver mjölkproduktion. Distrikt Sunnerbo-Värnamo. Andreas Eriksson, Balingsta Prästgård. Han driver en mycket framgångsrik spannmålsproduktion. Distrikt Uppland. Lina Olsson, Högs-Holm. Mjölkproduktion och spannmålsodling. Distrikt Gävleborg. Stefan Nyström, Sidensjö. Potatisodlare. Distrikt Västernorrland. Varför använda 2 säckar när 1 gör jobbet? Genom att binda de minsta partiklarna till vägytan håller vi miljön runt våra grusvägar fri från damm. CC road kalciumklorid är det enkla, dryga och kostnadseffektiva alternativet med mer än dubbelt så bra effekt som andra dammbindningsmedel på marknaden. Kontakta oss så berättar vi mer. Eller besök oss på TETRA Chemicals Europe AB Tel info@tetrachemicals.com Nr Grodden 11

12 Lantbruk Även om det är intensivt så är den absolut roligaste tiden på året under vår- och höstbruket. En kedja av aktiviteter säkrar vårbruket Vårbruket startar en febril aktivitet. Inte bara på åkrarna. Under ett par intensiva månader ska flera hundratusen ton gödsel landas i hamnar, lastas av från båtar, säckas och transporteras från hamnar eller utsäde som ska in från lager på gårdarna, rensas och kvalitetssäkras, säckas och därefter transporteras ut till gårdarna för att finnas på plats när tjälen gått ur marken. Varje måndag, från november fram tills vårbruket är avslutat, samlas representanter från alla Lantmännens Lantbruks avdelningar som på något är inblandade i att leveranserna till det viktiga vårbruket når kunderna. Det händer hela tiden saker och måndagsmötena ger oss en chans att ligga steget före. Vilka transporter är på väg in? Hur ser väderprognosen ut, kan väderutvecklingen försena båttransporterna? Är lagren fyllda och behöver vi köpa till extra lagerutrymmen? Ska vi göra omprioriteringar av leveranser till något område där våren kommer tidigt. Det är bara några exempel på vad som kan vara uppe till diskussion på våra avstämningsmöten, säger Thomas Nordström, transportchef på Lantmännen Lantbruk och årets vårbruksgeneral. Utmaningarnas tid Thomas har som transportchef, rollen att hålla samman alla inblandade människor och den kedja av aktiviteter som gör att rätt varor finns på plats i rätt tid. Text: Lena Jasslin Bild: Kristofer Vamling/HK Bild&Text Marknadsavdelningens prognoser ligger till grund för både de volymer och sorter av utsäde som ska odlas samt de förnödenheter som gödsel och växtskydd som ska köpas in från underleverantörer. Eftersom de flesta vill ha sina leveranser till gårdarna under perioden januari till mars sätter det stor press på logistikkedjan. Det är många varor som ska levereras över ett stort geografiskt område. Den mest kritiska faktorn är tid. Och det finns en del utmaningar. Vädret kan ställa till det, inte bara vid utleveranser utan även vid inleveranserna med båttransporterna. Är det fruset i vattnen kring hamnarna får båtarna bekymmer, vilket kan innebära förseningar. Likaså regn, eftersom det inte får regna då lasten lossas, då riskerar varorna bli skadade. Helt och hållet När det gäller utsäde så måste inleveranser och produktion gå hand i hand med utleveranserna eftersom lagerutrymmet är en begränsande faktor. För att lyckas med detta krävs täta avstämningar mellan planering och produktion. Den sista länken i kedjan, själva transporten ut till lantbrukarna, sköts av åkerier vars tjänster Lantmännen köpt in. Leveranserna till kunderna sker i den ordning som varorna beställts. Med hänsyn till kundernas planering aviseras alla leveranser med SMS ett par dagar i förväg plus att chaufförerna också ringer när de är på väg. Rent planeringsmässigt är naturligtvis målet att leverera beställda varor till kunderna på så få leveranser som möjligt, men det är inte alltid möjligt. Det är många faktorer som spelar in. Det kan till exempel bero på att lagren är fulla och att det därför inte finns plats att låta varorna ligga kvar och vänta in kundens andra beställda varor. Vi har detta vårbruk tvingats till fler delleveranser än tidigare, framför allt på utsäde och frö. Här jobbar vi intensivt för att kunna prestera bättre. Det handlar till viss del om inkörningsproblem i det nya logistiksystemet som vi driftsatte den förste januari, förklarar Thomas. Upp till bevis Redan i samband med beställningen av varor bestämmer kunden inom vilken månad som han eller hon önskar