Nr kr. För kapitalism och individuell frihet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 3 2004 49 kr. För kapitalism och individuell frihet"

Transkript

1 Nr kr För kapitalism och individuell frihet Den skadliga jämlikheten Vem litar på Michael Moore? Hernando de Sotos frihetskamp Bloggar i tiden Popvänstern under luppen Djurrätt är fel Propaganda att läsa Frihet i Nya Zeeland

2 Join us in Celebrating ISIL WORLD CONFERENCE 2005 THE YEAR OF AYN RAND July 10 to 15, 2005 ISIL's 24th annual world conference will celebrate the 100th anniversary of the birth of famed authoress/ philosopher Ayn Rand in her home city of St. Petersburg, Russia. The conference, which will feature a kaleidoscope of famous speakers, will reflect upon the enormous influence that Ayn Rand has had on the world of individualist / free-market ideas and how her philosophy may very well influence the direction a new Russia might take. In ads over the coming months we will present more details regarding speakers, development of the conference theme, Rand-related tours (visiting the sites named in her novel We The Living, and travel tips). So make plans to attend and participate at what promises to be a stimulating and rewarding historic event. $ For more inform a t i o n : I n t e rnational Society for Individual Liberty 836-B Southampton Rd. #299 Benicia, CA Phone: Fax: T h e In t e r n a t i o n a l So c i e t y f o r In t e r n a t i o n a l Li b e r t y ISIL is a worldwide association of men and women in over 80 countries who promote free markets, personal liberty and limited government through educational outreach activities. Basic one year membership is US $35. Additional donations w e l c o m e

3 Innehåll Breviabox 620, Stockholm Re d aktör Erik Lakomaa Redaktionssekreterare & ansvarig utgivare Henrik Bejke Re d aktion Karin Råde, Per-Henrik Edqvist, Oscar H j e rtqvist, Evelina Lorentzon, Danjell Elgebrandt, Kristian Ti g e r, Sebastian We i l Re d aktionsrå d Sven Rydenfelt, Ingemar Nordin, John-Henri Holmberg, Henrik Alexandersson Den skadliga jämlikheten 14 Den egalitära liberalismen ett hot mot friheten? Danne Nord l i n g skriver om den extrema jämlikhetstanken som kommit att dominera det ideologiska tänkandet bland många liberaler och vilka logiska paradoxer det för med sig. Omslagsbild: Den skadliga jämlikheten (Foto: Henrik Bejke). Presslagd ISSN: Löpnummer 67 Manusstopp nr : 15 december. N Y L I B E R A L I S M E N Tidningen NY L I B E R A L E N företräder den frihetsinriktade, klassiska liberalism vars främsta historiska företrädare var tänkare och revolutionärer som John Locke, Adam Smith, R i c h a rd C o b d e n, John Bright, Thomas Jeff e r s o n, Patrick Henry, H e r b e rt Spencer och Frédéric Bastiat, och som i dag kallas nyliberalism eller på engelska libertarianism. Utgångspunkten är synen på den enskilda människan som ett egenvärde med andra ord uppfattningen att varje individ har en okränkbar rätt att leva för sin egen skull. I och med det betraktar nyliberalismen självklart också varje person eller institution som med våld eller hot om våld försöker tvinga sin vilja på någon annan människa som omoralisk eller i politiska termer kriminell. Nyliberalismen anser att alla relationer mellan människor måste bygga på frivillighet och att politikens (och därmed statens) enda acceptabla uppgift i samhället är att värna medborgarnas individuella rättigheter. Därmed är också sagt att nyliberalismen förespråkar en starkt avgränsad och konstitutionellt begränsad minimistat vars enda syfte är att upprätthålla försvar och rättsväsende för att skydda människor från övergrepp, oberoende av om dessa utförs av enskilda brottslingar eller aggressiva grannländer. Ekonomiskt präglas ett sådant samhälle av en fri och oreglerad kapitalism, socialt av frihet för alla invånare att så länge de inte inkräktar på andras lika rätt fritt välja livsmönster, samlevnadsformer och livsstil. Nyliberalismen står för öppna gränser, fri invandring, absolut åsikts-, yttrande- och tryckfrihet och tolerans. Bland nyliberalismens främsta idégivare i modern tid å t e rfinns filosofen och författarinnan Ayn Rand, den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises samt nobelpristagarna i ekonomi Friedrich A Hayek och Milton Friedman. TIDSKRIFTEN NYLIBERALEN Nyliberalen är en självständig tidskrift för liberal debatt, idébildning och analys, utgiven i samarbete med den liberala nätverksorganisationen Frihetsfronten. Frihetsfrontens syfte är att genom mötesarrangemang, seminarier, konferenser och andra interna eller utåtriktade aktiviteter sprida kunskap om och främja de värderingar som är nyliberalismens. Ytterligare information om Frihetsfrontens verksamhet får man genom att skicka till eller genom att uppsöka våra websidor på Internet. Adressen till dessa är h t t p : / / w w w. f r i h e t s f r o n t e n. s e. UPPHOVSRÄTTSLIG NOT Allt innehåll är om ej annat anges copyright Nyliberalen och respektive upphovsman. Där ingenting annat uttryckligen anges får texter ur Nyliberalen fritt återges förutsatt att de återges oavkortade, att följande textrad åtföljer återgivnigen: U r s p rungligen publicerad i Tidskriften Nyliberalen, Box 620, S t o c k h o l m, samt att ett exemplar av den publikation där å t e r t rycket förekommer tillsänds Nyliberalens redaktion. Vid publicering på www-sidor bör också adressen till tidningens hemsidor anges: h t t p : / / w w w. n y l i b e r a l e n. n u 4 Ledare Erik Lakomaa frågar sig om ett regeringsskifte vid nästa val kommer att föra Sverige närmare friheten. 9 Fenomenet Michael Moore Oscar Hjert q v i s t skriver om filmmakaren Michael Moore som de senaste årenseglat upp som opinionsbildare, agendasättare och ny galjonsfigur för olika väns t e r k r a f t e r, inte bara i USA utan även i stora delar av västvärlden. Svenska kulturjournalister skriver om hans verk och svenska utrikeskorrespondenter hänvisar till Moore-uttalanden som fakta. 12 Hernando de Soto frihetskämpen från tredje världen Kristian Ti g e r skriver om Hernando de Soto och hans kamp för ekonomisk och politisk frihet i Latinamerika. 20 Förtalaren och ärekränkaren Walter Block försvarar återigen det oförs v a r b a r a. 22 Recensioner Evelina Lore n t z o n r e c e n s e r a r P o p v ä n s t e rn av Erik Zsiga. H e n r i k A l e x a n d e r s s o n recenserar P ro p a g a n d a av Martin Borgs. Niklas Lundblad r e c e n- serar Putting Humans First: Why We Are N a t u re's Favorite av Tibor Machan. Evelina Lore n t z o n recenserar The Fre e Market Innovation Machine: Analyzing the Growth Miracle of Capitalism a v William J. Baumol. Klas Hjort r e c e n s e r a r Vägval för Euro p a redigerad av Henrik Dahlsson. Erik N Andersson r e c e n s e r a r Guns, Freedom and Te rro r i s m av Wa y n e L a P i e e r e. 30 ISILs konferens på Nya Zeeland en stor succé Även på andra sidan jorden värdesätter människorna individens frihet. 34 Frihetsfrontens sommarseminarium Henrik Bejke rapporterar från en spännande helg i frihetens tecken. P R E N U M E R AT I O N Nyliberalen utkommer med fyra nummer om året. Prenumeration kostar för privatpersoner 150 kronor för 1 år / 4 nummer 250 kronor för 2 år / 8 nummer. Juridisk person betalar 270 kr för 1 år / 4 nummer För prenumeranter i Norden tillkommer 40 kronor per år i extra porto, för prenumeranter utanför Norden tillkommer 80 kr per år i extra porto. Betala till Nyliberalt forums postgiro Glöm inte namn och adress! Vill du bidra extra till vår icke skattefinansierade verksamhet kan du även sponsra Frihetsfronten. Detta kostar 500 kr / år för privatpersoner och 1000 kr för juridiska personer och ger utöver en prenumeration på Nyliberalen även rabatt på våra seminarier samt ett presentkort på 200 kronor att använda när du köper böcker från Frihetsfronten.

4 L e d a re Maktskifte 2006? Under hösten har det borgerliga blocket gått framåt i opinionsmätningarna och den Socialdemokratiska regeringen har skadats av en rad nederlag. Först näsknäppen från väljarna i valet till Europaparlamentet därefter fängelserymningarna och finansministes Bosse Ringholms skatteaffärer. De borgerliga har börjat vädra morgonluft och det talas till och med om ett möjligt maktskifte i valet Försök har gjorts att få till en trovärdig laguppställning och ett gemensamt program för de borgerliga. Det har badats i trätunnor, ätits renstek och planterats tallar tillsammans. Valsegern är dock ännu avlägsen. Någon Fälldin eller Bildt som kan leda alliansen finns inte, och den ende partiledare som visat på statsministerkvaliteter, Maud Olofsson, kommer från ett parti som på många sätt visat att de inte förtjänar regeringsmakten. Sveket mot väljarna och medlemmarna i EU-frågan där partiledningen mellan EMU-folkomröstningen förra året och valet till Europaparlamentet i år svängde från en skeptisk till en EU-entusiastisk linje är kanske det främsta exemplet, otydligheten i den ekonomiska politiken ett annat. Finns d et nå got val? Bör då en nyliberal i den mån denne alls b ryr sig om vilket av de sju socialdemokratiska partierna som för tillfället sitter i Rosenbad stödja de borgerliga i nästa val? Av samma skäl som många nyliberaler röstade på Nils Lundgren och Lars Wohlin 2004 kan man rösta på ett borgerligt parti Inte för att man nödvändigtvis sympatiserar med vad politikerna har att säga de är ju trots allt politiker och den politiker som är värd att rösta på egna meriter är ännu inte född. I sådant fall handlar rösten om att markera att ett maktskifte är möjligt; Att visa att politikerna, åtminstone ibland, måste ta hänsyn till vad folket tycker. Ur detta perspektiv handlar det mindre om vilka politiker som kommer till makten utan att det är nya politiker som gör det. Ett maktskifte kan ha ett egenvärde. Det visas inte minst av den panik politikerna drabbas av när de får konkurrens. Va l e t 1976 b e t e c k n a d e s av Socialdemokraternas nuvarande partisekreterare Marita Ulvskog som nästan en statskupp, när Alf Svensson kom in i riksdagen på ett centermandat 1985 mötte det omfattande kritik från de etablerade partierna så här var det väl inte meningen att valsystemet skulle kunna utnyttjas? När miljöpartiet tre år senare och kristdemokraterna och Ny Demokrati valet därpå intog riksdagen blev reaktionen krav på högre partistöd och högre spärrar. Valresultaten visade ju att fyraprocentsspärren inte fungerade. Det finns dock samtidigt goda skäl att inte rösta borgerligt Kortsiktig nytta ska d ar p å lång sikt Så länge politiken inte skiljer sig ifrån den Socialdemokraterna driver kan det rent av vara kontraproduktivt att tillsätta en borgerlig regering. En borgerlig regering som inte driver en borgerlig politik riskerar att allvarligt skada möjligheterna att få till ett verkligt maktskifte senare. Det som folk kommer ihåg från den förra borgerliga regeringen är 500 procents ränta, arbetslöshet och skenande budgetunderskott. De reformer som gick i rätt riktning liberaliseringarna av radiomarknaden eller privatiseringen av AssiDomän (numera återsocialiserat av Socialdemokraterna som Sveaskog) är bortglömda. Historien visar dessutom att borgerliga politiker ofta har svårare än Socialde-mokrater att driva en marknadsinriktad politik. Det är nog ingen tillfällighet att avregleringen av finansmarknaderna och telekommarknaderna har ägt rum under Socialdemokratiskt styre medan socialiseringarna av Gotabanken och varv s i n- dustrin samt rekordet i offentliga utgifter sattes under borgerliga regeringar. Anledningen är att Socialdemokraterna kan räkna med de borgerligas stöd när de genomför avregleringar medan de omvända sällan är fallet. Det är möjligen en ursäkt men trots allt är det för den som gillar frihet bättre med avregleringar och minskade offentliga utgifter i kombination med Socialdemokrater i regeringen än socialiseringar och höjda offentliga utgifter men med borgerlig regering. Moderaternas omorientering visar tyvärr att det är som ett socialdemokratiskt parti som man avser att gå in i 2006 års valrörelse. I jakten på röster har man lagt om kursen när det gäller den ekonomiska politiken. Det finns inte några hållbara skäl för att minska den offentliga sektorn heter det numera och den tidigare skattepolitiken beskrivs som o r ä t t v i s. Mång a har fått nog Den Nya Ekonomiska Politiken (NEP) har redan orsakat avhopp från den moderata riksdagsgruppen. Först ut var Carl- Axel Johansson från Kristianstad och sannolikt är det fler moderater som är på väg att lämna partiet eller åtminstone inte avser att ställa upp för omval. Carl-Axel Johansson skriver i sitt avskedsbrev: På flera områden har nu partiet ändrat uppfattning som inom arbetsrätten, äganderätten och energipolitiken. Men värst av allt upplever jag sveket på skattesidan. Dessa områden är grundläggande för näringslivsutvecklingen och därmed byggandet av fortsatt välstånd. Det är inte de Nya moderaterna jag ser här, utan de Nya socialmoderaterna. [ ] Jag återfinner inte längre ett moderat parti med de g rundläggande värd e r i n g a rna om hur vi skapar ett Sverige med frihet under ansvar, med goda förutsättningar för företagandet och ett välfärdsbyggande med ökande privata entreprenader där politiskt styrda organisationer får träda tillbaka. Jag återfinner inte längre ett parti där den privata äganderätten värn a s, och där människor inte hindras. Den interna kritiken har dock inte medfört någon omorientering av politiken. Fredrik Reinfeldt skriver tillsammans med partiets ekonomiske talesman Mikael Odenberg och chefsekonomen Anders Borg på DN-Debatt 18/9 att man backar från det gamla kravet på värnskattens avskaffande. Marginalskattesänkningar får vänta och jämfört med tidigare program har skattesänkningsambitionerna kraftigt skruvats ner. Möjligen kan värnskatten avskaffas någon gång i framtiden. Det verkar kort sagt som om det blir väljarna som kommer att stå med Svarte Petter Liberal politik synes ej. Ve m som sitter vid makten kan bero. Erik Lakomaa

