Cykeltur 2005 (11 Juli 20 Juli)

Transkript

1 Cykeltur 2005 (11 Juli 20 Juli)

2 Tisdag Fryser om mina fingrar. Jag har tryckt i mig nästan en hel grillad kyckling och dricker lite te. Det är den andra dagen. Jag sov inatt i Hvena hos Eleonora på Orust. Det var skönt att vila ut efter den tuffa inledningen i går. Det var varmt och tunga ben tog mig sista biten från Varekil till dagsvilan i Hvena. Jag gav mig av hemifrån Göteborg vid tretiden och kom fram vid åttasnåret, tror jag. Jag tog ett dopp i en sjö längs vägen upp. Idag har jag också badat i havet innan Lysekilsfärjan. Jag cyklade fel och var på väg mot Uddevalla men kände på mig att det inte var riktigt rätt väg jag cyklade. Nu är det snart dags att slå på kvällsradarn. Jag följer cykelspåret och sitter nu och skriver i Bro. Benen känns väldigt tunga nu, trots de få milen. Men det är rätt så småkuperat. Jag köpte kycklingen i Brastad. Lite driftmoln driver med sydliga vindar norrut. Jag sitter och skriver vid en skolgård. Mina chokladkakor hade jag i cykelväskan i morse de är helt smälta men jag hoppas de går att äta. Jag har 400 Nej 450 gram till och med. Det var allt för mycket prat om hälsa och livsföring idag. Jag blev helt trött i huvudet. Jag funderade på att följa med till Stocken och bada men det var för långt att cykla i värmen fram och tillbaka. Mulet! Hur skall detta sluta? Jag har badat, värmt choklad och tältar vid fjorden och ser ljusen från Nordens ark. Jag behöver fint väder. Onsdag Figur 1: Cannondale R800 (2003) Figur 2: Univega Alpina Pro (1998) Figur 3: Crescent (1994) Figur 4: Crescent Abisko (2003)

3 Minns när jag köpte min första cykel för egna pengar. Det var min lila Crescent Racer för 4900 kronor i sportaffären i Markaryd Jag minns jag såg en fransk film om en kille som hade en racer uppe i sin lägenhet. Jag tyckte det var mysigt att bara kunna sticka iväg en runda. Men hemma fanns det bara en asfalterad väg. Jag köpte min blåsilvriga Univega Alpina Pro Mountainbike i Halmstad för 6800 kronor. Jag hade spanat in en Scott men Univega hade bättre utrustning. Det var innan den riktiga bommen. Ram av legerat stål och underbar att cykla med i skogen. Men vad skulle jag ha den till egentligen? Den stod mest i förrådet. Jag hade min gamla DBS i stan. Trumbromsar och tung som bly. Men den slutade aldrig att rulla. Jag hade en treväxlad Svalan innan jag fick min treväxlade Monark som dessvärre blev stulen efter någon vecka i Halmstad. Det var en riktigt bra stadscykel. Min första långa tur var med Racercykeln. Men den var ju inte speciellt bekväm. Men det gick att komma över bergen i Norge och fort gick det. Univega blev ett tryggare fordon. Jag blev inte så beroende av vägens kvalitet och balansen i hojen gjorde så att jag kunde slappna av i cyklingen. Det gick bra att köra sakta och ändå njuta av färden. Efter några år började jag sukta efter en ny touringcykel och efter att ha köpt min sköna röda Cannondale R800 köpte jag den orangea Abiskon. Det var ett förnuftsköp som jag ångrar lite grann. Färgen var hemsk och jag tyckte ramen kändes lite fel jämfört med Univegan. Men det var ju en cykel byggd för touring och en Crescent. Jag pröjsade drygt 12 tusen för den och den tog mig runt Island och genom både Nya Zeeland och Canada. Sedan var det dags att skrota den. Jag plockade de hydrauliska bromsarna till Univegan och det är den jag kör med nu. Jag hör vargarna yla från Arken! Solen skiner nu. Det såg trist ut igår och det har varit mulet hela natten jag har inte sovit så mycket, det har blåst en hel del. Tältet har fladdrat i vinden. Och så sol och blå himmel? Konstigt. Jag har lite känningar i det högra knäet. Jag får ta det försiktigt. Jag planerar en fiesta mitt på dagen när solen ligger på som värst. Jag hör många motorcykelmotorer och har sett en hel del cyklister tre äldre par, två yngre killar och så två tyska tjejer som jag mötte. Solen biter och det blir kallt och blåsigt i skuggan och varmt i solen. Tar det lugnt för både sol och trötthet - tredje dagens vedermödor. Den tredje dagen är alltid värst. Sedan brukar det vända. Jag vilar i Hamburgersund. Gissa vem jag sprang på i Bovallstrand,av alla ställen? Charlotta, hon såg mig äta frukost i hamnen. Och jag satt och tänkte på allt båtfolk och kände mig rätt så uttittad i hamnen bland alla båtar. Och så hörde jag en välbekant Skånedialekt som ropade mitt namn. Fredrik är det du? Klockan var halv nio hon var på väg till duschrummen. Konstigt. Sannolikheten att träffa på min kusin här? Ungefär som när jag stötte på tjejen från Strömsnäsbruk uppe i Norrbotten eller Monica i Stavanger eller jobbarkompisen på Island. Lustigt när sådant händer. Om jag hade satt mig några meter bort eller cyklat en annan väg, valt att sova lite längre i morse eller cyklat iväg en timme senare så vad hade hänt då? Charlotta och Per Håkon skulle besöka några kompisar i Fredrikstad och sedan segla hem. Nästa vecka skulle Fabian och Per Håkon ut och fjällvandra och han frågade om jag ville följa med. Det vore roligt. Jag får se hur benen känns senare och hur vädret blir. Är det här sista cykelturen, det har jag frågat mig flera gånger nu? Idag känns det lite motigt. Jag längtar redan ingenstans men gröten i båthamnen i morse var bra. Gott med gröt som omväxling, lite omständligt men mjölkpulver fungerar bra. Däremot blir chokladen klumpig på mjölkpulver. Jag tänkte meditera lite nu. Hur smakar blåbär? Någon har glömt sin Nokia här i Tanumshede. Jag har ätit en PIFLESAPO-melon sött och gott. Jag har även köpt en liter mjölkchoklad Pucko. Kände mig lite törstig. Nu ringde telefonen, det är Stina som skall komma och hämta den. Segt som sjutton idag. Mycket bilar och ingen bra väggren att hålla sig till. Blåsigt och sol cyklar med