leverans, vilket är nytt för i år. Bäst är naturligtvis om kunderna gör sina beställningar i så god tid som möjligt så underlättar det arbetet, helst några månader i förväg. Även om det är intensivt så är den absolut roligaste tiden på året under vår- och höstbruket. Det är då vi alla sätts på prov. Vi får visa att vi gjort vår hemläxa och att samarbetet mellan avdelningarna fungerar. Det är en stor utmaning och de leveransvillkor alternativt hämtningsvillkor som vi kommit överens om är heliga för oss, avslutar Thomas som när denna artikel skrivs är inne på de sista veckorna av vårens högtryck av leveranser. För att få ut varorna till gårdarna från Lantmännen lager i tid till vårbruket krävs följande antal hela lastbilar med släp Levereras ca lastbilsekipage med gödsel Levereras ca 1500 lastbilsekipage med utsäde Levereras ca 200 lastbilsekipage med vallfrö Levereras ca 300 lastbilsekipage med plast, nät etc 12 Grodden Nr

13 Lantmännen är Sveriges mest hållbara varumärke Svenska folket har utsett Lantmännen till Sveriges mest hållbara varumärke. Lantmännen klättrat från fjärde till första plats i undersökningen Sustainable Brand IndexTM. Det är konsumenter som bedömt hur Sveriges största varumärken presterar inom miljöansvar och socialt ansvarstagande. Vi har i många år arbetat målmedvetet med att lyfta fram vårt ansvarstagande i både vår kommunikation och vårt interna arbete. Varumärkeslöftet, att Lantmännen tar ansvar från jord till bord, präglar hela vår organisation och vårt arbetssätt. Därför är det extra roligt att vi nu utsetts till Sveriges mest hållbara varumärke i Sustainable Brand IndexTM, som ju är den mest omfattande svenska undersökningen inom området, säger Per Olof Nyman vd och koncernchef på Lantmännen. Sedan flera år tillbaka arbetar vi med vårt varumärkeslöfte på alla plan. Från utsäde där Lantmännen BioAgri vunnit pris som årets ekoföretag, via grön energi med Sveriges mest klimatvänliga etanolproduktion, till en hållbar livsmedelsproduktion. Vi satsar även på forskning och utveckling inom lantbruk, energi och mat, som är viktiga hållbarhetsområden för framtiden. Att vi ägs av svenska lantbrukare gör att vi har både skyldighet och möjlighet att ta ansvar, säger Madelaine Hellqvist Kongstad, kommunikationsdirektör på Lantmännen. I Lantmännens kommunikation har aktuella hållbarhetsfrågor förmedlats för att inspirera till ansvarfulla val. Aktiviteterna har handlat om till exempel mathushållning med Var rädd om maten-boken, bra skolmat och appen som inspirerar till att cykla till matbutiken. Lantmännens ansvar från jord till bord påverkar många beslut och hållbarhetsarbetet håller en hög takt. I leverantörsledet arbetar Lantmännen exempelvis med uppföljning av uppförandekod och mål för hållbara inköp av exempelvis soja. Lantmännen har dess-utom som mål att reducera koldioxid-utsläppen med 40 procent till 2020, via ett strukturerat arbete med energieffektivisering och byte till förnybara energikällor. En ny generation skördar för hållbar utveckling Nu är vår nya hemsida klar! Mycket nytt på TORNUM AB Box 100, KVÄNUM Tel E-post info@tornum.se Comet Pro En stark strobilurin i stråsäd, majs och sockerbetor Comet Pro - ny och förbättrad formulering Comet Pro - mycket god effekt mot svampsjukdomar i stråsäd, majs och sockerbetor Comet Pro - bekämpar även svampen indirekt Comet Pro - ger fysiologiska effekter som ger en ökad merskörd Crop Protection Ann-Kristin Nilsson Sigvard Johansson Peter Löfgren Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler. BASF är medlem i Svenskt Växtskydd. Nr Grodden 13

14 Maskin Drygt ett år har gått sedan Jonas Arvidsson gick in som vd i Lantmännen Maskin. Han gjorde en rivstart med en ambitiös och omfattande Sverigeturné för att ta reda på vad både kunder och anställda tyckte om verksamheten. Hur har det gått? Vad är läget ett år senare? Och vart är Lantmännen Maskin på väg i framtiden? Text: Helena Holmkrantz Bild: Peter Nerbring Nästa etapp på en lång resa Förra vintern berättade Jonas Arvidsson för Groddens läsare (i Grodden 1/2013) om sina tankar och strategier med Lantmännen Maskin. Han hade precis gjort de första resorna ut i landet för att möta ägare och kunder samt medarbetare. Sedan dess har det hunnit med bli många fler resor, till alla anläggningar, för att träffa