5 Svar till Danjell Elgebrandt Nyliberalen nr Bush är problemet Inställningen till USA:s president George W Bush splittrar människor inom de frihetliga kretsarna. Många finner sig nödda och tvungna att rycka ut till försvar för honom, kanske för att slippa skammen att hamna i samma läger som enögda vänsteraktivister vars främsta hatobjekt är just Bush. Förståeligt men inte direkt sakligt. Jag finner det förbryllande att människor med frihetliga värderingar så energiskt kan försvara en person vars värderingar representerar något helt annat, en man som har startat två krig sedan han tillträdde som president och som inte drar sig för att trampa på individuella fri- och rättigh e t e r. Är han verkligen värd att försvara? Så fort kritik riktas mot USA eller Israel kallas det antiamerikanism och antisemitism. Det är emellertid felaktigt att all kritik mot Irakkriget skulle bottna i ett hat gentemot USA och det amerikanska folket. Vi bör påminna oss om att det amerikanska folket i verkligheten inte personifieras av George W Bush, lika lite som det svenska folket personifieras av Göran Persson. Att kritisera Bush innebär naturligtvis inte att man skulle ogilla amerikaner i allmänhet. Ändå tenderar människor världen över att i nyhetsfloran göra just en sådan förenkling. Hela det amerikanska folket får stå till svars för vad Bush säger och beslutar. På samma sätt biter vi svenskar oss nervöst i läppen så fort Göran Persson åker utomlands, rädda för att han skall säga eller göra något som får oss svenskar att skämmas. Men kritik mot Irakkriget behöver alltså inte handla om något hat gentemot USA och dess befolkning. Det är endast en, lyckligtvis mycket begränsad, grupp som använder hat och fördomar som grund när de kritiserar USA och det är den extrema vänstern. Därför känns det lite märkligt att läsa i Nyliberalen att den som kritiserar kriget mot och ockupationen av Irak och Bushs politik i allmänhet är en antiamerikan. Det är en oförskämd anklagelse mot alla frihetligt sinnade människor som vågar stå upp för individuella fri- och rättigheter när de trampas på av den sittande presidenten både utomlands och inom USA:s gränser. Vi måste påminna oss om att det är lika galet att ständigt försvara USA i alla lägen som att systematiskt angripa USA vad än dess ledare företar sig. Det bottnar i samma slags enögdhet och oförmåga att se världen i annat än svartvitt. I'm a war president. I make decisions here in the Oval Office in foreign policy matters with war on my mind. President George W Bush För att återvända till Irak. De massförstörelsevapen som av somliga ansågs gömda i Irak har som bekant inte hittats. Det är anmärkningsvärt att detta kan ha förv å n a t någon. Vissa klänger sig fortfarande kvar vid villfarelsen att vapnen måste ha funnits där men att de har fått ben och sprungit utomlands. USA:s försök att övertyga världen om att Saddam Husseins regim utgjorde ett omedelbart hot mot omvärlden var enligt Colin Powell resultatet av felaktiga och i vissa fall medvetet missvisande källor. Syftet var att ge sken av att läget var akut och krig oundvikligt. Jag skall inte spekulera i orsakerna bakom invasionen, för att undgå konspirationsa n k l a g e l s e r, men kan konstatera att Bush och Blair antingen fördes bakom ljuset av sina medarbetare eller medvetet ljög för att av någon anledning få igång kriget. Båda fallen är lika illa och som situationen har utvecklats ser inte ens konsekvenserna av kriget ut att kunna bli särskilt goda. Inte på många år. Att bygga demokrati tar tid. Jämförelser dras inte sällan mellan ockupationen av Irak och ockupationen av Tyskland efter andra världskriget. Där lyckades man ju skapa demokrati, invänder vissa. Men likheterna mellan Irak och efterkrigstyskland är få. Först och främst fanns i Tyskland inte de religiösa splittringar som dagens Irak har. Vidare var uppslutningen mot Nazityskland närmast total och när kriget väl var vunnet blev det tänkta gerillakrig som hängivna Hitleranhängare bedrev bara en parentes. Situationen i Irak är på många sätt mer svårkontrollerad. Samtidigt är det politiska tålamodet aldrig längre än till nästa val. Alla måste vara medvetna om att freden i Irak kommer att ta många år att v i n n a. Bush har sagt att han förstår irakiernas motvilja till att stå under utländsk ockupation. Jag skulle inte heller vilja vara ockuperad hävdar han. Men den amerikanske krigspresidenten har ändrat sin retorik. Inför kriget trodde amerikanska företrädare på allvar att trupperna skulle hälsas med blommor och glädjerop och att allt skulle ordna sig så fort regimen fallit. Fokus låg helt och hållet på personen Saddam Hussein. Ockupationsmakten står därför utan ess i rockärmen när det visat sig att gripandet av Hussein inte alls minskat motståndet. De som slåss mot amerikaner och britter i dag slåss inte för den gripne diktatorn utan mot ockupanterna. En fiende utan en enande ledare är svårare att slåss mot. USA har gett sig in i en kokande häxkittel. Lämnar man landet gör man det automatiskt med svansen mellan benen. Stannar man kommer fler amerikaner att dö och konflikten fortsätta att besvära pres i d e n t e n. Civila dödsoffer är oundvikliga i krig, vilket alltid är ett argument mot krigsins a t s e r. Att döda vissa för att befria andra skapar ett svårt etiskt läge. Bushanhängarna tycks emellertid inte beröras av att mellan nio och elva tusen irakier beräknas ha dött under kriget och ockupationen. Inte heller att människor hållits inspärrade i åratal på Guantánamobasen innan de fått se några å t a l s p u n k t e r, träffa en advokat eller fått sina fall rättsligt prövade, tycks uppröra. Åter igen förefaller det spela mindre roll om människor råkar illa ut när USA när ansvarigt. Vidare har vi förstås förbry t e l s e r n a mot irakiska krigsfångar. Danjell Elgebrandt hävdar i Nyliberalen att araber minsann väljer Bush framför tortyrkammare, hemliga poliser och våldtäktsrum. Det låter rimligt. Men jag finner det svårt att tro att araber, eller några andra för den delen, väljer sexuell förnedring och psykisk och fysisk misshandel som amerikanska soldater systematiskt utsatt irakier för. På order från högre ort, skall tilläggas. Att till råga på allt använda samma fängelser som Husseins bödlar använde för att begå liknande övergrepp stärker inte direkt USA:s trovärdighet i rollen som demokratins och frihetens fanbärare i världen. Att Saddam Husseins regim syste-

6 matiskt torterade människor var ingen överraskning för någon. Diktatorer brukar styra sina riken så. När en av världens största demokratier använder sig av liknande t o r t y r m e t o d e r, inte bara i enskilda fall, är det däremot både chockerande och uppr ö r a n d e. Den stora frågan är hur historien kommer att döma George W Bush. Jag skulle gissa att hans facit under denna första (och f ö rhoppningsvis enda) mandatperiod historiskt kommer att vara två krig, runt tusen stupade amerikanska soldater och tusentals civila, ökat USA-hat i främst arabvärlden och därmed ökad grogrund för terrorism mot USA och dess allierade samt kraftigt försämrade relationer även med vänligt sinnade nationer. Bush hävdade att Saddam Hussein aktivt stödde den internationella terrorismen och att han därför måste störtas. Va d Bush har lyckats med är emellertid att göra Irak till en alldeles utmärkt rekry t e r i n g s b a s för fanatiska motståndare till USA och västvärlden. Priset för denna arroganta och besinningslösa politik betalas dessvärre inte av de ansvariga politikerna utan av oskyldiga civila. Av människor på semester på Bali. Av människor på väg till jobbet i Madrid. Av människor på gatan i Bagdad. Jag hoppas att det amerikanska folket tar sitt förnuft till fånga och även låter George W Bush betala sitt pris i november. Hans Engnell Ny re d a k t ö r Efter sex år som redaktör lämnar Erik Lakomaa redaktörskapet för Nyliberalen och från och med nummer tar Kristian Ti g e r ö v e r. Nyliberalens läsare känner Kristian som mångårig medarbetare i tidningen. Kristian arbetar dagligdags med skribent- och utredningsarbete, främst för tankesmedjan Timbro Hälsa. Ti d i g a r e har han bland annat arbetat som volontär i Bolivia. Han har examen i journalistik och har även studerat statsvetenskap, pedagogik och juridik. Tidningsmakeriet har han dock med sig hemifrån; hans far Anders Tiger var tidigare redaktör för tidningen Kristdemokraten.