4 handskar med fingrarna täckta men det blir varmt. Nu kommer det en stor hund det är tur att det finns ärliga människor iallafall säger hon på någon märklig dialekt låter som en blandning mellan Dalmål och värmländska. Nu fryser jag här i skuggan efter all kall chokladmjölk. Vill inte sitta i solen för mycket. Skönt att slippa trafiken. Jag tog avtagsvägen till Tanum Sommarland och campar vid en liten brygga tillsammans med fyra fritidsbåtar. Sommar landet är en ruin av rutschkanor och diverse skjul. Ser lite trist ut. Det är igenvuxet sedan många år. Det gick, antar jag en sommarlandsvåg genom Sverige på 90-talet. Jag har ingen kamera med i år. Det känns rätt skönt att slippa tänka på kamera eller videokamera. Men skönt att jag har radion. Jag hr en bok men inte läst en sida ännu. Jag har inte funnit mig till ro för läsning så här långt. Jag har inte anpassat mig tillräcklig fortfarande lite stressad i kroppen men jag lever mer i nuet, gårdagen försvinner och morgondagen bleknar bort i mina tankar, det är så det ska vara. Fantastiskt att träffa på Charlotta och Per Håkon i morse undrar vad de tänkte? Att cykla - lugn och ro för själen dock inte när jag blir irriterad på bilister. Jag kanske skulle ha tagit motorcykeln istället? Har jag tappat gnistan? Det skulle nog bli tuffare att hitta tältplatser från motorcykelsadeln och svårare att känna av atmosfären och slippa undan bilarna. Jag skulle slippa bli omkörd hela tiden men jag lär knappast bli av med bilarna. Nu behöver jag inte bry mig bara hålla mig undan. Med motorcykel kanske jag blir tvungen att anpassa fart efter bilarna. Jag skulle slippa bli lika trött fysiskt men kanske ännu mer trött av annat? Det står på min gamla karta att jag tältat här förut. Jag måste kolla upp det. Torsdag Jag sov gott inatt, som tur var. Drömmarna var däremot starka. Det känns segt idag också. Trafiken är tät och jobbig och jag saknade en vägren att köra på till Strömstad. Kanske skulle jag ha valt vägen via Lyr? Jag funderar redan på hemresan. Fjällvandra med Fabian och Per Håkon och sedan åka hem igen? Åka hem och ta ut motorcykeln på en liten eller stor runda istället? Jag växlade några ord med ett äldre par som semestrade här i Strömstad från Falköping. De hade sett mig på vägen hit det är svårt att vara osynlig med cykel - framförallt i lilla Strömstad. Jag sitter nu vid Enarmade banditerna på färjan över till Norge. Det verkar vara samma personer som spelar hela tiden. Vad är det med spelautomater som vissa gillar? Automaten bestämmer bara den blir matad med mynt och kanske belönar den dig. Varför alla dessa mekaniska ljud? Det hade varit lätt att dämpa bort med en duk eller liknande i metallskålen. Eller varför inte sedlar och kreditkort för att slippa allt väsen? Det är väl så att det drar folk ljudet av skrammel. Halv åtta är jag framme i Sandefjord. Jag börjar känna mig hungrig. Jag tryckte i mig några mackor och rökt makrill i hamnen. Panikcamp! Det är väl så jag brukar kalla en övernattning som kanske inte blev helt lyckad i brist på tid. Det är helt vindstilla och jag hade vissa svårigheter att hitta ut från Sandefjord. Vart jag än kom så var det cykling förbjuden. Jag trodde att jag skulle finna en bra plats vid sjö men det sket sig. Nu har jag vänt mot Åsrum cyklade in på en skogsväg vid kommungränsen. Jag ligger vis skogskanten och ser ån på andra sidan vägen. Men det är alldeles för brant ned. Det vore skönt med ett dopp i sötvatten. Vägvalen i fjol var mycket bättre. Havsvatten är inget vidare för friluftsliv. Det är skönt att snabbt komma från kusten och upp inåt land. Hellre fjäll och insjöar än tättbefolkad havskust. Jag börjar tvivla på att jag vill titta in till Lotta och Per Håkon i Holmestrand. Kommer de vara hemma? Fredag i morgon. Jag får ta en dag i taget. Trist att jag inte har någon riktig plan eller hellre ett riktigt mål med resan. Skönt i alla fall att få vara i Norge igen. Lämna EU och det vardagliga bakom