både kunder och anställda. Ett år senare möts vi igen på Malmökontoret. Vad har alla dessa kundmöten lett till? Hur ser det ut nu? Vi har lyssnat noggrant på våra kunder och ägare och fått en ganska klar bild av vad de önskar av oss. Med dem i åtanke har vi börjat en lång förändringsresa. Men det är redan nu stor skillnad i hur vi arbetar på många plan, konstaterar Jonas inledningsvis. Grundläggande är till exempel att huvudkontoret i Malmö inte längre huvudkontor, utan en servicefunktion för anläggningarna i resten av landet. Vi ska stötta anläggningarna med reservdelar från vårt lager, administration och liknande, men vi ska inte styra dem. Det är personalen på de lokala anläggningarna som vet hur marknaden ser ut just där och vad som säljer i deras område. Det är stor skillnad på Luleå och Staffanstorp. Av den anledningen försöker vi släppa ut mer mandat till beslut till de lokala enheterna. Det innebär också större ansvar, inte minst för regionchefen. Den rollen har genomgått störst förändring. Jonas konstaterar att den förändringen inte är helt enkel och det är heller inte alla som känt sig bekväma med större ansvar och förändrade roller. En del har valt att inte följa med på vår resa och vi har fått göra rekryteringar på sina håll. Den nya organisationen är därför inte helt färdig över allt i landet, men bilden har börjat klarna. 14 Grodden Nr Ta vara på önskemålen Jonas poängterar att största tyngdvikten i alla lägen ligger på förhållandet till kunden. Förmarknaden (försäljning av nya maskiner), reservdelar och service; det är tre delar som måste finnas på plats och fungera i alla lägen. Men det gäller att lägga upp arbetet på bästa sätt. Från våra kunder och ägare finns ett tydligt önskemål att vi måste arbeta aktivt med våra leverantörer och förbättra villkoren för våra kunder. Det är en av anledningarna till att vi tagit fram Classic-konceptet (se artikel på nästa uppslag). Kort sagt: alla förändringar vi gör måste ha kunden som utgångspunkt. En nöjd kund handlar och då tjänar vi pengar, så enkelt är det. Vad har skett rent konkret? Vi har till exempel ökat bemanningen i vår support för mekanikernas skull. Om du som mekaniker stöter på tekniska problem och inte har någon att fråga hamnar du i en väldigt dålig dager. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att mekanikerna känner stöd så att de kan göra ett gott arbete. För att ha tillräcklig bemanning under de perioder när det verkligen behövs mycket folk på plats har man förhandlat fram möjligheten till en mer flexibel arbetstid än tidigare. Den anställde sparar sina extratimmar i en bank och kan jobba lite mindre under lågsäsong, som vintern. Vi måste vara tillgängliga när kunderna verkligen behöver oss. Det handlar dels om extra kraft under exempelvis skördetid. Men också att ha tillräckligt bra tillgänglighet året om. Kunderna är beroende av att få tag i reservdelar långt efter normal arbetstid. Just öppettiderna har varit föremål för genomgång. Rätt öppettider på centrallagret och bra uppbyggnad av reservdelslogistiken har varit en viktig del. En nationell jour som är öppen fram till kl 23 på kvällarna har införts. 90 timmar i veckan ska kunderna kunna svar från Lantmännen Maskin. En del av den kritik som återkom i många kundmöten runtom i landet var att säljstyrkan var uppdelad mellan X och Y, främst beroende på att Claas krävde specialistsäljare. När Sverigeturnén inleddes för ett år sedan var det en av de punkter Jonas trodde skulle vara svårast att få ordning på. Men det har visat sig vara lättare än vad han trodde. Man kan väl säga att vi har lyckats till 75 procent. Vi måste fortfarande ha specialister som säljer Claaströskan, men vi har tagit bort skiljelinjen mellan säljarna i största möjligaste mån. Översikt av anläggningarna Att få lönsamhet i affären som helhet är alltid fokus. Under året Jonas och hans ledningsgrupp tittat noggrant på hur verksamheten på de olika lokala anläggningarna fungerar. Några anläggningar visade sig ha större problem än andra, mindre nöjda kunder, lägre beläggning och ofta även mindre nöjd personal. De belastade vårt resultat och vi har verkligen försökt jobba stenhårt för att få dem på banan igen. Det tar säkert något år till innan allt fungerar optimalt över allt, men det är på god väg. För att följa upp