7 Slu(m)p eller k o n ( s ) s p i r a t i o n? Tidigare valstrateg hos Moderaterna kommenterar Per Bill-affären: Det är inte som du tror. I ett land där oppositionen haft medvind några veckor och statsministern är gift med chefen för spritmonopolet blir det ledande oppositionspartiets talesman i alkoholpolitiska frågor, en av de främsta företrädarna för monopolets avskaffande tillika förepråkare för fri invandring skandaliserad av väktare och polis (välkända för sina åsikter om invandrare) i samarbete med den ledande regeringsvänliga dagstidningen samma dag som regeringspartiet presenterar huvuddragen i nästa års budget och en ny partisekreterare. Tror du på att sådant händer av en slump. Det gör inte jag... Det är just sådana som du som gör att den som råkar ut för en sån här grej inte har en chans. Som okritiskt tar till sig vad de matas med av media utan att fundera på den stora bilden. Jag gör min bedömning baserad på ett helt livs erfarenhet av ordningsmakten i Stockholm, 25 års erfarenhet av politik och media och 15 års erfarenhet över hur Per Bill fungerar i olika situationer. Jag behöver inte tveka om vem som är offer och vem som är förövare i detta fall. Kommentarer känns överf l ö d i g a Leo Stark Vad klagar de på? RFSU har gett ut en rapport Sex på köpet som hävdar att många kvinnor som väljer att prostituerar sig gör det för att uppleva makt och känna sig åtrådda. Rapporten har dock mött hårt kritik från genusvetare och andra feminister, trots att de brukar hävda att det är viktigt att kvinnor får makt över män. Slutsatsen måste vara att detta inte gäller andra yrkesgrupper än deras egen. Evelina Lorentzon Kommunaltorsk 1 Stockholms stads Prostitutionsuppsökare Öystein Keiseraas är en av kritikerna till RFSUs nya rapport. Han hävdar att han aldrig har träffat en lycklig prostituerad. Keisteras tycks ha sin egen variant av det gamla uttrycket: det beror inte på mig, det beror på dig. Evelina Lorentzon Kommunaltorsk 2 De senaste decennierna har det utvecklats nya beteckningar för att höja statusen på mindre populära yrken. Städare blir lokalvårdare, Tidningsbud, mediedistributör och sopgubbe hygientekniker enligt detta nyspråk. Man kan undra vad begreppet prostitutionsuppsökare är en omskrivning a v. Kristian Tiger Inte lika kul med ja längre? Inför förra årets folkomröstning om EMU var ett av ja-sidans slagord att det var roligare att säga ja. Därför frågar man sig varför dessa människor inte känner samma glädje inför möjligheten att säga ja till en folkomröstning om EU-konstitutionen? Henrik Bejke S k a t t e f r i t t Fastighetsskatt, reklamskatt, alkoholskatt, tobaksskatt och nu senast fettskatt. Det vimlar av skatter som Bosse Ringholm inte behöver betala. Fortsätter det i den här takten kan vi snart vänta oss slopad moms på grå kostymer och mjölk. Evelina Lorentzon Nöjd med det lilla I medlemstidningen Medborgaren analyserar Moderaterna valet till Europaparlamentet där de fick 18,2 procent av rösterna. En bra början, Ett steg i rätt riktning, En revansch som skall leda oss till ett maktskifte 2006, Bådar gott är u t t ryck som använts. Vi är många som beklagat oss och låtit oss förvånas över partiets avskaffade s k a t t e s ä n k a r a m b i t i o n e r. Men, här har vi nog förklaringen. Tycker man att 18,2 procent är ett bra valresultat tycker man sannolikt inte heller att skatterna är så våldsamt höga i Sverige. B u s s i g t Erik Lakomaa När patienter måste pendla till sjukhus långa sträckor för behandling får de lösa biljett för bussresorna, en kostnad som de sedan får ersatt av myndigheterna. Dock får de inte ersättning för månadskort trots att sådana skulle bli mycket billigare. Förklaringen till detta har angetts vara att patienter med månadskort skulle kunna använda dem för icke vårdrelaterade resor. Skattebetalarna får alltså betala extra för att patienter i n t e ska kunna göra nöjesturer på helgerna. Nog måste det finnas bättre användningsområden för pengarna! Henrik Bejke Frihet med friår Friåret som föreslås i statsbudgeten kommer att kosta en och en halv miljard enligt b e r ä k n i n g a r. Den kostnaden förutsätter dock att friåret tas ut av människor med riktiga jobb. Om alla riksdagsmän istället tar ut friåret kan man troligen räkna hem en mångdubbelt större samhällsekonomisk vinst. Oscar Hjertqvist

8 B a r ( n ) v a g n s r a l l y Moderaternas alkoholpolitiske talesman har blivit satt i fyllecell. Så här beskriver han själv det inträffade. På väg hem från en vinprovning där han inte druckit något joggade han iklädd kostym en vända med barnvagnen (där han förutom sin unge f ö rvarade en vinflaska) på Stadsgårdskajen. Han medger att man, eftersom vid upprepade tillfällen var tvungen att väja för skräp som låg på kajen, lätt kunde tro att han var full, vilket han som sagt inte var. Under joggingturen blev han sedan oprovocerat attackerad av en kvinnlig väktare som försökte ta barnvagnen från honom. Det blev handgemäng och han blev gripen. (Han tillägger dessutom att han inte påstått att han var Anders Björck). Klart han är oskyldig. Inte hittar man på en sådan historia. Erik Lakomaa Att sila mygg och svälja kameler Den moderate riksdagsledamoten, tillika nationalekonomidocenten Anne Marie Pålsson, har tillrättavisats av Moderaternas partisekreterare Sven Otto Littorin efter att på ett seminarium om mutor påpekat det tämligen okontroversiella att beslut fattade under inverkan av mutor inte automatiskt är dåliga. Någon tillrättavisning fick dock inte Karin Enström en annan moderat riksdagsledamot som samma dag i debattartikel i Svenska Dagbladet bland annat krävde förbud mot innehav av skjutvapen. I fallet Pålsson var partiledningen noga med att påtala att de inte delade hennes uppfattning (vilket i sig är anmärkningsvärt). Enströms uttalade dementerades dock inte trots att det avviker från den tidigare p a r t i l i n j e n. Erik Lakomaa Fjellner Sveriges John Kerry Nyblivne europaparlamentarikern Christoffer Fjellner (m) kritiserar kollegan Nils Lundgren (jl) för att dela partigrupp men kristna fundamentalister, nationalister och abortmotståndare. Det är möjligt att detta är ett problem för Lundgren (som han i så fall delar med i princip alla andra Europaparlamentariker) men gör Fjellner anspråk för att tas på allvar borde han dock själv ha undvikit att sätta sig i partigruppen EPP som innehåller betydligt fler kristna fundamentalist e r, nationalister och abortmotståndare än Lundgrens grupp. Leo Stark Bodström och hans tappra galler Under senare tid har ett stort antal fångar rymt från svenska fängelser. Vissa har flytt genom att ta gisslan och hota människor medan andra använt sig av mer fredliga m e t o d e r, som att klippa sönder stängslet med en tång. Tången hade han fått låna av vakterna som inte ens frågade vad han tänkte använda den till. Ett par fångar rymde after att ha låst in vakten i gymnastiksalen vakten slog dock inte larm eftersom han trodde det var ett skämt. Några fångar passade på att ry m m a genom att springa ut genom grindarna då dessa öppnades för en inpasserande. För några år sedan slopades regeln om halvtidsfrigivning. Uppenbarligen hade den spelat ut sin roll, fångarnas kreativitet fyller nu samma funktion. Henrik Bejke G e n u s p e r s p e k t i v e t p o l i t i k e n Stockholms oppositionsborgarråd Kristina Axen-Olin gästade 20/9 tv-programmet Middag med Bildt på TV8 (ett program som nog gjort sig förtjänt av en egen Attack för övrigt) att nyckeln till valseger 2006 är Sveriges dåliga ekonomi. Dagens stora problem är att det ekonomiska läget är katastrofalt säger hon. Nog kan det vara ett valvinnande knep att klaga på den dåliga ekonomin. Möjligen är dumt att göra detta när tillväxten är den högsta på tjugo år. Men det förstås, statistik är ju en manlig vetenskap. Evelina Lorentzon Mittens rike Den så kallade Bohman-doktrinen säger att om ett parti rör sig mot en av ytterkanterna följer mittenpositionen med. Ungefär som om man drar i ett gummiband. Under Bohman utnyttjades detta fenomen av Moderaterna som genom att förorda en för den tiden tämligen radikal politik drog den politiska mittlinjen mot en mer marknadsliberal punkt än tidigare. Idag har dock moderaterna bevisat att doktrinen fungerar i omvänd riktning. I och med partiets förflyttning åt vänster har hela den politiska skalan förskjutits. Vänsterkrafterna inom Socialdemokraterna är naturligtvis inte sena att utnyttja detta och har återuppväckt organisationen Socialistiskt forum (www. s o c i a l i s t i s k t- forum.se) som varit saligt insomnad sedan sjuttiotalet. Socialistiskt forum är ett återtåg till en äldre och mer vänsterinriktad socialdemokrati som inte ens lärt sig de enklaste fakta om marknader och liberalis e r i n g. Nye finansministern Per Nuder och nye jämställdhetsministern Jens Orback (känd som Janne Josefssons företrädare i SVT och som ja-pajas under EMU-folkomröstningen) beskrivs av Socialistiskt Forum som höger. Bohman tycks ha haft rätt. Mitten i svensk politik går efter Reinfelts vänstersväng något till vänster om Göran Persson. Erik Lakomaa

9 Fenomenet Michael Moore AV OS C A R HJ E R T Q V I S T De senaste åren har filmm a k aren Micha el Moore se glat upp som opinionsbild are, a g e n d a s ä t t a re o ch ny g aljonsfigur för olik a vänsterkrafter, inte b ara i USA utan även i stora d elar av västvärld en. Svensk a kulturjournalister skriver om hans verk och svenska utrikeskorrespond enter hänvisar till Moore-uttaland en som fakta. Moores senaste verk, F a h re n h e i t 9 / 11, är ett inlägg i amerikanska presidentvalet och syftar till att få amerikanerna att inte välja om George W Bush genom att visa hur uselt denne skött uppdraget som president. Vilken är orsaken till denna framgång? Är Michael Moore en gudabenådad regissör eller är han bara rätt man vid rätt tillfälle? Är det en enstaka händelse eller början på en ny kategori film e r? Moores framgång är, om man ser objektivt på hans filmer Bowling for Columbine o c h F a h renheit 9/11, inte oväntad. Hans filmer är lättkonsumerade och lämnar många minnesvärda i n t ryck. Moore kan sägas vara rolig såtillvida att han är mycket skicklig på att få människor att se ut som totala idioter och de flesta av oss gillar att skratta åt folk som drattar på ändan eller säger sig tro att FN kommer att invadera USA och införa världsdiktat u r. Här får vi lyteskomiker verkligen vårt lystmäte. Moore ger sig också konsekvent på makthavare av olika typer från politiker till företagsledare. Ett genomgående budskap i filmerna är att Moore är en mycket liten men envis David som till sist lyckas få en jättelik Goliat på fall. Det är svårt att inte sympatisera med underdogen. Lättsm ält v ärldsbild Slutligen levererar Moore kompletta och välunderbyggda världsbilder. Efter att ha sett Bowling for Columbine e l l e r F a h renheit 9/11 behöver ingen tveka över hur Moore anser att världen är beskaffad eller vilka människor som är onda respektive goda och det är svårt att inte dela Moores världsbild. När åskådarna lämnar biografen är det som nöjda och informerade konsumenter. Många blir ungefär lika påverkade av Moore som av en genomsnittlig Jan Guillou-bok. Andra påverkas på ett djupare plan och blir övertygade om att USA är ett ont och/eller absurt land befolkat av idioter, att George W Bush är köpt av saudiaraberna och att kriget i Irak drivs för att släkten Bush ska kunna stjäla all olja i hela världen. En tredje grupp tar några steg tillbaka och granskar, inte bara filmerna, utan även sina egna reaktioner på filmerna. Denna grupp upptäcker snart flera saker som får Moores gloria att hamna på sned och ändrar intry c k e n. Vad finns det då granskare av Moores filmer kan notera som majoriteten inte m ä r k e r? G a mla metod er Först inser man att Moore inte är särskilt nydanande. En normal mediakonsument känner igen mycket från Uppdrag Granskning eller andra granskande journalistiska TV-program. För det andra börjar man undra om Moores världsbild stämm e r. Tränades bin Laden verkligen av CIA? Är det troligt att de tre stora amerikanska TV- k a n a l e r n a går i den lilla TV-kanalen FOX:s l e d b a n d? Klippen driver fra m frå gor För det tredje (även om det kanske kräver ett nytt biobesök) ger de täta scenbytena och klippningarna upphov till funderingar. Va rför sker klippen så ofta direkt efter att Moore sagt något dräpande? Va d motiverar fem-sex klipp i en normal intervju? Vad sägs före och efter klippen? I vilken ordning togs de bilder vi ser på filmduken? Och v a rför spelas det, i en dokumentär, högljudd musik som gör det svårt att tänka? Efter lite funderande och studier av filmerna (DVD är oumbärligt, men försvåras av att DVD-utgåvan av Bowling for Columbine ä n d r a t s jämfört med biofilmen) samt det bland ungdomar populära sökverktyget Internet kan jag säga följande om Michael Moores berättarteknik: Flykt som ett te cken p å skuld Ett viktigt moment i filmerna är överrumplingen. Genom att utan förv a r n i n g försöka intervjua personer som kongressledamöter eller affärsmän kan han filma hur de verkar vara ovilliga att svara på hans frågor och försöker fly från honom. Det ger både en bra filmsekvens och möjlighet för Moore att göra allehanda avslutande uttalanden utan mothugg. De som väljer att delta i Moores oförberedda intervjuer utsätts för en ström av frågor som inte sällan är felaktiga Moore kan (felaktigt) påstå att de hållit tal eller arrangerat möten och begära förkla-