5 mig. Det känns annorlunda vägarna ser annorlunda ut, bilarna likaså. Jag stannade någon timme i stan och lyssnade på en utomhuskonsert med CC Cowboys. Det var skrikigt och mycket annat oväsen på färjan. Skönt att få lite lugn och ro. En familj med två små barn hade två cykelkärror och säkert två ton packning med sig helt sjukt. Fredag Regn. Det började lite smått i morse och sedan började det ösa ned. Det har hållit på till ungefär nu klockan två och jag känner mig helt dyngsur. Jag cyklade i sandaler från tältplatsen till denna busskur och nu börjar det regna hårdare igen. Det ser verkligen mörkt ut och så snurrar jag fortfarande här ibland husen. Det såg bra ut tills nu fan. Jag har cyklat cykelrutt nummer 5 som jag tänkt fortsätta följa så fort det slutar regna. Mitt dricksvatten är snart slut. Jag låg snett och sov i natt. Drömde mycket vilket tyder på att jag inte sov särskilt djupt. Tänk jag kunde varit hemma och kokat varm choklad, tittat på Tour de France och bara myst framför teven. Det är mycket vägar här krokiga och små kuperat. Jag fryser lite och försöker torka. Det var ett misstag att ta bivack istället för mitt riktiga tvåmanstält. Muåtorsyckell som de säger i Skåne. Jag cyklade stafett mellan busskurerna och hämtade vatten på sjukhemmet i Kvelde. Det blev inte många kilometer idag. Curlingföräldrar två tjocka småtjejer är här vid sjön och badar med sin mor och mormor. Nu åker vi hjem, säger mamman med icke säger barnen och så hade det låtit dem senaste timmer. Barnen har säkert badat två eller tre timmar nu. Jag tänker tälta här vid sjön men det får lugna ned sig innan jag kan dra igång. Nu kommer ett gäng till - sju personer och en hund. Två av killarna håller låda och en av tjejerna vill inte doppa sig. Det börjar klarna upp nu. Jag ser äntligen lite blå himmel för första gången. Det har regnat precis hela dagen. Det hoppar några små, små grodor på vägen. Lördag Klockan är snart halv tolv och det känns väldigt segt att ta sig framåt idag. Det var klart väder i kväll och lite kyligt. Jag har vaknat till och från under natten. Första gången av ett gäng som badade mitt i natten, senare av bilar från och till. Idag har det regnat lite småskurar och jag har fått i mig gröt och choklad. Känner mig lika less och seg som igår. Jag har sett många cyklister som passerat sjön på sin träningsrunda. Vindstilla. Siljan. Jag har handlat ost, yoghurt, bröd och riktig choklad. Jag slängde in egen sockerfria blandning av kakao och mjölkpulver ör den klumpade sig hela tiden. Jag ser många riktigt tjocka norskor här. Som om de hade badringar kring kroppen. Jag är fortfarande trött i kroppen och tung i sinnet. Det är min födelsedag idag jag kunde ha firat den på något roligare sätt. Jag cyklade en liten bit i Telemark kuperat och bergigt. Landskapet är som norrut i Sverige. Jaha, då var det kvällen den 16: e juli. Det har inte blivit mycket cyklande idag heller. Jag stannade länge utanför butikken i Siljan. Tankarna gick ett tag om jag skulle ha köpt ett Telenor - abonnemang så att jag kan ringa - men det kändes lite overkill. Jag skall pröva ringa Charlotta imorgon och fråga om de kommit hem. Det var grusväg sista biten hit till sjön. Det står en hel drös med husvagnar med yttertält borta vid badplatsen. Det såg ut som ett litet samhälle. Jag cyklade några hundra meter längre mot dammutloppet där jag kokat italiensk pasta Casa d Ítalia och druckit lite kvällste. Jag saknar kaffet. Det är kanske kaffet som är den