att det verkligen blivit bättre har man också infört nya rutiner i form av kundmätningar på alla anläggningar. Alla kunder som fått ett jobb utfört för kr eller mer rings upp efteråt. Rundringningarna sker varje vecka för att kunden ska ha erfarenheten färsk i minnet. Regionchefen har sedan fått i uppgift att kontakta alla som haft något att anmärka på och inte varit nöjda. Ansträngningarna har börjat synas. Beläggningen i verkstäderna har exempelvis gått upp med tre procent och marknadsandelarna på traktorer har gått upp ungefär fyra procent detta på en vikande totalmarknad. Vi har en femårsplan med 3,5 år kvar. Den tiden behövs för att få ett riktigt starkt och friskt företag. Framtidens utmaningar Men det finns mycket kvar på att-göra-listan. Classickonceptet har just lanserats och en utvidgning av konceptet är planerad. Vi behöver också fler nya produkter. Vi letar exempelvis efter en bra uppsättning av mindre och lite billigare maskiner. Små gårdsmaskiner, billigare vagnar, men också bättre entreprenadredskap. Där är vi än så länge bara i vår linda och vi kommer att jobba mycket med detta framöver. När det gäller personalarbetet handlar det även i fortsättningen om att trimma chefsrollerna, men också för framtiden se till att alla mekaniker får bra utbildning. Och så det stora grundläggande att behålla anläggningsstrukturen, att fortsätta finnas på så många platser som möjligt. Det är nog den allra största utmaningen för oss. Att kunna försvara vår anläggningsstruktur på en marknad där gårdar slås samman, där man köper två traktorer i stället för fyra och ändå få lönsamhet i affären. Det är bara de duktigaste aktörerna som kommer att överleva den omvandlingen och vi kommer att vara en av dessa. Om vi gör det kunderna vill så kommer de att handla av oss, sammanfattar Jonas.

15 Det är bara de duktigaste aktörerna som kommer att överleva och vi kommer att vara en av dessa Medarbetare som trivs ger bättre service Förändringsarbetet på Lantmännen Maskin har handlat mycket om att arbeta på rätt sätt vid rätt tid. För en del medarbetare har det inneburit nya sätt att jobba. Jonas Arvidsson poängterar att det är viktigt att ha medarbetare som trivs och kan tänka sig att jobba hårt för att kunna genomföra en stor förändring. En medarbetare som mår bra ger bättre service, konstaterar han. Ett sätt att undersöka hur det står till i organisationen är den årliga medarbetarundersökningen, eller insiktsmätningen som Lantmännen valt att kalla den. Det är en termometer som ganska väl visar hur vi mår på Lantmännen Maskin och glädjande nog tycks det som att medarbetarna mår allt bättre, berättar HRchefen på Maskin, Anna Fredricson och presenterar rejält lyfta siffror för såväl arbetsglädje och lojalitet som uppfattningen av ledarskapet i organisationen. Nr Grodden 15

16 Maskin Att sälja traktorer på en ö Det här är en ny resa i väldigt positiv bemärkelse. Synen på kunden har varit olika på olika anläggningar. Jag tror att den nya organisationen hjälper oss att göra ett ännu bättre jobb. Det säger Christer Nygren, försäljningschef på Lantmännen Maskin på Gotland sedan 33 år tillbaka. Text och bild: Helena Holmkrantz Ta hand om trotjänaren Bättre villkor med förlängd garanti för nya traktorer och samtidigt ett attraktivt erbjudande genom Classic-konceptet för den som har en lite äldre traktor. Det är vårens två stora nyheter från Lantmännen Maskin. Vi har haft många idéer om hur vi ska kunna bidra till de svenska lantbrukarnas konkurrenskraft, men Classickonceptet hamnade högst. Vi har lyssnat på kunderna under våra många möten landet runt och konceptet bygger på deras önskemål. Det här är erbjudanden som kan göra stor skillnad för den enskilde lantbrukaren, menar Jonas Arvidsson, vd för Lantmännen Maskin. 16 Grodden Nr Classickonceptet månar om den äldre traktorn Lantmännen Maskin Classic är samlingsnamnet för Lantmännen Maskins erbjudande till traktorer som är fem år eller äldre. Den första mars lanserades de två första komponenterna: Service 5+ och Reservdelar 5+. Bakgrunden till konceptet är att alla undersökningar visar att en traktor som regel har två liv. De fyra-fem första åren är intensiva. Maskinen är första-traktor och rullar flitigt. Efter runt fem år säljs många traktorer vidare eller blir extramaskin när en ny traktor köps in. Av den anledningen ställs det mycket olika krav på servicen på en nyare traktor och en lite äldre. Kraven på den nyare traktorn är höga, servicen får kosta, bara den är snabb och traktorn kan vara i full verksamhet så