10 ringar till dessa icke-händelser. Alla som inte har de senaste årens filofaxer eller ett veritabelt uppslagsverk i huvudet framstår som antingen okunniga idioter (om de säger att de inte minns något) eller som veritabla monster (om de accepterar Moores påståenden). Va d ha mnar i p a pperskorg en Slutligen är det Moore som bestämmer vad som kommer med i filmen. Om någon lyckas kontra Moores frågor med korrekta fakta eller allmänt dräpande svar kan Moore alltid klippa bort de delar av i n t e rvjun som inte passar. I F a h re n h e i t 9 / 11 försöker Moore övertyga kongressledamöterna om att anmäla sina barn till militären för tjänstgöring i Irak. Kongressledamoten Mark Kennedy (inte släkt med John F Kennedy) svarade att en av hans brorsöner var på väg till Afghanistan, att två andra brorsöner redan tjänstgjort i militären och att hans egen son övervägde en militär karriär. Kennedy erbjöd sig också att sprida Moores budskap till andra kongressledam ö t e r. I klippningen behölls Moores fråga medan Kennedys svar togs bort, vilket lämnade oss tittare med intrycket att Kennedy inte hade något svar på Moores frågor. Det är också värt att notera att Moore gärna överlåter utförandet av känsliga delar på andra. I framför allt Bowling for C o l u m b i n e framför Moore själv sällan fakta. Istället för att redogöra för brottsstatistik får en enskild polisman uttala sig om brottsligheten. Vid närmare granskning visade det sig att polismannens uttalande var felaktigt och att Moores tes helt skulle ha punkterats av den verkliga statistiken. Detta förf a r a n d e s ä t t har dubbel effekt: dels kan Moore genom att välja i n t e rvjuoffer välja vilka fakta som ska visas för tittarna, dels kan Moore p e r s o n l i g e n inte anklagas för att ha fel. S l u t l i g e n är Moores f i l m e r s p r ä n g - fyllda med rena f e l a k t i g h e t e r. Några är uppenbara, som när texten Irak invaderar Kuwait med amerikanska vapen, och en s o v j e t i s k bandvagn visas som exempel på detta. Andra är svårare att genomskåda som exempelvis när valet år 2000 beskrivs. Här måste man anstränga sig och själv hitta och sammanställa tämligen komplicerade fakta. För oss slöfockar finns det tack och lov mängder med sammanställningar tillgängliga via Internet. Några exempel ges i slutet av artikeln. Med ovanstående i huvudet undrar man naturligtvis hur Michael Moore kan uppfattas som en seriös filmskapare, hur hans filmer kan tilldelas priser som bästa dokumentär och hur svenska skribenter helt missar att Bowling for C o l u m b i n e eller F a h re n h e i t 9 / 11 har mer gemensamt med politisk valpropaganda än med dokumentärer? M o o re kan sägas vara ro l i g såtillvida att han är mycket skicklig på att få människor att se ut som totala idioter och de flesta av oss gillar att skratta åt folk som drattar på ändan eller säger sig tro att FN kommer att invadera USA och införa v ä r l d s d i k t a t u r. Här får vi lytes - komiker verkligen vårt lystmä - t e. En grundläggande anledning är att biobesökare inte är lika kritiska mot biofilmer som de är mot TVprogram, offentliga talare eller böcker. Vi är vana vid att i biosalongen kunna luta oss tillbaka och acceptera orimligheter som ljud i rymden eller jättem o n s t e r, överdrifter som alla actionfilmer kryllar av eller sagoberättelser med talande djur och magi. Filmmediet vidarebefordrar känslor, inte f a k t a. En annan anledning är trovärdigheten. Moore har gjort en hel film och spritt den över hela världen. Kritikerna har sällan presterat mer än en artikel eller en webbsida. Nog borde väl det som visas på en bioduk vara sannare än vad som skrivs på I n t e r n e t? Det är dock svårt att begripa hur så många missat att film historiskt använts i just prop a g a n d a s y f t e och att det kan upprepas. Om L e n i R i e f e n s t a h l kunde regissera Vi l j a n s t r i u m f v i l- ken framställde tyska nazistpartiet som det ädlaste och finaste politiska partiet i världen, borde biobesökarna inte acceptera filmer som trovärdiga just för att de är filmer. En tredje förklaring är att Moore både är oerhört skicklig på att göra reklam för sig själv och att idka bortförklaringar. Ibland förklarar Moore att han gör komedier och hur kan det finnas fel i komedier? för att citera Moore själv. Andra gånger avfärdar han kritiken genom att bemöta annat än kritiken (så kallade straw men ) eller göra rent lögnaktiga påståenden om filmerna, personerna han intervjuat eller frågeställaren. Helgonförklard i Sverig e Det troligaste är dock att journalisterna som enligt egen utsago ska granska makthavare på ett kritiskt sätt delar Moores å s i k t e r. Istället för att ta upp faktafel eller vinklingar och såga filmen tar de istället till sig budskapet och hyllar filmen som nydanande och sanningssägande. DN Kultur lyckades i recensionen av F a h renheit 9/11 till och med tolka in saker som Moore inte hävdade föga förvånansvärt eftersom filmen kritiserar en republikansk skattesänkande, religiös, amerikansk president som använder militärmakt utan att be om ursäkt. Fem faktorer som svenska journalister i bästa fall har svårt att acceptera, i långt fler fall avskyr. En något vänligare tolkning är att journalisterna överser med Moores brister eftersom de ger en bra artikel eller TV- i n s l a g. Frågan är vilket som är mest skrämmande Vad kan man säga om framtiden? Är Michael Moore näste Bill Gates som kommer vandra mot total dominans i filmvärlden? Kommer F a renheit 9/11 att sätta en

11 ny standard för filmer? Kommer Moores böcker eller framträdena på Internet att bli lika framgångsrika kanaler? Mitt svar är: knappast. Michael Moore är oerhört bunden av filmmediet. Böckerna är, för att vara brutal, snabbskriven dynga utan försonande k v a l i t e t e r. Även om Moores filmer blir omskrivna drar de varken publik eller intäkter som en verklig storsäljare typ S p i d e rman 2. Tröskeln till att bli en verkligt storsäljande regissör med brett register är hög, och troligen oöverstiglig för Moore. Va d vore Moore utan Bush? Moore är också en spegling av det amerikanska politiska samhället. Utan en George W Bush att raljera med och utan ett besviket demokratiskt parti som publik, skulle Moore varken få uppmärksamhet eller biobesökare utan vara en av många filmmakare. Kortfattat kan man säga att 10 procent av amerikanerna är vänster och 10 procent höger (vilket inte innebär samma sak som i Sverige). Dessa grupper är stenhårt polariserade, och Moores publik är till stor del de 10 procent som utgör vänstern. Resterande 80 procent av den amerikanska befolkningen kommer knappast attraheras av filmer med så uttalad politisk agenda. O mfattand e kritik Via Internet har många börjat granska felaktigheterna i Moores filmer, böcker och uttalanden. Flitiga som bävrar gnager de hål på Moores Att läsa berättelser om sig själv, presidentvalet 2000, vem som sade vad när och varför klippningen gjordes på ett visst sätt. De nöjer sig inte med det utan informerar även journ a l i s t e r, opin i o n s b i l d a r e och allmänhet om sina fynd. Om de är kufar eller dropparna som urholkar stenen är ännu för tidigt att säga, men de har klart påverkat såväl rapporteringen kring Moore som Moores trovärdighet. Några av Moores kritiker har valt att ta efter Moore och inte mindre än tre (såvitt jag vet) filmer kommer inom kort lanseras: M i c h a e l M o o re Hates A m e r i c a, C e s l s i u s och Farenhype 9 / 11. Boken M i c h a e l M o o re is a Big Fat Stupid White Man (Hardy & Clarke, 2004) har däremot funnits ute länge. Den största och kanske tydligaste faran Moore står inför är att hans främsta allierade, nämligen massmedia, kommer ignorera honom eller rent av byta sida. Moore har länge uppfattats som ny, annorlunda och rolig. Sådant attraherar journalister och ger plats i TVsofforna. Nu har han dock gjort två mycket likartade filmer, han är inte längre rolig (om han nu någonsin varit det), Moore är alltför politisk och Fahrenheit 9/11 har starka drag av konspirationsteori. Ett ringa urval av alla Moore-relaterade hemsidor är M o o re s egen sida: w w w. m i c h a e l m o o r e. c o m Dave Koppels 59 fel i F a renheit 9/11: h t t p : / / w w w. d a v e k o p p e l. o r g Om Bowling for Columbine: h t t p : / / w w w. b o w l i n g f o r t r u t h. c o m Journalisterna vill helt enkelt ha nya, fräscha intervjuobjekt istället för Moore som redan varit med i showen åtta gånger. När detta skrivs har den amerikanska TV-kanalen CBS precis tvingats erkänna att de baserat flera nyhetsinslag om bristerna i George W Bush tjänstgöring i Nationalgardet på förfalskade dokument, dokument som CBS själva inte kontrollerade men som tusentals Internet-användare granskade och snabbt fann vara felaktiga. Detta är bara en av många skandaler där journalister inte utövat grundläggande källkritik utan fört fram vad de ansett vara säljande nyheter eller något som borde offentliggöras. Slutet är nära Medias behandling av Moore är ett praktexempel på det sistnämnda och den ändrade situationen för journalister kan leda till att någon vill göra avbön genom att hugga Moore i ryggen, varpå mediedrevet i sin helhet kastar sig över Moore och s l i t e r honom i stycken. M i t t e g e t a n t a - gande är att Michael Moore har nått sin höjdpunkt och sakta kommer lämna förstasidorna, sörjd av få utanför den politiska klassen och sympatiserande journalister. Hans arv till eftervärlden kommer att bli en vulgariserad politisk debatt, nya former av valkampanjer och en ändrad innebörd av ordet dokumentärf i l m. Filmvärlden kommer däremot inte resa några statyer till hans minne. Oscar Hjertqvist är projektledare på Timbro Hälsa. Han har delat flygblad mot Moore för Pro Veritas räkning (www.finn59fel.com) och låtsas varken vara opartisk eller utan agenda.