6 magiska ingrediensen som saknas i denna tur? Jag känner för att vända åter imorgon. Efter tre nätter i Norge har jag fortfarande ingen riktig bra känsla i kroppen. Det känns högt i luften nu. Det klarnar upp men det gjorde det i går kväll också. Jag borde ha tagit med min termos! Den skulle ha varit bra att ha. Solglasögonen kunde jag ha lämnat hemma däremot. De har jag bara använt första dagarna i Sverige. Söndag Jag vaknade mitt i natten av att mina kokkärl bullrade. Det var en räv som fått nys om maten i mina väskor. Den välte min cykel och försökte bita upp mina väskor. Jag steg upp ur tältbivacken och försökte skrämma iväg den. Räven verkade dock inte bry sig om min närvaro. Jag började kasta sten mot den och till slut gav den sig iväg. Efter en stund vaknade jag igen av räven och fick gå upp och plocka ned mina väskor från cykel och ladda uppmed sten utanför tältet. Jag sov inget vidare efteråt husvagnsfolket verkade ha party och det blev inte tyst förrän sent på natten. Jag vakade tidigt men låg länge kvar under mitt lilla skyddande tält stycke och kände mig trött i kroppen. Klockan tio kröp jag upp ur sovsäcken och kokade lite gröt och choklad. Det är soligt och varmt och lite moln på himmeln. Jag cyklade vidare mot Svarstad på pyttesmå grusvägar. En älgtjur sprang över vägen och en mård eller liknande hoppade över vägen som gick mycket upp och ned. Efter det var det skönt att komma upp på asfalten igen men då hamnade jag åter bland bilarna så klart. Jag pausade med lite mackor i Svarstad. Telefon hittade jag ingen Hvittingfors så jag fortsatte på chans till Charlotta och Håkon. De hade bara varit hemma i en timme. Jag fick en jätteskön dusch. Tisdag Jag fick två jättehärliga och avslappnade dagar i Gullhaug med väldigt god mat. Nu är jag på färjan till Strömstad. Per Håkon och Lotta hade hamnat i svårt sjöväder på väg hem. De hade även fått problem med båten. Den här båten går tryggt men innehåller en massa ungar och spelmaskiner. Det är svårt att hitta någonstans att sitta för det ligger grejer överallt. Paxade plaster av folk som är på språng någonstans. Vi cyklister fick åka på sist denna gång också. Det var jag och en norsk kille. Han skulle ned till Borås på impulssemester, sa han. Det spöregnar. Jag går här bland stirrande folk och försöker hitta någon stans att sitta. Jag funderar på vad som skulle hända om jag bara sätter mig på någon stol? - Den stolen är upptagen! - Det är den inte alls vad jag kan se, det satt inga här när jag kom. -?! (Idiot) Skall bli skönt att komma hem och slippa alla norska diftonger. Jag undrar hur vädret är hemma? Jag vet att Hincapie van etappen i söndags. Lena ringde och skvallrade om min födelsedag. Jag fick Cognac och Champagne av Per Håkon! Igår var vi och solade och badade vid en liten sjö några kilometer bort. Onsdag Jag känner mig seg i benen igen. Igår regnade det katter och hundar och det blev en lång cykling innan jag hittade en liten sjö att campa vid. Det regnade inatt men jag fick solsken i morse som tur var. Nu har jag 10 kilometer till Hällevadsholm. Jag köpte en liten sportdryck i Dingle. Jag kände igen vägarna från förra årets tur. Det sitter en skrikig unge på tåget. Varför är de så högljudda? Skönt att få åka tåg trots allt. Denna tur

7 blev lyckad tack vare mina släktingar, cyklingen gick inget vidare i år. Det kostade bara 100 kronor för tågbiljetten och 30 för cykeln från Munkedal till Göteborg. Jag hade bara norska mynt. Jag kunde betala biljetten med kort men cykeln blev jag tvungen att betala kontant till konduktören. Men norska mynt gick bra. Jag har fått sota för att jag inte åt någon riktig middag igår.