17 Lantmännen Maskin har två anläggningar på Gotland Visby och Hemse. Visby är huvudanläggningen med både försäljning, verkstad och reservdelar. Det finns 16 anställda i Visby, dessutom finns på plats en anställd som sköter Swecons kontraktsverkstad. Hemse ligger på södra Gotland och är en servicepunkt med verkstad och sex anställda. Som alla Lantmännen Maskins anläggningar märker de gotländska av den nya ledningen, men Christer Nygren menar att det bara för gott med sig. Och kanske, menar han, är det så att fastlandets anläggningar nu i högre grad kommer att jobba som man länge gjort på Gotland. Kanske har vi på Gotland haft lättare att ha helheten, eftersom vi befinner oss på en ö. Vi har alltid fått ta eget ansvar för verksamheten, man jobbar som om det vore ens eget. Det kommer liksom ingen bil från något annat håll i landet och fixar till det åt oss. Vi måste klara oss själva här. Därför är vi också väldigt nära kunden och är vana vid att vara nåbara i hög grad. Ö-frågor Den största utmaningen framöver är tillgängligheten. De nya kraven på att det ska finnas mekaniker på plats så många timmar per dygn är svår att möta på en liten anläggning, inte minst under semestertider. Men Christer påpekar att även det har gått att lösa efter en del arbete. En annan utmaning man lever med på ön är det faktum att allt som fraktas till Gotland måste komma med båt eller flyg: Vi har våra ö-frågor som hela tiden spelar in. Vi lägger till exempel kr per år på att vidareutbilda våra mekaniker eftersom det kostar så mycket att resa till fastlandet. Frakten är en viktig del som inte alltid är så lätt att lösa. Att få en krävande kund och lyckas lösa problemet det är det härligaste som finns, fortfarande efter 33 år. Hur går det med reservdelsgarantin då att reservdelen ska vara på plats dagen efter beställning? Vi har haft en del problem på helgerna, eftersom delarna kommer från Malmö. Sturup flygplats har varit proppen i vårt system. Men vi har löst det mesta nu. Ny maskinpark Gotlänningarna köper förhållandevis mycket nya maskiner. Det finns en ganska stor och ny maskinpark på Gotland. Antalet såmaskiner per hektar är högt på ön. Det finns i dag sju maskinhandlare på Gotland och det såldes 55 nya traktorer på ön totalt förra året. Varav strax under hälften kom från Lantmännen Maskin. För 8-9 år sedan låg försäljningssiffrorna per år nästan på det dubbla. Men Christer ser ändå en positiv trend: Det som är så kul just nu är att vi verkligen känner att Maskin är på väg åt rätt håll. Trots utmaningen: färre bönder, färre traktorer och större enheter. Vi har fördelen av att ha hela Sverige i ryggen. Det ger oss ett stort utbud och det ger kunden en trygghet. Han tar Classic-konceptet som exempel. Det är en positiv sak för oss som vi ser vi fram emot att jobba med. Vi behöver fånga in de lite äldre traktorerna för att kunna garantera anställningar under lågsäsong. Christer tycker fortfarande att det är lika roligt att jobba i maskinbranschen. Sälj och marknad är det han tycker är intressantast. Kundens vardagsproblem är en utmaning som han gillar. Att få en krävande kund och lyckas lösa problemet det är det härligaste som finns, fortfarande efter 33 år. snabbt som möjligt. Den lite äldre maskinen körs som regel betydligt färre timmar per år och låg driftskostnad är därför viktigt. Med detta i bakhuvudet har Lantmännen Maskin förhandlat fram två års fabriksgaranti (Valtra & Fendt) och med Länsförsäkringar har man dessutom förhandlat fram fem års maskinskadeförsäkring för de nya traktorerna. Garantierna är villkorade av att traktorn måste servas på auktoriserad verkstad och alla reservdelar som används vid en reparation måste vara originaldelar. Lantmännen Maskin Classic tar vid efter de första årens garantier. Det är Lantmännen Maskins erbjudande till kunder med en traktor som är fem år eller äldre. Målet är att ge kunden en fortsatt säker maskinanvändning med kvalitetssäkrade reservdelar. Leverantörerna till reservdelarna kan variera, vilket gör att priset blir lägre. Vi köper in delar där det är mest förmånligt. Men