12 H e rnando de Soto frihets - kämpen från tredje världen AV KR I S T I A N TI G E R För m å ng a svensk ar h ar syd a m erik a nsk p olitik frä mst v arit förknip p a d m e d milit ä rd i k t a t u rer o ch v ä nsterrevolution ära g erilla grup p er, vilk a g enom åren gjort förö d a nd e a vtry c k p å kontinenten. Und er d e senaste åren h ar d o c k ett lib eralt a l t e rn ativ vunnit m ark, m å ngt o ch my c k et ta c k v are p eru a nen Hern a nd o d e Soto. För sitt enträ gn a arb ete för ä g a nd erätt o ch frihet tilld ela d es d enne e konom i år The Frie d m a n Prize for Lib erty, a v C atoinstitutet. Hernando de Sotos framgångar som ekonom och samhällsdebattör är egentligen något av en andra karriär återvände den 38- årige Hernando de Soto till sitt hemland Peru efter att ha varit framgångsrik affärsman i Europa. Något som slog honom när han återvände var fattigdomen. Han märkte att entreprenörskap och flit fanns men ändå var Peru väldigt mycket fattigare än det Europa han precis kommit från. Han beslutade sig att försöka ta reda på varför det förhöll sig så. I och med att han som affärsman gjort sig ekonomiskt oberoende, kunde han ägna sig åt denna frågeställning på heltid. Detta blev starten för I n s t i t u t o L i b e rtad y Democracia (ILD) Institutet för frihet och demokrati. Denna tankesmedja startades av de Soto för att få svar på och finna lösningar på fattigdomsproblematiken. Han började i liten skala och anställde två jurister som fick i uppdrag att undersöka antalet lagar och regleringar som kommit till i Peru under efterkrigstiden. Dessa visade sig vara många; runt lagar och regleringar på det ekonomiska området producerades varje år. Produktion av verkliga nyttigheter verkade dessa lagar dock effektivt förh i n- d r a. Byråkratin förla m ar De Soto och hans medarbetare gjorde handfasta experiment genom att starta egna företag för att se vilka hinder de skulle stöta på, och vilka kostnader det skulle innebära. Att få licens för att starta och driva en fabrik med två symaskiner visade sig vara minst sagt bökigt. Arbetslaget, som bestod av fem studenter, upptäckte att projektet tog 289 dagar och krävde 31 gånger den månatliga minimilönen i o m k o s t n a d e r. Snårskogen av lagar höll effektivt den fattiga delen av befolkningen utanför den formella ekonomin. Den största delen av befolkningen höll alltså till i den informella ekonomin utan möjlighet att ta sig därifrån. Att de arbetsamma och företagsamma peruanerna, liksom miljontals andra i tredje världen, inte lyckats lyfta sig ur sin fattigdom bottnar enligt de Soto mångt och mycket i äganderätten. Eller snarare bristen därav. Inte minst de fattigas bostäder är centrala i sammanhanget. De äger dem utan att ägandet är registrerat. Eller så finns oklarheter beträffande registreringen. Att få dem registrerade kan vara en mycket kostsam, för att inte säga omöjlig process. Äg and erätten är nyckeln till välstånd Detta är ingen perifer detalj när det gäller ekonomisk utveckling. Att formellt inte äga det man faktiskt har ställer till problem på många sätt. Incitamenten att förbättra sina bostäder eller annan egendom blir mindre. En person kan i det läget inte använda sin egendom som säkerhet för att ta ett banklån, något som skulle kunna möjliggöra expansion och vidareutveckling av eventuell affärsverksamhet. Denna faktor är o e rhört viktig. I exempelvis USA är det viktigaste sättet för entreprenörer att få loss kapital att belåna det egna huset. Fattiga människor i tredje världen är många gånger småföretagare men i den informella sektorn vilket göra att företagen får svårigheter att växa till. B a rfotakapitalismen förblir inte något mer än just barf o t a k a p i t a l i s m. Kapitalet som på detta sätt inte kommer till användning kallar de Soto för dött kapital. Och det är en hel del pengar som är döda helt i onödan. De fattiga i

13 tredje världen har tillgångar. Stora tillgångar till och med. De Soto och hans medarbetare har gjort beräkningar på vilka summor som på detta sett faktiskt ägs eller skulle kunna ägas av världens fattiga. Åtminstone 9.3 biljoner dollar ägs på detta sätt. De fattig as rike dom ar Den svindlande summan är svår att ta till sig utan att sätta den i relation till något. I de Sotos hemland Peru uppskattas dessa summor till 90 miljarder dollar, vilket är elva gånger mer än värdet av aktierna på börsen i Lima och 40 gånger mer än den u-hjälp landet fått under hela efterkrigstiden. I Mexiko är den beräknade summan 315 miljarder dollar vilket är 7 gånger så mycket som det statliga oljebolaget PEMEX värderas till. I Egypten är motsvarande summa 250 miljarder 55 gånger mer än alla utländska investeringar i landet under de senaste 200 åren. Detta inkluderar bygget av Suezkanalen. När IMF och Världsbanken försöker få länder i tredje världen att privatisera, införa frihandel och underlätta för utländska investerare så är dessa idéer nog bra. Men med tanke på hur många strukturanpassningsprogram som har genomförts särskilt under de senaste tio åren och hur lite som faktiskt hänt så kan man misstänka att något är fel. De Soto menar att de representanter från de rika länderna som utformar dessa program ofta glömmer bort den individuella äganderätten. De tar den för given vilket den ofta inte är i tredje världen. Denna dolda arkitektur är nödvändig och utan den blir ekonomisk utveckling svår. Mordförsök från vänstern I böckerna El otro sendero ( i svensk översättning som D e n andra vägen, Ratio 1989) o c h i The Mystery of Capital: why capitalism triumphs in the West and fails every w h e re else ( u n d e r utgivning på svenska av bokförlaget Atlantis) har de Soto utvecklat sina idéer. Titeln El otro sendero syftar på en alternativ väg till välstånd än den lysande väg som Perus maoistiska gerillarörelse El sendero l u m i n o s o (den lysande stigen/vägen) e r b j u d e r. De Soto har också blivit måltavla för denna grupps ilska, inte bara i pamflettform utan också genom regelrätta mordförsök. Glädjande nog har dock ILD och Hernando de Soto också blivit uppskattade i hög grad. Det kan måhända komma som en överraskning att en tidning som The Economist rankar ILD som en av de två viktigaste tankesmedjorna i världen. Tidningen Ti m e utnämnde 1999 Hernando de Soto till en av de fem mest framstående innovatörerna i Latinamerika. De Soto har fått fått T h e Adam Smith Aw a rd från The Association of Private Enterprise Education (APEE), The Sir Antony Fisher International Memoria Aw a rd från The Atlas Foundation (två gånger) och nu senast The Milton Friedman Prize for Advancing Libert y från The Cato Institute. Lovorden kommer dock inte bara från ett håll utan de Soto åtnjuter respekt i många politiska läger. Bill Clinton, Vladimir Putin, Ronald Reagan, George Bush, Javier Pérez de Cuéllar och Bill Bradley har alla u t ryckt sitt gillande. Förutom Hernando de Sotos rent teoretiska skarpsinne så kan nog en stor del av hans framgång ha att göra med hans u n d e r i f r å n p e r s p e k t i v. Detta är ett perspektiv som tyvärr alltför ofta glöms bort av annars goda l i b e r a l e r. De Sotos fokus ligger på de fattiga. Varning för slipsar Hernando de Soto har vid ett tillfälle sagt: Så om du ska starta en libertariansk förening, en NGO eller tankesmedja i Latinamerika, och alla som anmäler sig har kritstrecksrandiga kostymer och tjusiga sidenslipsar, så är det bäst du passar dig. Då ligger det nära till hands att misstänka att något inte står rätt till. Ja, folk får klä sig hur de vill. Men de välklädda har i framförallt Latinamerika tvärtemot vad många kanske tror sällan arbetat för kapitalism och frihet. Dessa använder sig dock ibland av liberal retorik för att skydda sina privilegier. Liberalismen bör ju istället vara en frihetsideologi som omfattar alla, inte minst de fattiga. De fattiga inte är problemet, utan lösningen som de Soto uttrycker det i M y s t e ry of Capital. En trovärdig re presentant för d en tre dje värld en Möjligen har också Hernando de Sotos något annorlunda bakgrund bidragit till en del av uppmärksamheten. Han kommer själv från tredje världen och har på så vis en annan sorts trovärdighet i frågor som rör U-länderna. Numera är Hernando de Soto handelsresande i ekonomisk utveckling och ger råd till olika regeringar världen över inom det ekonomiska området. De Sotos institut ILD har utarbetat implementeringsprogram för att kunna etablera äganderättssystem i utvecklingsländer. Världsbanken rankar det ILD-projekt som genomfördes i Peru som ett av de absolut mest framgångsrika man någonsin finansierat. Då ska man också veta att detta projekt inte blev avslutat, eftersom ett regeringsskifte kom emellan. Förutom Peru finns utarbetade program för även El S a l v a d o r, Haiti och Egypten och ytterligare program för 26 andra länder är under u t v e c k l i n g. I början av 1990-talet var Hernando de Soto i Indonesien för att hjälpa regeringen att identifiera tillgångar utanför den formella sektorn. Han var knappast någon expert på landet i fråga men när han gick runt bland risodlingarna så upptäckte han att hundarna hade god koll på vilket område som tillhörde deras respektive husse. Rådet till den indonesiska regeringen blev att lyssna till hundarnas skall. Hundarna hade uppenbarligen koll på äganderätten. Här ställer man sig dock lite frågande. Man skymtar nämligen en paradox. De Sotos två schäferhundar bär namnen M a rx och Engels med motiveringen att de är tyska, håriga och inte har någon respekt för äganderätten. Kristian Tiger är journalist och arbetar för närvarande för Timbro-Hälsa