oavsett leverantör garanterar vi kvalitén och det ingår alltid ett års garanti på reservdelen, förklarar Gustaf Karlsson, som är projektledare för Classickonceptet. Reservdelarna i Classic-serien lagerförs och levereras på samma sätt som övriga reservdelar. Gustaf Karlsson påpekar att det är full möjlighet att ha hög kvalitet och ändå lägre specifikation och tar ett oljefilter som exempel samma höga kvalitet som på originaldelen, men filtret håller färre timmar och ger därför bättre driftekonomi på en traktor som kör färre timmar. Service till lägre pris För planerad service på traktorer som är fem år eller äldre, oavsett märke, erbjuder Lantmännen Maskin ett lägre verkstadspris. Förutsättningen är att vi får utföra servicen när det passar oss. Den planerade servicen innebär att kunden kan behöva lämna traktorn hos oss några dagar. I gengäld vet kunden att traktorn tas om hand av proffs. Ingen kan våra produkter bättre än vi, konstaterar Gustaf Karlsson. Lägre pris för service och billigare reservdelar alltså, men hur går den notan ihop för Lantmännen Maskin? Vi har räknat på detta och faktum är att vi har lägre omkostnader för de äldre traktorerna. Den utrustning som behövs för reparationerna är redan avskriven på en fem år gammal modell, det behövs ingen ny utbildning av mekanikerna. De kan redan modellen. Vi menar att kunden inte ska behöva betala mer än nödvändigt och det ger oss dessutom möjlighet att erbjuda ett pris på service som ligger riktigt bra till i konkurrens med andra verkstäder, förklarar Jonas Arvidsson. Han framhåller att det faktum att Lantmännen är en kooperation haft avgörande betydelse för att Classic och även den förlängda garantin på nya traktorer kunnat bli verklighet: Jag vill betona att vi aldrig hade kunnat presentera Classic om vi inte hade haft ett kooperativ i ryggen. Det faktum att våra ägare också är våra slutkunder har gjort att våra leverantörer, AGCO och Valtra, lyssnat extra noga till våra synpunkter. Utan den kombinationen hade vi aldrig fått ett så bra genomslag. Ett kooperativ är en kraft som kan hålla emot röster hörs. Därför är kooperationen som form extra viktig för oss just nu. Jonas Arvidsson påpekar att fokus varit att arbeta så nära huvudleverantörerna som möjligt. Eftersom Valtra är det största traktormärket och både Valtra och Fendt ägs av AGCO var det naturligt att börja i den ändan. Än så länge gäller erbjudandena enbart Valtra, men Lantmännen Maskin vill gå vidare även med bra erbjudanden för övriga varumärken i maskinsortimentet. Jonas Arvidsson är hoppfull om att det ska kunna gå att lansera fler erbjudanden under det närmaste året. Text: Helena Holmkrantz Nr Grodden 17

18 He^iÑgZMAZ[[Z`i^k d\g~hwz`~bec^c\ ^] hi"dx]k gh~y &ǟ 7*]ǞǎccĔ ]]ǟǟc] ] även en utmärkt blandningspartner. &ǟ 7*]ǞǞǞǟĔǎǎ Ĕ]]_ǞĔǞǞ sättningen är särskilt effektiv mot detta Ĕ]6ǎĔ]Ǟ&ǟ 7* effektivt de viktigaste örtogräsarterna. &ǟ 7*]ǞǟĔĔǞ temperaturen vid behandlingstidpunkten Ĕ % Använd alltid växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning. Observera alla varningsfraser och symboler. &ǟ 7*J_J=@ ĔǞǎǞĔ ;<< ǎĕǟǟ nů5sbefnbslpg5if%px$ifnjdbm$pnqboz ț%pxťpsbobgƙmjbufedpnqbozpg%px Södra Sverige Erik Moll <BEļAA;>=>=.FMMFSTUB4WFSJHF Darko Kosoderc <BEļAA;>=A< Dow AgroSciences Sverige AB Tel.: (+46)

19 Forskning & utveckling Nya sunda havreprodukter Under devisen Kraft från havre satsar Axas på flera nya havreprodukter i butiken. Med en omfattande nordisk kampanj i både TV och tidningar vill Axa få det skandinaviska folket att få upp ögonen för den sunda och goda havren. I det nya sortimentet finns portionsförpackad havregröt i två olika smaker, naturell och med blåbär. Det är snabblagad gröt som passar bra vid alla tidpunkter på dagen och blir klar på en minut (tillsätt bara varmt vatten och rör om). För den som vill ha extra smak på sina havregryn lanseras gryn med smak av honung och vanilj, färdiga att ätas som de är med mjölk/yoghurt, kokas för en smakrik gröt eller användas som bas i den egna müsliblandningen. Dessutom presenterar Axa Nordens första nyckelhålsmärkta granola. Det är en rostad havremüsli som passar bra till mjölk eller yoghurt, eller varför inte att ätas som nyttigt snacks. Vetenskapliga studier talar för Äggpulver &havreflingor Lars Sjöstrand, vd för Lantmännen AS-Faktor övervakar insamlingen av ägg som ska användas till framställningen av Salovum. Havre och ägg kan göra den stora skillnaden för människors hälsa! Två aktuella vetenskapliga studier ger Lantmännen AS-Faktor stöd för sitt arbete. Den ena studien visar hur specialprocessad havre kan hjälpa människor med handikappande tinnitus och yrsel. I den andra studien visar svenska och pakistanska läkare hur äggpulvret Salovum kan lindra akut diarré hos barn. Cirka svenskar lider av Ménières sjukdom, en kronisk störning i innerörat, som ofta är socialt handikappande och arbetsnedsättande. En ny prisbelönt vetenskaplig studie visar att ett dagligt intag av en specialbehandlad form av havreflingor (SPC-Flakes) från Lantmännen AS-Faktor, förbättrar vardagen för patienter med Ménières sjukdom. Mer än hälften av patienterna som deltog i studien uppgav att typiska symptom som tinnitus, yrsel eller hörselproblem minskade. I studien har en grupp oberoende öronläkare från Liverpool kommit fram till att ett dagligt intag av specialbehandlad havre, så kallade SPC-Flakes från Lantmännen AS-Faktor, lindrar symptomen för patienter med Ménières sjukdom. I studien fick 39 patienter under en tremånadersperiod äta specialprocessade havreflingor, två gånger per dag. Den dagliga dosen motsvarade ett gram havreflingor per kilogram kroppsvikt. Resultaten jämfördes sedan med en motsvarande grupp patienter som fick obehandlad havre. Patienterna i studien uppgav inga allvarliga biverkningar, men ungefär var tionde patient avbröt behandlingen då de fick ökad gasbildning eller hade svårt att äta havreflingor två gånger om dagen. Hörseln blev bättre Mer än hälften av patienterna (59 procent) upplevde att sjukdomens negativa inverkan på deras dagliga aktiviteter minskade. Symptom såsom yrsel och tinnitus minskade också, medan hörseln förbättrades under den period de åt havreflingorna. Grundläggande forskning har visat att SPC-flingor ökar bildningen av antisekretorisk faktor (AF), ett kropps-eget protein med antisekretoriska* och antiinflammatoriska egenskaper. Forskarna tror att det kan vara de antisekretoriska effekterna av AF som förmedlar SPC- Flakes positiva effekter på Ménières sjukdom. Det finns i dag ingen specifik medicinsk behandling mot Ménières sjukdom, men en sund livsstil och vissa läkemedel kan lindra symptomen. I svåra fall kan kirurgiska ingrepp i mellanörat hjälpa. Resultaten från studien är verkligen lovande och forskarna bakom rekommenderar en testperiod om tre månader med denna typ av specialhavre för alla som lider av Ménières sjukdom. SPC- Flakes kan komma att betyda mycket för dagens och framtidens patienter. Det är uppseendeväckande att en liten förändring i själva tillverkningsprocessen kan bidra till så avgörande positiva hälsoeffekter för denna grupp patienter, säger professor Jan G Bruhn, Lantmännen AS-Faktor. Salovum mot diarré I den andra studien visar en grupp svenska och pakistanska läkare att Salovum snabbt lindrar akut diarré hos barn. Salovum är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål baserat på äggulepulver B221 med höga halter antisekretoriska proteiner. Studien utfördes vid Children s Hospital and Institute of Child Health, Lahore i Pakistan. 18 barn med akut diarré fick där dricka Salovum var femte timme tills diarrén upphörde. Denna grupp jämfördes med en kontrollgrupp med 18 andra barn som fick dricka ett äggpulver utan antisekretoriska proteiner. Hos barnen som fick Salovum normaliserades avföringarnas frekvens och konsistens på 35 timmar jämfört med 70 timmar hos kontrollgruppen. Eftersom det inte är troligt att det var samma mikroorganism som orsakade diarrén hos alla barn, kan Salovum troligen fungera på olika typer av diarré. Detta har dock inte studerats specifikt i denna studie. Inga biverkningar noterades i studien. Spraytorkad äggula Tidigare grundforskning har visat att Salovum (spraytorkat äggulepulver från höns som utfodrats med foder innehållande SPC, specialbehandlad havre), innehåller höga halter proteiner med BILD: HELENA HOLMKRANTZ antisekretoriska och antiinflammatoriska egenskaper. Forskarna tror att det är de antisekretoriska effekterna som förmedlar Salovums positiva effekter på diarré. Vi ser väldigt positivt på det här resultatet och hoppas kunna utveckla effekterna ytterligare, berättar Lars Sjöstrand, vd för Lantmännen AS-Faktor. Diarrésjukdomar hos barn är ett stort problem i många länder, bland annat Pakistan där sjukdomarna orsakar betydande såväl medicinska som samhällsekonomiska problem. Diarré leder ofta till uttorkning som kan vara livshotande framför allt för barn och undernärda. I världen dör över två miljoner barn varje år till följd av diarré. FOTNOT. Antisekretoriska proteiner motverkar utsöndring (sekretion) från körtlar i hud och slemhinnor ( Nr Grodden 19