14 Den egalitära liberalismen ett hot mot friheten? AV DA N N E NO R D L I N G Den extre m a form en a v jä mlikhetssträ v a nd en som d ominerar inom v ä nstern är d et största hotet mot friheten. Frihet är frånvaro av tvång. Frihet är att få göra vad man vill så länge det inte skadar andra. Det finns en rad ordspråk och citat som visar att det är detta som menas med frihet i vanligt s p r å k b r u k. Jämlikhet är likhet inför lagen. Ingen skall behandlas annorlunda av staten på grund av börd, ställning eller rikedom. Likabehandling innebär också att nödvändiga frihetsinskränkningar är lika för alla ingen skall behöva finna sig i att bli mer tvingad av staten än andra på grund av börd, ställning eller rikedom. För många är dessa definitioner självklara om man tänker efter. Men den filosofiska diskussionen har länge velat ifrågasätta detta klassiska synsätt: Frihet är egentligen frihet att välja och det är inte mer än rätt att alla skall ha samma frihet. Anammar man detta insmickrande synsätt hamnar man snart i det frihetsbegrepp som Isaiah Berlin olyckligtvis kallade positiv frihet trots att han anade att detta utgjorde frihetens motsats. Va rför vill vi ha frihet? Älska frihet mer än guld skaldade biskop Thomas. Det är helt klart inte för att få materiella fördelar som vi önskar frihet. Låga egoistiska och materiella krav har varit främmande för de frihetsälskande kämparna under å rhundraden. Men det har funnits en försåtlig bakvattenrörelse som uppträtt tillsammans med frihetsvännerna och som idag dominerar den politiska debatten. Denna upptäcktes redan av Machiavelli som menade att frihet i själva verket eftertraktades av två skäl: för att få vara ifred och för att få förtrycka andra. Det är många som under historiens gång anslutit sig till ledare som inte kämpat för frihet utan för att etablera ett herravälde över andra men som ger materiella fördelar för dem som har stödjande kontakter med makten. I modern tid har detta ofta motiverats med ord som oberoende, folkets bästa eller social rättvisa. Frihet är kanske inte det högsta goda? Det kanske är rättvisa eller välstånd? Staten skall kanske inte garantera friheten utan maximera välfärden? Eller så kanske staten skall behandla alla med lika omtanke och respekt? Friheten blir då vad den b l i r. Både den utilitaristiska och den egalitära tanken innebär olika sätt att införa frihetsinskränkningar med liberala förtecken och är synnerligen aktuella idag inom den politiska filosofins diskussioner. Ett aktuellt närliggande exempel från OS 04 är kommentaren av To r b j ö r n Tännsjö i Svenska Dagbladet 17/8 04: Vanligen menar vi med rättvisa att folk bestraffas eller belönas utifrån vad de gör. Utgångspunkten är att vi bara är ansvariga för det vi kan påverka. Det är ju meningslöst att lägga ansvar på någon för det han inte kan påverka. Men inom idrotten premierar vi det man inte kan styra över själv, nämligen de genetiska förutsättningarna. Tanken bakom detta är att om verklig frihet skall kunna uppnås för alla måste staten utjämna allas förutsättningar så att det bara är någon form av viljeansträngning som belönas. Eftersom detta är omöjligt inom idrotten tänkte sig Tännsjö att det skulle bli dopingvetenskapen som tävlade i framtiden. Men inom övrigt samhällsliv är detta att utjämna förutsättningarna just nu centralt inom den politiska teoridiskussionen och då blir konsekvenserna rimligtvis att politiken kommer i konflikt med friheten som frånvaro av tvång. Utg å ngspunkt: frihet, utjä mning eller jä mlik - het? Sedan den politiska filosofin fick en renässans genom Rawls och Nozicks arbeten på 1970-talet och kommunismens fall något decennium senare har det utvecklats en helt annan idédebatt än när den nya vänstern dominerade. Vi kan nu tydligare se varför socialisternas teoretiska diskussioner var så ointressanta. Det finns nämligen knappt någon socialistisk teori om samhället. Vad man diskuterat är den marxistiska analysen av det kapitalistiska samhället inte hur ett bättre samhälle borde vara utformat. När reformer har varit påkallade har det inte funnits någon utarbetad teori om vad som borde göras. Man har tillämpat en pragmatisk utilitarism kombinerad med några tips från det kommunistiska manifestet. Med en viss förenkling kan man göra en indelning av olika politiska riktningar avseende hur de ställer sig till den nu aktuella frågan hur friheten borde inskränkas till förmån för en statlig omfördelningsp o l i t i k : S o c i a l i s t e r : utjämning är viktigast och det är egentligen bara ett egenintresse för

15 arbetarklassen (löntagarna) enligt den m a rxistiska traditionen. Detta behöver inte motiveras moraliskt makt för arbetarna är rätt enligt historiens lagar. Filosofiska resonemang för att rättfärdiga denna alltmer aparta ståndpunkt är ointressanta för marx i s t e r. Socialliberaler ( egalitära liberaler ): jämlikhet är viktigast och det leder som en bieffekt till utjämning. Från axiomet likabehandling härleds genom ett filosofiskt resonemang vilka utjämningsåtgärder (och härav följande frihetsinskränkningar) som olika tolkningar innebär. Klassiska liberaler: frihet är viktigast (kan härledas på olika sätt). Likabehandling är en restriktion för staten, inte för medborgarna. Som en bieffekt kommer välståndet att bli större och då minskar inkomstskillnaderna. Den filosofiska diskursen skall här begränsas till motsättningen mellan klassikerna och egalitärerna där fyra huvudargumenteringar kan urskiljas: 1. Egalitärernas framställning av vilken utjämning som är motiverad 2. Klassikernas kritik av den egalitära utopin 3. Egalitärernas kritik av klassikernas argument för mera frihet 4. Klassikernas framställning av varf ö r mera frihet behövs och hur ett frihetligt system fungerar Socialisterna kan bara bidra med smärre resonemang i disparata frågor som utgör underargument till huvudfrågorna (Ett aktuellt exempel är Sven-Eric Liedmans bok om frihet). I det följande skall punkterna 1 och i viss mån 2 närmare kommenteras. Övriga punkter behandlas i kommande a r t i k l a r. Sociala problem e g entlig en ett inkomstförd elningspro ble m Den politiska filosofins grundläggande fråga berör idag fördelningen av nytta, välfärd eller preferenstillfredsställelse. Tr o t s att försäkringstekniken har utvecklats sedan mitten av förra seklet finns utförandet av social omfördelning i statens regi med i diskussionen. En omfördelning över en individs livscykel eller mellan individer som drabbas respektive inte drabbas av olyckor blandas ihop med den omfördelning som sker på icke-aktuariska grunder mellan olika individer. Teoretiskt kan privata socialförsäkringar reducera (nästan) alla sociala fördelningsproblem till ett inkomstfördelningsproblem. Staten kan naturligtvis ha överinseende för att exempelvis garantera att försäkringarna inte berikar direktörerna omotiverat. De större behov av resurser som sjuka och handikappade kan ha skall då inte föranleda att särskilda behovsprinciper måste etableras i fördelningsdiskussionen. Problemet med medfödda funktionshinder kvarstår dock om man inte kan få föräldrarna att försäkra ofödda barn mot handikapp. Staten kan möjligtvis förskottera en premieinbetalning vid födseln. Man kan också tänka sig att staten får in så mycket pengar från markförsäljn i n g a r, naturresurser eller radiofrekvensrättigheter att det räcker till (försäkringar för) medfött funktionshindrade. Det är viktigt att ha det moderna försäkringssamhällets alla möjligheter i åtanke när olika omfördelningsprinciper analyseras i det följande. Dessa utgörs i grova drag av utilitarismen, Rawls differensprincip samt egalitärernas jämlikhetsprincip. Analysen tar som utgångspunkt att dessa begreppsligt helt olika principer alla handlar om social rättvisa i någon mening. Strikt sett är utilitarismen en teori som förnekar att det finns någon rättvisa den är en teori om det goda. Rawls har en teori om (social) rättvisa. Egalitärerna har en teori om jämlikhet. Innebär den klassiska synen på frihet en teori om rättvisa? Ofta talar man om Nozicks rättviseteori men strikt taget är det snarare en fråga om en berättigandeteori. Härvid förefaller det vara möjligt att i kritiken mot Nozick hävda att det berättigade inte skulle vara rättvist. Man kan å andra sidan hävda att en rättvis tillgång på frihet från tvång kräver en lika stor frihet för alla. Luffaren under Paris broar har lika stor rätt att slippa tas ut till tvångsarbete som den rike bankdirektören. Det är rättvist med lika frihet för alla och det implicerar att frihet blir ett hinder mot tvångsmässig omfördelning. Utilitarism en Det som tyvärr kommit att kallas positiv frihet förutsätter omfördelning i praktiken sannolikt en allmän utjämning. Allas lika valfrihet till materiella och andra fördelar kräver att några tvingas producera utan att få konsumera. Länge trodde de politiska filosoferna att utilitarismen skulle innebära krav på utjämning. Genom att ta från dem som har liten nytta av exempelvis pengar och ge åt dem med stor nytta, kan nyttosumman öka utan produktion det räcker med omfördelning. Det följer av teorin om den avtagande marginalnyttan som många nationalekonomer med förtjusning började tillämpa på fördelningspolitikens område. Omsider började man inse att kopplingen mellan nyttogenerering och inkomst inte var så enkel som de tidiga utilitaristerna trodde. Ett ambitiöst försök att rädda utilitarismen gjordes 1944 av nationalekonomen Abba P Lerner ( ). Maximal lycka är sannolikt lika lycka åt alla, hävdade han med hjälp av ett matematiskt resonemang. Men filosoferna lät sig inte imponeras. Lerner är idag bortglömd. Idag tillbakavisas utilitarismen i sin första version genom konstaterandet att maximeringen saknar moralisk evidens. Det maximalt värdefulla saktillståndet kan inte ha några moraliska anspråk. Moral handlar om mellanmänskliga förpliktelser. Inte heller likabehandlingen genom utilitarismen får godkänt: utilitarismen förmår inte att garantera att människor behandlas som likar, eftersom den saknar en teori om rättmätiga andelar. Utilitarismen

16 [framstår] som en orimlig teori om moralisk jämlikhet, i konflikt med våra intuitioner om detta grundläggande begrepp skriver kanadensaren Will Kymlicka i sin tongivande bok M o d e rn politisk filosofi. Eg alitarism en När egalitärerna upptäckte att utilitarismen kunde motivera att vissa personer måste offras övergav man hela läran trots Lerners sociala ingenjörskonst. Moralisk jämlikhet måste då motiveras på något annat sätt. Egalitärerna accepterar idag ambitioner som utslagsgivande för inkomstdifferenser vilket Lerner inte gjorde. Det är åtminstone ett sakligt skäl att inte beakta honom. Ambition skall belönas för att den är förtjänt inte välståndsskapande, anser egalitärerna. Utilitarismens tvång var för dem inget problem, lika lite som deras eget tvång för jämlikhet ses som ett problem. Lika positiv frihet är grundvärdet i den liberala egalitära staten. Det utesluter utilitarismen som kan rättfärdiga att några bara får obetydlig positiv frihet. Helst borde Rawls differensprincip också uteslutas eftersom den anses orättvis genom att inte vara tillräckligt ambitionskänslig. Kymlicka illustrerar detta med exemplet med tennisspelaren och trädgårdsmästaren (Adrian och Bruce enligt Dworkin 1981). Båda har samma medfödda förutsättningar men tennisspelaren väljer frivilligt lite arbete för att kunna spela mycket tennis. Med Rawls princip får tennisspelaren (den sämst ställde) kompensation för sin självvalda låga ambition medan trädgårdsmästaren utan giltig anledning måste betala för att subventionera tennisspelarens smak för fritid. Rawls princip kan bara lindra naturgivna och sociala skillnader i förutsättningar på köpet får man ökad orättvisa vid självvalda olika inkomster. Detta försöker Ronald Dworkin, Amarthya Sen och Richard J Arneson att åtgärda genom ett system som är ambitionskänsligt men inte känsligt för talanger (förutsättningar). Även den senare Rawls har varit inne på detta spår. Jag har ställt upp dessa två belöningskriterier i kombination med varandra i en f y rfältsmatris där också några förslag till representanter för de olika varianterna a n g e s : B e l ö n i n g s k r i t e r i e r A m b i t i o n : Talang: känslig Talang: okänslig k ä n s l i g N o z i c k D w o r k i n o k ä n s l i g Klassamhälle (util?) Rawls, utilitarismen Dworkin erkänner svårigheterna med funktionshindrade och hänvisar detta problem till ett socialförsäkringssystem. Rawls utesluter också icke-normala fall från fördelningsdiskussionen. Richard J Arneson (professor vid UCLA; f 1945) brottas dock med problemet, och anmärker syrligt att Dworkin inte lyckats identifiera de grundläggande fyra fall som han själv diskuterar. De återges i Tidens bokserie nr 8 (1999) och här nedan starkt förk o r t a d e : R e s u r s j ä m l i k h e t : alla får lika mycket. Den handikappade får då det sämre eftersom en stor del av resurserna måste satsas på mediciner och hjälpmedel. Personliga färdigheter borde därför räknas in bland de resurser som skall fördelas. Alla tilldelas då lika stor äganderätt till allas begåvning. Detta kallade Dworkin de begåvades slaveri (1981). Den mer begåvade kommer att ha mindre förmåga att uppnå sin livsplan än den mindre begåvade. Resursjämlikhet är därför en föga tilltalande tolkning av jämlikhetsbegreppet, enligt Arneson. Ett försvar, som dock är otillräckligt enligt Arneson, är att man har ett personligt ansvar för att utveckla sina preferens e r. Den som inte har sångröst men ändå vill bli operasångare måste själv ta ansvar för sina svårigheter. Vi är inte ansvariga för våra preferenser möjligtvis enbart partiellt. Kenneth Arrow använde detta argument 1973 i polemik mot Rawls: den som har preferenser för brockfågelägg och bordeauxviner före vinstockslusens härjningar blir otillfredsställd. V ä l f ä rd s j ä m l i k h e t : alla får nyttigheter på ett sådant sätt att dessa genererar lika stor välfärd (preferenstillfredsställelse) för varje individ (kräver orealistiska kardinala nyttojämförelser). Detta blir emellertid orättvist om olika individer till följd av frivilliga val använder nyttigheterna så att olika välfärd blir följden. Arneson ger tre exempel: 1. hasardspel, 2. högre preferenser (man satsar alla inkomster på att t ex rädda valarna), 3. kostsamma preferenser (Arrow ovan). Va rför skall den som förlorar i spel ha kompensation? Eller den som försakar personlig välfärd till förmån för valarna? Eller den som kräver brockfågel-ägg och viner från talet? Här skulle också tennisspelaren och trädgårdsmästaren kunna nämnas. Jämlika möjligheter till välfärd : Möjligheter ses som en chans att få en nyttighet om man e f t e r s t r ä v a r den. Alla skall ha likvärdiga m ö j l i g h e t e r och sannolikheterna för utfallet skall vara kända. All faktisk välfärdsojämlikhet skall bero på faktorer som ligger inom varje persons kontroll (oklart hur slumpen skall bedömas). Svårigheter att få in information nämns av Arneson. Sens resonemang om förmågor är snarlikt: räkna inte den mat som fördelas utan det bidrag maten ger till det näringsbehov man har. Jämlika möjligheter till re s u r s e r : Lotterier med resurser som vinst skall vara identiskt lika. Man skall få tillgång till dessa med jämförbar ansträngning. Om personliga färdigheter inkluderas uppstår de begåvades slaveri. Arnesons slutsatser är inte särskilt klara. Han förordar lika möjligheter till välfärd (tredje varianten) men tar inte ställning till talangproblemet genom att han avvisar de två modeller som eventuellt inkluderar färdigheter. Implicit kanhända finns en föreställning att man kompenserar (nivellerar) utfallen av talanger så att dessa inte påverkar välfärden. Hur detta skulle gå till är inte ens antytt. Det saknas också all problematisering kring incitamenten för produktion och de frihetsinskränkningar som blir nödvändiga. En svensk egalitär bedömare, Lena Halldenius, har i sin bok L i b e r a l i s m e n (2003) dömt ut Arneson utan namns nämnande genom att hävda att diskussionen om välfärd kontra resurser är överdriven. Fördelningen ska vara rättvis på så vis att den avspeglar moralisk jämlikhet, inte att den är faktiskt jämlik. Ronald Dworkin om auktioner Syftet för den egalitäre liberalen är inte att g öra människor tillfredsställda, som är målet för utilitarismen, utan det är att ge alla lika (rättvisa) chanser att göra sig själva tillfredsställda. Orättvisa skillnader i förutsättningar utanför den enskildes kontroll skall neutraliseras det kallas talangokänslighet och okänslighet för social ställning och färdigheter. Det framgår inte klart hur man bör förhålla sig till den talanglöse som trälar energiskt skall han kompenseras? Dworkin menar dock att Claude, som är lika ambitiös som Adrian ovan men mindre skicklig, borde få lika mycket välfärd som A d r i a n. Dworkins modell utgår från ett tankeexperiment med en obebodd ö där det finns rikligt med resurser. All de nya inbyggarna tilldelas lika möjligheter att delta i en bytesprocess som förser var och en med en uppsättning resurser som är självvald under avvägning mot alla andras på analogt sätt självvalda resursuppsättningar (en auktion med lika tilldelning av snäckskal). Te o r i n presenteras i sammanställd form i

17 S o v e reign Vi rtue. The Theory and Practice of Equality (2000) men boken består i huvudsak av tidigare publicerade artiklar. Genom auktionsförfarandet menar Dworkin att en fördelning utan avundsjuka kan uppnås, trots att fördelningen inte är likformig för var och en. Den som har mer bananer har istället mindre potatis efter eget val. Detta tillstånd säkras genom att alla tilldelas samma möjligheter vid den ursprungliga fördelningen av grundläggande resurser ( valuta i form av snäckskal i exemplet). Dworkin syftar till att skapa en fördelning som karaktäriseras av moralisk jämlikhet. Alla skall ha rättvisa chanser att göra sig själva tillfredsställda till skillnad från utilitarismen som i sig syftar till att göra människor tillfredsställda. Om vi tolkar exemplet bokstavligt är skillnaden mellan utilitarismen och Dworkin att han överlåter åt individerna själva att bedöma vilka nyttigheter som ger just dem mest nytta. Utilitarismen förutsätter någon överordnad instans som gör mätningar och talar om (alternativt dekreterar) vilka nyttigheter var och en skall ha. En ytterligare skillnad är att ingen får mycket mindre resurser/välfärd än andra vilket kan förekomma med utilitarismen. Ett kuriosum är att Dworkin också tänker sig att ha auktion om olika politiska rättigheter och användningsrättigheter för de nyttigheter som har fördelats. Utifrån detta tillstånd kan individerna utsättas för olika påfrestningar. Någon förlorar sitt parti bananer i ett oväder. En annan får sitt hus uppätet av termiter. En tredje blir allvarligt sjuk osv. Dessa påfrestningar är orättvisa eftersom man inte kan rå för dem själv. De bör därför utjämnas genom ett (socialt) försäkringssystem. Det som inte är orättvist är däremot påfrestningar som man själv är upphovet till. Den som köper bananer i spekulationssyfte för att kunna sälja dem med vinst och misslyckas skall inte få kompensation. Ren otur skall alltså utjämnas och det kan vara fråga om olyckor, sjukdom, funkt i o n s h i n d e r. Däremot skall inte spekulationsotur utjämnas. Den kan vara en följd av att man inte tar en försäkring och då får man stå sitt kast trots att man kan bli ruinerad (eller rentav avlida i brist på sjukvård?). Den som genom låg riskaversion kan realisera ambitionen att tjäna mycket pengar skall få tillgodogöra sig vinsten av sin satsning. Livet för att få en guldkant blir ett lotteri där alla har lika chanser genom att förutsättningarna (de grundläggande resurserna) är lika stora. Dworkin har med denna modell kommit runt den egalitära kritiken av utilitarismen. För en utilitarist är det besvärande att tvingas tillstå att stora inkomstskillnader är motiverade för att ge dem med en dyr smak ett lika värdefullt liv som de som klarar sig med enklare nöjen. Nu får den som måste byta några ton bananer mot en flaska årgångsvin själv stå sitt kast och ta den uppoffring som den dyra smaken medför. Det går ju inte att försäkra sig mot dyr s m a k F ö rvisso är Dworkins modell en sofistikerad äreräddning av egalitarismen när utilitarismen sviktat och fallit. Men särskilt realistisk är hans tankebyggnad inte. Dworkin vill skapa en fördelningsprincip som är okänslig för olikheter i förutsättningar men känslig för ambitioner. Förutsättningarna är med Dworkins synsätt utjämnade på samma orealistiska sätt som i den naiva utilitarismens form: det regnar manna från himlen. Hur produktionen åstadkoms och incitamentsproblemen härvidlag lämnas d ä rhän. Vi har en färdig kaka att fördela och Dworkin fördelar den nästan jämnt med pretentionen att detta sker rättvist. En rad förutsättningar är utjämnade i Dworkins modell. Detta gäller givetvis arv, uppväxtmiljö, utbildning, vuxenstöd, hälsotillstånd, funktionshinder och liknande. Men hur är det med talanger, intelligens, framåtanda, fysisk styrka, social kompetens et cetera? Strikt tolkat hör alla dessa egenskaper till förutsättningarna eftersom de inte är en följd av individuella val med olika a m b i t i o n e r. Hur förutsättningarna i praktiken skall utjämnas utan att man hamnar i de begåvades slaveri som han 1981 (och fortfarande?) varnade för, förklarar inte Dworkin. Han antyder att man får retirera till nästbästa lösningar i form av skatter och s o c i a l f ö r s ä k r i n g a r. Vad som moraliskt i teorin då återstår är skillnader i riskaversion. Man kan uppenbarligen välja hur stora risker man vill ta. Den riskbenägne som satsar hårt arbete på ett osäkert projekt som han tror på, men som misslyckas, skall få gå under. Den som satsar på något som slår in skall få bli omåttligt rik. Men den svage och oförnuftige som satsar subjektivt lika mycket hårt arbete, hur skall han få chansen att bli rik? Är han inte på förhand dömd att misslyckas och gå under om han tar risker? Det förefaller omöjligt att på ett rättvist sätt utjämna alla förutsättningar så att det bara är individuella val av risknivå och slumpen som styr inkomstskillnaderna. Den enda möjligheten, om man inte som Dworkin vill kompromissa, verkar vara att staten planerar produktionen och reglerar vad var och en skall arbeta med. Därefter får alla köpa lotter för mer eller mindre stor del av sin lön i olika riskabla lotterier, vilket avgör inkomstskillnaderna. Det blir emellertid svårt att se vad dessa lotterier skulle ha för syfte utöver det helt teoretiska att detta är det enda jämlikt rättvisa sättet att åstadkomma inkomstskillnader. Något belägg för att människan blir lyckligare av att få spela på lotterier i ett i övrigt ganska ofritt samhälle finns knappast. I varje fall är lotterimöjligheten en bisak som inte kan användas mot utilitaristerna som hävdar att lyckan blir större om inkomsterna delas ut efter behov av dyrbara nöjen. Att fördela en färdig kaka är inte re a l i s t i s k t För att Dworkins tankeexperiment skall ha någon fruktbar mening måste Dworkins första förutsättning upphävas. Samhället flödar inte av resurser som kan fördelas de måste först produceras. De människor som tar i anspråk det obebodda området får istället hålla auktion på de landområden som finns att fördela och som därefter genom arbete kan avkasta nyttiga produkt e r. De svaga lägger sin valuta på små lättodlade jordlotter och de starka på tyngre jordar som till ett lägre pris kan omfatta stora arealer. De allra svagaste skaffar enbart en trädgård och hyr sedan ut sin arbetskraft för lättare göromål till de starkare. Och de som inte alls kan arbeta fortsätter att försörjas av de övriga precis som tidigare (någon form av socialförsäkring). Genom att alla har samma sociala förutsättningar och ingen har monopol kommer var och en att få en inkomst som står i proportion till personens marginalproduktivitet. Ett fåtal personer kommer genom risktagning att få inkomster som är dikterade av mera slumpmässiga faktorer. I viss mening kommer dessa fortfarande att vara en avspegling av marginalproduktiviteten i satsningen. Är det inte dessa slumpinkomster som, tvärtemot Dworkins i n t e n t i o n e r, borde utjämnas? Den som satsar på ett företag som kunde ge stor utdelning skall väl inte behöva gå under om satsningen slår fel? Och den som blir omåttligt rik till följd av en lycklig slump skulle rimligtvis kunna avstå något för att garantera existensminimum, ett trygghetsgolv för den olycklige.(detta avspeglas i Rawls fördelningsprincip med ett socialt minimum, som han själv aldrig utvecklade. Däremot finns det en omfattande debatt om denna revidering av Rawls i Skatter & Välfärd i slutet av 1990-talet.) Inkomsterna kommer i detta samhälle att fördelas efter fyra principer: 1 ) Den potentiella marginalproduktiviteten, 2 ) Valet av realiserad marginalproduktivitet, 3 ) En genom beskattning modest utjämning av de lägsta och högsta inkomsterna,