20 Cerealia i Norge Större påsar får folk att äta mer havregryn. Det är receptet på lönsamhet på Lantmännen Cerealia i norska Moss. På ett år har den norska försäljningen av havre ökat med 20 procent. Text: Torunn Dillan Pedersen Foto: Erik Norrud Mer gryn till norrmännen! Lantmännen Cerealias fabrik ligger vackert vid hamnen i Moss. Ute speglar sig solen i fjärden och inne i produktionslokalen doftar det av kanel. Och honung. Och vanilj. Men mest av allt luktar det framgång. Försäljningen av vanligt havregryn har ökat med 20 procent under Här är det fullt ös 24 timmar om dygnet. Vi har ökat från två till tre skift på förpackningsdelen och höjt kapaciteten på maskinerna med 50 procent, säger fabrikschefen Bent Solbakken. Pris och storlek Processansvarige Torstein Finskud nickar medhållande. Han håller koll på havrekvarnen från skärmar i kontrollrummet och berättar att det successivt har blivit mer och mer att göra sedan han började jobba på fabriken för 6,5 år sedan. Speciellt det senaste året. Men arbetsmoralen är hög och medarbetarna trivs på jobbet. Vi får träna på arbetstid, har en bra lunchrestaurang och ett bra hälsovårdsavtal. Det är fokus på att vi ska hålla oss friska, säger han. Beslutet att öka produktionen baserades på dålig lönsamhet kostade havregryn lika mycket som för 30 år sedan. Det var på tiden att tänka price och size. Hela organisationen blev involverad i arbetet, från innovation och produktion i Moss till marknadsföring och försäljning på Cerealias kontor i Bergen. Vi ändrade påsstorleken från 750 gram till ett kilo. Hypotesen var att om du har mer havre hemma ökar också förbrukningen. Det har visat sig stämma, säger Pål Rasmussen, marknadsansvarig för konsumentmarknaden (business-to-consumer) på Cerealia i Norge. Bent understryker att de på fabriken jobbat systematiskt med att analysera möjliga flaskhalsar för det högre tempot. Medarbetare från både produktion och förpackning var med i förberedelsearbetet. Några uppstartsproblem blev det ändå. När påsarna växte klarade fabriken inte av att leverera tillräckligt med gryn och allt stoppades upp. Åtgärder genomfördes, bland annat investerade man i nya rensningsmaskiner och bytte till en så kallad multiheadvåg som fördelar havren i rätt portionsstorlekar. Vi jobbar med LEAD-metoden. När det uppstår flaskhalsar hittar vi dem snabbt och gör något åt det. Det blir som ett pit stop på racerbanan, alla vet vad de ska göra och det går supersnabbt att serva bilen. Havrens år I packeriet jobbar Line Davidsen med att fylla havregryn i påsarna som ska vidare till livsmedelsbutiken. Jag är så stolt över de orange påsarna. Och jag är stolt över att vi levererar havregryn till hela Norge, säger hon och berättar att hon är så engagerad i jobbet att hon alltid måste ta en titt på havregrynspåsarna när hon själv handlar mat. Jag kollar att påsarna står ordentligt i hyllan och ser efter vilket datum det är på paketen. Då vet jag på en gång om det var jag som stod vid bandet, säger hon med ett leende. Nu ska fabriken stabilisera produktionen. Och sikta på att ta nya marknadsandelar.ett beslut har nyligen tagits att flytta över müsliproduktionen från Moss till Järna, men i gengäld vill man satsa ännu mer på havreproduktionen i Moss är havrens år inom Lantmännen Cerealia. Det kommer nya produkter och vi ska berätta för folk hur bra havre är. Dessutom äter norrmännen mindre havre än danskarna och svenskarna, vilket innebär att det finns potential till fortsatt tillväxt. Detta kommer också befolkningen i Moss till godo samhället värms nämligen upp av fjärrvärmeanläggningen som förbränner havreskal från produktionen, berättar Pål Rasmussen, som är full av lovord över samarbetet med fabriken i Moss. Det doftar kanel. Och honung. Och vanilj. Men mest av allt luktar det framgång. 20 Grodden Nr