18 4 ) Ett försäkrings- och omsorgssystem för de icke-arbetande såsom barn, åldringar och funktionshindrade. Dworkin menar att riskbenägenhet som ger vinst utgör en moraliskt förtjänt inkomst, medan många andra skulle klassa detta som oförtjänta inkomster. Om nu Dworkin kan acceptera sådana skillnader är det väl möjligen bara en gradskillnad om vi hävdar att i livets lotteri kommer några att födas till tennisstjärnor, popsångare, filmskådespelare eller entreprenörsgenier (till exempel Bill Gates) och att detta också måste accepteras trots att deras egenskaper inte är moraliskt förtjänta. Även om inte en egalitär liberal moraliskt kan acceptera detta måste en avvägning på pragmatiska grunder ske eftersom det inte finns någon p e rfekt modell för tillämpningen av Dworkins idé, vilket han själv erkänner när han på ett ställe medger att en vinst gjord med hjälp av talang är berättigad om den inte uppkommer på bekostnad av någon annan. Egalitären måste finna en nästbästa lösning och då kan jag inte se att min skisserade modell skulle vara moraliskt underlägsen den avvägning som Dworkin ser sig nödsakad att göra. Moraliskt borde för egalitären den större friheten i min modell uppväga att även oförtjänta egenskaper belönas, eftersom en socialliberal ändå sätter ett visst värde på friheten. Min modell undviker att trädgårdsmästaren subventionerar tennisspelaren och befordrar att ambitioner i generellt avseende belönas i högre grad genom lägre beskattning. Även det föga uppmärksammade fallet med den ambitiöse men talanglöse undviks. Priset för allt detta är att även talanger belönas, men om de begåvades slaveri skall undvikas är det mer eller mindre ofrånkomligt under alla omständ i g h e t e r. Till detta kommer den pragmatiska vinsten att välståndet blir större, vilket borde ha ett moraliskt värde även för socialliberalen i synnerhet om det tillfaller de nästsämst ställda. För Dworkin har detta dock inget värde eftersom han berömmer sig av att hans kompromiss med skatter i alla fal inte är betingad av ekonomiska e f f e k t i v i t e t s s k ä l. Dworkin har knappast lyckats ställa upp en realistisk politisk teori om den legitima graden av utjämning. Inte heller har han eller andra egalitärer kunnat beskriva grunden för den etiska teori som säger att genetiska egenskaper inte kan ge upphov till moraliskt förtjänta inkomster. Denna hållning bygger fortfarande på intuition vilket är en svag meta-etisk grund för ett så pretentiöst filosofiskt system som den egalitära liberalismen. Inom idrotten anser vi att vinnaren är förtjänt av sin medalj trots att det är medfödda egenskaper som fäller utslaget. Därför är det ingalunda självklart att det skulle vara annorlunda när det gäller välfärd. Sist och slutligen är det fråga om tvång och våld. Om alla inte delar uppfattningen att vissa inte är förtjänta av sina berättigade inkomster måste dessa beslagtas med våld. Det är inte förenligt med den moraliska rätten till frihet. På idrottens område skulle ett ramaskri uppstå om någon hävdade att egentligen borde medfött slagkraftiga idrottsutövare kontra-dopas för att tävlingarna skall bli rättvisa. Danne Nordling är utredningschef vid Skattebetalarnas Förening The Adventures of Jonathan Gullible En bestseller bland libertarianer är Ken Schoollands berättelse om Jonathan Gullible. Historiens huvudperson lider precis som Gulliver skeppsbrott och spolas upp på stranden till en främmande ö. Jonathan kommer där att uppleva äventyr som på ett humoristiskt sätt förklarar för läsaren det marknadsliberala samhällets överlägsenhet. Jonathan Gullible såg dagens ljus 1980 när Schoolland arbetade som politisk radiokommentator på Hawaii. Program av den typen är som alla vet inte direkt spännande eller roliga så för att få publiken lite mer entusiastisk skrev han en humoristisk dialog som han lät en skådespelare läsa upp. Efter hand omarbetade han denna text till en bok som kom att göra stor succé. Genom åren har boken kommit ut i flera nyupplagor i nytt format och med nya illustrationer. Nya historier har även lagts till. Efter hand som intresset har spritt sig har boken även blivit översatt till mer än 29 olika språk. Nu har det även kommit en svensk översättning. Bokem finns att ladda ned i pdf-format från Internetadressen h t t p : / / w w w. j o n a t h a n g u l l i b l e. c o m / l a n g u a g e s. h t m där den även finns på flera andra språk.

19 B o k a n n o n s

20 Till de oförsvarbaras försvar F ö rt a l a ren och äre k r ä n k a re n AV WA LT E R BL O C K Sk a yttra nd efriheten b ara skydd a d et som d en p olitisk a eliten b etra ktar som önskv ärt? Eller är d et sn arare d ess funktion att sky d d a d e som sä g er så d a nt som m ä nniskor fruktar eller b etra ktar som farligt? Det är enkelt att förespråka yttrandefrihet när det gäller yttrandefriheten för dem man håller med men det svåra testet är kontroversiella yttranden som vi kan anse illvilliga och otrevliga och som mycket väl kan vara illvilliga och otrevlig a Det finns ingenting mer motbjudande och illvilligt än ärekränkn i n g a r. Vi måste därf ö r särskilt försvara yttrandefriheten för ärekränkare. Om deras rätt kan försvaras kommer rätten vara än mer säker för alla andra som inte upprör lika mycket. Snyfthistorier Anledningen till att m e d b o r g a r r ä t t s k ä m p a r- na inte har engagerat sig för att skydda förtalare och ärekränkares rättigheter är uppenbar. Förtal svärtar ner människors rykten. Det finns mängder med snyfthistorier om förlorade arbeten, vänner och så vidare. Istället för att bekymra sig om yttrandefriheten för förtalare och ärekränkare har m e d b o r g a r r ä t t s k ä m p a r- na velat skydda de som fått sina rykten förstörda som om det i sig vore oförlåtligt. Dock har skyddandet av en persons rykte inte ett absolut värde. Om så vore fallet skulle vi tvingas förbjuda de flesta sorters ofördelaktiga påståenden även om dessa är sanna. Ofördelaktig litterär kritik eller satir i filmer, pjäser, musik eller recensioner skulle inte kunna vara tillåtet. Allting som försämrade någon individs eller institutions rykte skulle behöva förbjudas. Naturligtvis skulle medborgarrättskämparna förneka att deras motvilja mot förtal och ärekränkningar grundar sig i ovanstående skäl. De skulle erkänna att en individs rykte inte alltid kan skyddas utan ibland måste offras men de skulle också hävda att detta inte ursäktar ärekränkare. En människas rykte är inte någonting man ska ta lätt på och det ska inte skadas utan goda skäl. Frågan är då vad en människas ry k t e är? Vad är det som inte ska tas lätt på? Det är uppenbarligen ingen ägodel som kan sägas tillhöra honom på samma sätt som hans kläder gör. Faktum är att en människas rykte inte alls tillhör honom. En människas rykte är vad andra människor tänker om honom. Det består av andra människors tank a r. Tanke ä g and et En människa äger inte sitt rykte mer än han äger andra människors tankar för det är allt hans rykte består av. En människa kan inte bli bestulen på sitt rykte mer än han kan bli bestulen på andra människors tank a r. Oavsett om han blev av med sitt anseende av rättvisa eller orättvisa skäl och på grund av sanning eller lögn så ägde han det inte från första början och har därför ingen laglig rätt att åberopa s k a d a. Vad är det då vi gör när vi motsätter oss eller förbjuder förtal? Vi förbjuder någon från att påverka eller försöka påverka andra människors tankar. Men vad innebär yttrandefrihet om inte att vi alla är fria att försöka påverka tankarna hos dem runt oss. Vi måste därför dra slutsatsen att förtal och ärekränkningar hör ihop med y t t r a n d e f r i h e t e n. Slutligen skulle rykten, hur paradoxalt det än kan tyckas, förmodligen vara

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN

HUMORRAPPORTEN 2011 PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN PRESENTERAR HUMOR- RAPPORTEN OM HUMOR I DEN SVENSKA POLITIKEN 2011 INNEHÅLL INTRODUKTION FÖR LITE HUMOR I SVENSK POLITIK HUMOR ÖKAR ENGAGEMANG INFÖR ROLIGARE DEBATTER ROLIGASTE PARTILEDAREN TRÅKIGASTE

Läs mer

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Under många år har genusforskaren Eva Lundgren och kretsen kring hävdat att de har vetenskapliga

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Medborgare det är jag!

Medborgare det är jag! Texter till Del 3 Vägen till försoning Medborgare det är jag! Unga i Bosnien-Hercegovina lär sig hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. YIHR Youth Initiative for Human Rights sammanför

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Original: http://uuaaradio.blogspot.com/2007/08/aaron-russo-r-dd.html 2007-08-29. http://blog.lege.net/content/aaron_russo_ar_dod.

Original: http://uuaaradio.blogspot.com/2007/08/aaron-russo-r-dd.html 2007-08-29. http://blog.lege.net/content/aaron_russo_ar_dod. Original: http://uuaaradio.blogspot.com/2007/08/aaron-russo-r-dd.html 2007-08-29 Link here: PDF "printout": http://blog.lege.net/content/aaron_russo_ar_dod.pdf UUAA RADIO Aaron Russo är död av Mikael Wälivaara

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Bistånd i fel fickor?

Bistånd i fel fickor? Bistånd i fel fickor? Föreningen för Utvecklingsfrågor, FUF, är en politiskt och religiöst obunden Är biståndet genom enskilda organisationer korrupt? Rapport från ett seminarium som anordnades av FUF

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

ÖVNING 2 - SID. 1 SKRATTAR BÄST SOM SKRATTAR SIST

ÖVNING 2 - SID. 1 SKRATTAR BÄST SOM SKRATTAR SIST SIDA 1/5 ÖVNING 2 - SID. 1 SKRATTAR BÄST SOM SKRATTAR SIST Kryssa för de grupper ni känner till skämt om! Fotbollsspelare Elevrådsrepresentanter Ståuppkomiker Politiker Lesbiska Bögar Kristna Muslimer

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte

Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte AV JONATHAN LEMAN Den socialdemokratiska sidoorganisationen Palmecentret anordnade den 11 juni en konferens vid Piperska muren i Stockholm. Bland konferensens

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Mitt namn Är Karl Längberg, snart 25 år gammal, studera till historia och religionslärare.

Mitt namn Är Karl Längberg, snart 25 år gammal, studera till historia och religionslärare. Första Maj tal. Kamrater, det känns riktigt kul att få stå här i Emmaboda idag och få prata på första maj. De jag hade tänkta prata med er om idag är varför vi inte kan låta Borgarna vinna valet. Men innan

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

NUTIDSTEST JANUARI 2012

NUTIDSTEST JANUARI 2012 NUTIDSTEST JANUARI 2012 Block 1 Fråga 1 Den 21 januari var det tio år sedan det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige begicks. Vad hette flickan som mördades? 1 Fadime Sahindal x Abbas Rezai 2 Pela

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump...

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump... Innehåll kapitel 1 Spelets regler... 5 kapitel 2 Slump... 31 kapitel 3 Tid... 49 kapitel 4 Konventioner.... 77 kapitel 5 Ömsesidighet... 95 kapitel 6 Information... 117 kapitel 7 Auktioner... 135 kapitel

Läs mer